• Studerar språkets ljudstruktur - IDA

Fonetik & Fonologi
Fonetik & Fonologi?
Föreläsning 3
Lingvistik grundkurs
Magnus Merkel
2005-01-24
• Alla naturliga språk baseras på ljud
(när talarna kunnat uppfatta
sådana)
• Effektivt (få byggstenar oändligt
antal meddelanden)
• Svårt, många organ inkopplade
• Vi fyller i det som ”fattas”
1
2
Talorganet
Skrift
•Yngre än talet
• Skild från talet
• Kodar inte allt som hörs, sägs, förstås
• Vi tolkar texter
• Olika principer för skrift
• Representation av olika enheter: talljud, stavelse,
betydelse
• Svensk stavning:
• En bokstav/ett ljud + undantag ☺
• Olika principer för betonade och obetonade
stavelser
3
4
Fonetik och Fonologi
• Studerar språkets
ljudstruktur
– Fonetiken studerar, bl.a., hur
talet bildas och uppfattas, hur
barnet tillägnar sig det
– Fonologin studerar talljudens
språkliga funktion och hur ljuden
används i det enskilda språket
Fonologi
• Analys av talljuden som system
• Vilka är de minsta byggstenarna i ett
visst språk?
• Hur kan de kombineras?
• Vilka kombinationer får inte finnas?
5
6
1

Fonem
•Fonem = minsta
betydelseskiljande enhet i språket
• Allofon = variant av ett fonem
–Ex:
• bakre och främre uttal av sje-ljudet på
svenska är två varianter av samma fonem
• Skånskt och uppsvenskt /r/ är dialektala
allofoner
Fonemförråd
• Fonemen i ett språk utgör dess fonemförråd
• Olika ljud är fonem i olika språk
• Två talljud kan vara allofoner i ett språk och
två olika fonem i ett annat
• Ett språks fonemförråd kan ändras med
tiden
• Antal fonem i språken kan variera mycket
• Hawaiiskan 15 fonem, svenskan 27(?),
abchasiskan 68
7
8
Fonologi, fonem flödesschema
Enheter???
Nej
Kan de förekomma i
samma kontext?
Ja
Fonetisk likhet?
Betydelseskillnad?
Ja
Nej
Ja
Nej
samma
fonem
(allofoner)
olika
fonem
olika
fonem
samma
fonem
(allofoner i
fri variation)
9
10
Svenskans Stavelsestruktur
Svenskans konsonantkluster
Betonad stavelse:
K*V:, K*V:K
K*VK:, K*VKKK*
Obetonad stavelse:
K*VKK*
Ex. vi, vit
Ex. Vitt, vits, bitskt
Ex. Vital, mystisk
I början av stavelsen:
Högst 3 konsonanter: str, spr, skv
men inte: *sdr, *sbr, *sgv, *mb
I slutet av stavelsen:
Högst 3 konsonanter + ändelser: rst, rsk, stskt (ett
västkustskt kvastskaft)
men inte: *str, *spr, *skv
Sveriges huvudstad på andra språk:
Fi. T’ukholma, Sp. Estoc’olmo, Fr. Stock’holm , It.
Stocc’olma
11
12
2

Kommunikationskedjan
Talproduktion
– Ljud består av variationer i lufttrycket
– Talljuden uppstår genom vibrationer i
stämbandet eller brus som uppstår
vid förträngningar i talröret
– Talljuden påverkas av talrörets form
13
14
Talljud
• Talljuden delas in i:
–Vokaler
• stämbandston
• variationer i käköppningen, tungans läge
och läpparnas form skapar de olika ljuden
–Konsonanter
• luftströmmen hindras och brus uppstår
• artikulationsstället, artikulationssättet
samt närvaro eller frånvaro av
stämbandston skapar de olika ljuden
Vokaler
• Alla vokaler är tonande
• Tungans läge i två dimensioner:
• horisontellt: främre/bakre
• vertikalt: öppen/sluten
• Läpparnas utformning:
• orundad/rundad
15
16
Vokalfyrsidingen
Fonetik: De svenska vokalerna
Graf
em
a
e
i
o
Ljud Traditionell
beteckning
Särdrag
Exord
[] Långt A orundad - bakre - öppen hat
[a] Kort A orundad - främre - öppen hatt
[e] Långt E orundad - främre - halvsluten het
[ε] Kort E orundad - främre – halvöppen
hett
[]
orundad - central - halvsluten
pojke
[i] Långt I orundad - främre - sluten vi
[] Kort I orundad - främre - sluten (men öppnare än vitt
[i])
[u] Långt O rundad - bakre - sluten bod
[] Kort O rundad - bakre - sluten (men öppnare än bott
[u])
17
18
3

Fonetik: De svenska vokalerna
Fonetik: De svenska vokalerna
Graf
em
u
y
å
Ljud Traditionell
beteckning
Särdrag
Exord
[] Långt U rundad - främre - halvsluten du
[] Kort U rundad - central - halvsluten hund
[y] Långt Y rundad - främre - sluten by
[] Kort Y rundad - främre - sluten men öppnare än bytt
[y]
[o] Långt Å rundad - bakre – halvsluten gå
[] Kort Å rundad - bakre - halvöppen gått
Graf
em
ä
ö
Ljud Traditionell
beteckning
[]
[æ]
[]
[æ]
[ø]
[œ]
[œ]
[œ]
Långt Ä
Kort Ä
Långt Ö
Kort Ö
Särdrag
orundad - främre - halvöppen men öppnare
än []
orundad - främre - (halv)öppen men
öppnare än []
orundad - främre - halvöppen
orundad - främre - (halv)öppen men
öppnare än []
rundad - främre - halvsluten
rundad - främre - halvöppen
rundad - främre - halvöppen
rundad - främre - öppen
Exord
fä
bär
fäll
märr
hö
snör
höst
dörr
19
20
Konsonanterna
• Skapas genom en förträngning i
talorganet
– bruskälla: när luften passerar
förträngningen uppstår brus
• Variationerna som gör att vi uppfattar
olika ljud ges av:
1. stämbandstonen: vibration i stämbanden eller
ej
2. artikulationsstället: var i munnen ljudet
skapas
3. artikulationssättet: hur ljudet skapas
Konsonanter: Stämbandston
• Tonande
– /m/, /v/, /d/, ...
• Tonlösa
– /p/, /f/, /t/, ...
21
22
Konsonanter: Artikulationssätt
– frikativ (f, v, s, j…)
– klusil (p, b, t, d, k, g)
– lateral (l)
– tremulant (r)
– nasal (m, n, …)
Konsonanter: Artikulationsställen
– Läpparna: labial
– Underläpp mot tänderna:
labiodental
– Tänderna: dental
– Tandvallens bakre del: retroflex
(alveolar)
– Hårda gommen: palatal
– Mjuka gommen: velar
– Struphuvudet: laryngal
23
24
4

Fonetik - Talorganet
Sje-ljudet []: tonlös, frikativ, men
var?
• Vid artikulationen av bakre sje-ljudet
uppstår bruset i mjuka gommen
(velar) men läpparna tenderar att
vara något rundade. Därför kallas det
av vissa fonetiker för ”labio-velar” för
att skilja det från [x] som också är
tonlös, frikativ, velar.
• Främre sje-ljudet uttalas oftast som
det retroflexa s-et, dvs [].
25
26
IPA
I flytande tal
• Uttalas inte alla ljud, sk. reduktioner
– vi fyller i med vår kunskap
• Ett fonem låter (och skapas) inte alltid
precis på samma sätt, det beror på
kontexten
– ljud ”assimileras”, anpassar sig till
omgivningen
– uttalet av det ena börjas ”i förtid”
27
28
Prosodi
•Förmedlar:
– betydelseskillnader
– informationsstruktur
– personliga egenskaper
• grupptillhörighet, känslor, mm
• Behandlar företeelser som påverkar mer
än ett ljud
–längd
– betoning (ord-, fras- och satsnivå)
– intonation (ord- och satsnivå)
Längd
• Betonade stavelser i svenska har
längdskillnad
– kort vokal - lång konsonant
– lång vokal - kort
• Jmf finska:
– tuli, tuuli, tulli, tuulli
29
30
5

Betoning på ordnivå
• Betoningen framhäver en stavelse
i ordet
• I svenskan är betoningen fri och
kan då användas för att
åstadkomma betydelseskillnader
– ’formel – for’mell
– ’massiv – ma’ssiv
Betoning på frasnivå
• Betoningen kan också påverka
betydelsen av flera ord. Jmf.
– Jag drog en historia, allt var lögn,
men han gick ’på den i alla fall.
– Jag sa att isen inte höll, men han ’gick
på den i alla fall.
31
32
Betoning på satsnivå
• Betoning tar fram de ord som är
viktiga i ett yttrande
- vanligen innehållsord
• Vilket ord som har betoning
påverkar tolkningen, t.ex. genom
olika presuppositioner
– ”Först kallade han mig smålänning,
sedan förolämpade jag honom”
Intonation
• ”Språkets melodi”
• Åstadkoms med variationer i
grundtonen
• Svenskan har:
– ordintonation, s.k. tonaccent
– satsintonation
33
34
Tonaccent
Akut och grav accent
• Svenskan har två tonaccenter, akut
(accent I) och grav (accent II)
– För att kunna göra skillnad mellan accent I
och accent II måste ordet ha minst en
stavelse efter den betonade
• Olika realisering i olika dialekter
• Vissa dialekter (t.ex. finlandssvenskan)
gör ingen skillnad mellan accenterna
35
36
6

Satsintonation
• Intonation kan också ge satser olika
betydelse
• Jmf uttalet av:
– Då kommer han.
– Då kommer han?
• Satsintonationen kan också uttrycka
talarens attityd gentemot det sagda,
som t.ex. tvekan, ironi, säkerhet eller
osäkerhet.
Fonetik - användningsområden
• Lingvistik, psykologi
• Språkpedagogik
• Taligenkänning / talarigenkänning
– röststyrning
– säkerhetssystem
•Talsyntes
– talad kommunikation från datorsystem
– uppläsning av text
• Informationssystem - in/utmatning
37
38
Länkar
– Swedia, aktuellt dialektprojekt:
–swedia.ling.umu.se/
– En resa i fonetikens marker:
– www.ling.su.se/staff/hartmut/tur.htm
– Sven Öhman, Svenska dialekter (SVD):
– www.svd.se/statiskt/multimedia/dialekt/index.asp
–IPAtecken+ ljud
– hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/Vowelsand
Consonants/course/chapter1/chapter1.html
– WaveSurfer, fri programvara:
– www.speech.kth.se/wavesurfer (för tal- och ljudanalys
och annotering/transkribering)
39
7