Metodreflektion

More documents

Recommendations

Info

M e to d e r / p 2 / G ru p p 6 Divergensfasen Användarupplevelsen Vi använde resultatet av den tidigare genomförda 6-3-5-metoden eftersom vi nu hade identifierat problemet. I och med att vi hade fått väldigt konventionella lösningar, som att ta bort ikoner och minska användandet av animationer, och eftersom liten tid förflöt mellan metodens utförande och tolkningen av detsamma, tror vi att resultatet inte blev chockerande annorlunda än om vi hade gjort om metoden på nytt. Därför kunde vi använda oss av resultatet fast metoden hade utförts i en tidigare fas. Eftersom resultatet på föregående metod blev så konventionell och övergripande använde vi oss av five why’s-metoden då vi misstänkte att detta kunde ge oss mer ingående svar på vad vi egentligen ville få fram. Varje person blev tillfrågad om varför denne hade svarat som denne hade gjort. Detta ledde mycket riktigt till att vi fann två substantiv som har varit vår utgångspunkt i resterande delen av projektet: Snabbhet och enkelhet. Vanliga funktioner skall vara så lättåtkomliga som möjligt och användarupplevelsen skall stämma överens med den mentala modellen. Vi ville göra menysystemets hierarki så grund som möjligt. Vi använde oss av metod som mycket tidigt i designprocessen gav oss ett konkret resultat. Om vi hade använt oss av I nte rvjuformul är
M e to d e r / p 2 / G ru p p 6 någon annan metod som analyserade andra användare innan vi analyserade våra egna preferenser först, hade vi kanske fått ett annat resultat. Därefter utförde vi fyra intervjuer på studenter på IT Universitetet och fyra think-aloud-tester på bekanta för att få reda på vad andra användare än de i gruppen anser vara problem vid interaktion med mobiltelefoners menysystem, samt hur en bra användarupplevelse utkristalliserar sig. Det visade sig att intervjuerna bekräftade våra egna tankar om användarupplevelse och menysystem. Att likheterna mellan metoderna gav så likartade resultat medförde att vi uppfattade oss ha hittat kärnpunkten i vad en del mobilanvändare anser om användarupplevelse och menysystem. Vårt resultat kan bero på att intervjuerna gjordes på personer som delar vår kontext. Om vi hade intervjuat exempelvis mycket äldre eller yngre personer med icketekniskt intresse hade vi kanske fått ett annat resultat. Det samma kan sägas om att vi utförde thinkaloud-testerna på bekanta. Det finns en uppenbar risk att vi har förlorat integreringen mellan vår egen syn på hur användarupplevelsen och menystrukturen bör vara utformat, och allmänhetens uppfattning, eftersom vi inte har integrerat metoderna, och eftersom vi har ett litet urval av externa respondenter vilket kan ge en skev bild av vår målgrupps uppfattning. Med hjälp av Systematic Evaluation Method for Cell Phone User Interfaces, (SEM-CPU)-metoden, skapad av Lee, Hong, Smith-Jackson, Nussbaum, Tomioka (2005), hade vi kunnat undvika risken att förlora data eftersom kombimetoden integrerar metoderna scenario-based task performance, questionnaries, post-task analysis, user observation, och retrospective think aloud, och därmed översförs data naturligt mellan dem. Vi hade dock redan genomfört hälften av våra valda metoder när vi hittade kombimetoden och på grund av tidsramen beslutade vi oss för att följa vår upplagda strategi. Om vi hade haft mer tid på oss hade vi naturligtvis grundligt tagit reda på att denna och liknande metoder fanns att tillgå redan innan vi påbörjade användning av andra metoder. Vi tror oss ändå ha fått tag på intressanta och vettiga resultat. Av ovanstående testresultat, i divergensfasen gällande användarupplevelse, kom vi fram till dessa användarupplevelsepunkter: • Det är inte uppenbart att adressboken är central. Hitta informationen någon annanstans, nätverksstruktur. • Använda fler dimensioner (upp, ner, vänster, höger, in och ut) i så många situationer som möjligt. Tillämpa 3D-djup. • Komma åt syftet med en funktion direkt på ett tryck med knappen, sedan göra speciella inställningar för denna funktion (exempel SMS). I och med identifierandet av dessa konkreta punkter slängde vi oss in i transformationsfasen varpå sorteringen av funktionerna påbörjades med grund i punkterna.
Page 1 and 2: Metod / p2 grupp 6 Johan Toresson,
Page 3: M e to d e r / p 2 / G ru p p 6 kun
Page 7 and 8: M e to d e r / p 2 / G ru p p 6 ren
Page 9 and 10: M e to d e r / p 2 / G ru p p 6 val
Page 11: M e to d e r / p 2 / G ru p p 6 sä

Metodreflektion

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?