Metodreflektion

M e to d e r / p 2 / G ru p p 6
någon annan metod som analyserade andra användare innan vi analyserade
våra egna preferenser först, hade vi kanske fått ett annat resultat.
Därefter utförde vi fyra intervjuer på studenter på IT Universitetet och
fyra think-aloud-tester på bekanta för att få reda på vad andra användare än
de i gruppen anser vara problem vid interaktion med mobiltelefoners menysystem,
samt hur en bra användarupplevelse utkristalliserar sig. Det visade
sig att intervjuerna bekräftade våra egna tankar om användarupplevelse och
menysystem. Att likheterna mellan metoderna gav så likartade resultat medförde
att vi uppfattade oss ha hittat kärnpunkten i vad en del mobilanvändare
anser om användarupplevelse och menysystem. Vårt resultat kan bero på att
intervjuerna gjordes på personer som delar vår kontext. Om vi hade intervjuat
exempelvis mycket äldre eller yngre personer med icketekniskt intresse hade vi
kanske fått ett annat resultat. Det samma kan sägas om att vi utförde thinkaloud-testerna
på bekanta.
Det finns en uppenbar risk att vi har förlorat integreringen mellan vår egen
syn på hur användarupplevelsen och menystrukturen bör vara utformat, och
allmänhetens uppfattning, eftersom vi inte har integrerat metoderna, och eftersom
vi har ett litet urval av externa respondenter vilket kan ge en skev bild av
vår målgrupps uppfattning.
Med hjälp av Systematic Evaluation Method for Cell Phone User Interfaces,
(SEM-CPU)-metoden, skapad av Lee, Hong, Smith-Jackson, Nussbaum, Tomioka
(2005), hade vi kunnat undvika risken att förlora data eftersom kombimetoden
integrerar metoderna scenario-based task performance, questionnaries,
post-task analysis, user observation, och retrospective think aloud, och därmed
översförs data naturligt mellan dem. Vi hade dock redan genomfört hälften av
våra valda metoder när vi hittade kombimetoden och på grund av tidsramen
beslutade vi oss för att följa vår upplagda strategi. Om vi hade haft mer tid på
oss hade vi naturligtvis grundligt tagit reda på att denna och liknande metoder
fanns att tillgå redan innan vi påbörjade användning av andra metoder. Vi tror
oss ändå ha fått tag på intressanta och vettiga resultat.
Av ovanstående testresultat, i divergensfasen gällande användarupplevelse,
kom vi fram till dessa användarupplevelsepunkter:
• Det är inte uppenbart att adressboken är central. Hitta informationen någon
annanstans, nätverksstruktur.
• Använda fler dimensioner (upp, ner, vänster, höger, in och ut) i så många
situationer som möjligt. Tillämpa 3D-djup.
• Komma åt syftet med en funktion direkt på ett tryck med knappen, sedan
göra speciella inställningar för denna funktion (exempel SMS).
I och med identifierandet av dessa konkreta punkter slängde vi oss in i transformationsfasen
varpå sorteringen av funktionerna påbörjades med grund i
punkterna.