Ã…RSREDOVISNING 2012 - Eskilstuna

ÅRSREDOVISNING 

2012

Innehåll 

Innehållsförteckning 

Inledning och måluppfyllelse .......................................................3 

Kommunstyrelsens ordförande. ................................................. 4 

Kommundirektören. .................................................................. 5 

Hållbar utveckling 

Demokrati. ............................................................................... 6 

Utbildning. ................................................................................ 8 

Vård & sociala tjänster. .............................................................10 

Kultur & berikande fritid ..........................................................12 

Miljö & samhällsbyggnad. ..........................................................14 

Samhällsskydd & säkerhetsarbete .............................................16 

Näringsliv & arbete. .................................................................18 

Organisationsindikatorer hållbar utveckling. ............................. 20 

Effektiv organisation 

Medarbetare. .......................................................................... 22 

Processkvalitet. ....................................................................... 23 

Ekonomi. .................................................................................24 

Måluppfyllelse strategiska mål 2012-2015 

Attraktiv stad. ......................................................................... 26 

Höjd utbildningsnivå. ............................................................... 26 

Ekologisk uthållighet. ............................................................... 27 

Fler jobb. ................................................................................ 27 

Finansiell analys .................................................................. 28 

Ekonomisk redovisning. ..................................................... 35 

Personalredovisning. .......................................................... 54 

Organisation 2012. .............................................................. 55 

Utmärkelser. ....................................................................... 56 

Revisionsberättelse. ............................................................ 58 

Mandatfördelning 

kommunfullmäktige 2011-2014 

Socialdemokraterna . .................31 

Miljöpartiet .............................6 

Vänsterpartiet .........................4 

Moderata samlingspartiet ...........18 

Folkpartiet . .............................6 

Centerpartiet ..........................3 

Kristdemokraterna ....................3 

Sverigedemokraterna .................8 

REDAKTION: 

Lena Sjöberg, Eskilstuna kommun 

Anders Rehnman, Eskilstuna kommun 

Anna Arnerdal, Vassa budskap 

GRAFISK FORM 

& PRODUKTION: 

Designavdelningen 08 

Foto, där inget 

annat anges: 

Revolution 

Tryck: 

Östertälje tryckeri 

Kontakt: 

Eskilstuna kommun 

Kommunledningskontoret 

Box 356 

631 05 Eskilstuna 

Tel: 016-710 10 00 

Webb: eskilstuna.se 

Förklaring indikatorer 

Bättre än 

föregående år 

Oförändrat mot 


Sämre än 


Bättre än målet 

Nära målet 

Sämre än målet 

2 

eskilstuna kommun – årsredovisning 2012

Inledning 

Inledning och måluppfyllelse 

Varje dag ansvarar vi i Eskilstuna kommun för runt 

200 000 möten mellan människor när exempelvis tjejer 

och killar möter lärare, när gamla får hjälp av hemtjänsten 

och när mammor och pappor lämnar och hämtar 

sina barn i förskolan. Vi erbjuder en omfattande bredd 

av service och tjänster och ser till att vardagen fungerar. 

Det goda mötet mellan eskilstunabor och våra 

medarbetare är avgörande för att uppnå bra resultat 

och skapa värde för skattepengarna. 

För nionde året i rad presenterar Eskilstuna kommun 

ett överskott med ett positivt resultat på 193 miljoner 

kronor. En stark ekonomi över tid är en förutsättning 

för att vi ska kunna fortsätta bygga en trygg och hållbar 

framtid. Till exempel inleddes under året den största 

jobbsatsningen genom tiderna. Kommunen och arbetsförmedlingen 

satsar 100 miljoner kronor per år i tre år 

för att få personer med försörjningsstöd i jobb. Miljöarbetet 

har varit prioriterat av oss under många år. Ett 

bevis på att vi gör bra saker är utmärkelsen Sveriges 

miljöbästa kommun. 

HÅLLBAR UTVECKLING 

EFFEKTIV ORGANISATION 

Demokrati 

Utbildning 

Vård och sociala tjänster 

Kultur och berikande fritid 

Miljö och 

samhällsbyggnad 

Samhällsskydd och 

säkerhetsarbete 

Perspektiv 

PROCESSKVALITET 

Perspektiv 

MEDARBETARE 

Perspektiv 

EKONOMI 

Näringsliv och arbete 

Årets måluppfyllelse 

Kommunkoncernen planerar, leder, följer 

upp och bedömer verksamheten utifrån 

de två perspektiven hållbar utveckling och 

effektiv organisation. Hållbar utveckling 

beskriver vad kommunen ska åstadkomma 

för invånare, brukare och kunder. Inom 

hållbar utveckling har vi sju övergripande 

processer (demokrati, utbildning, vård och 

sociala tjänster, kultur och berikande fritid, 

miljö och samhällsbyggnad, samhällsskydd 

och säkerhetsarbete, näringsliv och arbete). 

Effektiv organisation beskriver hur de inre 

perspektiven (medarbetare, processkvalitet 

och ekonomi) utförs och med vilka 

resurser. 

Styrkort för den samlade 

bedömningen 

Vi använder styrkort för att visa den 

samlade bedömningen av de övergripande 

processerna inom hållbar utveckling och de 

inre perspektiven inom effektiv organisation. 

Bedömningen utgår från de fyråriga 

processmålen som nämnderna och bolagen 

har fastställt och de indikatorer som fastställts 

av kommunfullmäktige. 

Strategiska mål 

För att säkra den långsiktiga styrningen 

beslutar fullmäktige om fyraåriga strategiska 

mål. Organisationsindikatorer är av stor vikt 

när vi bedömer hur målen nås. Vår bedömda 

måluppfyllnad för 2012 visar att: 

»» 

Attraktiv stad är uppfyllt i hög grad. 

»» 

Höjd utbildningsnivå är uppfyllt i hög 

grad. 

»» 

Ekologisk uthållighet är uppfyllt i hög 

grad. 

»» 

Fler jobb är uppfyllt till viss del. 

Eskilstuna uppfyller kravet om 

god ekonomisk hushållning 

Enligt kommunallagen ska kommunen 

varje år bedöma om lagens krav på god 

ekonomisk hushållning uppfylls. Eskilstuna 

kommun uppfyller kraven genom att ha en 

ekonomi i balans, en effektiv organisation 

samt genom att ha en hög måluppfyllelse 

inom hållbar utveckling. 

eskilstuna kommun – årsredovisning 2012 3

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 

Eskilstuna, mitt i språnget 

arbete. För alla män och kvinnor som får 

ett jobb ger det förutom bättre ekonomi, 

ökat självförtroende, möjlighet att bygga 

sociala nätverk, ett förbättrat cv som ökade 

chanser att komma vidare i yrkeslivet. 

Det gamla Eskilstuna, med dålig ekonomi 

och utflyttning, har vi lämnat bakom oss. Vi 

gör oss redo för landning i det nya moderna 

och stolta Eskilstuna med god ekonomi och 

hållbar utveckling. Alltid med arbetarstadens 

själ med stolthet inom oss. 

En stad är inte bara en stad, den består av 

människor. Snart är vi 100 000 invånare i Eskilstuna. 

Människor med drömmar och mål 

i livet. Det moderna Eskilstuna som vi siktar 

på är en plats där var och en har möjlighet 

att utvecklas och bli den man vill vara. Kommunens 

8 500 medarbetare är en oerhörd 

kraft i att lyckas med det här arbetet. Liksom 

alla som bor och verkar i vår kommun. 

Tillsammans ska vi ta ytterligare steg för att 

göra Eskilstuna ännu bättre. Vi börjar få upp 

tempot nu och ser framgångar på många 

strategiskt viktiga områden. Till exempel 

förbättringar i skolresultaten, utmärkelser 

för vårt miljöarbete och uppmärksamhet 

kring vårt jobb med jämställdhet. 

Vi har en stark ekonomi 

Varje år har vi ungefär fem miljarder att 

använda till nästan uteslutande skola, vård 

och omsorg. I år hade vi 193 miljoner kvar 

vid årets slut. Hiskeligt mycket pengar kan 

man tycka. Men de behövs för att vi ska 

känna oss trygga och slippa oroa oss för 

framtiden. Vi står rustade om det kommer 

Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande 

För ungefär tio till femton år sedan tog vi ett språng 

ut i det okända och började söka en ny identitet för 

vårt Eskilstuna. Just nu är vi mitt i språnget. 

en ekonomisk nedgång. Vi har möjlighet att 

investera utan att låna till allt. Investeringar 

som behöver göras i en växande stad som 

Eskilstuna. 

Vi följer den inslagna vägen 

I Eskilstuna lägger vi fast en inriktning för 

fyra år i taget, en mandatperiod. Det gör vi 

för att vi vill hålla det längre perspektivet. 

Förra året var andra året på en av dessa 

fyraårsperioder och vi följer den inslagna 

vägen. Det är stora utmaningar vi har att 

jobba med och viktiga frågor som påverkar 

många människors vardag. 

Bästa skolresultaten på 10 år 

Vi har tagit rejäla kliv i vår strävan att 

höja utbildningsnivån. Vi ser att resultaten 

förbättras och vi finns nu i samma härad 

som jämförbara kommuner. Det bygger 

Eskilstuna starkt på lång sikt. Det handlar 

om att prioritera och tillsätta resurser. 

Det lyckades vi med under förra året. Men 

mycket jobb kvarstår. 

Unik satsning på fler jobb 

Kampen mot arbetslösheten är tuff. Men vi 

jobbar på, mer än många andra kommuner, 

och gör vad vi kan. I slutet på förra året 

inledde vi den största satsningen någonsin 

för att få personer med försörjningsstöd i 

Investeringar för en attraktiv 

stad 

Attraktiv stad betyder olika för olika 

människor. Det kan vara att få bo ihop på 

ålderns höst på ett särskilt boende eller 

en simhall som lever upp till besökarens 

förväntningar. Under förra året fortsatte 

byggandet av ett nytt äldreboende i Brunnsbacken, 

planerna och byggandet av ny arena 

och simhall fortskred liksom omvandlingen 

av Fristadstorget. Statt återuppstod, om 

än inte i kommunal regi. Allt detta skapar 

även arbetstillfällen och bidrar till att skapa 

en attraktiv stad som gör det möjligt för 

invånarna att få vara den man vill vara. 

Vi tar ansvar för kommande 

generationer 

Eskilstuna fick utmärkelsen Årets miljöbästa 

kommun. Det är något vi kan vara stolta 

över. Men arbetet med hållbar utveckling 

görs inte för att få utmärkelser. Vi vill vara 

bäst för att det är moraliskt riktigt. Vi vill ta 

ansvar för kommande generationer. Vi ska 

lämna Eskilstuna i ett bättre skick än det vi 

fick staden i. 

Mot nya utmaningar 

Vi fortsätter i oförminskad takt att ta tag 

i de utmaningar vi har framför oss. Det 

handlar fortsättningsvis om att skapa fler 

jobb och öka tryggheten i staden. Det finns 

mycket gott att hämta i det som har varit. 

Till exempel utmärkelserna Sveriges miljöbästa 

kommun och Årets studentstad. Kan vi 

lyckas inom ett eller ett par områden kan vi 

lyckas även inom andra. 

Jag vill se fortsatt avancemang när det gäller 

skolresultaten. En vilja är också att arbetslösheten 

viker. Att Eskilstuna klättrar på rankinglistorna 

när det gäller näringsliv skulle 

betyda mycket för möjligheten att skapa nya 

jobb. Att bli ännu mer uppmärksammade 

för vårt arbete med jämställdhet skulle vara 

bra. Och visst vore det kaxigt om vi blev 

miljöbästa kommun även nästa år? 

Jimmy Jansson, 

kommunstyrelsens ordförande 

4 


KOMMUNDIREKTÖREN 

Värdet skapas i mötet 

Pär Eriksson, kommundirektör 

Vår kommunala organisation står mitt i steget 

att förflytta sig. 

Tvåhundratusen möten sker varje dag i vår 

kommunala organisation. Barnskötaren möter 

barnet, läraren möter eleven, undersköterskan 

den äldre, arbetsterapeuten möter 

brukaren, bibliotekarien den läshungrige, 

bygglovshandläggaren invånaren, socialsekreteraren 

möter ungdomen, räddningstjänsten 

den oroliga familjen, fastighetsskötaren 

möter hyresgästen och djurvårdaren möter 

besökaren. 

Det är det som är en kommun. Det är i 

mötet värdet skapas för Eskilstunabon. 

Hög kvalitet i tjänster 

och utförande 

I det perspektivet är det viktigt att vi också 

förmår utföra våra tjänster, vår service, vår 

utbildning och omsorg med högsta möjliga 

kvalitet. Ibland gör vi fel och ibland når vi 

inte fram med de spelregler och policys vi 

har att arbeta under. Men till största delen 

görs ett väldigt bra jobb. Det ser vi när vi 

summerar enkäter, undersökningar och 

samtal med invånare, brukare och kunder. 

Att förskoleföräldrar, elever, äldre och biblioteksbesökare 

är nöjda kan vi se i siffor. 

Till och från utmärker sig Eskilstuna 

kommun i nationella sammanhang. Under 

2012 fick vi utmärkelsen Sveriges miljöbästa 

kommun och tillsammans med vår grannkommun 

Västerås utsågs Eskilstuna till Årets 

studentstad. 

En kommunal organisations kvalitet mäts 

också utifrån hur vi som medarbetare mår 

och upplever vårt arbete. I den årliga medarbetarenkäten 

redovisas bra resultat där 

såväl trivsel, motivation som drivkraft får 

bra betyg av medarbetarna. 

Stark ekonomi och effektiv 

organisation 

Förutom nöjda brukare och medarbetare 

måste en kommunal organisation också ha 

ordning på ekonomi och arbetsprocesser. 

För nionde året i rad redovisar Eskilstuna 

kommunkoncern ett ekonomiskt överskott. 

Pengar som kommer medborgarna 

till del i form av framtida investeringar och 

satsningar. 

Största ledar- och 

medarbetarsatsningen 

Vi har också utmaningar. Alltjämt har vi utvecklingsområden 

där vi behöver bli bättre. 

Vi genomför just nu den största ledar- och 

medarbetarsatsningen någonsin – Modigt 

ledarskap och Modigt medarbetarskap. 

Satsningen bygger på idén att vi behöver 

samarbeta ännu mer mellan förvaltningar 

och bolag, för att det ska bli så bra som 

möjligt för invånaren. Vi behöver bli tydligare 

i våra relationer med brukare och samarbetspartners. 

Vi behöver förstärka en kultur 

av medskapande där brukaren står i fokus 

men också har ett eget ansvar. 

Eskilstuna, en del av expansiva 

Stockholm-Mälarregionen 

Eskilstuna står mitt i steget att förflytta sig 

som stad. Befolkningen växer i antal och 

vi blir allt mer en del av Stockholm-Mälarregionen. 

Näringslivet genomgår en stor 

omvandling där tillverkningsindustrin allt 

jämt är stark samtidigt som nya branscher 

och företag etablerar sig här. 

Det är precis i den här förflyttningen och 

omvandlingen vår kommunala organisation 

agerar och levererar. I den meningen har 

2012 varit ett bra år och jag vill passa på att 

tacka alla medarbetare och samarbetspartners 

för att ni alla bidragit till att utveckla 

vår stad. 

Tvåhundratusen möten varje dag… 

Pär Eriksson, 

kommundirektör 



DEMOKRATI 

”Vi hjälper människor i 

området att göra sina 

drömmar till verklighet.” 

Carina Ålander, utvecklare 

På Fröet kan drömmar bli verklighet 

Mötesplatsen Fröet i Fröslunda är en plats att samlas på för alla 

som bor och verkar i området. Här har Carina Ålander jobbat som 

utvecklare i fyra år, i princip lika länge som verksamheten funnits. 

- Vi hjälper människor i området att göra sina drömmar till verklighet, 

säger Carina. 

Hon berättar om en kvinna som brukar hänga på Fröet. En vårdag 

började hon prata om att det skulle vara intressant att lära sig mer 

om blommor och plantering. Carina tog genast tag i frågan och inom 

ett par veckor hade de en florist på plats som berättade för alla 

intresserade om hur man kan göra fint med blommor på sin balkong. 

Mötesplats Fröet öppnade i september 2010. Carina Ålander, 40, 

började i november samma år. Hennes uppdrag är att tillsammans 

med olika aktörer och de som bor i området skapa trygghet och 

utveckla området. 

6 



Måluppfyllelse 

Vi är topp tio i landet när det gäller svar via e-post 

och telefon samt information på vår webbplats 

eskilstuna.se. Vårt bemötande behöver förbättras. 

»» 

Invånarna är stolta över sin kommun. De tycker att det finns 

utbildningsmöjligheter, kommunikationer och kommersiellt utbud 

men att det saknas jobb och många känner sig otrygga. 

»» 

Invånarna har förtroende för kommunens verksamheter, de uppfattar 

information, tillgänglighet och service som god. I den senaste 

serviceundersökningen hade vi förbättrat vårt bemötande. 

»» 

Fler invånare besöker våra mötesplatser och många deltog i olika 

dialogformer inför viktiga beslut så som bygge av arena och bad, 

Fristadstorget, kulturpolitiskt program med mera. 

»» 

Invånarna upplever brist på möjligheter till inflytande och 

påverkan. 

Sämst 

Bättre än 


ESKILSTUNA 

Medel 

27 37 40 

54 

Nöjd-inflytande-index 0-100 

Genomföra granskning och kontroll 

Stöd till förtroendevalda 

Nära målet 

Måluppfyllelse verksamhetsprocesser 

Bäst 

Skapa förutsättningar till allmänna val 

Skapa möjlighet till insyn, 

inflytande och dialog 

0 25 50 75 100 % 

* 

Resultat & händelser 

*Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2012. 

Under året skedde en aktiv dialog 

kring större förändringar som nytt 

bad, ny arena och ett nytt kulturpolitiskt 

program. ”Spaden” är ett 

etablerat arbetssätt som bjuder in 

till synpunkter inför förändringar i 

stadsmiljön. 

Vi är topp tio i landet när det 

gäller svar via e-post och telefon 

samt information på vår webbplats 

eskilstuna.se. Vårt bemötande 

behöver förbättras. 

Förebild för 

jämställdhetsarbete 

Eskilstunas jämställdhetsarbete är sedan 

många år erkänt och uppmärksammat både 

nationellt och internationellt. Arbetet med 

att integrera jämställdhetsaspekterna i all 

verksamhet är framgångsrikt. 

Sverigefinnarnas dag 

och romsk temavecka 

Sverigefinnarnas dag firades för andra året i 

rad. För att uppmärksamma att romer levt 

i Sverige i 500 år arrangerades en romsk 

temavecka. 

Peruanska föreningen 

Yachaywasi fick årets 

demokratipris 

Det årliga demokratipriset gick till den 

peruanska föreningen Yachaywasi Eskilstuna. 

Föreningen har visat på ett framgångsrikt 

integrationsarbete genom att skapa mötesplatser 

där den peruanska kulturen bejakas. 

Olika men lika på Stockholm 

Pride och Springpride 

Vi är den enda kommunen i landet, förutom 

Stockholm, som deltar årligen i Stockholm 

Pride. Vi gör det för att vi vill lyfta vårt 

framgångsrika arbete för HBT-frågor. För 

femte året i rad slog Södermanlands myndigheter 

och organisationer upp ett gemensamt 

tält under parollen Olika men lika. 

Springpride är Eskilstunas egen HBTQ-festival 

som i år slogs ihop med Nordic Fringe. 

Nio dagar av normbefriande utmaningar, 

diskussioner och workshops bjöds besökarna 

på. 

Prisregn över eskilstuna.se 

Svenska Publishing-Priset för bästa kommunwebb 

gick till eskilstuna.se. Webbplatsen 

har också fått Siteseekerpriset för sin 

sökmotor och hamnade på Internetworlds 

Topp 100-lista över Sveriges bästa webb- 

platser. I SKL:s undersökning av kommunala 

webbplatser hamnar vi på plats nummer nio. 

Mötesplatserna allt populärare 

Våra mötesplatser i bostadsområdena blir 

allt populärare och får fler besökare. Som 

ett led i att öka inflytande och delaktighet 

arrangerde Torshälla stads nämnd återkommande 

öppna möten mellan politiker och 

medborgare. 

Personer med funktionsnedsättningar har 

fått utbildning i demokrati och jämställdhet. 

Det ska bidra till mer jämlika möten mellan 

personal och brukare. 

Dialog och påverkan 

Under våren fick barn rita teckningar på 

vad de vill göra i det nya badhuset. Även 

Eskilstuna idrottsföreningars samorganisation 

och Sörmlandsidrotten fick tycka till 

om nya badhusets funktion och innehåll och 

den nya arenan. 



UTBILDNING 

”Vi vill att föräldrarna 

ska vara delaktiga och 

veta att deras barn 

har det bra.” 

Madeleine Lindberg, 

förskollärare 

Glada barn, glada föräldrar 

Tänk dig att du lämnar ditt barn, ledsen och skrikande till personalen på 

förskolan. En stund senare får du ett mms med en bild på ditt barn, nöjd 

och glad och upptagen av någon rolig aktivitet tillsammans med sina kompisar. 

Vilken lättnad! 

Eller tänk hur det känns när du är på jobbet och får det här sms:et. ”Hej 

pappa, nu har jag tappat min första tand. /Kalle” 

Med meddelanden på telefon, bildspel på tv-monitorer och andra sätt får 

föräldrar veta vad som händer under dagarna på Odlarens förskola. 

-Vi vill att föräldrarna ska vara delaktiga och veta att deras barn har det bra, 

säger Madeleine Lindberg eller Madde som barnen kallar henne. 

Madeleine Lindberg, 39, har varit på Odlarens förskola sedan de öppnade 

för tre år sedan, den 1 mars 2010. Hon har jobbat i kommunen i 18 år som 

barnskötare och sedan 2003 som förskollärare. 

På Odlarens förskola går det 160 barn på de fyra olika hemvisterna som har 

namn efter ädelstenar. Madeleine arbetar på Rubinen. 

8 






Bättre än 

målet 

Vi har trygga och motiverade barn och elever och har 

uppnått bättre kunskapsresultat. 

»» 

Barn och elever uppger i enkäter att de är trygga i våra förskolor 

och skolor. Över 80 procent tycker också att de är motiverade och 

intresserade av att studera. 

»» 

Grundskolan har haft fokus på att förbättra resultaten och under 

våren gick fler flickor och pojkar än tidigare ut grundskolan med 

godkända betyg. I årskurs nio är 81,2 procent godkända i 16 ämnen. 

Målet var 81 procent. Detta är det bästa resultatet sedan 2003. 

»» 

Av eleverna på gymnasiets nationella program fick 89,6 procent 

slutbetyg, vilket är betydligt fler än i riket. Den genomsnittliga 

betygspoängen ligger något under rikssnittet. 

»» 

Av elever som studerar svenska för invandrare fick 97 procent av 

kvinnorna och 96 procent av männen godkänt. 

Sämst 

Medel 

ESKILSTUNA 

Bäst 

49 77 77 91 

Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8, 

andel positiva svar. (%) 


Förskola 

Grundskola 

Gymnasieskolan 

Vuxenutbildning 

* 

0 25 50 75 100 

% 



Tretton miljoner kronor satsades 

på att höja resultaten i grundskolan 

och slutbetygen för årskurs 

nio närmade sig riksgenomsnittet. 

Niorna som gick ut i våras var de 

sista som fick betyg enligt gamla 

skalan. Resultaten för dem var de 

bästa sedan 2003. Det var också 

fler elever som klarade godkänt i 

16 ämnen. 

Även resultaten på de nationella 

programmen i gymnasieskolan 

förbättrades och i de nationella 

proven för årskurs tre nådde 

95 procent av eleverna målen. 

It-satsning på alla nivåer 

Grundskolan satsade på att digitalisera 

klassrummen och öka tillgängligheten till 

datorer för eleverna på högstadiet. Gymnasieskolan 

införde en skolplattform för 

interaktivt pedagogiskt arbete mellan lärare 

och elevgrupper. Förskolan fick fler datorer 

och läsplattor för att stödja det pedagogiska 

arbetet. Tillgängligheten och åtkomsten 

av nätverk förbättrades och det finns nu 

trådlöst nätverk på alla förskolor. 

Lärare fick också gå i skolan. Utbildning- 

en i it- och mediekompetens omfattar 

förvaltningens samtliga pedagoger och i till 

exempel Torshälla har alla pedagoger hittills 

gått igenom steg tre av fem. 

Gökstensskolan fick 

internationellt besök 

I april fick Gökstensskolan besök från Spanien 

och Grekland. Elever och lärare hade 

planerat ett varierat och intressant program 

med möjligheter för besökarna att bilda sig 

en uppfattning om svensk undervisning. 

Gökstensskolan deltar i ett internationellt 

samarbetsprojekt som heter “Sharing Past, 

Present and Future”. Resultatet ska fungera 

som en kulturell guide för unga européer. I 

projektet ingår en resa till respektive land. 

Eskilstuna och Västerås 

årets studentstad 

”Västerås och Eskilstuna är två städer där 

studentinflytandet genomsyrar all verksamhet, 

från högsta beslutande nivå ner till den 

enskilda studenten. Städerna och högskolan 

är måna om studenterna och ser vikten av 

ett starkt studentinflytande i en tät dialog 

med Studentkåren. De båda städerna har 

aktivt arbetat med att skapa ett brett utbud 

av aktiviteter anpassat till studenters olika 

behov och förutsättningar. Detta genom att 

både ge möjlighet till stora arrangemang 

för studenter på väg ut i arbetslivet och 

till mindre forum för att finna ro under 

studietiden.” 

Så löd motiveringen när Sveriges förenade 

studentkårer, SFS, utsåg Västerås och Eskilstuna 

till årets studentstad. 

Framtida entreprenörer 

ställde ut i Torshälla 

Eleverna i årskurs nio på Gökstensskolan 

visade upp sitt arbete i entreprenörskap på 

Ellfolk Arena. Närmare 100 elever i årskurs 

nio har i olika grupper arbetat med engagerade 

företag i Torshälla och Eskilstuna. 

Under mässan fick projektgrupperna representera 

sina företag i montrar, presentera 

dem på scen och demonstrera innovationer 

som ska utveckla företagens verksamhet. 

Välkomsten ger bra start för 

nyanlända barn och ungdomar 

På Välkomsten tar vi emot nyanlända barn 

och ungdomar och deras familjer. Här får 

de information om förskolan, skolan, gymnasiet 

och samhället under några veckor för 

att förbereda sig innan barnen börjar i förskolan 

eller skolan. Målet är att ge barn och 

ungdomar en bra väg in i barnomsorg och 

skola och samtidigt stödja föräldrarna så att 

de kan vara delaktiga i sina barns vardag. 

SFI fick eget hus 

Antalet elever på Svenska för invandrare 

ökade med åtta procent. Det var 1 338 

elever som anmälde sig till SFI. Verksamheten 

flyttade också in i ett eget hus och 

fick tillgång till biblioteket på S:t Eskils 

gymnasium. 



VÅRD & 

SOCIALA TJÄNSTER 

”Uttrycker brukaren att 

han eller hon vill bli pilot 

så säger vi aldrig att 

det inte går.” 

Malin Rombing, 

kvalitetssäkringssamordnare 

Vi tror på människan 

- Uttrycker brukaren att han eller hon vill bli pilot så säger vi aldrig att det 

inte går. Vi tar fram fakta och visar hur vägen till deras drömyrke ser ut och 

vilka krav som ställs. Vi utgår från personens drömmar och mål och lägger 

inte våra värderingar i vägen. 

Så beskriver Malin Rombing hur de jobbar på Arbete och aktivitet. Hennes 

och arbetskonsulenternas arbete handlar om att skapa relationer med och 

få fortroende från brukarna. 

- När någon av våra brukare får en kris väljer de ofta att vända sig till oss 

även om det inte alltid är vi som kan hjälpa dem. Det tar vi som ett tecken 

på att vi lyckats få deras förtroende, menar Malin. 

Malin Rombing, 30, är kvalitetssäkringssamordnare och har jobbat på Arbete 

och aktivitet i tre år. Malin arbetar med att handleda arbetskonsulenter och 

implementera nya arbetssätt och metoder. 

10 






Nära målet 

Våra brukare är nöjda. Samtidigt behövs förbättringar 

inom barn- och ungdomsvården. 

»» 

Myndighetsbesluten är av bra kvalitet vilket gör att få ärenden 

behöver tas upp på nytt. 

»» 

På grund av fler ärenden inom barnavården ökade handläggningstiderna. 

Öppenvården och vården på hemmaplan fungerade bra. Vi 

hade något fler placeringar i externa boenden. 

»» 

Vi byggde fler bostäder för funktionsnedsatta och skapade nya 

boendeformer för personer med flera diagnoser. 

»» 

Våra brukarenkäter hos äldre visade att 82 procent är nöjda eller 

mycket nöjda med sitt särskilda boende och 88 procent nöjda eller 

mycket nöjda med sin hemtjänst. Dessa resultat är i nivå med eller 

strax över rikssnittet. 


Sämst 

Medel 

ESKILSTUNA 

53 8182 98 

Andel brukare som är nöjda med sitt 

särskilda boende. (%) 


Genomföra hälsofrämjande och förebyggande 

insatser 

Bedriva myndighetsutövning 

inom socialtjänst 

Ge vård och stöd till barn och unga 

Ge stöd och vård till vuxna 

Ge stöd och vård till äldre 


Bäst 

0 25 50 75 100 

* 

% 

Vi har generellt god kvalitet och 

brukarna är nöjda med den vård 

och omsorg de får. Modernisering 

och utbyggnad av äldreboenden 

och särskilda boendeformer pågår 

för att möta en ökad efterfrågan. 

Under året märktes en stark ökning 

av behovet av vård för barn 

och unga. 

Ny teknik gör det lättare att 

åldras hemma 

Rörelsesensorer i lägenheten, översvämningslarm 

och ergonomiskt anpassade 

eluttag. Persiennsnören som inte längre 

behöver tvinnas runt en plastknopp, i stället 

räcker det med att trycka lätt på en knapp 

och trycka in snöret i en skåra. Det är 

några av de tekniska finesserna som äldre 

och andra intresserade kunnde bekanta sig 

med i Kommunfastigheters visningslägenhet 

i Brunnsbacken. Syftet med visningslägenheten 

var att informera om tekniklösningar 

som gör det möjligt för människor att bo 

kvar i sina lägenheter så länge som möjligt. 

Ljusa och moderna 

lägenheter för äldre 

I november invigdes tillbyggnaden av Lagersbergsgården. 

57 nya ljusa och moderna 

lägenheter togs i bruk av nya boenden. 

Lägenheterna ersätter Nyfors äldreboende 

som läggs ner. Det nya boendet är anpassat 

för äldre med funktionsnedsättningar och 

personer med demenssjukdom. Lagersbergsgården 

är ett vård- och omsorgsboende 

med service och omvårdnad dygnet 

runt. Här finns totalt 164 lägenheter. 

Tre av 60 vårdhundar 

finns i Eskilstuna 

Sedan början på förra året finns det 

vårdhundsteam på Tunagården, Måsta äng 

och Djurgården där de jobbar på deltid 

med demenssjuka äldre. Hundarnas uppgift 

är att söka, få och behålla kontakten och 

samspelet med personen de jobbar med. 

En vårdhund är utbildad att känna av vilka 

människor som vill ha kontakt och vilka den 

inte ska gå fram till. 

Vårdhundarna vann första pris på forsknings- 

och utvecklingsdagen. 

Ökat anhörigstöd med 

en ny webbtjänst 

Via den nya webbtjänsten Gapet.se finns 

en ny mötesplats för anhöriga till personer 

som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom 

eller missbruk behöver stöd. 

Gapet.se är ett webbaserat anhörigstöd 

som kan sägas fungera som facebook för 

anhöriga. Genom Gapet.se öppnas en ny 

möjlighet för anhöriga att få råd och stöd 

från kommun, landsting och av andra i samma 

situation. 

Satsning på hemmaplansvård 

Satsningen på hemmaplansvård håller hög 

kvalitet. Det bekräftas av att det är få som 

kommer tillbaka efter avslutad vård. 

Tillsammans med landstinget startade vi 

ett beroendecentrum för unga. En dagverksamhet 

för personer med flera diagnoser 

öppnade. 

Lättare att resa för 

personer med funktionsnedsättningar 

Nya tydligare riktlinjer infördes som gör det 

lättare för personer med omfattande funktionsnedsättning 

att resa. Vuxenförvaltningen 

ska i större omfattning än tidigare kunna 

stå för kostnaden när en personlig assistent 

eller ledsagare behöver följa med på resan. 



KULTUR & 

BERIKANDE FRITID 

”Mitt mål i livet är 

att alla ska känna 

sig lyckade.” 

Åsa Andersson, 

biträdande rektor 

Alla ska känna sig lyckade 

Direkt bekräftelse på att hon har lyckats i sitt jobb får Åsa Andersson när eleverna 

sätter en låt på orkesterrepetitionen och det kommer en spontan applåd från föräldrarna 

som är där och lyssnar. När inte bara tonerna sitter utan när man faktiskt hör 

att det är Scooby doo. 

- Det är fantastiskt att se andra människor lyckas, utvecklas och samarbeta, tycker 

Åsa. Då känner hon sig glad. 

Hon vill att hennes jobb ska vara lustfyllt, liksom elevernas lärande. Är det jobbigt 

med läxor en period så kan man strunta i det och i stället spela några gamla låtar 

som man redan kan. Då blir det roligt, tror Åsa. 

Åsa Andersson är 41 år och är biträdande rektor på musikskolan och brasspedagog. 

På musikskolan har hon jobbat sedan 1997. 

12 




Vårt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter lockar många 

besökare. Munktellarenan är vår mest välbesökta 

fritidsanläggning. 

»» 

Nya regler för stöd till föreningar togs fram. 

»» 

En ny handlingsplan för kulturområdet togs fram i bred samverkan. 

»» 

Planeringen för ny arena och nytt bad fortsatte i bred dialog. 

»» 

Kvinnor och män har blivit mer nöjda med kommunens insatser för 

kultur. 

»» 

Omdömet om kommunens insatser för idrott har sjunkit. 

»» 

Trenden med färre besök på biblioteken är bruten. På stadsbiblioteket 

ökade besöken med 67 000 till 515 400. 

»» 

Eskilskällans besökare ökade med 4 700 personer till 6 000 och 

antalet webbanvändare mer än fördubblades till 82 000. 


Sämst 



Medel 

1 12 17 19 

Bibliotekets öppettider kvällar och 

helger. (antal timmar) 

Förutsättningar för kultur och fritid 

Bättre 

än målet 


ESKILSTUNA 

Bäst 

Verksamheter för kultur och fritid 

Samla och tillgängliggöra konst och 

kulturhistoriskt material 

0 25 50 75 100 % 


* 

Handlingsplan för kulturområdet 

och nytt regelverk för föreningsstöd 

togs fram. De utgör en god 

grund för kommande år. Antalet 

besökare ökade på Parken Zoo, 

Munktellarenan och stadsbiblioteket. 

Sveriges första 

deckarbibliotek för barn 

Lilla deckarbiblioteket öppnade på stadsbiblioteket, 

lagom till sportlovet. Många 

spännande aktiviteter erbjöds under hela 

sportlovsveckan. På invigningen kunde man 

följa med privatdetektiven Sten Falk till hans 

värld, författaren Tomas Ståhlberg berättade 

och visade bilder och deckarklubben fanns 

på plats. 

Uppskattade aktiviteter 

på bibliotekstorget 

Under hela sommaren kunde eskilstunaborna 

delta i en rad olika aktiviteter på 

torget utanför stadsbiblioteket; fika, läsa, 

pyssla, gympa. En uppskattad aktivitet var 

spökvandringen i bibliotekets magasin. Det 

fanns också tillfälle att se dansuppvisningar 

och lyssna på livemusik. Sommar på bibliotekstorget 

avslutades i augusti med grillfest, 

spel och lekar, ansiktsmålning och uppträdanden 

med bland annat Body Jam, Let’s 

Move och Påppgruppen. 

Nyskapande samtidsmusik 

på Nordic sound station 

På Nordic sound station kunde besökare 

ta del av mångfalden i nyskapande samtidsmusik. 

Här presenterades kreativ nordisk 

musik och ett brett perspektiv på artister i 

framkant. Programmet bjöd på musik av hög 

kvalitet, seminarier, utställningar och andra 

kringarrangemang. 

Musik för språkinlärning 

och social utveckling 

El Sistema startades på Tallåsplans förskola. 

Varje vecka fick barnen som är fyra-fem 

år jobba tillsammans med personal från 

musikskolan. En gång i månaden bjöds familj 

och vänner in för att dansa, sjunga och fika 

tillsammans med barnen och personalen. 

Familjens delaktighet är viktig i El Sistema 

som ursprungligen kommer från Venezuela 

och är ett sätt att använda musik för att stimulera 

barns språk och stärka deras sociala 

utveckling. 

Enklare, tydligare och 

mer flexibelt föreningsstöd 

Ett nytt föreningsstöd som ska vara enkelt, 

tydligt och flexibelt infördes. Fokus ligger på 

verksamheten, i stället för på föreningskategori 

eller uppdelning kultur/fritid. Utfallet 

för olika föreningar ska kunna ändras över 

tid, utifrån föreningens utveckling och politiska 

prioriteringar. 

Nytt kulturpolitiskt program 

Kulturaktörer, artister, konstnärer, arrangörer, 

politiker, medarbetare, företag, föreningar, 

studieförbund och Eskilstunas invånare 

bjöds in till dialog för att ta fram det nya 

kulturpolitiska programmet. Handlingsplanen 

innehåller inriktningen för det kulturpolitiska 

arbetet fram till 2015. 

Många deltog i Skapande 

skola och Skapande verkstad 

Elever från ettan till nian deltog i aktiviteter 

som sång, musik, dans, drama, rollspel och 

nycirkus. Årskurs åtta fick åka till Moderna 

muséet i Stockholm. Alla elever i femman 

fick besök av författaren Mats Wänblad som 

lärde dem hur man kan skapa spänning i i sin 

berättelse. 

I Torshälla fick alla förskolebarn, skolbarn, 

äldre och funktionshindrade möjlighet till 

eget skapande i Ebelingmuséets ateljé. Där 

fanns också lokala konstnärer på plats för 

att berätta och visa hur de arbetar. 

Upprustade parker 

och ett nytt utegym 

Vi skapade en helt ny entrémiljö till 

Rothoffsparken. Museiparken som ligger 

utefter åstråket fick nya parkbänkar och en 

ny samlingsplats. 

Centralt intill Eskilstunaån finns det ena 

av våra två utegym. Det andra, som är lite 

tuffare, finns i Å-parken mittemot Vilstabadet 

och invigdes i september. 



MILJÖ & 

SAMHÄLLSBYGGNAD 

”I morse när jag kom med 

plogbilen mötte jag en 

gubbe i sin bil som 

gjorde tummen upp. ” 

Rikard Bergström, snöröjare 

Både ris och ros 

- I morse när jag kom med plogbilen mötte jag en gubbe i sin bil som 

gjorde tummen upp. Det kändes bra, berättar Rikard Bergström. 

Rikard berättar att det inte har stått så mycket om snöröjningen i 

tidningen i år. Det tar han och kollegerna som ett bra tecken. De har 

också fått några mejl där avsändaren tycker att det varit bra plogat. 

Annars får de oftare ris än ros tycker Ove Månsson. 

- Det vi gör stör ju ofta människors vardag, när vi stänger av gator 

och bullrar och dammar. Det är lite otacksamt, tycker Ove. 

- Men när det börjar bli färdigt tycker de ofta att det blir bra. 

Rikard Bergström, 37 och Ove Månsson, 42 jobbar på gatuavdelningen. 

De började samtidigt för snart 11 år sedan. Rikard jobbar med asfaltering 

på sommaren och snöröjning på vintern. Ove är anläggare och 

gör allt som finns under vägar, gångvägar, busshållplatser och rabatter 

etcetera. 

14 




Bättre än 


Bättre 

än målet 

Vårt breda och långsiktiga miljöarbete med bland 

annat satsningar på biogasbussar och optisk sopsortering 

bidrog starkt till att vi fick utmärkelsen Sveriges 

miljöbästa kommun. 

Sämst 

Medel 

ESKILSTUNA 

Bäst 

»» 

Fyrtiotvå bostäder började byggas. Det är alldeles för få. 

»» 

Antalet betalande bussresenärer ökade med 16 procent. 

»» 

Mängden hushållsavfall som går till förbränning har minskat med 20 

procent från 2010 till 2012. 

»» 

Klimatplan, trafikplan och plan för förorenade områden beslutades 

under året. 

»» 

Nivån på planlagd mark är hög för såväl bostäder, industrier som 

kommersiella lokaler. 

»» 

Upprustningen av bostadsområdet Lagersberg har lett till en halvering 

av energiförbrukningen i de renoverade fastigheterna. 

15 35 40 

75 

Andel återvunnet material av 

hushållsavfall. (%) 


Planering av markanvändning 

Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö 

Drift och underhåll av 

byggnader och stadsmiljö 

Tillhandahålla kollektivtrafik 

Miljö- och naturvård 

Leverera energi och stadsnät 

Möjliggöra insamling och återvinning 

Tillhandahålla vatten och avlopp 

* 



0 25 50 75 100 

% 

Eskilstuna utsågs till Sveriges miljöbästa 

kommun 2012, av tidningen 

Miljöaktuellt. Det finns många 

exempel på medvetna satsningar 

som gör att Eskilstuna får det här 

priset. Bland annat har vi en nästintill 

världsunik sopsortering. Vi har 

Sveriges största anlagda våtmark 

för avloppsrening. Hela stadstrafiken 

består numera enbart av 

biogasbussar. Vårt kraftvärmeverk 

drivs med 95 procent förnybar 

energi. Klimatplanen ligger till 

grund för att bli en klimatneutral 

kommun 2020. 

Enklare att resa miljövänligt 

Sju procent fler valde att åka kollektivt. En 

översyn av kollektivtrafiken gjordes under 

året och en av åtgärderna var tätare trafik 

på vissa busslinjer. 

Eskilstuna är först i landet med att erbjuda 

allmänheten en soldriven laddningsstation 

för bilar. Där kan man ladda sitt fordon med 

miljövänlig el utan kostnad. 

Kretsloppspark för 

kreativ återvinning 

I oktober beslutade kommunstyrelsen att 

en kretsloppspark med återvinningscentral 

ska etableras. Kretsloppsparken ska bestå 

av tre delar; en återvinningscentral, en del 

där besökaren kan lämna varor som kan 

återanvändas och en kretsloppsgalleria för 

försäljning av begagnade och nydesignade 

varor som är gjorda av återvunnet material. 

Det kan också bli kafé, byggmaterial, verkstad 

och lager. Syftet med kretsloppsparken 

är att minska mängden avfall som går till 

förbränning och istället öka återanvändningen 

av material. 

Lättare och bekvämare 

att cykla 

Nu har det blivit lite bekvämare att vara 

cyklist i Eskilstuna. Vi har satt upp ett 

vänträcke för cyklister vid trafiksignalen i 

Måsta. Tack vare räcket slipper man hoppa 

av cykeln vid rött ljus. 

Den nya cykelvägen mellan Hällby och Torshälla 

invigdes. Även Odlarvägen, Åsbyvägen, 

Mälarbadsvägen och åstråket i Torshälla har 

fått nya cykelvägar. 

Eskilstunas första cykelbarometer sattes 

upp på Nybron. Barometern ska synliggöra 

cyklingen och förhoppningsvis inspirera fler 

Eskilstunabor att cykla. På en display visas 

hur många cyklister som passerat under 

dagen samt totalt under året. 

Stora satsningar för framtiden 

Vi är väl förberedda för nya byggen och 

verksamheter som vill etablera sig här. Vår 

bygglovshantering är snabb och fungerar 

smidigt och vi har bra planberedskap. 

Ett förslag till ny översiktsplan har tagits 

fram. En mängd detaljplaner är också 

beslutade för att kunna bygga nya bostäder. 

Några exempel är Tunafors fabriker där det 

ska byggas ett 70-tal lägenheter, i Djursta 

planeras för ett 90-tal småhus och flera 

andra områden är på gång. 

För Eskilstuna logistikpark togs en fördjupad 

översiktsplan fram och detaljplanearbete 

för området pågår. 

Nya Fristadstorget presenterades vid en 

presskonferens under sommaren. Byggstarten 

sker i mars 2013 och allt ska vara klart 

hösten 2014. 



! 

SAMHÄLLSSKYDD 

& SÄKERHETSARBETE 

”De tyckte att det känns 

tryggt och bra att vi finns 

så de ville bjuda på 

lite hembakt.” 

André Eriksson, brandman. 

Bjuden på bullar, bara så där 

För inte så längesedan kom det ner två tjejer till brandstationen i 

Eskilstuna. De hade med sig hembakta bullar och kladdkaka som de 

ville bjuda på. Bara så där. 

- De tyckte att det känns tryggt och bra att vi finns så de ville bjuda 

på lite hembakt. Det känns kul att få den uppskattningen, säger André 

Eriksson. 

Han berättar att de får väldigt mycket uppskattning av kommuninvånarna. 

När de har varit ute på till exempel en trafikolycka så händer 

det ganska ofta att personer som varit inblandade kommer till stationen 

för att träffa dem. 

André Eriksson, 28, är brandman. Förutom larm och utryckning och 

allt vad det innebär med att hålla fordon och material i skick jobbar 

han, som han säger, också på kontor med att förbättra de interna 

processerna. 

16 




Vi har få allvarliga olyckor och bränder jämfört med 

övriga riket. Vår tillsyn och kontroll av miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd följer planerna. 

»» 

Brand- och säkerhetsutbildning för sexåringar och elever i årskurs 

fyra och sju samt gymnasiet genomfördes. 

»» 

Antalet dödsbränder i Sörmland är lägst i landet sett över en 

tioårsperiod. 

»» 

Räddningstjänsten var på plats inom 20 minuter vid 96 procent av 

larmen. Antalet dödsbränder i Sörmland är lägst i landet sett över 

en tioårsperiod. 

»» 

Tillsynen av miljöfarliga verksamheter nådde målen. 527 livsmedelskontroller 

genomfördes under året. 

Sämst 



Bäst 

2,39 0,7 0,53 0,2 

Bränder i byggnader per 1000 invånare. 

Förebygga olyckor 

Genomföra räddningsinsatser 

Bedriva tillsyn och kontroll 

Upprätthålla krisberedskap 

Bättre 

än målet 

Medel 

ESKILSTUNA 


* 

0 25 50 75 100 

% 

*Källa: Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet 2012. 


Räddningstjänsten är nationellt 

känd för sitt förebyggande arbete. 

Tretusen barn och elever fick 

brand- och säkerhetsskyddsutbildning. 

Antalet dödsbränder är bland 

de lägsta i landet, sett över en 

tioårsperiod. 

Lyckosamma insatser vid 

två allvarliga händelser 

Antalet utryckningar till bränder och olyckor 

ökade men trots det så har det varit få 

allvarliga olyckor och ingen dödsbrand. Två 

allvarliga händelser inträffade där räddningsinsatserna 

blev lyckosamma genom 

ett effektivt samarbete mellan miljökontoret 

och räddningstjänsten. Den första var 

ett oljeutsläpp vid Hyndevad som hotade 

kommunens vattentäkt. Den andra var en 

brand i Vilsta industriområde med mycket 

giftiga kemikalier inblandade som kunde ha 

påverkat dagvattennät och Eskilstunaån på 

ett mycket negativt sätt. 

Ny webbplats för krisinformation 

På eskilstuna.se sjösattes en kriswebb. Den 

kan användas om kommunen drabbas av 

större kriser, utan att ordinarie webbplats 

påverkas. 

Bättre vatten och avlopp 

Under våren fortsatte vi arbetet med att 

förbättra gamla och dåliga små avlopp, bland 

annat vid norra Eklångens och Eksågsåns 

avrinningsområden samt Odlaren och Barva. 

Under året har vi fått in 250 ansökningar om 

enskilt avlopp. Vi har ungefär 6 000 avlopp i 

kommunen som inte är godkända. Projektet 

Vatten så klart! ska skydda och förbättra 

vattenkvaliteten i åar, sjöar och grundvatten. 

I projektet Lantbrukets vattenmiljö har 

lantbrukarna i Sörfjärdens avrinningsområde 

gått i studiecirkel och lärt sig mer om 

vattenkvalitet och vad de själva kan göra för 

att förbättra den. 

Effektivare klagomålshantering 

och få avvikelser 

Det kommer in färre klagomål och de som 

kommer är i högre grad relevanta jämfört 

med tidigare. I år introducerades en mer 

rationell klagomålshantering där den som 

vill klaga i första hand fyller i ett formulär på 

webben. 

Miljö- och livsmedelstillsynen hade få 

avvikelser. 



NÄRINGSLIV 

& ARBETE 

”Jag fick säga att det 

faktiskt var han själv som 

åstadkom detta.” 

Juliti Akkurt, socialsekreterare 

Julitis devis: hjälp till självhjälp 

Till Juliti Akkurt kommer personer som haft försörjningsstöd ett 

tag. Hennes uppgift, förutom att besluta om de har rätt till bistånd 

eller inte, är att ge dem stöd så att de kan försörja sig själva. Hjälp 

till självhjälp är en devis som Juliti tycker passar in på hennes sätt 

att arbeta. 

Hon berättar om en klient som fick möjlighet att delta i satsningen 

Fler jobb. Bara efter en månad fick han en timanställning. 

- Han var här efteråt och tackade. Men då fick jag säga att det 

faktiskt var han själv som åstadkom detta, säger Juliti. 

Juliti Akkurt, 28, är socialsekreterare och har jobbat i kommunen i 

snart två år. 

18 




Vårt unika jobbsatsningsprojekt på 100 miljoner kronor 

per år i tre år skapar 1000 arbetstillfällen. Vi har dessutom 

resultatförbättringar inom många områden. 

»» 

Antal hushåll med försörjningsstöd minskade tre procent till 4 379. 

»» 

Genomsnittligt antal månader för försörjningsstöd minskade med 

fem procent till 6.3. 

»» 

NKI för deltagare i arbetsmarknadsinsatser nådde 79 procent. 

»» 

NKI för de som genomgått yrkesutbildning mättes till 84 procent. 

»» 

De yrkesutbildade som hade arbete efter sex månader ökade till 

76 procent från 61 procent år 2011. 

»» 

Nya företagsetableringar medförde 350 nya jobb. 

»» 

Två fullmäktigeberedningar lämnade sina slutrapporter: arbetsmarknadspolitiska 

beredningen och näringslivsberedningen. 

Sämst 

Bättre än 


Medel 

ESKILSTUNA 

Bäst 

2 5,5 5,7 

14,3 

Antal nya företag per 1000 invånare. 

Stimulera nyföretagande 

Främja etableringar 

Främja befintiliga företag 

och organisationer 

Tillhandahålla yrkesutbildningar 

Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder 

Tillhandahålla försörjningsstöd 

Nära målet 


* 

0 25 50 75 100 

% 



Trots den höga arbetslösheten har 

antalet hushåll som mottagit försörjningsstöd 

minskat. Även tiden 

man fått stödet har sjunkit. Försörjningsstödet 

ligger dock på hög 

nivå jämfört med riket. En allt större 

del av de deltagare som avslutat 

arbetsmarknadsinsatser eller 

yrkesutbildning har fått arbete. 

Trehundrafemtio jobb har skapats 

vid nyetableringar. 

Traineeprojekt ska ge tusen jobb 

En stor jobbsatsning drogs igång som ska 

pågå i tre år. Totalt är det 1 000 personer 

med försörjningsstöd som ska få traineejobb 

i kommunens verksamheter. Projektet 

startades i slutet på 2012 och bara kort tid 

därefter hade 162 personer redan fått jobb. 

Många av de berörda är småbarnsföräldrar. 

Det betyder mycket även för barnen att 

föräldrarna har arbete. 

Ytterligare ett jobbsatsningsprojekt genomförs 

tillsammans med ett företag som ska 

hjälpa personer med försörjningsstöd att få 

jobb på den öppna arbetsmarknaden. De ska 

ta emot 30 personer i månaden och ge dem 

stöd i form av bland annat coachning. 

Sverigeunik lärlingsutbildning 

för vuxna 

Under året startade en helt ny lärlingsutbildning 

för vuxna. Tjugo platser inom områdena 

hotell och restaurang, bygg och anläggning 

och livsmedel tillsattes. Skolinspektionens 

kvalitetstillsyn var viktig eftersom vi är först 

i landet med den här typen av utbildning. 

Framgångsrik 

rekryteringsmässa 

Tillsammans med Västerås stad hölls en 

rekryteringsmässa som lockade totalt 

12 000 besökare. Till Eskilstuna kom 3 500 

personer och möttes där av 60 utställare. 

Under mässan förmedlades 2 000 jobb och 

100 utbildningsplatser. 

Unga entreprenörer 

på innovationsläger 

Under en helg i mars fick 20 unga blivande 

entreprenörer inspiration, peppning, bra 

kontakter och metoder att utveckla och 

förverkliga sina idéer. Programmet bestod av 

övningar individuellt och i grupp, inspirationsföreläsningar, 

idégenerering, problemlösning 

och praktisk tillämpning av konkreta 

verktyg och processer. Det finansierades 

av EU-medel och av Regionförbundet Södermanland. 

Eskilstuna på världens 

största investerarmässa 

I mars var representanter från Eskilstuna på 

världens största årliga investerarmässa för 

fastighetsbranschen. Stockholmsregionen 

fortsatte som tidigare år att marknadsföra 

sig tillsammans med kommuner och näringsliv. 

Satsningen omfattade bland annat en gemensam 

monter och ett antal arrangemang. 

Nio medverkande kommuner fokuserade då 

på tre teman; logistik, infrastruktur, bostäder 

och arbetsplatser. Eskilstuna visade upp 

logistiksatsningen på ett seminarium. 

Deltagandet på mässan 2011 resulterade 

i att Eskilstuna tecknade avtal med en av 

Nordens största aktörer inom lager- och 

logistikutveckling. Något som på sikt leder 

till nya jobb inom Eskilstuna Logistikpark. 



Organisationsindikatorer 

Målvärde 

Utfall 

2012 

Utfall 

2011 


Trend 

Demokrati 

1. Index för invånare som är nöjda med möjligheten 

till inflytande och möjligheten att nå kommunens 

beslutsfattare. (SCB) 

2. Index för invånare som är nöjda med hur 

kommunkoncernen sköter sina verksamheter. (SCB) 

3. Ökande andel nöjda brukare och kunder. (SKI) 

Kvinnor 42 40 

Män 42 34 

Totalt 42 37 40 

Kvinnor 54 57 

Män 54 51 

Totalt 54 54 

Kvinnor 54 57 

Män 54 51 

Totalt 54 54 

4. Andel av förvaltningars och bolags verksamheter för invånare 

som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (%) Totalt 60 

Utbildning 

5a. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet 

är i förskolan 

5b. Elevers upplevelse av trygghet i grundskolan 

5c. Elevers upplevelse av trygghet i gymnasiet 

6. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan. 

Skala 1-3 

Flickor 4,4 4,4 

Pojkar 4,4 4,4 

Totalt 4,4 4,4 4,4 

Flickor 4,2 4,4 4,2 

Pojkar 4,2 4,4 4,2 

Totalt 4,2 4,4 4,2 

Flickor 4,4 4,3 4,3 

Pojkar 4,4 4,4 4,4 

Totalt 4,4 4,4 4,4 

Flickor 

Pojkar 

Totalt 2,8 2,7 2,8 

7. Antalet barn per personal i förskolan. ----- 5,8 5,5 

8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 

och betygen i skolår 6. ----- 

9. Andel elever med betyg i 16 ämnen. (%) 

10. Genomsnittlig betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet. 

11. Andel invånare under 20 år med grundläggande behörighet 

till universitet och högskola. (%) 

Flickor 83,0 83,8 79,8 

Pojkar 79,0 78,8 76,5 

Totalt 81,0 81,2 78,1 

Flickor 

Pojkar 

Totalt 14,1 13,9 13,9 

Totalt 62 60 61 

20 



Målvärde 

Utfall 


Utfall 

2011 


Trend 

Miljö och samhällsbyggnad 

16a. Nivå för planlagd mark flerbostadshus. (kvm) 24 000 21 360 32 800 

16b. Nivå för planlagd mark småhustomter. (stycken) 300 308 258 

16c. Nivå för planlagd mark industrimark.(hektar) 25 195 138 

16d. Nivå för planlagd mark handelsmark. (hektar) 10 7,6 7,6 

Näringsliv 

17. Antal jobb vid nyetableringar 300 350 650 

18. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än 3 månader 

under en 12 månadersperiod 

19. Andel som genomgått arbetsmarknadsinsatser 

och som har jobb efter 6 månader. 

19. Andel som genomgått yrkesutbildning och som har jobb 

efter 6 månader. 

3 040 3 042 3 204 

Flickor 30 29 

Pojkar 30 29 

Totalt 30 29 

Flickor 62 87 

Pojkar 62 69 

Totalt 62 76 61 




MEDARBETARE 


Bättre än 



Goda resultat i medarbetarundersökning 

och unik satsning på 

Modigt medarbetarskap 

Resultatet av årets medarbetarenkät visar 

bättre siffror inom samtliga områden jämfört 

med förra året. Våra starkaste områden 

är effektivitet, medarbetarkraft, ledarskap, 

återkoppling, socialt klimat och lärande i 

arbetet. Områden med utvecklingspotential 

är medarbetarskap, delaktighet, arbetstakt 

och arbetsrelaterad utmattning. Ett område 

med stort förbättringsbehov är målkvalitet. 

Eskilstuna kommun har en hög prestationsnivå 

visar den övergripande sammanställningen. 

Värdet ligger på 71,7 på en skala från 

0-100. Det är en ökning jämfört med förra 

året då värdet var 70,1. Ett värde över 70 

anses vara högt och vårt resultat står sig 

mycket bra i jämförelse med både offentlig 

sektor och näringslivet. 

MÅLUPPFYLLELSE 

& TREND 

INDIKATOR MÅL UTFALL 

TOT 

Ledarskapsindex 

Medarbetarindex 

Andel 

medarbetare 

som är födda 

utanför 

Norden 

Andel 

medarbetare 

som är stolta 

över att 

arbeta inom 

kommunen 

KVINNOR 

MÄN 

70 % 69,6 % 70 % 68,8 % 

70 % 78,2 % 79 % 78 % 

8,0 % 8,1 % 9,9 % 7,7 % 

84,0 % 77,6 % 77,6 % 76,3 % 


Sammanhållen rekrytering 

ökar kvaliteten 

För att öka kvaliteten i kompetensförsörjningsprocessen 

och attraktiviteten som 

arbetsgivare så infördes en sammanhållen 

rekrytering. Det är också ett led i att 

effektivisera organisationen. Rekryteringsenheten 

startade verksamheten i maj med 

rekrytering av chefer och specialister. Från 

årsskiftet 2012-2013 är verksamheten igång 

i full skala. Tjänsten är uppskattad och väl 

utnyttjad av verksamheterna. 

Bästa mötet skapas 

med modiga medarbetare 

Den stora utbildningssatsningen Modigt 

medarbetarskap för alla 8 500 medarbetare 

inleddes. Modigt medarbetarskap fokuserar 

bland annat på kund- och brukarmötet 

och har föregåtts av Modigt ledarskap för 

alla 450 chefer. Syftet är bland annat att 

förbättra vårt bemötande och våra resultat. 

Med modiga ledare och medarbetare ökar 

vi värdet för våra brukare, kunder och invånare. 

Genom vår största utbildningssatsning 

någonsin ska vi skapa ett gemensamt 

förhållningssätt och språk för det bästa 

möjliga mötet mellan oss och de vi finns 

till för. Med den här satsningen tar vi stora 

steg mot att bli Sveriges mest attraktiva 

arbetsgivare 2015. 

Enkel sjukoch 

friskanmälan infördes 

Kommunen startade en service för sjukoch 

friskanmälan, kallad 2020. Medarbetare 

kan när som helst på dygnet göra en 

sjukanmälan och ett meddelande skickas till 

chefen. Man får även stöd via att en sköterska 

ringer upp. Tjänsten upplevdes mycket 

positivt av medarbetarna. 

Totala sjukfrånvaron ökade 

Den totala sjukfrånvaron i kommunen 

ökade från 5,8 procent 2011 till 6,35 

procent 2012. En förklaring kan ligga i att 

februari hade högsta influensaaktiviteten 

på tio år. Den korta sjukfrånvaron har 

ökat marginellt från 3,03 procent till 3,21 

procent. 

Projektet önskad 

sysselsättningsgrad avslutades 

Projektet med införandet av önskad sysselsättningsgrad 

avslutades under hösten 

då en uppgörelse inte kunde uppnås med 

fackförbundet Kommunal. 

22 




PROCESSKVALITET 

Bättre än 


Nära målet 



& TREND 


TOT 

Hög tillgänglighet, toppresultat i Kommunkompassen 

och prisat kommunikationsarbete 

Antal 

e-tjänster 

i kommunkoncernen 

Ej fastställt 

82 st 

Tillgängligheten har förbättrats jämfört med tidigare år. Det visar 

resultatet av årets medborgarenkät. Men det återstår en del 

arbete för att nå målen. Jämfört med andra kommuner är vår 

tillgänglighet god. 

Kommunikationen med eskilstunaborna genom webben har 

också förbättrats. Vårt kommunikationsarbete har uppmärksammats 

nationellt i form av flera utmärkelser till eskilstuna.se som 

även rankas som en av Sveriges 100 bästa webbplatser. Vi blev 

nominerade till årets kommunikationsteam. 

Andel som 

får svar på 

e-post inom 

två dagar 

Andel som 

får kontakt 

med handläggare 

vid 

telefonkontak 

78 % 86 % 

77 % 62 % 

Lätt att 

hitta på 

kommunens 

webbplat 

88 % 87 % 


Processtyrningen på plats 

Processtyrningen av våra verksamheter 

utvecklades. Nu finns det processutvecklingsgrupper 

för alla övergripande verksamhetsprocesser. 

Under året fastställde 

processutvecklingsgrupperna 34 verksamhetsprocesser 

med fyraåriga processmål 

som beslutades av nämnderna. 

Förbättringar i Kommunkompassen 

avklarade 

Kommunkompassen är en värdering som 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör. 

I värderingen av vår kommun 2011 pekades 

en rad förbättringar ut. Ambitionen var att 

80 procent av dessa förbättringar skulle 

vara åtgärdade 2012. Det har vi lyckats 

med. I utvärderingen uppnådde Eskilstuna 

som en av få kommuner över 600 poäng. 

I Kommunkompassen analyseras kommunen 

utifrån samspelet mellan det politiska 

systemet, kommunens förmedling av tjänster, 

kommunen som arbetsplats och utveckling 

av lokalsamhället. 

Vässat kommunikationsarbete 

En ny kommunikationspolicy beslutades av 

kommunfullmäktige. Den slår bland annat 

fast kommunikationsarbetets fem processer: 

demokratikommunikation, kommunikation 

av uppdrag och tjänster, internkommunikation, 

ortskommunikation och kriskommunikation. 

För samtliga områden finns 

övergripande kommunikationsmål. 

En gemensam kommunikationsplan för hela 

kommunen togs fram som sammanställer 

prioriterade kommunikationsfrågor utifrån 

strategiska mål, kommunikationsmål, resultat 

i genomförda medborgar- och brukarenkäter 

samt öppna jämförelser. 

Arbetet med varumärket Eskilstuna inleddes 

med bred förankring och en varumärkesundersökning 

om bilden av Eskilstuna startades. 

Grundskolan påbörjade ett strukturerat 

varumärkesarbete. 

System och organisation 

för fler e-tjänster 

Kommunstyrelsen beslutade att investera 

i nya e-tjänster för att öka servicen men 

också för att vi ska bli effektivare. Efter en 

grundlig förstudie har nu system upphandlats 

och en organisation skapas nu för att införa 

e-tjänster. 

Modiga idéer i 

kommunkoncernen 

Innovations- och förbättringskonceptet 

Modiga idéer startades. Modiga idéer ska 

skapa både kultur och struktur för att främja 

innovationsarbetet inom kommunkoncernen. 




EKONOMI 






& TREND 


TOT 

Stark ekonomi och positivt resultat 

för nionde året i rad 

För nionde året i rad redovisar Eskilstuna kommun ett positivt 

ekonomiskt resultat. Vi fick ett överskott på 193 miljoner kronor. Ett 

starkt ekonomiskt resultat är en förutsättning för att vi ska kunna 

fortsätta satsa på en trygg och hållbar framtid i Eskilstuna. 

Med det resultatet uppnår vi det årliga långsiktiga resultatmålet om 

2,5 procent av skatteintäkterna och överstiger budget med 96 miljoner. 

Huvuddelen av överskottet förklaras av en återbetalning från AFA 

Försäkring, som är engångsföreteelse. 

Kommunens anläggningsinvesteringar uppgick till 274 miljoner kronor 

och självfinansieringsgraden av dessa uppgick till 109 procent. 

Eskilstuna bibehåller sin A-rating för andra året i rad hos Svensk 

Kommunrating. Det är det högsta betyg som går att få. 

Resultat i förhållande 

till skatteintäkter 

och generella 

statsbidrag i 

genomsnitt under 

en 4 års period 

Nämnder och 

bolag ska ha en 

ekonomi i balans 

Självfinansieringsgrad 

av investeringar 

Avtalstrohet 

vid inköp 

2,5 % 3,5 % 

15 nämnder 

och bolag 

9 nämnder 

och bolag 

68 % 109 % 

65 % 76 % 


Starkare ekonomi i flera år 

Eskilstuna kommuns finansiella styrka har 

nu stärkts under en lång rad av år. Detta 

bekräftas av att den samlade soliditeten nu 

för första gången är positiv och uppgår till 

1,7 procent. 

Högsta betyg i finansiell 

ratinglista, igen 

Eskilstuna går mot strömmen och behåller 

högsta betyg, A-rating, i Svensk Kommunratings 

lista. Svensk Kommunrating är ett 

värderingsföretag som betygsätter alla kommuners 

ekonomi i en finansiell ratinglista. 

För att få betyget A måste man ha A-betyg 

i samtliga områden som bedöms; kommunskuld, 

finansiell hälsa, finansiella risker och 

finansiella möjligheter. Endast 60 av Sveriges 

kommuner får A–betyg och en av dem är 

alltså Eskilstuna. 

Underskott för nämnderna och 

överskott för bolagen 

Nämnderna redovisade ett sammantaget 

underskott på 17 miljoner kronor. Det är 

verksamheter inom vård och omsorg som 

har problem med att följa budget. Särskilt 

kostnaderna för vård av barn och unga 

ökade kraftigt. De kommunala bolagen 

redovisade ett starkt resultat om 112 miljoner 

kronor vilket är 32 miljoner kronor 

över budget. 

Lagersbergs äldreboende, en 

stor investering 

Kommunens investeringar ökade och totalt 

investerade vi för 437 miljoner kronor. Den 

största investeringen var utbyggnaden av 

Lagersbergs äldreboende. Större gatuinvesteringar 

gjordes också, till exempel upprustningen 

av Rademachergatan och Alva 

Myrdals Gata samt kajreparationer. Stora 

investeringar gjordes inom logistik. 

Förberett för samlat 

beslutsstödsystem 

Ett samlat beslutsstödsystem med styrkort, 

hantering av personal, ekonomi och verksamhetsrapporter 

har förberetts. Före sommaren 

2013 ska alla chefer börja använda 

systemet. 

Hög avtalstrohet i nya 

beställningssystemet 

Ett beställningsstödssystem infördes under 

våren. Avtalstroheten är 76 procent. Det är 

11 procentenheter över målet. 

Nytt resursfördelningssystem 

för förskola och grundskola 

Ett nytt resursfördelningssystem inom 

förskola och grundskola togs fram. Systemet 

har gjort resursfördelningen mer transparant 

och rättvis mellan verksamheter i egen 

regi och fristående verksamheter. 

24 



INTÄKTER 

Skatteintäkter 60 % 

Generella statsbidrag 21 % 

Bidrag 8 % 

Hyror & arrenden 5 % 

Försäljning 4 % 

Taxor & avgifter 2 % 

KOSTNADER 

Personalkostnader 57 % 

Entreprenader 13 % 

Lokalkostnader 10 % 

Bidrag 8 % 

Kapitalkostnader 5 % 

Varor 4 % 

Övrigt 3 % 

SÅ ANVÄNDES 100 KRONOR AV 

KOMMUNALSKATTEN 2012 

Demokrati 

Utbildning 

Vård & sociala tjänster 

Kultur & berikande fritid 

Miljö & samhällsbyggnad 

Samhällsskydd & 

säkerhetsarbete 

Näringsliv & arbete 

0,94 

5,22 

5,53 

1,67 

8,02 

37,20 

41,42 

0 10 20 30 40 

SKATTESATS 

22,18 % 10,17 % 

Kommun 

Totalt 32,25 % 

Landsting 


Måluppfyllelse strategiska mål 

NULÄGE, STRATEGISKA MÅL 2012-2015 

De fyraåriga strategiska målen visar de viktigaste förbättringarna som kommunfullmäktige vill 

uppnå under mandatperioden. De är en konkretisering av vägen för att nå visionen. Indikatorer 

visar om målet är på väg att nås. 

1. En attraktiv stad 

Bättre än 



100 000 

98 000 

96 311 

97 596 

98 765 

MÅL 2012 

97 300 

96 000 

»» 

Befolkningen ökade med 1169 invånare. 

»» 

Antalet nyproducerade bostäder var 42. Det är för få. 

»» 

Satsning på bad och arena beslutades. 

»» 

Tillsammans med Västerås fick vi utmärkelsen Årets studentstad. 

»» 

Jämställdhetsarbetet är en förebild för andra kommuner. 

»» 

Kundnöjdheten med den kommunala servicen är högre än i riket och 

uppgår till 69,1 (riket 68,8) 

»» 

Nöjdheten med inflytande är något lägre än i riket och uppgår till 37 

(riket 40). 

50 % 

46 % 

42 % 

38 % 

34 % 

2010 2011 2012 

BEFOLKNINGSTILLVÄXT 

41 % 

41 % 

43 % 


43 % 

2010 2011 2012 

UPPLEVD TRYGGHET 

85 % 

82 % 

79 % 

76 % 

73 % 

Flickor 

Samtliga 

Pojkar 

2. Höjd utbildningsnivå 

Bättre än 



5 

4 

3 

2 

1 

VT 10 VT 11 VT 12 

GODKÄNT BETYG I 

MINST 16 ÄMNEN 

(GRUNDSKOLAN) 

4,43 

4,40 

4,44 

2010 2011 2012 

TRYGGHET I 

FÖRSKOLAN 

(BETYG 1-5) 

»» 

Fler grundskoleelever godkändes i 16 ämnen. Andelen 

uppgick till 81,2 procent, vilket är det bästa resultatet sedan 

2003. 

»» 

Barn och elever upplevde att de är trygga i våra skolor och 

förskolor. 

»» 

Betygspoäng för gymnasieelever på nationella och individuella 

program ökade men på specialprogrammen var det något 

lägre. 

»» 

Vi har klart högre andel gymnasieelever som får slutbetyg än 

jämförbara kommuner. Genomsnittliga betygspoängen är 

13,9 (riket 14,1). 

»» 

I samverkan med Mälardalens högskola och andra kommuner 

i regionen startade Mälardalens kompetenscentrum för 

lärande. 

26 


Måluppfyllelse strategiska mål 

3. Ekologisk uthållighet 

300 

295 

Bättre än 



250 

265 

237 


246 

»» 

Eskilstuna fick utmärkelsen Sveriges miljöbästa kommun och 

bedöms också för de kommande åren att tillhöra de allra 

främsta i landet. 

»» 

Vår världsunika optiska sopsortering gav resultat. Mängden 

avfall till förbränning minskade med 20 procent år 2010-2012. 

»» 

Kommunala verksamhetsfastigheter värmdes fossilfritt och 

andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten 

uppgick till 30 procent. 

»» 

Alla stadsbussar körs på biogas. 

»» 

Alla miljöindikatorer utvecklades positivt. Elförbrukningen 

minskade både i Eskilstuna som ort och i den kommunala 

organisationen. 

35 % 

32 % 

29 % 

26 % 

23 % 

2010 2011 2012 

MÄNGD AVFALL TILL 

FÖRBRÄNNING 

25 % 

30 % 

30 % 

2010 2011 2012 

ANDEL EKOLOGISKA 

LIVSMEDEL 


30 % 

700 

650 

4. Fler jobb 

560 

420 

280 

350 


300 

Oförändrat föregående 

år 

Nära målet 

140 

15 % 

13 % 

11 % 

9 % 

7 % 

22 

2010 2011 2012 

ANTAL JOBB VID 

NYETABLERINGAR 

10,8 % 

10,7 % 

11,6 % 

2010 2011 2012 

ARBETSLÖSHET 

I DECEMBER 

»» 

Storsatsning med 100 miljoner kronor per år under tre år 

inleddes för nya jobb. Totalt får 2 000 personer jobb, studier 

eller praktik de närmaste åren. 

»» 

För första gången sedan 2003 minskade både kostnaderna 

för försörjningsstöd och antalet hushåll med stöd. Vi har 

dock fortfarande en hög nivå av andel hushåll med försörjningsstöd. 

»» 

I samverkan med Mälardalens högskola och andra kommuner 

i regionen startade Mälardalens kompetenscentrum för 

lärande. 

»» 

En allt större del av de deltagare som avslutat arbetsmarknadsinsatser 

eller yrkesutbildning har fått arbete. Enligt 

mätningar är många mycket nöjda med insatserna. 


Finansiell analys 


Eskilstuna kommuns ekonomiska resultat är positivt för nionde året 

i rad. Resultatet för 2012 enligt balanskravet uppgår till 193 miljoner 

eller 4,0 procent av skatteintäkterna. Det är högre än kommunens 

långsiktiga resultatmål som är på 2,5 procents överskott av skatteintäkterna 

och det är 96 miljoner bättre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens 

resultat inklusive bolagen uppgick till 331 miljoner. 

Metod 

Resultatet i förhållande till skatteintäkter 

och generella statsbidrag, 4 års rullande 

genomsnitt 

% 

4,0 

3,5 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

0,7 % 

2009 

Utfall 

2,0 % 

2,7 % 

3,7 % 

2010 2011 2012 

Mål 

Balanskravet och jämförelsestörande poster 

Årets resultat för kommunen 

210 miljoner 

- Reavinster -17 miljoner 

Resultat exkl. reavinster – Balanskravet 193 miljoner 

mans gör nämnderna ett underskott med 18 miljoner. 

Det goda resultatet har också skapat ett lägre lånebehov för kommunen. 

Eftersom ränteläget inte heller ökade lika mycket som budgeterat 

skapades ett budgetöverskott för de finansiella kostnaderna 

med 11 miljoner. 

Även i år sänkte AFA retroaktivt sina arbetsmarknadsförsäkringspremier. 

Det resulterade i ett överskott på 12 miljoner. 

Kommunens bolag visar sammantaget ett bra resultat för 2012. 

Kommunens och bolagens sammanlagda resultat blev 331 miljoner. 

Lagstiftningen kräver att kommunernas ekonomi ska vara i balans. 

Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. 

Eskilstuna uppfyller balanskravet med god marginal för 2012. 

Kostnads- och intäktsutvecklingen 

Grunden till den finansiella analysen är RK-modellen från Kommunforskning 

i Väst. Den bygger på fyra viktiga perspektiv ur en kommuns 

övergripande finansiella horisont; det ekonomiska resultatet, 

kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den 

finansiella utvecklingen. Genom att analysera perspektiven identifieras 

styrkor och finansiella problem och därigenom visas det om 

kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. 

Analysen av resultatet visar om det finns obalanser i utvecklingen av 

intäkter och kostnader för året och över tid. Möjligheter att möta 

finansiella svårigheter på lång sikt visas genom analys av kapaciteten. 

Analysen av risker visar om det finns faktorer som kan påverka 

kommunens resultat och kapacitet negativt. 

Vilken kontroll som kommunen har över den ekonomiska utvecklingen 

avgörs genom att analysera budgetföljsamheten. 

Resultatet 

Kommunens resultat uppgick till 210 miljoner kronor för 2012. 

Rensat från reavinster är resultatet 193 miljoner. Detta ska jämföras 

med budgeterat resultat på 96 miljoner. Den positiva avvikelsen mot 

budgeten förklaras i huvudsak av två saker. Dels en återbetalning 

av försäkringspremier från AFA för åren 2007 och 2008 med 86 

miljoner. Dels högre skatteintäkter med 34 miljoner jämfört med 

budgeten. Fem nämnder av nio har klarat sin budget, men tillsam- 

Genomsnittlig 

Förändring 

2009-2012 

Förändring 

2011-2012 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,5 % 3,3 % 

Verksamhetens nettokostnader 

(rensat från jämförelsestörande poster) 4,7 % 4,6 % 

En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning 

är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader 

är god. Under perioden 2008 till 2012 har skatteintäkterna och de 

generella statsbidragen ökat med 4,5 procent per år vilket är 

0,2 procentenheter lägre än nettokostnadsökningen. Detta visar att 

kommunen har haft balans mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen 

under de senaste fyra åren. 

Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,6 procent mellan 2011 

och 2012. Detta förklaras främst av att kommunen växer. Lönekostnadsökningen 

var 4,3 procent samt lokalkostnadsökningen var 

4,5 procent. 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och 

finansnetto visar hur stor del av skatteintäkterna som används i den 

löpande verksamheten. En rimlig nivå för att klara ekonomisk hushållning 

bör ligga på cirka 97-98 procent. Som framgår av diagrammet 

så stärktes nyckeltalet något för 2012. Nettokostnadernas andel 

var 95,7 procent. Nettokostnadsandelen ligger bra till i förhållande 

till kommunens mål. 

28 



Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, 

generella statsbidrag och finansnettot 

100 % 

90% 

80 % 

99,8 

2008 

97,0 

94,9 

Kontroll 

En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av kommunens 

budgetföljsamhet. Nämndernas budgetföljsamhet är något sämre 

under 2012. Fem nämnder av nio har budget i balans. Budgetavvikelsen 

för alla nämnder blev -17,6 miljoner, vilket är en avvikelse på 0,4 

procent. 

I takt med att resultatet förbättrats under året har nya medel beslutats 

och tillförts verksamheten. Dessa finns redovisade nedan under 

rubriken övriga kommungemensamma nettokostnader. 

För finansnettot (räntekostnader minus ränteintäkter) redovisas 

ett överskott mot budget med 10,8 miljoner. Överskottet förklaras 

till största delen av mindre behov av upplåning än vad som 

ursprungligen antogs vid budgeteringen och att räntenivån har varit 

lägre än budgeterat. 

Nämndernas budgetföljsamhet 

96,3 

95,7 

2009 2010 2011 2012 

Budgetavvikelser 

per nämnd 

Avvikelse 

mnkr 

Avvikelse 

% 

Kommunstyrelsen 6,9 2,6 

Arbetsmarknads- och familjenämnden -29,9 -4,8 

Barn- och utbildningsnämnden 9,4 0,5 

Kultur- och fritidsnämnden 0,5 0,2 

Miljö- och räddningstjänstnämnden 1,0 1,6 

Stadsbyggnadsnämnden 13,2 4,5 

Torshällas stads nämnd -5,9 -2,0 

Vuxennämnden -12,1 -1,0 

Överförmyndarnämnden -0,6 -8,3 

Summa budgetavvikelser 

rensat från reavinster -17,5 -0,4 

Kommunstyrelsens resultaträkning visar ett överskott på 

6,9 miljoner kronor varav konsult och uppdrag står för 0,3 miljoner 

och kommunledningskontoret 6,6 miljoner. 

Kommunledningskontorets överskott förklaras bland annat av att 

anslag för pågående projekt inte förbrukats under året samt lägre 

kostnader då några större samarbetsavtal omförhandlats till lägre 

nivåer under året. 

Konsult och uppdrags överskott förklaras främst av ökade intäkter 

som beror på volymökningar och tilläggsuppdrag hos it-enheten. 

Även hos internservice har volymökningar bidragit till ökade intäkter 

med 0,5 miljoner. Däremot har nystartade rekryteringsenheten 

samt kommunikation haft lägre intäkter än budget på 2,4 respektive 

0,5 miljoner. 

Antalet tillsvidareanställda har ökat under året med 28 personer. 

Främst beror det på att nya funktioner och avdelningar har inrättats 

där kommunstyrelsen har tagit över och förstärkt vissa uppdrag, 

exempelvis inom den nybildade rekryteringsenheten, miljö och 

samhällsbyggnad, skolfrågor och projektstyrning. 

Arbetsmarknads- och familjenämnden redovisar ett totalt underskott 

på 29,9 miljoner kronor jämfört med budgeten. 

Det är främst inom socialtjänsten som underskottet uppstått. 

Kostnader för extern vård av barn och unga ökade kraftigt. Verksamheten 

hade fler och dyrare placeringar jämfört med tidigare år. Trots 

den fortsatt höga arbetslösheten har antalet hushåll som erhåller 

försörjningsstöd minskat något. Kostnaden för försörjningsstöd ökade 

dock då Socialstyrelsen ökade bidragsnormen kraftigt under året. 

Därför beviljades nämnden en ramhöjning på 8 miljoner kronor. 

Även inom området arbetsmarknad har nämnden ett underskott 

främst beroende på minskade externa intäkter och ökade kostnader 

för medfinansiering av externa projekt. 

Under 2012 beviljades 20 miljoner kronor extra för att stärka 

nämndens satsning på arbetsmarknadsåtgärder. 

Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2012 blev ett överskott 

på 9,4 miljoner kronor. Resultatet för förskolan blev 

4,3 miljoner, för grundskolan 4,5 miljoner och för gymnasieskolan 

ett underskott på 5,2 miljoner. Resultatet för de anslagsfinansierade 

verksamheterna särskola och omsorgsverksamheten blev 

-2,9 miljoner. Nämnd och förvaltningsgemensamt stod för den 

största positiva avvikelsen med 8,7 miljoner. 

Barnkullarna ökade inom förskolan och i grundskolan. För gymnasieskolan 

är situationen annorlunda, där minskar elevkullarna. 

Elevtappet beräknas fortsätta fram till 2015 för att därefter vända 

uppåt igen. 

Att resultatet i förskolan och grundskolan blev så bra beror till 

stor del på barn- och elevtillströmningen men också på en allmänt 

restriktiv hållning vad gäller inköp och nyanställningar. Inom gymnasieskolan 

beror den negativa budgetavvikelsen främst på minskade 

elevkullar, minskade statsbidrag men också på att den gamla och 

nya gymnasieskolan ska bedrivas parallellt, vilket har visat sig vara 

kostsamt. 

Arbetet med lokaleffektvisering har fortsatt under verksamhetsområdet. 

Inom grundskolan har lokalytorna minskats med cirka 

8 000 kvm. Det motsvarar en årlig hyresminskning med drygt 

9 miljoner. 

Utöver budgetramen har grundskolan fått medel för att driva 

projekt med syfte att öka andelen elever med betyg i 16 ämnen. 

Elva miljoner kronor tillfördes under året, inklusive en överföring av 

föregående års oförbrukade medel. 



Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 miljoner 

kronor. Enheterna har sammantaget en ekonomi i balans och 

god budgetdisciplin. Endast verksamhetsområdet förvaltningsgemensamt 

har ett underskott på 1,5 miljoner. Det beror på att kostnader 

för extraordinära åtgärder tas där, istället för att belasta enskilda 

verksamheters budgetar. Dessa åtgärder berör främst lokaler och 

anläggningar och avser allt ifrån installation av accesspunkter för wifi 

till säkerhetsåtgärder. 

Störst överskott, 1,3 miljoner kronor, gör bibliotek och mötesplatser. 

Främsta orsak till detta är fördröjning i tillsättning av tjänster 

bland annat i samband med pensionsavgångar. 

Miljö- och räddningstjänstnämnden redovisar ett positivt resultat 

för perioden på 1 miljon kronor. 

Det positiva resultatet finns hos räddningstjänsten. Det beror främst 

på ökade ersättningar för utryckningar vid obefogade automatlarm 

och engagemang åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Dessutom har personalkostnaderna kunnat hållas lägre än budget på 

grund av vakanser. 

Miljökontoret har trots minskade intäkter kunnat redovisa en 

budget i balans då personalkostnaderna varit lägre än budget för att 

vakanser inte tillsatts. 

Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 13,2 miljoner 

för året. Överskottet förklaras till största delen av att kostnader 

för skolskjuts och färdtjänst blev lägre än budgeterat och gav ett 

överskott på 6,2 miljoner. 

Utöver detta beror överskottet på högre bygglovsintäkter, minskade 

personalkostnader hos planavdelningen på grund av vakanser, lägre 

kapitalkostnader hos projektavdelningen och högre intäkter avseende 

kontroll- och felparkeringsavgifter. 

Kostnaden för vinterväghållning blev 3 miljoner högre än budget. 

Torshälla stads nämnd redovisar ett negativt resultat på 5,9 miljoner 

kronor. 

Äldreverksamheten har ett underskott på 3,6 miljoner. Detta beror 

främst på höga personalkostnader till följd av hög sjukfrånvaro, ökat 

vårdbehov med fler dubbelbemanningar, kostnader i samband med 

omställning och kompetensutveckling samt ökade kostnader för 

vikarier på grund av minskad flexibilitet i personalplaneringen då 

arbetstidsavtal saknas. Omställningskostnaden för Torsiliahemmet 

blev 1 miljon kronor. 

Barn- och ungdomsvård redovisar också ett underskott på 

2,2 miljoner. Orsaker till detta är högre kostnader för konsulentstödda 

familjehem, institutionsvård samt förebyggande och rehabiliterande 

insatser. Dessutom tillkommer en högre personalkostnad 

som beror på sjukdom och personalomsättning. 

Även inom missbruksvården redovisas ett negativt resultat på 

1,9 miljoner. Detta beror på höga kostnader för institutionsvård, 

konsulentstöd inom familjehem och öppenvårdsinsatser. 

Övriga insatser för vuxna redovisar ett minusresultat på 1,3 miljoner, 

främst beroende på höga kostnader för skyddat boende som 

inte kunde förutses vid budgetering. 

Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat med 1,5 miljoner jämfört 

med budget. 

Inom grundskola och fritidshem redovisas ett överskott på 

2,1 miljoner. 

Vuxennämnden redovisar ett underskott på 12,1 miljoner. 

Ett kraftigt underskott befarades för 2012 på grund av ökade 

volymer inom funktionshindersverksamheten och ökande vårdtyngd 

inom särskilt boende. Genom effektiviseringar och en ramförstärkning 

på 8 miljoner för ökade LSS-kostnader har underskottet 

begränsats till 12 miljoner. Äldreomsorgen visar ett stort underskott 

vilket bland annat beror på ökat omvårdnadsbehov samt 

vikariekostnader för utbildningssatsningen omvårdnadslyftet. Försäkringskassans 

ändrade bedömningar inom personlig assistans har 

inneburit en överföring av kostnader till vuxennämnden. Hemtjänst 

för personer under 65 år visar ett större underskott och kommer 

att omstruktureras under 2013. 

Förhoppningen fanns att nå ett avtal om rätten till önskad sysselsättningsgrad 

och optimerad bemanning, något avtal kom dock inte till 

stånd. Genom uppsägning av befintliga avtal om arbetstidsmodeller 

försvårades planering av verksamheterna med ökade kostnader som 

följd. 

Trots det besvärliga ekonomiska läget har många nya platser skapats 

för att möta de ökande behoven för personer med funktionsnedsättning. 

29 nya boendeplatser och 49 nya platser inom daglig verksamhet/sysselsättning 

har tillkommit. Dessutom har ett äldreboende 

lagts ner och ett nytt modernare öppnats på Lagersbergsgården. 

Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på 0,5 miljoner 

för år 2012. Detta beror på högre kostnader för ställföreträdare för 

gode män. 

Reavinsterna från försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 

17 miljoner och avsåg i huvudsak försäljning av tomträtter. 

Övriga kommungemensamma nettokostnader redovisar ett 

överskott på 85,7 miljoner jämfört med budget som till största 

delen förklaras av återbetalning från AFA. 

Följande resurstillskott beslutades under året. 

»» 

Sammanhållen rekrytering, 2 miljoner 

»» 

Projekt för att höja kunskapsresultaten i grundskolan, 3 miljoner 

»» 

Extra anslag till vuxennämnden med anledning av ökade LSS-kostnader, 

8 miljoner 

»» 

Ramhöjning till arbetsmarknads- och familjenämnden samt 

torshälla stads nämnd med anledning av Socialstyrelsens höjning 

av socialbidragsnormen, 8,6 miljoner. 

»» 

Driftskostnader i samband med logistikutbyggnad, 1,2 miljoner 

Några av de större avvikelserna mot budget var: 

»» 

Nya löneavtal som slöts under 2012 kostade nämnderna sammanlagt 

94 miljoner vilket innebar ett överskott med 4 miljoner. 

»» 

Skaderegleringsutgifter överskred budgeten med 1,5 miljoner. 

»» 

Fastighetsenhetens nettokostnader blev cirka 16 miljoner lägre än 

budget beroende på att pengar i lokalbanken och reavinster inte 

användes. 

»» 

Pensionsutgifterna blev nästan 10 miljoner lägre än budget. 

»» 

Det blev också överskott mot budget i några av kommunstyrelsens 

budgetreserver. 

»» 

Kommunledningskontoret, barn- och utbildningsnämnden samt 

Torshälla stads nämnd valde att lyfta överskott från tidigare år på 

sammanlagt 20,9 miljoner. 

30 



Kommunens bolag har sammantaget ett resultat på 112,4 miljoner. 

Det är 31,9 miljoner högre än budget. 

Kommunens helägda bolag 

Resultat i miljoner 

Resultat 


Avvikelse 

mot budget 

Eskilstuna Kommunföretag AB -29,5 -0,7 

Eskilstuna Energi och Miljö AB 130,5 29,0 

Kommunfastigheter i Eskilstuna AB 26,8 4,0 

Parken Zoo i Eskilstuna AB -5,6 -0,6 

Eskilstuna Bad AB -9,8 0,2 

Summa 112,4 31,9 

Resultatet för moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag AB är 

-29,5 miljoner. Det är 0,7 miljoner lägre än budget. 

Eskilstuna Energi och Miljö AB redovisar ett resultat på 130,5 

miljoner innan bokslutsdispositioner och skatt vilket är 29 miljoner 

högre än budget. Det goda resultatet förklaras av ett kraftigt förbättrat 

resultat för värmeverksamheten. Förbättrad bruttovinst, ökade 

elcertifikatsintäkter och lägre underhållskostnader har förbättrat 

resultatet med 30 miljoner jämfört med budget. 

Elhandeln har haft ett mycket bra år och resultatet blev 7 miljoner 

högre än budget. 

Även elnät hade ett bra år och redovisade ett resultat som var 

nästan 9 miljoner bättre än budgeterat. Resultatet belastas med 12 

miljoner avseende aktieinnehavet i SEVAB Strängnäs Energi AB. I 

beloppet ingår andel av verksamhetens resultat och nedskrivning av 

goodwill. 

Kommunfastigheter i Eskilstuna AB redovisar ett resultat före 

bokslutsdispositioner och skatt på 26,8 miljoner, vilket är 4 miljoner 

bättre än budget. Avgift för kommunal borgen och internbanksavgift 

har belastat bostadsbolagen med 10,4 miljoner. Motsvarande 

siffra förra året var 0,1 miljoner. Torshälla Fastighets AB har sålt 

fastigheten Snickaren 9 med en realisationsvinst på 1,8 miljoner. 

Återbetalning av premier för 2007 och 2008 från AFA Försäkring AB 

har erhållits med 3,3 miljoner. För affärsområde bostad medförde 

hyresförhandlingen 2012 en hyreshöjning från och med 2012-04-01 

med 2,99 procent i Eskilstuna och med 3,1 procent i Torshälla. 

För att bygga en hållbar stad, socialt, miljömässigt och ekonomiskt 

har första etappen av fyra med stamrenovering och energieffektivisering 

i Lagersberg utförts. 

Projektstart har skett för bostadsområdet Holmen med 57 nya 

lägenheter och Brunnsbackens äldreboende med 66 nya lägenheter. 

Holmen beräknas inflyttningsklart mars-april 2014 och Brunnsbacken 

i september 2014. Odlarskolan har byggts om till British Junior 

och planering pågår för ett nytt badhus och en ny arena. 

Parken Zoo i Eskilstuna AB redovisar ett underskott på 5,6 miljoner. 

Rörelseresultatet är förbättrat med 5 miljoner jämfört med 

2011. Årets positiva utveckling beror på 260 000 betalande besökare 

med en ökad snittintäkt per besökare samt god kostnadskontroll. 

Eskilstuna Bad AB redovisar ett underskott på 9,8 miljoner. 

Underskottet är 0,6 miljoner bättre än budgeterat. Besöksantalet i 

badanläggningarna uppgick till 210 000 vilket är 4,5 procent lägre än 

föregående år. 

Kommunens investeringar 

Investeringsutgifterna uppgick till 437 miljoner, vilket var 92 miljoner 

högre än under 2011. Den totala budgeten uppgick till 622 miljoner. 

Avskrivningarna under 2012 var 161 miljoner. Fastighets- och anläggningsinvesteringar 

om 285 miljoner har slutredovisats. 

Av kommunens totala investeringar har 135 miljoner investerats 

i fastigheter. Inom skolområdet investerades 48 miljoner. Bland 

annat färdigställandet av om- och tillbyggnad av Slagstaskolan, efter 

en brand. Stålforsskolans kök och matsal har moderniserats. En 

tillbyggnad har färdigställts på Djurgårdsskolan. Hus C på S:t Eskils 

gymnasium har restaurerats. 

Inom vuxenförvaltningens område investerades 57 miljoner. En 

tillbyggnad på Lagersbergsgården gav 57 nya ljusa och moderna 

lägenheter som ersättning för Nyfors äldreboende som lades ner. I 

Stenby färdigställdes ett nytt gruppboende. 

Inom kommunstyrelsens område investerades 19 miljoner med 

fokus på energisparåtgärder. Ungefär 50 projekt har genomförts. På 

Faktoriholmarna har före detta kanslihuset anpassats för en etablering 

av Nordea. 

Inom arbetsmarknads- och familjeområdet investerades 4 miljoner 

i lokaler genom att SFI har flyttat till nya lokaler. Ytterligare tre 

bostadslägenheter har iordningställts i Hemlaås. 

Inom kultur- och fritidsförvaltningens område investerades 2 miljoner. 

Detta skedde i en ny servicebyggnad vid Sundbyholms camping. 

Inom Torshälla stads förvaltningsområde investerades 2 miljoner. På 

Gökstensskolan har lokaleffektivisering skett, detta gav utrymme för 

nya förskoleplatser. 

Investeringarna i gator och vägar har gjorts med 77,2 miljoner. De 

största enskilda gatuinvesteringarna skedde på Rademachergatan, 

ombyggnad av Alva Myrdals gata och trafiksäkerhetshöjande åtgärder 

i Torshälla. Andra större investeringar är bland annat reparation 

av kajer samt byggnation av Å-stråket. 

Inom området affärsverksamhet uppgår investeringarna totalt sett 

till 57,5 miljoner, vilket är något lägre än 2011 (70,1 miljoner). Så 

gott som hela investeringen avser utbyggnaden av Folkesta kombiterminal. 

Inköp av inventarier uppgår totalt sett till 61,5 miljoner, vilket är 

något lägre än 2011 (68,4 miljoner). 



Investeringar 2007– 2011 

Mnkr 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Övrigt 

Inventarier 

Affärsverksamhet 

Gator och vägar 

Större differenser i investeringsbudgeten 

Fastigheter 

Totalt sett uppgick investeringsbudgeten till 185 miljoner mer än 

vad som verkligen investerades. Generellt sett kan sägas att ambitionerna 

är mycket höga. När sedan investeringarna ska förverkligas är 

inte detaljplanerna helt klara, upphandlingarna drar ut på tiden eller 

det saknas personer som kan driva projekten. 

Störst differens mellan budget och utfall finns bland fastighetsinvesteringar, 

cirka 123 miljoner lägre utgifter än vad som budgeterades. 

De större objekt där utgifterna blev lägre än budgeterat var 

Lagersbergsgården med 28 miljoner och Stenby gruppboende med 

11 miljoner. De större förseningar som uppstått under året rör 

följande projekt: tillbyggnad av Ärla skola (7 miljoner), undervisningskök 

på Rinmangymnasiet (7 miljoner), Djurgårdsskolan (4 miljoner), 

Årbyskolans gymnastikhall (4 miljoner), energiåtgärder (12 miljoner), 

ny värmeanläggning i Hållsta (5 miljoner), isstadion (10 miljoner) och 

konserthallen (5 miljoner). 

Inom gatuområdet är skillnaden mellan budget och utfall cirka 

50 miljoner. Största enskilda förklaringen är förseningar i projekten 

gång- och cykelväg Åsbyvägen, Flugmötesvägen, Östra gatan, Åstråket, 

Fristadstorget samt Stadskällarbron i Torshälla. Dessa förseningar 

svarar tillsammans för 26 miljoner. 

Bland övriga investeringar märks endast smärre avvikelser i exploateringsbudgeten 

och bland nämndernas inventarieanslag. 

Självfinansieringsgrad 

av anläggningsinvesteringarna 

Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringarna är självfinansieringsgraden. 

Till anläggningsinvesteringarna räknas fastigheter, 

gator och vägar, affärsverksamhet och övriga anläggningar. När den 

löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor 

andel av skatteintäkterna och de generella bidragen för att investeringarna 

ska kunna finansieras med egna medel (årets resultat och 

avskrivningsutrymmet). Detta benämns självfinansieringsgrad och 

100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga 

anläggningsinvesteringar som har genomförts under året. Om detta 

sker stärker kommunen sin långsiktiga betalningsberedskap i form av 

förbättrad soliditet eftersom inga nya lån behöver tecknas. 

Självfinansieringsgraden var 109 procent under 2012, vilket är en 

ökning jämfört med 2011 då självfinansieringsgraden hamnade på 

97,2 procent. Anledningen är främst att det ekonomiska resultatet 

2012 var högre än föregående år. Detta innebär att det strategiska 

målet överträffats och att alla investeringar finansierats med egna 

medel. 

Markexploatering 

Mark såldes i Eklunda till ny Nettobutik, i Svista till tre olika intressenter, 

i Källsta industriområde till Agaton Holdning som avser att 

exploatera industrifastigheter, i Slagsta till Ellfolk Bygg AB. 

Beslut fattades om att sälja före detta brandstationen till HSB som 

ska bygga bostäder där. 

Arbetet med en fördjupad översiktsplan och nya detaljplaner för Eskilstuna 

logistikpark pågår. En ny järnvägsanslutning byggdes. Utgiften 

för den investeringen uppgick till 86 miljoner. 

I Stenby har flytt och nybyggnation av odlings område genomförts. 

För Odlaren har en markanvisningstävling genomförts för delen 

Trumtorp. Området ska planläggas för bostäder. 

Totalt har kommunen under 2012 sålt exploateringsmark för 

8,4 miljoner. 

Kapacitet 

Soliditet 

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap. 

Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har 

finansierats med skatteintäkter. Resterande del upp till 100 procent 

utgör kommunens skulder till andra finansiärer. Ju högre soliditet, 

desto starkare blir den långsiktiga finansiella kapaciteten. 

Kommunens soliditet uppgick till 52 procent för 2012. Det är en 

ökning med en procentenhet mot föregående år. Förklaringen till 

förbättringen är i huvudsak det goda resultatet för 2012. 

Ansvarsförbindelsen för pensionerna finns inte med i balansräkningen, 

vilket är i enlighet med rekommendationerna från rådet för 

kommunal redovisning. Det traditionella sättet att beräkna 

soliditeten är att inkludera ansvarsförbindelsen för pensionerna 

eftersom den är tvingande för kommunen att betala. Som framgår av 

diagrammet så är kommunens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen 

positiv för första gången och uppgår 2012 till 1,7 procent. Förklaringen 

till detta är främst det starka ekonomiskt resultatet. 

Kommunkoncernens soliditet uppgår till 27,3 procent och har ökat 

stadigt varje år sedan 1999 då den låg på 15,3 procent. 

32 



Soliditet – kapacitet lång sikt 

60 % 

50 % 

40 % 

30 % 

20 % 

10 % 

0 % 

-10 % 

-20 % 

2008 2009 2010 2011 2012 

Kommunen exkl ansvarsförbindelse 41% 

Kommunkoncernen 

Kommunen inkl ansvarsförbindelse (pensioner) 

Kommunalskatt 

En viktig faktor för kapaciteten är potentialen för kommunen att 

höja skattesatsen. 

I tabellen nedan finns kommunalskatten inklusive landstingsskatten 

angiven för några av kommunerna inom Mälarregionen. Eskilstuna 

kommun har en skattesats som ligger högre än de flesta andra 

större kommuner i Mälardalen. Det innebär en begränsad möjlighet 

för Eskilstuna att stärka sina finanser genom att höja kommunalskatten. 

Skillnaden mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun är 

45 öre och är oförändrad mot föregående år. Den totala skillnaden 

i skatt mot Västerås har ökat och är 2,21 kronor. Den genomsnittliga 

skattesatsen för alla kommuner i landet har ökat med fem öre 

mellan 2011 och 2012. 

Kommunalskatt 2013 

Kommun Landsting Summa 2012-2013 

Förändring 

Eskilstuna 22,18 10,77 32,95 +0,60 

Södertälje 20,13 12,10 32,23 - 

Strängnäs 21,73 10,77 31,90 +0,60 

Örebro 20,88 11,02 31,90 - 

Enköping 20,84 11,16 32,00 +0,30 

Västerås 20,36 10,88 30,74 +0,50 

Södermanland 21,96 10,77 32,73 +0,60 

Riket 20,62 11,11 31,73 +0,13 

Risk 

Betalningsberedskap på kort sikt 

Kassalikviditeten är det nyckeltal som vi valt för att visa betalningsberedskapen 

på kort sikt. I nyckeltalet har vi också tagit hänsyn till 

den outnyttjade delen av checkräkningskrediten. 

Kassalikviditeten inklusive den outnyttjade checkkrediten var 

85 procent i genomsnitt under åren 2008 – 2012. Det kan betraktas 

som en god nivå. Kassalikviditeten minskade från 98 procent till 

64 procent för 2012 men kan ändå betraktas som en tillräcklig nivå. 

Att enbart analysera kommunens likviditet är inte tillfredställande, 

utan även kommunens skuldsida måste analyseras. Förbättras 

likviditeten samtidigt som skuldsättningen minskar har kommunen 

förbättrat sin finansiella handlingskraft. 

Betalningsberedskap 

Genomsnittligt 

på kort sikt 2011 2012 2008-2012 

Kassalikviditet 98% 64% 85% 

Skulder 

Kommunens nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning 

rensat från vidareutlåningen till kommunens bolag. Nettolåneskulden 

har ökat med 169,1 miljoner mellan 2011 och 2012. Den budgeterade 

upplåningen var 200 miljoner för 2012. I nettolåneskulden ingår 

den utnyttjade checkräkningskrediten. 

Kommunens nettolåneskuld utgör en ränterisk för kommunen. Vid 

upplåning använder kommunen en riskvärderingsmodell i enlighet 

med finanspolicyn. Den styr mixen av lån med kort och lång räntebindningstid 

bland befintliga lån. Riskvärderingsmodellen innebär 

att en ökning av berörda marknadsräntor på en procentenhet 

maximalt får medföra en ökning av kommunens räntekostnad med 

0,5 procentenheter på ett års sikt samt maximalt 0,75 procentenheter 

på två år och därefter. En höjning av marknadsräntorna för 

befintliga lån med en procentenhet innebär alltså en maximal ökning 

av räntekostnaden med 5,4 miljoner första året samt 8,1 miljoner 

åren därefter. 

Skulder 

Förändring 

Belopp i miljoner 2011 2012 2011-2012 

Nettolåneskuld 912,5 1 081,6 169,1 

Finansnetto 

Kommunens finansnetto är minus 12,1 miljoner. Budgeterat finansnetto 

var minus 22,9 miljoner. Skillnaden förklaras främst av mindre 

behov av upplåning än vad som ursprungligen antogs vid budgeteringen. 

Dessutom har låneräntan varit lägre än budgeterat. 

Under 2012 sänktes reporäntan från 1,75 till 1,00 vid utgången av 

året, det vill säga en minskning med 0,75 procentenheter. Samtidigt 

minskade marknadsräntorna något mer. Exempelvis sjönk marknadsräntan 

Stibor 3 månader från 2,640 till 1,288 procent. Marknadsräntan 

Stibor 3 månader är den ränta som främst påverkar kommunens 

upplåningskostnad. Kommunens genomsnittliga ränta var 

3,84 procent under 2012. Det var en minskning med 0,25 procentenheter 

jämfört med 2011. 



Utdelningen var 7,8 miljoner från Eskilstuna kommunföretag AB. 

Utdelningen har under året justerats ner med anledning av införd 

modell för marknadspåslag på bolagens interna och externa lån. 

Finansnetto (mnkr) 2011 2012 

Finansiella intäkter (exklusive avkastningen 

från Kommunföretag AB) 56 83 

Finansiella kostnader -100 -103 

Utdelning från de kommunala bolagen 38 8 

-6 -12 

Pensionsåtaganden 

Kostnaderna för de befintliga pensionsåtagandena kommer att ta ett 

allt större utrymme i kommunens budget framöver. 

Kostnaden för betalning av ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade 

före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under 

2012 var kostnaden 94,4 miljoner, vilket är en ökning med 

4,7 miljoner jämfört med 2011. Värdet på ansvarsförbindelsen har 

ökat till 2 059 miljoner under 2012 vilket motsvarar en ökning med 

0,5 procent. 

Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 

1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och 

kostnaden bokförs löpande. Den avsättning som finns upptagen i 

balansräkningen som långfristig skuld avser i huvudsak garantipensioner, 

särskild ålderspension, efterlevandepensioner samt visstidspensioner 

till politiker. 

Kommunen har under de resultatmässigt goda åren under 

2000-talet gjort partiell inlösen med 254 miljoner inklusive löneskatt 

för att minska ansvarsförbindelsen för pensioner. Detta bidrar 

till lägre pensionskostnader åren framöver än vad som annars skulle 

ha varit fallet. Ingen ny avsättning för partiell inlösen gjordes under 

2012. 

De totala pensionsåtagandena var 2 226,1 miljoner i bokslutet för 

2012. Ökningen mellan 2011 och 2012 var marginell och motsvarar 

0,08 procent. 

Avsättningen för visstidspensioner berör nio personer. Ansvarsförbindelsen 

för förtroendevalda berör 22 personer och är villkorade 

till 70 procent av slutlön. 

Pensionsåtagande inkl. löneskatt 

(mnkr) 2011 2012 

Avsättningar – enligt avtal 

och garantipensioner 64,8 69,0 

Avsättningar – visstidspensioner 26,7 7,4 

Ansvarsförbindelse – intjänade före 1998 2 048,0 2 058,8 

Ansvarsförbindelse – avtal 

för förtroendevalda 84,8 91,0 

Summa pensionsåtagande 2 224,3 2 226,2 

Finansiella pensionstillgångar 0,0 0,0 

Återlånade medel 2 224,3 2 226,2 

ökning med 14,6 miljoner jämfört med 2011. Den största delen av 

borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. 

Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör 

risken är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat 

under de senaste åren och var 5,3 miljoner vid bokslutstillfället. 

Avslutande kommentarer 

Eskilstuna kommuns ekonomiska resultat är positivt för nionde året 

i rad. Resultatet för 2012 enligt balanskravet uppgår till 193 miljoner 

eller 4,0 procent av skatteintäkterna. Det är högre än kommunens 

långsiktiga resultatmål som är på 2,5 procents överskott av skatteintäkterna 

och det är 96 miljoner bättre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens 

resultat inklusive bolagen uppgick till 331 miljoner. 

Nämndernas totala budgetavvikelser uppgår till minus 0,4 procent 

av den totala budgeten. Det är något sämre än förra året. Fem av 

nio nämnder samt fyra av fem bolag hade en ekonomi i balans. En 

avgörande faktor för kommunens ekonomi framöver är en fortsatt 

bra ekonomistyrning och en god budgetdisciplin. 

Kommunen har fortsatt hög investeringstakt och den var högre 

än 2011. Soliditeten har förbättrats för 2012. Soliditeten inklusive 

ansvarsförbindelsen för pensioner är för första gången positiv och 

uppgår till 1,7 procent. Förbättrad soliditet ökar på längre sikt generellt 

kapaciteten att möta finansiella svårigheter. För kommunkoncernen 

har soliditeten de senaste tolv åren ökat stadigt. Driftkonsekvenser 

av investeringar och pensionskostnader beaktas fortlöpande 

i budget och prognoser. 

Analysen av riskperspektivet visar att kommunen har en låneskuld 

som utgör en risk vid framtida räntehöjningar. Risken är känd och 

hanteras löpande i prognos- och budgetarbetet. 

Bolagskoncernens resultat på 112 miljoner är starkare än tidigare 

år. Kommunfastigheter AB redovisar ett starkt resultat men det är 

resultatet från Energi & Miljö AB som överträffar budget. Soliditeten 

i bolagskoncernen har stärkts. 

Sammanfattningsvis har kommunen och kommunkoncernen redovisat 

ett mycket starkt resultat för 2012. Investeringstakten är fortsatt 

hög men trots detta har kommunen en hög självfinansieringsgrad på 

109 procent. 

Kommunen uppfyller de finansiella målen i hög grad. Sammantaget 

bedöms att kommunen har en hög grad av god ekonomisk hushållning. 

Avgörande för att kunna svara upp mot såväl ett ökat demografiskt 

tryck som invånare, brukare och kunders allt högre förväntningar 

är att: 

»» 

Vi fortsätter att effektivisera våra processer. 

»» 

Vi har ett tydligt fokus på kundnytta. 

»» 

Vi har en god styrning av våra investeringar. 

»» 

Hela organisationen har god ekonomistyrning och en god 

budgetdisciplin. 

Borgensåtagande 

Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna 

var 2 417,6 miljoner vid bokslutstillfället. Det är en 

34 


Ekonomisk redovisning 

Redovisningsprinciper 

Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, 

den kommunala redovisningslagen samt praxis i det 

kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden 

med några undantag. 

Pensioner 

Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner 

inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 

1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Vid beräkning av pensionsskulden 

används Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell 

(RIPS07). Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats 

till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. 

Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 

1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning 

i balansräkningen. 

Den avgiftsbaserade delen av pensionsförmåner i pensionsavtalet 

KAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell 

placering. 

Finansiella skulder 

Finansiella skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. 

Skulder som förfaller till betalning inom tolv månader redovisas 

som kortfristig skuld. Övriga finansiella skulder redovisas som 

långfristig skuld. 

Anläggningstillgångar 

Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktighet på 

minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett basbelopp. 

Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet 

med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet 

är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Årets 

investeringar har nettoredovisats, det vill säga erhållna investeringsbidrag 

har minskat anskaffningsvärdet på tillgången. 

Kreditivränta under byggtid ingår i anskaffningsvärdet på verksamhetsfastigheter 

som löper under en längre period. Räntan är i dessa 

fall inte direkt hänförbar till det enskilda investeringsobjektets 

lånebehov, vilket avviker från Rådet för kommunal redovisnings 

rekommendation nummer 15. 

Vissa immateriella anläggningstillgångar kan finnas redovisade bland 

de materiella, vilket avviker från Rådet för kommunal redovisnings 

rekommendation nummer 12. 

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar 

Avskrivning av anläggningstillgångarna påbörjas när anläggningen tas 

i bruk. 

Avskrivningar sker linjärt och baseras på ursprungliga anskaffningsvärden 

och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivningstiden anpassas 

till den aktuella anläggningens speciella förutsättningar, till exempel 

verksamhetens art, utnyttjandet av tillgången etcetera. 

Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. 

Följande avskrivningstider tillämpas i normalfallet: 

Immateriella anläggningstillgångar 

System/plattformsutveckling 

Program 

Systemlicenser 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark 

Mark 

Verksamhetsfastigheter 

Verksamhetsfastigheter, bättre kvalitet 

Barnstugor, skolor, ålderdomshem, 

sporthallar. 

Verksamhetsfastigheter, sämre kvalitet 

Förrådsbyggnader, baracker, 

industribyggnader 

Förbättringsutgifter på fastigheter ägda 

av annan 

Ombyggnationer, lokalanpassningar 

Fastigheter för affärsverksamhet 

Kajer, stenbryggor, broar, slussar 

Stationsbyggnader, parkeringshus, 

industrispår 

Hallar 

Master, parkeringsplatser 

Publika fastigheter 

Naturreservat, parkmark, kulturreservat 

Trafikleder, belysning 

Parkanläggningar, planteringar, 

dagvattendammar 

Konstgräs 

Fastigheter för annan verksamhet 

Bostadshus 

Övriga fastigheter 

Exploateringsmark som ej ska avyttras 

Civilförsvarsanläggningar 

Maskiner 

Maskinstegar, slussportar, pråmar 

Ismaskiner, plogar, maskinell utrustning för 

avfallshantering, mobilkranar, elektriska 

motorer, traktorgrävmaskiner, maskiner 

för storkök, maskiner för verkstäder 

Mikrovågsugnar, symaskiner, gräsklippare, 

golvvårdsmaskiner, maskinkompletteringar, 

maskiner och redskap för park 

Möbler och inredningsartiklar med 

måttligt slitage 

Larmutrustning, hjälpmedel, vårdutrustning, 

klimatanläggning, datakommunikationsutrustning 

3 år 

3-5 år 

Får ej överstiga 

kontraktstiden 

Obegränsad livslängd 

50 år 

30 år 

5-10 år 

Får ej överstiga 

kontraktstiden 

50 år 

50 år 

33 år 

20 år 


33 år 

10 år 

10 år 

50 år 


33 år 

33 år 

10 år 

5 år 

5 år 



Möbler och inredningsartiklar med 

större slitage 

Enklare vårdutrustning, 

äldreboendesängar 

Kontorsmöbler, skolmöbler 

Datorer, skrivare. 

Bilar och andra transportmedel 

Mindre bussar, personbilar, släpvagnar 

Konst 

Tavlor, skulpturer 

Övriga maskiner och inventarier 

Pontoner, lekställningar, trafiksignaler 

Övervakningssystem, parkeringsautomater 

10 år 

10 år 

3 år 

5 år 


20 år 

10 år 

Skatteintäkter 

Enligt Rådet för kommunal redovisning rekommendationen nr 

4.2 redovisas innevarande års preliminära skatteinbetalningar, den 

preliminära slutavräkningen för innevarande år samt den definitiva 

avräkningen avseende föregående år i bokslutet. 

Löner, semesterlöneskuld och övriga 

löneförmåner 

Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld, 

okompenserad övertid samt därpå upplupen 

arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld och belastar det 

år de intjänas. 

Lönekostnad för vikarier redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden, 

det vill säga de kostnadsförs i samband med utbetalning. 

Exploateringsverksamhet 

Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå 

i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång. Fastighetsförsäljning 

resultatredovisas när äganderätten övergår till köparen. 

Leasingavtal 

Inga hyresavtal kortare än 20 år redovisas som finansiell leasing. 

Anläggningstillgångar som omfattas av finansiell leasing har tagits 

upp till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av hela kontraktstidens 

leasingavgifter. Endast kapitaldelen av leasingavgiften har 

använts vid beräkningen. 

Redovisningsprinciper för sammanställd 

redovisning 

Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad 

helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i 

vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda 

redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 

20 procent om de är av väsentlig betydelse. 

Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har 

upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. 

Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värde 

på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna 

kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att 

endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångs- och skuldposter 

respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med i 

sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse 

har eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten 

skatt hänförts till eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden 

redovisas under avsättningar. 

Kommunen och de kommunala bolagen kan tillämpa olika redovisnings- 

och värderingsprinciper. För 2012 har bolagen följt Årsredovisningslagen 

och Bokföringsnämndens allmänna råd. Eventuella 

skillnader har inte justerats. 

Bolagen i den sammanställda redovisningen 

Koncernbolag Dotterbolag Dotterdotterbolag Ägarandel 

Eskilstuna kommunföretag AB 100 % 

Parken Zoo i Eskilstuna AB 100 % 

Eskilstuna Bad AB 100 % 

Eskilstuna Energi & Miljö AB 100 % 

Eskilstuna Energi & Miljö Försäljnings AB 100 % 

Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 100 % 

SEVAB Strängnäs Energi AB 20 % 

Eskilstuna Kommunfastigheter AB 100 % 

Torshälla Fastighets AB 100 % 

Näshultagården AB 100 % 

Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 100 % 

Gröndal Stadion 1 KB 100 % 

Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 100 % 

350 års-bolaget (ingen verksamhet) 100 % 

Tuna Kross AB 50 % 

Eskilstuna Marknadsföring AB 40 % 

36 



Resultaträkning 

Kommunen Koncernen 

Belopp (mnkr) 2012 2011 2012 2011 

Verksamhetens intäkter Not 1 1 007,6 1 030,8 Not 26 2 527,6 2 447,5 

Jämförelsestörande intäkter Not 2 111,3 19,3 Not 27 111,3 19,3 

Verksamhetens kostnader Not 3 -5 557,1 -5 387,3 Not 28 -6 552,8 -6 399,4 

Jämförelsestörande kostnader Not 4 -22,0 -19,6 Not 29 -22,0 -19,6 

Avskrivningar Not 5 -160,9 -147,4 Not 30 -399,9 -372,5 

Verksamhetens nettokostnader -4 621,1 -4 504,2 -4 335,8 -4 324,7 

Skatteintäkter Not 6 3 598,3 3 505,0 3 598,3 3 505,0 

Generella statsbidrag och utjämning Not 7 1 244,0 1 181,3 1 244,0 1 181,3 

Finansiella intäkter Not 8 90,9 94,2 Not 31 4,3 4,9 

Finansiella kostnader Not 9 -102,6 -100,5 Not 32 -179,6 -177,7 

Resultat före extraordinära poster 209,5 175,8 331,2 188,8 

Extraordinära intäkter - - - - 

Extraordinära kostnader - - - - 

Årets resultat Not 10 209,5 175,8 331,2 188,8 

Årets resultat 

exkl jämförelsestörande poster 120,2 176,1 241,9 189,1 



balansräkning 



Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar Not 11 1,1 - Not 33 13,7 5,7 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 12 3 162,2 2 896,4 Not 34 7 553,6 7 255,9 

Maskiner och inventarier Not 13 229,5 224,8 Not 35 361,5 345,3 

Finansiella anläggningstillgångar Not 14 1 699,7 1 735,6 49,3 40,4 

Summa anläggningstillgångar 5 092,5 4 856,8 7 978,1 7 647,3 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Bidrag till statlig infrastruktur Not 15 122,8 120,8 122,8 120,8 

Summa bidrag till statlig infrastruktur 122,8 120,8 122,8 120,8 

Omsättningstillgångar 

Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 16 160,4 110,4 377,1 292,4 

Fordringar Not 17 539,0 530,1 713,1 620,6 

Kortfristiga placeringar Not 18 2,5 2,5 2,5 2,5 

Kassa och bank 8,5 12,4 35,8 52,0 

Summa omsättningstillgångar 710,4 655,4 1 128,5 967,5 

Summa tillgångar 5 925,7 5 633,0 9 229,4 8 735,6 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Ingående eget kapital 2 012,6 1 836,8 2 190,5 2 001,7 

Direkt mot eget kapital 0,5 - -0,8 - 

Årets resultat 209,5 175,8 331,2 188,8 

Summa eget kapital Not 19 2 222,6 2 012,6 Not 36 2 520,9 2 190,5 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner Not 20 76,4 91,5 Not 37 89,6 105,1 

Andra avsättningar Not 21 110,4 120,8 Not 38 313,6 337,3 

Summa avsättningar 186,8 212,3 403,2 442,4 

Skulder 

Långfristiga skulder Not 22 2 115,8 2 552,3 4 466,3 4 654,9 

Kortfristiga skulder Not 23 1 400,5 855,8 1 839,0 1 447,8 

Summa skulder 3 516,3 3 408,1 6 305,3 6 102,7 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 925,7 5 633,0 9 229,4 8 735,6 

Ställda panter 50,9 50,9 

Ansvarsförbindelser: Not 24 

Pensionsförpliktelser 2 149,7 2 132,8 2 149,7 2 132,8 

Borgensåtaganden 2 444,6 2 403,0 265,7 233,4 

Summa ansvarsförbindelser 4 594,3 4 535,8 2 415,4 2 366,2 

Leasingåtaganden 319,2 549,0 

Förvaltade stiftelser 35,3 34,0 35,3 34,0 

38 



finansieringsanalys 



Den löpande verksamhetssektorn 

Årets resultat 209,5 175,8 331,2 188,8 

Justering för ej likvidpåverkande poster Not 25 134,6 166,5 Not 39 368,3 363,3 

Medel från verksamheten före förändring 

av rörelsekapital 344,1 342,3 699,5 552,1 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -8,9 19,0 -84,7 -35,6 

Ökning/minskning förråd mm -50,1 -56,3 -92,5 -75,1 

Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder 544,6 -166,7 391,2 -13,0 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 829,7 138,3 913,5 428,4 

Investeringsverksamhet 

Investering i immateriella anläggningstillgångar - - -9,9 -2,2 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - 

Investering i materiella anläggningstillgångar -436,5 -341,5 -732,7 -657,6 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,8 12,4 20,9 15,6 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,6 -3,4 -4,8 -6,6 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 8,5 0,2 8,5 1,4 

Kassaflöde från investeringsverksamhet -414,8 -332,3 -718,0 -649,4 

Finansieringsverksamhet 

Nyupptagna lån - 308,9 -188,6 213,8 

Amortering av skuld -436,5 - - - 

Ökning långfristiga fordringar - -116,9 - - 

Minskning av långfristiga fordringar 30,0 - -10,8 - 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -406,5 192,0 -199,4 213,8 

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -12,3 - -12,3 - 

-12,3 - -12,3 - 

Årets kassaflöde -3,9 -2,0 -16,2 -7,2 

Likvida medel vid årets början 12,4 14,3 52,0 59,2 

Likvida medel vid årets slut 8,5 12,3 35,8 52,0 

Förändring av likvida medel -3,9 -2,0 -16,2 -7,2 



noter för eskilstuna kommun 

Not 1 Verksamhetens intäkter 

Belopp (mnkr) 2012 2011 

Intäkter enl. driftredovisning 1 276,8 1 298,5 

Interna poster -269,2 -267,7 

Summa 1 007,6 1 030,8 

Not 2 Jämförelsestörande intäkter 


Reavinster vid försäljning av 

anläggningstillgångar 17,0 11,6 

Återbetalning Fora 86,5 – 

Exploateringsintäkter 7,8 7,7 

Summa 111,3 19,3 

Not 3 Verksamhetens kostnader 


Kostnader enl. driftredovisning 5 826,3 5 655,0 

Interna poster -269,2 -267,7 

Summa 5 557,1 5 387,3 

Not 4 Jämförelsestörande kostnader 


Exploateringskostnader 5,3 15,7 

Realisationsförlust 1,6 0,0 

Sänkning diskonteringsränta, pensioner 0,0 3,9 

Snöröjning 0,0 0,0 

Friskolor, tvist om lokalbidrag 10,2 0,0 

Återbet.skyldighet moms kommunkontrakt 

2009-2010 4,9 0,0 

Partiell inlösen av pensioner 0,0 0,0 

Summa 22,0 19,6 

Not 5 Avskrivningar 


Avskrivningar enligt plan 152,5 146,6 

- varav immateriella tillgångar 0,0 0,0 

- varav fastighet och anläggningar 96,6 94,5 

- varav inventarier 55,2 51,4 

- leasade tillgångar 0,7 0,7 

Nedskrivning av fastighet 

och anläggningar 8,4 0,8 

Summa 160,9 147,4 

Not 6 Skatteintäkter 


Kommunalskatt, preliminär 

skatteinbetalning 3 553,7 3 421,4 

Preliminär slutavräkning innevarande år 43,9 69,9 

Slutavräkningsdifferens föregående år 0,7 13,7 

Summa 3 598,3 3 505,0 

Not 7 Generella statsbidrag och utjämning 


Inkomstutjämning 932,3 840,0 

Kostnadsutjämning 79,1 64,8 

Strukturbidrag 23,6 23,3 

LSS-utjämning 9,8 12,8 

Regleringsbidrag 47,9 98,4 

Kommunal fastighetsavgift 151,3 142,0 

Summa 1244,0 1181,3 

Not 8 Finansiella intäkter 


Räntor på lån till kommunala bolag 53,3 51,4 

Räntor på Förlagsbevis Kommuninvest 

ekonomisk förening 0,7 0,7 

Räntor likvida medel 2,6 1,5 

Borgensavgifter och internbankspåslag 25,7 2,0 

Utdelning från kommunala bolag 7,9 37,9 

Aktieutdelning i börsnoterade bolag 0,3 0,3 

Övriga finansiella intäkter 0,4 0,4 

Summa 90,9 94,2 

Not 9 Finansiella kostnader 


Räntor långfristiga lån 95,9 93,5 

Avgår räntebidrag 0,0 -0,1 

Räntor kortfristiga lån 2,6 4,0 

Räntor finansiell leasing 1,1 1,2 

Övriga finansiella kostnader 0,0 0,2 

Summa 99,6 98,6 

Ränta pensionsavsättning 3,0 1,8 

Summa totalt 102,6 100,5 

Not 10 Mot balanskravet redovisat resultat 


Resultat enligt resultaträkning 209,5 175,8 

Partiell inlösen av pensioner 

Avgår realisationsvinster -17,0 -11,6 

Mot balanskravet redovisat 

resultat 192,5 164,2 

Öronmärkta pengar 

Förändring 


Återstår 

31/12 2012 

Resultatbuffert 0,0 80,0 

Utveckling av orten 0,0 37,5 

Demografisk fond -10,1 11,5 

Summa totalt -10,1 137,0 

40 



Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 


Anskaffningsvärde 0,0 6,2 

Ackumulerade avskrivningar 0,0 -6,2 

Ingående bokfört värde 0,0 0,0 

Nyanskaffningar 1,1 - 

Årets avskrivningar 0,0 0,0 


Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar 


Markreserv 


Ackumulerade avskrivningar -11,7 -12,6 


Omklassificering 0,0 0,0 

Försäljningar 0,0 0,0 

Nyanskaffningar 3,6 11,4 

Årets nedskrivning -8,4 - 

Årets avskrivningar -1,4 -1,6 

Summa 130,5 136,7 

Verksamhetsfastigheter 

Anskaffningsvärde 3 341,5 3 280,0 

Ackumulerade avskrivningar -1 467,4 -1 438,9 

Ingående bokfört värde 1 874,1 1 841,1 

Omklassificering -4,1 0,0 



Utrangering -0,7 -0,8 


Summa 1 991,6 1 874,2 

Fastigheter för affärsverksamhet 

(bussterminal, flygplats) 






Summa 7,4 7,5 

Fastigheter för annan verksamhet 

(tomträttsmark, teater mm) 




Försäljningar 0,0 -1,0 


Nyanskaffningar 0,0 -1,4 


Summa 75,5 77,6 

Övriga fastigheter 

(civilförsvarsanläggningar) 


Ackumulerade avskrivningar 0,0 0,3 


Årets avskrivningar 0,0 0,0 

Summa 0,0 0,0 

Pågående ny-, till- och ombyggnad 


Omklassificering -1,6 -5,9 


Nedskrivning 0,0 0,0 

Summa 306,5 218,9 

Finansiella leasingavtal, fastigheter 







Summa 14,4 15,1 

Summa totalt 3 162,2 2 896,4 

Publika fastigheter 

(gator, vägar, parker) 







Summa 636,3 566,4 



Not 13 Maskiner och inventarier 


Maskiner 






Summa 3,1 2,8 

Inventarier 






Utrangering -1,6 0,0 


Nedskrivningar 0,0 0,0 


Summa 211,0 204,8 

Byggnadsinventarier 






Summa 3,5 3,8 

Bilar och andra transportmedel 







Summa 3,4 3,8 

Konst 






Summa 1,3 1,1 

Övriga inventarier 






Summa 7,2 8,5 

Not 14 Finansiella anläggningstillgångar 


Aktier och andelar i kommunens 

koncernföretag 

Näshultagården AB 1,8 1,8 

Eskilstuna Kommunföretag AB 31,0 31,0 

Eskilstuna 350 AB 0,3 0,3 

Eskilstuna Marknadsföring AB 0,3 0,3 

Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 1,3 1,3 

Gröndal Stadion1 KB 0,7 0,7 

Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 0,4 0,4 

Svealandsbanan - - 

Tuna Kross AB 0,1 0,1 

Summa 35,8 35,8 

Aktier och andelar i övriga företag 

Södermanlands Läns Trafik AB - 4,5 

Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 7,2 - 

Kommuninvest ekonomisk förening 10,1 4,4 

Bostadsrätter 5,8 5,2 

Summa 23,1 14,1 

Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbetalt 

andelskapital samt ränta på insatskapital. Räntan på insatskapital om sammanlagt 

461 788 kr avseende åren 2007 - 2010 har bokförts via det egna 

kapitalet. Tidigare har det endast redovisats i not. Räntan på insatskapital 

avseende år 2011 har bokats via resultatet. 

Utlåning via internbank 

Eskilstuna Kommunfastigheter AB 195,0 285,0 

Torshälla Fastighets AB 130,9 130,9 

Parken Zoo AB 54,3 54,9 

Eskilstuna Energi & Miljö AB 1 045,0 995,0 

Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 125,0 125,0 

Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 33,8 36,2 

Gröndal Stadion 1 KB 16,7 17,9 

Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 10,9 11,7 


SEVAB Strängnäs Energi AB 6,2 6,2 

Amortering kommande år (kortfristig 

fordran) -4,9 -4,9 

Summa 1 623,3 1 668,2 

Ägarreverser 


Förlagslån 

Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 

Övrig utlåning 

Övriga 0,1 0,1 

Summa totalt 1 699,7 1 735,6 


42 



Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur 


Ackumulerat bidrag 120,8 116,9 

Ackumulerad upplösning 0,0 0,0 


Årets bidrag 2,0 3,9 

Årets upplösning 0,0 0,0 

Summa 122,8 120,8 

Bidraget avser Citybanan. Bidraget upplöses under 25 år med start 2013. 

Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden 


Förråd, lager 0,3 0,6 

Exploateringsområden 

Ingående värde 109,8 53,4 

Årets utgifter 57,1 72,1 

Uttag exploateringsområden -6,8 -15,7 

Summa exploateringsområden 160,1 109,8 


Not 17 Fordringar 


Kundfordringar 33,7 42,3 

- varav kommunala bolag 9,3 12,7 

Kortfristig del av långfristig fordran 4,9 4,9 

Statsbidragsfordringar 52,7 40,7 

Andra kortfristiga fordringar 17,5 3,6 

- varav avtalsförsäkringar, Fora 0,0 0,0 

- varav utlåning till kommunala bolag 

via interbank 0,0 0,0 

Momsfordran 53,3 54,4 

Förutbetalda kostnader 164,3 162,6 

- varav förutbetalda hyror 127,4 127,6 

- varav övriga förutbetalda kostnader 36,9 35,2 

Upplupna intäkter 209,6 220,9 

- varav upplupna ränteintäkter 3,0 3,5 

- varav upplupna skatteintäkter/ 

generella statsbidrag 160,0 162,3 

- varav utdelning från 


- varav upplupna äldreomsorgsavgifter 5,8 5,6 

- varav övriga upplupna intäkter 33,1 11,6 

Övriga fordringar 3,0 0,7 

Summa 539,0 530,1 

Not 18 Kortfristiga placeringar 


Obligationer, räntebärande 0,2 0,2 

Aktier i marknadsnoterade företag 2,3 2,3 

Summa 2,5 2,5 

Marknadsvärde aktier 10,2 8,5 

Not 19 Eget kapital 


Ingående balans 2 012,6 1 836,8 

Insatsemission, direkt mot eget kapital 0,5 - 

Årets resultat 209,5 175,8 

Summa 2 222,6 2 012,6 

Not 20 Avsättningar för pensioner 


Avsättning enl. avtal 69,0 64,8 

Avsättning för visstidspensioner 7,4 26,7 

Summa 76,4 91,5 

Antal visstidförordnanden 

Politiker 9 8 

Tjänstemän 0 0 

Not 21 Andra avsättningar 


Ackumulerad avsättning 120,8 116,9 

Ackumulerad upplösning 0,0 0,0 


Årets avsättning 2,0 3,9 

Årets upplösning -12,4 0,0 

Summa 110,4 120,8 

Not 22 Långfristiga skulder 


Nordea koncernkonto 154,4 120,6 

Lån i banker och kreditinstitut 1 945,0 2 415,0 

Finansiell Leasing 16,4 16,7 

Summa 2 115,8 2 552,3 

Beviljad checkkredit 500,0 400,0 

Not 23 Fordringar 


Kommunala bolag 120,4 50,0 

- varav avräkning mot internbanken 120,4 50,0 

Leverantörsskulder 42,6 141,2 

- varav till kommunala bolag - 16,6 

Mervärdesskatt 1,9 3,0 

Personalens skatter och avgifter 113,2 103,1 

- varav personalens källskatt 62,2 46,1 

- varav arbetsgivaravgifter 51,0 57,0 

Upplupna kostnader 408,8 350,4 

- varav semesterlöneskuld 155,3 149,6 

- varav sociala avgifter 61,9 58,8 

- varav räntekostnader 13,7 10,3 

- varav pensionskostnad 

avgiftsbaserad del 109,4 102,8 

- varav särskild löneskatt 35,0 25,6 

Förutbetalda intäkter 53,0 50,7 

- varav hyresintäkter 35,8 36,1 

- varav skatteintäkter 0,0 0,0 

Övriga interimsskulder 142,0 151,0 

Övriga korta skulder 13,6 6,4 

Lån i banker och kreditinstitut 505,0 - 

Summa 1 400,5 855,8 



Not 24 Ansvarsförbindelser 


Pensionsförpliktelser 

Pensionsåtagande intjänade före 1998 1 656,8 1 648,2 

Löneskatt på pensionsåtagande 

intjänade före 1998 401,9 399,9 

Pensionsavtal för förtroendevalda 

(visstidspension) 73,2 68,2 

Löneskatt på pensionsavtal för 

förtroendevalda (visstidspension) 17,8 16,6 

Summa 2 149,7 2 132,8 

Antal visstidförordnanden 

Förtroendevalda 22 20 

Borgensåtaganden 

Kommunala bolag 2 439,3 2 396,0 

Föreningar och kooperativ 2,4 3,5 

Egna hem (förlustansvar gentemot 

staten) 2,9 3,5 

Summa 2 444,6 2 403,0 

Eskilstuna Kommun har den 20 februari 2007 ingått en solidarisk 

borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga 

nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 

2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har 

ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i 

Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som 

reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid 

eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt 

regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storlek på 

de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest 

i Sverige AB, dels i förhållande till storlek på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en 

uppskattning av den finansiella effekten av Eskilstuna kommuns ansvar 

enligt ovan nämnda borgenförpliktelse, kan noteras att per 2012-12-31 

uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008 533 

162 kronor och totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens 

andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 888 387 506 kronor och 

andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 980 671 053 kronor. 

Summa 4 594,3 4 535,8 

Övriga tilläggsupplysningar 

Pensionsförpliktelser 2012 2011 

Pensionsförpliktelser 

Förmånsbaserad ålderspension (FÅP) 

tryggas genom försäkring hos KPA 

och SPP. 

Försäkringspremien för FÅP 

inkl löneskatt (mnkr) 28,4 19,7 

Delar av pensionsåtaganden intjänade 

före 1998 (IPR) tryggas genom 

försäkring med KPA, s k partiell 

inlösen. 

Uppbokad (årets) resp Fakturerad 

premie (f g år) avseende partiell inlösen 

inkl löneskatt (mnkr) 0,0 0,0 

Överskottsfond hos KPA, Utgående 

kapital (mnkr) 0,0 0,0 

Aktualiseringsgrad (%) 96 96 

Leasingavgifter 

Leasingåtaganden 2012 2011 

Nominella värden av framtida minimi-leasavgifter, avseende icke uppsägningsbara 

leasingavtal fördelar sig enligt följande: 

Finansiell leasing: 

Förfaller till betalning inom ett år 0,4 0,4 

Förfaller till betalning senare än ett 

men inom fem år 1,9 1,7 

Förfaller till betalning senare än fem år 14,1 14,6 

Summa 16,4 16,7 

Operationell leasing: 

Förfaller till betalning inom ett år 68,4 102,5 

Förfaller till betalning senare än ett 

men inom fem år 168,6 243,4 

Förfaller till betalning senare än fem år 65,8 186,4 

Summa 302,8 532,3 


Not 25 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 


Justering för finansiell leasing 0,0 -0,3 

Justering för realisationsvinster, 

materiella anläggningstillgångar -11,4 -11,6 

Justering för realisationsvinster, 

finansiella anläggningstillgångar -3,9 0,0 

Justering för realisationsförluster 0,0 0,0 

Justering för av- och nedskrivningar 160,9 147,4 

Justering för gjorda avsättningar -13,1 25,0 

Justering för insatsemission direkt 

mot Eskilstuna Kommunföretag 0,5 0,0 

Justering för omklassificeringar 1,6 6,0 

Summa 134,6 166,5 

44 



Exploateringsverksamhet (tkr) 

Pågående 

områden 

Redovisat 

t o m 2012-12-31 

Varav resultatfört 

t o m 2012-12-31 

Torshälla 5:8 Inkomster -2 928 Intäkt -2 928 

Utgifter 584 Kostnad 587 

Investeringsutg. 1 945 

Örnen Inkomster - Intäkt 

Utgifter - Kostnad 

Investeringsutg. 53 

Vilsta industriområde Inkomster -1 525 Intäkt -1 525 

Utgifter 2 794 Kostnad 454 


Hällby-Ökna 1:18 Inkomster Intäkt 


Investeringsutg. 

Västra Hedemora 2:48 & 4:9 Inkomster -200 Intäkt -200 



Torshälla -Mälby 8:3 Inkomster -1 131 Intäkt -1 131 



Snälltorpet Inkomster Intäkt 

Utgifter 1 098 Kostnad 1 098 


Roxnäs, tomter Inkomster Intäkt 

Utgifter 58 Kostnad 


Våghalsen Inkomster -2 500 Intäkt -2 500 



Näshulta-Österby Inkomster Intäkt 



Odlaren Inkomster Intäkt 

Utgifter 2 362 Kostnad 


Bjällersta 1:1 Inkomster Intäkt 



Lagersberg 1:3 & Laxen 2 Inkomster Intäkt 



Expl Niten Inkomster Intäkt 

Utgifter 


Kostnad 

Mesta 5:17 Inkomster Intäkt 



Fristadstorget Inkomster Intäkt 



Kv Vittnet Inkomster Intäkt 



Lagersberg 1.1 Inkomster Intäkt 



Östra gatan Inkomster Intäkt 



Munktellstaden Inkomster Intäkt 



Borsöknatorp 2:1 Inkomster -3 495 Intäkt -3 495 



Ängsholmen 1:2 Inkomster Intäkt 



Torshälla 5:8, Granbacken Inkomster Intäkt 



Östermalm 1:1 Inkomster Intäkt 



Valhalla 1:1, Bredäng Inkomster Intäkt 



Vilsta 2:1, Stålforsen Inkomster Intäkt 



Vilsta 2:1, Thuleparken Inkomster Intäkt 



Gillet 1 Inkomster Intäkt 



G/C Roxnäs Inkomster -881 Intäkt -881 



Djursta bostadsomr. Inkomster Intäkt 



Svista Inkomster -11 433 Intäkt -11 433 



Kjulakorset Inkomster -426 Intäkt -426 



Källsta industriomr. Inkomster -9 017 Intäkt -9 017 



Diligensen 6 Inkomster -14 500 Intäkt -14 500 



Västerledens industriomr. Inkomster -13 209 Intäkt -13 209 



Måsta Inkomster -1 108 Intäkt -1 108 



Lagersberg, boklart Inkomster Intäkt 



Folkesta industriomr. Inkomster -1 698 Intäkt -1 698 



Kjulakorset Logistikpark Inkomster -2 709 Intäkt -2 709 





ELP gemensamt Inkomster Intäkt 



Kjula Logistikpark, norr Inkomster -3 196 Intäkt -3 196 



Kjula Logistikpark, söder Inkomster Intäkt 



Forsen 6 Inkomster -9 460 Intäkt -9 460 



Kvarntorp Inkomster Intäkt 



Expl. Ekeby 3:39 mfl, Flacksta Inkomster Intäkt 



Expl. Torshälla 4:44 Inkomster Intäkt 



Expl. Odlaren, Trumtorp Inkomster Intäkt 



Expl. Odlaren infrastruktur Inkomster Intäkt 



Expl. Mejseln 1 och 2 Inkomster Intäkt 



Gunnarskäl Inkomster Intäkt 

Utgifter 

Kostnad 


Fristaden 1:10 Kanonhuset Inkomster Intäkt 



Slagsta 1:13 Inkomster Intäkt 



Valören 1, Myntverket Inkomster Intäkt 



Hållsta, bostäder Inkomster Intäkt 



Skolmästaren, Tunafors skola Inkomster Intäkt 



Odlaren 1:13, 1:27 mfl Inkomster Intäkt 



Vinkelhaken 1/Vörten 7 Inkomster Intäkt 



Munktellsområdet Inkomster Intäkt 



Ospecificerat exploatering Inkomster Intäkt 



Summa int. -79 416 Summa int. -79 416 

Summa kostn. 199 173 Summa kostn. 38 995 

Summa 

invest.utg. 152 297 

Netto pågående 

omr. 272 054 

Ack. 

resultat -40 421 

46 



NOTER AVSEENDE 

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Not 26 Verksamhetens intäkter 


Eskilstuna kommun 1 007,6 1 030,8 

Eskilstuna Kommunföretag AB 2 285,1 2 160,4 


Ekängens Arena 

Fastighetsförvaltning KB 1,2 1,2 

Tunavallen fastighetsförvaltning KB 3,5 3,6 





Eliminering interna poster -877,1 -857,4 

Summa 2 527,6 2 447,5 

Not 27 Jämförelsestörande intäkter 


Reavinster fastighetsförsäljning 17,0 11,6 

- varav Eskilstuna kommun 17,0 11,6 

Återbetalning Fora 86,5 - 

Exploatering 7,8 7,7 

Summa 111,3 19,3 

Not 28 Verksamhetens kostnader 









Summa 6 552,8 6 399,4 

Not 29 Jämförelsestörande kostnader 


Realisationsförluster 1,6 0,0 

Exploateringskostnader 5,3 15,7 

Sänkning av diskonteringsränta, 

pensioner 0,0 3,9 

Friskolor, tvist om lokalbidrag 10,2 0,0 

Återbetalning av bidrag för 

kommunkontrakt 2009 - 2010 4,9 0,0 

Summa 22,0 19,6 

Not 30 Avskrivningar 


Immateriella anläggningstillgångar 3,1 2,5 

Mark, byggnader och tekniska 

anläggningstillgångar 301,6 288,6 

Inventarier 86,1 79,9 

Nedskrivning 8,4 0,8 

Leasade tillgångar 0,7 0,7 

Summa 399,9 372,5 

Not 31 Finansiella intäkter 


Eskilstuna kommun 83,2 56,3 





Summa 4,3 4,9 

Not 32 Finansiella kostnader 











Summa 179,6 177,7 

Not 33 Immateriella anläggningstillgångar 






Summa 13,7 5,7 

Not 34 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar 










Summa 7 553,6 7 255,9 



Not 35 Maskiner och inventarier 






Summa 361,5 345,3 

Not 36 Eget kapital 


Ingående balans 2 190,5 2 000,8 

Årets resultat 331,2 188,8 

Eskilstuna Marknadsföring AB (ingår 

from 2011) 0,0 1,0 

SEVAB Strängnäs Energi AB, korrigering 

från 2011 -1,3 0,0 

Insatsemission, direkt mot eget kapital 0,5 -0,1 

Summa 2 520,9 2 190,5 

Not 37 Avsättningar för pensioner 





Summa 89,6 105,1 

Not 38 Andra avsättningar 



Eskilstuna Kommunföretag AB 191,3 202 


Summa 313,6 337,3 

Not 39 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 


Realisationsvinster -15,3 -11,6 

Avskrivningar 399,9 372,5 

Justering för realisationsförluster 1,8 3,0 

Justering för bokfört direkt mot eget 

kapital 0,5 0,0 

Justering för ingående Eskilstuna Kommunföretag 

AB, Eskilstuna Marknadsföring 

AB 0,0 1,0 

Justering för gjorda avsättningar -26,9 -11,3 


Justering för ingående Eskilstuna 

Kommunföretag AB, SEVAB Strängnäs 

Energiverk AB -1,2 - 

Justering för finansiell leasing 0,0 -0,3 

Summa 368,3 363,3 

48 



Driftredovisning 

Nämnd, belopp (mnkr) Kostnader Intäkter 

Nettokostnader 

Budget 

Avvikelse 

mot budget 

Kommunstyrelsen 376,0 -119,3 256,7 263,6 6,9 

Arbetsmarknads- och familjenämnden 870,2 -217,2 653,0 623,1 -29,9 

Barn- och utbildningsnämnden 2 022,3 -224,8 1 797,5 1 806,9 9,4 

Kommunrevision 2,1 0,0 2,1 2,1 0,0 

Kultur- och fritidsnämnden 252,1 -28,6 223,5 224 0,5 

Miljö- och räddningstjänstnämnden 76,2 -15,4 60,8 61,8 1,0 

Stadsbyggnadsnämnden 393,1 -113,7 279,4 292,6 13,2 

Torshälla stads nämnd 327,1 -39,2 287,9 282,0 -5,9 

Valnämnden 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 

Vuxennämnden 1 475,5 -286,3 1 189,1 1 177,0 -12,1 

Överförmyndarnämnden 8,4 -1,2 7,2 6,6 -0,6 

5 803,1 -1 045,6 4 757,5 4 740 -17,5 

Övriga kommungemensamma 

kostnader under kommunstyrelsen (mnkr) Kostnader Intäkter 

Nettokostnader 

Budget 

Avvikelse 

mot budget 

Fastighetsenheten (Ksf) 149,6 -154,0 -4,4 12,1 16,5 

Mark- och fastighet (KLK) 36,7 -49,2 -12,5 -1,9 10,6 

Exploatering av mark 5,3 -7,8 -2,5 0,0 2,5 

Skaderegleringsutgifter 3,5 0,0 3,5 2,0 -1,5 

Pensionsutbetalningar (netto) 94,4 -11,2 83,2 92,7 9,5 

Försäkringspremier 5,4 -0,0 5,4 5,3 -0,1 

Inköps- och miljöavgifter -3,7 0,0 -3,7 -5,4 -1,7 

Interna räntor -113,4 0,0 -113,4 -112,2 1,2 

PO-pålägg -17,6 0,0 -17,6 -0,9 16,7 

Skuld friskolor 15,3 0,0 15,3 0,0 -15,3 

Finansiell leasing -0,8 0,0 -0,8 0,0 0,8 

Upplupen lön och PO-pålägg 0,7 0,0 0,7 0,0 -0,7 

Driftsstöd Eskilstuna Kommunfastigheter AB 4,0 0,0 4,0 0,0 -4,0 

Återbetalning AFA 0,0 -86,5 -86,5 0,0 86,5 

Bidrag till Mälardalens högskola -5,0 0,0 -5,0 0,0 5,0 

Externa finansiella kostnader 0,4 0,0 0,4 0,0 -0,4 

Reavinst vid ombildning, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 

0,0 -2,5 -2,5 0,0 2,5 

Budgetregleringsposter 

Nytt löneavtal 4,5 4,5 

KS, allmänt 0,6 0,6 

Ekologisk utveckling 0,0 0,0 

Orts-/näringslivsutveckling 0,1 0,1 

Reserv - oförutsett 0,0 0,0 

Grön omställning 0,0 0,0 

Spetssamverkan med Mälardalens högskola 0,1 0,1 

Fältarbetare ungdom 0,0 0,0 

Kretsloppspark 0,0 0,0 

Användande av eget kapital -16,7 -16,7 

Demografisk fond -10,1 -10,1 

Över-/underskott -20,9 -20,9 

Justering av interna poster 

Interna poster mellan nämnder -238,0 238,0 0,0 0,0 0,0 

Verksamhetens kostnader 5 740,0 -1 118,9 4 621,1 4 689,2 68,1 



Investeringsredovisning 

Nämnd, belopp (mnkr) Utgift Inkomst 

Nettoutgift 

Budget 

Avvikelse 

mot budget 

Kommunstyrelsen 315,0 -7,5 307,4 433,1 125,7 

Arbetsmarknads- och familjenämnden 5,3 0,0 5,3 6,5 1,2 

Barn- och utbildningsnämnden 22,3 0,0 22,3 20,4 -1,9 

Kultur- och fritidsnämnden 11,2 0,0 11,2 23,4 12,2 

Miljö- och räddningstjänstnämnden 0,9 0,0 0,9 3,5 2,6 

Stadsbyggnadsnämnden 65,4 -1,0 64,4 95,1 30,7 

Torshälla stads nämnden 12,9 -0,2 12,7 29,8 17,1 

Vuxennämnden 12,8 0,0 12,8 10,0 -2,8 

Summa nämnder 445,7 -8,7 437,0 621,8 184,8 

50 



Driftredovisning fördelad 

på verksamhetsområde 

Nämnd, belopp (mnkr) 


Kostnader 


Intäkter 


Netto 


Andel av netto 

Politisk verksamhet 52,2 3,8 48,4 1,0% 

Kommunfullmäktige och nämnder 37,1 2,6 34,5 0,7% 

Partistöd 0,3 0,0 0,3 0,0% 

Revision 2,1 0,0 2,1 0,0% 

Övrigt 12,7 1,2 11,5 0,2% 

Infrastruktur och samhällsskydd 421,2 152,0 269,2 5,7% 

Gator, vägar och parker 248,1 98,7 149,4 3,2% 

Stadsbyggnad 69,5 34,8 34,7 0,7% 

Miljö och samhällsskydd 97,9 17,2 80,7 1,7% 

Näringsliv och turism 5,7 1,3 4,4 0,1% 

Fritid och kultur 271,6 28,9 242,7 5,2% 

Fritid 150,9 16,1 134,8 2,9% 

Kultur 120,7 12,8 107,9 2,3% 

Pedagogisk verksamhet 2 311,1 293,5 2 017,6 42,9% 

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 798,6 116,1 682,5 14,5% 

Grundskola och förskoleklass 907,8 81,3 826,5 17,6% 

Särskola 80,1 7,9 72,2 1,5% 

Gymnasieskola 399,3 50,8 348,5 7,4% 

Vuxenundervisning 125,3 37,4 87,9 1,9% 

Vård och omsorg 2 350,1 366,7 1 983,4 42,1% 

Äldre- och funktionshindrade 1 750,8 320,2 1430,6 30,4% 

Individ och familjeomsorg 599,3 46,5 552,8 11,7% 

Särskilt riktade insatser 227,8 142,2 85,6 1,8% 

Flyktingmottagning 71,0 48,3 22,7 0,5% 

Arbetsmarknadsåtgärder 156,8 93,9 62,9 1,3% 

Affärsverksamhet 80,6 19,0 61,6 1,3% 

Näringsliv och bostäder 4,7 18,2 -13,5 -0,3% 

Kommunikationer 75,9 0,8 75,1 1,6% 

Summa driftverksamhet 5 714,6 1 006,1 4 708,5 100,0% 



FINANSIELLA NYCKELTAL 

Eskilstuna kommunkoncern 2012 2011 2010 2009 2008 

Finansnetto mnkr -175,3 -172,8 -162,5 -160,8 -168,9 

Resultat före extraordinära poster mnkr 331,2 188,8 261,8 122,0 99,8 

Låneskuld långa lån mnkr 4 466,3 4 654,9 4 441,3 4 430,3 4 401,9 

Låneskuld, långa lån, per invånare kr 45 294 47 805 46 114 46 432 4 6510 

Eget kapital mnkr 2 520,9 2 190,5 2 000,8 1 739,0 1 601,7 

Eget kapital per invånare kr 25 565,4 22 496,0 20 774,4 18 225,8 16 923 

Ansvarsförbindelser mnkr 2 415,4 2 366,2 2 366,2 2 183,3 2 161,2 

Ansvarsförbindelser per invånare kr 24 495,5 24 300,4 21 626,8 22 882,4 22 835 

Nettoinvesteringar mnkr 747,4 666,4 638,6 632,6 640,9 

Soliditet % 27,3% 25,1% 24,0% 22,6% 21,9% 

Eskilstuna kommun 2012 2011 2010 2009 2008 

Resultat före extraordinära poster mnkr 209,5 175,8 218,4 120,1 46 

Mot balanskravet redovisat resultat mnkr 192,5 164,2 217,7 99,9 0,2 

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag % 4,0% 3,5% 4,6% 2,3% 0,0% 

Finansnetto mnkr -11,7 -6,3 -7,1 -0,5 8,9 

Nettoinvesteringar mnkr 437,1 344,9 303,8 347,5 367,9 

Självfinansieringsgrad % 109% 97% 131% 60% 38% 

Eget kapital mnkr 2 223 2 013 1 837 1 618 1 498 

Eget kapital per invånare kr 22 540 20 669 19 109 16 962 15 831 

Soliditet exkl. vidareutlåning % 52% 51% 50% 47% 41% 

Soliditet exkl. vidareutlåning och 

inkl. pensionsförpliktelser intjänade före 1998 % 1,7% -3,0% -2,4% -10,2% -12,4% 

Kassalikviditet % 64% 98% 65% 90% 107% 

Nettolåneskuld exkl. vidareutlåning 

till kommunala bolag mnkr 1 113,0 929,2 722,0 660,2 1 274,0 

Nettolåneskuld exkl. vidareutlåning per invånare kr 11 288 9 542 7 511 6 919 13 461 

Pensionsförpliktelser mnkr 2 149,7 2 132,8 1 926,0 1 971,6 1958,7 

Borgensåtagande mot tredje man mnkr 5,3 7,0 7,9 9,1 10,2 

Borgensåtagnade mot kommunala bolag mnkr 2 439,3 2 396,0 2 435,1 2 395,4 638,6 

Utdebitering kr 32,35 32,35 32,35 32,35 31,70 

Utdebitering, rikssnitt kr 31,60 31,55 31,56 31,52 31,44 

Medelskattekraft % 89,0 90,0 91,0 92,0 92 

Antal invånare per 1/11 98 606 97 373 96 122 95 414 94 645 

Definitioner 

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag; Resultat enligt 

balanskrav i förhållande till skatter och statsbidrag. 

Mot balanskravet redovisat resultat; resultat före extraordinära 

kostnader och justerat med reavinster och reaförluster 

Nettoinvesteringar; Investeringsutgifter minus investeringsinkomster 

Självfinansieringsgrad; Mot balanskravet redovisat resultat plus 

avskrivningar på anläggningar (ej avskrivningar på inventarier och 

exploateringar) i förhållande till nettoinvesteringar i anläggningar 

(ej inventarier och exploateringar). Beskriver hur väl kommunen 

kan finansiera investeringar med egna medel. 

Medelskattekraft: Eskilstuna kommuns genomsnittliga beskattningsunderlag 

per invånare i förhållande till snittet i riket. 

Soliditet; Eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver den 

långsiktiga betalningsberedskapen och det finansiella handlingsutrymmet. 

Kassalikviditet; Marknadsvärde på kortfristiga placeringar, kortfristiga 

fordringar, kassa/bank och outnyttjad checkkredit i förhållande 

till kortfristiga skulder. Beskriver kortsiktig betalningsberedskap och 

finansiellt handlingsutrymme. 

Nettolåneskuld; Korta och långa räntebärande skulder inklusive 

saldo på checkkredit 

Pensionsförpliktelser; Pensionsåtagande intjänade före 1998 inklusive 

löneskatt plus individuella avtal. Framtida utbetalningar som ej ännu 

finansierats. 

52 



UTGIFTS- OCH INKOMSTSTRUKTUR 

Externa utgifter (mnkr) 

2012 2011 2010 2009 2008 

Driftsredovisning 

Löner 2 396,7 2 297,0 2 206,1 2 177,0 2 150,6 

Sociala avgifter 768,2 751,3 724,5 714,8 775,8 

Pensionskostnader 199,9 220,3 213,2 190,0 195,7 

Lokalhyror 596,9 571,4 563,0 610,4 592,0 

Övriga tjänster 925,5 843,9 808,9 742,0 746,5 

Material 230,3 233,9 230,0 210,7 222,8 

Bidrag 461,6 489,1 482,0 469,1 439,9 


Inköp av anläggningstillgångar 76,4 98,0 96,5 47,6 69,8 

Entreprenader och material 369,4 247,9 233,1 307,8 307,6 

Finansiella kostnader 102,6 100,5 98,0 111,6 124,8 

Extraordinära kostnader 

Summa 6 127,5 5 853,3 5 655,3 5 581,0 5 625,5 

Externa inkomster (mnkr) 

2012 2011 2010 2009 2008 

Driftsredovisning 

Taxor och avgifter 137,8 134,4 125,6 119,3 120,7 

Statsbidrag och övr. bidrag 497,1 437,5 441,7 438,8 432,6 

Hyror och arrenden 274,5 273,9 259,6 282,7 272,7 

Försäljning 209,5 204,2 220,0 220,0 325,9 


Statliga investeringsbidrag 6,8 0,0 22,2 4,1 7,8 

Övriga investeringsinkomster 1,1 0,9 3,9 3,8 1,7 

Skatteintäkter och bidrag 

Skatteintäkter 3 598,3 3 505,0 3 408,5 3 313,6 3 266,7 

Generella statsbidrag 1244,1 1181,3 1103,0 945,6 872,0 

Finansiella intäker 90,9 94,2 90,7 111,0 133,7 

Extraordinära intäkter 

Summa 6 060,1 5 831,4 5 675,2 5 438,9 5 433,8 


Personalredovisning 

Personalredovisning 

År 2012 Total Kvinnor Män 

Antal månadsanställda 7 067 5 705 1 362 

Antal tillsvidareanställda 7 827 6 275 1 552 

Antal tidsbegränsat anställda 757 568 189 

Antal årsarbetare 6 640 5 319 1 321 

Antal arbetade timmar / mån 11 989 306 9 606 900 2 382 406 

Genomsnittlig ålder 46,5 46,3 47,6 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 94% 93,20% 97% 

Andel utrikesfödda 8,10% 7,70% 9,90% 

Norden 6,10% 6,80% 3,40% 

EU exkl.Norden 2,60% 2,50% 2,90% 

Övriga världen 5,60% 5,20% 7,10% 

Antal anställda 60 år och äldre 1 172 885 287 

Andel frisknärvaro 31,70% 28,20% 46,10% 

Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 6,40% 7% 3,80% 

Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid -29 år 7,23% 7,55% 5,66% 

Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid-30-49 år 6,04% 6,56% 3,68% 

Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid-50 år 6,65% 7,43% 3,87% 

Andel av den totala sjukfrånvaron som är över 59 dagar 33,90% 34,70% 27,80% 

Kort sjukfrånvaro 

Andel sjukfrånvarotimmar av ord arbetstid -dag 1-14 3,21% 3,49% 2,10% 

Andel arbetade timmar 76,90% 

Andel timmar sjukfrånvaro 5,70% 

Andel timmar föräldraledighet 4,20% 

Andel timmar semester, ferie/uppehåll 10,60% 

Andel timmar tjänstledighet 1,90% 

Andel timmar studieledighet 0,50% 

Andel timmar övrig ledighet 0,10% 

Antal timmar övertid 41 737 30 325 11 412 

Antal timmar mertid 37 593 33 901 3 692 

Antal övertidstimmar omräknat till helårsarbetare 21,0 15,3 5,8 

Antal mertidstimmar omräknat till årsarbetare 18,9 17,1 1,9 

Antal chefer i förhållande till anställda medarbetare 4,30% 

Antal kvinnliga chefer i förhållande till anställda kvinnor 3,50% 

Antal manliga chefer i förhållande till anställda män 6% 

Kvinnliga chefers medellön jämfört med manliga chefers meddellön 89% 38 403 kr 43 120 kr 

Andel medarbetare med heltidsanställning 76,20% 

54 


Organisation 

Organisation 2012 


Utmärkelser 

Varje år uppmärksammas ett antal fantastiska eskilstunabor, företagare och föreningar 

genom priser och utnämningar av olika slag. Vi samlar alla här för att visa på den mångfald, 

kompetens och kreativitet som eskilstunabor besitter. 

Eskilstunas idrottsmedaljörer 

Namn prestation idrott klubb 

Ove Granberg SM silver lag Pistolskytte Eskilstuna Pistolskytteförening 

John Östlund SM silver lag Pistolskytte Eskilstuna Pistolskytteförening 

Kawa Methat NM silver Poppi Eskilstuna Ingermanländska Förening 

Oskar Eriksson NM silver Ridsport Eskilstunaortens ryttarförening 

Lovisa Enblom JSM Guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb 

Vignir Jonasson SM Guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb 

Emma Wahlstedt SM Brons Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb 

Peter Nilsson EM silver U22 lag Rullstolsbasket Eskilstuna HIF 

Pekka Havbrand SM brons Segelflyg Eskilstuna Flygklubb 

Daniel Ahlin NM silver Segelflyg Eskilstuna Flygklubb 

Elin Åhlin SM guld Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Göran Hägg SM guld Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Marcus Åhlin JSM Guld Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Hans Sundén SM guld lag Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Göran Åhlin SM guld lag Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Eva Åhlin SM guld lag Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Jesper Nöhr SM guld lag Skytte Bälgvikens Skytteförening 

Jan-Åke Abrahamsson NM brons Skytte Eskilstuna Jaktskytteförening 

Conny Andersson SM brons lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteförening 

Tony Christiansson SM brons lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteförening 

Linus Lundkvist SM brons lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteförening 

Marie Enqvist SM guld Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Maria Gustavsson SM guld lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Philip Järpenby SM guld lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Karl Olsson SM guld lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Henrik Preiholt SM brons lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Johan Soldin SM Silver lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Sara Wallen SM guld lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Joakim Wolfram SM guld lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

Anna Öfverström SM silver lag Skytte Eskilstuna Skytteförening 

56 


Utmärkelser 

Mottagare av Eskilstuna 

kommuns priser 2012 

Eskilstuna kommuns 

förtjänstmedaljer 2012 

Musikpris 

Patrik Kolar, musiker och arrangör 

Jämställdhetspris 

Fredrik Pettersson, politisk redaktör på tidningen Folket 

Rädda Barnens samtalsgrupp Ellen 

Hedersomnämnande – Anita Pettersson 

Miljöpris 

Reetro Café 

Hedersomnämnande – Björktorpsskolans miljöråd 

Demokratipris 

Peruanska föreningen Yachaywasi 

Hedersomnämnande – SFI 

Folkhälsopris 

Attention Eskilstuna 

Hedersomnämnande – Mötesplatsen Fröet 

Kerstin Lindroos 

för sin gärning inom politiken 

Håkan Wettström 

för sin gärning inom kultur och föreningsliv 

Folke Johansson 

för sin gärning inom kultur och föreningsliv 

Bengt Olofsson 

för sin gärning inom näringsliv med betoning på att anpassa industrihistoria 

till modern användning 

Christina Hjalmarsson 

för sitt breda sociala engagemang främst inom idrotten 

Gunnar Thysell 

för sin gärning inom idrott och ledarskap 


REVISIONSBERÄTTELSE 

58 


REVISIONSBERÄTTELSE 


eskilstuna.se

Ã…RSREDOVISNING 2012 - Eskilstuna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?