Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II - Sociologiska ...

1 (6)
Sociologiska institutionen
Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II
Kursbeskrivning VT 2012
Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas i
Sociologi I, med tyngdpunkt på klassisk och modern, väletablerad teori.
Undervisningen sker främst i form av föreläsningar om teorier och begrepp som har haft
stor betydelse för ämnets utveckling samt en föreläsning som tar upp mer
vetenskapsfilosofiska frågor kopplat till de sociologiska klassikerna. Under seminarier
diskuteras föreläsningarnas innehåll utifrån frågor som syftar till att fördjupa förståelsen
av kursens innehåll. Ingen undervisning är obligatorisk. Examinationen sker genom
individuell hemtenta. Mer aktuell information kommer att finnas på kursens Mondoplats
(www.mondo.su.se). Där kommer även kursens hemtenta att läggas ut.
Delkursens lärandemål
I. Kunskaper och förståelse
Efter genomgången kurs skall du
- kunna redogöra för innebörden av centrala sociologiska begrepp, teorier och
perspektiv och deras vetenskapsfilosofiska antaganden,
- kunna ange skillnader och likheter mellan olika sociologiska teorier.
II. Färdigheter och kompetenser
Efter genomgången kurs skall du kunna använda sociologiska begrepp och
teorier för att förstå och förklara sociala fenomen.
III. Värderingar och förhållningssätt
Efter genomgången kurs skall du visa både öppenhet och kritiskt
förhållningssätt mot olika sociologiska teoriers utgångspunkter och idéer och
visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen).
Litteratur
Boglind, A., Eliasson, S., Månson, P. (2005) Kapital, rationalitet och social
sammanhållning 5:e reviderade upplagan. (BEM)
Goffman, E. (2005) Jaget och maskerna. Nordstedts. (EG)
Merton, R. K. (1938) ”Social structure and anomie” American Sociological Review, 3
(5): 672-682. (laddas ner via universitetsbibliotekets hemsida www.sub.su.se)
Månson, P.(red) (2007) Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker.
Nordstedts. (kap 1, 4-5, 7-9, 11) (PM)

2 (6)
Weber, M. (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos. (s.7-
87) (MW)
Kompendium med texter av/om Marx, Durkheim, Simmel, Merton, Habermas, och
Bourdieu.
Om ni får tag på äldre kompendier, se till att få tag på de texter som saknas där på annat
sätt.
Undervisning
Föreläsningar
Datum och tid Innehåll Lärare Sal Läsanvisningar
Mån 16/1 9-10 Introduktion Evertsson D7 PM kap 1
Tis 17/1 13-15 Marx Evertsson A5137 Marx i komp; Marx i
BEM; kap 4 i PM
Tors 19/1 13-15 Weber Evertsson B5 MW; Weber i BEM;
kap 8 i PM
Tis 24/1 10-12 Durkheim Haglunds G-salen Durkheim i komp;
Durkheim i BEM
Tors 26/1 13-15 Simmel Haglunds B4 Simmel i komp
Tis 31/1 10-12 Merton Lars Udéhn G-salen Mertons artikel;
Merton i komp
Tors 2/2 11-13 Goffman Haglunds C6 EG; kap 5 i PM
Tis 7/2 13-15 Bourdieu Haglunds D7 Bourdieu i komp;
kap 11 i PM
Tors 9/2 13-15 Habermas Udéhn B5 Habermas i komp;
kap 9 i PM
Tis 14/2 10-12
Genomgång inför
tentan
Evertsson B5 All

3 (6)
Seminarier
Seminarierna är till för att befrämja fördjupad förståelse av litteraturen genom att
fördjupa diskussionen av vissa aspekter av teorierna som kursen handlar om, hur de kan
tillämpas och vad som skiljer dem åt respektive förenar dem. Avsikten är att du ska
utnyttja dessa tillfällen för att ventilera din egen läsning av litteraturen genom diskussion
och utbyte av olika tolkningar och synpunkter.
För att seminarierna ska bli givande och intressanta är det därför mycket viktigt att du har
gått igenom seminariefrågorna i förväg, läst litteraturen och helst diskuterat med dina
kurskamrater. Din egen förberedelse inför och ditt engagemang i seminarierna är helt
avgörande för diskussionernas innehåll och kvalitet! Tanken är alltså inte att
seminarieläraren ska hålla en förkortad föreläsning eller frågestund - självklart kan frågor
besvaras, men syftet är att du och dina studiekamrater ska diskutera själva.
Seminarier – schema
Grupp 1
Datum och tid Innehåll Lärare Sal
Fre 20/1 10-12 Marx och Weber Evertsson F3154
Tis 31/1 13-15
Durkheim och
Simmel
Haglunds
U26
Fre 3/2 10-12 Merton och Goffman Haglunds F3154
Fre 10/2 10-12
Habermas och
Bourdieu
Haglunds
F3154
Grupp 2
Datum och tid Innehåll Lärare Sal
Fre 20/1 13-15 Marx och Weber Evertsson F299
Fre 27/1 14-16
Durkheim och
Simmel
Haglunds
E413
Fre 3/2 13-15 Merton och Goffman Haglunds D220
Fre 10/2 13-15
Habermas och
Bourdieu
Haglunds
F289
Examination
Delkursen tenteras genom en individuell hemtenta. Omtentor sker i form av
salskrivningar.
Tisdagen den 14 februari efter föreläsning (ca kl. 13.00) läggs hemtentan ut på Mondo.
Hemtentan delas också ut på föreläsningen samma dag.
Tisdagen den 21 februari kl. 17:00 ska svaren senast vara inlämnade till
Studentexpeditionen B986.

4 (6)
Vid sjukdom e d som gör att hemtentan inte kan lämnas in i tid ska kursansvarig
kontaktas så fort som möjligt. Läkarintyg ska visas vid inlämning av tentan. Observera
att hemtentor som utan godtagbar anledning kommer in för sent inte rättas, istället
hänvisas till salskrivningen.
Tid och lokal för salskrivning meddelas på institutionens hemsida (se under Student >
Tentamensinformation)
Betygskriterier
Betygskriterium/
Bedömning
Redogörelse
av begrepp
och
antaganden
Jämförelse av
begrepp
Användning
av begrepp
Förhållningssätt
Bra
Utförlig
redogörelse av
begrepp,
teorier och
antaganden
Klar, utförlig
och
analyserande
jämförelse
Övertygande
och
självständig
användning av
begrepp
Kritiskt och
självständigt
förhållningssätt
till litteraturen
Vissa brister
Tydlig
redogörelse av
begrepp,
teorier och
antaganden
Tydligt försök
att ange
skillnader och
likheter
mellan
begrepp
Relevant och
tydlig
användning av
begrepp
Öppet
förhållningssätt
gentemot
litteraturen
Underkänt
Oklar
redogörelse,
centrala
aspekter
saknas
Oklar
jämförelse,
centrala
jämförelsepunkter
saknas
Användning
av irrelevanta
begrepp,
otydlig
applicering
Osjälvständigt
förhållningssätt
Allt som gäller för ”bra” förutsätter det som står under ”vissa brister”. För A krävs att din
tenta är ”bra” gällande samtliga kriterier. För B krävs ”bra” på alla kriterier utom ett. För
C krävs ”bra” på alla kriterier utom två. För D krävs ”bra” på ett kriterium. För E krävs
”vissa brister” på alla kriterier. För Fx krävs ”vissa brister” på minst två kriterier. Färre
än två kriterier med ”vissa brister” ger betyg F.
Om du har fått betyget Fx eller F på examinationen har du rätt att genomgå ytterligare
prov (så länge kursen ges) för att uppnå lägst betyget E. Observera att Fx inte ger rätt till
att komplettera utan att salskrivning gäller för både Fx och F. Om du har fått lägst
betyget E på prov får du inte genomgå förnyat prov för att försöka få ett högre betyg.
Lärare
Marie Evertsson (kursansvarig, nås lättast via e-post: marie.evertsson@sociology.su.se)
Magnus Haglunds (magnus.haglunds@sociology.su.se)
Lars Udéhn (lars.udehn@sociology.su.se)

5 (6)
Instuderingsfrågor till kurslitteraturen
För att underlätta inläsningen av litteraturen och vad som är viktigast att förstå i denna
kan det vara bra att fundera över hur du skulle besvara följande frågor i relation till de
teorier de syftar på. Frågorna behöver alltså inte besvaras skriftligt eller lämnas in.
Observera att andra, mer utförliga frågor kommer att diskuteras på seminarierna.
Marx
1. Enligt Marx finns det fyra aspekter av alienation i det kapitalistiska samhället. Vilka är
de?
2. Marx är historisk materialist. Vad innebär det? Redogör för (a) Marx materialism och
(b) det historiska i denna materialism.
3. Två av Marx berömda metaforer är dem om bas och överbyggnad. Förklara vad han
menar med dessa termer och hur de förhåller sig gentemot varandra.
4. Redogör för de grundläggande dragen i Marx mervärdeslära.
Weber
1. Vad är en idealtyp?
2. Redogör för innebörden av Webers fyra idealtyper av socialt handlande.
3. Vad menar Weber med legitim ordning? På vilka sätt kan sociala ordningar få
legitimitet?
4. Redogör för grunddragen i den asketiska protestantismens yrkesetik. Hur bidrar den
till att förklara uppkomsten av kapitalismen?
5. Redogör för Webers tankar kring rationaliseringstendensen i historien.
Durkheim
1. Vad är ett socialt faktum?
2. Vad menar Durkheim när han säger att sociala fakta ”bör behandlas som ting”?
3. Durkheim skriver i "Sociologins metodregler" att sociala fenomen befinner sig
"utanför individerna". Vilka argument använder Durkheim sig av som grund för detta
påstående?
4. Durkheim identifierar olika typer av självmord. Vad kännetecknar var och en av dem?
5. I boken om samhällets arbetsdelning identifierar Durkheim två olika typer av social
sammanhållning. Vad utmärker respektive sammanhållningtyp?
6. I Durkheims analys av det religiösa livets elementära former använder han sig av en
viktig åtskillnad mellan det sakrala och det profana. Vad utmärker detta begreppspar och
hur fungerar denna åtskillnad i det sociala livet?
Simmel
1. Simmel brukar beskrivas som dualist. Vad innebär det?
2. Vad menar Simmel när han talar om att interaktioner kan utkristalliseras till strukturer?
3. Vad ligger, enligt Simmel, bakom den moderna storstadsmänniskans strävan efter
extrema uttryck?
4. Vad avser Simmel med distinktionen form och innehåll? Försök exemplifiera.
5. Vad kännetecknar den idealtypisk karaktären främlingen (i essän med samma namn)?

6 (6)
Merton
(kommer senare)?
Goffman
1. Vad menar Goffman med situationsdefinitionen?
2. Vad menar Goffman med personlig front inklusive uppförande/inramning?
3. Vad menar Goffman med team?
4. Vad menar Goffman med främre regionen (inklusive dekorum) respektive bakre
regionen?
5. Vad menar Goffman med intrycksstyrning (impression management)?
Bourdieu
1. Hur är Bourdieus begrepp fält relaterat till det sociala rummet?
2. Bourdieu menar att hans olika kapitalbegrepp inte är socialt neutrala. Vad menar han
med det?
3. Bourdieu var på flera sätt gränsöverskridande. Ge några exempel på det.
4. Vad avser Bourdieu med symboliskt kapital och vad skiljer denna form av kapital från
de tre övriga kapitalformerna?
Habermas
1. Vad innebär kommunikativt respektive ändamålsrationellt handlande?
2. Vad innebär livsvärlden respektive systemen?
3. Hur ser relationen mellan de två handlingstyperna (fråga 1) och livsvärlden och
systemen ut i traditionella respektive moderna samhällen?
4. I det (sen)kapitalistiska samhället, vilket förhållande råder mellan vetenskap och
teknik i å ena sidan och politik (och ideologi) å andra sidan?
5. Hur kan Habermas övergripande mål med utvecklingen av sin samhällsteori beskrivas
i korthet?
Diskussionsfrågor till seminarierna
Delas ut tidigt under kursen samt kommer att finnas tillgängliga på Mondo därefter.