Om Sannäsfjorden - Göteborgs universitet

Sannäsprojektet i Kosterhavet, standard för miljöanpassat båtupptag
- ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Tanums kommun, Länsstyrelsen,
Stenungsunds kommun, Grebbestads folkhögskola, Föreningen Samarbete i Sannäs,
Sannäs Båt och Kranservice och Västra Götalandsregionen.
Bakgrund
Kust- och skärgårdsområdet i norra Bohuslän, tillhör ett av de mer oexploaterade områdena
längs svenska västkusten. Beroende på havsströmmarna i Skagerrak karakteriseras det här
området av; det renaste och saltaste havsvattnet längs våra kuster, ett rikt marint liv, hög
biologisk mångfald, stora områden med unika grunda lerbottnar med utbredda ålgräsängar.
Allt detta gör kustområdet i Tanums kommun till ett unikt område vilket bidragit till att
Tanumskusten blivit förklarat som NATURA-2000 område. Den angränsande Kosterfjorden
kommer år 2009 att erhålla statusen som Sveriges första marina nationalpark. Föreliggande
projekt anknyter både geografiskt och innehållsmässigt till det projekt som drivs med medel
från Västra Götalandsregionen i Kosterområdet.
Tanums skärgårdsområde, hyser Sveriges förnämligaste ostron- och hummerbestånd, och är
dessutom ett mycket populärt turist-, fritidsfiske-, båt, sportdyknings- och friluftsområde.
I en helt nyligen genomförd undersökning i Sannäsfjorden, en tröskelfjord, centralt belägen
inom Tanums NATURA-2000 område, påträffades emellertid förvånansvärt höga
tungmetallhalter i sedimenten på havsbottnen. Området kring fjorden saknar industri och
jordbruket kan anses vara begränsat. Fritidsbåtlivet i regionen, Tanums och Strömstads
kommuner, är dock mycket omfattande med både svenska och norska båtar. Dessa båtar, både
svenska och norska hanteras på hösten i området och spolas rena i t.ex. Sannäs. Beroende på
närheten till Norge och den mindre stränga lagstiftningen i Norge, kan giftigare färger
förkomma på både svenska och norska båtar.
Sannäsfjorden i Tanums kommun är beläget mitt i ett Natura-2000 område i bohuslänsk
skärgårdsmiljö (Fig. 1). Den stora biologiska mångfalden här beror på den relativt opåverkade
miljön och den speciella oceanografin i Skagerrak som gör att havsströmmar från Nordsjön
försörjer området med salt och friskt vatten, samtidigt med den för svenska förhållanden
relativt mindre påverkan av utströmmande bräckt Östersjövatten och förorenat flodvatten från
Norge. Området hyser också vidsträckta grunda lerbottnar med ålgräs, som är en unik
naturtyp för att det i stort sett saknas tidvatten i dessa vatten. Grunda ålgräsängar är också
barnkammare för torsk och rödspotta och för ål, tre ”rödlistade” och starkt överfiskade arter i
svenska vatten.
Sannäsfjorden är en sk. tröskelfjord med en 8m grundtröskel och en 32 m djup bassäng
innanför. I fjorden lever en mycket stor och värdefull population av Sveriges finaste och mest
kända ostron, som förutom lokalt, säljs av välsorterade fiskhandlare och serveras på
restauranger i svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det här projektet har tre tydliga delar, där vi vill kombinera 1. Installation av ett litet
reningsverk (kunskapsanläggning) på en båtupptagsplats, 2. Utbildning av
båtupptagningspersonal längs kusten samt 3. Inledande och uppföljande miljökontroll av de
vidtagna reningsåtgärdena. Detta tillsammans gynnar en hållbar företagsamhet, en förbättrad
och hållbar havsmiljö och utvecklandet av förebyggande åtgärder mot pågående
havsföroreningar Ett viktigt delmål är att gynna den lokala företagsamheten, i en bygd som
genomgått en kraftig avfolkning av åretruntboende. Projektets utbildningsdel kommer att
gynna både en hållbar havsmiljö och företagsamheten längs svenska västkusten och kanske
också Sydnorges kust. De förbättrade havsmiljöförhållandena förväntas även gynna Tanums
kommun, genom ökad/bibehållen attraktion av (eko-)turister, fiske och den biologiska
mångfalden.

De övergripande effektmålen är:
1. Att skapa en standard för miljävänlig båthantering
2. Att fler båtar spolas med renare teknik
3. En ökad miljömedvetenhet hos både båthanterare och båtägare
4. Ett renare gemensamt havsområde
5. Kontakt och nätverksbildning mellan båtfolk och kommuner i Sverige och Norge
Projektets genomförande
För att genomföra projektet och nå målsättningarna har vi designat ett tredelat program med
följande delar:
1. Att bygga en reningsanläggning för omhändertagande av spolvatten och påväxt i
samband med höstupptagning och avspolning av bottenmålade fritidsbåtar i Sannäs
båtupptagsanläggning. Anläggningen skall också fungera som en demonstrations- och
undervisningsanläggning.
2. Utbildningsverksamhet för personal som driver eller arbetar som båtupptagare i
småbåtshamnar, båtklubbar och marinor för fritidsbåtar längs svenska västkusten och
i Norge.
3. En vetenskaplig miljöanalys som inkluderar; en inledande undersökning av
sedimentkärnor (före miljöåtgärd) längs fjordens utsträckning,
hydrografiska/oceanografiska undersökningar (strömmar, cirkulation och
uppehållstider för vattenmassorna), ekotoxikologiska undersökningar på ostron och
blåmusslor, samt en uppföljning av effekterna av miljöåtgärderna genom en liknande
studie 4-5 år senare.
Det är just av bl.a. fjordens naturliga egenskaper som gör att ett projekt som detta kan bli
mycket framgångsrikt. I en sluten fjord med begränsat vattenutbyte lagras föroreningsämnen i
bottnarnas sediment som i ett miljöarkiv. I öppnare områden sveps föroreningar bort och kan
inte spåras. Det är också svårt att kontrollera hur vattenmassorna rör sig och omsätts i öppna
områden. Därför är valet av undersökningsområde optimalt, en liten tröskelfjord med endast
få och kända föroreningskällor. Det är således bara i så små system, nästan som naturliga
laboratorier, som vi kan studera effekterna av att man avlägsnar eller begränsar
föroreningskällor.
Projektet
Delprojekt 1; Anläggning av reningsverk i anslutning till båtupptaget i Sannäs
När fritidsbåtar tas upp på hösten spolas dessa vanligen rena med högtrycksspruta direkt på
upptagsplatsen. Därvid kan giftiga komponenter i beväxningshämmande bottenfärger, sk. anti
foulingfärger, följa med spolvattnet till sjön och riskera att påverka miljön. Dessa färger
innehåller vanligen tungmetaller och biocider.
I en nyligen genomförd studie (delfinansierad av VGR) kunde det visas att rening av
spolvattnet och grovavskiljning av påväxtmaterial hade en signifikant positiv reningseffekt på
spolvattnet som når havet (Samuelsson 2006). Inom studien utprovades också olika varianter
av grovavskiljning (steg 1) och finfiltrering av spolvatten (steg 2). Förslag på anläggningar

och kapaciteter redovisas liksom kemiska analysresultat av olika reningssteg och utrustningar.
Även kostnader för byggnation, anläggning och driftskostnader för olika anläggningar med
större eller mindre kapacitet, anpassade för större eller mindre antal båtupptag och
båtstorlekar per säsong, redovisas. Rapporten fungerar som en mycket användbar manual för
både anläggande och drift av anläggning för miljövänligt båtupptag. Förutom projektledaren
Per-Olof Samuelson (Stenungsunds kommun), medverkade VÄSTRA GÖTALANDS-
REGIONEN, AnalyCen Nordic AB, Baltic SeaBreeze, Svenska Båtunionen, Göteborgs
kommun miljöförvaltningen, Göteborgsregionens fritidshamnar AB, Länsstyrelsen O-län,
Håll Sverige Rent, Sjöfartsverket m.fl.
I kustsamhället Sannäs, vid Sannäsfjordens, drivs ett båtupptag/båtkran genom den lokala
samhällsföreningen och en privat firma som arrenderat anläggningen sedan ett år tillbaka.
Den årliga hanteringen omfattar mellan 50 och 100 fritidsbåtar/säsong. Flertalet av dessa
båtar spolas rena på plattan vid sjökanten. Mot bakgrund av resultaten från den ovan nämnda
rapporten (Samuelsson, 2006) och de forskningsresultat som visar höga metallhalter i
Sannäsfjordens sediment (Andersson, 2006), fjordens naturliga uppbyggnad och
oceanografiska egenskaper (Olsson, 2007), samt gällande lagstiftning om orenade utsläpp, är
det angeläget anlägga ett reningsverk i anslutning till båtupptaget i Sannäs. Båtupptagsplats
och kranen ägs av kommunen resp. den lokala samhällsföreningen, men två personer
arrenderar och driver idag anläggningen (Sannäs Båt & Kranservice) och är delvis försörjda
genom verksamheten.
Tidsplan: Byggnation inleds under 2008, installation och inkörning sommaren/hösten 2008-
2009. Operativ verksamhet hösten 2009.
Delprojekt 2, Praktisk/teoretisk utbildning för båthanterande personal vid småbåtshamnar.
För att värna havsmiljön längs med våra känsliga kuster kommer länsstyrelser och kommuner
att intensifiera kontrollen av efterlevnaden av miljöanpassad, miljövänlig hantering av båtar i
samband med båtupptag. För att underlätta initieringen av sådan verksamhet och för att
kvalitetssäkra ansträngningarna att förbättra miljön i våra känsliga skärgårdsmiljöer skulle det
vara en stor handhavande- och miljömässig fördel att kunna erbjuda båthanterare ett
fullskaligt reningsverk som demonstrationsanläggning och kunskapsanläggning och att i
anslutning till detta, erbjuda en praktisk och teoretisk kurs i handhavandeteknik,
miljölagstiftning samt information om effekter på miljön och det biologiska livet av de giftiga
bottenfärgerna. De ingående delarna om lagstiftning och informationen om miljöeffekter samt
ett kurscertifikat kan antas höja motivationen för efterlevnaden av den miljövänliga
hanteringen. Ett kurspaket omfattande en dags kurs med tillhörande informationsmaterial och
kurscertifikat skall göras kostnadsfri. Kurserna genomföres vid demonstrationsanläggningen
samt i samhällsföreningens möteslokal i direkt anslutning till hamnområdet. Kurserna leds av
personal från Grebbestads Folkhögskola (Marina programmet) och Göteborgs universitet
tillsammans med båtupptagets erfarna tekniker, och kommer att pågå under ett antal säsonger.
Kursdeltagare förväntas vara båtupptagare, båtklubbar, kommunanställda etc, ifrån svenska
västkusten, Vänern och norska småbåtshamnar och kommuner. Då Grebbestads Folkhögskola
bidrar till lärarinsatserna bjuder vi gärna in folkhögskolans elever att delta i fältarbetet till
sjöss, ombord på forskningsfartyget r/v Skagerak. Detta ger värdefull professionell erfarenhet
för eleverna.
Tidsplan: Kurser anordnas i tre-fyra år (ca 10-15 elever i varje omgång) från sommaren 2009,
3 kurstillfällen /säsong (kan komma att behövas fler).

Delprojekt 3, vetenskapligt miljökontrollprogram
Höga tungmetallhalter i Sannäsfjordens sediment, en geologisk anomali eller mänsklig
påverkan?
Bakgrund
Sannäsfjorden i norra Bohuslän är en tröskelfjord belägen ca 20 km söder om Strömstad.
Havsområdet är ett populärt rekreationsområde för turister, sommarboende och seglare som
ofta finner god hamn i den vackra fjorden (Fig 1).
Fjorden är klassificerad som ett NATURA 2000 område av EU genom sin särpräglade
karaktär med bl.a. grunda lerbottnar och utbredda ålgräsängar med Zostera och Ruppia.
Fjorden ligger också i direkt anslutning till Kosterfjorden som kommer att erhålla statusen
som det första svenska marina nationalparken hösten år 2009.
Sannäsfjorden är en av de få förekommande äkta tröskelfjordarna på svenska västkusten.
Fjorden har två trösklar, den grundaste bara 8m djup med en bassäng inför med ett maximalt
djup på drygt 31m. Bottenvattnet här är stagnant och nära normalsalint, dvs mellan 33 och
34,5 ‰. Vattenutbyten sker normalt några gånger per år, mellan höst och vår. Periodvis
uppstår långa stagnationsperioder med syrebrist i bottenvattnet och bottendöd som resultat.
Sedimentationen i fjordbasängen är stor och det organiska innehållet högt, 5-6% kol.
Fjorden är belägen i ett relativt opåverkat, glest befolkat område, utan industri och omfattande
jordbruk. Området som ligger mellan Fjällbacka i söder och Koster i norr, har Sveriges
renaste och saltaste havsvatten. Sannäsfjorden kan betraktas som en av de få kvarvarande
fjordarna med en relativt ursprunglig och jungfrulig karaktär och här skördas Sveriges finaste
ostron (Ostrea edulis).
Vid en pilotstudie, ett examensarbete vid Maringeologiska avdelningen vid Geovetarcentrum,
Göteborgs universitet (Andersson, 2006), som syftade till att undersöka den temporala
utvecklingen av tungmetaller i sedimenten, upptäcktes förvånande höga halter av flera
undersökta metaller. Koncentrationerna överstiger värden från industritäta och urbaniserade
områden såsom Brofjorden, Byfjorden (Uddevalla) och Saltkällefjorden (Munkedal).
Närliggande områden som Fjällbacka skärgård och Koster har betydligt lägre och normala
koncentrationer. Denna tungmetallsanomali saknar idag en förklaring. En
sedimentundersökning baserad på studier av sedimentkärnor från en transsekt längs fjorden
skulle kunna klarlägga orsaken till de höga metallhalterna.
Tidigare studier
Sannäsfjorden har sedan länge besökts av olika forskare, främst biologer, som redan i slutet
av 1800-talet studerade fjordmiljön. Detta har senare följts av studier, främst natur- och
faunainventeringar och undersökningar av ålgräsängarna (Olsson 1975; Härkönen 1981;
Appelkvist & Fröjmark, 2000). Förutom att fjorden är en äkta tröskelfjord, hyser den en av de
största bohuslänska, sammanhängande ålgräsängarna och har klassificerats som ett Natura
2000 område, dvs ett av EU utsett skyddat naturområde. Avsaknaden av geovetenskapliga
studier i fjorden är nästan total, Prof. Ivar Hessland besökte dock området på 1930-talet och
studerade skalavlagringar längs fjorden (Hessland, 1943).
Under senare tid har undertecknad med examensarbetare genomfört pilotstudier av sediment
och hydrografi i fjorden. Unika, veckovisa mätningar av salt och temperaturvariationerna i
fjordbassängen och utanför mynningen har idag pågått i mer än fyra år. Två uppsatser om
sedimenten har publicerats (Wattwil 2001; Andersson 2006) samt en oceanografisk uppsats
(Olsson 2007) och opublicerade studier av planktonalger i sedimenten.

Kosterfjord
Resö
Sannäs Fjord
Västbacken
Fjällbacka
Saltkällefjord
Brofjord
Byfjorden
Saltpanna
nnn
Sannäs
Fig. 1. Översiktskarta över Bohuslän och Sannäsfjorden. Sannäsfjorden och andra lokaler
som nämns i texten finns markerade. Sträckan mellan fjordmynningen vid Västbacken
och den innersta delen av fjorden är ca. 7,5 km. Skärboälven mynnar i den allra
innersta delen av fjorden.
Hydrografi
Nordberg har utfört veckovisa hydrografiska mätningar igenom vattepelaren i djupbasängen
och utanför fjordmynningen vid Västbacken sedan april 2003 (Fig. 2). De hydrografiska
studierna visar att fjorden är dynamisk med mekanismer för vattenutbyten nära identiska med
de som karakteriserar Gullmarsfjorden vid Lysekil, Sveriges största tröskelfjord (Björk &
Nordberg 2003; Arneborg, 2004). Processerna är dock snabbare och lättare att studera i
Sannäsfjorden. Uppehållstiden för bottenvattnet varierar mellan någon månad till 6 månader.
Ytvattnet omsätts snabbare, mellan någon vecka och en månad beroende på meteorologiska
förhållanden. Detaljerna och processerna kring ytvattnets uppehållstider är för närvarande
okända men är nödvändig kunskap för förståelsen av sedimentationsprocesserna och därmed
förståelsen av inlagringen av föroreningsämnen i sedimenten på havsbotten och möjligen
också i musselkött.

Fig. 2. Salthalt (fet röd linje) och temperatur på 27 m djup i Sannäsfjordens djupvatten,
innanför de 8 m djupa tröskeln. Avbrotten i kurvorna 2004 och 2006 orsakades av isläggning.
Pilarna markerar tidpunkter för totala bottenvattenutbyten.
Tungmetaller
Inom den genomförda pilotstudien av tungmetaller i Sannäsfjorden (Andersson 2006),
tillämpades svensk standard metodik (SIS) för analys av tungmetaller i marina sediment.
Samma metodik tillämpas av Bohuskustens vattenvårdsförbund som tidigare och med SGUs
hjälp utfört studier i regionen (Naturvårdsverket 1999). De påträffade koncentrationerna i
sedimenten jämförs med Naturvårdsverkets ”jämförvärden” för naturlig förekomst a
tungmetaller i bottensediment.
Den utförda pilotstudien visar stora avvikelser från förväntade tungmetallhalter i sedimenten
(Fig. 3). Kadmium (Cd) och koppar (Cu) håller konstant höga värden de senaste 50 åren
medan krom (Cr), zink (Zn) och bly (Pb) visar sjunkande värden. Samtliga undersökta
metaller visar dock förvånande höga värden för en i övrigt så opåverkat naturområde. Enligt
Naturvårdsverkets jämförelsevärden hamnar kadmium i klass 4 (stor avvikelse), koppar och
zink tillhör klass 3 (tydlig avvikelse), bly i klass 2 (liten avvikelse) och krom i klass 1 (ingen
eller obetydlig avvikelse).
Halterna i Sannäsfjorden (1995-2005) är höga, även jämfört med andra undersökta områden i
direkt anslutning till kända föroreningskällor, t.ex. Brofjorden och Saltkällefjorden (Tabell 1),
att man kan misstänka någon lokal källa som inte är känd, antingen en geologisk anomali eller
en okänd mänsklig tillförsel som alltjämt pågår. Förhöjda-höga halter av ämnen från
förbränning av fossila bränslen har också uppmätts i sedimenten.

Tabell 1. Koncentrationer och jämförelser av tungmetaller från sedimentytprover från
Sannäsfjorden, SP0501E och Resö; RE0502C och stationer från tidigare studier i Bohuslän
utförda av SGU, Cato (1992, 1997). Stationen RE0502C (Resö) är belägen ca. 5 km utanför
Sannäsfjordens mynning vid Västbacken (se Fig. 1).
Cr Cu Zn Cd Pb
Byfjord 1990 36 35 128 0,31 27
1995 28,9 23,1 160 0,35 24,7
Saltkällefjord 1990 29 28 140 0,26 37
1995 34,7 20,8 153 0,13 39,9
Brofjord 1990 36 20 110 0,16 36
1995 23 15,7 86,6 0,33 19,4
Fjällbacka 1990 ** ** ** ** **
1995 33,9 19,9 112 0,3 27,4
Kosterfjord 1990 27 14 66 0,11 26
1995 34,7 16,6 95,9 0,08 31,3
SP0501E 2005 37,0 31,3 124,7 1,3 31,1
RE0502C 2005 16,5 13,2 51,5 0,3 17,4
Målsättning för miljöstudier
Detta projekt genomförs på Inst. för Geovetenskaper, Inst. för Kemi, båda Göteborgs
universitet samt CTH, och Kristinebergs Marina Forskningsstation, Fiskebäckskil.
Följande viktiga frågor skall besvaras inom projektet:
1. Hur fördelar sig tungmetaller och andra föroreningar i sedimenten i en längsprofil
genom fjorden, spatialt och temporalt?
2. Finns identifierbara punktkällor längs profilen.
3. Finns det en naturlig geologisk förklaring till tungmetalls-anomalin i fjorden?
4. Finns det en antropogen förklaring till anomalin?
5. Innehåller ostron och blåmusslor motsvarande förhöjda halter av tungmetaller eller
andra föroreningsämnen längs med fjordutsträckningen?
6. Hur ser föroreningssituationen ut i de nysedimenterade sedimenten om 3-5 år på
respektive station.
Viktiga frågor som skall besvaras inom den oceanografiska delen av projektet:
7. Hur fungerar fjordens ytvattenomsättning under sommar-höst förhållanden?
8. Hur förhåller sig ytvattenomsättningen till djupvattnet?
9. Hur ser vattenomsättningen och sommar-höstcirkulationen ut i anslutning till Sannäs
samhälle, båthamnen och båtupptaget, samt Skärboälven?

Genomförande av miljöanalys och uppföljning
Sediment och biologisk provtagning
Inom föreliggande studie avser vi att provta och analysera 9-10 sedimentkärnor längs en
profil genom Sannäsfjorden. På motsvarande platser, närmare land, samlas levande ostron och
blåmusslor för toxikologiska analyser. Sedimentstationerna är jämnt fördelade, från den
innersta delen av fjorden, via djupbasängen och ut till mynningsområdet vid Västbacken, en
sträcka på ca. 7,5 km (Fig. 1). Efter 4-5 år provtas stationerna på nytt, men då bara
sedimentytprover samt ostron/blåmusslor, detta för att detektera trender i föroreningshalterna,
i sedimenten och i musselkött.
Sedimentkärnor tas med en Multiple corer (ostörda prover) med en kärnlängd på 55 cm och
en diameter på 10 cm. Kärnorna röntgas ombord som kvalitetskontroll.
Prover tas ut varje centimeter (motsvarar ca 2,5 år) för vattenhaltsbestämmning, organiskt kol,
tungmetaller (inklusive Tributyl-tenn) och för åldersdatering av sedimentlagren genom Pb 210 -
metoden. Prover tas också för analys av organiska miljögifter i sedimenten. Dessa analyseras i
samarbete med Prof. Katarina Abrahamsson, Analytisk och Marin Kemi, Chalmers Tekniska
Högskola. Analyserna av musselkött utförs av Doc. Åke Granmo, Kristinebergs Marina
Forskningsstation, Fiskebäckskil (Göteborgs univ. och Kungl. Vet. Akad.).
Tungmetall- och kolanalyser utföres på en ICP-MS resp en Carlo Erba CHN-analyser.
Sedimentundersökningarna genomförs främst genom ackrediterade laboratorier under
professorerna Kjell Nordberg och Ingemar Catos ledning.
Oceanografi
De oceanografiska mätningarna och modelleringsarbetet genomföres främst genom Prof.
Göran Björk och docent Lars Arneborg tillsammans med en projektanställda masterstudenter.
Redan befintligt material, fyra års opublicerade veckovisa mätningar av
Saltpannanstationen, tillförs detta projekt som en värdefull och viktig resurs.
Mätverksamheten koncentreras till sommar-höst hydrografin då fritidsbåtarna ligger i sjön
och senare tas upp och spolas. Vattenutbytena är dessutom mycket begränsade så års. Salthalt,
temperatur och strömmätningar utförs längs olika snitt och vid olika väderförhållanden.
Mätinstument för kontinuerliga strömmätningar i vattenpelaren (ADCP) kommer att ligga på
havsbotten under 3-4 månader.
Avslutande kommentar
De hittills uppmätta metallhalterna i Sannäsfjorden är i sig inte extrema eller alarmerande ur
mänsklig hälsosynpunkt, men fjorden som klassats som ett Natura-2000 område hyser det
mest kända ostronbeståndet i Sverige. Området är också beläget där vi har Sveriges renaste
havsvatten, det är glest befolkat och det saknas omfattande jordbruk eller industri. Den
begränsade vattenomsättningen i en tröskelfjord innebär dock att föroreningsämnen till stor
del stannar i fjorden och ackumuleras i fjordbottnarna. Varje begränsning av utsläpp till
fjorden, även små sådana, kommer därför att vara ett signifikant bidrag till förbättringar och
mätbara. En reningsanläggning i kombination med vetenskapliga studier och uppföljning före
och efter åtgärder kan ge oss tillämpbara kunskaper om effekterna på havsmiljön när insatser
görs. Sannäsfjordens läge och uppbyggnad utgör en ovanligt lättstuderad havsmiljö, som kan
liknas vid ett naturligt laboratorium, där effektstudier kan göras i kombination med
oceanografisk modellering av vattenmassorna. I större hamnar eller marinor där det finns fler
båtar är föroreningskällorna vanligen också mer spridda och komplexa och öppenheten av
kustområdet gör det omöjligt att kvantifiera vattenomsättningen. Föroreningsämnena från
båthamnen sprids ut i öppna vatten och förs vidare längs kusten. Dessa senare vanliga

egenskaper, omöjliggör effekt- och uppföljningsstudier. Just därför är Sannäsfjorden unikt
lämplig för denna typ av projekt.
Referenser och relevant litteratur
Andersson, S. 2006: An investigation of heavy metal concentrations in the sediments of
Sannäs Fjord, Swedish west coast. Dept. of Earth Sciences, Marine Geology, Göteborg
university, Ser.B, No. 479.
Appelqvist, C. Fröjmark, J. 2000: Zosteraängarnas utbredning Rossö-Sannäs,
Tillämpningsarbete i marin ekologi, Göteborgs Universitet,
http://www.tmbl.gu.se/libdb/public/Honour_theses.html
Arneborg, L. 2004: Turnover times for the waters above sill level in Gullmar Fjord.
Continental and Shelf Research, 24:443-460.
Asplund, J. 1979: Tungmetaller i naturliga vatten; en litteraturöversikt, Rapporter, Statens
naturvårdsverk.
Axe, P. Andersson, L. Håkansson, B. Sahlsten, E. Ingemarsson, A. 2004: Sammanställning
och utvärdering av hydrografiska mätningar längst bohuskusten, Bohuskustens
vattenvårdsförbund, SMHI, Rapport 2004-57.
Balsberg, A. Lithner, G. Tyler, G. 1981: Koppar i miljön, Naturvårdsverket, Rapport 1424.
Balsberg-Påhlsson, A. Lithner, G. Tyler, G. 1982: Krom i miljön, Naturvårdsverket, Rapport
1570.
Björk, G. and Nordberg, K. 2003: Upwelling along the Swedish west coast during the 20th
century. Continental Shelf Research 23:1143-1159.
Cato, I. 1990: Sedimentundersökningar i Brofjorden särskilt Trommekilen 1989, samt
förändringar efter 1972 och 1984, Sveriges Geologiska Undersökningar, Rapporter
och meddelanden nr 64.
Cato, I. 1992: Sedimentundersökningar längst Bohuskusten 1990 – Göteborgs och Bohusläns
kustvattenkontroll, Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och meddelanden nr
74.
Cato, I, 1997: Sedimentological investigations of the Bohus Coast 1995 and recent trends in
the coastal environmental sediment quality – a report from five trend – monitoring
programmes, Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och meddelanden nr 95.
Cato, I, 2006: Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 –
en rapport från sju kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och
meddelanden nr 122.
Eliasson, T. Ahlin, S. Petersson, J. 2003: Emplacement mechanism and thermobarometry of
the Sveconorwegian Bohus granite, SW Sweden, GFF, 125:113-130.
Förstner, U. 1980: Inorganic pollutants, Particularly Heavy Metals in Estuaries, In: Chemistry
and Biochemistry of Estuaries (Ed. Cato, J. & Olausson, E.9, John Wiley & sons Ltd.,
Chichester, 307-348.

Gustafsson, M. Dahllöv, I., Blanck, H. Hall, P., Molander, S. and Nordberg, K., 2000.
Benthic foraminiferal tolerance to tri-n-butulin (TBT) pollution in an experimental
mesocosm. Marine Pollution Bulletine 40:1072-1075.
Harris, D.C. 2003: Quantitative Chemical Analysis, Sixth Edition, Michelson Laboratory,
W.H. Freeman and Company, New York.
Härkönen, T. 1981: Bottenfaunan i området Råssö-Sannäsfjorden, Länsstyrelsen
Naturvårdsenheten, Naturinventeringar i Göteborg och Bohus Län 1983:2.
Jonsson, A. 2000: The trace of metals use, emission and sediment load of urban heavy metals,
Akademisk avhandling, Linköpings Universitet, Linköping studies in arts and science,
221.
Lagesson, H. Norling, K. Oscarsson, H. 2005: Många bäckar små, Små bohuslänska bäckars
transport av kväve och fosfor till Skagerrak, Vattenvårdsenheten, Länsstyrelsen Västra
Götalands Län, 2005:49.
Lantz, I. 2000: Sannäs: ett bohuslänskt kustsamhälle, Pärlemor, ISBN 9197386731.
Lindeström, L. Nordén, U. Tyler, G. 1988: Zink i miljön, En kunskapsöversikt sammanställd
för projektområdet ”Metallernas påverkan på den yttre miljön”, Naturvårdsverket
Rapport 3429.
Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav.
Naturvårdsverket Rapport 4914.
Naturvårdsverket informerar, 1987: Miljöprogram för kadmium, Naturvårdsverket, Solna.
Olsson, G. 1975: Sannäsfjorden och omgivande landområden i Tanums kommun – en
naturinventering, Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus Län, Naturinventeringar i
Göteborg och Bohus Län, 1976:7.
Svansson, A. 1975: Physical and chemical oceanography of the Skagerak and the Kattegat.
Open sea conditions, Report, Fishery Board of Sweden, Institute of Marine Research, 1.
Wattwil, A. 2001: Benthic foraminiferal distribution and abundance variations in the deep
basin of the Sannäs fjord, Swedish west coast, Projektarbete i marin geologi, Göteborgs
Universitet, B290.
http://vivaldi.zool.gu.se/baskurs_ekologi_distans/Marin_Ekologi/Havets_som_miljö.htm,
20051005.
http://www.smhi.se/oceanografi/oce_info_data/general_oce/currents/current_circulation.html,
20051004.
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/teknik/kemikali/hg.html,
20051005.
http://www.imm.ki.se/riskweb/bedomningar/kadmium.html, 20051005.
Årsmedelhalter av tungmetaller i nederbörd: IVL Swedish Environmental Research Institute
Ltd. www.ivl.se, 20060111.