Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nästa stopp är söder om bron för att titta på de stora bokarna <strong>och</strong> jämföra dessa<br />
med eken. Hur växer boken? Hurudan bark har boken? Vilka träd växer tätast <strong>och</strong><br />
vad kan orsaken vara till detta?<br />
På vägen upp mot berget kan man stanna till i höjd med slottet <strong>och</strong> studera ett<br />
stort lärkträd. Vad skiljer detta från ek <strong>och</strong> bok? Varför har det inte kvar barren under<br />
vintern som gran <strong>och</strong> tall?<br />
Vandrar man upp i bokskogen öster om Klämma kan man se hur återväxten sker i<br />
en sluten bokskog. Under de stora bokarna ligger stora mängder av bokollon, varför<br />
gror inte alla dessa <strong>och</strong> ger upphov till nya träd som då skulle stå mycket tätt? Här<br />
<strong>och</strong> var finns ju en viss återväxt som ställvis kan vara ganska tät. Varför växer inte alla<br />
dessa plantor/småträd upp till stora bokar?<br />
Vandringen fortsätter ner genom Klämma <strong>och</strong> på baksidan av berget. Här kan<br />
man se ett antal olika stora trädarter som samexisterar (delvis beroende på skötseln).<br />
Vilka träd finns inom området? Hur ser det ut med <strong>buskar</strong> <strong>och</strong> småträd innanför<br />
respektive utanför ”hjorthägnet”? Vad kan orsaken vara? Kan man se några andra<br />
skillnader mellan en öppen <strong>och</strong> en mer sluten skog? Hur ser det ut jämfört med<br />
bokskogen?<br />
<strong>Träd</strong> innanför<br />
”hjorthägnet”.<br />
Observera den totala<br />
avsaknaden av <strong>buskar</strong><br />
<strong>och</strong> småträd.<br />
Nedanför den stora kraftledningen står tre stycken mycket stora <strong>och</strong> höga granar.<br />
Varför växer de här <strong>och</strong> inte på toppen av berget som tallarna? Hur klarar granen<br />
(<strong>och</strong> tallen) konkurrensen med de stora ekarna? Hur kan granen <strong>och</strong> tallen ha kvar<br />
barren på vintern? Varför är det så jämfört med lövträden?<br />
I Kongo <strong>och</strong> vid Tallhyddan kan man se stora askar, alar <strong>och</strong> åtminstone höga<br />
björkar. De växer tätt <strong>och</strong> tycks klara detta rätt väl. Hur kan man förklara det? Hur är<br />
det med konkurrensen mellan dessa trädarter? Vilket träd gynnas under vilka<br />
förhållanden? Dessa tre trädarter kan också växa väl i glesare bestånd som sköts <strong>och</strong><br />
får då en mer vidlyftig <strong>och</strong> utbredd krona, som exempelvis den stora solitära asken<br />
närmast Tallhyddans staket invid den övre parkeringen.<br />
<strong>Träd</strong> <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s knoppar<br />
I stort sett från lövfällningen <strong>och</strong> nära inpå knoppsprickningen på våren kan man<br />
göra en lite längre promenad inom Nolhagaområdet <strong>och</strong> samla in <strong>och</strong> jämföra ur<br />
olika träd <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s knoppar ser ut. Promenaden kan med fördel ske längs Säveån<br />
ner till Kongo <strong>och</strong> vidare på baksidan av berget tillbaka till Fiskevillan. Genom att<br />
titta noggrannare på kvistar <strong>och</strong> knoppar tillsammans med att man tittar på barken
Change language