Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007
Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007
Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Rapport</strong><br />
Provmaterial i <strong>spanska</strong> språkval årskurs 9/<strong>steg</strong> 2 <strong>vårterminen</strong> 2008/09<br />
Julieta Lodeiro<br />
(julieta.lodeiro@ped.gu.se)<br />
Enheten för språk och litteratur<br />
Institutionen för pedagogik och didaktik<br />
Göteborgs universitet<br />
Inledning<br />
Vårterminen 2008 utökades den nationella provbanken i moderna språk med material för<br />
språkval årskurs 9/<strong>steg</strong> 2. Detta år lades material för de båda receptiva k<strong>om</strong>petenserna in i<br />
provbanken, dvs. fokus lyssna och fokus läsa. Året därpå, 2009, utökades detta material till att<br />
också innefatta de produktiva och interaktiva k<strong>om</strong>petenserna, fokus tala och samtala samt<br />
fokus skriva. Det står läraren fritt att själv välja ut vilka delprov s<strong>om</strong> hans/hennes elever ska<br />
göra. Provmaterialet ska vara ett stöd för läraren i bedömningen av elevernas prestationer i<br />
slutet av åk 9 i grundskolan alternativt i slutet av <strong>steg</strong> 2 i gymnasieskolan.<br />
Läraren erbjöds 2009 också en modell för sammanvägning av elevens resultat på de fyra olika<br />
delproven, höra, tala, läsa och skriva till ett provbetyg (liknande den modell s<strong>om</strong> redan finns<br />
för de nationella proven i engelska). De fyra olika resultaten förs in i ett<br />
Sammanvägningsprotokoll och ett samlat provbetyg räknas fram. Lärarens och elevens<br />
reflektioner kring resultaten skrivs in under k<strong>om</strong>mentardelen. Avsikten med modellen är att<br />
erbjuda läraren ett sätt att väga samman elevens resultat i de fyra färdigheterna till ett<br />
<strong>om</strong>döme där varje färdighet har lika stor tyngd. Syftet med sammanvägningsprotokollet är att<br />
för både läraren och eleven skapa en överskådlig resultatprofil, där man kan se hur en enskild<br />
elevs totala resultat kan tolkas utifrån del och helhet. Den fungerar därför s<strong>om</strong> ett underlag för<br />
en återkoppling av bedömningen.<br />
Sedan början av <strong>vårterminen</strong> 2009 finns också ett formativt material från nybörjarnivå till åk<br />
9/<strong>steg</strong>. Detta är ett öppet material, dvs att det är tillgängligt för alla intresserade, s<strong>om</strong> tar fasta<br />
på sådant s<strong>om</strong> kan stödja eleven i den pågående lärprocessen, med fokus på medvetenhet och<br />
reflektion. Grundprincipen för materialet är att dokumentera reflektioner, kunskapsutveckling<br />
och språklig förmåga, och det kan därför vara bra att använda materialet s<strong>om</strong> en naturlig del i<br />
det kontinuerliga arbetet. Dessut<strong>om</strong> finns i Provbanken sedan höstterminen 2008<br />
bedömningsmaterialet från 2001 med utökade k<strong>om</strong>mentarer i färdigheterna tala och skriva.<br />
Hur tas proven fram?<br />
En gemensam arbetsprocess ligger till grund för framtagandet av provmaterialen i franska,<br />
<strong>spanska</strong> och tyska. Underlag för konstruktion tas från t.ex. nätet, radio, tidningar, litteratur<br />
och intervjuer med olika personer. Konstruktionen görs ihop med lärare. Efter utprövning<br />
med ett stort antal elever i hela landet samlas allt material in och resultaten bearbetas. Ett<br />
referensgruppsmöte med erfarna lärare, varav minst en med det aktuella språket s<strong>om</strong><br />
modersmål, sätter sedan i samråd med provansvariga i ämnet samman de aktuella delproven.<br />
Muntliga och skriftliga elevprestationer för delproven tala och skriva väljs ut och bedöms av<br />
referenterna i respektive språk, vilka även lämnar förslag till betygsgränser för läs- och<br />
hörförståelseproven. Dessa förslag baseras på analyser av kursplanens språksyn, bl. a. uttryckt<br />
i mål och kriterier, samt på lärarnas erfarenheter av undervisning.<br />
1
För att säkerställa likvärdigheten mellan proven i franska, <strong>spanska</strong> och tyska utförs sedan en<br />
horisontell bedömning, dvs. lärare med undervisning i minst två av språken jämför proven i<br />
respektive språk utifrån bl.a. följande punkter:<br />
För hörförståelse: Antal delar, antal ord i manus, grad av autenticitet, innehåll, språkets<br />
k<strong>om</strong>plexitet och karaktär, taltempo, regional färgning, <strong>om</strong>lyssning eller ej, uppgiftstyper,<br />
svarsformat samt antal poäng.<br />
För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets k<strong>om</strong>plexitet och karaktär, typ av<br />
läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.<br />
För fri muntlig produktion/interaktion: Antal delar/ämnen, instruktioner och grad av stöd,<br />
språknivå och interaktion samt möjlighet att ”ta ut svängarna” in<strong>om</strong> ämnet.<br />
För fri skriftlig produktion/interaktion: Antal ämnen, typ av efterfrågad text, instruktioner och<br />
grad av stöd, språknivån i uppsatserna samt möjlighet att ”ta ut svängarna” in<strong>om</strong> ämnet.<br />
Referenterna bedömer även <strong>om</strong> kraven för de föreslagna betygsnivåerna på de utvalda<br />
elevexemplen i fri muntlig produktion/interaktion och fri skriftlig produktion/interaktion i<br />
respektive språk är likvärdiga. Avslutningsvis lämnar de sina förslag på betygsgränser för läsoch<br />
hörförståelseproven. Med hjälp av ingående analys av olika utprövningsdata fastläggs<br />
sedan slutgiltigt gränserna i ett möte mellan ansvariga i provbanken och Skolverket.<br />
Provmaterialet i <strong>spanska</strong><br />
All insamling av elevresultat och synpunkter på <strong>provmaterialet</strong> skedde via nätet. För<br />
delproven 2008/2009 rapporterades 2468 elevresultat för ¡A escuchar! respektive 2561 för ¡A<br />
leer! samt 1236 för ¡A hablar! respektive 1660 för ¡A escribir!. 2376 elevresultat k<strong>om</strong> från<br />
grundskolan och 272 k<strong>om</strong> från olika program på gymnasieskolan med övervikt för det<br />
samhällsvetenskapliga programmet. Könsfördelningen var 57 % för flickor och för pojkar 43<br />
%.<br />
P.g.a. oförutsedda tekniska problem med Skolverkets dataserver är antalet inrapporterade<br />
lärarenkäter lågt, och de personliga k<strong>om</strong>mentarer s<strong>om</strong> finns att tillgå får därför tolkas med stor<br />
försiktighet. I alla lärarenkäter finns dock en personlig k<strong>om</strong>mentar att tillgå. Nedan redovisas<br />
utfallet på de olika delproven, liks<strong>om</strong> för det samlade provbetyget, baserat på de provresultat<br />
och reaktioner s<strong>om</strong> rapporterats in. Trots att dessa i de flesta fall är relativt många bör alltför<br />
långtgående slutsatser undvikas. Användningen av <strong>provmaterialet</strong> är inte obligatorisk och det<br />
föreligger heller inte något krav att rapportera in resultat. Dessut<strong>om</strong> finns en stark d<strong>om</strong>inans<br />
av resultat från åk 9, enbart ca tio procent k<strong>om</strong>mer från gymnasial utbildning. Det kan därmed<br />
inte tas för givet att det rapporterade utfallet är fullt representativt för kursplanens <strong>steg</strong> 2 (se<br />
vidare den avslutande k<strong>om</strong>mentaren i rapporten). Givetvis kan dock vissa tendenser skönjas<br />
och dessa bör bli föremål för fortsatt analys och diskussion, på såväl nationell s<strong>om</strong> lokal nivå.<br />
¡A escuchar! 2009<br />
Delprovet består av fyra delar: Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona (12 p), ¿De qué<br />
están hablando? (9 p), Discusión entre jóvenes (7 p), och Diálogos (10 p). Den första delen,<br />
Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona, är en intervju med en ung spansk<br />
fotbollsspelare. Uppgifterna består både av flervalsuppgifter och av frågor s<strong>om</strong> eleverna<br />
kortfattat ska besvara med egna ord på <strong>spanska</strong>. ¿De qué están hablando? består av nio korta<br />
dialoger. Det är en flervalsuppgift, där eleverna ska välja ett av tre möjliga tecknade<br />
alternativ, s<strong>om</strong> föreställer det man samtalar <strong>om</strong> i dialogen. Discusión entre jóvenes – här<br />
möter vi tre ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> diskuterar vikten av personlighet och utseende. Uppgifterna består<br />
2
åde av flervalsuppgifter och av frågor s<strong>om</strong> eleverna kortfattat ska besvara med egna ord på<br />
<strong>spanska</strong>. Sista delen, Diálogos, är en s.k. matchinguppgift och består av tio dialoger. Dessa<br />
utspelar sig på speciella platser, och eleverna ska para ihop varje dialog med rätt<br />
platsangivelse i en lista med tolv rubriker. Provdelarna ¡De qué están hablando? och<br />
Diálogos spelas bara en gång, medan Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona och<br />
Discusión entre jóvenes spelas två gånger. Hörförståelsen tar 38 minuter och den totala<br />
poängsumman är 38. Efters<strong>om</strong> denna rapport kan läsas utan lösenord kan här inte avslöjas<br />
mer <strong>om</strong> innehållet.<br />
I allmänna termer kan sägas att de inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet<br />
med bedömningsanvisningar var tydligt och att innehållet i de fyra provdelarna var bra och<br />
intressant. De provdelar s<strong>om</strong> lärarna bedömde s<strong>om</strong> lättast var de två första, Enrique, jugador<br />
de fútbol en F.C. Barcelona och ¿De qué están hablando, svårast ansågs den sista, Diálogos,<br />
vara. Lärarnas upplevelse av svårighetsgraden stämmer med det faktiska utfallet på<br />
uppgifterna, vilket är i linje med ambitionen att det ska finnas en svårighetsmässig<br />
progression såväl in<strong>om</strong> s<strong>om</strong> mellan de olika uppgifterna i delproven.<br />
Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 28, VG 48 och MVG 20 procent.<br />
De flesta lärare var nöjda med betygsgränserna; de s<strong>om</strong> inte var nöjda ville i allmänhet ha<br />
högre gränser. Störst avvikelse fanns vid G-gränsen, minst vid MVG-gränsen. Elevernas<br />
reaktioner på delprovet ansågs av lärarna vara till övervägande del positiva.<br />
Här några personliga lärark<strong>om</strong>mentarer:<br />
- Bra att första delen med Enrique är långsam och tydlig, lätt för de svagare eleverna att uppfatta.<br />
- Jag efterlyser mer exempelmaterial.<br />
- Vissa elever var mycket nervösa för hörprovet, men blev positivt överraskade.<br />
- Jag kan säga till dig att vi här på skolan tycker att det är ett mycket bra NP s<strong>om</strong> har ett välanpassat<br />
innehåll för tonåringar och svårighetsgraden är helt normal och gränserna för betygsnivåerna är rätt.<br />
Kanske lite mer information när det gäller de egna svaren i läs- och hörförståelse vad gäller krav på hela<br />
meningar, verb och tempus.<br />
I kontakt med lärare runt <strong>om</strong> i landet får vi ofta höra hur efterfrågat materialet är och att man<br />
gärna ser fler provdelar och ett utökat bedömningsmaterial. I Provbanken finns ett formativt<br />
material från nybörjarnivå till åk 9/<strong>steg</strong> 2 med k<strong>om</strong>menterade summativa hör- samt<br />
läsförståelseuppgifter för läraren att använda tillsammans med sina elever.<br />
Bedömningsanvisningarna innehåller enbart autentiska elevexempel men trots vår intention<br />
att underlätta samt stödja bedömningen för läraren gen<strong>om</strong> att vara så täckande s<strong>om</strong> möjligt i<br />
anvisningarna, är det av naturliga skäl <strong>om</strong>öjligt att ta inkludera alla tänkbara elevsvar.<br />
¡A leer! 2009<br />
Delprovet i läsförståelse innehåller fyra avsnitt: Mundoamigo (10 p), Clara – hija de<br />
inmigrante (10 p), Jonas, un chico au-pair (10 p) och La naturaleza en Suecia (8 p). Den<br />
första läsförståelsen, Mundoamigo, är en internetsida för ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> söker nya vänner<br />
med liknande intressen. Eleverna ska kortfattat besvara frågor eller avsluta meningar med<br />
egna ord på <strong>spanska</strong>. I den andra delen, Clara – hija de inmigrante, får vi veta lite <strong>om</strong> hur det<br />
är att leva i Sverige med två kulturer. Det är en lucktext med flervalsuppgifter, där eleverna av<br />
fyra alternativ ska välja vilket ord s<strong>om</strong> passar i varje lucka. Den tredje uppgiften, Jonas, un<br />
chico au-pair, är en intervju med Jonas, en svensk kille s<strong>om</strong> arbetar s<strong>om</strong> au-pair i Spanien.<br />
Eleverna ska kortfattat besvara frågor eller avsluta meningar med egna ord på <strong>spanska</strong>.<br />
Uppgift nummer fyra, La naturaleza en Suecia, består av kortare texter s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> djur,<br />
3
natur och fritid. Det är en matchinguppgift, och bland åtta korta innehållsbeskrivningar ska<br />
eleverna välja den mest passande rubriken till varje text. Delprovet har varierande<br />
uppgiftstyper, öppna frågor där eleven med egna ord ska skriva hela eller del av svaret,<br />
flervals-, luck-, och matchinguppgifter, för att pröva olika läsförmågor, sås<strong>om</strong> lokaliserings-,<br />
skum- och intensivläsning. Den effektiva provtiden är 60 minuter och den totala<br />
poängsumman är 38. Av sekretesskäl kan delprovets innehåll inte beskrivas utförligare i den<br />
här rapporten.<br />
De inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med bedömningsanvisningar var<br />
tydligt och att innehållet i de fyra provdelarna var bra och intressanta. De provdelar s<strong>om</strong><br />
lärarna bedömde s<strong>om</strong> svårast var de två sista, Jonas, un chico au-pair och La naturaleza en<br />
Suecia, medan den s<strong>om</strong> ansågs lättast var den första, Mundoamigo. Lärarnas upplevelse av<br />
svårighetsgraden stämmer med det faktiska utfallet på uppgifterna, vilket är i linje med<br />
ambitionen <strong>om</strong> progression såväl in<strong>om</strong> s<strong>om</strong> mellan de olika uppgifterna.<br />
Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 31, VG 36 och MVG 23 procent.<br />
Betygsgränserna för Godkänt och Väl godkänt ansåg ungefär en tredjedel av lärarna kunde<br />
vara något högre, medan de allra flesta lärare ansåg att gränsen för Mycket väl godkänt låg på<br />
en lag<strong>om</strong> nivå. Enligt mer än två tredjedelar av lärarna var elevernas reaktioner på delprovet<br />
positiva, enligt knappt en tredjedel var de neutrala.<br />
Några allmänna k<strong>om</strong>mentarer visar att delprovet i sin helhet fungerat bra:<br />
- Bra variation i innehåll och svårighetsgrad.<br />
- Intressanta texter.<br />
- Jag tycker att korrekta samt fullständiga meningar bör premieras med fler poäng.<br />
- Provet var bra i det stora hela men jag tycker att frågorna bör ställas på svenska och eleverna bör kunna<br />
svara på svenska, då är det lättare att se vilken läsförståelseförmåga de har!<br />
I inledningstexten till bedömningsanvisningarna skriver vi att ”Varje svar s<strong>om</strong> visar att eleven<br />
har förstått innehållet och s<strong>om</strong> kan anses vara begripligt för en icke svensk- eller<br />
engelskkunnig person med <strong>spanska</strong> s<strong>om</strong> modersmål ger 1 poäng. Detta innebär att även<br />
felstavade och grammatiskt oriktiga svar kan ge poäng. Avsikten med delprovet är inte att<br />
testa korrekt språkanvändning utan i första hand läsförståelse.”<br />
Att delproven är enspråkiga, dvs att alla ska läsa frågorna och svara på målspråket, bygger<br />
bl.a. på jämlikhetsaspekten, då alla elever i svenska skolan inte har svenska s<strong>om</strong> modersmål,<br />
¡A hablar! 2009<br />
Delprovet med fokus tala/samtala består av två delar (1) och (2) s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förs parvis. I del 1<br />
ska eleverna berätta och/eller beskriva för varandra utifrån en bild med tillhörande<br />
instruktioner samt stödfrågor. Del 2 går ut på att eleverna samtalar och försöker k<strong>om</strong>ma<br />
överens med hjälp av givna instruktioner samt bilder. Delprovet beräknas ta ca. 20<br />
min./elevpar. Av sekretesskäl kan delprovets innehåll inte beskrivas utförligare.<br />
De inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med tillhörande ljudfiler s<strong>om</strong> stöd<br />
för bedömning var till god hjälp vid bedömningen av elevernas prestationer. Detta delprov var<br />
dock det s<strong>om</strong> användes minst av lärarna s<strong>om</strong> deltog i resultatinsamlingen.<br />
Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 45, VG 34 och MVG 16 procent.<br />
Lärarna ansåg att uppgiften med fokus tala/samtala var rolig, positiv och fungerade bra. De<br />
4
tyckte att eleverna fick möjlighet att använda stor del av sin vokabulär. Enligt lärarna var<br />
elevernas reaktioner på delprovet positiva eller neutrala.<br />
Flera av de personliga k<strong>om</strong>mentarerna visar att delprovet är uppskattat, men det är också det<br />
delprov s<strong>om</strong> lärarna känner tar mest tid och är svårast att administrera:<br />
- Har ej kunnat gen<strong>om</strong>föra detta delprov. Det är svårt med stora språkgrupper där man behöver<br />
sysselsätta de andra med annat medan man själv gen<strong>om</strong>för testet. Det tar för många lektioner i anspråk<br />
och att gen<strong>om</strong>föra det enskilt under en dag, s<strong>om</strong> vi på skolan önskade, fanns ingen möjlighet till. Jag<br />
tycker att man på skolan ska vika tid för språkproven precis s<strong>om</strong> man gör i svenska, engelska och matte.<br />
- Det här materialet tyckte eleverna väldigt mycket <strong>om</strong>!<br />
- I ämnet <strong>spanska</strong> har vi ofta större grupper, därför borde vi få börja med proven redan efter jul eller efter<br />
sportlovet. Det är nästan <strong>om</strong>öjligt att hinna annars.<br />
- Det måste k<strong>om</strong>ma fler prov, ryktet sprids snabbt bland eleverna och snart vet alla vad provet handlar<br />
<strong>om</strong>.<br />
Spanska är idag det populäraste språket in<strong>om</strong> det s<strong>om</strong> i kursplanerna refereras till s<strong>om</strong><br />
moderna språk. Att intresset för <strong>spanska</strong> s<strong>om</strong> språkval har ökat explosionsartat de senaste tio<br />
åren är naturligtvis glädjande, men ökningen av antalet elever s<strong>om</strong> väljer att studera <strong>spanska</strong><br />
har varit svår att bemöta i samma takt, både vad lärarresurser och nationellt bedömningsstöd<br />
beträffar.<br />
Då delproven i de olika k<strong>om</strong>petenserna är utformade att pröva elevernas färdigheter mot slutet<br />
av kursen/uppnått <strong>steg</strong> rek<strong>om</strong>menderar vi att materialet inte används på ett alltför tidigt<br />
stadium.<br />
¡A escribir! 2009<br />
I skrivuppgiften ska eleverna skriva ett e-mail på <strong>spanska</strong> efter angivna instruktioner. Till sin<br />
hjälp har de ett flertal stödfrågor samt bilder. Delprovet tar 60 minuter. Efters<strong>om</strong> denna<br />
rapport kan läsas utan lösenord kan här inte avslöjas mer <strong>om</strong> innehållet.<br />
De inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med tillhörande bedömda<br />
elevtexter var till god hjälp vid bedömningen av elevernas prestationer.<br />
Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 43, VG 30 och MVG 17 procent.<br />
Lärarna ansåg vidare att skrivuppgiften fungerade bra och var av sådan karaktär att eleverna<br />
fick möjlighet att på eget initiativ anpassa den individuellt. På så vis gav den också eleverna<br />
möjlighet att visa vad de kan. Lärarna har bedömt att elevernas reaktioner främst varit<br />
positiva.<br />
Av lärark<strong>om</strong>mentarerna kan vi utläsa att delprovet i sin helhet mottogs positivt av såväl lärare<br />
s<strong>om</strong> elever:<br />
- Positivt! Vi hade jobbat med en liknande uppgift förra terminen, eleverna kände igen sig och blev<br />
lugnare.<br />
- Eleverna hade goda möjligheter att visa vad de kan, de kunde också vinkla det och anpassa innehållet så<br />
att det blev personligt. De flesta kunde använda mycket av den vokabulär de har.<br />
- Jag tycker att det borde finnas med några exempel s<strong>om</strong> inte når målen för det är de s<strong>om</strong> är svårast att<br />
avgöra.<br />
Då betyget Inte godkänt inte förek<strong>om</strong>mer i grundskolan, ansågs det mindre lämpligt att<br />
inkludera ett exempel s<strong>om</strong> inte nått målen för Godkänt i bedömningsanvisningarna. Dock<br />
5
finns autentiska elevtexter med s<strong>om</strong> av erfarna lärare bedömts ligga strax över gränsen för<br />
målen för Godkänt.<br />
Allmänt <strong>om</strong> <strong>provmaterialet</strong> i <strong>spanska</strong><br />
Vad vi bl.a. kan läsa av de ovan presenterade resultaten är att eleverna i något högre<br />
utsträckning fått högre betyg på de receptiva delarna än de produktiva. Att en elev har en så<br />
kallad ”taggig profil” kan ses s<strong>om</strong> något naturligt då de passiva kunskaperna många gånger är<br />
större än de aktiva. Att eleverna behöver ”duschas” i språket eller är i behov av en stor portion<br />
inflöde för att kunna åstadk<strong>om</strong>ma ett produktivt flöde är något s<strong>om</strong> ständigt betonas. Eleverna<br />
i moderna språk saknar många gånger naturlig kontakt med språket utanför klassrummet, till<br />
skillnad från engelska. Detta visar att det är av största vikt att man verkligen prövar elevernas<br />
k<strong>om</strong>munikativa förmåga i samtliga färdigheter för att sedan kunna göra en helhetsbedömning.<br />
De inrapporterande lärarna ansåg att <strong>provmaterialet</strong> speglar ämnessynen i kursplanen i stor<br />
eller viss utsträckning. De inrapporterade elevresultat, 883 st, där lärarna använde sig av<br />
sammanvägningsmodellen för ett provbetyg, fick följande utfall: G 33, VG 42 och MVG 19<br />
procent. För att få fram ett provbetyg bedöms och betygsätts varje delprov separat, och varje<br />
bedömnings<strong>steg</strong> motsvarar ett resultatvärde s<strong>om</strong> vägs samman. För att kunna göra detta krävs<br />
att eleven gör de fyra delproven och för att nå Godkänt krävs att eleven fått Godkänt på minst<br />
tre av de fyra delproven. Det uträknade resultatvärdet förs in i sammanvägningsprotokollet,<br />
där värdet motsvaras av ett samlat provbetyg. Lärarna ansåg att elevernas provresultat till<br />
största delen eller till viss del överensstämde med den egna bedömningen av elevernas<br />
färdigheter.<br />
Av k<strong>om</strong>mentarerna framgår att lärarna har varit mycket positivt inställda till<br />
sammanvägningsmodellen. Några lärare uttrycker det på följande vis:<br />
- Man kan se helheten av resultaten från alla delm<strong>om</strong>ent. Eleverna/läraren själv kan se tydligt hur det har<br />
gått.<br />
- Det känns skönt att kunna gå tillbaka till elevprofilen i samtal med eleven och verkligen kunna visa hur<br />
det har gått och utifrån det föra ett samtal.<br />
- Resultatet stämde mycket väl överens med min bild av elevernas kunskaper.<br />
Tanken med sammanvägningsmodellen är att stödja lärarna i helhetsbedömningen av elevens<br />
k<strong>om</strong>munikativa förmåga med hjälp av de separata delprovsresultaten samt erbjuda ett verktyg<br />
s<strong>om</strong> underlag för samtal. Sammanvägningsmodellen k<strong>om</strong>mer att finnas tillgänglig i<br />
Provbanken tillsammans med protokollet. Resultatvärdet k<strong>om</strong>mer att anpassas efterhand s<strong>om</strong><br />
nya delprov läggs in. Då läraren väljer vilka delprov s<strong>om</strong> ska användas är det de<br />
resultatvärden s<strong>om</strong> står på tillhörande bedömningsanvisningar s<strong>om</strong> förs in i protokollet.<br />
Några övriga k<strong>om</strong>mentarer från lärarna kring <strong>provmaterialet</strong>:<br />
- Vi här på skolan tycker att det är ett mycket bra NP s<strong>om</strong> har ett väl anpassat innehåll för tonåringar och<br />
svårighetsgraden är helt normal och gränserna för betygsnivåerna är rätt.<br />
- Bra variation i innehåll och svårighetsgrad.<br />
- Provet var bra i det stora hela men betygsgränserna är för lågt satta.<br />
För att <strong>provmaterialet</strong> skall kunna utvecklas och förbättras är det av yttersta vikt att såväl<br />
elevresultat s<strong>om</strong> synpunkter från deltagande lärare skickas in.<br />
6
Formativt material från nybörjarnivå t.o.m. språkval åk 9/<strong>steg</strong> 2<br />
S<strong>om</strong> nämns inledningsvis i rapporten tillhandahölls våren 2009 ett formativt material. Detta<br />
består av modeller för självbedömning och kamratbedömning samt didaktiskt k<strong>om</strong>menterade<br />
läs- och hörförståelseuppgifter. Två av självbedömningarna är tänkta att dokumentera de<br />
situationer då eleven möter och använder språket både i och utanför skolan. Den tredje<br />
självbedömningen bygger på att eleven ska skatta sin förmåga att använda språket utifrån ett<br />
antal jag kan-påståenden.<br />
I modellerna för kamratbedömning ska eleverna ge varandra respons gen<strong>om</strong> att titta på<br />
innehållet och den språkliga uttrycksförmågan. Det finns en variant för att titta på en kamrats<br />
text och en variant för att ge respons på en kamrats muntliga framställning.<br />
När det gäller läs- och hörförståelseuppgifterna bygger dessa på idén att läraren i samtal med<br />
elevgruppen försöker lyfta de problem man s<strong>om</strong> grupp och s<strong>om</strong> individ kan stöta på när man<br />
ska förstå en talad eller skriven text.<br />
Nytt provmaterial 2010<br />
Under våren utökas provbanken i <strong>spanska</strong> för språkval åk 9/<strong>steg</strong> 2 med ett delprov i vardera<br />
hör- och läsförståelse. Dessa beräknas lärarna få tillgång till i april 2010.<br />
I materialet ingår ljudfil (för ¡A escuchar! 2010), elevhäfte samt lärarinformation med<br />
bedömningsanvisningar.<br />
Till hörförståelseprovet finns möjlighet att beställa en cd hos Liber<br />
(http://www.ipd.gu.se/enheter/sol/nafs/provbanken/internetbaserade)<br />
Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet tackar alla lärare s<strong>om</strong><br />
rapporterat in elevresultat och bidragit med värdefulla synpunkter på <strong>provmaterialet</strong> för<br />
årskurs 9/<strong>steg</strong> 2. Vi k<strong>om</strong>mer att begrunda alla k<strong>om</strong>mentarer i vår strävan att förbättra provens<br />
kvalitet i olika avseenden.<br />
Göteborg i mars 2010<br />
Julieta Lodeiro<br />
____________________________________________________________________<br />
Övergripande k<strong>om</strong>mentar <strong>om</strong> resultaten i franska, <strong>spanska</strong> och tyska i åk 9/<strong>steg</strong> 2<br />
Provmaterialen i franska <strong>spanska</strong> och tyska för årskurs 9/<strong>steg</strong> 2 tas fram och kvalitetssäkras i<br />
samarbete bl.a. med många lärare och elever. Såväl process s<strong>om</strong> produkt följer gemensamma,<br />
forskningsbaserade principer s<strong>om</strong> gäller för samtliga nationella prov i främmande språk<br />
(www.ipd.gu.se/enheter/sol/nafs/gemensamma_principer/). Dessa överensstämmer väl med<br />
internationellt etablerade riktlinjer för god praxis vid utveckling av prov- och bedömningsmaterial<br />
i språk, vilka används i undervisning och forskning runt <strong>om</strong> i Europa<br />
(www.ealta.eu.org/guidelines.htm). Det kan vidare konstateras att kursplanens mål för åk<br />
9/<strong>steg</strong> 2 ungefär motsvarar nivå A2 i den skala s<strong>om</strong> beskrivs i Gemensam europeisk<br />
referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (Europarådet/Skolverket, 2009;<br />
www.skolverket.se > Publikationer). A2 representerar en högre nybörjarnivå, s<strong>om</strong> definieras<br />
7
med hjälp av ett stort antal deskriptorer. Den övergripande beskrivningen av vad en person på<br />
denna nivå ska kunna göra med sitt språk är följande:<br />
Kan förstå meningar och vanliga uttryck s<strong>om</strong> rör <strong>om</strong>edelbara behov (t.ex. mycket<br />
grundläggande information <strong>om</strong> individ och familj, inköp, lokal geografi, sysselsättning). Kan<br />
k<strong>om</strong>municera i enkla och rutinmässiga sammanhang s<strong>om</strong> kräver ett enkelt och direkt utbyte<br />
av information. Kan i enkla termer beskriva delar av sin egen bakgrund, sin närmaste<br />
<strong>om</strong>givning samt förhållanden in<strong>om</strong> <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> rör <strong>om</strong>edelbara behov.<br />
De svenska kursplanerna är generella, dvs. inte språkspecifika, och innefattar därmed samtliga<br />
främmande språk i skolan. Detta innebär följaktligen att <strong>steg</strong> 2 även finns i engelska och där<br />
motsvarar den ungefärliga nivån i slutet av åk 6. Mot bakgrund av detta kan vissa k<strong>om</strong>mentarer<br />
vara på sin plats vad gäller det redovisade utfallet på provmaterialen för <strong>steg</strong> 2 i moderna<br />
språk. I samtliga språk har lärare ibland uttryckt förvåning och stundtals kritik över att många<br />
elever fått höga betyg, i synnerhet på de delprov s<strong>om</strong> fokuserar hör- och läsförståelse.<br />
Specifika k<strong>om</strong>mentarer ges i respektive rapport, men generellt kan konstateras dels att<br />
receptiva språkfärdigheter på nybörjarnivåer generellt utvecklas snabbare än produktiva och<br />
interaktiva, dels att språksläktskap givetvis har betydelse. Dessut<strong>om</strong> bör påminnas <strong>om</strong><br />
situationen vad gäller moderna språk i svensk skola, s<strong>om</strong> gör att de resultat s<strong>om</strong> redovisas på<br />
de nationella provmaterialen är selektiva på flera sätt. Dels börjar enbart ca 80 % av eleverna i<br />
grundskolan överhuvudtaget med franska, <strong>spanska</strong> eller tyska, dels är avhoppen betydande,<br />
med enbart ungefär 60 % av eleverna kvar i slutet av åk 9. Selektionen är givetvis betydande<br />
även i gymnasial utbildning. Sammantaget och sett i relation till att kursplanen avser alla<br />
elever i alla främmande språk gör detta följaktligen att det är föga förvånande att de s<strong>om</strong> gjort<br />
proven i stor utsträckning presterar goda resultat.<br />
Gudrun Erickson<br />
Projektledare<br />
8