18.03.2014 Views

Kraniofaryngeom

Kraniofaryngeom

Kraniofaryngeom

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Avd Q 82s<br />

Neuropediatriken<br />

Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />

171 76 Stockholm<br />

08/517 780 82<br />

Neurokirurg: ______________________________________<br />

Ansvarig sjuksköterska: __________________________<br />

Ansvarig barnsköterska: _________________________<br />

Sjukgymnast:___________________________________<br />

Arbetsterapeut:_________________________________<br />

Endokrinolog:__________________________________<br />

Avd Q82 s<br />

Michaela Åkerblom, Leg. SSK<br />

Jessica Allerborg, Leg. SSK<br />

2008-12-03


<strong>Kraniofaryngeom</strong> är en medfödd godartad tumör som växer i<br />

hypofys och hypthalamusregionen. Hypofys= en hormonstimulerande<br />

och hormonproducerande körtel. Hypothalamus= det centra i hjärnan<br />

som bland annat styr hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonkontroll<br />

och dygnsrytm. <strong>Kraniofaryngeom</strong> är den vanligaste formen av<br />

hjärntumör som har en påverkan på hypofys och hypothalamusområdet.<br />

Den växer mycket långsamt, vilket medför att symtomen kommer senare<br />

i förloppet.<br />

Symtom<br />

De vanligaste symtomen som är ett tecken på ett ökat tryck inne i<br />

huvudet är huvudvärk och illamående. Synpåverkan, ostadighet, trötthet,<br />

epilepsi och hormonpåverkan såsom tillväxthämning, viktuppgång, ökad<br />

törst, dålig temperaturkontroll, försenad eller utebliven pubertet är andra<br />

förekommande symtom.<br />

Diagnostisering<br />

Diagnostisering av kraniofaryngeom utförs med hjälp av de symtom som<br />

uppkommit, datortomografi av hjärnan och även komplettering med<br />

magnetresonanskamera (MR). MR visar de olika strukturerna i hjärnan i<br />

detalj och behövs inför en neurokirurgisk operation. Kontroll av<br />

hormonnivåer, saltbalans och även en synundersökning bör göras.<br />

Behandling<br />

Behandlingen innefattar i första hand neurokirurgisk operation där<br />

målsättningen är att avlägsna så mycket som möjligt av tumören utan<br />

skador på omkringliggande vävnad och minimera risken för möjliga<br />

komplikationer<br />

Kan man se senare att mitt barn har blivit opererad?<br />

Operationsärren bleknar med tiden och kommer att täckas av barnets<br />

hår. Det är viktigt att undvika direkt solljus upp till ett år efter<br />

operationen.<br />

När kan mitt barn bada efter operationen?<br />

Du kan bada ditt barns kropp när som helst. Hårtvätt får ske tidigast ett<br />

dygn efter att stygnen tagits bort. Då beräknas huden vara helt läkt och<br />

det är helt fritt att bada i badkar och bassäng samt tvätta hela huvudet.<br />

Då barnet har ventrikeldränage hjälper personalen på avdelningen till<br />

att tvätta håret den tredje dagen efter att dränaget blivit ditsatt. Efter<br />

det sker tvätt var tredje dag till dess att dränaget avlägsnats. Om barnet<br />

inte orkar med hårtvätt tredje dagen tvättas området runt<br />

ventrikeldränaget med koksalt. Detta görs för att försöka undvika<br />

komplikationer i form av infektion.<br />

Är det nåt särskilt man skall tänka på första tiden efter hemgång?<br />

Undvik mycket barnkontakt de första 3 veckorna efter utskrivningen<br />

för att minska infektionsrisker. Ta det lugnt med barnet och lyssna på<br />

barnets signaler om det är trött eller mår dåligt. Se till att barnet är<br />

uppe och rör på sig ett par gånger om dagen då det inte är bra att bara<br />

ligga till sängs eller sitta i soffan.<br />

Hur blir det med fortsatt behandling?<br />

Första tiden efter operation är det mycket nytt för hela familjen och<br />

täta besök till sjukhus och då främst till endokrinolog. Det tar ett tag<br />

att anpassa sig till sin nya situation med mediciner, läkarbesök,<br />

provtagning och kontroll på vätskebalansen. Denna tid kan vara svår<br />

så tveka inte att be sjukvårdspersonalen om kontakt med kurator om<br />

det skulle behövas. Det finns även stödföreningar för familjer/personer<br />

med liknande erfarenheter som går att hitta på internet.


Förbered er på att inskrivningen oftast tar hela dagen<br />

Förberedelser inför operation<br />

Inskrivning av: Neurokirurg, sjuksköterska samt narkosläkare.<br />

Oftast görs bedömning av en endokrinolog (hormonspecialist) samt<br />

synundersökning. Ibland kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast.<br />

Kontroller inför op: Längd, vikt, blodtryck, puls, temp, allmäntillstånd,<br />

och neurologstatus.<br />

Provtagning: Sjuksköterskan sätter bedövningssalva för att sedan sätta<br />

en nål i ett blodkärl, därefter tas blodprover inför operationen.<br />

Hygien: Barnet badas/duschas med en särskild bakteriedödande tvål två<br />

gånger dagen innan operation och en gång tidigt på operationsdygnets<br />

morgon. Efter andra duschen får barnet krypa ner under täcket i<br />

renbäddad säng. Egna, nytvättade nattkläder får användas innan<br />

operationen. Inga egna kläder får användas på operationsdagen, då gäller<br />

patientskjorta. Barnet skall vara färdigbadat senast en timme innan<br />

operationsstart.<br />

Kost: Ingen fast föda efter kl 24.00, flytande föda fram tills 4 timmar<br />

innan operation. Vatten får drickas fram till 2 timmar innan operation.<br />

Vid eventuell fördröjning av operationen kopplas dropp på barnet.<br />

Rådgör med ansvarig sjuksköterska om vad som gäller för ert barn.<br />

Operationsdygnet och den närmsta tiden efteråt<br />

När alla förberedelser är gjorda på avdelningen följer personalen med er<br />

till operation. En förälder får klä sig i särskilda skyddskläder och följa<br />

med in till operationssalen och vara med barnet tills barnet somnat.<br />

Därefter får föräldrarna vistas på avdelningen eller sjukhusområdet.<br />

Narkospersonalen ringer när operationen är klar och det är dags för<br />

föräldern/föräldrarna att gå till uppvakningsavdelningen.<br />

Första dygnet vårdas barnet på barnintensiven (BIVA) för täta<br />

kontroller. Föräldrar kan ej sova över på BIVA utan sover på<br />

avdelningen. Dagen efter operationen flyttas barnet åter till<br />

avdelningen, där kontrollerna fortsätter men kan glesas ut.<br />

Oftast behöver barnet någon vecka på sig för att återhämta sig och för<br />

att kroppen skall komma i balans med de olika hormonella systemen. I<br />

en del fall kan vårdtiden bli längre än så då det kan ta längre tid för en<br />

del barn att komma i balans.<br />

Ventrikel dränage (V-drän) är en tillfällig slang som är inlagd i<br />

hjärnkamrarna för att kunna dränera hjärnkammarvätska som<br />

produceras konstant. Dessutom förhindras läckage av hjärnvätska<br />

genom operationssåret så att det skall läka ihop fint. Du som förälder<br />

kommer att få ytterligare information om ventrikeldränaget efter<br />

operationen. Informationen kommer att innefatta vad man bör tänka på<br />

då barnet har ett V-drän. Under den tid som barnet har V-drän gäller<br />

särskilda regler för hur barnet får röra på sig.<br />

Rörlighet: Barnet har inga restriktioner efter operationen utan kan<br />

röra sig fritt i den mån det kan. Då barnet ligger i sängen de första<br />

dygnen skall det vara ett minimum på 30 graders lutning på<br />

huvudändan för att minska svullnaden i hjärnan. Det är viktigt att<br />

barnet kommer igång med rörelser och rör sig så fort som möjligt. I<br />

början kan barnet vara stelt, men det blir bättre med tiden.<br />

Sömn: Under den tid som barnet har V-drän behöver barnet<br />

observeras av personalen på ett övervakningsrum nattetid. Föräldrarna<br />

får vistas där men sover på sitt ordinarie rum.<br />

Smärta: Patienten behandlas med regelbunden smärtlindring som kan<br />

ges som tablett, oral lösning eller som injektion direkt i blodet för<br />

snabbare effekt. Detta trappas ut stegvis. Det är inte ovanligt med<br />

smärta efter operationen och det är viktigt att du som förälder talar om<br />

för personalen när du upplever att ditt barn har ont. Vanligast är smärta<br />

i operationssåret och i nackmusklerna. All smärta som känns vid<br />

rörelser går inte att medicinera bort, men det värsta försvinner med<br />

mediciner och efter några dagar har det i regel vänt och smärtan


försvinner gradvis så att smärtlindringen stegvis kan minskas och<br />

avslutas.<br />

Kontroller: Blodtryck, puls, temperatur, neurologstatus och pupillernas<br />

ljusreaktion kontrolleras regelbundet efter operationen.<br />

Födointag: 4 timmar efter avslutad operation kan man börja dricka lite<br />

vatten. Det är inte ovanligt att man har lite ont i halsen efter plaströret<br />

(tuben) man har under operationen. Man kan också må illa efter<br />

operationen. Vid behov ges medicin mot illamående. Stöddropp ges den<br />

första tiden om barnet inte får i sig tillräckligt med vätska. Det är viktigt<br />

att vårdpersonalen har möjlighet att dokumentera vad barnet äter/dricker<br />

för att kunna beräkna vätskebalansen.<br />

Hypothalamus<br />

området<br />

Tarm/blåsa: Efter operationen sitter en urinkateter kvar så att mängden<br />

urin kan mätas varje timme. Det är viktigt att vi vet balansen mellan<br />

vätskeintag och vätskeförlust. När värdena stabiliserats tas urinkatetern<br />

bort. Det är viktigt att barnet har avföring regelbundet. Vid behov ges<br />

medicin mot förstoppning.<br />

Sår: Stygnen tas bort efter ca 7 - 10 dagar på avdelningen,<br />

neuropediatriska mottagningen eller Vårdcentral/Barnavårdcentral.<br />

Kurator: Möjlighet till kuratorskontakt finns. Säg bara till!<br />

Återbesök: till Neurokirurg, Endokrinolog och ögonläkare. Detta<br />

planeras vid hemgång.<br />

Frågor och svar:<br />

Hur kommer mitt barn att se ut direkt efter operationen?<br />

Det är inte ovanligt med en svullnad i ansiktet, framförallt runt ögonen.<br />

Svullnaden lägger sig successivt och är inte skadlig för barnets syn.<br />

Blekhet och trötthet är heller inte ovanligt. Själva operationssåret täcks<br />

med ett huvudbandage som skall sitta kvar de första dygnen.<br />

MRT av hjärnan

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!