Sjuksköterskans pedagogiska roll i undervisningen för patienter ...

Ewa Eriksson, Olga Jacobsen 

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap 

Vetenskapligt fördjupningsarbete i vårdvetenskap, 15 hp, 2008 

Kandidatuppsats Grundnivå, 15 hp. 

Handledare: Ragna Sörman, adjunkt 

Jonas Sandberg, lektor 

Examinator: Eva Elmberger, lektor 

Sjuksköterskans pedagogiska roll i undervisningen för patienter med kronisk 

obstruktiv lungsjukdom (KOL) 

Nurse’s pedagogic roll in education for patients with chronic obstructive 

pulmonary disease (COPD)

Sammanfattning/abstract 

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag en av de stora folksjukdomarna 

där dödligheten ökar. Den största orsaken till KOL är rökning. Patienternas hälsa påverkas 

fysiskt, psykiskt och socialt. Denna grupp av patienter är i stort behov av lång och kostsam 

vård. Patientundervisning som omvårdnadsåtgärd har visat sig ha en god effekt på 

patienternas förmåga att hantera sjukdomen och utföra egenvård. Sjuksköterskans kunskap 

om sjukdomen, sättet att framföra informationen, personliga egenskaper och fokus på 

individen är viktiga beståndsdelar av sjuksköterskans pedagogiska funktion i 

patientundervisningen. 

Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans pedagogiska funktion i undervisningen för 

patienter med KOL ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. 

Metod: Litteraturöversikten är baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och 

kvantitativa ansatser som kvalitetsgranskats och analyserats. Datasökning gjordes i 

databaserna CINAHL, Academic Search Elite, MEDLINE/PubMed samt manuell sökning i 

referenslistor till litteraturen. 

Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem subkategorier: 

Sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt och Pedagogiska metoder och effekter av 

patientundervisningen. 

Diskussion: Sjuksköterskans pedagogiska funktion i undervisningen för patienter med KOL 

är diffus och oklar för sjuksköterskor. Dålig kunskap om sjukdomen och opersonligt 

bemötande påverkar undervisningen negativt. Individanpassad undervisning var mest effektiv 

för patientens delaktighet i omvårdnaden. Den stärkte patientens egenvårdskapacitet och 

minskade sjukhusbesöken. 

Nyckelord: KOL, sjuksköterska, patient, inlärning, undervisning, egenvård. 

Keywords: COPD, nurse, patient, learning, education, self-management.

Innehållsförteckning 

1 Inledning ..............................................................................................1 

2 Bakgrund .............................................................................................1 

2.1 Omvårdnad och egenvård av patienter med KOL ................................3 

2.2 Begreppsförklaring................................................................................3 

2.3 Mål med patientundervisning i läroprocessen ......................................4 

2.4 Patientundervisning för patienter med KOL.........................................4 

2.5 Patientundervisning i sjuksköterskans yrkesroll ...................................5 

2.6 Sjuksköterskans pedagogiska funktion .................................................6 

3 Problemformulering ...........................................................................6 

4 Syfte......................................................................................................7 

5 Teoretisk referensram ........................................................................7 

6 Metod....................................................................................................8 

6.1 Urval och datainsamling av artiklar ......................................................9 

6.2 Dataanalys...........................................................................................10 

6.3 Etiska utgångspunkter .........................................................................11 

7 Resultat ..............................................................................................11 

7.1 Sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt....................................11 

7.1.1 Sjuksköterskans egenskaper som påverkar mötet med patienten .......11 

7.1.2 Sjuksköterskans uppgifts- och individorienterat förhållningssätt.......12 

7.1.3 Sjuksköterskans bristande kunskaper om sjukdomen.........................12 

7.2 Pedagogiska metoder och effekter av patientundervisning.................13 

7.2.1 Metoder och modeller i undervisningen .............................................13 

7.2.2 Effekter av undervisning för patienter med KOL ...............................14 

8 Diskussion ..........................................................................................15 

8.1 Metoddiskussion .................................................................................15 

8.2 Resultatdiskussion...............................................................................15 

8.3 Egna reflektioner.................................................................................19 

Referensförteckning ..........................................................................................20

Bilaga 1 ……………………………………………………………………….24 

Bilaga 2 .............................................................................................................28

1 Inledning 

1 (28) 

I sina omvårdnadsåtgärder använder sjuksköterskan undervisning och information samt sin 

kunskap och erfarenhet för att tillsammans med patienten sträva efter att nå omvårdnadsmål. 

Anledningen till att vi har valt att skriva om detta ämne är att vi anser att patientundervisning 

är en viktig del av omvårdnaden där sjuksköterskan integrerar kunskaperna från två 

discipliner som omvårdnad och pedagogik. Vi har valt att fokusera på patienter med kronisk 

obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att vi har funnit att det är en snabbt växande patientgrupp. 

Genom att inrikta oss på patientundervisning vill vi belysa sjuksköterskans pedagogiska roll i 

omvårdnaden. Vi tar utgångspunkt i situationer där sjuksköterskor möter patienter med KOL. 

2 Bakgrund 

Begreppet kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL (engelskans chronic obstruktive pulmonary 

disease, COPD) förekommer i litteraturen sedan 1964 (Larsson, 2006). I Sverige och i 

nordiska länder började begreppet KOL att användas bland lungmedicinare under 1980-talet. 

Fram till 1980-talet användes istället begreppen emfysem samt olika benämningar av den 

obstruktiva formen av kronisk bronkit, begrepp som alltjämt används parallellt och 

fortfarande är synonymt med KOL (ibid.). 

Den vanligaste och dominerande riskfaktorn för att utveckla KOL är rökning. Antal cigaretter 

och antal år som rökningen pågått har ett linjärt samband med svårighetsgraden av KOL. 

Övriga riskfaktorer är: passiv rökning, luftföroreningar, luftvägsinfektioner i barndomen och 

tidiga astmatiska besvär. Det tar ungefär 30-50 års rökning för att utveckla symtom med 

rökhosta och andfåddhet (Larsson och Rundgren, 2003). Insjuknande i kronisk obstruktiv 

lungsjukdom speglar rökvanorna i samhället. I Sverige röker 1,2 miljoner personer varje dag 

vilket motsvarar 14 % av befolkningen (Folkhälsorapport, 2006). 15 - 20 % av rökarna 

utvecklar KOL men nya data visar att siffran kan vara så hög som 50 % . Prevalensen av KOL 

ökar från att vara 5 % vid 45 års ålder till ungefär 50 % vid 75 års ålder (Lundbäck, Lindberg 

& Lindström, 2003). KOL kan misstänkas hos alla rökare som besväras av andfåddhet och i 

synnerhet vid bronkitsymtom som hosta eller upphostning. Diagnosen KOL ställs genom 

PEF-mätning, dynamisk spirometri, gasernas diffusionskapacitet och blodgasanalyser. Man

2 (28) 

mäter lungornas andningskapacitet och graden av luftvägsobstruktion (Ericson & Ericson, 

2002). Vid spirometri mäts i första hand den forcerade vitalkapaciteten (FVC) som är det 

största andetag man kan ta och forcerad exspiratorisk volym (FEV 1) som är den maximala 

volym man kan andas ut på en sekund (ibid). Farmakologisk behandling anses inte ha någon 

effekt på sjukdomsförloppet utan kan endast vara symtomlindrande och förebyggande. Vid 

behandling ordineras luftrörsvidgande medel, inhalationssteroider eller antibiotikabehandling 

samt slemlösande medel. Syrgasbehandling under en lång tid kan förbättra saturationen, 

lindra patientens känsla av trötthet, förbättra minne och koncentrationsförmåga samt minska 

irritation och andfåddhet (Larsson, 2006; Dichmann Sorknäs, 2002). 

Att sluta röka är livsviktigt för personer med KOL. Patienter behöver allt tänkbart stöd i sina 

försök till rökstopp. Den förlorade lungfunktion kan inte återvinnas men den stadiga 

försämringen av sjukdomen kan bromsas. Det bästa resultatet når man med stark egen 

motivation samt gruppstöd och kontakt med en engagerad sjuksköterska (Ericson & Ericson, 

2002). Många patienter behöver hjälp med rökavvänjning därför är det viktigt att få kontakt 

med sjukvårdspersonal som kan ge ett psykologiskt stöd. Inom primärvården och på 

sjukhusens rökavvänjningsenheter finns olika behandlingsprogram som är anpassade efter 

patientens individuella behov (Dichmann Sorknäs, 2002). Rehabiliteringsprogram för 

patienter med KOL innehåller både fysisk träning och undervisningsmoment. Eftersom 

sjukdomen inte går att bota bör undervisningsmomenten i programmet syfta till att lära 

patienterna hur de skall hantera sina symtom beroende på sjukdomsgraden (Larsson, 2006). 

Rehabilitering som är anpassad till patientens individuella behov är en viktig del av 

behandlingen hos patienter med KOL och den är effektiv för de flesta patienter (Garrod, Ford, 

Daly, Hoareau, Howard & Simmonds, 2004). En studie av Golmohammadi, Jacobs och Sin 

(2004) lyfter fram betydelse av ekonomiska aspekter av rehabilitering. Resultatet av studien 

visar att rehabilitering är kostnadseffektivt för samhället. Studier påvisar att ett år av 

rehabilitering förbättrar patientens hälsotillstånd, minskar sjukvårdskonsumtionen och 

reducerar hanteringskostnader av patienter med KOL, som har en relativ hög 

sjukhusbesöksfrekvens (ibid.).

2.1 Omvårdnad och egenvård av patienter med KOL 

3 (28) 

Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med sjukdomen KOL. Patienter 

som lider av KOL påverkas av andnöd som gör dem orkeslösa och trötta. De känner rädsla 

och upplever oro och ångest. Depressioner, nedstämdhet och låg självkänsla leder till ett 

nedsatt välbefinnande. Det är av stor vikt att patienten känner trygghet hos sjuksköterskan. 

Att se till att ångest dämpas, oro minskas och att patienten på det sättet sparar sina krafter är 

viktigt ur omvårdnadssynpunkt (Dichmann Sorknäs, 2002). Praktisk träning i psykiska, 

sociala och kognitiva funktioner är av betydelse för patienter men ses inte som tillräckliga. 

Sjuksköterskan behöver först identifiera patientens stressfaktorer och andra omständigheter 

för anpassning att leva med KOL. Samtidigt måste man vara medveten om att egenvård 

kräver patientens engagemang för att välja nya mönster i de dagliga aktiviteterna (Nault, 

Dagenais, Perreault & Borycki, 2002). 

Omvårdnaden bör främst rikta sig mot hur patienten på bästa sätt kan lära sig leva med sin 

sjukdom (Nault et al., 2002). Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp 

realistiska egenvårdsmål. Det är viktigt att patienten själv är med och identifierar vilka 

problem som finns, utefter denna problemställning arbetar sjuksköterskan vidare. Att sluta 

röka, öka fysiska aktiviteter och ändra matvanor är exempel på egenvårdsmål för patienter 

med KOL (ibid.). 

2.2 Begreppsförklaring 

Undervisning och utbildning är pedagogiska begrepp relaterade till pedagogiska handlingar, vilka 

syftar till att främja patienters lärande och förändring (Isaksson, 2007). Begreppen betraktas många 

gånger som synonyma och båda översätts till engelska med ”education”. Undervisning kan även 

likställas med engelskans ”teaching” och sätter då läraren i fokus (ibid.). 

Patientundervisningens mål är att förbättra patientens hälsobeteende och hälsostatus. I detta 

inbegrips även förändring av beteende eller attityder. Begreppet ”patientundervisning” skiljs från 

”patient teaching”, där målet är att utveckla kunskap. Undervisning är ett instrument för förändring 

och att det är en planerad aktivitet som har ett avsiktligt mål att försöka få något att förändras hos en 

individ (Lorig, 1996; Pilhammar Andersson, 2003). Information innebär att ett budskap förmedlas 

och kännetecknas av att det överförs från en aktiv sändare till en passiv mottagare. Det vill säga

4 (28) 

information handlar om envägskommunikation (Pilhammar Andersson, 2003). I förmedlingen av 

information tas ingen hänsyn till mottagarens behov, skriver Öhman (2003). Eftersom begreppen 

definieras som olika men ändå används synonymt tänker vi betrakta patientundervisning som ett 

övergripande begrepp i denna studie där både undervisning och information ingår. 

2.3 Mål med patientundervisning i läroprocessen 

En målsättning med undervisning och lärande kan vara att få patienten att bevara eller 

förbättra sin hälsa och livskvalitet vilket sker genom att patienten får kunskap och därmed 

upplevelse av trygghet, egenkontroll, delaktighet och tillit (Granum, 2001; Klang Söderkvist, 

2001). För att uppnå bästa resultat skall individuella mål sättas upp. Målen skall framställa ett 

framtida önskvärt tillstånd för patienten samt ha viss dragningskraft, vara realistiska, 

angelägna, kännas positiva och vara mätbara (Klang Söderkvist, 2001). Målen har riktlinjer 

som leder till att handling och åtgärder hänger samman och blir strukturerade. Christensen 

och Jensen (2002) skriver att när undervisningen slutförs är målen grunden för att 

sjuksköterska och patient kan utvärdera resultat. Det är viktigt att patienten aktivt deltar i 

läroprocessen och är medveten om vilka mål som eftersträvas i hans/hennes 

omvårdnadsprocess eftersom medbestämmandet stärker medvetandet, känsla av ansvar och 

motiverar honom/henne till lärande. I lärandeprocessen som sjuksköterska och patient deltar i 

riktar sig undervisningens tidsbestämda mål alltid mot patienten och anger 

stadier/tidsintervaller som patienten skall passera framöver (ibid.). 

2.4 Patientundervisning för patienter med KOL 

Syftet med undervisningen är att lära patienter att hantera situationen, belysa vikten av förändring i 

livsstilen för att minska konsekvenserna av sjukdomen och därtill även förbättra sin livskvalitet. 

Patienterna med KOL vänder sig till sjukvården vid tillfällen då tillståndet försämras. Vanligtvis kan 

patienterna vistas hemma där aktuell omvårdnad sker. Därför behövs patientundervisning för att 

uppmuntra patienten till egenvård (Dichmann Sorknäs, 2002). 

Patientundervisningsprocessen startar med en undersökning av vad patienten redan vet om KOL. 

Processen fortsätter med att sjuksköterskan och patienten sätter objektiva och sakliga inlärningsmål 

för planering och åtgärder av undervisningen. Den avslutas med bedömning och utvärdering av 

undervisning och inlärningsresultat som reflekterar till patientens utveckling och framsteg (Nault,

5 (28) 

Dagenais, Perreault & Borycki, 2002). Upprepning av information och förstärkning av förändringar i 

patientens beteende är viktiga element i utformning av mål. Sjuksköterskan bör med hänsyn till att 

KOL är en sjukdom som har sin egen specifika och individuella karaktär relaterad till patientens 

höga ålder, oro och ångest, tro på patientens kapacitet och inlärningsförmåga (ibid.). 

2.5 Patientundervisning i sjuksköterskans yrkesroll 

Patientundervisning är grundläggande för god hälso- och sjukvård, men den har ännu inte nått 

sin fulla potential i sjuksköterskans arbete. Patientundervisningen är integrerad i 

omvårdnadsarbetet vilket gör den diffus och osynlig (Gedda, 2001). Christensen och Jensen 

(2004) uppfattar undervisning som centrala pedagogiska områden inom omvårdnaden. 

Sjuksköterskan integrerar i sitt yrke vårdrelaterade, ämnesrelaterade samt pedagogiska 

kunskaper. Sjuksköterskans ständiga utveckling av pedagogisk kompetens förstärker hennes 

yrkeskompetens. Enligt Öhman (2003) utvecklar den sjuksköterska som har undervisning som 

en särskild uppgift i sitt arbete strategier för individuellt anpassad patientundervisning och 

därmed förbättrar patienternas möjligheter till egenvård vid specifika sjukdomstillstånd. 

Denna sjuksköterskas grundställning är att alla patienter kan lära. Som grund till innehållet i 

undervisningen utgår sjuksköterskan från patientens tidigare erfarenheter, resurser, behov och 

sociala sammanhang. Författaren har anlagt två olika perspektiv på sjuksköterskans 

förhållningssätt i pedagogiskt möte i undervisningen för patienter. Det ena utgår från 

interaktion mellan sjuksköterskan och patienten. Det andra perspektivet utgår från de ramar 

och förutsättningar som råder beträffande sjuksköterskans möjligheter att undervisa patienter 

(ibid.). 

Det ställs stora krav på sjuksköterskans personliga egenskaper i undervisningssituationer. 

Sjuksköterskans människosyn, etiska förhållningssätt och samhällssyn avgör hur 

undervisningen kommer att genomföras för att göra patientundervisningen individanpassad. 

Sjuksköterskan måste ha självkännedom och inse behovet av kontinuerlig utvärdering och 

utveckling av kunskaper för att bli en bättre lärare, skriver Pilhammar Andersson (2003).

6 (28) 

2.6 Sjuksköterskans pedagogiska funktion 

Sjuksköterskans pedagogiska funktion har förändrats genom tiderna. Från 1970-talet och 

framåt var sjuksköterskan fortfarande underordnad läkaren avseende råd och information vid 

sjukdom och behandling men självständig när det gällde hälsofrämjande åtgärder och 

hälsorådgivning. De pedagogiska delarna i sjuksköterskeutbildningen i slutet av 70-talet 

upptog endast en liten del i utbildningsmålet och var nära sammankopplade med den 

arbetsledande funktionen. Under 80-talet betraktades pedagogiken främst som en del i 

sjuksköterskans arbetsledande funktion (Häggström, 1999). 

Sjuksköterskan har fått en alltmer arbetsledande roll där den pedagogiska funktionen har 

integrerats i arbetsuppgifter. Enligt Gedda (2001) är sjuksköterskans pedagogiska funktion 

involverad i sjuksköterskans totala yrkesfunktion och därmed ofta osynlig. Pilhammar 

Andersson (2003) skriver att anledningen till förändringen att sjuksköterskans pedagogiska 

funktion är osynliggjord är att sjuksköterskan har avlastat andra yrkesgrupper. 

I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) står att en av 

sjuksköterskans kompetensområde är bemötande, information och undervisning. 

Sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera med patienter på ett respektfullt, lyhört och 

empatiskt sätt. I dialog med patient ska sjuksköterskan ge stöd och vägledning för att 

möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling. Vid information och undervisning, 

såväl individuellt som i grupp tar sjuksköterskan hänsyn till tidpunkt, form och innehåll samt 

förvissar sig om att patienten förstår given information. 

3 Problemformulering 

Tidigare forskning har visat att undervisning för patienter är en viktig del i sjuksköterskans 

omvårdnadsarbete. Undervisningen för patienter med KOL har till syfte att informera, lära 

patienter att hantera sjukdomen och öka egenvårdskapaciteten. Det framgår inte tydligt i 

litteraturen vad som är betydelsefullt i sjuksköterskans pedagogiska funktion för att 

omvårdnaden ska anpassas och utformas efter dessa patienters behov. Inte heller vilka 

faktorer som är väsentliga i undervisningen för patienter med KOL framgår tydligt i

7 (28) 

litteraturen. Patienter med KOL förväntas att skaffa kunskaper om sin sjukdom för att kunna 

utföra egenvård därför det är betydelsefullt att belysa problemet utifrån både patientens och 

sjuksköterskans perspektiv. Tonvikten ligger på sjuksköterskans perspektiv. Vägledande 

frågeställning är: Vilka pedagogiska kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan behöver i 

mötet med denna grupp av patienter? Vilka pedagogiska redskap använder sjuksköterskan i 

patientundervisningen för patienter med KOL? 

4 Syfte 

Syftet är att beskriva sjuksköterskans pedagogiska funktion i undervisning för patienter med KOL ur 

sjuksköterskans och patientens perspektiv. 

5 Teoretisk referensram 

Teorin som kommer att användas i arbetet är Joyce Travelbees lära (1971, 2001). Teorin 

kommer att användas som ett analysredskap i litteraturöversikten. Teoretisk utgångspunkt ska 

tas i Travelbees syn på mellanmänskliga relationer i omvårdnaden. Travlelbee (2001) ser 

omvårdnad som en mellanmänsklig process där omvårdnadens generella mål och syfte är att 

hjälpa personen att hantera sin situation och finna mening i de erfarenheter som följer med 

lidande och sjukdom. Hennes definition av begreppet omvårdnad är följande: ”Sykepleie är 

en mellommennskelig process der den profesionelle sykelpleiepraktikeren hjelper et individ, 

en familje eller et samfunn med å forebygge eller mestre erfaringar med sykdom og lidelse og 

om nödvendig å finne mening i disse erfaringene” (Travelbee, 2001, s.29). 

De mest centrala begreppen är människan som individ, mänskliga relationer, kommunikation, 

lidande, mening (Travelbee, 1971). Genom pedagogiska beståndsdelar som information, 

undervisning och handledning kan man skapa en bra kontakt mellan sjuksköterska och 

patient. Kärnan i hälsofrämjande undervisning är att hjälpa patienten att finna mening i 

sjukdomen och kontrollera symtomen: ”Kjernen i all helsefremmende undervisning er (om 

nödvendig) å hjelpe syke mennesker til å finne mening i sykdomen og i de tiltakene som må 

setts i verk for å bevare helsen og kontrollere symptomene” (Travelbee, 2001, s. 35). 

Hälsofrämjande undervisning sker genom en mellanmänsklig relation som etableras mellan

8 (28) 

unika individer via en interaktionsprocess. Dessa individer är sjuksköterskan och patienten 

(Travelbee, 1971). 

Travelbee (1971) anser att kommunikation är en viktig samt komplicerad process som 

innefattar olika kompetensområden. Genom att kommunicera förmedlar människor sina 

tankar och känslor till varandra. Kommunikation är en del av varje möte mellan 

sjuksköterskan och patienten i den interaktiva processen (Travelbee, 2001). Genom att 

kommunicera och inleda en mellanmänsklig relation kan sjuksköterskan instruera, informera 

och vägleda patienten. För att uppnå en mellanmänsklig relation går sjuksköterskan genom 

olika faser som Travelbee delar upp i följande stadier: det första mötet, framväxt av 

identiteter, empati, sympati och etablerande av ömsesidigt förståelse. De olika faserna leder 

till en ömsesidigt och nära relation där sjuksköterskan och patienten delar sina upplevelser 

och tankar (Travelbee, 1971, 2001). 

Valet av denna teori motiveras med att den fokuserar på omvårdnadens mellanmänskliga relationer, 

belyser vikten av kommunikation mellan sjuksköterska och patient, lyfter upp betydelsen av 

hälsofrämjande undervisning samt patientens upplevelser av sin sjukdom. Accepterande av sin 

sjukdom kan leda till att individen kan bemästra påfrestningar och ha en utgångspunkt för något 

meningsfullt. För att utveckla och bevara denna upplevelse av mening behöver individen 

kontinuerligt stöd och hjälp från sina närastående och från personalen inom vården. 

6 Metod 

Den valda modellen är en litteraturöversikt. Litteraturöversikt som metod valdes för att skaffa 

en överblick av aktuell forskning kring sjuksköterskans pedagogiska funktion i 

undervisningen för patienter med KOL. Litteraturöversikten som en modell ger en möjlighet 

att analysera den befintliga kunskapen utifrån problemformuleringen och innebär ett 

strukturerat arbetssätt för att skapa en bild över forskningsresultat (Friberg, 2006). Metoden 

tillämpar en ny frågeställning på tidigare publicerat forskningsmaterial som kan bidra till 

utveckling av kunskap inom forskade område. Denna modell för litteraturbaserade 

examensarbeten tillåter analyser både av kvalitativa och kvantitativa studier. Bearbetning av 

insamlad data i en litteraturöversikt innebär att söka, välja ut, kritiskt granska och

9 (28) 

sammanfatta publicerade forskningsresultat (Polit, Beck & Hungler, 2001). Den valda 

litteraturen kvalitetsgranskas och analyseras, vilket resulterar i en beskrivande översikt av 

forskningsproblemet. En begränsning med litteraturöversikt är att den inte är lika omfattande 

som s.k. systematisk litteraturstudie och analysen av studier i litteraturöversikt baseras på 

studier som är redan analyserade (Forsberg & Wengström, 2003). Resultatet av en 

litteraturöversikt innebär jämförelse av resultatinnehållet av vetenskapliga studier med 

kvalitativa och kvantitativa ansatser som svarar mot syftet och presenteras utifrån 

kategorierna (Friberg, 2006; Polit et al., 2001). 

6.1 Urval och datainsamling av artiklar 

Datasökning gjordes utifrån aktuella kriterier för datainsamling för litteraturöversikt (Friberg, 

2006). I första steget anlades ett helhetsperspektiv på det utforskade området utifrån syfte och 

problemformulering. De sökord som var primära under sökprocessen var “nurse”, “patient”, 

“COPD”, “chronic obstructive pulmonary disease”, “education”, “information” and 

“experience”. Antal granskade och valda artiklar samt kombinationer av sökord se Bilaga 2. 

Sökning av artiklar skedde i elektroniska databaser CINAHL, Academic Search Elite, 

Medline och PubMed med hjälp av sökord och kombinationer av sökord. Kombinationer av 

sökord gjorde att antal träffar blev hanterbart och täckte hela det forskade området. 

I det andra steget i översikten avgränsades ett urval av studier utifrån inklusions- och 

exklusionskriterier för urval av artiklar (Friberg, 2006). Inklusionskriterier var att artiklarna 

skulle vara med kvalitativa eller kvantitativa ansatser, skrivna på engelska, finnas tillgängliga 

i full text och vara publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter (”Peer Reviewed”). 

Sökningen begränsades till studier som är publicerade mellan år 2000-2008 (ibid.). Artiklarna 

skulle uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar (Polit et al., 2001; Friberg, 2006). Utifrån 

syftet skulle studierna presentera forskning avseende mötet mellan sjuksköterska och patient 

med KOL. Exklusionskriterier var att artiklarna med utgångspunkt i pilotstudier uteslöts. 

Geografisk begränsning gjordes med tanke på att studierna skulle presentera forskning från 

länder med liknande västerländska kultur som i Sverige (Friberg, 2006). Artikelsökning i 

databaser visade att forskningen inom undervisningen för patienter med KOL har en global 

spridning och att studierna kommer från olika länder som Canada, Australien, Norge,

10 

(28) 

Storbritannien, USA, Island, Finland, Sverige och Irland. Liknande studier genomförs i Asien. 

Forskning från de asiatiska länderna valdes bort eftersom vi sökte studier från länder med 

liknande västerländsk kultur. Denna begränsning av urvalet av artiklar gjorde att resultaten av 

studierna kunde jämföras i förhållande till svensk forskning inom omvårdnadsvetenskap. 

Sökningen utökades med manuell sökning i referenslistor i litteratur och i artiklar. Sökning i 

databaserna gav mycket material om patientens upplevelser av sjukdomen och betydelsen av 

undervisningen ur patientens perspektiv. Detta var ett viktigt fynd i sig, eftersom det sa oss 

var forskningsintresset ligger. Men det perspektivet täckte inte hela det forskade området 

utifrån problemformuleringen. Sökningen koncentrerades till att hitta studier som kunde 

belysa det valda området ur sjuksköterskans perspektiv. Ett antal artiklar relevanta till syftet 

fanns inte tillgängliga i full text i Ersta Sköndal bibliotekets databas. Eftersökta studier 

beställdes från Karolinska universitetets bibliotek där de fanns i full text. Litteraturöversikten 

omfattade studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser som ställde olika krav på 

granskning av artiklarna. Hänsyn togs till att kvalitativa respektive kvantitativa resultat 

presenteras på olika sätt och att det inte går att göra en exakt jämförelse (Friberg, 2006). 

Slutligt urval av artiklar presenteras i Bilaga 1. 

6.2 Dataanalys 

De slutligt valda studierna har olika perspektiv avseende pedagogiska mötet mellan 

sjuksköterskan och patienten med KOL. Artiklarna kategoriseras i två steg (Friberg, 2006). I 

det första steget kommer artiklarna att bearbetas och analyseras utifrån likheterna och 

skillnaderna i resultatinnehållet som handlar om sjuksköterskans pedagogiska funktion i 

undervisningen samt pedagogiska metoder och effekter av undervisningen för patienter med 

KOL. I det andra steget kommer materialet att sorteras och kategoriseras utifrån likheter i 

resultatinnehållet i olika subkategorier där tyngdpunkten ligger på sjuksköterskans perspektiv 

(ibid.). Som hjälp för att bearbeta och analysera data kommer att ställas tre didaktikens 

grundläggande frågeställningar om vad som ska undervisas och läras, hur det ska ske och 

varför (Pilhammar Andersson, 2007). Motivering till de valda frågorna som analysredskap är 

att svaren på vad, hur och varför ger oss kännedom om patientundervisningens 

innehållsaspekten, förmedlings- och inlärningsaspekten samt målaspekten (ibid.).

6.3 Etiska utgångspunkter 

11 

(28) 

Samtlig forskning i denna litteraturöversikt är på engelska. Uppsatsförfattarna har översatt texterna 

till svenska själva. Detta kan medföra att det finns risk för felöversättningar av originaltexten. 

Uppsatsförfattarna var noggranna med referering till original källor och att avskilja egna tankar och 

åsikter. Hänsyn tagits till att respektera artikelförfattarnas texter och inte misstyda deras resultat 

(Polit et al., 2001). Alla vetenskapliga artiklar valda till resultatet är etiskt godkända. 

7 Resultat 

Efter analysen framkom för uppsatsförfattarna ett resultat uppdelat i två kategorier: Sjuksköterskans 

pedagogiska förhållningssätt och Pedagogiska metoder och effekter av patientundervisningen. 

7.1 Sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt 

Analysen av resultatet har visat att för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt möte kan 

sjuksköterskan tillämpa ett förhållningssätt som gör patienten delaktigt i sin omvårdnad. För 

att få patienten att fatta självständiga beslut behöver sjuksköterskan visa respekt och tillämpa 

ett förhållningssätt som innebär att patienten betraktas som en individ. Sjuksköterskans 

egenskaper och kunskaper har betydelse för det pedagogiska mötet. 

7.1.1 Sjuksköterskans egenskaper som påverkar mötet med patienten 

Sjuksköterskors egenskaper som hjälpsamhet, sympati, omtänksamhet är betydelsefulla för 

patienters upplevelse av mötet med vårdaren (Gallefoss & Bakke, 2000b). Dessa egenskaper 

främjar en känsla av ömsesidig respekt och partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten. 

Patientens känsla av tillfredställelse efter mötet och belåtenheten med undervisningen berodde 

på sjuksköterskans förhållningssätt och inställning till sin arbetsuppgift. Sjuksköterskans 

funktion i undervisningen är att skapa en relation på ett sätt så att patientens förtroende för 

sjuksköterskan växer fram och patienten vågar prata öppet om sina tankar, känslor och 

upplevelser av sjukdomen (ibid.). Resultatet av denna studie har likheter med studien 

genomförd av Odencrants, Ehnfors och Grobe (2007) om sjuksköterskors förhållningssätt i 

nutrition-undervisningen för patienter med KOL. Studien visade att sjuksköterskor försökte 

skapa en relation till patienterna byggd på tillit i en tidig undervisningsfas. Sjuksköterskor

grundade relationen på respekt för patienternas känslor av skam och skuld för den 

självförvållade sjukdomen. Det är sjuksköterskan som avgör om hon ska engagera sig i 

patienten känslomässigt eller enbart utföra en arbetsuppgift (ibid.). 

12 

(28) 

7.1.2 Sjuksköterskans uppgifts- och individorienterat förhållningssätt 

Lundh, Rosenhall och Törnkvist (2006) beskriver sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad 

av patienter med KOL. Studien visade att det fanns två olika förhållningssätt i mötet med 

patienter med KOL: uppgifts-orienterade och individ-orienterade. Uppgifts-orienterade 

sjuksköterskor koncentrerar sig på att utföra undersökningar och behandlingar enligt läkarens 

instruktioner. De involverar inte patienten i omvårdnaden och patienten tar inte eget initiativ. 

Dessa sjuksköterskor lade inte vikten vid att skapa en relation till patienten (ibid.). 

Sjuksköterskor glömde bort det känslomässiga i omvårdnaden skriver Bailey, Colella och 

Mossey (2004) och har sina egna föreställningar om hur behandlingen skulle vara och hur 

informationen skulle framföras till patienterna. Individ-orienterade sjuksköterskor, fann 

Lundh, Rosenhall och Törnkvist (2006) i sin studie, arbetar mera självständigt och inriktar sig 

först på patienterna och deras problem. Sjuksköterskorna tog egna initiativ i 

patientundervisningen och följde upp patienterna efter individuella behov och planerad 

struktur. Under undervisningen var patienterna i centrum beträffande uppmärksamhet, 

värderingar och idéer om egenvård. Sjuksköterskorna visade intresse för och förståelse av 

patientens upplevelser av sin sjukdom och behandling (ibid.). 

7.1.3 Sjuksköterskans bristande kunskaper om sjukdomen 

Sjuksköterskor har brist på kunskaper om systematiska metoder av nutritionsbedömning hos 

patienter med KOL och baserade sin bedömning i stor utsträckningen på intuition (Odencrants 

et al., 2007). Bedömningen av nutritionen inkluderade undersökningen av patientens aktuella 

sjukdomsinsikt. Detta för att genomföra patientundervisning. Informationen skulle stödja 

patientens matintag, främja praktiskt och kognitivt samspel och uppmärksamma patienten på 

sjukdomens förlopp. Resultatet i Bailey, Colella och Mossey (2004) studie har visat att 

sjuksköterskors kunskaper när det gällde patienternas akuta försämringar låg på en basal nivå. 

Sjuksköterskorna var osäkra om vilka faktorer som ingår i sjukdomsbilden av KOL. För att

13 

(28) 

genomföra omvårdnad av patienter med KOL bör sjuksköterskor kunna känna igen symtomen 

som orsakar ångestattacker hos patienter och lindra andnöden och inte prioritera ångesten. 

Sjuksköterskorna använde sig av vedertagna modeller och schabloner för att reducera eller 

utesluta dyspne och var negativt inställda till att skaffa nya kunskaper (ibid.). 

7.2 Pedagogiska metoder och effekter av patientundervisning 

Analysen av resultatinnehållet gav en översikt av det aktuella kunskapsläget avseende vilka 

pedagogiska metoder och teoretiska modeller som används i patientundervisning. Av 

analysen framgår att individanpassad undervisning underlättar inlärningen och ökar patientens 

förståelse av situationen. 

7.2.1 Metoder och modeller i undervisningen 

I studien av Carlson, Ivnik, Dierkhising, O’Byrne och Vickers (2006) framkom att det är 

viktigt att få ett unikt lärande för varje patient. Varje patient är en unik individ och kräver 

unika behandlingsformer för att kunna hantera sin sjukdom. Carlson et al. (2006) skriver att 

en sjuksköterska borde kunna värdera och bedöma patientens tillstånd samt märka och förstå 

vad som är viktigt i undervisning om sjukdomen. Studiens resultat visade att individuella 

träffarna där sjuksköterskan kombinerade en muntlig information och en ”face-to-face” – 

bedömning med patientcentrerat förhållningssätt stimulerade patienterna till en mer aktiv roll 

i sin omvårdnad. De individuella ”face-to-face” – mötena var mest effektiva för att uppmuntra 

patienterna till ett ökat egenansvar och en förståelse av situationen (ibid.). Egan, Clavarino, 

Burridge, Teuwen och White (2002) genomförde en liknande studie där de studerade 

resultatet av individanpassad omvårdnad av patienter med KOL byggd på Case Management 

– modellen. Huvudsyftet med Case Management (CM) är att noggrant planera undervisningen 

utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskan upprättar en målinriktad omvårdnad 

utifrån patientens funktionsförmåga och resurser. Intervjuerna i studien visade att 

sjuksköterskor ansåg att genomförande av CM är välgörande för patienterna och rapporterade 

förbättringar i patientvården. Förbättringarna gällde patienternas följsamhet, 

kunskapsutveckling och hur de hanterade sin sjukdom. Sjuksköterskor berättade att 

feedbacken från patienterna var positiv och kommunikationen har förbättrats. Göransson, 

Kirkegaard och Frilund (2003) använder som grund för beskrivning av metoden i sin studie en

14 

(28) 

psykologisk inriktad modell the Health Belief Model (HBM) som bygger på den individuella 

uppfattningen om sjukdomen och hur den påverkar patienternas vardag. Användning av 

modellen i undervisningen innebär patientens ökade förståelse för och om sin sjukdom samt 

fördelarna av att förändra sitt beteende till förmån för sin sjukdom. Studie har visat att genom 

en individanpassad undervisning, ömsesidig förståelse och en gemensam diskussion om 

patientens omvårdnadsmål kan sjuksköterskan öka patientens insikt i sin sjukdom och 

uppmuntra till egenvård. Sjuksköterskan följer upp patientundervisningen genom att 

säkerställa att patienten har förstått vad hon menar. (ibid.). 

7.2.2 Effekter av undervisning för patienter med KOL 

Gallefoss och Bakke (2000a) undersökte i sin studie betydelsen av patientundervisning för 

patienter med KOL. Studiens resultat visade att patientundervisning främjar egenvård som 

leder till minskat behov av sjukhusbesök. Kunskap som patienter skaffade sig under 

undervisningsprocessen stärkte deras egenvårdskapacitet och gjorde dem mindre beroende av 

sjukvård. Genom att tillägna sig en specifik kunskap om sjukdomen och självkännedom kan 

patienten bli motiverad till att ändra sin livsstil och sitt beteende. Resultatet har visat att 

patientundervisning främjar egenvård, förbättrar livskvaliteten och minskar sjukhusbesöken 

(ibid.). Gallefoss (2004) har funnit att undervisning för patienter med KOL ledde till ökad 

insikt i sjukdomen, patienter kände sig säkrare med vården och deras oro och ångest 

minskades. Men studiens resultat visade en begränsad effekt på patientens intresse av att sluta 

röka och förända sin livsstil i samband med undervisningen (ibid.). Carlson, Ivnik, 

Dierkhising, O’Byrne och Vickers (2006) skriver att sjuksköterskors stöd och uppmuntran är 

viktig för patientens behov av egenvård. Genom att lära patienten att kunna bedöma sitt 

tillstånd, vilka symtom som syftar på en akut försämring, hantering av ångest och rätt 

användning av mediciner kan sjuksköterska underlätta patientens vardag och hjälpa 

honom/henne att bli mera självständigt och oberoende av sjukvården (ibid.). 

Undervisning inriktad på denna riskgrupp av patienter i en bred intervention är lönsam för 

många aktörer (Gallefoss & Bakke, 2000a). Den främjar egenvård och långsiktigt ger den 

hälsoekonomisk lönsamhet. Ur samhälls synpunkt på hälsa och landets ekonomi har detta stor 

betydelse för alla invånare. Kostnadseffektivitetsanalys som mäter kostnader och effekter

visar att undervisningsmoment inte kostar mycket men effekterna av patientens vunna 

levnadsår är ansenliga (ibid.). 

15 

(28) 

8 Diskussion 

8.1 Metoddiskussion 

Forskning kring sjuksköterskans pedagogiska funktion i patientundervisningen för patienter 

med KOL är fortfarande under uppbyggnad. Litteraturöversikt som modell passade bra för att 

sammanställa befintlig kunskap utifrån problemformulering och frågeställning. 

Analysredskap som baserades på didaktikens tre grundläggande frågeställningar vad, hur och 

varför var lämplig för att kartlägga forskningsområdet. En begränsning i metoden var att 

resultaten av de valda vetenskapliga artiklarna behandlar det vårdvetenskapliga 

forskningsområdet utifrån andra utgångspunkter och perspektiv än denna litteraturöversikt. 

Resultatet visade att det bara fanns några få studier om sjuksköterskans pedagogiska funktion 

i undervisningen för patienter med KOL. De artiklarna som var valda ur patientens perspektiv 

ansågs relevanta eftersom resultat av studierna belyste effekter av undervisningen och 

sjuksköterskans stöd till egenvård av patienter med KOL. Artiklarna beskrev samtidigt 

patientens delaktighet och betydelsen av relationen mellan sjuksköterskan och patienten i 

undervisningen. Litteraturöversikt som metod gav som resultat endast en övergripande bild 

över forskade områden men har bidragit till författarnas ökade förståelse av problemet. 

8.2 Resultatdiskussion 

Patientundervisning som en pedagogisk process utgör en allt viktigare del i sjuksköterskans 

professionella yrkesutövning inom hälso- och sjukvård och omsorg. I dagens hälso- och 

sjukvård förväntas patienter ta ett allt större ansvar för vård och behandling som också ger 

patienten ökade förutsättningar att själv kunna ta avgörande beslut (Isaksson, 2007). 

Resultatet visar att patientundervisning kan ses ur två perspektiv. I det ena tas utgångspunkten 

från pedagogiken där fokus läggs på patientens lärande och sker i möten mellan sjuksköterska 

och patient (Pilhammar Andersson, 2007). Det andra perspektivet utgår från ett 

sjuksköterskans förhållningssätt till patientens beslutsfattande och delaktighet i vården. En 

förutsättning för att göra patienten delaktig i vården och i beslutsprocessen är att en dialog 

förs mellan sjuksköterska och patient. Patienten görs delaktig i beslutsprocessen genom att få

16 

(28) 

tillräckliga kunskaper för att kunna göra ett medvetet val (ibid.). Vi anser att sjuksköterska 

bör vara uppmärksam på att patientens delaktighet i beslutsprocessen kan innebära att 

ansvaret förskjuts från sjuksköterska till patient. Sjuksköterskans ansvar för 

patientundervisning anges i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 

(Socialstyrelsen, 2005) men den beskriver inte förutsättningar för en pedagogisk process i 

mötet mellan sjuksköterskan och patienten. 

Litteraturgenomgången visar att det bedrivs forskning på området både i Sverige och 

internationellt. Resultatet av litteraturöversikten pekar på en brist i sjuksköterskans förståelse 

av hennes pedagogiska roll i undervisningen för patienter med KOL. Ur ett teoretiskt 

perspektiv är omvårdnad och pedagogik skilda discipliner som behöver läras som olika 

kunskaper (Pilhammar Andersson, 2007). Men i det praktiska omvårdnadssammanhanget kan 

man se ett samband mellan omvårdnad och pedagogik. Patientundervisning är integrerad i 

omvårdnadsprocessen och därför osynlig och oklart i pedagogiska sammanhang för 

sjuksköterskor. Den pedagogiska funktionen är involverad i omvårdnadsarbetet som gör den 

diffus i yrkesutövandet (Gedda, 2001; Häggström, 1999; Pilhammar Andersson, 2003). 

Resultatet av litteraturöversikten kan inte besvara, utifrån sjuksköterskans perspektiv, frågan 

om vilka pedagogiska kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan använder för att stödja 

patienter med KOL till egenvård. Studiernas resultat visade en god effekt på patienters 

delaktighet i omvårdnaden efter tillämpning av pedagogiska metoder och modeller i 

undervisningen. Men pedagogik handlar inte bara om metoder utan också om personliga 

egenskaper och förhållningssätt. Sjuksköterskans förhållningssätt och människosyn är 

betydelsefull för att bemöta patienten och förstå hans/hennes behov, skriver Pilhammar 

Andersson (2003). Utifrån litteraturen framgår inte vilket pedagogiskt förhållningssätt 

sjuksköterskan bör ha eller vilka specifika pedagogiska kunskaper som behövs i 

undervisningen för patienter med KOL. Resultatet visar skillnader i bemötande av patienter 

med KOL beroende på om sjuksköterskan är uppgifts- eller individorienterad. En individorienterad 

sjuksköterska sätter patienten i centrum, följer upp patientens individuella behov 

och respekterar individens subjektiva upplevelse av ohälsa. I praktiken kan sjuksköterskan 

använda Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer för att uppnå 

omvårdnadens mål och syfte. Travelbee (1971) anser att omvårdnadens mål kan uppnås via 

etablerande av en äkta mellanmänsklig relation genom en interaktionsprocess som består av

17 

(28) 

flera faser. För att komma fram till faserna som empati, sympati och etablerande av ömsesidig 

förståelse och kontakt går sjuksköterskan genom två första faserna: det första mötet och 

framväxt av identiteter. Förmågan att se människan som en unik individ är en betydelsefull 

egenskap hos sjuksköterskan (ibid.). Resultatet visar att första mötet och framväxt av 

identiteter är det moment där sjuksköterskan betraktar patienten som opersonlig och ytlig, inte 

som en unik individ. Opersonligt bemötande av patienten och en uppgiftsorienterad inriktning 

kan vara orsaken till att sjuksköterskan och patienten inte går genom interaktionsfaserna. 

Resultatet visar att sjuksköterskans egenskaper som hjälpsamhet, sympati, omtänksamhet och 

tillit främjar en känsla av ömsesidig respekt och partnerskap mellan sjuksköterskan och 

patienten. 

I sin omvårdnadsteori skriver Travelbee (2001) att omvårdnad är en mellanmänsklig process 

där sjuksköterska hjälper den sjuka och lidande personen att finna mening i den situation 

han/hon genomlever. Sjuksköterskans personlighet, hennes sätt att förmedla kunskap, visa 

förståelse och känslor kan stärka hennes pedagogiska förhållningssätt och vara till hjälp under 

hälsofrämjande undervisning. Sjuksköterskans förutsättningar för att bedöma patientens 

omvårdnadsbehov och göra patienten delaktig i sin omvårdnad avgörs av kommunikationen 

(ibid.). Resultatet visar att kommunikationen är sjuksköterskans viktigaste redskap i möten 

med patienten med KOL. Tillit som skaffats i början av undervisningstillfället är viktig för att 

skapa en relation mellan sjuksköterskan och patienten med KOL. När deltagarna känner att 

det finns ömsesidig tillit och villighet att byta information kan det ge dem en känsla av 

trygghet och stärka deras identitet i relationen till varandra. Sjuksköterskans hänsyn till 

patientens känslor uppmärksammas som betydelsefulla. Resultatet visade att individanpassad 

patientundervisning för patienter med KOL med fokus på patientens egen förståelse av sitt 

sjukdomstillstånd ger en bättre effekt än en gruppundervisning. Sjukdomens förlopp kan ha 

känslomässiga följder som irritation, depression, ångest och frustration. Sjuksköterskans 

kunskap om patientens upplevelse av sjukdomen kan vara väsentliga för hennes pedagogiska 

förhållningssätt. 

Resultatet visar att bristande kunskaper om KOL kan utgöra ett hinder för sjuksköterskan att 

skaffa sig ett pedagogiskt förhållningssätt i undervisningen. Kunskap om etiologi, diagnostik, 

behandling och rehabilitering var inte tillräckligt för att ge en adekvat information under

18 

(28) 

hälsofrämjande undervisning. Bristande kunskap om KOL är ett betydande problem inom 

sjukvården (Boyle & Locke, 2004). För att ge en mångsidig omvårdnad behöver 

sjuksköterskor ha kunskap om etiologi, patofysiologi, diagnostik, behandling och 

rehabilitering av sjukdomen. Därför måste sjuksköterskorna vara medvetna om och 

uppmärksamma på senaste praktiska riktlinjer och rekommendationer för omvårdnad av 

patienter med KOL. I studien iakttas att patienter kan bli förvirrade av medicinska termer 

som vårdaren använder i undervisningen. Sjuksköterskorna skall vara medvetna om detta i 

sina handlingar och agera pedagogiskt för att framföra kunskap på ett begripligt sätt så att 

patienter kan förstå informationen och hantera sin egenvård (ibid.). Resultatet visar att 

intuition var sjuksköterskans redskap att hantera omvårdnadssituationen och överföra 

informationen till patienten. En sjuksköterska bör inte utgå från sina egna föreställningar om 

patientens sjukdomssituation. Travelbee (1971) skriver att för att närma sig patientens 

situation måste sjuksköterska ha professionell kunskap och insikt för att identifiera patientens 

omvårdnadsbehov. 

Hälsofrämjande undervisning ser Travelbee (2001) som en del av sjuksköterskans arbete. 

Genom denna undervisning hjälper sjuksköterskan patienten att finna mening i lidandet och 

kontrollera sjukdomen. Patientundervisning ses som ett instrument för förändring i patientens 

hälsobeteende (Lorig, 1996; Pilhammar Andersson, 2003). Utifrån litteraturen framgår att 

undervisningen för patienter med KOL måste ha en viss struktur för att förmedla den 

information som just den patienten behöver. Bedömning av undervisning och utvärdering av 

patientens inlärningsresultat med tanke på tidigare fastställda undervisningsmål avslutar 

undervisningsprocessen. Travelbee (1971) skriver i sin teori att hälsofrämjande undervisning 

sker genom en mellanmänsklig relation som etableras mellan unika individer. 

Individanpassad patientundervisning kan tillgodose den enskilda patientens behov. Resultatet 

visar att unikt lärande till varje patient, samordning av patientens individuella behov och ett 

personligt målinriktat behandlingsschema är väsentligt i omvårdnad av patienter med KOL. 

Patientens individuella målsättningar är viktiga i undervisningen för att uppnå bästa effekt. I 

samtalet mellan sjuksköterska och patient tar man som utgångspunkt patientens tolkning av 

symtomen, tillståndet och behandlingen. Sjuksköterskan ansvarar för de kunskaper som förs 

vidare till patienten genom en patientundervisning. Resultatet visar att individanpassad 

undervisning för patienter med KOL har en stor betydelse för patientens möjlighet till

egenvård. Undervisning för denna grupp av patienter kräver av sjuksköterskan goda 

19 

(28) 

kunskaper om sjukdomen och ett pedagogiskt förhållningssätt till uppdraget. Att tydliggöra 

kunskapen, att välja arbetssätt och arbetsform, att utvärdera resultat och se helheten är 

byggkomponenter i sjuksköterskans pedagogiska funktion. Målet i omvårdnaden för 

sjuksköterska är att hjälpa patienten att bemästra lidande och sjukdom samt främja hälsa och 

förebygga ohälsa (Travelbee, 1971). Hälsofrämjande undervisning är ett instrument för att nå 

dessa mål. Att hjälpa patienten bibehålla eller återvinna sin hälsa är till sin natur en 

pedagogisk handling (Friberg, 2001). Det handlar även om att sjuksköterskan ser individen i 

patienten och att patienten känner att någon är engagerad i honom/henne. 

8.3 Egna reflektioner 

Efter avslutat arbete med litteraturöversikten kan författaren konstatera att det saknas 

forskning kring sjuksköterskans pedagogiska funktion i undervisningen för patienter med 

KOL. Det finns bara några få studier som belyser problemet. Forskningen har visat att 

sjuksköterskans engagemang, entusiasm och motivation i undervisningen kan ge en positiv 

feed back och uppmuntra patienten till egenvård. Sjuksköterskans egenskaper, förmågan att 

skaffa tillit och en bra relation till patienten vid tidigt möte utmärker ett professionellt 

pedagogiskt förhållningssätt. Därför tycker vi att sjuksköterskor som arbetar i en lärande 

organisation behöver en pedagogisk kompetensutveckling. Vid uppbyggnaden av god vård 

ska utbildning av personal vara ett led. Idag finns det kunskap om hur patienter med KOL ska 

kunna leva ett så normallt liv som möjligt och inte behöva få det förkortat. Det är en utmaning 

till sjuksköterskor att föra ut detta till patienter med KOL och att omsätta kunskapen i 

praktiken.

Referensförteckning 

20 

(28) 

* Bailey, P.H., Colella, T., & Mossey, S. (2004). COPD - intuition or template: nurses ´stories 

of acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Clinical Nursing, 

13, 756-764 

Boyle, A.H., & Locke, D.L. (2004). Update on chronic obstructive pulmonary disease. Medsurs 

Nursing, 13, 42-48. 

* Carlson, M.L., Ivnik, M.A., Dierkhising, R.A., O´Byrne, M.M., & Vickers, K.S. (2006). 

Learning needs assessment of patients with COPD. MEDSURG Nursing, 15(4), 204-212 

Christensen, L.S., & Jensen, B.H. (2002). Didaktik och patientutbildning. Lund: 

Studentlitteratur. 

Dichmann Sorknäs, A. (2002). Specifik omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. I 

Almås, H. (Red.), Klinisk omvårdnad (pp.338-356). Stockholm: Liber. 

* Egan, E., Clavarino, A., Burridge, L., Teuwen, M., & White, E. (2002). A randomized 

control trial of nursing-based case management for patients with chronic obstructive 

pulmonary disease. Lippincott case management, 7(5), 170-179. 

Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar. 2-a upl. Pozkal: Studentlitteratur. 

Folkhälsorapport 2006. (2006). Stockholm: Socialstyrelsen. 

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, 

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. 

Friberg, F. (2001). Pedagogiska möten mellan patienter och sjuksköterskor på en medicinsk 

vårdavdelning: Mot en vårddidaktik på livsvärldsgrund. Acta Universitatis Gothoburgensis:

Göteborg. 

21 

(28) 

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. 

Lund: Studentlitteratur. 

* Gallefoss, F., & Bakke, P.S. (2000a). Impact of patient education and self-management on 

morbidity in asthmatics and patients with chronic obstructive pulmonary disease. Respiratory 

Medicine, 94, 279-287 

* Gallefoss, F., & Bakke, P.S. (2000b). Patient satisfaction with healthcare in asthmatics and 

patients with COPD before and after patient education. Respiratory Medicine, 94, 1057-1064 

* Gallefoss, F. (2004). The effect of patient education in COPD in a 1-year follow-up 

randomized, controlled trial. Patient Education Couns, 52, 259-266 

Garrod, R., Ford, K., Daly, C., Hoareau, C., Howard, M., & Simmonds, C. (2004). Pulmonary 

rehabilitation: analysis of clinical service. Physiotherapy Research International, 9, 111-120. 

Gedda, B. (2001). Den offentliga hemligheten. En studie om sjuksköterskans pedagogiska 

funktion och kompetens i folkhälsoarbete. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för 

vårdpedagogik. 

Golmohammadi, K., & Jacobs, K. (2004). Economic evaluation of a community- based 

pulmonary rehabilitation program for chronic obstructive disease economics of pulmonary 

rehabilitation. Lung, 182, 187-196. 

Granum, V. (2001). Studentenes forestillinger om sykepleie som fag og funksjon. Göteborg: 

Acta Universitatis. 

* Göransson, C., Kirkegaard, A., & Fridlund, B. (2003). Evalution of nurse-led group-based 

education programme for in-patients with chronic obstructive pulmonary disease. Vård i 

Norden. Nursing Science and Research in the Nordic Counters, 23, 33-38

22 

(28) 

Häggström, E. (1999). Sjuksköterskans pedagogiska funktion och utbildning 1916 – 1992. 

Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för vårdpedagogik. 

Isaksson, K. (red.) (2007). Patientundervisning och patienters lärande. Stockholm: Gothia 

Förlag. 

Kirkevold, M. (1998). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. 

Klang Söderkvist, B. (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. 

Larsson, K. (red.) (2006). KOL. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. 2-a uppl. Narayana Press: 


Larsson, K. & Larsson, S. (1998). Kronisk bronkit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. 

Skärholmen: Boehringer-Ingelheim. 

Lorig, K. (1996). Patient Education. A practical approach. London: Sage Publication. 

Lundbäck, B., Lindberg, A., & Lindström, M. (2003). Not 15 but 50 % of smokers develop 

COPD? – Report from the obstructive lung disease in northern Sweden studies. Respiratory 

Med, 97, 115-122. 

* Lundh, L., Rosenhall, L., & Tornkvist, L. (2006). Care of patients with chronic obstructive 

pulmonary disease in primary health care. Journal of Advanced Nursing, 56, 237-246 

Nault, D., Dagenais, J., Perreault, V., & Borycki, E. (2002). Patient education. I Burbeau, J., 

Nault, D., & Borycki, E. (2002). Comprehensive management of chronic obstructive 

pulmonary disease (pp. 301-318). London: BC Decker Inc.

* Odencrants, S., Ehnfors, M., & Grobe, S.J. (2007). Living with chronic obstructive 

23 

(28) 

pulmonary disease (COPD): Part II. RN´s experience of nursing care for patients with COPD 

and impaired nutritional status. Scand J Caring Sci, 21, 56-63 

Pilhammar Andersson, E. (red.) (2003). Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: 


Pilhammar Andersson, E. (2007). Centrala begrepp av betydelse för patientundervisning. I K. 

Isaksson (Red.), Patientundervisning och patienters lärande, (pp.12-24). Stockholm: Gothia 

Förlag. 

Polit, D.F., Beck, C.T., & Hungler, B.P. (2001). Essentials of Nursing Research. Methods, 

Appraisal, and Utilization. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. 

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. 

Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of nursing. F.A. Davis Company: Philadelphia. 

Travelbee, J. (2001). Mellommennskelige forhold i sykepleie. Giövik: Gyldendal Norsk Förlag 

AS. 

Öhman, B. (2003). Sjuksköterskans patientundervisning inom geriatrisk vård och 

rehabilitering. Akad.avh. Stockholm: HSL Förlag.

24 

(28) 

Bilaga 1 

Matris över slutligt urval av artiklar till resultat 

Författare Titel År, land 

Syfte 

Metod och 

Resultat 

och 

urval 

tidskrift 

Bailey, P.H., 

COPD-intuition 

2004, Canada, 

Syftet var att få en 

Kvalitativ metod 

Vårdgivare berättade 

Colella, T., & 

or template: 

Journal of 

förståelse av 

med etnografisk 

mest om enkla 

Mossey, S. 

nurses’ stories of 

Clinical 

sjuksköterskors 

narrativ 

omvårdnadsåtgärder 

acute 

Nursing; 13, 

upplevelser vid 

undersökning. 10 

baserade på intuition 

exacerbations of 

756-764 

omvårdnad av patienter 

sjuksköterskor på 

eller på erkända 

chronic 

med akuta exacerbationer 

två sjukhus i 

modeller fokuserade 

obstructive 

vid KOL 

Nordöstra Ontario 

på önskan att utesluta 

pulmonary 

intervjuades. 

dyspne. 

disease 

Carlson, M.L., 

Learning needs 

2006, USA, 

Syftet var att beskriva de 

En komparativ- 

Utvärdering av 

Ivnik, M.A., 

assessment of 

MEDSURG 

inlärningsbehoven och 

deskriptiv studie. 

inlärning är en viktig 

Dierkhising, R.A., 

patients with 

Nursing; 15 (4), 

det föredragna 

Deltagare: 65 

del för effektiv 

O’Byrne, M.M., & 

COPD. 

204-212 

inlärningssätet för 

supporter (27 

utveckling av 

Vickers, K.S. 

patienter med KOL, lika 

sjuksköterskor, 23 

patientundervisning 

väl som vårdgivarens tro 

läkare, 15 

för patienter med KOL 

vad som är viktigt för 

terapeuter), 83 

patienters egenvård. 

patienter. 

Egan, E., 

A randomized 

2002, Australia, 

Syftet med studie var att 

Studie med både 

CM är en effektiv 

Clavarino, A., 

control trial of 

Lippincott case 

jämföra effekt av kort 

kvantitativ och 

modell av omvårdnad 

Burridge, L., 

nursing-based 

management; 7 

sjukvårds-baserad Case 

kvalitativa ansatser 

för patienter med 

Teuwen, M., & 

case 

(5), 170-179 

management (CM) 

med intervjuer och 

KOL. Genomförandet 

White, E. 

management for 

ingripande med en vanlig 

enkäter. 

av CM verkade 

patients with 

omvårdnad av patienter 

Slumpmässig val av 

välgörande inte bara 

chronic 

med KOL på sjukhus 

66 patienter och 34 

för patienterna utan 

obstructive 

sjuksköterskor 

även för avdelningar 

pulmonary 

där rapporterades 

disease 

förbättringar i 

patientvården.

25 

(28) 

Gallefoss, F., & 

Impact of patient 

2000a, Norge, 

Syftet var att undersöka 

En kvalitativ 

Patientundervisning 

Bakke, P.S. 

education and 

Respiratory 

vilket inflytande 

randomiserad 

reducerar antal 

self-management 

Medicine, 94, 

undervisningsintervention 

studie. Urval: 78 

sjukbesök, främjar 

on morbidity in 

279-287 

har på patienter med 

patienter med 

egenvård och minskar 

asthmatics and 

astma och KOL 

astma, 62 patienter 

patientens behov av 

patients with 

med KOL i 40 

sjukvård. 

chronic 

minuters 

obstructive 

individuella samtal 

pulmonary 

med sjuksköterskor 

disease 

och fysioterapeuter. 

Gallefoss, F., & 

Patient 

2000b, Norge, 

Syftet var att jämföra 

Randomiserad 

Patienter känner sig 

Bakke, P.S 

satisfaction with 

Respiratory 

känslor av tillfredställelse 

studie med 

säkrare med egenvård 

healthcare in 

Medicine, 94, 

hos patienter med astma 

kvantitativ ansats. 

efter 

asthmatics and 

1057-1064 

och KOL före och efter 

Urval: 62 patienter 


patients with 

patientundervisning samt 

med KOL och 78 

samt att 

COPD before 

undersöka hur 

med astma svarade 


and after patient 


i frågeformulär om 

ger en känsla av 

education 

påverkar livskvalitet hos 

sina känslor före 

partnerskap med den 

dessa patienter 

och efter 

professionella 


vårdgivaren 

vid individuella 

möten med 

sjuksköterskan

26 

(28) 

Gallefoss, F. 

The effects of 

2004, Norge, 


En kvantitativ 

Undervisning 

patient education 

Patient 

effekter och 

randomiserad 

framhävde egenvård 

in COPD in a 1- 

Education 

hälsoekonomiska 

studie. 

och gav kontroll över 

year follow-up 

Couns, 52, 

konsekvenser av 

Urval: 62 patienter 

sjukdomsförloppet av 

randomised, 

259-266 

patientundervisning för 

med KOL under 70 

patienter samt ledde 

controlled trial 

patienter med KOL 

år gamla. Kontroll 

till reducering av 

grupp följdes av 

läkemedelskonsumtion 

professionella 

mer än 50 % och 

vårdgivare 

minskning av behov av 

sjukvården 

Göransson, C., 

Evaluation of a 

2003, Sverige, 

Syftet var att utvärdera 

Kvantitativ metod 

En grupputbildning 

Kirkegaard, A., & 

nurse-led group- 

Nordic Journal 

om gruppbaserat 

med enkäter och 

baserad på HBM 

Fridlund, B. 

based education 

of Nursing 

utbildningsprogram 

frågeformulär. 

hjälper sjuksköterskan 

programme for 

Research & 

grundad på HBM (Health 

Konsekutivt urval. 

och patienten att 

in-patients with 

Clinical Studies; 

belief model) lett av 

74 patienter svarade 

komma till en 

chronic 

23(3), 33-38 

sjuksköterskor har mera 

på enkäter vid 

gemensam förståelse 

obstructive 

stärkande effekt på 

besök av specialist- 

av sjukdomsförloppet 

pulmonary 

patienter än sedvanlig 

sjuksköterskan 

genom att diskutera en 

disease 


åtgärdsplan för 

patientens egenvård 

Lundh, L., 

Care of patients 


Syftet var att beskriva 

Kvalitativ metod 

Typ av omvårdnad 

Rosenhall, L., & 

with chronic 

Journal of 

och analysera hur en 

med en 

beror på vem som 

Tornkvist, L. 

obstructive 

Advanced 

grupp av sjuksköterskor 

fenomenografisk 

möter patienten: en 

pulmonary 

Nursing; 56, 

uppfattade vården av 

ansats. 20 

uppgift-orienterad 

disease in 

237-246 


distriktssköterskor 

sjuksköterska eller en 

primary health 

och allmänna 

individ-orienterad 

care 

sjuksköterskor med 

sjuksköterska. 

inriktning på 


intervjuades 

Odencrants, S., 

Living with 



Studie med 

Leg.sjuksköterskor 

Ehnfors, M., & 

chronic 

Scand J Caring 

hur legitimerade 

kvalitativ ansats. 

försöker att skapa en 

Grobe, S.J. 

obstructive 

Sci; 21, 56-63 

sjuksköterskor inom 

Intervju med 19 

relation byggd på tillit 

pulmonary 

primärvård beskriver 

leg.sjuksköterskor 

vid tidigt

27 

(28) 

disease (COPD): 

nutrition-relaterade 

specialiserade på 

undervisningstillfälle 

Part II. RNs’ 

praktik och intervention 


när det gäller ett så 

experience of 

av patienter med KOL 

känsligt tema som 

nursing care for 

med försämrad nutrition 

nutritionsundervisning. 

patients with 

status. 

COPD and 

impaired 

nutritional status

Bilaga 2 

28 

(28) 

Artikelsökning 

Databas Sökord Antal träffar Antal 

granskade 

artiklar 

Antal valda 

artiklar 

CINAHL with full 

text, Academic 

Search Elite 

Nurse AND patient AND COPD 68 8 2 



Search Elite 

Patient AND COPD AND learning 13 2 1 



Search Elite 

COPD AND patient AND education 

AND care 

159 8 1 

MEDLINE with 

full text, 

PubMed 

Chronic obstructive pulmonary disease 

AND patient AND nursing AND 

management 

79 5 2 



Search Elite 

Chronic obstructive pulmonary disease 

AND patient AND primary care 

83 2 1 

MEDLINE with 

full text, PubMed 


AND satisfaction 

33 2 1 

MEDLINE with 

full text, PubMed 


AND self-management 

66 1 1

Sjuksköterskans pedagogiska roll i undervisningen för patienter ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?