Tyréns slutrapport - pdf (294 Kb) - Handisam

Indikatorer och mått på 

tillgänglighetsarbetet 

i kommunerna – 

utvärdering av 

planerade 

indikatorområden 

Tyréns AB December 2006

Denna utredning har utförts under november-december 2006 av följande 

projektorganisation: 

BESTÄLLARE 

Handisam 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

Tel: 08 600 84 30 

Projektansvarig: 

Sören Hansson 

KONSULT 

Tyréns AB 

Kungsgatan 6 

252 21 Helsingborg 

Tel: 042 489 18 00 

Uppdragsansvarig: Oscar Grönvall 

Handläggare: Sari Wallberg 

oscar.gronvall@tyrens.se 

sari.wallberg@tyrens.se 

Tyréns uppdragsnummer: 213 244 

Datum: 2006-12-15 

Framsida: 

Dam med rollator i Karlshamn.

Innehållsförteckning 

sid 

1. Uppdragets omfattning.................... 1 

Intervjukommunerna .............................. 1 

Upplägg av intervjuer ........................... 2 

2. Sammanställning av indikatorer med 

beskrivning ................................. 3 

3. Resultat................................. 6 

Indikatorerna i stort ........................... 6 

Detaljsynpunkter på indikatorer ................. 6 

Ny områden/frågor .............................. 10 

Kommunernas intresse av indikatorer ............ 11 

” Brukarrevisorer ” ............................ 13 

4. Hur kan man gå vidare?.................. 14 

5. Bilagor Minnesanteckningar kommunintervjuer16 

Intervju med Göteborgs kommun .................. 16 

Intervju med Tidaholms kommun .................. 21 

Intervju med Lomma kommun ...................... 27 

Intervju med Kiruna kommun ..................... 33 

Intervju med Nykvarns kommun ................... 41 

Intervju med Hudiksvall kommun ................. 47 

Intervju med Halmstad kommun ................... 54 

Intervju med Mellerud kommun ................... 59 

Intervju med Västerås kommun ................... 64

1. Uppdragets omfattning 

Handisam har regeringens uppdrag att ta fram en metod för att följa kommunernas 

tillgänglighetsarbete. Den metod som Handisam vill utveckla innebär att 

kommunerna genomför en självvärdering utifrån en rad indikatorer på 

tillgänglighetsarbete. Indikatorerna utgörs av mått som på olika sätt beskriver 

kommunens arbete med tillgänglighet för funktionshindrade. Tyréns har ombetts 

utvärdera föreslagna indikatorer och de idéer till upplägg som Handisam 

föreslagit. Utvärderingen har genomförts genom intervjuer med nio kommuner. 

Intervjukommunerna 

Intervjukommunerna har valts ut med tanke på att ge en så bred bild av svenska 

kommuner som möjligt. I urvalet ingår både några av landets större kommuner 

och några små kommuner. Likaså har en geografisk spridning eftersträvats med 

Kiruna i norr och Lomma i söder. Flera valda kommuner arbetar idag på olika 

sätt aktivt med tillgänglighetsarbete och har därigenom kunnat dela med sig av 

sina erfarenheter och gett en praktisk syn på indikatorerna. Andra kommuner har 

inte arbetat lika aktivt med frågorna och därigenom gett en bild utifrån detta 

perspektiv. Tillfrågade och intervjuade kommuner framgår av sammanställningen 

nedan, datumet efter kommunnamnet visar vilken dag intervjun 

genomfördes: 

Göteborg 061106 

Tidaholm 061108 

Lomma 061114 

Kiruna 061115 

Nykvarn 061116 

Hudiksvall 061121 

Halmstad 061124 

Mellerud 061130 

Västerås 061130 

Vadstena Avböjt medverkan 

Intervjuerna genomfördes på plats i respektive kommun och inbegriper 

intervjuer med företrädare för respektive kommun. Vid de två inledande 

intervjuerna medverkade projektansvarig Sören Hansson. Handisam har därefter 

försökt ha med en representant vid respektive intervjutillfälle. Uppdragsansvarig 

tekn.lic. Oscar Grönvall genomförde huvuddelen av intervjuerna. För att få en 

kompletterande syn på indikatorernas uppbyggnad och kommunernas reaktion 

genomfördes två av intervjuerna av Sari Wallberg, Tyréns. Sari har med sin 

tidigare anställning på Sveriges Kommuner och Landsting en god övergripande 

kunskap om kommunernas arbetssätt och har varit ett naturligt bollplank i 

utvärderingsfasen. 

1

Upplägg av intervjuer 

Intervjuerna genomfördes i huvudsak som gruppintervjuer där olika företrädare 

för kommunen medverkade. Den ursprungliga ambitionen var att företrädare för 

samtliga föreslagna indikatorer skulle närvara vid samtliga möten. Beroende på 

kommunernas struktur och möjlighet att samla representanter blev 

sammansättningen olika, allt ifrån att träffa två representanter från den 

handikappsamordnande avdelningen i kommunen till att samtliga förvaltningar, 

politiska nämnder och handikapprådet var representerat. 

Vid intervjuerna gavs först en kort presentation av Handisam och uppdraget, 

därefter följde en presentation av kommunen och dess arbete med 

tillgänglighetsfrågorna följt av frågor om indikatorerna. 

Normalupplägget för respektive intervju framgår av bilden nedan: 

Program 

30 min Kort presentation av uppdraget 

20 min Presentation av 

kommunrepresentanter 

60 min Kan föreslagna indikatorer indikera 

ett tillgänglighetsarbete? 

20 min Idéer om hur indikatorverktyget ska 

fungera 

20 min Känns upplägget rätt? Behövs det 

sidofunktioner för att bli attraktivt? 

2

2. Sammanställning av 

indikatorer med beskrivning 

Här nedan redovisas de indikatorer som varit utgångspunkten för 

kommunintervjuerna. Listan innehåller tänkta indikatorer på 

tillgänglighetsarbete samt en kort beskrivning av vad som menas med 

indikatornamnet: 

• Policy/Handlingsplan– angående arbete med tillgänglighet 

En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska 

omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv. 

(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller 

inriktning.) 

• Genomförandeansvar 

Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår 

det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av 

tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar. 

• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella 

processerna 


det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har 

någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet 

av handikapperspektivet i de generella processerna. 

• Budget för enkelt avhjälpta hinder 

Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande 

åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte 

skulle tas bort inom rimlig tid) 

• Budget för pådrivaransvaret 

Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande 

• Tillgänglighetsdokumentering 

Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS, 

av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i 

kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. 

• Samverkansrutin för användarinflytande 

Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala 

handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika 

sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt. 

• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten 

Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med 

kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan 

3

vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett 

förfarande som används regelmässigt. 

• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet. 

Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt 

funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan 



• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt 

avhjälpa hinder 

Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla 

enkelt avhjälpta hinder. 

• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet 

Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder, 

d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att 

det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga. 

• Tillgängliga vallokaler 

Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i 

kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga 

för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga. 

Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om 

sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga 

• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler 

Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler 

som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller 

blir tillgängliga. 

• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet 

Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad 

se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder. 

• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen 

I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska 

beakta tillgänglighet. 

• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik 

Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att 

alla kan använda den oavsett funktionsförmåga. 

• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet 

Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av 

kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24- 

timmarswebben 2.0 i sitt arbete. 

4

• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna 

med beaktande av tillgänglighet 

Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras 

och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta. 

• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av 

tillgänglighet 

Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och 

genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta. 

• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet 

Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande 

funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler 

intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga. 

5

3. Resultat 

Indikatorerna i stort 

Det gemensamma intrycket från de nio intervjuade kommunerna är att man tycker 

att föreslagna indikatorer enligt ovan upplevs kunna fungera som begrepp. Flera 

kommuner har tyckt att helheten känts rätt men man har detaljinvändningar på de 

exakta formuleringarna. 

Att begreppen fungerar i kommuner med varierande storlek och varierande 

geografiska läge tyder på att begreppen fungerar för alla typer av kommuner. Den 

variation på synpunkter som framkommit på formuleringarna beror mer på att 

kommunerna har olika organisation och arbetsmetoder än att man är stor eller liten 

eller att man är belägen i norr eller söder. 

Flera kommuner ser dock inte tillgänglighet för funktionshindrade som en isolerad 

fråga, utan vill hellre se tillgänglighet för funktionshindrade som en del i ett större 

begrepp, där man bland annat pratar om tillgänglighet för äldre och barnfamiljer. I 

Kiruna har man också den språkliga tillgängligheten att tänka på, då många har 

samiska eller finska som modersmål. I dagens mångkulturella samhälle finns 

liknande problematik, med olika invandrargrupper som har svårt att läsa och förstå 

svenska. 

I flera kommuner upplevdes själva genomgången av indikatorerna i ett större 

sällskap med representanter från olika verksamheter i kommunen som en viktig och 

nyttig händelse för kommunen. I någon kommun fick man känslan av att man var 

för sig kommit relativt långt med frågorna, men man hade inget samlat grepp på 

detta utan alla jobbade efter eget huvud utan någon gemensam styrning. 

Detaljsynpunkter på indikatorer 

Policy/Handlingsplan 

Policy/Handlingsplan angående arbete med tillgänglighet, ses av de flesta 

kommunerna som en av de viktigaste indikatorerna på tillgänglighetsarbetet. Man 

trycker dock på vikten av att det inte får bli en hyllvärmare utan att beslutsfattare 

och tjänstemän måste hjälpas åt att levandegöra intentionerna. 

De flesta kommunerna arbetar med olika typer av handlingsplaner och har eller 

planerar att ha en för tillgänglighetsfrågor. I dessa fall är begreppet lätt att använda 

och det är naturligt att svara ja på en fråga om man har en policy/handlingsplan för 

tillgänglighetsfrågor. Någon kommun har en särskild nämndsplan som styr all 

nämndsverksamhet där också tillgänglighet ingår, en annan kommun har ett 

arbetssätt med åtagandestyrning. I båda fallen styrs tillgänglighetsarbetet av dessa 

dokument. Båda kommunerna är tveksamma om att man svarat ja på en fråga om 

man har en policy/handlingsplan för tillgänglighet. 

6

För att fånga dessa specialformer av arbetsdokument för tillgänglighet är det viktigt 

att frågorna inom området ställs så att man fångar upp dessa specialformer också. 

Ansvar 

Genomförandeansvar är också ett av de viktigaste områdena som flera kommuner 

pekar på. Besökta kommuner har idag personer som arbetar med tillgänglighet och i 

de flesta kommuner har vissa tjänster ett utpekat eller inofficiellt genomförandeansvaret. 

Ansvaren är ofta beskrivna i policyn/handlingsplanen. 

I Halmstad vill man inte peka ut några ansvariga eftersom man menar att alla ska 

vara delaktiga och att utpekat ansvar innebär att vissa andra, då tycker att man är 

fria från ansvar. I praktiken har dock Halmstad flera personer som inofficiellt har 

tagit på sig ansvaret för tillgänglighetsfrågorna. I Västerås trycker man på att det är 

förvaltningschefernas ansvar att frågorna beaktas så man ser inte ett utpekat ansvar 

på en enskild tjänsteman som en naturlig indikator. 

Pådrivaransvar finns inte lika tydligt i alla kommuner, däremot har alla tillfrågade 

kommuner ett handikappråd som delvis har denna roll. Vidare har flera kommuner 

personer som driver frågorna inom sina tjänster. I vissa kommuner upplevdes dessa 

personer vara något av eldsjälar och att mycket av verksamheten helt bygger på 

deras medverkan. I andra kommuner var det en större grupp som gemensamt stod 

för detta pådrivaransvar utifrån personernas olika typer av tjänster. Exempelvis har 

Kiruna en handikappkonsulent, Göteborg har en tillgänglighetsenhet, Halmstad har 

byggnadsinspektör och handikappkonsulent mfl. 

Begreppet pådrivare upplevdes av flera som lite hårt och något som man inte riktigt 

ville ställa upp på. Vissa kommuner vill hellre kalla ansvaret för ett samordnande 

ansvar eller språkrör för tillgänglighetsfrågor. Samtliga kommuner såg dock att 

innebörden av begreppet var viktigt att ha med. 

Budget för tillgänglighet 

Att särskilja begreppet budget upplevs av några kommuner som svårt då man inte 

arbetar med budgeten på det viset. Man tilldelar varje förvaltning en viss budget 

som man sedan själva styr över och i flera fall ser man tillgänglighetsåtgärder som 

en integrerad del i det ordinarie arbetet. Vill man ha särskilda frågor om budget bör 

dessa frågor samordnas under en rubrik. Den uppdelning som gjorts nu med enkelt 

avhjälpta hinder och pådrivaransvar bör ses som preciserade frågor inom området, 

kompletterade med ytterligare frågor. 

Av intervjuerna framgick det att det är svårt att besvara frågor om budget eftersom 

vissa räknar in lönen för personal medan andra endast utgår från särskilda medel till 

olika åtgärder. På frågan om enkelt avhjälpta hinder skulle t ex Kiruna sagt att man 

inte har någon särskild budget för detta då man har en särskild budget för de 

viktigaste tillgänglighetsåtgärderna oavsett enkelhet. I flera kommuner nämner man 

handikapprådets mötesbudget som den budget som skulle vara aktuell att beskriva 

under en punkt om ”Budget för pådrivaransvar” 

7

Användarinflytande 

Den vanligaste formen av samverkansrutin för användarinflytande är de rutiner 

som finns kring kommunernas handikappråd. Flertalet upplever att dessa rutiner 

fungerar väl och att man har ett handikappråd som man har ett bra samarbete med. 

Flera kommuner har särskilda ritningsgranskningsgrupper eller motsvarande som 

ges möjlighet att ha direktinflytande på utformningen av den fysiska miljön. I vissa 

kommuner var det bara en liten del av de som arbetar med tillgänglighetsfrågor som 

har kontakt med handikapprådet. 

Likaså har flera kommuner någon form av rutin för medborgarna att påtala brister 

i tillgängligheten. Flera kommuner har någon form av anmälningsrutin via telefon, 

media eller via webben. Några kommuner har gått ut med egna enkäter för att fånga 

in synpunkter och någon kommun tog in synpunkter på tillgänglighet i samband 

med att man hade dialogmöten om den nya översiktsplanen. 

Att få tips om hur andra kommuner arbetar med frågorna upplevs värdefullt av de 

flesta kommunerna. Till exempel upplevde de kommuner som inte har någon 

anmälningsmöjlighet via webben att de exempel som togs upp under intervjuerna 

var bra tillskott till sina egna funderingar inom området. Likaså tyckte man att idén 

om en enkät i lokaltidningen skulle kunna vara något att försöka med. 

Upphandling/inköp 

Upphandlings/inköpsrutin med beaktande av tillgänglighet, var ett av de områden 

där det tydligast framkom att man ville ha stöd i hur man ska tänka och vad man 

ska tänka på. Flera kommuner hade rutiner för att inte städvätskor och liknande ska 

vara allergiframkallande. I samband med projektering tog man däremot för givet att 

upphandlade projektörer har kunskap om frågorna och att man därför inte behöver 

ställa några särskilda krav på att denna kompetens ska finnas med i projekten. 

Flera kommuner efterlyser mer tips om vilka upphandlingskrav man bör och kan 

ställa. 

Fysisk tillgänglighet 

Fysisk tillgänglighet har under intervjuerna varit uppdelat i flera olika begrepp. 

Dessa begrepp föreslås ingå som direkta frågor under en gemensam rubrik. 







Vallokaler upplevdes i vissa kommuner vara en onödig fråga eftersom det är en del 

av lokaldiskussionen i stort. Andra kommuner ser passa-på-rutiner som ett naturligt 

verktyg som är en del av drift och underhåll. I Kiruna arbetar man inte alls med 

begreppet enkelt avhjälpta hinder utan utgår helt ifrån vilka hinder man bedömer 

som viktigast att avhjälpa för att skapa tillgängliga miljöer. Några kommuner 

8

noterade vid dessa indikatorer att enkelt avhjälpta hinder återkom både som en 

budgetfråga och nu som en rutinfråga, vilket man bör beakta i det fortsatta arbetet. 

Fysisk planering och Kollektivtrafik 

Indikatorområdet Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen placeras här under 

en ny rubrik för planering och kollektivtrafik. Denna sammanslagning är kanske 

inte lika naturlig som övriga sammanslagningar som föreslås, utan kan mycket väl 

delas upp igen. 

Flera kommuner reagerade på begreppet Design för alla. Några kommuner kände 

knappt till begreppet och andra tycker inte att det är tillräckligt förknippat med 

frågorna för att det ska vara naturligt i detta sammanhang. Även om indikatorerna 

skulle kunna vara ett sätt att få ut budskapet om Design för alla så föreslås att man 

hellre använder begreppet tillgänglighet i det här fallet. 

Flera kommuner kände att man inte riktigt visste vad som bör stå med om 

tillgänglighet i en översiktsplan och efterlyste exempel på vad som skulle kunna 

belysas. Flera kommuner tycker att det finns mer naturliga kopplingar till 

fördjupade översiktsplaner och till detaljplanerna, dessa begrepp bör därför finnas 

med som frågor under fysisk planering. 

Området ”Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik” har i flera kommuner en viss 

särställning eftersom kommunen oftast bara ansvarar för hållplatserna medan en 

trafikhuvudman ansvarar för själva transporterna. I mindre kommuner ser man 

också svårigheterna med de generella lösningarna för alla då man knappt har 

ordinarie kollektivtrafik i kommunen utan att de flesta är hänvisade till sina egna 

bilar. För funktionshindrade som inte själv kan köra bil innebär detta att man är 

hänvisad till färdtjänst som ses som en individuell anpassning mer är en ordinarie 

verksamhet. 

De flesta kommuner gör någon form av dokumentering av tillgänglighet, men 

formerna varierar kraftigt. Vissa kommuner såg GIS som ett naturligt arbetsredskap 

där man skulle kunna registrera hinder, andra tyckte att papperskartor fortsatt var 

mer praktiskt då GIS inte är så utvecklat inom kommunen. Flera kommuner hade 

inte alls någon dokumentation som var direkt kopplad till några platser utan menade 

att handlingsplanen var fullt tillräcklig som dokumentation. 

Information och kommunikation 

Webben kommer sannolikt bli en allt viktigare funktion inom området Information 

och kommunikation. Redan idag använder sig alla kommuner av webben för att 

förmedla information. Tidningar och andra media är givetvis fortsatt viktiga, men 

för att kommunerna själva ska nå ut med information ser man att webben är en 

viktig länk, där man också har möjlighet att nå gruppen synskadade på ett bra sätt 

genom talsyntes mm. 

Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet upplevs av många 

kommuner som relativt enkelt, då det mest är att rätta sig efter 24-timmarwebben. 

9

Det återstår dock en del frågor att lösa, bland annat om hur man skapar en 

lättläst/lättförståelig sida och hur man tar hänsyn till andra språk. 

I samband med rutiner för kommunikation, information och beslut till medborgarna 

med beaktande av tillgänglighet ser flera kommuner webben som den framtida 

kommunikationsvägen. Men man ser fortfarande lokala tidningar som en viktig 

informationskanal. I Halmstad har man idag en inläsningsservice för information, 

men den används inte så mycket längre då mer och mer information kan skickas 

digitalt och därigenom läsas via datorn. I Tidaholm har man haft kurser i att skriva 

på ett lättfattligt sätt. I ett par kommuner lät man någon annan läsa dokumenten 

innan det skickades ut, som en kvalitetssäkring för att de ska vara någorlunda 

lättförståeliga. Flera ser gärna tydliga rekommendationer inom området, då man 

kände att det säkert finns mer att tänka på utöver de saker man tänker på idag. 

Inom området ”Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med 

beaktande av tillgänglighet” uttryckte flera kommuner ett starkt önskemål om att 

det skulle finnas en särskild checklista över vad man ska tänka på. En sådan lista 

borde vara en naturlig del av det färdiga webbaserade verktyget. Hörslingor finns i 

de flesta kommuner idag, men på flera håll anser man att systemen inte fungerar 

tillfredställande. Vidare uttryckte man i Halmstad en viss osäkerhet om man fick 

ställa tvingande krav om hörslingor vid upphandling av möteslokaler något som 

övriga medverkande såg som en självklarhet. 

Ett annat område där man efterlyste en checklista var ”Rekryteringsrutiner med 

beaktande av tillgänglighet”, där man var osäker på vad man skall tänka på. 

Exempel som att man som intervjuare inte ska ha starka parfymer på sig vid 

intervjuerna diskuterades, i någon kommun såg man det som viktigt att rutinen 

också fungerar omvänt så att den som kommer på intervjun också är införstådd med 

att inte har stark parfym på sig. Flera kommuner tyckte dock att det i första hand 

handlar om sunt förnuft och ett gott bemötande oavsett vilka eventuella 

funktionshinder en person har. Vidare diskuterades behovet av att anonymisera 

ansökningarna för att göra ansökningsförfarandet så neutralt som möjligt. 

Ny områden/frågor 

Som framgår av föreslagna indikatorområden ovan ser kommunerna den 

befintliga listan som en naturlig utgångspunkt för arbetet med indikatorer. Några 

kommuner gav dock förslag på vissa kompletteringar på nya frågor eller 

områden enligt nedan: 

• Förståelseutbildning 

• Basanpassningsprogram 

• Tillgänglighetsguider 

• Chefers engagemang i tillgänglighet 

• Estetik 

• Hela arbetsgivaransvaret inte bara rekrytering 

Förståelseutbildningen är dels en naturlig del under kollektivtrafikområdet där 

man på olika håll i landet ger sådan utbildning till förare. I Hudiksvall har man 

Glada Hudikteatern med funktionshindrade personer som åker runt i alla åk 5 

10

klasser i kommunen och pratar tillgänglighet. I Skåne ger Vägverket särskilda 

kurser om handikappförståelse som en del i deras sektorsarbete. 

I några kommuner har man tagit fram ett särskilt basanpassningsprogram för att 

tydliggöra behovet av tillgängliga lokaler och i vissa fall skärpa kraven jämfört 

med Byggreglerna. Detta arbete är en naturlig fråga under området fysisk 

tillgänglighet. Likaså kan tillgänglighetsguider finnas under rubriken. 

Någon kommun tyckte att det var viktigt att vidga tillgänglighetsfrågan som 

arbetsgivare till att inte bara beröra rekrytering utan hela processen som 

arbetsgivare. 

Chefens engagemang och estetik är ytterligare två områden som föreslagits. 

Båda områdena är tydliga konfliktområden där mycket av tillgänglighetsarbetet 

blir hängande för att man inte kommer vidare. Utan chefens engagemang är det 

svårt att få gehör för åtgärder och möjligheten att driva frågan begränsas. 

Svårigheten är dock att det också är svårt att ställa relevanta frågor inom 

området. Estetik är däremot mer en fråga för designern att ta hänsyn till i 

utformningsskedet och borde inte behöva vara ett problem om man tänker på 

tillgänglighet som en integrerad del i utformningsprocessen. Eftersom konflikten 

ofta kvarstår i många sammanhang vore det intressant om man kunde fånga upp 

arbetssätt hos olika kommuner, där man tagit hänsyn till den här konflikten och 

på så sätt löst problemet. Ett första förslag på en sådan fråga skulle kunna vara: 

Ställer kommunen några särskilda krav på utformningsdetaljer för att tillvarata 

en kombination av både estetiska krav och tillgänglighetskrav? 

Kommunernas intresse av indikatorer 

Den föreslagna metoden bygger på att kommunerna själva utför värderingen 

inom respektive indikatorområde. Då arbetet bygger på frivillighet är det därför 

viktigt att metoden blir så attraktiv som möjlig och att kommunerna känner att 

man får ut något av att arbeta med indikatorerna för egen del. För att 

åstadkomma ett attraktivt verktyg har Handisam tänkt sig ett webbaserat verktyg 

där kommunerna själva har möjlighet att gå in och fylla i uppgifterna. Beroende 

på kommunens arbetssätt kan man välja att fylla i delar eller hela materialet. I 

bilden nedan redovisas de ursprungliga tankar om verktyget som Handisam 

beskrev inför intervjuerna. 

11

Självvärdering som redovisas i 

kommunens årliga rapportering och 

publiceras nationellt 

• Motiv/incitament 

• Ekonomiskt lönsamt 

• Status gentemot medborgarna 

• Goodwill i olika sammanhang 

• Uppföljningsbart 

• Möjligt att värdera – utvärdera 

• Mot indikatorer och mått 

• Mot andra mål som att vara bäst i klassen 

• Med sig själv från tidigare år 

Samtliga intervjuade kommuner är intresserade av att kunna använda verktyget 

när det är klart. De flesta kommunerna tänker sig att en person samordnar svaren 

från kommunen, men att man kommer att ta hjälp av de personer som har 

specialkunskapen. Melleruds kommun ser klara fördelar med att det blir ett 

webbaserat verktyg, då man upplever att många av dagens enkäter hamnar på 

fleras bord. Idag riskerar man missa att besvara materialet för man tror att någon 

annan gör det eller att flera personer besvarar det samma. 

Flera kommuner trycker på vikten av att verktyget upplevs attraktivt och 

lättanvänt. Det man helst vill ha ut av verktyget är att man kan hitta andra 

kommuner som man kan jämföra sig med och få tips på bra arbetssätt ifrån. 

Vidare visar man ett stort intresse för goda exempel och checklistor, vilket 

skulle kunna vara naturlig tilläggsinformation på webbplatsen. Själva listan med 

indikatorer kommer sannolikt att fungera som en checklista över vad man bör 

tänka på och arbeta för. I de kommuner som inte kommit igång fullt ut med 

tillgänglighetsarbetet såg man denna lista i sig som ett bra verktyg för 

tillgänglighetsarbetet i kommunen. 

För att jämförelsen med andra kommuner ska fungera trycker flera kommuner 

på vikten av att ställa tydliga frågor som ger tydliga och jämförbara svar. Några 

kommuner konstaterade att indikatorer kanske inte är det optimala sättet att 

jämföra sig med andra kommuner med, men man såg svårigheten i att hitta 

något bättre verktyg. Efter att ha genomfört dessa intervjuer kan man konstatera 

att många viktiga detaljer om kommunens arbete kommer fram under själva 

intervjun. Likaså får man genom en gruppintervju en bra helhetsbild av 

kommunen, vilket riskerar att försvinna då man bara ställer en rad preciserade 

frågor på webben. 

Att verktyget skulle kunna sporra till att bli bäst i klassen kände flertalet 

kommuner mer som något negativt än positivt. Man tyckte att detta område inte 

är ett område där man tävlar utan något man ska ta hänsyn till i alla fall. I någon 

kommun upplevde man dock att politikerna sporras av olika kommunjämförande 

tävlingar och kunde konstatera att det antagligen skulle fungera inom det 

här området också. 

Det ekonomiska incitamentet om att man sparar pengar inom vård och omsorg 

när man skapar tillgängliga kommuner, såg några kommuner som väl långsiktigt 

12

för att tycka att det var en morot för att vara med och arbeta med verktyget. Hela 

arbetet med tillgänglighet upplevs mer som en viktig social fråga där man 

eftersträvar lika rättigheter. 

Som exempel på kommunernas synpunkter beskrivs här Västerås synpunkter: 

”Västerås tror att ett verktyg som detta, kan vara till en hjälp när man gör en 

tillgänglighetsplan. Fast kommunen är lite skeptisk till indelningen, det bästa måttet 

hade egentligen varit ”ett nöjd tillgänglighetsindex” som kommunens invånare får svara 

på. Men att få fram ett sådant index är inte lätt, då flera personer säkert har orimliga 

förväntningar som aldrig går att genomföra. 

Den stora nyttan som verktyget kan ha är att förmedla idéer och erfarenhet. Alla ska ju 

inte sitta och uppfinna hjulet på nytt. Det får inte bli så att byråkratin ökar utan att man 

får någon nytta av det. Ett sådant här verktyg kan bidra till en bra dialog både inom 

kommunen och med kommunens invånare. Den nya majoriteten har precis haft en idé 

att alla nämndsammanträden ska vara öppna för allmänheten, detta kan ju också bli ett 

steg mot den öppna kommunen. 

Det är ett utmärkt sätt att lägga ut olika mallar och standarder på webben. Det hjälper till 

att flytta fram positionerna.” 

” Brukarrevisorer ” 

Som en del i den föreslagna metoden ser man brukarna, som representeras av 

handikapporganisationerna, som en viktig aktör. Eftersom det är brukarna som i 

slutändan ska ha nytta av det arbete som kommunerna genomför är det också 

viktigt att man har möjlighet att ta del av vad som verkligen görs. I några 

kommuner tycker man att man med sitt samarbete i handikapprådet redan har 

skapat en bra form för brukarmedverkan och där arbetssätt och utformningsdetaljer 

revideras utifrån brukarnas önskemål. Andra kommuner känner att 

samarbetsformerna på olika sätt skulle kunna utvecklas och i det här 

sammanhanget skulle ”brukarrevisorer” kunna vara ett sådant verktyg. 

Handikapporganisationerna själva är tveksamma till begreppet revisor eftersom 

man inte har någon direkt kunskap om revisionsarbete, man ser dock ett tydligt 

behov av att få vara med i processen för att säkerställa ett fungerande 

tillgänglighetsarbete. Melleruds kommun såg listan på indikatorer som ett 

ypperligt verktyg för att kunna samlas kring frågorna. Genom att tjänstemännen 

fyller i sitt svar på frågorna och handikapporganisationerna parallellt gör samma 

sak, kan man sedan jämföra sina svar och diskutera både de punkter där man 

tycker lika, men kanske framförallt de punkter där man har olika syn på en fråga. 

I Göteborg var man tveksam till att brukarna skulle gå in som revisorer i ett 

arbete som man själv varit med att skapa genom handikapprådet. Man såg hellre 

att man tar in oberoende tillgänglighetsexperter, exempelvis auktoriserade 

tillgänglighetskonsulter. I Tidaholm menade man att de ordinarie revisorerna 

redan idag har möjlighet att gå in och detaljgranska kommunens olika 

verksamheter och att revisorerna styr detta helt på egen hand, varför ett system 

med brukarrevisorer känns onödigt. Däremot kan man ju föreslå de ordinarie 

revisorerna att man tar in handikapporganisationerna som lekmannarevisorer när 

man genomför revision av tillgänglighetsarbetet. 

13

4. Hur kan man gå vidare? 

Handisam planerar för ett fortsatt arbete med indikatorverktyget under nästa år. I 

ett parallellt uppdrag håller man på att ta fram ett webbaserat verktyg för statliga 

myndigheterna, där dessa ska kunna redovisa hur långt man kommit med olika 

delar i sitt tillgänglighetsarbete. Man hoppas kunna använda ett liknande grundkoncept 

för webbverktyget med indikatorerna. I korthet ser Handisams planer ut 

enligt bilden nedan, med ett fortsatt arbete med att ta fram webbverktyget under 

våren och att man kommer igång med en försöksverksamhet där ca 25 kommuner 

får testa verktyget under hösten 2007. Förhoppningsvis fungerar webbverktyget 

sedan så bra att man kan lansera det över hela landet under 2008. 

Fortsättning 

• Nästa år tas verktyget fram. 

• Höst 2007 försöksverksamhet 

• Ev igång 2008 

Utifrån den kunskap som samlats in via intervjuerna föreslår Tyréns att 

Handisam beaktar följande punkter i det fortsatta arbetet: 

• Fortsatt anpassning av områden och detaljfrågorna 

• Ta fram en struktur för datorverktyget 

• Ta fram exempel på åtgärder inom områdena 

• Diskutera med säljexpertis 

• Samråda med andra intressenter om en gemensam tillgänglighetsportal, 

intresse av direkta frågor mm 

• Fortsätta utreda revisorernas roll och arbete kopplat till indikatorerna. 

Kommunerna har som sagts tidigare upplevt att indikatorerna till stor del 

överensstämmer med deras syn på ett fungerande tillgänglighetsarbete. I arbetet 

med själva webbverktyget är det dock väsentligt att beakta de detaljsynpunkter 

som framkommit i diskussionerna med kommunerna, så att man får ett verktyg 

som känns attraktivt och naturligt att arbeta med. Detta arbete innebär bland 

annat att man bör lägga stor vikt vid formuleringen av frågorna på webben och 

likaså hur frågorna ställs upp. 

I webbutformningen måste man ta hänsyn till frågor som att vissa kommuner 

kanske vill kunna fylla i vissa svar utan att de blir offentliga direkt. Andra 

kommuner vill kanske bara fylla i vissa svar och inte svara på alla frågor. Då en 

14

av huvuduppgifterna för indikatorverktyget är att kunna jämföra sig med andra 

kommuner är det viktigt att dessa önskemål kombineras med att ändå kunna få 

en helhetsbild av kommunens verksamhet. Även behörighetsnivåer bör studeras 

för att kunna passa kommunernas arbetssätt med en eller flera personer som 

skriver in kommunens information. 

Kommunernas önskemål om att hitta goda exempel och checklistor måste också 

vägas in i webbfunktionerna. Handlingsplaner bör dels kunna hittas under 

respektive kommun, men också som en sammanställd lista där man exempelvis 

kan hitta kommuner som är lika stora som den egna kommunen. För att få korta 

och lättförståeliga exempel bör man fundera på om det är kommunerna själva 

som ska skriva korta referat av sin verksamhet eller om detta ska genomföras i 

samarbete med någon som sammanställer kommunens information och ger en 

utomståendes betraktelse. 

Handisam har redan idag en grundidé om hur man ska kunna ”sälja” tankarna 

kring indikatorverktyget till kommunerna. För att förfina dessa idéer föreslår 

Tyréns att man under nästa år tar kontakt med säljexperter och för en mer 

detaljerad diskussion om upplägg och liknande för att ytterligare förfina de egna 

idéerna. 

Vid intervjuerna med kommunerna ställdes också frågor om kommunernas 

samarbete med sektorsmyndigheterna, vilket i flertalet fall var ytterst begränsat. 

Man välkomnade Handisams arbete och ville gärna se mer samarbete med 

myndigheterna. Trots att kommunerna inte upplever att myndigheterna är så 

aktiva i sin sektorsroll mot kommunerna, kan man konstatera att det finns flera 

myndigheter som på olika sätt arbetar med tillgänglighetsfrågorna och som med 

fördel skulle kunna fördjupa sitt samarbete. För kommunernas del skulle 

exempelvis en gemensam tillgänglighetsportal på webben kunna vara ett första 

steg för att lättare hitta relevant material kring tillgänglighet. 

I stort kan man konstatera att kommunerna har en samsyn i de flesta frågor som 

diskuterats under redovisade intervjuer. Den fråga som man har mest 

divergerande synpunkter på är frågan om brukarrevisorer och hur denna funktion 

ska se ut. Det är möjligt att man ska föreslå ett par olika parallella alternativ på 

hur detta brukarinflytande ska kunna gå till, men oavsett vad som föreslås finns 

det fortfarande en del viktiga frågeställningar som bör studeras närmare innan 

man bestämmer sig för ett framtida upplägg. Dels bör man klarlägga vilka 

möjligheter dagens ordinarie revisorer har att granska tillgänglighetsarbetet och i 

så fall om indikatorerna kan vara ett stöd i arbete. Vidare bör man undersöka 

möjligheterna till att ha oberoende tillgänglighetskonsulter som revisorer. 

Slutligen bör man också studera förutsättningarna för en enklare samrådsform, 

där exempelvis handikapprådet och berörda tjänstemän sitter ner och diskuterar 

kommunens tillgänglighetsarbete med utgångspunkt i indikatorerna. 

15

5. Bilagor Minnesanteckningar 

kommunintervjuer 

Intervju med Göteborgs kommun 

Medverkande: 

Anette Ihrelius, Tillgänglighetsenheten, Fastighetskontor 

Ulf Lenerius, Tillgänglighetsenheten, Fastighetskontor 

Sören Hansson, Handisam 

Emelie Pettersson, Handisam 

Oscar Grönvall, Tyréns AB 

Presentation av kommunen 

Folkmängd: ca 470 000 inv. 

Tillgänglighetsenheten inom Fastighetskontoret består av 6 medarbetare och är 

en samordnande (koordinerande, utvecklande) och stödjande enhet för 

tillgänglighetsfrågor inom Göteborgs stad. Kommunens förvaltningar har redan 

utpekade ansvarsområden för olika delar av tillgänglighetsarbetet, men det finns 

ett behov av samordning mellan förvaltningarna. Enheten arbetar för att föra upp 

frågorna på chefsnivå. Tidigare jobbade många handläggare med enskilda frågor 

och deras arbete blev lätt anonymt, genom att lyfta frågorna till chefsnivå får de 

en bättre plattform. Huvuduppgiften är att smörja systemet, bl a med utbildning, 

info och att ge råd. Den anställda tillgänglighetsrådgivaren kommer att följa 

projekten från start till mål. 

Enheten har gått ut med en enkät till förvaltare, stadsdelar och trafikkontoret för 

att få en bild av hur långt man kommit med att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder. 

Enkäten har fungerat som en pådrivare där man fått tänka igenom hur mycket 

åtgärderna kostar mm, men kanske i första hand som en påminnelse. 

Kommunen har tagit en policy för tillgänglighet under 2006. Enheten har i 

uppdrag att klargöra ansvarsförhållanden, bland annat har man haft en särskild 

uppstartsträff. Samtliga förvaltningar och bolag (80st) var inbjudna och nästan 

alla kom. Under arbetet har bl a Stadsbyggnadskontoret aviserat att man behöver 

mer resurser för att kunna klara uppföljningar i tillsynsärenden. 

Inom Tillgänglighetsenheten arbetar man med begreppet ”tillgänglighet för alla 

grupper” som helhetsbegrepp. Åtgärder gynnar ju andra grupper som äldre och 

föräldrar med barnvagn osv. 

Man genomför bland annat ett Basanpassningsprogram inom projektet 

Kvarboende. I projektet pekar man också ut de bostäder inom kommunens 

lediga lägenhetsbestånd som redan är tillgängliga och som i första hand bör 

anvisas till personer med tillgänglighetsbehov. 

16

Att tillgänglighetsfrågor fått större utrymme under senare år beror sannolikt 

delvis på att samhället har ändrat syn på det allmänna rummet och att man i 

större utsträckning vill använda det idag. Detta gör att tillgänglighet i sig kan 

fungera som en marknadsföringsfaktor. Vidare är samhället mer tolerant idag. 

Man pratar mer om vad man vill skapa och mindre i termer av hinder. 

Kommentarer till ”Verktyget” i stort 

Man har sedan tidigare tagit fram en sammanställning av vad som är tillgänglig 

kommunikation och har nu i uppdrag att uppdatera denna. Man vill bland annat 

studera möjligheterna med att förstärka viktiga budskap med symboler. 

En viktig frågeställning är att fråga sig om tillgänglighet uppfattas som en 

marknadsföringspotential eller bara något som måste göras och mer uppfattas 

som en boja. 

Förutom indikatorerna är det bra att tänka sig ”bedömningsfrågor” dessa bör 

dock ställas till fler än en person och bör ev utformas som ett eget frågeformulär. 

Förslag på fler indikatorer är om man har eller jobbar med tillgänglighetsguider 

och om man arbetar med bemötandeutbildningar. 

Man bedömer att det inte behövs några ytterligare jämförelsetal förutom antal 

invånare för att kunna jämföra kommunerna. Övriga tal riskerar att ge felaktiga 

jämförelser. 

För Göteborgs del behövs inga direkta tilläggsfunktioner för att vilja vara med i 

denna självvärdering. Det är bra att få en nationell sammanställning. Brukarna 

får en bild av processen. 

Det är bra att många olika myndigheter trycker på och påpekar vikten av 

tillgänglighet. (väcker frågan) 

Man ser fördelar i större nationell samordning, att det produceras nyhetsbrev 

inom området och att det kommer till stånd ett nätverk kring frågorna. 

Att ha brukarna som revisorer i en process som dessa förhoppningsvis är helt 

delaktiga i kan bli fel. Det är bättre att tänka sig helt oberoende revisorer som 

kan ge en objektiv bild av arbetet. (Ev kopplat till certifiering av 

tillgänglighetsrådgivare) 

Indikatorerna 

Handisams lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att 

samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med. I något fall fanns 

synpunkter på den exakta formuleringen, vilket framgår av kommentarerna till 

respektive indikator nedan: 

• Policy– angående arbete med tillgänglighet 

17




inriktning.) 

Ok som indikator. Bör kanske breddas med begreppet handlingsplan 





Ok som indikator. 


processerna 





Ok som indikator. Pådrivande kan misstolkas bör ev vara samordnande istället 







Bör kompletteras med budget för extra åtgärder. Pådrivande bör kompletteras 

med samordning och info. 










Ok som indikator. Vill hellre prata om brukarorg. 


18












Fysiska åtgärderna kan samlas till en rubrik. Kanske bör göras inom fler 

områden 






















Ok som indikatorer. 




19

Ok som indikator. Design för alla borde ändras till tillgänglighet. Begreppet bör 

dock finnas kvar och testas i övriga kommuner. 




Ok som indikator. Men upphandling bör ändras till ett vidare begrepp. 




















Ok som indikator. Det är frågan om det är rutiner det handlar om eller om det 

snarare är frågan om sunt förnuft och bemötande. Att avpersonifiera 

ansökningarna kan vara ett stöd i rekryteringsprocessen. 

20

Intervju med Tidaholms kommun 

Medverkande: 

ElsieMarie Sjögren, Miljö- och bygg. Arbetat fram hkpprogram 

Günher Hähnert, kommunchef 

Mikael Brisman v ordf kommunstyrelsen 

Agneta Tilly, kommunsekreterare, nyligen utsedd till 

tillsamordnare 

Maria Johansson, Personaladm. 

Elisabeth Wärmegård, LSS-enhetschef, sekr i kom. hkprådet 

Olof Kling, Verksamhetschef park och gata, 

Bernt Berntsson, ordf DHR 




Folkmängd: ca 12 500 inv 

Tidaholm fick utmärkelsen årets tillgänglighetskommun 2003. Utmärkelsen fick 

man bland annat för den större ombyggnad som genomfördes i centrum, där man 

tog stor hänsyn till tillgänglighetsfrågorna, vidare hade man samma år tagit fram 

ett handikappolitiskt program som uppmärksammades. 

Kommunchefen uttryckte viss förvåning över att tillgänglighet inte är ett helt 

naturligt begrepp i alla sammanhang idag. 

Kommunen har en särskild ritningsgranskningsgrupp som granskar alla planer 

och byggprojekt. Man har också ett väl fungerande handikappråd som är ett bra 

diskussionsforum för handikappfrågorna. Det man ser en viss fara i, är att Bernt 

B är en stor eldsjäl och skulle han av någon anledning sluta med sitt arbete så 

finns det en risk att verksamheten går ner på sparlåga. 

Inom region Västra Götaland har man tagit fram en särskild standard för 

tillgänglighet. Arbetet har genomförts i samarbete mellan SRF, HSO och DHR. 


Kommunen såg inga hinder för att Handisam tar fram indikatorverktyget, trots 

att det finns en rad olika sektorsmyndigheter som också arbetar med 

tillgänglighetsfrågorna. Övriga myndigheter jobbar mest med delområden. Man 

upplever det som positivt att det är många myndigheter som arbetar med 

frågorna. 

Man ser gärna att det finns en indikator som visar på hur stort politiskt intresse 

som finns för frågorna. Många gånger upplever man att det är detta engagemang 

som saknas. Ur politikernas syn ser man dock att det är viktigt att 

förvaltningarna själva arbetar med frågorna. 

21

Indikatorn om tillgänglighetsguide som Göteborg föreslagit ser man mer som ett 

mått under kommunikation. 

Utifrån den beskrivning av indikatorverktyget som gavs ser man det som mest 

naturligt att indikatorerna besvaras av respektive fackområde, men att det hela 

samordnas av en person som också besvarar övergripande frågor. 

Efter att ha diskuterat samtliga indikatorer enligt nedan kunde man konstatera att 

det är viktigt att ta fram tydliga och konkreta frågor inom respektive indikator 

om det ska vara möjligt att jämföra svaren mellan olika kommuner. Dessa frågor 

behöver sannolikt också stämmas av med en rad kommuner. 

Precis som i Göteborg tyckte man att det borde räcka med antal 

kommuninnevånare som jämförelsetal. Övriga tal beror på så många andra 

faktorer så de är svåra att jämföra mot. 

Handisam hoppas på att indikatorverktyget ska bli en naturlig del i kommunens 

arbete och menar att det på sikt kan vara ekonomiskt lönsamt för kommunen att 

medverka i arbetet. I första hand ser man det som att ett tillgängligare samhälle i 

stort minskar kostnaderna för särlösningar och genom att följa upp sitt arbetssätt 

för en bättre tillgänglighet når man målet snabbare. Kommunen håller i princip 

med om resonemanget, men har lite svårt att se kopplingen i dagsläget. 

Man reagerade till viss del på begreppet ”bäst i klassen” eftersom man inte vill 

att tillgänglighetsarbetet ska bli någon slags tävling mellan kommuner utan att 

man i första hand ska hjälpa varandra till ett bra resultat. 

Det viktigaste incitamentet för att vara med i arbetet, är den möjlighet att hitta 

goda exempel hos andra kommuner som man kommer att få genom materialet. 

Många gånger utvecklar man verksamheten just genom att ha kontakt med andra 

kommuner som är duktiga på ett område. 

Man ser inga problem med att handkapporganisationerna fungerar som 

brukarrevisorer för indikatorerna. Man ser snarare deras roll som ett naturligt 

komplement till dagens lekmannarevisorer. Vidare trycker man på ordinarie 

revisorers självständiga roll och att om dessa vill detaljgranska arbetet med 

tillgänglighet så står det revisorn fritt att välja metod för detta. Man ser dock att 

indikatorerna kan vara ett bra verktyg för deras revisionsarbete. 

Indikatorerna 


samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med. Vissa föreslagna 

indikatorer sågs dock mer som mått på andra indikatorer än egna sådana. I 

kommunens handikappolitiska program är flera av indikatorerna med som 

åtgärdsområde, kommunen har för avsikt att göra en avstämning och se hur 

mycket av programmet som har genomförts hittills. I något fall fanns synpunkter 

på den exakta formuleringen, vilket framgår av kommentarerna till respektive 

indikator nedan: 

22





inriktning.) 

Ok som indikator. Kommunen har ett handikappolitiskt program, som man 

tycker väl överensstämmer med indikatorbegreppet policy/handlingsplan. 





Ok som indikator. Man har precis utsett Agneta T till att ha det samordnande 

och pådrivande ansvaret. 


processerna 





Ok som indikator. Håller med i Göteborgs kommentar om att Pådrivande kan 

misstolkas och bör ev vara samordnande istället 





Ok som indikator. Finns dock ingen sådan budget för tillfället då man haft 

investeringsstopp under två år. 



Det känns konstigt att prata om en budget för pådrivaransvar, det hade varit 

bättre att prata om en budget kopplat till genomförandet/handlingsplanen 

istället. 





Ok som indikator. Att tillgänglighetsdokumentationen genomförs i Gis ser man 

inte som den viktigaste delen i indikatorn, men det är dock viktigt att det finns en 

23

dokumentation som man kan följa upp. Kommunen medverkar i en webbaserad 

tillgänglighetsdatabas, tillgänglighetsguide, som Västsvenska turistrådet har 

tagit fram. En fråga om GIS bör finnas med för att trycka på detta som ett 

verktyg att ha med i den ordinarie verksamheten. 





Ok som indikator. Har ett bra samarbete idag. Förutom den lokala samverkan 

ser man det som viktigt att skapa möjligheter för samverkan med andra 

kommuner. 






Ok som indikator. Det finns redan idag möjlighet att påtala brister till 

kommunen, men det finns inga nedtecknade rutiner på hur ärendena ska 

hanteras. Synpunkter från handikapporganisationerna tas upp via 

handikapprådet. 

Beroende på hur frågorna ställs inom indikatorområdet kan man både svara ja 

och nej på att man har rutiner. Kommunen hanterar redan idag ärenden av 

detta slag, vilket innebär att man har en praktisk rutin för det hela, men man har 

inte någon nedskriven rutin i det fall att någon eller några nyckelpersoner 

försvinner ur systemet. 






Ok som indikator. Krav vid upphandling är absolut relevant. När man 

genomförde ombyggnaden av torget hade man en projektör från Jönköping som 

är duktig på dessa frågor. Vidare så var kommunen själva med, med sin 

kompetens. Vidare har man redan idag rutiner för att inköp av ”allergifria” 

städprodukter. Man ser dock att det finns fler områden som kan bli aktuella, 

exemplet kopiator diskuterades. 

Fysiska åtgärderna kan samlas till en rubrik. Kanske bör göras inom fler 

områden 

• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa 

hinder 

24







Är passa-på-åtgärder ett vedertaget begrepp? Är detta inte en del av förvaltning 

och drift? 






sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga. 

Tveksamt om vallokaler behöver vara en egen punk, är mer ett mått. 












Ok som indikator. Design för alla borde ändras till tillgänglighet. 




Ok som indikator. Även om målet är att minska särlösningar för 

funktionshindrade så upplever man detta som svårt när det gäller 

kollektivtrafiken inom kommunen, eftersom färdtjänst är den enda formen av 

kollektivtrafik för många. Inom huvudorten Tidaholm är det bara regionbussar 

som trafikerar så även här är det svårt att åka ordinarie kollektivtrafik. 


25




Ok som indikator. Del av kommunikation nedan. 

• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med 

beaktande av tillgänglighet 



Ok som indikator. Man har delvis anpassat sin hemsida, men det finns mer att 

göra. Vidare har man ett samarbete med en rad andra kommuner som bland 

annat har inneburit att man gått kurser i att skriva på ett lättfattligt sätt. Det är 

viktigt att kunna sätta jämförbara mått inom området och därför precisera vad 

som krävs. (lättläst, PDF-format, Info om en lokal passar el, rök, hund osv 

allegiker) 










Ok som indikator. Kommunen är idag vaksam på att annonserna inte är skrivna 

så att dessa stänger ute någon sökande på ett diskriminerande sätt. Det 

viktigaste är att man kan lösa problem innan de uppstår och att man är öppen 

och flexibel för lösningar. 

26

Intervju med Lomma kommun 

Medverkande: 

Mats Jepson, Bitr. teknisk chef 

Bo Johansson, Byggnadsingenjör 

Rubert Svensson, Fastighetschef 

Lars Nordhemmer, Chef kommunteknik 





Lomma har tidigare haft en tillgänglighetsrådgivare som påbörjade en 

övergripande inventering av enkelt avhjälpta hinder. I samband med att 

rådgivaren slutade gick också arbetet med inventeringen ner på sparlåga. Arbetet 

återupptogs för ett år sedan då man tog hjälp av allmänheten och gick ut med en 

enkät i kommuntidningen. Man fick in ett 20 tal svar. Vidare har man gått ut 

med en enkät till skolorna och bett personalen beskriva tillgängligheten på 

skolan. Tanken har varit att man vill få en helhetsbild först, som politikerna kan 

ta ställning till och som fortsatt arbete sedan kan bygga på. 

Kommunen upplever att arbetet med enkelt avhjälpta hinder känns lite luddigt i 

kanten och att det är svårt att greppa för de tjänstemän som inte är specialiserade 

på frågorna. I den samarbetsgrupp som finns med Kävlinge, Svedala och 

Staffanstorps kommuner, har man uttryckt samma uppfattning. 

Kommunen har en budget på ca 2 miljoner som används till 

tillgänglighetsåtgärder. Flera åtgärder görs också som delar i andra drifts- eller 

investeringsprojekt. 

En större satsning har skett i samarbete med Skånetrafiken för att skapa 

tillgängliga hållplatser. Inledningsvis var dock inte bussarna tillgängliga, men 

flertalet bussar är det idag. Skånetrafiken markerar i sina tidtabeller vilka bussar 

som är tillgängliga för rörelsehindrade. Chaufförerna har också fått utbildning i 

frågorna. 

Man har som rutin att försöka åtgärda de synpunkter som kommer in från 

allmänheten. Likaså menar man att det ligger i dagens nybyggnadsuppdrag att ta 

hänsyn till tillgänglighetsfrågorna. Byggnadsingenjören har en egen 

inventeringsmall som han använder när han är ute i olika lokaler. Man upplever 

det dock svårare att greppa i utemiljön där flera olika intressen kommer i 

konflikt med varandra. Ett aktuellt exempel är en strandpromenad som är tänkt 

att gå förbi en rad villor med tomter en bit ut i vattnet. Tomtägarna accepterar en 

smal stig där man bara kan gå men inte en bredare hårdgjord yta som också 

skulle fungera för rullstol. Man är rädd att den bredare stigen kommer att 

medföra att fler cyklar på stigen, vilket man inte vill. 

27


Indikatorerna som de är utformade idag går delvis in i varandra. Man efterlyser 

en mer detaljerad information om vad som är tillgängligt och inte är tillgängligt. 

Den bredden som dagens indikatorområden beskriver upplever man som 

positivt, det ger en bredare bild av tillgänglighetsarbetet än vad man tänker på i 

det dagliga arbetet. 

Med vetskap om att det många gånger är svårt att få in svar på för omfattande 

frågeformulär, ser man dock en fördel i att minska antalet frågeområde något. 

För kommunens del skulle en beskrivning som innehåller samverkansrutiner, 

budget, genomförande ansvar och nämndplanen ge en hyfsad beskrivning av 

kommunens arbete. Oavsett vilka frågor som tas med är det viktigt att materialet 

känns lockande att svara på. 

Ska man ha bedömningsfrågor så bör dessa frågor besvaras av samtliga 

förvaltningar. Man är dock tveksam till rimlighetsbedömningar i dessa 

sammanhang. 

Man tycker det är bra att ha en rad olika jämförelsetal, det viktigaste är dock 

antalet invånare. 

Att prata om ekonomiska incitament i samband med tillgänglighetsarbetet känns 

väldigt långsiktigt. Kommunen vill hellre beteckna det som att man gör olika 

tillgänglighetsåtgärder av sociala skäl. 

Att kunna jämföra sig med andra gillar kommunens politiker, vilket kan vara ett 

incitament för kommunen att vara med i ”enkäten”. Man tycker dock att det är 

ovärdigt att tävla i den här typen av frågor. 

Man ser också en fördel i att materialet kompletteras med någon form av 

idékatalog. Det hade varit bra att kunna söka på olika typer av lösningar och 

finna olika beprövade lösningar där man redan genomgått stadiet med olika 

barnsjukdomar. Likaså hade det varit bra att komma åt mer litteratur på webben. 

Man är tveksam till en särskild tillgänglighetsrevision med 

handikapporganisationerna som lekmannarevisorer. Det blir allt för 

personberoende om man använder sig av handikapporganisationerna. Det är 

viktigt att arbetet kommer ”inifrån”. Revisorer kan mer kväva arbetet med sin 

kontrollfunktion. 

Webbsidan kan med fördel ligga fristående hos Handisam. Den kan givetvis 

finnas länkad från Sveriges kommuner och landsting med flera, men den 

kommer nog mest till sin rätt på en särskild sida för dessa frågor. 

Man ser inga konflikter i att Handisam arbetar med dessa indikatorer som i vissa 

delar går in på andra sektorsmyndigheters områden. Man känner bara till att 

kommunen samarbetar med sektorsmyndigheten Vägverket och då är det oftast i 

samfinansieringsärenden där tillgänglighet oftast endast är en mindre del. 

28

Trots knappa personalresurser tycker man den här utvecklingen av ett verktyg är 

så viktig att man gärna vill vara med på det fortsatta arbetet också. 

Indikatorerna 


samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med: 





inriktning.) 

Kommunen har ingen skriftlig policy för tillgänglighetsfrågor, men man 

upplever att frågorna finns i tjänstemännens medvetande. Arbetet finns dock 

med som en punkt i nämndsplanen som styr förvaltningens arbete. Man upplever 

att det är viktigast att man jobbar med frågorna och inte att det finns ett 

dokument. Ett dokument kan dock vara bra för att kommunicera frågorna. 





I vissa sammanhang finns det ett utpekat ansvar, men oftast är det något som 

ligger på varje persons ansvar. 


processerna 





Biträdande tekn. chefen har idag ett pådrivande och ett samordnande ansvar för 

tillgänglighetsfrågor. Man ser dock de båda begreppen som två helt skilda saker 

och tycker att båda bör finnas med i indikatorarbetet. 





Det finns medel för tillgänglighetsåtgärder i flera olika former. Att bara prata 

om enkelt avhjälpta hinder blir för snävt. 



Se ovan. 

29










Ok som indikator. Har samarbete med handikapporganisationerna idag. 






Ok som indikator. Har en internetbaserad klagomålsfunktion, LUKAS” 






Frågorna ingår naturligt i projekteringsupphandlig. Ställer dock inga 

preciserade krav utan förutsätter att kompetensen finns. 


hinder 













30



Finns ansvarig 












Ok som indikator. Design för alla borde ändras till tillgänglighet. Tycker dock 

att frågorna i första hand blir aktuella i detaljplanearbetet. 




Arbete sker i samarbete med Skånetrafiken. 










Ok som indikator. Info finns tillgänglig via datorer på biblioteken. Viss 

information förmedlas via lokaltidning, övriga media och via 

informationsmöten. 





31

Ok som indikator. Idag är det standard med hörslinga och hiss till olika 

samlingslokaler. 





Ok som indikator, men frågan berör i första hand personalenheten. 

32

Intervju med Kiruna kommun 

Medverkande: 

Agneta Heikkillä, Handikappkonsulent 

Stig Nyström, Webbansvarig 

Ulrika Hannu, Informationsansvarig 

Ola Rova, Webbtekniker 

Gert Mörtvik, Byggnadsinspektör 

Lars Johansson, Gatuingenjör, Kommunteknik (utförarenhet) 

Joel Alkvist, Trafikingenjör/planerare (beställare) 

Benny Tavér, Fastighetsförvaltare KBAB (utförarenhet) 

Ola Balke, Handisam 




Kiruna är Sveriges nordligaste kommun och till ytan världens näst största. 

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att man börjat bryta 

järnmalm i området. Gruvverksamheten har fortfarande stor betydelse för 

samhället. Man planerar för närvarande för en flytt av stora delar av Kiruna 

centrum för att gruvdriften ska kunna fortsätta. Delar av flytten kommer att ske 

inom 5-10 år med en fortsättning 40 år framåt i tiden. 

Kommunen har under flera år arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågor och har 

sedan år 2000 haft särskilda pengar (11 miljoner kr) för att genomföra 

tillgänglighetsåtgärder inom projektet ”Handikappvänlig kommun år 2000”. 

Inom projektet har man bland annat genomfört ombyggnader av flertalet 

övergångsställen så att dessa blivit tillgängliga, vidare har man gjort 

anpassningar i en rad skolor och andra kommunala lokaler. Man har också 

arbetat aktivt med att ta fram taktila kartor, bland annat har man tagit fram en 

kommunkarta så att man som synskadad har möjlighet att få en överblick av 

kommunen på samma sätt som seende gör genom en översiktskarta. Vidare har 

man tagit fram en taktil karta på den rondell som nyligen byggts. 

Handikappkonsulenten som varit spindeln i nätet för detta arbete och har också 

arbetet aktivt med att medvetandegöra behovet av tillgänglighet till andra 

verksamheter. Handikapprådet ger förslag på vilka åtgärder som ska göras och 

sedan beslutar fullmäktige om åtgärderna. Inom handikapprådet finns också en 

särskild granskningsgrupp som studerar planer/ritningar och ger stöd i olika 

sammanhang. 

Kommunen har i huvudsak två informationskanaler förutom den externa 

mediabevakningen. Kommunen har genom undersökningar funnit att man når 

flest kommuninvånare genom att annonsera i det lokala annonsbladet som sprids 

till samtliga hushåll inom kommunen. Den andra informationskanalen är 

kommunens hemsida. På hemsidan kan man komma åt de annonser som finns i 

annonsbladet digitalt också. Kommunen håller för tillfället på att handla upp nytt 

webbverktyg som ska tas i bruk under nästa år. Inför detta arbete håller man på 

33

att informera sig om hur man bör utforma den nya hemsidan, dels genom 

information från Verva (ansvarig myndighet för webbfrågor). Vidare jobbar man 

med Vägledningen för 24-timmarswebben. 

Byggnadsinspektören har tidigare skrivit till fastighetsägare och påpekat brister 

som anmälts av kommuninvånarna. Arbetet ligger för närvarande nere i väntan 

på en ny delegationsordning. Man har idag små möjligheter att påtala 

tillgänglighetsbrister i samband med bygglovet. Byggsamråden har istället blivit 

det naturliga forumet för att påtala eventuella tillgänglighetsbrister. 


Kirunas arbete med de här frågorna bygger till stor del på enskilda personers 

engagemang i frågorna, att få ett stöd från myndigheterna upplevs positivt. 

Att komplettera indikatorerna med bedömningsfrågor är man tveksam till. Man 

ser också en svårighet i att frågorna blir svåra att besvara utifrån kommunens 

arbetssätt. Den typ av beskrivning av verksamheten som framkommer vid en 

muntlig intervju ger en tydligare beskrivning av kommunens arbetssätt. 

Listan med indikatorer kommer indirekt att utgöra en form av rekommendation 

till kommunerna om vad som är bra arbetsmetoder för att nå ett tillgängligt 

samhälle. Om man vill få genomslagskraft tror man inte att självvärderingen 

kommer att fungera utan att det måste ställas någon form av krav. 

Rekommendationer biter inte om de inte är ett krav. 

Den som kommer att besvara frågorna blir sannolikt handikappkonsulenten som 

tar hjälp av övriga i de fall det behövs. 

En viktig fråga för arbetet med indikatorerna är att både indikator och mått är 

begrepp som är svåra att förstå i sammanhanget. Utifrån ett ”lättläst”-perspektiv 

är det viktigt att fundera på om hela arbetet kan formuleras på ett annorlunda 

sätt. 

Indikatorerna 


samtliga föreslagna indikatorer berör området. 





inriktning.) 

Kommunen har ett handikappolitiskt program, som antogs 2001. Arbetet med 

programmet började redan 1999. Programmet har hjälpt till att lyfta frågan. 

Tillgänglighetsarbetet har lyfts fram i en rad sammanhang bland annat i en rad 

olika media, vid samråd och på en särskild handikappdag. 


34




Inom kommunen är denna typ av ansvar i huvudsak outtalat och ingår i de 

ordinarie rutinerna. Kommunens storlek gör dock att det finns möjlighet till en 

bra kommunikation mellan de olika funktionerna, vilket borgar för att arbetet bli 

bra. Begreppet genomförandeansvar känns inom vissa verksamhetsområden 

svårt att greppa, utifrån kommunens arbetssätt. Byggnadsinspektören ser dock 

en tydlig koppling till den delegationsordning som ger honom befogenheter att 

som myndighetsperson ingripa i dessa frågor. 


processerna 





Handikappkonsulenten har i sin funktion detta pådrivaransvar. Mycket av de 

genomförda åtgärderna i samhället beror i huvudsak på att hon haft denna 

pådrivande roll. Precis som i övriga kommuner är man lite avvaktande till 

begreppet pådrivande och pratar hellre om att vara språkrör för 

handikappfrågor. 





Kommunen har en särskild budget för tillgänglighetsåtgärder i allmänhet. Dessa 

pengar styrs utifrån rekommendation av handikapprådet och beslutas av 

kommunfullmäktige. Utifrån kommunens arbetssätt ser man en fara i att isolerat 

prata om enkelt avhjälpta hinder. Det riskerar att skjuta fokus från huvudfrågan 

om att skapa ett tillgängligt samhälle för alla till att bara handla om 

gränsdragning mellan enkelt och svårt avhjälpt hinder. I en framtida enkät 

skulle kommunen i dagsläget svara att man inte hade en budget för enkelt 

avhjälpa hinder. Detta bör beaktas i formuleringen av mått/frågor i det framtida 

verktyget. Vid en intervju av det här slaget framgår att kommunen arbetar aktivt 

med frågorna, men risken finns att denna information försvinner i ett mer 

standardiserat frågeförfarande. 



Handikappkonsulentens tjänst kan ses som en del av denna budget, däremot är 

det inte säkert att detta kommer att framgå i ett svar på en standardiserad fråga. 

Kommunens arbete med frågorna genomförs inte bara med hjälp av den 

särskilda tillgänglighetspotten utan sker också som en del i andra projekt. Man 

ser dock att det är en stor fördel att det finns direkt reserverade pengar för 

35

denna typ av åtgärder, detta ger frågorna högre status och arbetet förenklas då 

man kan vara med och styra frågorna ekonomiskt. Ett område som kräver stora 

satsningar framöver är kommunens lekplatser där man börjat arbetet i liten 

skala, men där det behövs göras en hel del till. 





Tillgänglighetsdokumentation finns inom projektet för en handikappvänlig 

kommun, men man har inte något inventeringsmaterial kopplat till Gis. Som 

intervjuare känns det som att kommunen är mer mån om att genomföra åtgärder 

direkt när man identifierat hindren än att bara ha en sammanställning av olika 

saker som bör åtgärdas på sikt. 





Man har ett bra samarbete idag. Handikapprådet är organiserat under 

Omsorgsnämnden och har representanter från samtliga nämnder och från 

handikapporganisationerna. Man har också en mindre grupp, granskningsgrupp, 

bestående av personer från tre handikapporganisationer, handikapprådets 

ordförande och handikappkonsulenten. 






HSO skickar ibland in anmälningar till nämnden. Byggnadsinspektören har 

tidigare skrivit till fastighetsägare och påpekat brister som anmälts av 

kommuninvånarna. Arbetet ligger för närvarande nere i väntan på en ny 

delegationsordning. Man har idag små möjligheter att påtala 

tillgänglighetsbrister i samband med bygglovet. Byggsamråden har istället blivit 

det naturliga forumet för att påtala eventuella tillgänglighetsbrister. 






Tillgänglighet finns sällan med som en egen punkt vid olika typer av 

upphandlingar. Däremot upplever man att kravet på tillgänglighet finns med 

outtalat i samtliga projekt och att det är en självklarhet att det ska finnas med. 

Man har dock stött på problemet med att tillverkare har en annan bild på vad 

36

man anser som tillgängligt, exempelvis har en hisstillverkare gått ut med reklam 

om deras ”tillgängliga” hissar vilka inte uppfyller de krav som kommunen 

ställer. 


hinder 



Kommunen arbetar inte specifikt med enkelt avhjälpta hinder utan ser en fördel i 

att titta på tillgängligheten i ett större perspektiv och åtgärdar så väl enkla som 

svåra hinder utifrån var åtgärderna bedöms göra mest nytta. 

Man har kunnat konstatera att många stora fastighetsägare har i avtal friskrivit 

sig kostnaderna för åtgärder som tillkommer på grund av hyresgästernas 

verksamhet. I många fall har detta inneburit att det som kan bedömas som 

rimligt att finansiera för en större fastighetsägare blir orimligt dyrt för en 

enskild butik. 





Passa-på-åtgärder är ett inarbetat arbetssätt. Begreppet rutin associerar man 

gärna till skriftliga dokument vilket man kanske bör tänka på vid fortsatt 

formulering av indikatorerna. 







Alla vallokaler är idag tillgängliga. Man har till och med helikopterleverans av 

valsedlar från Kebnekaise fjällstation. 





Kommunen har arbetat mycket med frågan och är på god väg men det finns mer 

att göra. 


37



Kommunen beaktar tillgänglighetsfrågorna i sitt arbete. En lokalt viktig 

driftsfråga är snöröjningen eftersom man har snö under en stor del av året. För 

att förbättra möjligheterna att komma ut även vintertid har man beslutat att 

snöröjningen ska ske redan vid 7 cm nysnö istället för 10 cm som tidigare varit 

gränsen. Vinterförhållandena och den backiga terrängen innebär också andra 

behov av hjälpmedel, till exempel är manuella rullstolar svåranvända medan 

permobiler (elrullstolar) klarar förhållandena bättre. Man försöker också skapa 

förutsättningar för att man ska kunna använda de naturliga vinterhjälpmedlen 

spark och skoter för transporter inom samhället. 




Begreppet ”Design för alla” borde ändras till tillgänglighet i indikatorrubriken. 

Alla medborgare har fått yttra sig i samband med den fördjupade översiktsplanen 

för Kirunas flytt. Här har bland annat ett par handikapporganisationer 

yttrat sig och också handikapprådets granskningsgrupp, som har pekat på vikten 

av att ta hänsyn till problematiken med lutningar. 

Kommunens uppfattning är att tillgänglighetsfrågorna tydligare berörs när man 

utformar just fördjupade översikter och detaljplaner än i den med översiktliga 

översiktsplanen, varför dessa begrepp bör finnas med som frågor under en 

rubrik om fysisk planering.. 




Kommunen är själv trafikhuvudman för kollektivtrafiken i kommunen. Man har 

handlat upp låggolvsbussar och bussar med hissar. Trots en tillgänglig 

kollektivtrafik, kommer man alltjämt vara beroende av en väl fungerande 

färdtjänst. Kommunens storlek gör att det alltid kommer att finnas behov av ett 

icke linjebundet färdsätt. 





Kommunen håller för närvarande på att köpa in lämpligt webbverktyg. 

Upplägget med en särskild lättlästknapp diskuterades. Företaget funka.nu har 

pekat på att det bästa är att man använder sig av lättläst info på hemsidans 

huvudsida för att nå bästa effekt. Vidare kan man fundera på om man ska 

använda sig av tekniken med korta meningar med lätta ord eller om man ska 

38

använda sig av svåra ord också, men då kompletterade med förklaringar. 

Kommunen själv efterfrågar en kurs i hur man skriver lättläst. 





Handikapprådet fungerar idag som en kommunikationslänk till invånarna. I 

handikapprådet finns det kontaktpersoner till de viktigaste förvaltningarna som 

kan ta upp frågorna internt. Kommunen ser en fördel med att ta fram skriftliga 

rutiner för kommunikationen med invånarna. Idag har var och en sitt arbetssätt. 

Kommunens särskilda förutsättningar med både finsk- och samisktalande 

befolkning innebär också att man måste ta hänsyn till dessa grupper. 





I kommunens allmänna möteslokaler finns idag installerat högtalarutrustning 

och hörslingor. Idag kan man följa alla fullmäktigemöten via lokalradion eller 

via webben. Talarpodiet är tillgängligt med rullstol. I Anslutning till samtliga 

möteslokaler som används av kommunen idag, finns det handikapptoalett i 

anslutning till lokalerna och det finns inga allergiframkallande växter. 





För redan anställda finns det rehabiliteringsrutiner. Men man har inte skapat 

några särskilda rutiner för sådant som att jobbannonser ska vara skrivna på ett 

ickediskriminerande sätt eller att kraftiga dofter undviks vid intervjuer. 

Kommunen arbetar med ett personalpolitiskt program för tillfället, men hon som 

arbetar med detta kunde inte närvara vid mötet. 

Slutsatser från kommunbesöket 

Kommunerna har idag väldigt varierande organistationer och arbetssätt. Detta 

gör att enkla frågor med fasta svarsalternativ behöver kompletteras med en rad 

mer beskrivande frågor. Vill man kunna få en djupare förståelse för hur en 

kommun arbetar behövs den allmänna beskrivning som getts vid dessa på 

platsintervjuer. Bara korta svar om respektive indikatorområde ger en förenklad 

bild av kommunens verksamhet och kan kanske till och med bli missvisande i 

vissa fall. 

Ett viktigt incitament för att kommunerna ska kunna medverka i denna 

självvärdering har beskrivits med att man har möjlighet att jämföra sig med 

39

andra kommuner och få tips om bra och dåliga arbetssätt. För att nå dit bör en 

beskrivning av kommunens framgångsfaktorer vara en del av verktyget. 

I Kiruna består enligt min bedömning framgångsfaktorerna i att man har en 

drivande handikappkonsulent som varit aktiv och fått med sig övriga 

kommunala tjänstemän. Vidare ligger framgången i att det funnits särskilt 

avsatta medel för tillgänglighetsåtgärder. Pengarna har varit möjliga att 

disponera till direkta tillgänglighetsprojekt men också som en del i andra projekt 

där man ”upptäckt” att man behövt kompletterande åtgärder för tillgängligheten. 

En sista fundering efter mitt besök i kommunen är mer av filosofisk art, men jag 

kan ändå inte släppa tanken. Hur stor del i tillgänglighetsarbetet har historiska 

faktorer? Stadens grundare Disponent Hjalmar Lundbom beskrivs av alla jag 

mötte vid besöket som en man med stor social framsynthet och man beskriver att 

han med dåtidens mått mätt gjorde mycket för kommunens invånare. Hade han 

levt idag hade han säkert genomdrivit nödvändiga tillgänglighetsåtgärder med 

stor kraft. Denna sociala kraft känns för en utomstående som att den lever kvar i 

kommunens väggar och borgar för ett fortsatt framgångsrikt 

tillgänglighetsarbete. 

40

Intervju med Nykvarns kommun 

Medverkande: Möte 1 

Urban Dahlberg, samhällsbyggnadschef 

Lena Gamberg, planarkitekt 

Emily Petersson, Handisam 


Sari Wallberg, Tyréns AB 

Möte 2 

Anders Sloma, ekonomichef 

Emily Petersson, Handisam 


Sari Wallberg, Tyréns AB 



Nykvarns kommun bildades den 1 januari 1999 efter en delning från Södertälje 

kommun. Nykvarn ligger strategiskt utmed E20 och Svealandsbanan. Med tåg 

tar man sig till Stockholm eller Eskilstuna på 30 minuter. Kommunen har tre 

högstadieskolor, men köper gymnasieskolan av Södertälje och Strängnäs. 

Nykvarnpartiet är det största partiet och har politisk majoritet tillsammans med 

moderaterna och centerpartiet. Nykvarn är en ung kommun där över 70 % bor i 

villa. 

Möte 1 

Stadsbyggnadskontorets verksamhet innefattar planläggning, bygglov, miljö, 

gator och trafik och fastigheter. I Nykvarn är tillgänglighetsarbetet en naturlig 

del på stadsbyggnadskontoret. Kommunen har bland annat 

• eliminerat nivåskillnader i centrum med hjälp av hissar 

• ställt krav på att samtliga flervåningshus (även de med två våningar) ska ha 

hissar 

• gjort en tillgänglighetsplan 2002 med förslag på åtgärder 

• gjort en gång- och cykelplan med fokus på tillgänglighet och trafiksäkerhet 

Det pågår just nu ett arbete med ett nytt LSS-boende i kommunen. Projektet är 

ett samarbete med KTH. 

I Översiktsplanen finns idag ingen egen rubrik med den generella 

tillgängligheten i kommunen. Ämnet tas upp under några rubriker, men när den 

aktualiseras nästa gång kan det vara en bra förbättring. 

Kommunen har bekymmer med hur man ska lösa tillgängligheten vid Nykvarns 

station. Idag blir det långa omvägar för personer som använder rullstol. 

Kommunen önskar gärna tips på bra lösningar som man kan ta med sig i 

diskussionerna med Banverket. 

41

Det finns någon form av ett lokalt handikappråd, som i huvudsak består av 

äldreorganisationer, det är dock inte några som Samhällsbyggnadskontoret 

träffar utan det är snarare kommunalrådet som träffar dem. De får planer etc på 

remiss. Det får även vård- och omsorgsförvaltning. 

På grund av kommunen storlek är det enkelt att samarbeta över 

förvaltningsgränserna. I ledningsgruppen sitter samtliga förvaltningschefer. 


Kommunen tycker att det känns bra med verktyget i stort. Indelningen i de olika 

områdena känns relevant. Behovet finns av en webbsida där man kan få tips på 

till exempel fysisk utformning, checklistor vid bokning av lokaler och vad man 

ska tänka på vid anställningsintervjuer. ´Det är också viktigt att man genom 

webbsidan kan hitta andra kommuner i samma storlek och situation som man 

kan besöka och dela erfarenheter med. 

Någon särskild fundering på om detta går i strid med sektorsmyndigheternas 

uppgift har man inte. Precis som i Göteborg och Tidaholm tycker man att det 

borde räcka med antal kommuninnevånare som jämförelsetal. 

Det är välkommet att handkapporganisationerna fungerar som brukarrevisorer 

för indikatorerna. Man ser snarare deras roll som ett måste, annars är det lätt för 

kommunen att tro att man gör ett gott arbete men det fungerar inte i slutändan. 

Nykvarn tror också att de finns ett intresse hos medborgarna. 

Det är synd att just funktionshindrade blir ett område, egentligen vill man ta ett 

större grepp och även inkludera barn, äldre etc. 

SCB skickar ju varje år ut en 40 sidig enkät som ska fyllas i. Eftersom 

kommunen och ledningsgruppen är liten så är den enkel att samordna, men helst 

skulle man ju vilja ha denna samordnad också. 

Indikatorerna 


samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med. Till varje indikator finns 

en kommentar från kommunen. 





inriktning.) 



42




Ok som indikator. Det finns ingen sådan person i Nykvarns kommun idag, varje 

förvaltning ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. 


processerna 










Ok som indikator, fast i Nykvarn finns ingen budget idag utan man arbetar 

enligt tillgänglighetsplanen och försöker ta bort hinder inom den ordinarie 

verksamheten. 



Lite tveksamt om det är en bra indikator. 





Ok som indikator. Nykvarn arbetar tillsammans med Södertörnskommunerna, 

men har inte kommit så långt som man önskat med GIS. I översiktsplanen finns 

några kartor från Arcview. Det är välkommet om det nya verktyget tipsar om 

GIS-användning och tillgänglighet. 





Ok som indikator, som sagt så är det kommunalrådet som träffar dem. Det är 

viktigt att även de tysta fångas upp och inte bara de som är högljudda. 


43





Ok som indikator. Idag har den sociala sidan en klagomur men inte på 

samhällsbyggnad. Brister påtalas genom att man ringer kommunens växel, 

förvaltningen eller går till tidningarna. 






Ok som indikator. Idag samarbetar Nykvarn med Södertälje. Det finns inte så 

mycket idag om tillgänglighet i upphandlingen. Tips på webbsidan skulle också 

vara bra. 


hinder 



Ok som indikator. Nykvarn hänvisar till tillgänglighetsplanen. 





OK som indikator. Arbetet pågår ju men det finns inga rutiner nedskrivna. 







Anders Sloma, ekonomichef, var ansvarig för vallokalerna i år. 





Ok som indikator. I Nykvarn är de flesta lokalerna ganska nya, så det finns ett 

mycket enklare fastighetsbestånd att arbeta med. 

44








Lite tveksamt, ”design-för-alla” är inte ett begrepp man arbetar med eller är 

känt i kommunen. Däremot arbetar man med till exempel barnkonventionen och 

därför borde man kunna arbeta mer med FN:s konvention för personer med 

funktionshinder på liknande sätt. 




Ok som indikator. SL får ju alla planer på remiss. 





Diskutera mer med Lena Ramadani. 





Diskutera med Lena Ramadani. 





Ok som indikator. Skulle gärna se en checklista på den kommande webbplatsen 

vad man ska tänka på. 





45

Ok som indikator. Vill gärna också se en checklista vad man kan tänka på vid t 

ex intervjutillfälle. 

Möte 2 


Anders känner igen syftet och strukturen på verktyget från flera andra områden, 

till exempel miljöbokslut, kommunbokslut etc. De områdena som verktyget kan 

vara en hjälp för är i första hand verksamhetsplanering och budgetarbete. Det är 

viktigt att indikatorerna följer de strukturer som finns, det ska vara naturligt i en 

process. Anders tror att indikatorerna kan vara användbara men kommunerna 

måste känna att de får valuta för det arbete de lägger ner. 

Det finns till exempel ett samarbete mellan Södertörnskommunerna med 

nyckeltal. Helst vill man ju att de relevanta indikatorerna även ska kunna byggas 

in där. 

För att få in den generella tillgängligheten i budgeten är det viktigt att det passar 

in i Sveriges Kommuner och Landstings kontoplan. 

46

Intervju med Hudiksvall kommun 

Medverkande: 

Hans Göran Florin, politiker, kommunala handikapprådet 

Siri Johnsson, politiker, kommunala handikapprådet 

Sune Zetterberg, Gatufrågor, Tekn förvaltningen 

Majvor Westberg-Jönsson, kommunalråd, ansv. 

omsorgsfrågor 

Daniel Pettersson, Kommunalråd tidigare ansvarig för omsorg 

Birgitta Svensson, tidigare handikappsamordnare 

Per Iversen, tillträdande verksamhetschef för 

verksamhetssystem 

Karin Eriksson, FUB, Handikapprådet 

Johanne Bech-Göransson, Reumatikerförbundet, 

handikapprådet och HLS (Handikapporganisationernas lokala 

samarbetskommitté) 

Elisabeth Nilsson, FUB, Handikapprådet 

Gunilla Augustin-Skoglund, Tillträdande 

handikappsamordnare 

Anita Boman, Handisam 




Det kommunala handikapprådet och kommunens lokala 

handikapporganisationer har en aktiv roll i dagens tillgänglighetsarbete i 

kommunen. 

Kommunen håller för närvarande på att ta fram en handikappolitisk plan, som 

ska vara klar under året. 

På gatusidan har man under lång tid försökt arbeta in de tillgänglighetskrav som 

funnits. Olika utformningsidéer har dock gjort att det känns som att man aldrig 

blir klar med arbetet. Man har idag 400 000 kr för tillgänglighetsåtgärder i 

gatumiljön. Man har också gjort en särskild satsning på busshållplatser. 

Under 2002-3 genomförde man ett projekt där man märkte upp alla publika 

lokaler med en särskilt tillgänglighetsmärkning. Märkningen finns redovisad på 

webben (kommunens hemsida under tillgänglighetsmärkning) och ger 

information om hur tillgängliga olika lokaler är. Tanken var att Plan och 

byggavdelningen skulle kunna använda sammanställningen för att kunna skicka 

ut påminnelser till de fastighetsägare som inte tillgängliggjort sina lokaler. På 

grund av resursbrist har det sistnämnda inte genomförts likaså är inventeringen i 

behov av en uppdatering. 

47


Kommunen trycker på behovet av en pådrivare av frågorna. Trots att man både 

har en halvtidstjänst för handikappsamordning och ett handikappråd. 

Funktionerna bör få mer resurser för att driva frågorna. 

Bemötande/förståelsekurser är en del i kommunens arbete idag. Glada 

Hudikteatern med i en grupp funktionshindrade personer i ensemblen åker runt 

till skolorna i åk 5 och berättar om sig själva och deras verksamhet. 

Handikapprådet gör studiebesök hos brukare. Det som man ser som en svårighet 

är att personer är så olika vissa har lätt att ta till sig kunskap om tillgänglighet 

medan andra ”aldrig” lyckas. 

Man tycker att indikatorer är en svår arbetsmetod eftersom det är svårt att göra 

indikatorer riktigt jämförbara. Man är dock medveten om att det är svårt att hitta 

något som är bättre. I en indikatorstudie om skolor diskuterade man att det 

kanske egentligen varit bättre att studera hur herrtoan såg ut på skolan än att titta 

på alla uppsatta indikatorer eftersom toaletterna ofta beskriver hur väl en skola 

fungerar. Det är också avgörande hur den person som fyller i svaren uppfattar 

situationen. 

Ytterliggare en faktor för kommunens medverkan är hur mycket tid som 

samordnarna har att lägga på besvarandet när det blir aktuellt. Man kommer 

antagligen vilja vara med. 

Ska man begränsa indikatorerna så ser man att ett minimum är att man har en 

policy/handlingsplan som är kopplad till budget. 

Man ser Handisams riktlinjer som ett bra verktyg. Anitas beskrivning av att man 

har tänkt sig att ge stöd i hur man ska kunna prioritera olika åtgärder känns 

också positivt. 

Redan vid direkt konkreta frågor är det svårt att ge ett precist svar det blir ännu 

svårare med bedömningsfrågor vilket gör att man bör vara försiktig med denna 

typen av frågor. 

Man vänder sig mot ranking. 

Jämförelsetal känns berättigade, man skulle kanske kunna komplettera dem med 

något tal för LSS-behov. En teori som skulle kunna studeras är om det är så att 

kommunen får det svårare att orka med tillgänglighetsåtgärder om man har stora 

kostnader för LSS. 

Man tycker inte det är för många kockar inom det här arbetet, däremot finns det 

för många recept och för få som lagar något. 

48

Indikatorerna 


samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med i någon form: 





inriktning.) 

Kommunen har arbetat med kommunala åtaganden som grund för sitt arbete. 

Varje förvaltning har haft en rad åtaganden som man ansvarar för och 

tillgänglighet har varit ett sådant område. Inom tillgänglighetsområdet har man 

känt att åtagandemodellen inte fungerat så nu håller man istället på att ta fram 

en handikappolitisk plan. 

Andra dokument har varit en tillgänglighetsplan från 1995 där man pekade ut 

vilka åtgärder som behövde göras. Likaså har tillgänglighetsmärkningen 

fungerat som en form av plan. Dokumenten kan också ses som 

tillgänglighetsdokumentation enligt nedan. 

På en direkt fråga om man har någon handikappolicy hade man med 

åtagandemodellen svarat nej på frågan om man har en policy. För att fånga upp 

denna speciella typ av arbetssätt är det viktigt att man ställer en fråga om andra 

typer av beslut och dokument som styr tillgänglighetsarbetet. 





Genom åtagande dokumenten har man pekat ut ansvariga för genomförande av 

tillgänglighet inom olika områden. 


processerna 





Genom åtagandedokumenten har man pekat ut ansvariga för pådrivaransvar 

också. 





49

Man har ingen speciell pott för enkelt avhjälpta hinder, däremot har man medel 

för tillgänglighetsåtgärder i utemiljön ca 400 000 och 500 000 för 

bostadsanpassningar. Likaså ska det med automatik ingå i samtliga 

nybyggnadsprojekt som genomförs. Denna mix av pengar ställer krav på att 

frågorna blir tydliga inom indikatorområdet. 



Se ovan. Ska man räkna in personalkostnaderna i detta samt medel för 

kommunala handikapprådet? Likaså är det viktigt att kunna beskriva hur mycket 

man satsar på personella resurser, att ha en heltidstjänst kan ge så mycket mer 

än dagens halvtidstjänst. 

Genom de politiska beslut som ligger till grunden för handlingsplanen Från 

patient till medborgare har alla politiker tagit på sig ett ansvar att driva dessa 

frågor och fungera som pådrivare. 





Se policy ovan. Finns också ett dokument om gång och cykelvägar där vissa 

tillgänglighetsbrister har påtalats. 





Ok som indikator. Har samarbete med handikapporganisationerna idag. Arbetet 

genomförs i första hand genom det kommunala handikapprådet som medverka i 

ritningsgranskning och rådfrågas i utformningsfrågor. 






Man har tagit fram en rutin för tillgänglighetsanmälningar. Denna innebär att 

man i första hand ska ta kontakt med den som ansvara för hindret. Om detta inte 

hjälper ska man gå genom sin handikapporganisation som påtalar problemen, 

hjälper inte detta går ärendet vidare till det kommunala handikapprådet och 

räcker inte detta blir det ett ärende för plan och byggavdelningen som påtalar 

lagkraven mm. 


50





Mycket av kommunens upphandling sker genom inköpsorganisationen Inköp 

Hälsingland. Eftersom organisationen i huvudsak utgår från billigaste pris och 

inte prioriterar andra hänsyn, finns det mer att önska inom miljö-, tillgänglighetsområdet 

mm. 

Tillgänglighet finns med vid upphandling av busstrafik, och färdtjänst. Man 

förutsätter också att tillgänglighet finns med som en naturlig del vid 

nybyggnation. 


hinder 



Arbetar inte med någon specifik plan för enkelt avhjälpta hinder. 





Passa-på rutiner finns med som en del i ”åtagandena” och det finns möjlighet 

att följa upp arbetet i samband med budgetuppföljning. 







Finns ansvarig, man kollar upp lokalerna inför varje val. 





Kommunens lokaler är hyfsade ur tillgänglighetssynpunkt. Ett nytt problem är 

det faktum att man gör mindre kontorsutrymmen, vilket gör att det blir svårt att 

komma in med en rullstol. 


51







Kommunen hade en särskild temadag med Design för alla som tema. Begreppet 

känns därför relevant att använda. Tillgänglighet finns med i översiktsplanen 

där man säger att en tillgänglighetsinventering ska ske i varje kommundel. 




Arbete sker i samarbete med x-trafiken. Man har tagit fram en egen standard för 

hållplatserna som bygger på bygg i kapp handikapp och egna tester i 

kommunen. Det sker hållplatsinspektioner två gånger om året. 





Webbansvarig har gått kurs i tillgängligwebbarbete och kommer att arbeta in 

denna lärdom i framtiden. Idag har man inte något lättläst eller storstil på 

hemsidan. Man har en person som går igenom informationsdokument och ser till 

att de inte är allt för komplicerade. Handikapprådets material finns digitalt och 

kan fås efter förfrågan. 





Man når en växeltelefonist direkt man slagit kommunnumret, vilket underlättar i 

förhållande till dagens nummervalsfunktioner. 





Ok som indikator. Kommunen har idag ett minimikrav på att det finns en 

portabel hörslinga inom varje fastighet med samlingslokal. 


52




Man har ingen särskild tillgänglighetsrutin men i personalpolicyn är det 

inskrivet att man inte ska diskriminera personer… 

53

Intervju med Halmstad kommun 

Medverkande: 

Stellan Andersson, Handikappkonsulent 

Leif Hendell, Informatör om EAH i fastigheter 

Ingmar Svensson, Byggnadsinspektör 

Solvig Kopanen, Planavdelningen 

Ulf Holm, Gator och trafik 

Odo Mässe, Webbansvarig 

Inger Karlsson, Handisam 




Halmstad har under en längre tid arbetat med tillgänglighetsfrågorna och har 

bland annat tagit fram en handlingsplan. Mycket av arbetet har troligen 

genomförts som följd av att det funnits en grupp eldsjälar som drivit frågorna. 

Idag har gruppen utökats och frågorna känns naturliga i flera olika verksamheter. 

Det finns dock mycket kvar att göra. 


Man tycker att indikatorarbetet är på rätt spår och ser fram mot en fortsättning. 

En viktig fråga som ofta anförs som ett hinder för tillgänglighet är konflikten 

med estetik, vilket borde finnas med på något sätt. Vidare tycker man att 

utbildningar borde finnas med. 

De indikatorer som är viktigast för tillgänglighetsarbetet är de frågor som berör 

pengar och makt. 

Man ser det som viktigt att försöka hålla nere antalet frågor för att det ska 

fungera. I de fall man kan hämta information från annat håll bör man göra detta 

med automatik in på hemsidan. 

Handikapprörelsen kommer sannolikt fungera som motor i indikatorarbetet och 

besvarandet av frågorna. Formellt kommer arbetssättet beslutas av KS med 

Handikappkonsulenten som samordnare. 

Tilläggsinfo är önskvärd inom flera av områdena, se nedan. Vidare vore det 

önskvärt med en förenklad inventeringsmall för små fastighetsägare. 

Indikatorerna 




54




inriktning.) 

Kommunen har arbetat med tillgänglighet sedan slutet av 90-talet. Man har nu 

ett handikappolitiskt program med ett 10 årigt perspektiv. Till denna har man 

åtgärdsprogram som sträcker sig tre år framåt i taget. 





Kommunen vill inte peka ut några direkta personer som har ansvar för 

tillgänglighetsfrågor eftersom man menar att de som inte har ett utpekat ansvar 

också måste arbeta med tillgänglighet och kan då smita undan det allmänna 

ansvaret. I praktiken har det ändå växt fram ett antal personer som tar ett 

inofficiellt ansvar för frågan. Dessa personer var till stor del representerade på 

mötet. Att ha en tydligare arbetsfördelning hade dock hjälpt till när det kommer 

nyanställda. Likaså ser man behovet av att chefernas ansvar tydliggörs. 

Idag hade man svarat att man inte har något utpekat genomförandeansvar. Man 

ser dock fördelar med att få en bättre röd tråd i verksamheten som skulle kunna 

bli effekten av utpekat genomförandeansvar. 


processerna 





Handikappkonsulenten har ett pådrivaransvar, likaså gör handikapprådet 

årligen besök hos nämndernas presidier där man går igenom vad man gjort 

inom tillgänglighetsområde. 





På fastighetssidan finns det budgeterat för 1 milj kr till 2006, 2 milj 2007, 3 milj 

2008 och 9 milj 2009. 

Utemiljö har 1 milj kr i nuvarande budget. 



55

Det hade varit bra om kommunen hade en pott för att kunna stödja 

fastighetsägarna i sitt arbete. 





Har dokumenterat innerstaden med foto, både gata och fastigheter. Man ser 

dock inget behov av att inventera de områden som man ändå inte har råd att 

åtgärda. 





Hade tidigare ritningsgranskningsgrupp men har nu gått över till att 

handikappkonsulenten, byggnadsinspektörerna och 2 representanter från 

handikapprådet medverkar vid byggsamråd inför bygglovsgivningen. Man har 

funnit att den nya konstellationen med funktionshindrade ger en bättre status för 

tillgänglighetsfrågorna. 

Handikapprådet finns också som en viktig funktion. 






Medborgarna har möjlighet att ta upp frågorna via Hallandspostens kolumn, 

”Reportern har ordet”. Man funderar på någon form av webbanmälningsfunktion 

speciellt för tillgänglighet, men till dess har man den allmänna 

felanmälningsmöjligheten via webben. 






Kollektivtrafikupphandlingen finns med i det handikappolitiska programmet. I 

övrigt finns det ingen allmän skrivning om upphandling. 

Tvål och liknande finns det redan rutiner kring. 

56

Fysisk tillgänglighet redovisades som ett gemensamt område, Kommunen tyckte 

dock att det var viktigt att arbeta med underfrågor (mått) inom olika 

delområden. 


hinder 




















Man har jobbat mycket med den fysiska tillgängligheten och också hittat en hel 

del problem i arbetet. Man har dock haft ett stort stöd av handikappkonsulenten. 

Det är konstigt att man inte ställde tydligare krav redan på 80-talet. 

Den litteratur som finns idag räcker inte utan man är mån om att det kommer 

kompletterande skrifter, vilka skulle kunna vara tillgängliga från hemsidan. 




Tillgänglighet finns idag med i ÖP. Vidare har man gjort ett särskild 

bostadsförsörjningsprogram, där man bland annat har gjort en inventering med 

syfte att alla ska kunna bo kvar i närområdet. 




I en mindre kommun är det svårt att prata om tillgänglig kollektivtrafik då man 

knappt har någon. Här förlitar man sig delvis på lokala lösningar där t ex 

livsmedelsaffären kör och hämtar kunderna. 

57





Webben håller på att utvecklas. Idag har man 100 webbredaktörer som skapar 

relativt självständiga webblösningar, detta vill man strama åt och få en 

enhetligare lösning för, vilket bland annat innebär att man begränsar antalet 

webbredaktörer. Man tittar också på översättningsverktyg för att webben ska 

kunna vara tillgänglig på olika språk. 





Varje förvaltning har själv ansvar för informationen. I handikappolicyn pekar 

man ut webben som det viktigaste verktyget för information i framtiden. 

I kommunhuset har man satt upp namnskyltar med punktskrift och taktila 

bokstäver vid dörrarna. Man har också en taktil karta i foajén, men man 

upplever att den är lite svåranvänd. 

Vidare har man beredskap för att kunna sprida information i andra former så 

som talband. 





Har inga fasta rutiner, men man försöker bevaka frågan i alla fall. Till exempel 

har man diskuterat tillgänglighet i samband med nästa års 700-års jubileum. 

Man tycker att det hade varit jättebra med en skriftlig rutin för detta. 





Man vill veta vad man ska tänka på. Det är svårt att se vad som finns bakom 

denna punkt. 

58

Intervju med Mellerud kommun 

Medverkande: 

Bengt-Olof Bodqvist, Bygglov, Miljö- och 

byggnadsförvaltningen 

Peter Månsson, Gatuchef, Tekniska förvaltningen 

Carina Bohm, Verksamhetssamordning, Informationsansvar 

Patrik Tellander, Park o Förråd, Tekniska förvaltningen 

Janne Ohlsson, Enhetschef Stöd och service 

Staffan Gunnarsson, Administrativ chef 

Johan Bengtsson, Förvaltningschef Teknisk förvaltning 

(fastighet o gata) 

Ola Balke, Handisam 



Folkmängd: ca 9500 inv 

Mellerud tätort är huvudorten i kommunen och flertalet invånare bor i orten. 

Kommunen har i samband med ombyggnader i centrum förbättrat 

tillgängligheten för funktionshindrade. Handikapprådet har en särskild 

ritningsgranskningsgrupp som träffas var tredje vecka. Handikapprådet träffas 5 

ggr per år. Kommunen håller sedan två år tillbaka på att ta fram en 

handikapplan. Under det senaste halvåret har kommunen haft en person anställd 

på halvtid för att ta fram planen som ska vara klar under våren. Arbetet har 

utgått från Agenda 22. En inventering av förvaltningarnas arbete har gjorts. 

Inspiration till arbetet har hämtats från den nationella handlingsplanen och från 

andra kommuners handlingsplaner. Stellan från Halmstad medverkade vid ett 

föredrag för att berätta om det man gjort i Halmstad. Man har sedan fastnat för 

den modell som man jobbat med i Kungälv där man jobbar med 9 

huvudområden, Bemötande, Vård och omsorg, Tillgänglighet i miljön, 

Information, Skola, Arbete, Kultur, Rekreation samt Samarbete med 

handikapporganisationerna. Till handlingsplanen finns också en åtgärdsplan som 

delvis är tidsatt, där man också pekar ut ansvariga och där man också har 

kostnadsberäknat vissa moment. Åtgärdsplanen är för tillfället inte kopplad till 

budget. 

Handikapprådet har också genomfört handikappvandringar där man gemensamt 

gått ut och studerat vissa platser. 


Kommunen ser ett behov av att hitta exempel från andra kommuner, men tyckte 

att det var rätt svårt idag att hitta exempel på andra planer mm. 

Indikatorerna kan vara ett bra verktyg för att kunna göra bokslut för 

tillgänglighetsfrågor. Man ser positivt på att Handisam kan hjälpa till och 

genomföra ”Benchmarking” inom området. Det är alltid bra att kunna jämföra, 

59

vidare är det bra om man kan få ta del av vad andra kommuner gör genom 

artiklar eller liknande. Kan man dessutom få information om hur man arbetar 

och hur långt man kommit i andra länder skulle detta vara ett plus. 

Vi vet av erfarenhet att SCB är duktiga på att samla in information, är det något 

som Handisam funderat på i det här fallet? 

Kommunen tycker att det kan vara bra med handikappföreningarna som en slags 

revisor. Man ser indikatorerna som ett bra verktyg där handikappföreningarna 

och kommunens tjänstemän var för sig kan göra bedömningar av hur långt man 

kommit och därefter diskutera varför synen på en viss fråga skiljer sig eller är 

överensstämmande. Indikatorerna ger enkla spelregler för detta och fungerar 

som ett bra dialoginstrument. 

Kommunen tittar på olika uppföljningsverktyg för den egna verksamheten. 

Indikatorerna kan kanske bli en del av ett sådant verktyg. 

Idag dränks man av olika enkäter. Att indikatorerna ska finnas på webben är en 

klar fördel, eftersom man då lättare kan administrera materialet. 

Indikatorerna 







inriktning.) 

Kommunen håller på att ta fram en plan, se ovan. 





Redan idag känner de flesta att man har ett ansvar för tillgänglighet i det 

ordinarie arbetet. Specifika frågor kommer att pekas ut i planen. 


processerna 





Idag ligger ett visst pådrivande ansvar på handikapprådet, men man skulle 

hellre se att man har någon tjänsteman som kan driva frågorna. Janne som 

60

sekreterare i handikapprådet känner ett visst pådrivaransvar men det krävs mer 

tidsmässiga resurser för att kunna driva frågorna. Nämndens ordförande har ett 

starkt intresse för frågorna och driver dem utifrån hennes position. 





Man har ingen speciell pott för enkelt avhjälpta hinder, däremot har man äskat 

pengar för att bygga om lekplatser. Det mesta andra ligger inom befintliga 

ramar. 



Det skulle vara Handikapprådets budget som kan räknas hit i dagsläget. 





Se policy ovan. Finns också ett dokument om gång- och cykelvägar där vissa 

tillgänglighetsbrister har påtalats. 





Har kontakt med handikapporganisationerna direkt och genom handikapprådet. 






Synpunkter framförs genom råden. Kommuninvånarna har möjlighet att lämna 

in synpunkter genom medborgarförslag och felanmälan. Vidare har det gått ut 

en enkät till samtliga hushåll i samband med att man tar fram en ny 

översiktsplan. Man har också haft träffar i varje kommundel, där man haft 

möjlighet att diskutera bland annat tillgänglighet. 






61

Man har haft tillgänglighetskrav med i kollektivtrafikupphandlingarna inom 

regionen. När det gäller allergiframkallande ämnen finns kraven redan med som 

miljökrav. 

Fysisk tillgänglighet redovisades som ett gemensamt område, Kommunen tyckte 

dock att det var viktigt att arbeta med underfrågor (mått) inom olika 

delområden. 


hinder 



Det är bra att ha med inventering och översyn av lokaler och utemiljö 





















Man känner delvis till begreppet Design för alla men tror mer på tillgänglighet. 




I en mindre kommun är det svårt att prata om tillgänglig kollektivtrafik då man 

knappt har någon. Här förlitar man sig delvis på lokala lösningar där t ex 

livsmedelsaffären kör och hämtar kunderna. 


62




Webben håller på att utvecklas. Kommunens annonser finns att läsa på webben. 





Man har inga skrivna rutiner för sammankomster, man är dock medveten om att 

det behövs hörslingor. 





Ok som indikator. Kommunen har idag ett minimikrav på att det finns en 

portabel hörslinga inom varje fastighet med samlingslokal. 





Man frågar sig vad som ingår i den här punkten. 

63

Intervju med Västerås kommun 

Medverkande: 

Ola Wikström, stadsarkitekt 

Siv Adolfsson, informationschef 

Johan Winder, Adacta 

Kenneth Flack, förhandlingschef 

Jan-Olov Hedqvist, enhetschef bostäder 

Bengt-Erik Carlsson, fastighetskontoret (specialist på 

tillgänglighet inom kontoret) 

Christer Björklund, chef för bygg och förvaltning från 

fastighetskontoret 

Jan Wikner, controller 

Sari Wallberg, Tyréns 



Västerås stad arbetar med tillgänglighet på flera olika håll. Det finns bland annat 

ett handikappolitiskt program. Pelle Forsberg (nu sjukskriven) har försökt att ta 

fram en handikapplan/tillgänglighetsplan där varje förvaltning beskriver sina 

mål och åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Idag är tillgänglighet inte är en 

specialfråga utan varje förvaltning tar sitt ansvar och integrerar det i det 

ordinarie arbetet. Tillgänglighetsfrågorna idag har väckts nedifrån de lokala 

nämnderna och förvaltningarna och inte uppifrån något centralt direktiv. 

Nämnden för funktionshinder har varit ansvariga för det handikappolitiska 

programmet. Andra nämnder har fått det på remiss. Det finns ingen funktion 

idag som arbetar med tillgänglighet centralt. 

På fastighetskontoret arbetar man med kommunens egna fastigheter, t ex skolor, 

idrottsfastigheter, sociala fastigheter och fastigheter för kultur, och att göra dem 

tillgängliga, även med bostadsanpassning och särskilda LSS-boenden. 

Västerås har också en tillgänglighetsguide, som visar hur tillgängligheten är till 

offentliga lokaler i Västerås. I guiden görs ingen bedömning av tillgängligheten, 

utan det är upp till användarna att avgöra om lokalen är åtkomlig. Sedan 

årsskiftet är Tillgänglighetsprojektet en permanent del av verksamheten. Arbetet 

bedrivs av Adacta som är organiserade under Teknik och idrottsförvaltningens 

Arbetsmarknadsavdelning och varje år finns det en budget för arbetet. Adacta 

har fått i uppdrag att fortsätta inventeringen av allmänna lokaler samt hålla 

tillgänglighetsguiden uppdaterad. Fyra personer från tillgänglighetsprojektet har 

i samband med detta beretts anställning i Adacta.. Det finns ungefär 1200 lokaler 

inventerade. Se mer på http://tillganglighetsguiden.vasteras.se 

64

På stadsbyggnadskontoret arbetar man också med tillgänglighetsfrågor, bland 

annat genom bygglov och att stimulera de privata fastighetsägarna att ta bort 

enkelt avhjälpta hinder. Man arbetar också aktivt med föreskrifterna i BBR. 

Staden arbetar också med att vara en god arbetsgivare, där tillgänglighet är en 

del. Till exempel vid anställningar men också att vara en god arbetsgivare för 

personer med funktionshinder. Ett exempel är ju också skolor som inte ingår i 

publika lokaler, men ur ett arbetsgivarperspektiv kan det vara viktigt att de är 

tillgängliga för alla. Idag är det inte ett så stort problem med nedsatt 

rörelseförmåga – det går ofta att lösa, hörselnedsättningar är vanligare och 

åtgärderna är svårare. Västerås stad betalar ut ca 14 000 löner. 

Information och IT arbetar bland annat för att göra webben tillgänglig. Staden 

jobbar med VERVA:s riktlinjer, till 80 % är de enkla att följa men de kvarstående 

20 % innebär kostnadskrävande åtgärder, det är främst dyra tekniska 

lösningar. Att göra webben tillgänglig för personer med synnedsättning upplevs 

inte som ett problem, det svåraste är att utforma en webb för personer med 

kognitiva funktionshinder. Egentligen är det ju inte bara funktionshindrade 

personer som man bör tänka på, vissa av de åtgärderna passar också personer 

som inte kan svenska. Begreppet bör vidgas. 

I dagens översiktsplan finns tillgänglighet med, dels inom området människors 

rörelse i staden i form av trafikarbete, dels som tillgänglighet till bostäder och 

service för personer med funktionshinder. I arbetet med VP eller budget finns 

inte tillgänglighet med. Budgeten för Västerås är grov, x MKr får Samhällsbyggnad 

nästa år etc. Huruvida tillgänglighet finns med i budgeten eller inte är 

inte ett mått på tillgänglighet. Innan VP och budget tas fram skrivs en strategisk 

plan, i den finns det hittills inget skrivet om tillgänglighet. Det är överhuvudtaget 

svårt med tvärsektoriella frågor i budgeten, där syns inte heller något om 

jämställdhet. Kontoplanen följer de dokument som Sveriges Kommuner och 

Landsting ger ut. Det är väldigt svårt för kommunen att svara på frågor ”Vad 

kostar tillgänglighetsarbetet?”, samma sak gäller för många arbetsområden t ex 

IT eller miljö. 

För åtgärder i den fysiska miljön bör man försöka vara mer kreativ och söka 

andra lösningar än de traditionella. Ibland hindrar lagstiftningen det. Just 

gränsdragningen är väldigt svår. 

När det gäller tillgänglighet så är det livskvalitet och det goda livet som ska vara 

målet. Alla ska få tillgång till det och möta så få hinder som möjligt. Det finns ju 

saker i vår miljö idag som från början var särlösningar men nu har blivit helt 

självklara, till exempel hissar och engreppsblandare. 


Västerås tror att ett verktyg som detta kan vara till en hjälp när man gör en 

tillgänglighetsplan. Kommunen är lite skeptisk till indelningen. Det bästa måttet 

hade egentligen varit ”ett nöjd tillgänglighetsindex” som kommunens invånare 

får svara på. Fast ibland kan förväntningarna vara orimliga och därför känner 

65

man sig inte nöjd, så är det ju ofta på personalsidan (t ex förväntningar på en 

chef). Det är viktigt med en konstruktiv dialog. 

Den stora nyttan som verktyget kan ha är att förmedla idéer och erfarenhet. Alla 

ska ju inte sitta och uppfinna hjulet på nytt. Det får inte bli så att byråkratin ökar 

utan att man får någon nytta av det. Ett sådant här verktyg kan bidra till en bra 

dialog både inom kommunen och med kommunens invånare. Den nya 

majoriteten har precis haft en idé att alla nämndsammanträden ska vara öppna 

för allmänheten, detta kan ju också bli ett steg mot den öppna kommunen. 

Det är ett utmärkt sätt att lägga ut olika mallar och standarder på webben. Det 

hjälper till att flytta fram positionerna. 

Indikatorerna 

Handisams lista över indikatorer gicks igenom och kommenterades 





inriktning.) 

Ok som indikator. Instrumentet är viktigt, det är bra om de mål som ställs upp är 

realistiska. 





Tveksam som indikator. Chefen för varje förvaltning är ju ansvarig för att de tar 

sitt ansvar inom tillgänglighetsområdet. 


processerna 





Ok som indikator. En sådan person kan vara väldigt nyttig att ha, som chef är 

det lätt att tappa olika saker och att det lätt faller mellan stolarna. 





66

Tveksamt som indikator. Inom fastighetskontoret görs mycket för ökad 

tillgänglighet men det finns ingen budget för det, det ingår i den dagliga 

verksamheten. Svårt att särredovisa. Samtidigt har det varit en hjälp att Teknik 

och Idrottsförvaltningen satt av pengar till inventering av enkelt avhjälpta 

hinder på allmän plats. 



Ok som indikator. På något sätt blir det en ny tjänst centralt som samordnar och 

driver på. 





Ok som indikator. Idag finns ju allt i tillgänglighetsguiden, den bör 

marknadsföras bättre. Teknik och idrotts inventering av enkelt avhjälpta hinder 

är inlagd i GIS system där alla hinder identifieras. 





Ok som indikator. Det visar att man tar tillgänglighetsfrågorna på allvar. 

Tyvärr har handikapprådet dåliga kunskaper kring tillgänglighetsfrågorna 

ibland. 






Ok som indikator. Tillgänglighetsguiden har ett nummer och en webbrevlåda 

som används dagligen. 






Ok som indikator. Bra att ha med sig från start då blir det bara en bråkdel av de 

extra kostnaderna. 

67





Tveksam som indikator, lagstiftningen räcker. 












Ok som indikator. Vallokalerna i förra valet har inte fått en enda synpunkt, det 

som ibland är svårt är att det ska finnas handikapptoaletter, men det brukar inte 

vara ett problem eftersom man väljer med omsorg. 





Ok som indikator, fast denna formulering är svår att förstå. Vad betyder 

aktiviteter? Allt är väl aktiviteter? 




Ok som indikatorer. Fast även denna punkt är konstigt formulerad, svårt att 

förstå vad som menas. 








68

Finns ingen här nu som arbetar med kollektivtrafik, hänvisas till Hasse 

Eriksson. 










Ok som indikator. Viktigt att ha även skriftlig info t ex. 





Ok som indikator. Mötena sker oftast i en bygdegård eller en samlingslokal i en 

bostadsrättsförening. Checklista är bra. 






Överlag saknas indikatorer för kommunen som arbetsgivare när personer väl har 

en anställning. Staden vill gärna vara ett attraktiv alternativ som arbetsgivare för 

alla. 

SUMMERING: Deltagarna bedömde att Västerås kommun är intresserade 

av att delta som testkommun och indikatorerna är lämpliga som 

värdemätare på tillgänglighetsarbetet i kommunen i brist på bättre 

instrument! 

69

Tyréns slutrapport - pdf (294 Kb) - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?