Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1500 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

Kansler Christoffer Taxell. framöver kommer kvaliteten att ha mera vikt. – För ÅA:s del finns all anledning att stöda den här utvecklingen, för det som kommer att vara en del av finansieringsmodellen är t.ex. publikationer och forskningens kvalitet och där är vi som känt mycket väl framme. Men också för övrigt, rent objektiv, tycker jag att det är viktigt att kvaliteten kommer med i bilden, säger Jorma Mattinen. I diskussioner om kvalitet nämns ofta forskningen, men man ska inte glömma utbildningen. Jorma Mattinen konstaterar att en del av kvaliteten och ansvaret är att kvaliteten på utbildningen är sån att den duger på marknaden. – De magistrar som blir färdiga från oss måste ha en sån utbildning att arbetsgivarna vill ha dem. Detta är en del av utbildningens dimensionering, alla kan inte utbildas till samma sak, då får de inte jobb. Här medför ju autonomin ansvar på flera sätt. Christoffer Taxell konstaterar att allokeringen av resurser till Aalto-universitetet gjordes utan att någon nämnvärd debatt om kvalitetet eller konkurrens fördes. Samtidigt sker det mycket på andra håll i den finländska universitetsvärlden, strukturer är under förändring i Östra Finland, Åbo, Mellersta Finland. – Egentligen kan man nog säga att det sker en ganska stark fokusering mellan universiteten på dels arbetsfördelning, dels samarbete, konstaterar Christoffer Taxell. Hur ska ÅA kunna svara mot utmaningarna?Det är väl den stora frågan när ÅA har dels det breda finlandssvenska ansvaret, dels tvingas att fokusera på styrkeområden? – Jag tror fortfarande på att det måste finnas kvalitet också när vi talar om små ämnen med små resurser. Vi konkurrerar förstås nationellt, och har det speciella finlandssvenska ansvaret, men ett universitet finns på en global marknad, och vetenskapen är global numera. I dagens läge måste vi kunna och våga konkurrera med snart sagt vilket universitet som helst i världen. Kansler Taxell håller med: – Det räcker inte att vara finlandssvenskt bra, utan vi måste också vara internationellt bra. Han konstaterar dock att alla inte kan vara bra på allt, det gäller att prioritera och fokusera. – Att prioritera är viktigt, den som säger att man inte ska prioritera gör också en prioritering. Man kan inte satsa på allt, man måste välja, det gäller för alla universitet. ÅA har en bredare uppgift, vilket gör det tuffare, och för det måste vi också få mera resurser. Men i grunden är lösningen de två enkla orden samarbete och arbetsfördelning, säger Taxell. Examensrekord Också fjolåret genomsyrades av universitetsreformen och beredningen av den nya lagen. En annan sak som präglade 2008 var att Bologna-systemet togs i bruk fullt ut, vilket innebar att studerande enligt det gamla systemet hade deadline i augusti. Detta ledde till ett rekordantal examina, drygt 840, vid ÅA, vilket är en och en halv gång flera än vanligt. – Det finns all orsak att tacka personalen. Examensruschen innebar mycket extra arbete för examinatorer, språkgranskare, lärare, konstaterar Jorma Mattinen. Ifjol fyllde ÅA också 90 år, och rektor och kansler konstaterar att utvecklingen under de 90 åren varit mycket bättre, större, kraftigare än nån nånsin kunde ana när verksamheten startade år 1918. – Ibland när man följer den akademiska debatten får man uppfattningen att allt alltid gått bakåt och neråt, men i det långa perspektivet har det skett en enorm utveckling, också i ett kortare perspektiv i och med att staten tog över ansvaret från 1981. Så nog lade 2008 i det avseendet viktiga tegelstenar till den utvecklingen, säger kansler Taxell. Han menar att man kommer att kunna se tillbaka på 2008 som ett bra år i ekonomiskt hänseende för universiteten. – 2009 och nästa år och långt framöver kommer det att vara ganska jobbigt i den allmänna ekonomin och universiteten lever ju inte i någon egen värld vilket ibland inte kanske noteras i den akademiska debatten. Ytterligare en milstople år 2008, där akademin var först, var att Yrkeshögskolan Novia inledde verksamheten. – Jag tror att detta i framtiden blir ett mönster, där ÅA gått i spetsen för utvecklingen, säger kansler Taxell, och får medhåll av rektor Mattinen: – Vi ska inte titta bara på det finländska systemet. I Mellaneuropa är det på många håll automatiskt så att yrkeshögskolan är en del av universiteten; de samarbetar, men är ändå olika. Det är den bästa grunden för samarbete, när båda har sina klara roller. Peter Sandström meddelanden från åbo akademi
ÅA organiserar om sin struktur Förnyad organisation skall effektivera verksamheten på sikt n Redan nästa år kan Åbo Akademis organisation se mycket annorlunda ut jämfört med dagsläget. Arbetet med en ny förvaltningsinstruktion är i full gång, och den pågående planeringen baseras långt på ett förslag som innebär bland annat att undervisningen och forskningen delas upp i tre vetenskapsområden istället för sju fakulteter. Bakgrunden är den nya universitetslagen, som träder i kraft fullt ut den 1 januari 2010. I och med att ÅA då blir en s.k. offentligrättslig juridisk person med större ekonomisk och administrativ självständighet ökar också ÅA:s ansvar för likviditet, finansiering och förmögenhetsförvaltning. – Den nya universitetslagen ändrar också akademins förvaltning, särskilt beträffande styrelse och rektor, konstaterar rektor Jorma Mattinen. Reformerna förväntas öka pressen på akademins personal, i synnerhet som också många nya administrativa system har införts, som det nya lönesystemet, arbetstidsallokeringen, kvalitetsauditeringen med mera. – Åbo Akademi måste förändra sin organisation för att om möjligt minska den administrativa arbetsbelastningen, samt för att beakta den nya ekonomiska ställningen och konsekvenserna av den nya universitetslagen, säger rektor Mattinen. En arbetsgrupp som leds av rektor har gjort en första skiss till ny organisation, enligt vilken det högsta beslutande organet fortfarande är styrelsen, som har lika många externa som interna – ÅA står sannolikt inför en kraftig omorganisering, konstaterar förvaltningsdirektör Roger Broo. meddelanden från åbo akademi
Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 1 23.1.2009 K
Page 3 and 4: handlas i olika skeden, och man kan
Page 5: för evigt, utan allt förändras u
Page 9 and 10: Måndagar med stor prosa Akademicaf
Page 11 and 12: - Det finns en tendens att försök
Page 13 and 14: etungade. Också sammanhållningen
Page 15 and 16: - Drivkraften bakom Arvid von Marte
Page 17 and 18: - Jag tror det tar ett tag förrän
Page 19 and 20: även av ministerråd Erik Lundberg
Page 21 and 22: Matematik TkD Tom Fredman disputera
Page 23 and 24: i Auditorium I, Hanken. Opponent ä
Page 25 and 26: gymnasium), Lena Loukasmäki- Björ
Page 27 and 28: Meddelanden från Åbo Akademi ges

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1500 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?