Föreläsning Tove Pettersson - Ungdomsstyrelsen

2013-04-10
Gruppens betydelse för
maskuliniteter och våld
Tove Pettersson
Kriminologiska institutionen,
Stockholms universitet
tove.pettersson@criminology.su.se
Gruppens betydelse
• För normer och förväntningar –
maskulinitetskonstruktioner
• För att saker händer
1

2013-04-10
Brott (våld) som gruppfenomen
• I flera kriminologiska teorier om brott är
gruppen (och dess normer) betydelsefulla delar.
▫ Chicagoskolan och socialekologin
▫ Teorier om subkulturer och gäng
▫ Neutraliseringsmekanismer
▫ Stämplingsperspektivet
• Kamraters påverkan och medbrottslingskap, cooffending
Att begå brott ihop
• Storstadsdistrikt i England, mars 2002-feb 2005
▫ 105 000 brott, 61 000 misstänkta, 120 000
brottsdeltaganden.
• Medbrottsligskap i relation till ålder, kön och
brottstyp
(Van Mastrigt & Farrington 2009)
2

2013-04-10
Resultat
• Att begå brott ihop är mycket vanligare bland yngre.
• Kvinnor begår oftare brott ihop än män, men skillnaderna är
små jämfört med ålder.
• Varierar mellan brottstyper. Vanligast med medbrottslingar
var vid:
▫ Rån, mordbrand och inbrott av olika slag.
• Vi kontroll för ålder, kön och brottstyp visar sig rån vara den
faktor som har högst sannolikhet för att medbrottslingskap.
Betydelse av tredje part (”publiken”)
• Intervjuer med fängelsedömda män, mord/dråp eller
grov misshandel.
• Samtliga kom från områden med hög koncentration av
problem i USA.
• Inte maskulinitetsfokus – samtliga konflikter mellan
män.
(Phillips & Cooney 2005)
3

2013-04-10
Frågeställningar
• Har den sociala positionen för tredje part betydelse för
hur tredje part agerar vid en konflikt?
▫ Nära ena parten – distanserad till andra parten
• Individuell eller grupprelaterad (familj, gäng osv) relation till
ena parten
▫ Distanserad relation till båda
▫ Nära relationer till båda parter
• Individuell eller grupprelaterad (familj, gäng osv) relation
• Har den generella strukturen hos tredje part i en
situation betydelse för om konflikten blir (fysiskt)
våldsam?
Studien
• Intervjuer med 100 fångar.
• Den konflikt som den intervjuade är dömd för.
• En konflikt om samma sak under samma
tidsperiod (inom tre år) som inte ledde till en
(fysiskt) våldsam konflikt.
• 200 konflikter (minus bortfall)
4

2013-04-10
Handlingsmönster hos tredjepart
• Inte ingripa – betraktare
• Stödja/underblåsa konflikten
• Medla - försöka minska konflikten
Alltså.
1) Har tredje parts relationer till parterna
betydelse för hur de agerar enligt ovan
mönster, och
2) Har detta i sin tur betydelse för hur konflikten
fortlöper
Resultat – agerande tredje part
• Vid distanserad relation till båda parter så är det nästan
uteslutande ingen som ingriper.
• En dryg tredjedel av de med relation till båda parter försökte
medla, men en majoritet var inaktiva.
• Drygt hälften av dem med individuella band till ena parten
(och distanserade till den andra) underblåste konflikten.
• Tre fjärdedelar av dem med grupprelaterad relation
till ena parten (och distanserad till den andra)
underblåste konflikten.
5

2013-04-10
Resultat – agerande tredje part
• Kön påverkade underblåsande av konflikten, men
inte att försöka medla. Män var mer benägna att
underblåsa konflikter.
• Antalet personer närvarande hade också betydelse –
ju fler närvarande desto mindre ingripanden av
båda slag (underblåsa/medla).
• Avvikande mot hypotesen
▫ Oväntad inaktivitet – relation mellan de som bråkar
minskar ingripande från tredje part.
▫ Oväntade medlingar – oftare kvinnor
Resultat - konfliktens utfall
• När alla tredje parter har nära relation till ena
parten och distanserad till den andra ökade
risken för våld.
• Relation till båda parter minskade inte risken för
våld.
• Relationell distans mellan de som bråkar ökade
risken för våld.
6

2013-04-10
Ungdomars syn på gruppens betydelse
• Att visa sig tuffa, coola och fräcka inför andra
ger status respekt och rykte (Uhnoo 2011;
Honkatukia m fl 2006)
• Det är inför andra som vissa ungdomar antas
vilja slåss för att hävda sig (Uhnoo 2011, 163)
Våld för gruppens eller kompisens skull
• Av lojalitet till kompisar och gruppen.
”Även om jag skulle börja bråka med en kille ensam, så
klart mina kompisar de hade aldrig stått och kollat på, de
hade också hoppat på honom”
(Uhnoo 2011, 166)
• Om man däremot inte ”backar upp” utan ”backar ur”
betraktas man som feg och illojal och blir retad av
kompisarna efteråt. (Uhnoo 2011, 167)
• Men gruppen kan också fungera tillbakahållande – dvs
brottspreventivt!
7

2013-04-10
Gängmaskuliniter – avvikande eller
norm?
• Bilden av gängmaskulinitet (när den alls undersökts) har varit
stereotyp
▫ Tydligt inslag av lojalitet till gruppen
▫ Flera olika typer av maskuliniteter
▫ Inte egen subkultur – samma normer som i övriga samhället
• Förändring är möjlig
Exemplet fotbollshuliganer:
För gruppen – en högre lojalitet
• Maskulin status kan nås på flera (och
förhandlingsbara) sätt:
▫ Endast slåss mot andra huliganer
▫ Endast mot de huliganformationer som har tillräckligt
rykte
▫ Utmana en huligangrupp med ”högre” rykte
▫ Viktigt att framgångar i slagsmål med andra grupper
kommuniceras både internt och externt!
▫ Inte att vara orädd – utan att visa disciplin att agera
när man är rädd
▫ Hyperheterosexistisk maskulin identitet: hårdhet och
styrka och i kontrast till femininitet
▫ Genom att ifrågasätta motståndarnas maskulinitet
8

2013-04-10
Fotbollshuliganer
• Lagets ära måste försvaras
• Kritiserar att huliganer ses som ett specialfall –
integrerad del av andra kulturella system och
inte väsensskilt från andra formeringar
• Normen: inte avvikande från normen utan
normen är förklaringen (Mendel-Enk)
Radikala vänsterrörelser – exemplet
AFA
• Norm av hypermaskulinitet kopplat till våld
• Kollektiv, konfrontativ och aggressiv maskulinitet
• Förtryck gentemot de män som inte lever upp till
normen
• Spänning mellan den kollektiva normen och den
individuella känslan av utsatthet
• Avsaknaden av att kunna prata om sin utsatthet
9

2013-04-10
Betydelse av våld för ungdomsgrupper
• Erhålla social status i gruppen
• Öka sammanhållningen
• Attacker på (förmodat) homosexuella män som medel
för unga män att demonstrera tuffhet och
heterosexualitet.
• Gruppvåldtäkter fyller denna funktion i än högre grad.
Franklin 2004
Gruppvåldtäkter, campus – ideologiska
inslag
• Bild av kvinnor som ”andra” och som hotar manlig
gemenskap
• Män som är respektfulla mot kvinnor uppfattas som
”fegisar” och ”veklingar”
• Gruppens prestige och rättigheter viktigast vilket gör att
de överser med brottslighet
• En traditionell syn på könsroller och fokus på dikotomin
hora – madonna
• Homofobi och ett behov av att säkra sin maskulinitet
genom sex med kvinnor men utan närhet till kvinnor
10

2013-04-10
Socialiseringsfaktorer kopplade till
gruppvåldtäkter
• Pojkars vänskap är centrerad kring gruppaktiviteter
snarare än att dela förtroligheter i par
• Både tävling och samarbete mellan gruppmedlemmarna
• Särskilt tävling om riskabelt och/eller antisocialt
beteende, i syfte att etablera en eftertraktad identitet
som orädd och skräckinjagande
• Förödmjukelser av varandra inom gruppen är vanligt
(men inte alltid förekommande)
• Kulturell praktik med kvinnohat, som sånger och skämt
som glorifierar sexuellt våld
• Delad heterosexualitet
Gruppvåldtäkter
”…gang rape is a performace put on for other men,
proving once masculinity through heterosexual
dominace and explotetion of women.”
O´Sullivan, 1998, s. 105
11

2013-04-10
Grupprocesser, institutioner och
maskuliniteter
• Det är de tuffa maskulinitetskonstruktionerna
som måste förändras och ifrågasättas.
• Förstärker personalen detta istället?
▫ Göra typiska killsaker
▫ Inte tillåtas vara små och rädda
För det mesta är det ju, ja, alltid bland pojkar så att säga, det är
alltid bland ungdomarna, det är ju mycket testosteron. Det är
det alltid. Och att emellanåt kan det blir så i personalgruppen
med. Där det kan bli att, jag vet inte hur jag ska säga, men det
kan ja, det är så svårt att ta på, men att det kan bli lite tuffare
ibland kan det bli. Där man får säga, att ja, ”nu får du lugna ned
dig” [till en manlig personal].
Om du tänker på, alltså, om vi tittar på problemet utifrån det
här sättet, att dom [den manliga personalen] kan vara så
inkörda. Att ”ja, det är väl ingenting med det”. Det är bara ”upp
och hoppa igen och så är det nya tag”. Alltså det är lite den
mentaliteten. Eller ”han ska inte”, ”det kan han gott ta”
[…]
att det kan blir lite tuffare, att, ”ja, ja, det är väl, det är väl
ingenting att gnälla över”. Eller ja, jag vet inte hur jag ska
förklara det. (paus). Där, där tjej, alltså där kvinnorna [i
personalen] får gå in liksom och ta ner männen lite på jorden.
(kvinna i personalen, pojkavdelning)
12

2013-04-10
Mobbning
Att inte våga slåss likställs med att visa rädsla:
Jag har varit rädd för den personen men jag har gjort det
ändå […] Jag har varit skräckslagen när jag har gått in i
bråk […] men bara att få det överstökat, det var alltid det
som gällde. Fast jag sade aldrig att: ”nej jag vågar inte, jag
går inte in” […] Det skulle innebära värre konsekvenser.
Jag vill inte gärna bli mobbad.
I Uhnoo 2011, 143
Mobbning, maskulinitet och gruppens
betydelse
• Ett sätt att visa sig som stark, tuff och maskulin inför
gruppen.
• Strategier för att uppnå och bibehålla en identitet som
populär och normal pojke.
• Sker inför andra och ofta av äldre/större/starkare.
• Tydliga inslag av feminisering av den nedvärdering som sker.
• Skapar och bibehåller hierarkier (mellan pojkar)
• Risk för egen utsatthet om man protesterar!
• Alternativet till att inte leva upp till – eller delta i –den
maskulina normen om tuffhet och dominans är att bli retad,
förlöjligad, förnedrad och fysiskt utsatt
13

2013-04-10
Mobbning – offentligt en del av
förutsättningen
”Similar to many of the boys in the study, Nick
emphasized that punking only affirmed normative
masculinity if it was done in front of an ”audience”.”
(Phillips 2007, s. 170)
”The idea that punking is not a personal attack on
another boy but is a strategy necessary to affirm
normative masculine identity in front av others
underscores the objectifiation of the boy who is
punked.”
(Phillips 2007, s. 173, min kursivering)
”Kamratfostran” = maskulinitetsfostran
• Träningsläger: 15-17 åringar angrep yngre
spelare:
”två angripare höll ned en pojke medan en tredje
angripare penetrerade honom analt med ett
kvastskaft. Detta gjordes inför andra spelare, som
skrattade och skämtade om det”
14

2013-04-10
”Kamratfostran” = maskulinitetsfostran
• Inte ovanligt med trakasserier av yngre och svagare
pojkar som har en sexualiserad och/eller
homofobisk karaktär.
• Publikt uppvisande av maskulinitet
• Skillnad mot attacker på kvinnor och bögar – offret
kan belönas för att den uthärdar övergreppet genom
att få ingå i den dominanta gruppen i framtiden.
”kamratfostran” = maskulinitetsfostran
• En historia av kränkningar som inte vuxna tagit tag i.
• Ett socialt klimat där dominanta pojkar tillåts trakassera
flickor och svagare pojkar är vanligt i miljöer med hög
andel gruppvåldtäkter och attacker på homosexuella
(män).
• Gruppangrepp (av pojkar) på dem som symboliserar
femininitet eller ”den andre” - minskar med minskad
hypermaskulina ideal i heterosexuell manlig identitet.
15

2013-04-10
”Kamratfostran” i AIK
”NN, XX, YY och ZZ har tillsammans tagit tag i och
dragit ned målsäganden på golvet där de hållit fast
honom och dragit ned hans byxor och kalsonger, en av
dem har suttit på hans rygg och på hans ben, varefter
NN fört in änden av en galge i analöppningen med
smärta som följd.”
Ur tingsrättens dom B 2218-02, Solna TR, s. 13)
Tradition av ”kamratfostran”
”Han hade hört talas om ”galgning” och visste vad det
innebar, nämligen att en galge fördes in i analöppningen.”
[…]
”Han känner till att galgning är ”en grej som pågått i
generationer”.” (målsägande)
”han hade hört att det vara en tradition att det äldre laget
skulle galga det yngre” (åtalad)
16

2013-04-10
Kamratfostran som hierarkisk funktion
”Han vet inte varför de fyra försökte galga honom, men
han tror att de tyckte att han varit ”kaxig” (målsägande)
”Han vet inte varför pojke A, B och C blev offer för
galgning. Det är möjligt att pojke B eller C kallat någon av
gärningsmännen för ”bög” eller liknande.” (åtalad)
”Redan under bussresan från Stockholm hörde han talas
om att åttioåttor som var ”kaxiga” skulle galgas. Han visste
inte då vad galgning var men han tyckte det lät
obehagligt”.
Möjligheten att få tillhöra i framtiden
• Två av förövarna hade själva varit utsatt för galgning
på tidigare läger – när de tillhörde de yngre
spelarna.
”Han tyckte det var skönt att han sluppit bli galgad
men tyckte å andra sidan inte att händelsen var så
farlig. Medan det pågick skrattade han. Han var aldrig
rädd och grät inte.”
17

2013-04-10
Sexuell handling?
”Ingenting i utredningen ger emellertid stöb för ett antagande att
någon av de tilltalade handlat i avsikt att väcka eller tillfredsställa vare
sig sin egen eller pojke A:s sexualdrift” (domstolens överväganden)
”…Något sexuellt umgänge har alltså inte ägt rum, och något ansvar
för våldtäkt kommer följaktligen inte i fråga” (domstolen, om ett av de
andra fallen)
”Det var skönt att sanningen kom fram och visade att det aldrig hade
med sex att göra, forsätter pappan.” (DN 03-01-25, s. 31)
”If wife abuse is often sexual, conversely, gang rape is often asexual, or
at least not erotic. It is the use of sexuality to conquere, show off and
bond, but the men often don´t ejaculate and often use objects to
penetrate the woman”
O´Sullivan 1998, s 93
Kamratfostran – de vuxnas ansvar
”Han visste vad galgning innebar. Han hade själv blivit
utsatt för ett galgningsförsök av äldre spelare under ett
fotbollsläger på Gotland. Han talade om det inträffade för
en tränare som svarade att ”så gör man i AIK”. Därefter
hände ingenting.” (åtalad)
”Vi vet inte om det är så allvarligt. Ledningen för klubben
har inte hört talas om begreppet galgning före det här,
säger Lars Viklund, också ledamot av AIK:s huvudstyrelse”
(DN 03-01-25)
”Vi borde våga säga stopp lite oftare” (Jens Orback DN 03-
01-25)
18

2013-04-10
Ansvaret som vuxen
• Betydelsen av vuxnas accepterande eller ickeaccepterande
av normer – återkommande
• SiS-personalen, pojkar som inte tillåts vara små och
ledsna.
• Vikten av att bryta maskulinitetsnormer som premierar
tuffhet, uppvisningar för kamrater och våld.
• Att försöka undvika grupprocesser med uppvisande av
maskulinitet.
Att rädda ansiktet
Pelle ”men seriöst sluta nu”. Pelle står och pratar med dem
allvarlig och bestämd, mest med Hanan. Pelle börjar förklara
vad som kan hända. Han tar upp att de ropade svarskalle, att de
stojar, öppnade dörren osv. och att de kan bedöma det som att
de stör ordningen. Då kan polisen be dem skingra sig, att de får
gå därifrån alltså.
Hanan står med armarna korsade framför bröstkorgen och
tittar stint på Pelle medan han säger till honom ”det där tar jag
som att du hotar mig”. Pelle står med armarna i sidorna och
tittar tillbaka på Hanan. Han drar sedan med armen som i en
gest som ”kom med” och säger till Hanan ”kom Hanan så får vi
snacka lite”. De går en bit bort och ställer sig och pratar. Efter
en stund ser jag att båda skrattar. En annan av pojkarna,
Hussein, går dit då och då.
19

2013-04-10
Litteratur
Christiansen, A-D (2010) “Resistance ans violence: Constructions of
masculinities in radical left-wing movements in Danmark” Norma, Vol 5.
Collins, R (2008) Violence. A micro-spociological theory. Princeton:
Preinceton University Press.
Frankling, K (2004) “Enacting masculinity: Antigay violence and groupe rape
as participatory theater” sexuality Research & Social Policy, Vol 1
Hagdorn, J M (1998) ”Frat boys, Bossmen, Studs and Gentlemen: A typology
of gang masculinites. In (eds.) Bowker, L H Masculinites and violence.
Thousand Oaks: SAGE.
Litteratur
Honkatukia, P, Nyqvist, L & Pösö, T (2006) ”Violence from within reform
school” Youth Violence and Juvenile Justice, Vol 4
Laanemets, L & Christiansen, A (2008) Kön och behandling inom
tvångsvården. En studie av hur vården organiseras med avseende på genus.
SiS följer upp och utvecklar 2009: 1. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
van Mastrigt, S B & Farrington, D P (2009) ”Co-Offending age, gender and
crime type: Implications for criminal justice policy” British Jounsnal of
Criminology Vol 49
Mende-Enk, S, (2004) Med uppenbar känsla för stil. Stockholm: Atlas.
20

2013-04-10
Litteratur
Phillips, D A (2007) “Punking and bullying: Strategies in middle school, high
school, and beyond” Journal of Interpersonal Violence, Vol 22
Phillips, S & Cooney, M (2005) ”Aiding peace, abetting violence: Third parties
and the management of conflict” American Sociological Review, Vol 70.
Pettersson, T (2009) Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.
Betydelse för vårdens utformning. SiS följer upp och utvecklar 2009:1.
Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Pettersson, T (2012) Att balanser mellan kontroll och kontakt. Lokala polisers
arbete med ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Litteratur
Stoudt, B G (2006) “”You´re either in or you´re out: School violence, peer discipline, and the
(re)production of hegemonic masculinity” Men and Mesculinities, Vol 8
O´Sullivan, C (1998) “Ladykillers: Simmilarities and divergencies of masculinities in gang
rape and wife batteri” In (eds.) Bowker, L H Masculinites and violence. Thousand Oaks:
SAGE.
Spaaij, R (2008) ”Men lik us, boys like them: Violenvce, masculinity, and collective identity in
the football hooliganism” Journal of Sport and Social Issues, Vol 320
Uhnoo, S. (2011) Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk. Göteborg: Daidalos.
21