Tillgänglighet i din besöksinformation - Handisam

Tillgänglighet i din besöksinformation
12 frågor som hjälper dig på vägen
•

Titel: Tillgänglighet som en del i din besöksinformation
– 12 frågor som hjälper dig på vägen.
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk
samordning Stockholm, 2010.
Handisam Serie: A 2010:8
ISBN-nummer: 978-91-979062-2-7
Handisam har även tagit fram en handbok som ett stöd för att arbeta med
tillgänglighet i besöksinformation. Både denna skrift och handboken går
att ladda ner på www.handisam.se.
Alternativa format kan beställas från Handisam.
Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov
E-post: info@handisam.se
Fax: 08-600 84 99
Telefon: 08-600 84 00

TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION
FÖR BESÖKARE kan det vara viktigt att på förhand få veta
om lokalen eller verksamheten är tillgänglig utifrån de behov
man har. Det gäller speciellt personer med funktionsnedsättning.
På samma sätt som verksamheten informerar om öppettider,
inträde och kontaktuppgifter bör det också finnas information
om tillgängligheten.
FRÅGEFORMULÄRET i den här skriften kan användas för att
beskriva hur tillgängliga olika besöksmål är. Svaren är tänkta
att presenteras på den egna verksamhetens webbplats, på samma
ställe som övrig besöksinformation.
FRÅGORNA GER INTE en heltäckande bild och kan inte
ersätta en fullständig inventering. De tar endast upp de allra
viktigaste tillgänglighetskraven.
MAN BEHÖVER INTE vara expert på tillgänglighet för att kunna
svara på frågorna i formuläret. Som stöd finns hjälptexter.
PÅ DE FLESTA FRÅGOR ska ni svara ja eller nej. Om ni vill
fördjupa svaren kan ni vid dessa frågor skriva en kommentar.
HANDISAM HAR TAGIT FRAM frågeformuläret tillsammans
med Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Konsumentverket
och Handikappförbunden.

FRÅGA 1 TILL 4 ÄR BAKGRUNDSFRÅGOR
1. Uppgifter om vem som kan kontaktas
för frågor eller synpunkter om besöksmålet.
Kontaktperson:
Telefon:
E-postadress:
2. Vilken yta har de utrymmen dit besökare har tillträde?
4
Ca:
Kommentar
kvadratmeter
3. Hur många våningsplan f inns det för besökare?
Ett våningsplan
Två våningsplan
Tre våningsplan
Fler än tre våningsplan, ange hur många
Kommentar

4. Vilken hållplats eller station ligger närmast entrén och
hur långt ifrån entrén ligger den?
a) Namn på hållplats/station:
b) Avstånd till entrén ca: meter
Kommentar
FRÅGA 5 TILL 11 HANDLAR OM HUR
TILLGÄNGLIGA UTRYMMENA ÄR
5. Är följande utrymmen utformade så att de
fungerar för personer med nedsatt rörelseförmåga?
a) Finns parkeringsplats reserverad och skyltad för personer
med nedsatt rörelseförmåga inom 25 meter från entrén?
b) Är gångvägen fram till entrén framkomlig för personer som
använder rullstol?
c) Är entrén i marknivå, eller – om det finns trappsteg fram till
entrédörren – kompletterad med användbar ramp eller hiss?
d) Har entrédörren dörröppnare (automatisk eller sådan man
aktiverar med knapptryck)?
e) Är dörröppningen till entrén fri från tröskel eller har den
en tröskel som är högst 15 millimeter och avfasad?
f) Kan man ta sig från entrén till receptionen eller informationsdisken,
till kapprum och toalett, samt till utrymmen som ofta används av
besökare utan att passera trappsteg om ramp eller hiss saknas?
g) Finns det möjligheter att sitta ner och vila under besöket?
Ja Nej
5
Kommentar

6. Vilket är det fria passagemåttet för entrédörren och andra dörrar
som besökare ska passera? (Mäts när dörren är öppnad 90 grader).
a) Entrédörren centimeter
Andra dörrar
6
7. Finns det minst en toalett i lokalen som personer med eldriven
rullstol kan använda?
Toalettutrymmet ska ha en total yta på 2,2 x 2,2 meter och ett fritt utrymme
som är 0,9 meter brett på båda sidor om toalettstolen, samt armstöd på båda
sidor om toalettstolen.
Ja
Nej
Vi har ingen toalett alls
b) Om nej! Ange det största toalettutrymmets mått och mått på utrymmen vid
sidan av toaletten

8. Är utrymmena utformade så att de fungerar för personer
med nedsatt syn eller kognitiv funktionsnedsättning?
Välj ”Ej relevant” om stora glasytor, hiss eller trappa saknas i lokalerna.
a) Är stora glasytor, som kan misstas för
öppningar, tydligt markerade?
b) Finns taktil markering, punktskrift
eller relieftext på hissknapparna?
c) Informerar en röst i hissen om vilken
våning man befinner sig på?
d) Är alla trappor kontrastmarkerade (exempelvis
med ljushetskontrast på nedersta
och översta trappstegen) så att personer
med nedsatt syn enkelt kan se stegen?
e) Är dörrar eller dörrkarmar ljusare eller
mörkare än omgivande väggar?
Ja Nej Ej relevant
f) Är viktiga skyltar, symboler och texter utformade
så att de är lätta att upptäcka, läsa och förstå?
g) Finns en bemannad reception, informationsdisk,
kassa eller motsvarande?
7
Kommentarer
9. Finns hörselteknisk utrustning (minislinga, teleslinga, mikrofoner)
i nedanstående utrymmen?
Ja Nej Ej relevant
a) I receptionen, informationsdisken,
kassan eller motsvarande.
b) I minst ett annat utrymme.
Kommentarer

10. Uppfylls nedanstående krav för personer med allergi
eller överkänslighet?
Ja
Nej
a) Personalen avråds från att använda parfym
och andra starka dofter.
b) Pälsdjur (utom ledarhund) får inte
vistas i lokalerna.
c) Gröna växter som många är allergiska mot
(till exempel benjaminfikus, hyacint, björkris)
får inte finnas i lokalerna.
d) Oparfyrmerat rengöringsmedel används
vid städning.
Kommentarer
8
11. Kan alla, oavsett funktionsförmåga, uppfatta
larmsignaler och använda utrymningsvägarna vid brand?
Ja
Nej
b) Om ja, Vilka åtgärder har ni genomfört?
Kommentarer

FRÅGA 12 HANDLAR OM TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
12. Beskriv på vilket sätt ni arbetar för att er verksamhet ska
vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga?
Det kan bland annat handla om möjligheten att ta fram informationsmaterial i
alternativa format, att man har stora provhytter eller att det finns audioguider till
låns för att ta del av utställningar.
Här kan ni också ta upp om det finns möjlighet till personlig vägledning vid behov.
9

HJÄLPTEXTER TILL FRÅGEFORMULÄRET
1. Kontaktperson
Namn på kontaktperson behövs för att besökaren ska veta vem som ansvarar för
den insamlade informationen och vem man kan kontakta vid upptäckt av fel eller
brister.
2. Lokalens storlek
Information om lokalytan kan ha betydelse för besökare med funktionsnedsättning
(syn, orientering, kognition).
3. Våningsplan
Information om antal våningsplan kan ha betydelse för besökare med funktionsnedsättning
(syn, orientering, kognition).
10
4. Närmaste hållplats eller station för kollektivtraf ik
Information om hur långt det är till närmaste hållplats eller station är viktig för
alla som använder kollektivtrafiken men har svårt att gå längre sträckor. Att
veta namnet på den station eller hållplats som är närmast besöksmålet är viktig
information för alla besökare och gör det möjligt att hitta ytterligare information,
exempelvis hållplatsens tillgänglighet och tidtabell.
5. Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga
För att besöksmålet ska vara tillgängligt för dem som använder rullstol finns
några grundkrav. Man ska kunna ta sig in i byggnaden, genom entrén och till de
mest besökta delarna, samt kunna använda en toalett.
a) Parkeringsplats, skyltad och reserverad för personer med begränsad rörelseförmåga,
ska helst finnas 10 meter och högst 25 meter från entrén. Det ska
vara möjligt att komma upp på en eventuell trottoar och en avfasning av
trottoarkanten får inte blockeras av en parkerad bil.
b) Gångvägen fram till entrén ska vara framkomlig. Det innebär att markbeläggningen
är fast, jämn och utan kanter. Den ska inte heller vara hal. Gångvägen
får inte ha trappor, trappsteg eller branta lutningar i färdrikningen, högst
1:20 på kortare sträckor på max 10 meter. Dock kan lutningen 1:12 på max 6
meter accepteras. Lutning i sidled får inte vara brantare än 1:50.
c) Entrén ska vara i marknivå eller kompletteras med hiss eller ramp. Förutsättningar
för att en ramp ska fungera för personer med rörelsenedsättning
är bland annat att lutningen är högst 1:20 i färdriktningen. Lutningen max
1:12 kan accepteras om flackare lutning inte är möjligt.
d) Tunga, svåröppnade dörrar ska ha dörröppnare. Om en dörr har dörrstängare
ska den också ha dörröppnare. Dörröppningsknappen ska vara lätt att hitta
och placeras så att en en person som använder rullstol kan nå den utan att
behöva backa efter att ha tryckt på knappen.

e) Dörrar ska vara helt utan tröskel eller ha en låg avfasad tröskel, högst 15
millimeter med flack lutning. Ett sätt att mäta höjden på tröskeln är att
lägga en bok ovanpå tröskeln och mäta avståndet från bokens underkant
till golvet.
f) Människor med begränsad rörelseförmåga ska kunna besöka och använda
lokalen. Därför ska nivåskillnader alltid kompletteras med ramp eller hiss.
6. Entrédörr
Entrédörren måste vara tillräckligt bred för att en person som använder
rullstol ska kunna ta sig in. Boverkets byggregler anger 80 centimeter som
acceptabelt passagemått när dörren är uppställd i 90 grader.
7. Toalett
Där det finns toaletter bör det även finnas minst ett toalettutrymme som kan
användas av personer med eldriven rullstol. Det förutsätter bland annat att
rummet är tillräckligt stort (2,2 x 2,2 meter) så att man lätt kan vända med
rullstolen, och att det finns tillräckligt med fritt utrymme (90 centimeter) på
båda sidor om toaletten.
Dessutom ska det finnas armstöd på båda sidor om toalettstolen. Om det
inte finns något toalettrum med ovanstående mått är det bra att uppge
måttet på det största toalettrummet så att besökaren själv kan bedöma om
toaletten är tillgänglig för henne eller honom.
Mer information om tillgängliga toaletter finns att hämta i Handisams för
djupningsblad om toaletter.
www.handisam.se/fordjupningsblad
11
8. Tillgänglighet för personer med nedsatt syn eller
kognitiv funktionsnedsättning
Personer med starkt nedsatt synförmåga ska kunna röra sig självständigt
i lokalerna. För personer med kognitiv funktionsnedsättning är till exempel
orientering, tydlighet, skyltning samt tillgång till personlig vägledning
viktigt.
a) Det är viktigt att oskyddade glasytor, som kan misstas för öppningar, är
markerade. Markeringarna bör placeras i ögonhöjd, helst även lägre så att
markeringen även kan uppfattas av personer som använder rullstol, kortvuxna
och barn.
b) Hissar bör ha knappar med siffror i relief och gärna även punktskrift.
Anropsknapp, hisspanel och nödlarm ska kunna användas av personer med
funktionsnedsättning. Det innebär bland annat att de ska vara lätta att
hantera och avläsa både visuellt och taktilt. Man ska kunna känna en tydlig
skillnad mellan nödlarm och stoppknapp.

c) En röst i hissen som informerar om vilken våning man befinner sig på underlättar
orienteringen för den som inte ser.
d) Trappor ska kontrastmarkeras, till exempel på nedersta och översta trappstegen,
så att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt syn, med en
ljushetskontrast på minst 0,40 enligt Natural Color System (NCS). Enkelt
mätverktyg finns att köpa i färghandeln.
e) Dörrar eller dörrkarm ska vara ljusare eller mörkare än omgivande väggar,
det vill säga ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Det bör göras
konsekvent.
f) Skyltar och symboler ska vara lätta att upptäcka och läsa. Det gäller framför
allt skyltar som är viktiga för att kunna orientera sig i byggnaden. Det ska
vara en bra ljushetskontrast mellan text och skyltbotten och ytan ska inte
avge reflexer.
12
Skyltar eller symboler bör placeras inom intervallet 140-160 centimeter över
golvet så att det är lätt att komma nära skylten. Texthöjden ska vara
anpassad efter läsavstånd. En tumregel är att teckenstorleken bör vara cirka
15-50 millimeter per meters avstånd.
Mer information om tillgängliga skyltar finns att hämta i Handisams fördjupningsblad
om skyltar.
www.handisam.se/fordjupningsblad
g) En reception, informationsdisk eller liknande dit besökaren lätt kan ta sig
underlättar vid första besöket. Speciellt viktigt är det för personer med nedsatt
syn och personer med kognitiv funktionsnedsättning. Det är bra om en
del av disken är så låg att även personer som använder rullstol kan få ögonkontakt
med personen bakom disken.
9. Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel
a) För personer med hörselnedsättning är det viktigt att det finns tillgång till
hörselteknisk utrustning (minislinga, teleslinga, mikrofoner) i receptionen,
kassan eller informationsdisken – dit besökare först och främst vänder sig
när de behöver hjälp.
b) Det är bra om det finns hörselteknisk utrustning i andra utrymmen som till
exempel mötesrum och vissa samlingssalar.
Det är viktigt att den hörseltekniska utrustningen fungerar. Dessutom ska
mobil hörselteknisk utrustning och teleslingor kunna användas utan att obehöriga
kan avlyssna samtalet. Det senare gäller platser där man brukar hålla
enskilda samtal.

10. Tillgänglighet för personer med allergi eller överkänslighet
Undvik inredning och utrustning som innebär problem för personer med
allergi eller överkänslighet.
a) Personer med doftallergi eller överkänslighet ska kunna vistas i lokalerna och
använda entrén och eventuell uteplats utan att få besvär. Parfym och andra
produkter med starka dofter kan vara mycket besvärande.
b) Personer med pälsdjursallergi ska kunna vistas i lokalerna utan att få besvär.
Förbud mot pälsdjur gäller inte ledarhund. Därför är det en fördel om det vid
behov finns en förvaringsplats för ledar-, signal- och servicehundar.
c) Växter som kan innebära problem ska inte placeras vid entrén eller tas in i
lokalerna. Undvik att ta in kvistar av björk eller sälg och undvik benjaminfikus
i entrén.
d) Det ska vara lätt att hålla rent. Den verksamhetsansvariga bör se till att
städning sker med oparfymerade städprodukter och att tvålar och handdiskmedel
följer Astma- och allergiförbundets rekommendationer.
Mer information om allergi och överkänslighet finns att läsa på
www.astmaoallergiforbundet.se.
11. Larm och utrymning
Oavsett funktionsförmåga ska man själv kunna ta sig in i lokalen, förflytta
sig invändigt och ta sig ut eller förflytta sig till en säker plats vid ett eventuellt
nödläge. Larmet ska såväl synas som höras.
Mer information om utrymning finns att hämta i Handisams fördjupningsblad
om utrymning.
www.handisam.se/fordjupningsblad
13
12. Tillgänglig verksamhet
För att få reda på hur tillgänglig verksamheten är på det specifika besöksmålet
kommer frågeformuläret i de flesta fall att behöva kompletteras med
ett antal verksamhetsspecifika frågor. Det kan handla om möjligheten att
ta fram informationsmaterial i alternativa format, att det finns större provhytter
eller möjligheten att få låna en audioguide för att kunna ta del av en
utställning.
Den öppna frågan är tänkt att användas innan man har utformat specifika
frågor för verksamheten. Här kan de ansvariga, i fri text, beskriva vad man
hittills har gjort för att förbättra tillgängligheten för besökare. Detta kan
sedan redovisas under rubriken ”Övrig information” i sammanställningen
av besöksinformationen.

14
ANTECKNINGAR

Frågeformulär för dig som ska informera
om tillgänglighet i din besöksinformation
I VARDAGSLIVET och inför semestern, utflykten, restaurangbesöket
eller kulturevenemanget söker vi information. Det kan till
exempel handla om öppettider, kontaktuppgifter, föreställningar
och prisuppgifter. För den som har en funktionsnedsättning är det
extra viktigt att också få information om tillgängligheten innan
man kommer fram till en plats. Att informera om tillgänglighet bör
vara lika självklart som att ge övrig besöksinformation.
FRÅGEFORMULÄRET i den här skriften kan användas för att
beskriva hur tillgängliga olika besöksmål är. Svaren är tänkta
att presenteras på den egna verksamhetens webbplats, på samma
ställe som övrig besöksinformation.
HANDISAM HAR OCKSÅ tagit fram en handbok med råd och
förslag om hur du kan gå tillväga. Den går att laddas ned eller beställas
på www.handisam.se.
BÅDA SKRIFTERNA ÄR FRAMTAGNA i samarbete med Sveriges
Kommuner och Landsting, Handikappförbunden, Boverket och Konsumentverket.
HANDISAM, MYNDIGHETEN för handikappolitisk samordning,
arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Myndigheten
arbetar för ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
funktionsförmåga.