You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TRÄD OCH BUSKAR<br />
Nolhaga uppvisar en rik variation när det gäller träd <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>. Från ekparken<br />
med sina mäktiga minst tvåhundraåriga ekar, över bergets glesa delvis hedartade<br />
bokskog till alskogen med sina snår i Kongo. Nere vid viken finns också ett flertal<br />
stora tallar <strong>och</strong> på baksidan av berget söder om Klämma finns några få riktigt stora<br />
<strong>och</strong> höga granar. Det finns alltså mycket att se på <strong>och</strong> fundera kring. <strong>Träd</strong> <strong>och</strong> <strong>buskar</strong><br />
kan med fördel studeras över året i ett flertal olika promenader. På vintern kan man<br />
titta på hur knoppar <strong>och</strong> bark ser ut, på våren kan man fundera över varför de olika<br />
trädens blad spricker ut vid olika tidpunkter, på sommaren kan olika bladtyper<br />
studeras <strong>och</strong> på hösten slutligen så vissnar bladen under en varierande färgexplosion.<br />
Saker att fundera över är varför träden växer så olika både i tid <strong>och</strong> rum. Hur<br />
gamla blir träden? Hur stora kan träd bli? Man kan också tydligt se att de olika träden<br />
växer på olika ställen. Vad skiljer de olika lokalerna åt? Vad säjer detta om trädens<br />
behov av näring? Hur är det med konkurrensen mellan olika träd? Är anpassningen<br />
till olika förhållanden orsaken till att inte ett enda stort <strong>och</strong> snabbväxande träd tar<br />
över överallt? Varför är <strong>buskar</strong>na <strong>buskar</strong> <strong>och</strong> inte träd? Vad betyder träden, vilken roll<br />
spelar våra skogar? Skapar träden mångfald genom att olika ”miljöer” produceras?<br />
Här finns en hel mängd kopplingar att göra till olika företeelser som pågår: Modernt<br />
kalhyggesskogsbruk kontra mer naturnära brukningsmetoder, favoriseringen av<br />
barrträd före lövträden, nedhuggningen av de tropiska skogarna <strong>och</strong> vad händer till<br />
följd av den globala uppvärmningen. Vad hände efter istiden, i vilken ordning<br />
vandrade träden in <strong>och</strong> varför?<br />
Parkens stora träd<br />
En kort promenad utgående från Fiskevillan är allt som behövs. Sker med fördel<br />
under den period på året då träden är avlövade då man lättare ser de stora träden.<br />
Första anhalten är de stora ekarna omedelbart söder om fågeldammarna <strong>och</strong>/eller<br />
ekarna i ekparken ner mot ån. Här kan man studera olika förgreningsmönster, den<br />
grova barken <strong>och</strong> hur grenar går av <strong>och</strong> att det så småningom bildas håligheter. Vad<br />
händer när hålen bildas? Vem utnyttjar dessa hål?<br />
Några av de stora<br />
ekarna i ekhagen<br />
under vårens<br />
lövsprickning.
Nästa stopp är söder om bron för att titta på de stora bokarna <strong>och</strong> jämföra dessa<br />
med eken. Hur växer boken? Hurudan bark har boken? Vilka träd växer tätast <strong>och</strong><br />
vad kan orsaken vara till detta?<br />
På vägen upp mot berget kan man stanna till i höjd med slottet <strong>och</strong> studera ett<br />
stort lärkträd. Vad skiljer detta från ek <strong>och</strong> bok? Varför har det inte kvar barren under<br />
vintern som gran <strong>och</strong> tall?<br />
Vandrar man upp i bokskogen öster om Klämma kan man se hur återväxten sker i<br />
en sluten bokskog. Under de stora bokarna ligger stora mängder av bokollon, varför<br />
gror inte alla dessa <strong>och</strong> ger upphov till nya träd som då skulle stå mycket tätt? Här<br />
<strong>och</strong> var finns ju en viss återväxt som ställvis kan vara ganska tät. Varför växer inte alla<br />
dessa plantor/småträd upp till stora bokar?<br />
Vandringen fortsätter ner genom Klämma <strong>och</strong> på baksidan av berget. Här kan<br />
man se ett antal olika stora trädarter som samexisterar (delvis beroende på skötseln).<br />
Vilka träd finns inom området? Hur ser det ut med <strong>buskar</strong> <strong>och</strong> småträd innanför<br />
respektive utanför ”hjorthägnet”? Vad kan orsaken vara? Kan man se några andra<br />
skillnader mellan en öppen <strong>och</strong> en mer sluten skog? Hur ser det ut jämfört med<br />
bokskogen?<br />
<strong>Träd</strong> innanför<br />
”hjorthägnet”.<br />
Observera den totala<br />
avsaknaden av <strong>buskar</strong><br />
<strong>och</strong> småträd.<br />
Nedanför den stora kraftledningen står tre stycken mycket stora <strong>och</strong> höga granar.<br />
Varför växer de här <strong>och</strong> inte på toppen av berget som tallarna? Hur klarar granen<br />
(<strong>och</strong> tallen) konkurrensen med de stora ekarna? Hur kan granen <strong>och</strong> tallen ha kvar<br />
barren på vintern? Varför är det så jämfört med lövträden?<br />
I Kongo <strong>och</strong> vid Tallhyddan kan man se stora askar, alar <strong>och</strong> åtminstone höga<br />
björkar. De växer tätt <strong>och</strong> tycks klara detta rätt väl. Hur kan man förklara det? Hur är<br />
det med konkurrensen mellan dessa trädarter? Vilket träd gynnas under vilka<br />
förhållanden? Dessa tre trädarter kan också växa väl i glesare bestånd som sköts <strong>och</strong><br />
får då en mer vidlyftig <strong>och</strong> utbredd krona, som exempelvis den stora solitära asken<br />
närmast Tallhyddans staket invid den övre parkeringen.<br />
<strong>Träd</strong> <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s knoppar<br />
I stort sett från lövfällningen <strong>och</strong> nära inpå knoppsprickningen på våren kan man<br />
göra en lite längre promenad inom Nolhagaområdet <strong>och</strong> samla in <strong>och</strong> jämföra ur<br />
olika träd <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s knoppar ser ut. Promenaden kan med fördel ske längs Säveån<br />
ner till Kongo <strong>och</strong> vidare på baksidan av berget tillbaka till Fiskevillan. Genom att<br />
titta noggrannare på kvistar <strong>och</strong> knoppar tillsammans med att man tittar på barken
gör att man utan problem kan bestämma avlövade träd på vintern. Stora <strong>och</strong> för<br />
arten typiska träd vållar inget problem, medan halvvuxna mer eller mindre slätbarkiga<br />
exemplar kan vara svåra om man inte kan titta på grenarna med dess knoppar, vilka<br />
alltid är mycket arttypiska. Till denna exkursion finns ett schema som gör att man<br />
kan bestämma vilket träd eller vilken buske som man har framför sig. Många av<br />
träden i parken är märkta (en liten nummerbricka) <strong>och</strong> man kan ange ev. sådana nr<br />
för att senare kunna jämföra.<br />
Bladens utseende <strong>och</strong> storlek hos träden <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>na i Nolhaga<br />
Är man i området ofta under våren kan man kombinera detta med att göra en lista<br />
över i vilken ordning bladen spricker ut hos träden. Framåt försommaren har alla träd<br />
spruckit ut <strong>och</strong> bladen antagit en någorlunda arttypisk storlek <strong>och</strong> färg. Genom att<br />
göra ungefär samma promenad längs Säveån till Kongo <strong>och</strong> tillbaka längs baksidan<br />
av Berget så fångar man upp i stort sett alla arter som finns i området <strong>och</strong> får en<br />
snygg bladsamling. Väl tillbaka, så läggs alla blad på ett stort vitt papper <strong>och</strong> de olika<br />
typerna identifieras. Observera färgen hos de olika bladen. Varför är det sådana<br />
skillnader? Varför är bladen så olika stora? Titta noggrannare på blad <strong>och</strong> jämför med<br />
barr. Vad skiljer? Varför är bladen gröna (jfr vad som händer på hösten)? Är alla blad<br />
vi samlat in friska? Vad är det som finns på en del av bladen?<br />
Blad av lönn till vänster <strong>och</strong> rönnens småflikiga blad<br />
En färgexplosion på hösten<br />
En vandring som kan inskränkas till de mer centrala delarna av parken genomförs<br />
under hösten när bladen börjar glöda i gult <strong>och</strong> rött. Insamling av ett antal av de olika<br />
färgade bladen genomförs. Varför blir det på detta viset? Vart tar det gröna i bladen<br />
vägen? Varför lossnar bladen som de gör? Varför är alens blad gröna hela hösten tills<br />
de ramlar av?<br />
Leta rätt på ett par grenar från trädens övre krona <strong>och</strong> studera dessa noga. Hur ser<br />
det ut där bladet suttit? Jämför detta med basen på bladskaftet. Varför är det på detta<br />
viset? Leta rätt på blad som är ”skadade”. Ta med dessa tillbaka till Fiskevillan <strong>och</strong><br />
titta på dem med mikroskop eller stereolupp. Vad ser man? Varför är det så? Vad<br />
händer med löven nere på marken? Hur ser det ut på kort sikt <strong>och</strong> under en tid av<br />
flera år? Det insamlade bladmaterialet kan tillsammans med en del andra äldre löv<br />
läggas i ett par försökskomposter. I en har man bara rena torra löv från årets ”skörd”<br />
medan man till den andra blandar äldre lövmaterial från marken. Följ utvecklingen<br />
regelbundet. Vad händer i de olika komposterna? Vad skiljer dem åt beträffande<br />
förekomsten av olika organismer?
Lönn, bok <strong>och</strong><br />
björk i<br />
höstskrud<br />
<strong>Träd</strong> <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s olika frön/frukter<br />
Under hösten kan man göra korta utflykter åt olika håll <strong>och</strong> samla in en del av de<br />
frön/frukter som träden <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>na producerat under året. Se till att få med så<br />
många som möjligt <strong>och</strong> framförallt så många olika typer (bär, nötter, stenfrukter<br />
o.s.v.) som möjligt för att kunna visa på skillnaderna. Vad kan orsaken vara till att<br />
fröna ”inkapslas i olika förpackningar”? Hur sprids de olika fröna? Har de olika<br />
strategierna för föryngring någon betydelse för hur träden växer <strong>och</strong> sprider sig?<br />
Några frön av var sort sätts i jord för att få gro under vintern/våren. Kan man<br />
redan på den unga plantan se vad det ska bli för art? Vilken art gror snabbast? Vilken<br />
art växer fortast när de väl grott?
TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd<br />
X – Fiskevillan Startpunkt för promenaden.<br />
1 – Gräsmattan söder om fågeldammarna. Här<br />
finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är<br />
inhemsk.<br />
2 – Ekhagen. Område med stora ekar i mängd.<br />
3 – Nordkanten av ekhagen. Här finns stora bokar<br />
att jämföra med ekarna.<br />
4 - ”Slottsparken”. Här finns bland annat en<br />
mycket stor lärk.<br />
5 – Bokskogen på berget. Här kan man se naturlig<br />
återväxt bland de stora bokarna. Många små plantor<br />
men få uppväxande träd.<br />
6 – Bergets Nordsida. Kontrasten mellan<br />
vegetation utanför respektive innanför hjorthägnet är<br />
stor<br />
7 – Bergets Nordsida. Här växer stora granar.<br />
8 – Dalen innanför Tallhyddan. Stora grova tallar.<br />
9 – Tallhyddan <strong>och</strong> Kongo. Höga alar <strong>och</strong> askar i<br />
Kongo <strong>och</strong> några stora askar vid Tallhyddan.<br />
10 – Vägen längs kolonierna <strong>och</strong> parkområdet<br />
söder om lekplatsen. Här växer stora askar, lönnar<br />
<strong>och</strong> lindar <strong>och</strong> närmast slottet hästkastanj <strong>och</strong> tysk<br />
lönn.
<strong>Träd</strong> <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s knoppar<br />
Bladens utseende <strong>och</strong> storlek hos träden <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>na i Nolhaga<br />
X – Fiskevillan Startpunkt för promenaden.<br />
1 – Området söder hästskodammen. Varierad<br />
växtlighet med flertal arter<br />
2 – Första Säveåudden. Stora ekar, rönnar <strong>och</strong> alar<br />
i mängd. Björnbärsnår<br />
3 – Andra Säveåudden. Mest alar men ut mot ån<br />
också rönn <strong>och</strong> fågelbär.<br />
4 – Parkeringen vid cykelbron. Här finns några<br />
pilar.<br />
6 – Dalen innanför Tallhyddan. Stora grova tallar<br />
<strong>och</strong> ett par hassel<strong>buskar</strong><br />
7 – Bergets nordsida. Här växer stora granar.<br />
8 – Sydkanten på bokskogen. Stora grova bokar<br />
men också återväxt.<br />
9 – Parkområdet söder om lekplatsen. Här växer<br />
stora askar, lönnar <strong>och</strong> lindar <strong>och</strong> närmast slottet<br />
hästkastanj <strong>och</strong> tysk lönn.<br />
5 – Kongo. Al, björk, ask <strong>och</strong> hägg dominerar, men<br />
det finns också brakved <strong>och</strong> några stora granar.
En färgexplosion på hösten<br />
<strong>Träd</strong> <strong>och</strong> <strong>buskar</strong>s olika frön/frukter<br />
X – Fiskevillan. Startpunkt för promenaden.<br />
1 – Området söder hästskodammen. Varierad<br />
växtlighet med flertal arter<br />
2 – Första Säveåudden. Stora ekar, rönnar <strong>och</strong> alar<br />
i mängd. Björnbärsnår<br />
3 – Ekhagen. Område med stora ekar i mängd.<br />
4 – Nordkanten av ekhagen. Här finns stora bokar<br />
att jämföra med ekarna<br />
5 –Parken söder om stora dammen. Ett flertal<br />
olika arter av träd finns här, bland annat alm <strong>och</strong><br />
hästkastanj.<br />
6 – ”Slottsparken”. Här finns bland annat en<br />
mycket stor lärk, men också björk <strong>och</strong> bok<br />
7 – Parkområdet söder om lekplatsen. Här växer<br />
stora askar, lönnar <strong>och</strong> lindar <strong>och</strong> närmast slottet<br />
hästkastanj <strong>och</strong> tysk lönn.<br />
8 – Vägen längs kolonierna Här växer stora askar,<br />
lönnar <strong>och</strong> lindar <strong>och</strong> närmast slottet hästkastanj <strong>och</strong><br />
tysk lönn. Inne på koloniområdet fruktträd <strong>och</strong><br />
diverse prydnads- <strong>och</strong> bär<strong>buskar</strong>.
Change language