Handlingsplaner studievägledningen - Göteborgs universitet

Handlingsplan för studievägledningen vid
Institutionen för fysik
Vi har kommit en lång bit på vägen att förbättra studievägledningen och öka institutionens
attraktionskraft. Det finns mycket kvar att göra och i den här handlingsplanen ser vi till vad som
behövs göras inom det närmaste året. P g a vår aktuella situation på institutionen har vi inte haft
möjlighet att följa den givna mallen utan har skrivit handlingsplanen i mer generella termer och
gjort en översikt över vad som ingår i vårt uppdrag och vad vi inte hinner med i dagsläget. Vi har
även identifierat områden som vi anser bör prioriteras. Vårt mål är att revidera handlingsplanen
årligen.
Det mest centrala i dagsläget är att få en fungerande Studieexpedition. Att snarast anställa en
studieadministratör är nödvändigt. Anställningen bör vara på minst 75 %, men det finns arbete
för att gott och väl fylla upp en heltidstjänst. Längre ner i dokumentet finns en uppställning på
arbetsuppgifter för denna tjänst. Ansvar för denna fråga har institutionens prefekt tillsammans
med vice prefekt med grundutbildningsansvar. Innan denna fråga är löst är det svårt att komma
vidare och utveckla studievägledningen, arbetsbelastningen är för hög.
Revidera/förbättra rutinbeskrivningar och årsplaneringen. Detta bör göras under H08 av
Viveka och Arne. Målet är att få en tydlig struktur över hur arbetet är fördelat under året samt att
få ner kunskapen vi har i huvudet på papper. Rutinbeskrivningarna och årsplaneringen bör sedan
revideras årligen.
Förbättra arbetsmiljön genom att införskaffa miniwhiteboards till Viveka & Arnes dörrar, en
ställning för material/broschyrer till expeditionen, ett akvarium samt GU-logga till
expeditionsdörren. Detta görs i etapper så fort som möjligt, helst under maj 2008. Viveka har
börjat beställa det som går att beställa, övriga frågor (t ex akvarium) måste först tas upp med vice
prefekten.
Områden som bör prioriteras:
• Studievägledning – högst prioritet: individuell studievägledning med obligatoriska
mitterminssamtal samt samtal vid behov, förbättra informationen ut till studenterna,
tematräffar, arbetsmarknadsdagar och karriärplaneringskursen.
• Rekrytering – häri ingår att kontinuerligt arbeta med hemsidan och informationsmaterial,
Infodagen samt att våra de skolkontakter vi har
• Kontroll – utveckla ett system för att ha god överblick över läget på kurser och program.
Detta hinns idag inte med.
Vi efterlyser:
• Programråd/Programkoordinator för Fysikprogrammet inkl regelbundna lärarmöten PÅ
GÅNG
• Regelbundna möten för UV (Arbetsgruppen för grundutbildningen) med återkoppling till
svl

• Beslut om lokaler: skall vi vara kvar i våra befintliga lokaler eller flytta? En rad åtgärder
måste införas om vi skall stanna kvar (grön/gul/röd lampa utanför, omorganisering av
rummen/ny vägg, miniwhiteboard på dörrarna, överfallslarm.) PÅ GÅNG
• Struktur kring masterutbildningarna
• Bättre skyltning om att vi finns i våra lokaler. Vi önskar bl a en GU-logga att klistra på
expeditionsdörren samt kanske en GU-matta eller liknande. Vi önskar även en ställning
utanför expeditionen där vi kan lägga material och broschyrer om våra utbildningar,
liksom en hopfällbar ställning att ta med till mässor. PÅ GÅNG
Goda idéer att ta fasta på:
• Att skapa reklam/informationsmaterial för programmen (broschyrer, t-shirts, vykort,
pennor och muggar) DELVIS PÅ GÅNG
• Ha en räknare på hemsidan
• Skicka vykort med info om vår ’Nyfiken på fysik’-sida till gymnasieelever, kanske lägga
upp en tävling för att locka in studenterna på sidan.
• Ev samarbete med Miljöbron (för praktik och exjobb)
Aktuella platsannonser på Studieexpeditionen (anslagstavla och pärm) KLART!

Arbetsuppgifter för studievägledningen fördelat på löpande och tidsbundna uppgifter.
Löpande arbetsuppgifter
Tidsbundna arbetsuppgifter
• Studentkontakt (allmän)
• Studievägledning (i grupp eller
individuellt)
• Uppdatering av hemsida och
Kursportal
• Uppdatering och utveckling av
informationsmaterial
• Resultatsuppföljning
• Masterstudenter
• Utlandsstudier: Erasmus/IAESTE samt
övriga utbyten
• Upprättande av individuella
studieplaner
• Antagningsfrågor (alla studienivåer)
• Dispensbedömningar
• Validering
• Skol- och mässbesök
• Infodagen
• NyA
• Gubas/Katalogarbetet
• Kandidatarbeten
• Informera om valbara kurser samt
masterprogram
• Resultat- och registreringsuppföljning
inför bokslut
• Arbetsmarknadsdagar
• Introduktion för nya studenter
Vad behöver vi göra (men inte hinner)?
Vad bör ligga i tjänsten Studieadministratör?
• Uppföljning av resultat (för att öka
genomströmningen, stoppa studenter
från att börja en kurs som de saknar
förkunskaper för, kunna hjälpa
studenter från att inte hamna efter, för
planering av studieplaner)
• Rekrytering (främst via hemsidan –
• Fixa datakonton och passerkort
• Svara på allmänna mail och telefonsamtal
• Skapa lösenord i Gusaida
• Gubas (mata in grundinfo)

den behöver uppdateras och utvecklas
regelbundet)
• Kursportalen (underhåll samt skapa
programsidor)
• Informera programstudenterna i högre
utsträckning om val och framtid
• Kursportalen (ca 5% av heltid)
• Tentamensadministration inkl anonyma
tentor (ca 50% av heltid)
• Ladok (ca 30% av heltid)
• Masterutbildning (ca 10-15% av heltid)
• Utbildnings- eller informationspass för
lärare ( t ex om regler och riktlinjer,
omskrivning av kursplaner,
Kursportalen etc)
• Uppdatering av kursplaner, att lyfta
frågan till UV
• Mer stöd åt internationella studenter
• Arbeta för att förbättra
administrationen och strukturen kring
Fysikprogrammet/Sjukhusfysikerpr.
• Vidareutveckla Tematräffarna
• Öka samarbetet med gymnasieskolor
• Alumniverksamhet
• Besöka varje klass vid kursstart för
registrering

Institutionen för romanska språk
Avdelningen för franska och italienska
Benchmarkingprojekt angående studievägledningen vid GU h 07- v 08.
Handlingsplan
Bakgrund
Det finns ett behov att se över och omstrukturera studievägledningen i franska/italienska inom
det större omstruktureringsprojekt som nu pågår och som innebär en institutionssammanslagning
inom Humanistiska fakulteten. Våra ämnen kommer att i framtiden ingå i en stor språkinstitution
och vi anser att det kan bli aktuellt med 1) någon typ av gemensam, övergripande satsning för
hela fakulteten och/eller 2) någon typ av gemensam, övergripande satsning för hela
språkinstitutionen. I båda fallen kan man konstatera att ett behov av studieinformation som är
specifik för franskan respektive italienskan kvarstår, liksom för alla övriga språkämnen. Denna
studieinformation måste ges av någon som är väl insatt i kurserna. Det kan vara studievägledare,
institutionsadministratörer, kursansvariga eller andra speciellt utsedda lärare som får i uppgift att
ansvara för detta.
De uppgifter som lämpligen ligger på en institutions- eller fakultetsgemensam nivå är
1) information om hur universitetsstudier går till i allmänhet, examensstruktur, allmänna
regler, osv.
2) föreläsningar (eller kurser) om studieteknik, muntlig presentation, akademiskt skrivande,
datorkunskap
3) information om vad Studenthälsan kan erbjuda (t ex kurser i stresshantering,
kamratgrupper), information om Studentkårerna och studentfackligt arbete
4) yrkes- och karriärvägledning i bredare mening
5) samordning av mottagandet av in- och utresande studenter, Erasmusavtal, etc. (Denna
sista punkt kan med fördel läggas på en fakultetsgemensam nivå.)
I vår handlingsplan ingår följande punkter som nedan behandlas var och en för sig:
1) Åtgärder i syfte att möjliggöra den ovan nämnda övergripande samordningen.
2) Åtgärder i syfte att att förbättra vårt eget studentmottagande inom ämnena
franska/italienska.
3) Åtgärder i syfte att förbättra samarbetet mellan studievägledare, ledning, övriga
administratörer och lärare.
4) Åtgärder i syfte att stödja studenter som har svårt att klara av sina studier och att minska
studieavbrott.
5) Upprättandet en kvalitetssäkringsplan för kontinuerlig utvärdering av studievägledningen
utifrån en rad kvalitetsindikatorer.
Punkt 1. Övergripande samordning inom humanistiska fakulteten och/eller
språkinstitutionen
Önskat resultat: Inspiration har vi fått både Malmö högskola och Åbo universitet vad gäller
ett samordnat mottagande av studenterna med gemensamma informationsdagar, ett

gemensamt utbud av föreläsningar eller kurser i studieteknik, muntlig presentation,
akademiskt skrivande, datorkunskap.
Hur uppnå detta resultat?
Eftersom det rör sig om en samordning på en nivå ovan för den som vi själva bestämmer
över, måste vi framföra vår idéer i de olika grupperingar som vi ingår i eller kommer att ingå
i under omstruktureringsfasen samt till de personer som leder omstrukturerings-arbetet.
När?
F o m nu samt under h 08. Dead-line 081231.
Vem?
Maria och Eva i samarbete med övriga berörda. Vi vet inte ännu vilka
omorganisationsgrupper vi kommer att tillhöra men tanken är naturligtvis att vi skall arbeta i
dialog med dem som är ansvariga för omorganisationen. Dessutom skall Eva
diskutera/förankra dessa idéer inom avdelningen i samband med nästa personalmöte.
Hur skall resultatet följas upp?
Vid återkommande arbetsmöten (Eva och Maria). En slutrapport görs i februari 2009.
Punkt 2 och 3. Mottagandet av studenterna i franska och italienska samt samarbete
mellan studievägledare och avdelningens övriga personal
Önskat resultat: Studenterna känner sig förhoppningsvis redan välkomna och
välinformerade vid vår avdelning. Målet är att ytterligare höja vår ambitionsgrad på båda
dessa punkter, speciellt med tanke på att vi under senare terminer har sänkt vår
ambitionsgrad på detta område p g a arbetsbelastning.
Ett ökat samarbete/informationsutbyte inom den administrativa personalen behövs också
eftersom vissa personer har övertagit nya arbetsuppgifter in om avdelningen.
Inspiration har vi fått av den välkomnande mottagandestruktur som vi har sett flera exempel
på under Benchmarkingprojektet (t ex Åbos system med egenlärare och/eller Malmös
studentinformatörer). Detta innebär bl a att studenterna 1) indelas i mindre grupper så att de
lättare får kontakt med varandra på ett tidigt stadium 2) möter en vägledare eller lärare med
vilken de kan få personlig kontakt redan vid terminsstart. Båda högskolorna har också
föredömliga hemsidor.
Hur uppnå detta resultat?
Återkommande arbetsmöten. Översyn av antagnings- och introduktionsrutiner. Översyn av
befintlig skriftlig information. Översyn av mottagnings- och telefontider. Det blir
förmodligen nödvändigt att även involvera lärare i arbetet, eftersom den administrativa
personalen är alltför pressad vid terminsstart.
När?
F o m nu samt i augusti h 08. Dead-line 080831.
Vem?

Arbetsmötena leds av Eva Ahlstedt och omfattar all involverad personal (dvs administratörer,
studierektor samt de lärare som får i uppdrag att medverka vid mottagande och
introduktioner.)
Hur skall resultatet följas upp?
En slutrapport görs av Eva vid personalmöte i september-oktober 2008.
Punkt 4. Kvarhållande åtgärder
Önskat resultat: Att öka prestationsgrad och genomströmning samt att minska antalet
studieavbrott.
Hur uppnå detta resultat?
En analys av genomströmnings- och avbrottsproblematiken görs och därefter diskuteras
lämpliga åtgärder.
När?
Analysen utförs v 08. Dead-line 15/4 -08. Åtgärderna tillämpas f o m h 08.
Vem?
Analysen samt åtgärdsförslag görs gemensamt av Maria och Eva. Eva skriver rapporten.
Hur skall resultatet följas upp?
Vid återkommande arbetsmöten (Eva och Maria). En slutrapport görs i februari 2009.
Punkt 5. Upprättande av kvalitetssäkringsplan för kontinuerlig utvärdering av
studievägledningen utifrån en rad kvalitetsindikatorer
Önskat resultat: Att underlätta och förbättra utvärderingen av studievägledningen i samband
med avdelningen årliga kvalitetssäkringskontroll.
Hur uppnå detta resultat?
En checklista upprättas av Eva och Maria och läggs fram på förslag vid Avdelningsnämnden.
När?
Dead-line 31/8 -08 för att skriva planen. Presenteras vid Avdelningsnämnd septemberoktober
-08.
Vem?
Kvalitetssäkringsplanen görs gemensamt av Maria och Eva. Eva lägger fram den vid
Avdelningsnämnden.
Hur skall resultatet följas upp?
Uppföljning varje år i samband med uppdateringen av Avdelningens övriga
kvalitetssäkringsdokument.

Preliminär handlingsplan för studievägledning, Institutionen
för kulturvård april 2008
Lägesanalys
Institutionen har många egna utbildningsprogram: fem kandidatprogram ett antal fristående
kurser och ett masterprogram med flera inriktningar. Dessutom är fysiskt belägna på två platser
(Göteborg och Mariestad). Flera av de återkommande ”problemen” under alla
studievägledningsfaser – rekryteringsfasen, utbildningsfasen och omvärldskontaktfasen – kan
sägas vara gemensamma, även om det naturligtvis finns stora skillnader i var tyngdpunkten
ligger.
Idag finns problem med:
1. den generella studievägledningen där nuvarande former inte är riktade lika mot samtliga
program
2. den strategiska studievägledningen: det skulle behövas strategiska insatser riktade mot de
enskilda programmens behov
3. låg grad av samordning kring gemensamma ämnes- och professionsfrågor
Frågor/problem
Vad krävs organisatoriskt och kompetensmässigt för att studievägledningen skall kunna arbeta
lika mot alla program, samt för att kunna identifiera problem, planera för förbättring och sedan
upprätthålla en hög kvalitetsnivå på studievägledningen generellt? Hur kan studievägledningen
utvecklas för att främja en generellt högre grad av ämnes- och professionorientering inom
programmen?
Utveckling – scenario
För att utveckla studievägledningen inom institutionen kan det vara värdefullt att tänka i termer
av scenarier – att vi i framtiden kan göra också saker som idag ännu inte ingår i den ordinarie
studievägledningen. På så vis kan vi utgå från en vidgade definition av ”studievägledning”, så
som den hanterats under det benchmarking-projekt kring studievägledning inom GU lå 07-08
som Institutionen för kulturvård deltagit i. Det är viktigt att understryka att scenariot skall tjäna
som vision och som diskussionsunderlag – en språngbräda för tanken. Nuvarande former för
studievägledning är således inte detaljgranskade men vissa utvecklingsbara moment har
identifierats, se tabell nedan.
Utifrån problemanalysen ovan, är ett önskescenario att institutionens studieväglednings-kvalitet
höjs. Vi ser att detta effektivast och stabilast skulle kunna uppnås på följande vis: den samlade
studievägledningen hålls ihop av en särskild studievägledare med professionell skolning.
Denna/-e kallas här nedan ”professionell studievägledare” för att enkelt kunna urskiljas från
nuvarande studievägledare och studievägledningsformer.

Förutom att ansvara för den ordinarie studievägledningen inom samtliga program såsom
studiesocialt stöd och former för kursvärdering etc, så skulle denna/-e också kunna ansvara för
att kontinuerlig uppföljning och utveckling utförs. Därutöver skulle denna/-e också kunna ha
särskilt ansvar för att utveckla och leda vissa programgemensamma moment, vilket då omfattar
det vidgade studievägledningsområdet i vilket praktik- och omvärldsanknytning är en del. Inte
minst viktigt i detta sammanhang är därför en utveckling av strategier för rekrytering. Till detta
område hör också alumner och alumnarbetet som behöver samlas, utvecklas, ges rutiner och inte
minst upprätthållas.
En professionell studievägledare skulle kunna arbeta efter en plan, exv. en femårsplan, och mot
vissa mål som identifierats i samråd med de olika programkollegierna (eller andra instanser,
under studierektor). Denna/-e studievägledare skulle organisatoriskt kunna vara del av
studiesekretariatet, detta för att markera den övergripande funktionen att säkerställa kvalitet över
hela institutionen.
Modellen nedan visar hur denna ”professionella/-e studievägledare” skulle
1. ha ett övergripande ansvar som sträcker sig över alla tre faser i studievägledningen;
2. ansvara och leda hela detta område över alla faser;
3. utveckla det professions- och omvärldsorienterade området inom programmen – dels
strategiskt för varje enskilt program, dels identifiera programgemensamma möjligheter.
STUDIE-
ADM.
UT-
VECKL.
INTERNAT.
ARBETE
UT-
VECKL.
”PROFESSIONELL”
STUDV. LEDARE
Före
studierna
Mässor,
mottag av
besök mm
Rekrytering
Katalogarbete
Strategier och strategiska
kontakter m. gymnasier,
mässor;
marknadsförningsplan;
även master!
Under
studierna
Ladok
Systematisk
resultatuppföljning
Synkas mot
kursslut och
övr rutiner
Kontakter med
andra int
institutioner
inom kvområdet
Utveckling av
samarbete
Utveckling av
”det
internationell
a arbetet” så
att det
omfattar
samtl.
program:
Kontakter
externt, samt
rutiner inom
institutionen
Handlingsplan för stvl
och uppföljning
Ansvar för studiesocialt
stöd
Vissa
programgemensamma
moment? Exv. Intro till
studier; Studieteknik etc.
samt Professionsorienterande
moment,
exv Praktikplacering,
Professionsreflexion etc
Efter
studierna
Jobb-pool
Alumneriet

Om en sådan modell skulle förverkligas behövs givetvis översyn över /justering av nuvarande
rutiner och ansvarsfördelning gentemot och inom studiesekretariat och kollegium. I nuläget har
vi nöjt oss med att konstatera att funktionen skulle komplettera på ett genomgripande sätt.

Handlingsplan Miljövetenskap
Information till nya studenter (från Fysik, Svenska, Biologi och Malmö Högskola)
1. Skriftligt häfte med:
• programstruktur inkl mobilitetsfönster för internationella studier
• praktisk information om IVM-huset och kansliet
• Information om kursportalen och studentportalen
• Hur det är att studera – ÄG skriver och eventuellt fota en dag som student
• Regelsamling
• Studenthälsa – länkar
• Karriärplanering + länk till Karriärcentrum
Häftet skall läggas på hemsidan samt delas ut vid programstart eller kursintroduktion
2. För att studenterna skall veta var de kan hitta information och känna sig hemma.
3. Sammanställa befintligt material samt tillföra nödvändig information
4. Preliminär version till Junimöte (12 juni – lärarmöte och PRÅM) och slutlig till
midsommar
5. Studievägledaren med ÄG, studierektorn och programkoordinatorn som bollplank
6. Revideras under våren inför nästa höst. Samlar studenterna vid ett tillfälle i början och ett
i slutet av baskursen (endast NMIL) och utvärderar information och studievägledning.
Karriärplanering (från Fysik och Malmö Högskola)
1. Införa karriärplanering under kandidatprogrammet
2. För att studenterna skall känna sig mer trygga i sin framtida yrkesroll som miljövetare
3. Kursmoment samordning med moment på baskurs, Naturresurshushållning,
Metodkursen, praktikkurs, examensarbete. Utblick, Miljövetenskap i teori och praktik
(kvällskurs). Formen förankras med Karriärcentrum och övriga kursledare.
4. Möten med karriärcentrum under april- maj och preliminär plan på 12 juni
5. Studievägledaren, studierektorn, kursledare med ÄG och programkoordinatorn som
bollplank
6. Genom kursutvärderingar av karriärplaneringsmomenten.
Kommunikation med institutionerna som ingår i programmet (från Fysik)
1. Institutionerna bör se över sina ledamöter i PRÅM. Det vore önskvärt med en koppling
mellan ledamöter i PRÅM och programråd eller liknande på institution/ ämne.
2. För att kommunikationen mellan ämnena och PRÅM inte verkar fungera i praktiken.
3. Genom att ta informella kontakter med institutionerna. Direkt kontakt med
programledning inom ämnena.
4. Se över ledamöterna i PRÅM bör göras direkt. Direkt kontakt kontinuerligt under året.
5. Studierektorn och programkoordinatorn.
6. Görs vid den kontinuerliga kontakten med programledningarna i andra ämnen.
Årsplanering av aktiviteter inom grundutbildningen (Fysik)
1. Skriva ner när olika aktiviteter inom administration, information mm av
grundutbildningen sker.
2. För att kunna planera arbetet för kansliet bättre och fördela arbetet över året.
3. Genom att skriva ner vad som händer under 2008.
4. Kontuniuerligt under 2008.
5. Studievägledaren skriver ner.

6. Följs upp kommande år och revideras.
Utvärdering av studievägledning och administration i kursutvärdering (från Svenska)
1. Utvärdera vad studenterna tycker om studievägledningen under basblocket (miljökurser
under de två första åren).
2. För att få en återkoppling till studievägledningen och administratörens arbete.
3. Genom att ha en stående fråga på kursutvärderingarna.
4. Vid avslutade kurser.
5. Programrådets ordförande har ansvar för att sammanställa denna fråga i kursutvärderingar.
Studierektorn samlar in kursutvärderingarna och lämnar till PRÅMs ordförande.
6. Direkt återkoppling till verksamheten via kanslimöten.
FAQ på hemsidorna (från Svenska)
1. Vi bör ha vanliga frågor och svar på hemsidorna www.envsci.org.gu.se och
www.miljoprogram.org.gu.se.
2. För att enkelt förmedla information till studenter och på så sätt minska antalet frågor per
telefon och e-post.
3. Genom att skriva ner enkla frågor och svar på svenska och engelska.
4. Kontinuerligt under året när frågorna uppkommer.
5. Studievägledaren
6. Genom google analytics
Internationalisering (från Sahlgrenska Akademin)
1. Arbeta upp Erasmusavtal med lämpliga/strategiska universitet samt söka MFS för
programmet. Även lämpliga kurser inom miljöområdet vid nordiska universitet borde
kartläggas.
2. För att studenterna på programmet skall kunna läsa lämpliga miljökurser vid utländska
universitet.
3. Genom att använda de universitet som forskare på miljövetenskap har kontakt med i
Europa. För de nordiska universiteten kan man studera utbildningsplanerna på nätet.
4. Tiderna koordineras med fakultetens Internationella koordinator.
5. Enkät kan skickas ut av programkoordinatorn eller studierektorn. Upparbetning av avtal
bör ske av internationell koordinator på fakultetsnivå. Kurser vid nordiska universitet kan
projektanställd personal.
6. Avtal följs upp efter avtalstid.
Kursutvärderingar (från Fysik)
1. Förbättra studenternas engagemang och deltagande i kursutvärderingarna
2. För att få en bättre återkoppling från studenterna om hur kurserna är.
3. En referensgrupp av studenter skall genomföra och sammanställa kursutvärderingarna.
4. Sker vid kursens slut
5. Programkoordinatorn får ansvar att initiera diskussion med kursledare, studierektorer och
studenter.
6. Uppföljning på kommande lärarmöte VT2009.
Individuella studieplaner (från Åbo Akademi)
1. Göra en individuell studieplan för varje programstudent. En grov planering i september
och en detaljplanering för första året med återkoppling i februari.

2. För att få studenten att fundera över sin utbildning och kursval tidigt i syfte att underlätta
både för studenten och studievägledaren vid samtal och kursval samt ett prognosverktyg
för kurserna kommande år.
3. Genom att fylla i en digital studieplan.
4. En grov planering i september och en detaljplanering för första året med återkoppling i
februari. Fortsatt planering kan ske vid behov i september/februari kommande år.
5. Studenten har ansvar för att fylla i studieplanen gärna i samråd med studievägledaren.
Studievägledaren gör en mall för den individuella studieplanen.
6. Uppföljning av studieplan inför kursval vår och höst. Uppdatering av studieplansmall vid
behov.

Handlingsplan studievägledningen Läkarprogrammet och Apotekarprogrammet
Bakgrund
År 2000 inrättades en studievägledartjänst vid utbildningsavdelningen på Medicinska fakultetens
kansli för studenterna på läkarprogrammet, biovetenskapliga läkemedelsprogrammet och
apotekarprogrammet. I arbetet ingick att bemanna studentexpeditionen för dessa studentgrupper,
att samtala med studenter med studieproblem, resultatuppföljning och viss övrig administration.
Eftersom det var en helt ny tjänst som inrättades fanns utöver detta inga tydliga ramar om vad
som ingick i tjänsten.
År 2001 bildades Sahlgrenska akademin och det som tidigare varit Medicinska fakultetens kansli
blev nu kansli för hela akademin. Den kursadministration som tidigare utförts på
utbildningsavdelningen för läkar-, apotekar- och läkemedelsstudenter fortsatte som tidigare, även
studentexpeditionen och studievägledning var/är för studenterna på ovanstående utbildningar.
Från och med 2002 har det arbetat två personer som studievägledare på sammanlagt 150 %
tjänst. På dessa åtta år har en hel del förändrats, bl a har den administrativa delen av arbetet ökat i
omfattning. Idag arbetar studievägledarna med en stor del av kursadministrationen för framförallt
läkarstudenterna, det gäller kursplatshandläggning och handläggning av ansökan till senare del.
Just den senare delen har ökat i omfattning jämfört med för åtta år sedan, mycket p g a det stora
söktrycket på läkarutbildningen och de många svenska studenter som påbörjar läkarstudier
utanför Sverige och som vill byta studieort.
Det har varit flera olika personer som innehaft någon av studievägledartjänsterna under de
gångna åren. Allt detta har medfört att studievägledningens arbete ”rullat på” och det har inte
funnits så många tillfällen att betrakta arbetet med ”andra ögon” än dem man har för att
genomföra det dagliga arbete,
Benchmarkingprojektet har gjort det möjligt att stanna upp och fokusera på hur vi arbetar idag, är
det ett bra sätt? Hur kan vi förändra det? Var hittar vi inspiration och idéer?
Vi har bestämt oss för tre olika aktiviteter under kommande läsår. Dessa känns realistiska att
genomföra då vi temporärt under hösten har en personalminskning med en halv tjänst på
utbildningsavdelningen, och alla kommer att hjälpas åt att utföra de arbetsuppgifter som
avdelningen ansvarar för.
1. Enkät
Vi vill göra en enkät bland apotekarstudenter och läkarstudenter. Syftet är att ta reda på
studenternas kännedom om studievägledningen, synpunkter på tillgängligheten och
förväntningar på studievägledningen Enkäten skall genomföras under vintern 2008-2009 av
studievägledarna. Sammanställningen av enkäten ska vara klar under vårterminen 2009.
Beroende på resultatet av enkäten kommer vi att besluta om eventuella förändringar i hur vi
arbetar, om vi t ex måste öka tillgängligheten och i så fall hur eller om vi behöver bli mer synliga
bland studenterna.

2. Uppföljning av studenter
Vi får till stor del kontakt med studenter i samband med resultatuppföljning/dispensarbetet då vi
kontrollerar att studenterna uppfyller förkunskapskraven för fortsatta studier. Studenter som
saknar avklarade moment kontaktar oss ofta för att diskutera fortsatta studier och för att göra en
rimlig studieplanering. Om studenten resterar med för mycket kan det bli nödvändigt att göra ett
studieuppehåll.
Vi vill arbeta mer aktivt med den här studentgruppen för att stödja genom studieuppehållet eller
”parallell-läsandet” och ha en kontinuerlig kontakt. Studenter som har studieuppehåll har ofta en
ganska stor arbetsbelastning då de utöver studier också behöver arbeta. Vi vill prioritera det här
arbetet högre och arbeta fram en metod för hur vi kan stötta dessa studenter. Denna metod ska
sedan vara ett arbetsverktyg.
Syftet är att öka genomströmningen, minska antalet långa studieuppehåll och upprepade
studiemisslyckanden.
Utarbetandet av denna metod bör vara klart inför ht-08 så att vi kan använda metoden under
läsåret 2008-2009. Resultatuppföljning ska ske efter avslutad vårtermin 2009.
3. Kompetensutveckling
För att kunna göra ett bra jobb krävs att man är insatt och uppdaterad i många olika frågor. Det är
tidskrävande att ta del av och sovra bland all den information man nås av. Även detta är en
arbetsuppgift vi vill prioritera mer genom att avsätta tid snarare än att ta till sig information om
det ”blir tid över”. Vi vill avsätta viss tid per månad för att läsa in olika dokument och material,
en slags ”inläsningstid” som blir schemalagd för att bli av. Detta sker lämpligen hemma där det
är lättare att få ro. Start höstterminen 2008 för att utvärderas efter årsskiftet.
Sahlgrenska akademin 21 april 2008

Handlingsplan för studievägledningen vid Institutionen för
svenska språket
Uppgift 1: Arbetsbeskrivning för studievägledaren
(Inspiration från Malmö högskola, Åbo Akademi och Fysik vid GU)
1. En arbetsbeskrivning för studievägledningen vid Institutionen för svenska språket ska
upprättas och förankras i Institutionsstyrelsen under 2008. I arbetet med arbetsbeskrivningen
avser vi att reflektera över bl.a.:
– fördelning vägledning – information
– möjligheter till gruppvägledning genom samarbete med språkhandledningen
– samarbete med introduktionskursens lärare.
2. Bättre arbetsmiljö för studievägledaren, bättre studievägledning.
Studievägledarens arbetsuppgifter bör inventeras och tydliggöras, med syftet att lyfta fram
studievägledningen som en väldefinierad och viktig verksamhet inom institutionen.
3. Studievägledare och prefekt gör upp en plan i samråd med institutionsadministrationen.
Innebär detta ökade kostnader tar vi upp det i IS.
4. Arbetsbeskrivningen ska vara klar före sommaren 2008.
5. Studievägledaren och prefekten planerar arbetet. Prefekten ansvarar för ekonomi och för
genomförandet av arbetet.
6. Medarbetarsamtal, ekonomisk uppföljning.
Uppgift 2: Webbsida för studievägledningen
(Inspiration från Malmö högskola, Åbo akademi, Naturvetenskapliga fakulteten vid GU)
1. Skapa en egen webbsida för studievägledningen, där aktuell studentinformation och en
lista över vanliga frågor och svar läggs in.
2. Syfte att lättare nå ut med information, kunna erbjuda snabba svar på enkla frågor, och
därigenom avlasta e-post och telefonsamtal. Ytterligare ett syfte är att synliggöra den lokala
studievägledningen och förtydliga dess funktioner för studenterna. Gör även en lathund på
webben, där det framgår vart man som student vänder sig för att få hjälp med olika
frågor/praktiska göromål.
3. Studera andras hemsidor, samla vanliga frågor till studievägledningen.
Studievägledaren och webbansvarig samarbetar om utformningen.
4. Tas i drift till höstterminen 08.
5. Åtgärderna vidtas av studievägledare och webbansvarig. Studievägledaren får lära sig
grunderna av webbansvarig. Studievägledaren ansvarar för kontinuerligt underhåll.
6. Utvärdering?
Allmänt som vi kan förbättra:
Presentera institutionen – hemsida, introduktionsmöten,”gröna dagar”

Uppgift 3: Årskalender
(Inspiration från Malmö högskola, Åbo akademi, Naturvetenskapliga fakulteten vid GU)
1. Skapa en årskalender med återkommande arbetsuppgifter.
2. Minska sårbarheten och tydliggöra verksamheten. Eftersom studievägledningen vid
institutionen sköts av en person, och många av arbetsuppgifterna genomförs självständigt och
isolerat, är verksamheten sårbar.
3. Studievägledaren ska skriva en lista över när olika återkommande moment ska göras. En plan
ska också göras för vem som tar över de olika akuta arbetsuppgifterna, om studievägledaren
skulle vara borta, t.ex. vid sjukdom, föräldraledighet och semester.
4. Arbetetet ska genomföras före sommaren 2008.
5. Åtgärderna vidtas av studievägledaren i samråd med övrig administrativ personal. Prefekten
har ansvar för förankring och genomförande.