magasin - Ãrebro universitet

Nº 1 2012 

Örebro 

universitet 

magasin 

små, små 

bakterier 

av stor 

betydelse 

NY KEMIUTBILDNING 

PÅ VÄG MOT SUCCÉ 

Passionen 

för Afrika tog 

Carolina till 

FN-praktik 

NYA BYGGPROJEKT FÖR 

VÄXANDE UNIVERSITET 

Liisa Husu 

professor på internationell 

arena

Inledare 

Innehåll 

A 

tt få vara med och bygga ett universitet 

är något som förunnas 

få av oss. Vi som bygger Örebro universitet 

kan ibland riktigt känna hur 

universitetet växer så det knakar och 

att våra planer fungerar och går i lås, 

men ibland är det motigt. Det är inte 

alla gånger lätt att ta sig fram i en 

sektor där det finns universitet som 

genom sin långa historia hunnit bygga 

det egna universitetet under avsevärd 

tid och med stora tidigare erhållna 

resurser. 

Men det går bra för Örebro universitet. 

Alla siffror pekar åt rätt håll. 

Antalet förstahandssökande nu till 

höstterminen ökar för fjärde året i 

rad vilket vi förknippar med vår förändring 

till ett universitet med starka 

professionsutbildningar. Det är också 

där vi, precis som hela sektorn, har 

flest sökande och det är också där 

som både universitetets och studenternas 

ställning stärks. 

Läkarutbildningen går nu på sin 

tredje termin och en av våra studenter 

som varit med från första början, 

Isabella Kongstad, blir nu ordförande 

för alla medicinstudenter i Sverige i 

Medicine Studenters Förbund. Fantastiskt 

bra och roligt. Vi får bra studenter 

till universitetet. 

S 

www.oru.se 

Örebro universitet magasin riktar 

sig till dem som intresserar sig för 

verksamheten vid Örebro universitet; 

alumner, näringsliv, politiker och 

övriga högskolesektorn. 

Adress: 

Externa relationer och kommunikation 

Örebro universitet 

701 82 Örebro 

amtidigt börjar vi nu erövra större 

forskningsanslag. I förra veckan 

fick Margaret Kerr och medarbetare 

ett stort anslag från FAS, Formas, 

Vetenskapsrådet och VINNOVA. Tidigare 

har Robert Brummer och medarbetare 

fått ett stort anslag från KKstiftelsen 

(vilket presenteras i detta 

nummer) och vi har nu fått en del EUanslag 

till teknikinstitutionen där vi 

för första gången koordinerar anslaget. 

Förändringen är påtaglig. Ändå har vi 

lång väg att gå, men vi ger oss inte. 

Studentkåren har nu tagit ett klokt 

beslut och också börjat satsa på studiesocial 

verksamhet i annan form än 

tidigare. Med visst stöd från universitetet 

har Kåren köpt sin egen restaurang 

och verksamheten där. Ett bra 

beslut som vi välkomnar. 

U 

ppmarschen inför den kommande 

forskningspropositionen är i 

full gång. Regeringen har tydligt deklarerat 

att man satsar på att utöka 

läkar- och sjuksköterskeutbildningarna 

och vi har deklarerat att vi vill 

vara med. Allt större vikt läggs vid 

Högskoleverkets utvärderingar av utbildningar. 

Utvärderingarna kommer 

att ligga till grund för stora omfördelningar 

av resurser till grundutbildningen 

mellan lärosäten. Vi är 

också i full gång med att skapa ett 

effektivare och starkare innovationssystem 

som vi nu fått möjlighet till 

tack vare vårt holdingbolag och innovationskontor. 

Vi gör nu det andra äldre universitet 

redan gjort och söker samarbete 

med näringsliv och offentlig sektor i 

byggandet. Att ha ett universitet i regionen 

är nytt för många precis som 

att skapa ett sammanhållet innovationssystem. 

Det kommer att gå bra 

och allt fler kommer att upptäcka de 

stora fördelarna som finns jämfört 

med tidigare. 

Jens Schollin 

Rektor 

Redaktör Johan Stenegård 

Ansvarig utgivare Niklas Jälevik 

Grafisk form Jesper Johanson 

Skribenter i detta nummer: 

Martin Larsson 

Rolf Lidskog 

Ingrid Lundegårdh 

Linda Harradine 

Johan Stenegård 

Tryck: 

Ineko 

Upplaga: 

7 000 ex. 

Foto framsida: 

Fotosearch/Jesper Johanson 

10 

12 

20 

6 

14 

16 

25 

6 Bakterier – 

små men livsviktiga 

Kost, bakterier, tarm och hjärna – i våra kroppar pågår 

dagligen ett samspel som har stor betydelse för hälsan. 

10 Karriärcoachning 

som karriär 

Frida Lindblom är HR-specialist och föreläser om 

lyckade karriärvägar. 

12 Kriminalteknik öppnar 

dörrar till spännande jobb 

Örebro universitet har den populäraste 

kandidatutbildningen i kemi i landet. 

14 Nya byggprojekt för växande 

universitet 

Campus USÖ och Universitetsplatsen viktig del i 

utvecklingen. 

16 Hur styr man mot framgång? 

Forskare undersöker hur beslutsfattare påverkar olika 

verksamheter. 

19 Grants Office stöd i 

hårdnande konkurrens om 

forskningsmedel 

Särskild organisation med uppgift att öka forskarnas 

möjligheter till extern finansiering. 

20 Varför blir fler män 

professorer? 

Kvinnor och män placerar sig fortfarande på olika 

nivåer i arbetsplatshierarkin. 

25 Från studier i Örebro till 

FN-praktik i Dakar 

Passionen för Afrika fick Carolina Sjölander att under 

sju månader bosätta sig i Senegal. 

26 Krönika: Är vetenskapen 

nyttig? 

”Frågan man kan ställa sig är varför inte 

miljöforskningens resultat används mer.” 

27 OS-medaljör och företagsentreprenör 

är Årets alumner 

Ulrika Knape-Lindberg och Joakim Alkman får pris på 

Alumndagen.

NOTISER 

NOTISER 

gruvavfall en guldgruva 

Räknat i vikt är gruvavfall den enskilt största avfallstypen 

i Europa. Bara i Sverige produceras det 

nästan 60 miljoner ton varje år. Med rätt teknik 

skulle det i stället kunna bli en tillgång. Forskare 

vid Örebro universitet undersöker nu olika miljövänliga 

metoder för att utvinna värdefulla metalller 

och andra råvaror ur avfallsdeponierna. 

– Samtidigt som vi vill kunna ta ut allt av 

värde ur avfallet, är det viktigt att det sker under 

former som inte leder till ett ökat läckage av 

tungmetaller och andra föroreningar till omgivningen, 

säger Mattias Bäckström, docent och 

forskare i kemi vid Örebro universitet. 

Aulis Syväjärvi 

Örebro är Sveriges billigaste 

stad för studenter att bo i. 

Det visar färska siffror från 

Svensk Fastighetsförmedling. I 

Studentbostadsindex har Svensk 

Fastighetsförmedling kartlagt 

kostnaden för allt från boende 

till en matkasse, busskort och 

öl på kåren eller krogen. Bor 

man i hyresrätt är Örebro den 

billigaste studentstaden med en 

månadskostnad på 5 262 kronor. 

boostday peppade inför karriären 

På internationella kvinnodagen anordnade Örebro 

universitet Boostday tillsammans med Länsstyrelsen 

i Örebro och Örebro läns Kvinnolobby. 

Genom inspirationsföreläsningar i Kårhuset på 

universitetet fick kvinnor som är studenter bland 

annat tips om hur de stärker sina karriärvägar. 

– En fantastiskt bra eftermiddag som gav 

många användbara tips, sa studenterna 

Frida Olsson och Maja Rudolphson. 

César Augusto Gutiérrez 

från Colombia som 

Rodolfo och Yana Kleyn 

från Ryssland som Mimi 

i La Bohème. 

Ny operautbildning 

Musikhögskolan på Örebro universitet och Opera 

på Skäret startar Operaakademi 2012. Satsningen 

riktar sig till flera av operakonstens utövare – sångsolister, 

körsångare, musiker och kompositörer. 

– Den här satsningen är unik i Sverige och den 

är möjlig tack vare vårt långvariga samarbete med 

Opera på Skäret, säger Mats Jansson, universitetslektor 

på Musikhögskolan i Örebro. 

Musikhögskolan och Opera på Skäret har tidigare 

gemensamt drivit Master Class-utbildningar 

för sångare i samband med Opera på Skärets sommarfestival. 

Operaakademi 2012 är en naturlig utveckling 

av det samarbetet och ett fördjupat resultat 

av den regionala samverkan på operans område 

som också omfattar Länsmusiken och Länsteatern 

i Örebro län. 

– Med Operaakademi 2012 profilerar vi oss 

mycket tydligt inom det musikdramatiska fältet 

och kan därigenom bidra till utvecklingen av operakonsten. 

Det speciella är att flera riktningar inom 

operakonsten utbildas parallellt och ges tillfälle att 

samarbeta under utbildningen, säger Mats Jansson. 

Kurserna ger mellan 7,5 och 15 högskolepoäng. 

Världsberömt golv sätter 

personen i centrum 

E 

n grupp markstridssoldater övar i 

en stridsfordonssimulator. På given 

order öppnar de en dörr och kliver 

ut i en virtuell miljö. Där kan de 

röra sig fritt och utföra olika uppdrag. 

Många arméer runt om världen 

önskar sig en simulator där det går 

att öva på det här sättet. Men för att 

simuleringen ska fungera måste soldaterna 

röra sig på en yta som översätter 

deras rörelser i det 

fysiska rummet till rörelser 

i den virtuella världen. 

Fram till i dag har 

golv som klarar detta 

varit dyra och stora. Nu 

finns en relativt billig och 

storleksmässigt hanterbar 

lösning. 

The Omnidirectional 

Floor är utvecklad av Daniel 

Johansson, industridoktorand 

vid Högskolan 

i Skövde, Örebro universitet 

och företaget MSE Weibull. Golvet 

består av 16 trianglar gjorda av 

metallrullar, som tillsammans bildar 

en cirkel. 

Ett motordrivet band under trianglarna 

snurrar på metallrullarna. En 

person som står still på golvet kom- 

mer därför att åka tillbaka mot golvets 

centrum. Om personen i stället 

springer på golvet ökar rullarnas hastighet 

ju längre från golvets centrum 

personen kommer. 

D 

aniel Johanssons golv har redan 

nått internationell uppmärksamhet. 

The Gadget Show i brittiska 

Channel 5 använde sig av golvet när 

de byggde den ultimata simulatorn 

för datorspelet Battlefield 3. En trailer 

från programmet på Youtube har 

i dag visats över tre miljoner gånger. 

Text: Ulf Nylén/Johan Stenegård 

foto: Jennie Varland och MSE Weibull 

Läs mer på 

www. 

oru.se 

psykologutbildningen trea i landet 

Örebro universitet har tredje bästa psykologutbildningen 

i landet när Urank rankar de svenska 

psykologprogrammen. Universitetet som helhet 

kommer på tolfte plats i jämförelse med landets 

övriga lärosäten. 

– Fantastiskt rolig. Vi har välutbildade lärare 

där några är världsledande i sina ämnen. 

Undersökningar som gjorts visar dessutom att 

studenterna tycker att utbildningen ger en bra 

förberedelse inför det arbetsliv som väntar, 

säger Maria Holmström, programansvarig för 

psykologprogrammet. 

inget mer mästerskap för 

världens bästa vinkännare 

– Det blir inget mer tävlande för mig i världsmästerskapen 

i sommellerie. 

Det avslöjade Gérard Basset, en av världens 

mest meriterade vinkännare, under sitt föreläsningsbesök 

på Restaurang- och hotellhögskolan 

i Grythyttan i april. Därmed ställer han inte upp 

för att försvara sin titel när tävlingen anordnas 

för 14:e gången nästa år. 

2010 vann Gérard Basset titeln efter att tre 

gånger ha slutat tävlingen som tvåa. 

– Det krävs så stora arbetsinsatser och förberedelser 

att jag inte tycker det är värt att ställa 

upp igen. Jag har ju redan vunnit en gång och 

jag är mycket nöjd med det. 

Istället kommer han att vara domare under 

kommande mästerskap som arrangeras nästa år. 

4 ÖU magasin ◦ 1 2012 

ÖU magasin ◦ 1 2012 5

FORSKNING 

Bakterier – små men livsviktiga 

FORSKNING 

Bakterier – 

små men livsviktiga 

Kost, bakterier, tarm och hjärna – i våra kroppar pågår dagligen 

ett samspel som har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. 

Att tarmbakterier är viktiga för matsmältningen är 

välkänt sedan länge, men nu har forskarna fått upp ögonen 

för att bakterierna kan spela en mycket större roll än så. 

Med en rejäl påse pengar från statliga 

KK-stiftelsen och näringslivet, närmare 

80 miljoner kronor, har Örebro 

universitet fått en unik möjlighet 

att bygga upp en forskningsmiljö för att studera 

det komplicerade samspelet mellan kost, bakterier, 

tarm och hjärna. 

– Antalet bakterier i en människotarm är många 

gånger fler än kroppens egna celler och man har 

beräknat att tarmbakteriernas sammanlagda genetiska 

material är trettio gånger större än människans, 

berättar professor Robert Brummer, specialist 

inom gastroenterologi och klinisk nutrition, 

som leder den nya forskningsmiljön NGB Interactions 

Research Centre. 

– Vi vet att många av dessa bakterier är livsviktiga 

för oss, och att det finns ett samband mellan en 

störd tarmflora och vissa sjukdomar. Men eftersom 

vi ännu inte vet exakt hur samspelet fungerar, finns 

det i dag ingen effektiv behandling. Och det innebär 

att många människor tvingas leva med kronisk 

ohälsa och sämre livskvalitet. 

Människan och hennes tarmbakterier har följts 

åt under miljoner år och har utvecklats tillsammans 

i en symbios där båda parter drar nytta av 

samarbetet, så kallad mutualism. Bakterierna har 

skaffat sig en gynnsam miljö att leva i, med god tillgång 

på den näring de behöver. I gengäld utför de 

en rad värdefulla tjänster åt sin mänskliga värd. De 

”goda” bakterier som normalt finns i den mänskliga 

tarmen bryter ner föda, producerar vitaminer 

och näring till tarmcellerna och konkurrerar ut 

skadliga bakterier. Men de gör mer än så. Genom 

att ständigt interagera med tarmslemhinnan, håller 

de immunsystemet igång – och ett alert immunsystem 

är bättre på att snabbt upptäcka de ämnen 

och sjukdomsalstrande organismer som verkligen 

är farliga. 

– Tarmslemhinnan är kroppens viktigaste skyddsbarriär 

eftersom så mycket som 70 till 80 procent 

av immunförsvaret finns just här. Då förstår man 

verkligen vilken stor insats bakterierna gör för vår 

hälsa. 



forskning 



FORSKNING 

Forskarna behöver vävnadsprover både från patienter med tarmsjukdomar och 

friska personer för att kunna se skillnader i bland annat bakterieflora och immuncellernas 

aktivitet. Här tar Robert Brummer, som också är överläkare vid universitetssjukhusets 

gastroenterologisektion, prover från en frisk tjocktarm. 

Mjölksyrabakterien Lactobacillus GG – en av tarmflorans ”snälla” bakterier. 

Text: Ingrid Lundegårdh 

foto: Sida 8, Valio; sida 9, 


Robert Brummer har länge intresserat sig 

för hur kost och tarmbakterier påverkar 

både magens och hjärnans funktioner. 

I fokus för hans forskning står vanliga 

magoch tarmrelaterade sjukdomar som irritabel 

tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom 

(IBD). Här finns ett stort behov av bättre metoder 

för att diagnostisera, förebygga och behandla. Och 

det blir en av de första uppgifterna som den nya 

forskningsmiljön ska ta sig an. 

– Vi ska ta reda på hur man kan modifiera och 

förbättra tarmens bakterieflora och innehåll med 

hjälp av förändrad kost och kosttillskott. Målet 

är att vi ska kunna återskapa en normalflora, och 

eftersom den skiljer sig åt från person till person 

handlar det om att skräddarsy individuella behandlingar 

som är anpassade till de enskilda individerna. 

På så sätt tror forskarna att de också ska kunna 

lindra åldersrelaterade tarmproblem som ofta är 

kopplade till en sämre immunfunktion. Sammansättningen 

i tarmen förändras nämligen med stigande 

ålder, och det kan leda till att antalet elakartade 

bakterier ökar på bekostnad av de nyttiga 

bakterierna. 

”Mycket tyder på att hjärnans 

funktion faktiskt påverkas av 

tarmen och dess bakterier..”. 

Så här långt är det lätt att förstå sambanden mellan 

kost, tarmbakterier och hälsa. Men det är inte 

bara magen och immunförsvaret som påverkas av 

innehållet i våra tarmar. Även hjärnan ingår i ekvationen. 

Alldeles innanför tarmslemhinnan finns 

ett omfattande nervsystem som kommunicerar med 

hjärnan genom kroppens signalsystem. Och eftersom 

bakterierna kan koppla upp sig till tarmslemhinnans 

”signalstationer”, receptorerna, kan man 

förenklat beskriva det som att bakterierna och 

hjärnan pratar med varandra. 

– Mycket tyder på att hjärnans funktion faktiskt 

påverkas av tarmen och dess bakterier, det vill säga 

att signalerna går både till och från hjärnan. Man 

har till exempel funnit en avvikande bakteriesammansättning 

hos människor med beteendestörningar 

som svår depression, autism och ADHD. 

– Och med tanke på att depressionssjukdomar i 

framtiden förväntas bli ett av de vanligaste hälsoproblemen 

bland vuxna i västvärlden, finns det 

även här ett växande behov av nya och mer effektiva 

behandlingsmetoder. Men vi tror också att bakterier 

kan ge andra positiva effekter, till exempel 

när det gäller stresshantering, genom att påverka 

hjärnans stressresponser på ett gynnsamt sätt. 

Forskning om kostens och tarmbakteriernas betydelse 

för hälsan är redan väl etablerad i Örebro, 

och det finns en erkänd kompetens inom området 

vid universitetet och universitetssjukhuset. Men 

den nya forskningsmiljön innebär en ökad kraftsamling, 

som kommer att driva forskningen betydligt 

längre. Målet är att bli en av de främsta forskningsmiljöerna 

inom området i Europa, och så 

småningom även i världen. 

– Vi har nu alla de förutsättningar som krävs för 

att bygga upp en unik, detaljerad kunskap om samspelet 

mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Och 

det kommer att göra det möjligt att utveckla helt 

nya och innovativa behandlingar för såväl magoch 

tarmsjukdomar som beteendestörningar, säger 

Robert Brummer. • 

bakgrund: 

Forskningsmiljön NGB Interactions Research 

Centre är en KK-profil, vilket innebär att Örebro 

universitet får 36 miljoner kronor av KKstiftelsen 

för att bygga upp en internationellt 

konkurrenskraftig forskningsmiljö runt ett unikt 

forskningskoncept. Forskningen ska vara relevant 

för näringslivet, och ett villkor är därför 

att en minst lika stor summa pengar ska komma 

från näringslivet. Fem företag inom livsmedels- 

och hälsokostbranschen bidrar med 

sammanlagt 38 miljoner kronor till forskningsmiljön: 

Lantmännen, Valio, BioGaia, Wennström 

Integrated CD och Winclove Bio Industries. 

Bakom miljön ligger ett omfattande arbete 

med kompetenskartläggning och omvärldsanalys. 

– Två viktiga förutsättningar för en framgångsrik 

forskningsmiljö är att man snabbt 

kan bygga upp en kritisk massa av forskningskompetens, 

och att man har eller kan skapa en 

”competitive edge”, det vill säga att ingen annan 

kan göra det bättre eller ens lika bra. 

Kompetensen representeras av de 35 forskare 

vid universitetet och universitetssjukhuset som 

redan har knutits till miljön, och Robert Brummer 

räknar dessutom med att rekrytera fler inom 

kort. Dessutom kommer man att samarbeta 

med forskargrupper vid bland annat Linköpings 

universitet, Helsingfors universitet, holländska 

Wageningen universitet, Münchens tekniska universitet 

och University of California, Los Angeles 

(UCLA). 

Även när det gäller de andra förutsättningar 

som krävs ligger Örebro långt framme. 

– Vi har en unik tillgång av väldefinierade 

patientkohorter och undersökningsgrupper och 

vi har utvecklat tekniker för provtagning genom 

hela tarmkanalen. 

Helt nya metoder för att analysera tarmens 

bakterieflora och kostens nedbrytningsprodukter 

ingår också i forskningen, liksom avbildning av 

hjärnans funktion. 

Förkortningen NGB står för Nutrition-Gut- 

Brain, det vill säga Näring-Tarm-Hjärna. 

8 ÖU magasin ◦ 1 2012 ÖU magasin ◦ 1 2012 9

ALUMN 

Porträttet 

Alumn 

Karriärcoachning 

som karriär 

Frida Lindblom är HR-specialist på e-handelsföretaget 

Klarna – ett av Sveriges mest snabbväxande företag just 

nu. På internationella kvinnodagen återvände den tidigare 

Örebrostudenten till universitetet för att delta i ”Boostday” 

– en dag med inspirationsföreläsningar runt temat 

lyckade karriärvägar. 

Fridas tre snabba 

framgångsfaktorer: 

• Se dig aldrig som färdigutbildad. 

Kunskap är en färskvara! 

• Utmana din utbildning och 

din komfortzon! Bara för att 

man är utbildad inom ett visst 

område så innebär inte det att 

man bara kan söka jobb inom 

det området. 

• Att göra fel är att utvecklas, 

lär av dina motgångar! 

Text: Martin Larsson 

foto: Magnus Wahman 

Örebro var en bra stad att flytta till när 

man för första gången skulle lämna 

barndomens Malmö. Det var här jag 

blev självständig och alla människor 

sökte kontakt med varandra, vilket skapade en 

bra sammanhållning, säger Frida Lindblom, medan 

hon väntar på att hålla sitt föredrag runt temat 

”Karriärvägar och inspiration”. 

Hur kom det sig att du sökte personalvetarprogrammet 

i Örebro? 

– Jag tyckte att utbildningen verkade intressant, 

men på den tiden hade jag en uppfattning om att 

de flesta kontorsjobb nog är ungefär likadana. Men 

så är det ju verkligen inte. Inom personalområdet 

arbetar man med människor, ledarskap, psykologi 

och lärande, och det är frågor som jag plötsligt 

märkte att jag brann för. Det slog mig faktiskt först 

när jag började plugga vad jag verkligen ville bli. 

Du är HR-specialist på Klarna. Vad innebär ditt 

arbete? 

– Jag arbetar främst med organisationsövergripande 

personalprojekt. Det innebär bland annat att utbilda 

medarbetare och ledare, att finna interna karriärvägar 

och att utveckla företagets Performance 

Management-verktyg. 

Du har dessförinnan hunnit med att vara VD för 

företaget Min Karriär. Kan du berätta om det? 

– Min Karriär är ett företag som hjälper männi skor 

med karriärplanering, till exempel att skriva ett bra 

CV och att vässa sin teknik vid anställningsintervjuer. 

Mitt allra första jobb efter utbildningen var 

som rekryterare och jag träffade otroligt mycket 

folk som jag kände att jag verkligen ville hjälpa. 

Deras ansökningshandlingar gjorde dem inte rättvisa. 

Jag tyckte att det skulle vara intressant att jobba 

för den ”andra” sidan, att stötta dem som ska 

söka jobb i stället för att stötta dem som ska rekrytera. 

Jag fick chansen och tog den och det var en 

rolig och intressant tid. 

Var ligger den största utmaningen i ditt arbete? 

– Utmaningen, eller snarare själva drivkraften, är 

att arbeta i en miljö som präglas av entreprenörskap. 

Att hela tiden känna att man har chefer som 

litar på ens potential. Det är otroligt viktigt. 

Hur skulle du beskriva åren på Örebro universitet? 

– Jag lärde mig mycket som jag har användning av 

i mitt nuvarande arbetsliv och jag fick erfarenheter 

från många olika människor. När man kommer ut 

i arbetslivet förväntas man kunna prioritera. Det 

var jag tvungen att lära mig snabbt eftersom jag 

var en väldigt aktiv student med många olika uppdrag. 

Förutom studierna och den sociala biten var 

jag bland annat fadder och aktiv inom studentkåren. 

Det var fullt upp. 

Om 20 år är Frida Lindblom övertygad om att 

hon driver ett eget företag. Men vad det blir får helt 

enkelt lösa sig under resans gång, menar hon. 

På frågan vad hon har för råd till unga människor 

som precis ska börja en lång yrkeskarriär, glider 

Frida Lindblom in i sin yrkesroll och ger konkreta 

råd. 

– Någonting som verkligen gav mig en skjuts i 

min karriär var min mentor. Har du möjlighet att 

skaffa dig en mentor – gör det! Jag vill också uppmuntra 

människor att söka kunskap från andra i 

arbetslivet. Denna ”dolda” kunskap är enormt stor 

och viktig. Sätt upp delmål som du vill nå. Knyt 

kontakter och se till att ingå i nätverk. Stanna upp 

ibland och revidera dina mål. • 

porträttet 

Namn: Frida Lindblom 

Ålder: 28 år 

Familj: Mannen i Stockholm, 

föräldrarna i Malmö. 

Bor: Stockholm 

Examen: Kandidatexamen 2007 

10 ÖU magasin ◦ 1 2012 ÖU magasin ◦ 1 2012 11

UTBILDNING 

Ny universitetsutbildning ska öka intresset för kemi 

UTBILDNING 

Kriminalteknik 

öppnar dörrar till 

spännande jobb 

Den nya utbildningen i kemi med inriktning mot forensik 

(också kallad kriminalteknik) är en succé. Då ansökningstiden 

till höstens universitetsutbildningar gick ut i april 

hade Örebro universitet den populäraste kandidatutbildningen 

i kemi i landet. 


När första kullen inom det nya analysvetenskapliga 

programmet i kemi hälsas 

välkomna till Örebro universitet i höst 

finns goda chanser att samtliga 20 studieplatser 

är tillsatta. Närmare 120 personer har nämligen 

sökt programmet varav 30 har gjort det som 

sitt förstahandsval. Det gör utbildningen till den populäraste 

kandidatutbildningen i kemi i landet. 

– Fantastiskt roligt. När vi arbetade med att utveckla 

den här nya utbildningen så hoppades vi 

naturligtvis på många sökande, men det här överträffar 

förväntningarna, säger forskare och utbildningsledare 

Anna Kärrman. 

Detektivarbete 

Det nya analysvetenskapliga programmet i kemi 

med inriktning mot forensik handlar om att med 

hjälp av naturvetenskapliga metoder analysera och 

spåra ämnen och material. 

– Med kompletterande kunskaper i juridik och 

kriminologi öppnar utbildningen dörrarna till en 

rad spännande jobb där man också behöver förstå 

lagar och förordningar i sitt arbete, säger Anna 

Kärrman. 

Kemisk och biologisk analys används inom rättsmedicin, 

farmakologi, bioteknik, kemikalie- och 

livsmedelsindustrin. En kemiexamen kompletterad 

med biologi och juridik ger dessutom möjligheter 

till jobb inom till exempel kriminalteknik, 

miljöövervakning och läkemedelskontroll på statliga 

myndigheter. Den utgör också en bra grund för 

forskarutbildning. 

Eftersökta kunskaper 

Kemister med analytisk förmåga är eftersökta. 

– Vi har mycket och bra samarbete med företag 

och organisationer som anlitar oss i komplicerade 

utredningar. I dessa kontakter har vi märkt att det 

finns efterfrågan på kemister som har förmågan att 

genomföra avancerade utredningar och analyser. 

– Dessutom har vi kontakt med laboratorier 

runtom i Sverige och i Europa som ger en bra bild 

av vilken arbetskraft som eftersöks. Vi vet också 

att de som har en examen med analysvetenskap och 

juridik i bagaget är attraktiva inom många områden, 

inte bara kemiska laboratorier. 

Stark forskning 

Örebro universitet har stark forskning med analysvetenskapliga 

metoder som bas. Inom kemi- och 

biologiområdet finns flera forskargrupper som arbetar 

bland annat med miljö- och hälsoaspekter på 

både internationell och nationell nivå. Två exempel 

är hur avfall från svenska gruvområden påverkar 

människor och omgivning, och hur kemikalier och 

miljögifter påverkar livet i Arktis. 

På Örebro universitet finns ett av FN:s tre referenslaboratorier 

för att mäta miljögifter. De andra 

två finns i Amsterdam och Barcelona. Forskarna utbildar 

också kemister i andra länder i att spåra giftiga 

ämnen. Den nya utbildningen i Örebro har med 

andra ord stor och gedigen kunskap att bygga på. 

På Örebro universitet finns ett av 

FN:s tre referenslaboratorier för att 

mäta miljögifter. De andra två finns 

i Amsterdam och Barcelona. 

Utbyte med Glasgow 

– Under det tredje utbildningsåret finns möjlighet 

att studera forensik i utbildningsprogrammet Forensic 

Investigation vid Glasgow Caledonian University 

i Skottland. Det finns också möjligheter att 

göra sitt examensarbete hos FN eller andra internationella 

partners. 

Hur bör man då vara som person för att söka den 

här utbildningen? 

– Nyfiken, noggrann och tycka om att lösa kluriga 

problem. Utbildningen innehåller mycket praktiskt 

arbete. Jobba i ett laboratorium är till stor del 

ett hantverk som kräver både praktisk erfarenhet 

och gedigna teoretiska kunskaper. Dessutom ska 

man tycka om detektivarbete för att till exempel 

leta spår av DNA, miljögifter i dricksvatten och 

förbjudna substanser i blod. 

Anna Kärrman hoppas att den nya utbildningen 

ska öka intresset för det spännande kemiämnet 

bland blivande studenter efter flera år i motvind. 

Och att döma av de många ansökningarna till höstens 

utbildning är man på väg att lyckas. • 

Text: Johan Stenegård foto: Anna Kärrman, Marcus 

Nordén; vänster, Yarik Mishin; höger, Sean Justice/Corbis 

Anna Kärrman 


NOTISER 

Nya byggprojekt 

NOtiser 

Nya byggprojekt för 

växande universitet 

Örebro universitet växer. I dag har lärosätet 17 000 studenter, 

erbjuder 800 fristående kurser, 60 utbildningsprogram 

och 30 program på avancerad nivå. Här arbetar 

140 professorer och över 600 lärare och forskare. Och 

universitetet fortsätter att utvecklas. Strategiska satsningar 

på forskningsmiljöer och fortsatt utveckling av 

professionsinriktade utbildningar kompletteras med nya 

välutrustade lokaler. Här kan du läsa om byggprojekten. 

Campus USÖ 

Pågående byggprojekt 

Universitetsplatsen 

Planerade byggprojekt 

Örebro Science Park. 

Forsknings- och teknikpark – 

en mötesplats för innovation som 

ska ge förutsättningar för ett framgångsrikt 

samarbete mellan företag, 

forskare och offentliga aktörer. 

Studentbostäder. Fyra eller fem plan och 

1 200 kvadratmeter lokalarea inrymmande 

36 studentbostäder och butikslokaler på 

entréplan. 

Handelshögskolan. Fem plan 

och 7 000 kvadrat meter lokalarea 

med utrymme för kontor, 

undervisninglokaler, studieplatser, 

mässområde och en 

delbar aula med 700 platser. 

Forskarlägenheter. 34 lägenheter på 2 000 

kvadratmeter lokalarea fördelade på fyra 

vånings plan. Bostäderna är öronmärkta för 

utländska gästforskare. 

Campus USÖ 

Pågående byggprojekt i anslutning till Universitetssjukhuset 

Örebro med planerad inflyttning 1 november 

2013. Byggnaden är i första hand avsedd för 

studenter på Örebro universitets läkarutbildning 

och för medicinska forskare vid Örebro universitet. 

Huset har en lokalarea på 9 000 kvadratmeter 

fördelade på tre våningsplan plus en källarvåning 

vilket ger plats för bland annat medicinskt bibliotek, 

restaurang/café, hörsalar, kontor, grupparbetsplatser, 

träningscentrum, grundutbildningslaboratorier 

samt ett stort antal forskningslaboratorier. 

Arkitekt: White arkitekter i Örebro. 

Universitetsplatsen 

Örebro universitets campus byggs ut med: Fyra hus 

avsedda för universitetets handelshögskola, Örebro 

Science Park samt studentbostäder och forskarlägenheter. 

Enligt planerna kan start för den första 

byggetappen ske redan vid årsskiftet 2012-2013. 

Arkitekt: Juul | Frost Arkitekter. 

Text: Johan Stenegård 

illustration: White arkitekter, Juul | Frost Arkitekter 



FORSKNING 

Hur styr man mot framgång? 

FORSKNING 

Hur styr man 

mot framgång? 

Styrsystem i företag, myndigheter och andra organisationer 

blir allt mer komplexa. Såväl finansiella som icke-finansiella 

prestationer mäts och följs upp i större utsträckning. 

Forskningsmiljön Centre for Empirical Research on Organizational 

Control, CEROC, undersöker hur beslutsfattare 

använder sådan information och hur det påverkar olika 

verksamheter. 

Mått och ekonomiska modeller kan 

inte redovisa alla aspekter men efterfrågas, 

eftersom de sammanfattar 

sådant som är svårt att överblicka. 

Nyckeltal ger en tydlig bild, som är lätt att 

förstå och utifrån den bilden fattas ofta många och 

viktiga beslut, säger Jonas Gerdin, som är professor 

i företagsekonomi. 

– Det är viktigt att inte glömma att alla mått alltid 

innehåller tvetydigheter och inte visar hela sanningen. 

Samtidigt är det tvetydigheterna, som driver 

på förändringar och utvecklar företag genom 

att trigga frågor och reflektioner. 

”Ledningen för företaget upplevde att 

utomstående såg företaget som ovilligt 

att förändras och utveckla sin potential”. 

Under flera månader följde forskarna ett industriföretag 

och undersökte hur beslutsfattarna skapade, 

tolkade och använde information och hur den 

processen påverkade resultat men också företagets 

självbild och identitet. 

Ledningen för företaget upplevde att utomstående 

såg företaget som ovilligt att förändras och 

utveckla sin potential. En månadsrapport med negativa 

ekonomiska resultat räckte för att ledningen 

skulle ta beslutet att se över verksamheten. 

Styr vad vi ser 

– På det här sättet vävs finansiell information samman 

med andra typer av information, när människor 

försöker skapa mening kring det som hänt eller beslutar 

sig för vad som ska hända, säger Jonas Gerdin. 

Utvärderingen gjorde i sin tur att företagets självbild 

ifrågasattes. Stoltheten över kvalitet och kundfokus 

till trots blev resultatet att företaget gick från 

att vara ingenjörsdrivet till mer standardiserat. 

– De ekonomiska modellerna styr vad vi ser och 

hur vi konstruerar det vi ser. Företaget trodde att 

utvärderingen skulle bekräfta deras hypotes att 

problemen fanns hos leverantörerna men istället 

tvingade den företagsledningen att tänka om och 

se på sin organisation med nya ögon, eftersom de 

förväntade resultaten uteblev. 

Företaget fick tänka om och tänka nytt. Göra 

nya mätningar och gå vidare steg för steg för att 

hitta problemen i produktionen. Resultatstyrning 

är lättast att utföra när fokus är på produkter, 

som i företagets fall, men när samma styrning in- 

”...man kan vända på den 

gamla bilden av läkaren, 

som tronande på toppen av 

en pyramid av medicinsk 

kunskap”. 

förs inom områden som till exempel sjukvård, polis 

eller skola där målen borde fokusera på effekter 

blir det mycket svårare. Om fel saker mäts, kan det 

också leda till att fel saker görs. 

Stora förändringar inom sjukvården 

Inom alla dessa områden har kraven på kontroll 

och uppföljning av resultat blivit allt större. Professor 

Hans Hasselbladh forskar om styrning inom 

sjukvården och under de senaste decennierna har 

sjukvården både i Sverige och i andra länder genomgått 

många reformer för att göra den mer lik 

andra organisationer. Mätbara mål, mått och mätmetoder 

ska fastställas för sjukvårdens olika delar. 

Register, som tidigare användes för forskning, 

har blivit ett sätt att göra jämförelser och följa upp 

verksamheter över tid. 

Hans Hasselbladh beskriver hur man kan vända 

på den gamla bilden av läkaren, som tronande på 

toppen av en pyramid av medicinsk kunskap. I den 

nya bilden står läkaren underst i en upp och nervänd 

pyramid av nya former av kontroll och tillsyn. 

Vården har alltid varit professionstyrd, det vill säga 

att läkare som professionella yrkesutövare får ett 

stort eget ansvar och rätt att ta beslut, men genom 

de nya styrformer som införs blir vården allt mer 

ett system av sjukvårdsproduktion och standardisering 

snarare än enskilda läkares utövande av läkekonst. 

– Det leder bland annat till att skillnaderna inom 

läkarkåren blir allt större. Eliten inom professionen 

vid de medicinska fakulteterna deltar i arbetet att 

formulera riktlinjer, medan distriktsläkarna mer eller 

mindre blir behandlingsutövare som i allt mindre 

grad kan använda sina egna omdömen utan måste 

följa rekommendationer och riktlinjer, säger Hans 

Hasselbladh. 

Jonas Gerdin tillhör 

CEROC, vars forskning 

om styrning av organisationer 

tar ett helhetsgrepp 

och undersöker 

hur såväl ekonomisk information 

som mer subtila 

sociala eller etiska 

normer och värderingar 

påverkar beslut. 



forskning 

Hur styr man mot framgång? 

INNOVATION 

Kampen om forskningspengar hårdnar och förmågan att hävda sig i 

konkurrensen är avgörande för ett universitets vetenskapliga arbete. 

Sedan ett år tillbaka har Örebro universitet en särskild organisation 

med uppgift att öka forskarnas möjligheter till extern finansiering. 

Grants Office – stöd i hårdnande 

konkurrens om forskningsmedel 

– Läkare, speciellt distriktsläkare, schemaläggs hårt 

och det finns väldigt lite tid för utvecklingsarbete. 

Vi kan se i våra undersökningar att färre läkare 

forskar kliniskt. Färre läkare har en chef som är läkare 

och ledningens intresse för forskning minskar. 

Vad står på spel? 

Inom politiken diskuteras den nya styrningsmodellen 

bland annat under parollen allas rätt till rättvis 

vård. Politiker diskuterar sjukvårdsprogram som 

med lagstiftning ska tydliggöra vilken typ av behandling, 

läkemedel eller hjälpmedel varje patient 

ska ha rätt till. Den så kallade kvalitetsstyrningen 

har introducerats som något som kunden vill ha men 

är det något som gör att patienter får bättre vård? 

– Samtidigt som patienters önskemål och valmöjligheter 

ska vägas tyngre, minskar i praktiken utrymmet 

för den enskildes behov eftersom läkarna har 

strama rekommendationer och riktlinjer att följa. 

– Vad står på spel när man standardiserar sjukvården? 

Det som är typiskt för professionsdrivna 

verksamheter är det djupgående engagemanget. I 

vården handlar det dels om engagemanget för den 

enskilda patienten men också för verksamheten. 

Risken är att engagemanget svalnar när ansvar, 

rätt att ta beslut, utveckling genom forskning och 

andra bitar försvinner ur läkarnas yrkesroller, avslutar 

Hans Hasselbladh. • 

Text: Linda Harradine foto: Ulla-Carin Ekblom 

Hans Hasselbladh är 

professor i företagsekonomi 

och betonar hur 

viktigt det är att fundera 

över vad som står på 

spel när man standardiserar 

sjukvården. 

Grants Office är en fem personer stark enhet 

med uppgift är att erbjuda forskarna 

rådgivning, administrativ samordning 

och utbildning inom området forskningsfinansiering. 

En annan viktig uppgift är 

att bistå med omvärldsbevakning kring 

forskningsanslag och regler. 

– I dag kommer knappt hälften av lärosätets 

sammanlagda forskningsfinansieringen 

från externa intressenter. Det är en 

relativt liten andel i jämförelse med många 

– Grants Office introducerades som begrepp 

på Örebro universitet för ett drygt år sedan, 

men redan hösten 2007 påbörjades ett mer 

strukturerat arbete med att erbjuda rådgivning 

och stöd kring forskningsfinansiering, 

berättar Mikael Granberg. 

Ulla-Carin Ekblom 

andra universitet. Vi kan bidra till att öka 

den externa finansieringen genom professionellt 

stöd och genom att matcha finansiärer 

med forskningsidéer, säger Mikael 

Granberg på Grants Office. 

Ökad konkurrens 

I dag sker finansiering av forskning i huvudsak 

på tre sätt: Statens direkta anslag 

till universitet och högskolor. Uppdragsfinansierad 

forskning där företag eller offentlig 

sektor bekostar specifika uppdrag. 

Medel från stat och näringsliv som fördelas 

genom till exempel stiftelser och forskningsråd 

(här ansöker forskarna om pengar 

i konkurrens med varandra). 

– Vi ser hur konkurrensen hårdnar 

framför allt kring de medel som finns hos 

forskningsråd, stiftelser och institutioner. 

Här kan nämnas Formas, Vetenskapsrådet, 

Vinnova, KK-stiftelsen och EU:s 

sjunde ramprogram. Det krävs allt mer tid 

och större kunskap för att utforma effektiva 

ansökningar, säger Mikael Granberg. 

Betydelsefull kunskap 

Mikael Granberg tror också att konkurrensutsatt 

fördelning av forskningsmedel 

är en utveckling som kommer att fortsätta. 

Därmed kommer också behovet av universitetets 

Grants Office att öka. 

– Exempelvis har EU 86 miljarder euro 

att fördela till forskning och innovation 

mellan åren 2014 och 2020. För att hävda 

sig i konkurrensen om dessa pengar kan 

Grants Office ge universitets forskare värdefullt 

stöd. 

Det är något som Robert Brummer, dekan 

och forskare inom gastroenterologi 

och klinisk nutrition, håller med om: 

– I de projekt jag medverkar i har Grants 

Office bidrag varit av avgörande betydelse, 

framför allt när det kommit till forskningsfinansiering 

i EU-sammanhang, säger 

han. 

Praktisk hjälp 

Karin Blomberg är forskare 

inom vårdvetenskap 

på Örebro universitet 

och har tagit hjälp av 

Grants Office: 

– Framför allt när det 

kommer till att kommunicera 

och beskriva 

Martin Magnusson 

Karin Blomberg 

forskningsidéerna och att rent praktiskt få 

hjälp med kvalitétssäkring av ansökningar 

känns det tryggt att ta stöd av personer 

som är vana och kunniga. 

Martin Magnusson är en annan forskare 

som tycker att stödet har varit viktigt. 

Han är projektledare för ett samarbetsprojekt 

mellan universitet och två privata 

företag för att utveckla självgående, automatiserade 

industrifordon. 

– När det handlar om avtal, 

samfinansiering och 

ansökningar om forskningsmedel 

är det inte 

okomplicerat att få alla 

trådar att gå ihop. Därför 

har det varit värdefullt 

att få professionell 

hjälp både i kontakterna med de olika finansiärerna 

och rent praktiska saker som 

till exempel budgetberäkningar och avtalsskrivningar, 

säger Martin Magnusson. 



ÖU magasin ◦ 12 2012 2011 19

FORSKNING 

Varför blir fler män professorer? 

FORSKNING 

Varför blir fler 

män professorer? 

Liisa Husu var med som ”femokrat” och byggde upp genusvetenskapen 

och jämställdhetsarbetet inom akademin 

och forskningen. Nu är hon professor i genusvetenskap 

och anlitas som expert på den internationella arenan. 


Liisa Husu fokuserar på genusfrågor inom 

vetenskap och teknik, två manligt dominerade 

områden, och hon anser att förändringar 

behövs, inte bara för att skapa 

rättvisa utan för att säkra kunskapens kvalitet och 

mångfald. 

– Det har skett stora förändringar i kunskapsproduktionen, 

inte minst på grund av ökad internationalisering 

och tekniska förändringar. Men para- 

doxalt nog har ganska litet förändrats för kvinnors 

och mäns karriärvägar, säger hon. 

Jämställdhetsfrågor engagerade Liisa Husu redan 

i högstadiet. Intresset för forskning väcktes under 

studietiden vid Helsingfors universitet på 1970-talet, 

som forskningsassistent i en stor nordisk välfärdsstudie 

ledd av professor Erik Allardt. Hon 

fortsatte sedan som tjänsteman och rådgivare inom 

statlig jämställdhetspolitik med fokus på forskning 

och universiteten. 

Under 1980-talet och början av 1990-talet var hon 

nationell koordinator för kvinnoforskningen i Finland 

och arbetade med att bygga upp genusvetenskapen 

och jämställdhetsarbetet inom akademin och 

forskningen både i Finland och i Norden. 1995 utsågs 

hon till ordförande i den första styrelsen för Nordiska 

institutet för kvinno- och könsforskning, NIKK. 

Saknades forskning 

– Det var mycket spännande att vara med som ”femokrat” 

i uppbyggningsfasen men samtidigt blev 

det tydligt för mig att det saknades mycket av den 

typ av forskning som jag verkligen tyckte behövdes 

för att kunna gå vidare. Det var delvis därför jag 

tog beslutet att själv börja forska efter att länge ha 

stött och förmedlat andras forskning, säger Liisa 

Husu, som sedan 2009 tillhör Centrum för feministiska 

samhällsstudier, CFS, vid Örebro universitet, 

samt styrelsen av GEXcel excellenscenter för 

genusvetenskap, som är ett samarbete mellan Örebro 

och Linköpings universitet. 

Hon undersöker hur vetenskapliga och teknologiska 

organisationer samt forsknings- och högskolepolitiken 

formar kvinnors och mäns forskningskarriärer 

och deras engagemang och inflytande i 

kunskapsproduktionen. Hur vetenskapliga organisationer 

behandlar, främjar eller blockerar kvinnor 

och män i deras akademiska och vetenskapliga miljöer 

och karriärer. 

– Det har hänt mycket under de senaste trettio 

åren och nu undervisas och forskas det i genusvetenskap 

i någon form vid praktiskt taget varje 

nordiskt universitet och de nordiska länderna står 

i spetsen för utvecklingen i Europa. I Norden och 

speciellt i Sverige och Norge är genusfrågorna väl 

synliga i den offentliga debatten och genusvetenskaplig 

forskning och diskussion har tydligt påverkat 

politik och samhällsliv. 

Men det finns mycket kvar att göra – både i Norden 

och internationellt. Det gäller både samhället i 

stort och akademin. Kvinnor och män placerar sig 

fortfarande på olika nivåer i arbetsplatshierarkin 

och finns inom olika områden. Kvinnors karriärutveckling 

stannar upp utan någon synlig anledning. 

Svårt att förändra 

– I dagens Sverige blir män, som disputerat i unga 

år, professorer i större utsträckning än motsvarande 

kvinnor, visar Högskoleverkets nya statistik. Det 

finns till exempel stora skillnader i hur manliga och 

kvinnliga doktorander upplever sin psykosociala 

studiemiljö. Mycket handlar om att det behövs en 

förändring i organisationers kulturer. Det där som 

inte syns. Det informella. Tyvärr är det så mycket 

svårare att förändra än det som man tydligt kan se. 

Kvinnor släpps inte fram 

och uppmärksammas inte 

i samma utsträckning. 

Män inkluderas lättare 

och bjuds in i inflytelserika 

nätverk och ges fler 

möjligheter, säger professor 

Liisa Husu. 

”Kvinnor och män placerar sig fortfarande 

på olika nivåer i arbetsplatshierarkin... 

Kvinnors karriärutveckling stannar upp 

utan någon synlig anledning”. 


FORSKNING 

Varför blir fler män professorer? 

NOTISER 

Liisa Husu arbetar aktivt med att sprida kunskap om forskning 

kring genus, vetenskap och teknologi för att främja jämställdhet 

– med föreläsningar, seminarier, utställningar, genom 

media och som rådgivare för nationella och internationella 

organisationer. 

Redan under sin tid som doktorand blev Liisa Husu anlitad 

som expert inom Women and Science-aktiviteter inom Europeiska 

Unionen. Hon var rapportör för EU-kommissionens expertrapport 

om forskningsfinansiering och genus: The Gender Challenge in 

Research Funding (2008). 

Hon har varit partner i flera stora EU-projekt, såsom PROME- 

TEA om kvinnliga forskares karriär i teknologisk forskning, och 

genSET om hur europeiska vetenskapliga organisationer och deras 

ledare kan främja jämställdhet i sin organisation. Hon är en 

av grundarna och styrelsemedlem av europeiska kvinnliga forskares 

nätverk EPWS, European Platform of Women Scientists. 

2009 tilldelades Liisa Husu Helsingfors universitets jämställdhetspris 

för sitt engagemang. 

Liisa Husu har föreläst i över tjugo länder i Norden, Europa, 

Australien, Nord- och Sydamerika samt Sydafrika. I januari 2010 

delade hon med sig av europeiska och nordiska erfarenheter av 

genus och excellens inom vetenskapliga och tekniska organisationer 

vid FN-organisationen UNCTAD:s expertmöte i Genève. 

UNCTAD arbetar för att öka den ekonomiska utvecklingen, särskilt 

i u-länderna. 

föreläsningsserie mot Våld 

FN-kampanjen Unite, som syftar till att stoppa 

mäns våld mot kvinnor, uppmanar universitet 

över hela världen att arrangera föreläsningar och 

debatter i detta ämne. Örebro universitet har 

genomfört en serie föreläsningar och kommer 

årligen att uppmärksamma 25 november, som FN 

utsett till Internationella dagen för att utplåna 

mäns våld mot kvinnor. FN vill öka kunskapen om 

detta samhällsproblem. 

– Våld mot kvinnor är ett stort problem som 

angår oss alla, säger Liisa Husu professor i 

genusvetenskap, som trots att hon inte forskar 

inom området är engagerad i arbetet. 

Mardin vann på bästa idén 

Mardin Taheri, studerande vid Örebro universitet, 

vann innovationsracet på Kistamässan i mars. Det 

var Kinnevik-koncernen och stiftelsen Playing for 

change som tillsammans med Ung Företagsamhet 

arrangerade tävlingen. 

15 lag med fem unga entreprenörer i varje kämpade 

om att ta fram de bästa affärsidéerna för tre 

bolag i Kinneviksfären. Mardin och hans fyra kamrater 

tog hem segern genom att presentera bästa affärsidén 

för tidningen Metro. 

Vetenskap och teknik är fortsatt manligt 

dominerade områden trots att kvinnor 

har varit i majoritet bland studenter och 

utexaminerade inom högre utbildning 

sedan 1970-talet. Endast 21 procent av Sveriges 

professorer är i dag kvinnor. Liisa Husu undersöker 

bland annat vilken roll så kallade grindvakter 

spelar för hur akademin och forskningen utvecklas. 

De bestämmer vilka områden och personer som 

prioriteras och får resurser. 

– Kvinnor släpps inte fram och uppmärksammas 

inte i samma utsträckning. Män inkluderas 

lättare och bjuds in i inflytelserika nätverk och ges 

fler möjligheter. Ofta vänder man på problemet och 

inte sällan får kvinnorna själva skulden för att de 

valt att inte träda fram och ta plats. 

– Det är också viktigt att analysera hur kön samverkar 

med andra sociala bakgrundsfaktorer såsom 

klass, etnisk bakgrund och ålder. 

Som genusforskare har Liisa Husu ett globalt 

perspektiv på problematiken och vid universiteten 

ser det i stort sett likadant ut över hela världen. I 

Sverige, som av många ses som ett föregångsland 

i jämställdhetsutvecklingen, ligger andelen kvinnliga 

professorer i linje med snittet i Europa men det 

skiljer sig markant vad gäller universitetsrektorer. 

– 9 procent av rektorerna i Europa är kvinnor 

men i Sverige är det nästan hälften. Det är främst 

på mindre högskolor men även det börjar vända. 

Nyss fick till exempel Uppsala universitet en kvinnlig 

rektor. 

– Det finns inga lätta recept eller enkla vägkartor 

för att åstadkomma en snabb förändring mot ökad 

jämställdhet i akademin och forskningen, utan det 

behövs långvarigt och engagerat arbete på många 

arenor för att nå hållbara resultat. Dessutom behövs 

det visioner: Hur skulle ett jämställt universitet 

eller forskningsinstitution se ut? • 

Text: Linda Harradine foto: Ulla-Carin Ekblom 

Sveriges första golfdoktor 

Sverige har fått sin första doktor i golf. John 

Hellström disputerade på Örebro universitet i 

ämnet ”Expert performance in golf” i februari. 

Han har undersökt förhållandet mellan fysik, 

teknik, psykologi och tävlingsresultat i golf. Resultaten 

kan användas för att göra krav- och kapacitetsprofiler 

och dessa används för att sätta 

mål och skapa effektivare träningsprogram. 

Allt fler vill utbilda sig 

vid Örebro universitet. 

Det blir allt populärare att 

studera vid Örebro universitet. 

Drygt 37 000 personer har sökt 

till höstens utbildningar. Det är 

2000 fler än förra året. Samtidigt 

har förstahandsansökningarna 

till programutbildningarna 

också ökat. 

över 70 rekryterande företag 

på växande campusmässa 

Campusmässan på Örebro universitet växer. När 

rekryteringsdagen anordnades för 13:e gången 

i februari fanns över 70 företag på plats. Aldrig 

tidigare har mässan lockat så många. 

30 miljoner till forskning 

om ungdomars psykiska hälsa 

Örebroforskare har fått 30 miljoner kronor för att 

undersöka hur man på ett mer effektivt sätt kan 

motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem. 

Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, 

Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA 

står gemensamt bakom satsningen. 



Från studier i 

Örebro till FNpraktik 

i Dakar 

Passionen för Afrika fick Carolina Sjölander att lämna 

Örebro universitet för att under sju månader bosätta sig i 

Dakar i Senegal. Praktiken vid UN Women – FN:s enhet 

för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter – 

blev en otroligt värdefull erfarenhet, både på ett professionellt 

och personligt plan, berättar hon. 

Vilka erfarenheter har du fått? 

– Erfarenheterna är naturligtvis många. Jag minns 

särskilt ett projekt som löpte över sexton dagar och 

var en stor aktivitet i arbetet mot våld mot kvinnor. 

Det var en fantastisk upplevelse att gå från kontorsarbete 

till att delta i evenemanget på Place du Souvenir 

i Dakar, som är en stor öppen plats vid havet. 

Högt uppsatta politiker höll tal, alla FN-avdelningar 

var där, det var utbildningsworkshops och mängder 

av människor. Glädjande nog många unga kvinnor. 

Namn: Carolina Sjölander 

Ålder: 28 år 

Från: Sandviken 

Studier vid Örebro universitet: 

Fil.kand. i både Internationell 

rättsvetenskap och Statsvetenskap. 

Skriver just nu magisteruppsats 

i Statsvetenskap. 

Aktuell: Precis avslutat sju 

månaders praktik inom FN i 

Västafrika. 

Text: Martin Larsson 

foto: Privat 

Allt började egentligen 2008 när jag var utbytesstudent 

vid San Diego State University 

i USA. Jag har alltid varit inriktad 

på jämställdhetsfrågor, men det var där 

intresset fick ett särskilt fokus på Afrika. Jag har 

också praktiserat på svenska ambassaden i Zambia 

för ett par år sedan och nu ville jag tillbaka till 

Afrika, berättar Carolina Sjölander. 

Hon började målmedvetet skriva praktikansökningar 

till vartenda UN Women-kontor i Afrika. 

Till slut fick hon napp från UN Women i Västafrika, 

med regionkontor i Dakar, som ville att hon 

skulle arbeta med kommunikationsfrågor, bland 

annat deras blogg. 

– UN Women, som bara har funnits i cirka ett 

och ett halvt år, arbetar bland annat för lika rättigheter 

för kvinnor och kampen mot våld mot kvinnor. 

I Västafrika arbetar man mycket med nolltolerans 

mot just våld mot kvinnor. Vidare arbetar 

man med kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsprocesser. 

Det är bland annat en viktig fråga 

eftersom våldtäkt används som taktik vid krigsföring. 

Dessutom arbetar man för att kvinnor ska bli 

mer aktiva inom politik, ledarskap och ekonomi. 

Vad var svårast under praktiken? 

– I februari 2012 hölls val i Senegal och det blev 

väldigt oroligt. Långa perioder fick man hålla sig 

inomhus och det var mycket säkerhetsföreskrifter. 

Kommer man från en liten svensk stad är man inte 

van vid sådant. Men nu har det tack och lov lugnat 

ner sig i Senegal. Jag vill gärna passa på att lyfta 

fram den positiva kraften hos folket. De problem 

som finns i Västafrika kände jag redan till när jag 

kom dit. Det är värdefullt att se den andra sidan 

också. Optimismen, glädjen och sammanhållningen. 

Att arbeta inom en stor organisation innebär en 

del organisatoriskt arbete som är nödvändigt, men 

som samtidigt kan kännas lite långt ifrån organisationens 

egentliga syfte. UN Womens arbete är så 

bra och viktigt och man känner alltid att man vill 

och kan göra mer. 

Vad siktar du på yrkesmässigt i framtiden? 

– Jag vill hemskt gärna stanna inom UN Women, 

men viktigast är att fortsätta arbeta med jämställdhetsfrågor, 

där eller någon annanstans. Men först 

och främst ska jag skriva klart min magisteruppsats 

i statsvetenskap! • 



Alumn KRÖNIKA 

Porträttet 

Simförbundet 

Nethouse 

Nya Alumner 

ALUMN 

Rolf Anderberg, Fritidspedagog/Lärare, Lillåns södra skola 

Laila Andersen, Psykolog, Arbetsförmedlingen 

Niclas Andersson, Drifttekniker, SEVAB Strängnäs Energi 

Maud Axell, Egen företagare, 

Johan Stenegård 

Per Axelsson, Fysisk planerare, 

Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning 

Karolina Berg, Kock, Svensken & Dansken 

Anders Bergstrand, Platschef, Ericsson 

Anna Bernström, Lärare, Kriminalvården 

Är vetenskapen 

nyttig? 

D 

agens forskningspolitiska diskussion 

betonar starkt att vetenskapen ska 

vara nyttig. Stat, näringsliv och forskningsstiftelser 

vill att de medel de tilldelar 

forskning ska få betydelse för deras verksamheter. 

Varför ska man annars finansiera 

forskning när man inte ser konkreta 

resultat? Lärosäten har besvarat denna 

fråga genom att skapa avdelningar som 

arbetar med externa relationer, utvecklar 

strategier för partnerskap och söker samarbetsprojekt 

med olika intressenter. Allt i 

syfte att nyttiggöra forskning. Frågan om 

forskningens samhällsnytta är viktig och 

lärosätenas arbete med att utveckla samhällskontakter 

är angelägen. 

Jag arbetar med miljöforskning. Nästan 

alla forskare jag känner vill inget hellre 

än att deras forskning ska komma till 

användning. Genom forskning har vi fått 

alltmer kunskap om jordens känsliga ekosystem. 

Vi vet också att vi har en ohållbar 

samhällsutveckling. Medan arbete med 

demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd 

och hälsa i det stora hela gått framåt 

i världen är det tyvärr inte lika enkelt att 

säga att vi globalt sett fått en bättre miljö. 

Vi har visserligen fått en mer ambitiös och 

bredare miljöpolitik: mängder med internationella 

avtal har undertecknats och så 

gott som varje land har idag en nationell 

miljöpolitik. Men samtidigt betyder det 

inte att vi har fått en bättre miljö. Klimatfrågan 

är idag det mest omtalade och tydligaste 

exemplet där klyftan mellan vad 

som bör göras och vad som faktiskt görs 

ökar för varje dag. 

I grunden är miljöproblemens orsak enkel: 

samhällen förbrukar idag jordens resurser 

på ett slösaktigt och ohållbart sätt. 

”Klyftan mellan vad 

som bör göras och vad 

som faktiskt görs ökar 

för varje dag” 

Vi tar ut för mycket ur jordskorpan vilket 

innebär att vi lämnar mindre kvar till 

framtida generationer. Och inte bara det, 

vi använder naturresurser på ett ineffektivt 

sätt som gör att stora mängder utsläpp 

och avfall skapas. 

F 

rågan man kan ställa sig är varför 

inte miljöforskningens resultat används 

mer. Vi vet idag att vissa substanser 

är miljöfarliga, vissa industriella verksamheter 

och transportslag leder till stora 

utsläpp och många konsumtionsmönster 

är ohållbara. Denna kunskap finns och är 

kommunicerad av forskare. Men ändå så 

är det få organisationer som verkar intresserade 

av att använda den. 

Givetvis är det naivt att tro att bara 

för att forskningen kommit fram till något 

kommer hela samhället att förändras. 

Dessutom är det farligt: vi lever i en demokrati 

där olika intressen ska brytas mot 

varandra och där det ytterst är medborgarens 

vilja som ska vara avgörande, inte 

forskarens. 

Den funktion miljöforskningen istället 

har är att på olika sätt försöka övertyga 

organisationer och medborgare om 

att inte bara prata om hållbar utveckling 

utan även omsätta det till handling. Detta 

nyttiggörande sker på en mängd olika 

sätt. Utbildning är oerhört viktigt, där 

miljöforskare i sitt undervisningsuppdrag 

får möjlighet att utbilda kommande beslutsfattare. 

Men även andra typer av kunskapsspridning 

är viktigt. För att ta ett exempel: 

Runt om i vår värld arbetar idag 

mer än 10 000 forskare och experter frivilligt 

med att kartlägga den biologiska 

mångfalden på vår jord. Genom att visa 

på vilka arter som riskerar att dö ut i ett 

land, en region eller i hela världen hoppas 

de att stater, organisationer och medborgare 

kommer att förhindra att arter dör ut. 

P 

Rolf Lidskog, professor i sociologi vid 

Institutionen för humaniora, utbildningsoch 

samhällsvetenskap, Örebro universitet 

å så gott som samtliga miljöområden 

kan vi hitta liknande fenomen: forskare 

som skapar kunskap och i det tysta 

förmedlar den till andra samhällsaktörer. 

Ett långsiktigt arbete som troligtvis aldrig 

kommer att stå på tidningars löpsedlar, 

som få politiker tänker på när de talar 

om forskningens samhällsroll eller som 

företag vill finansiera. Ett viktigt arbete 

som kanske lärosäten själva glömmer när 

de talar om universitetens roll i samhället. 

Forskning nyttiggörs hela tiden och på 

många olika sätt. 

Förbundskaptenen Ulrika Knape-Lindberg och företagsentreprenören Joakim Alkman 

får hämta priset Årets alumn på Alumndagen den 5 oktober. 

OS-medaljör och 

företagsentreprenör 

är Årets alumner 

Å 

rets alumn blev två. Priset går 

den här gången till simhopparlegendaren 

och förbundskaptenen Ulrika 

Knape-Lindberg och företagsentreprenören 

Joakim Alkman. Priset 

kommer att delas ut under Alumndagen 

fredagen den 5 oktober. 

Ulrika Knape-Lindberg är en av Sveriges 

främsta olympier och mest meriterade 

simhopperska genom tiderna. 

Här är några av medaljerna: Guld 

och silver i OS 1972, guld och silver 

i VM 1973, två EM-guld 1974, silver 

i OS 1976. Ulrika är utbildad gymnastikdirektör 

och arbetar i dag som 

sportchef och förbundskapten för 

svenska simhoppningslandslaget. 

Joakim Alkman är företagsentreprenören 

som har varit med om att bygga 

upp och driva ett flertal företag inom 

IT-branschen, bland annat Nethouse 

och Precio. Han är utbildad inom 

ekonomi och är VD för Peridot Group 

(tidigare Nethouse Group) med bas i 

Örebro. Utöver att vara ledamot i ett 

flertal företagsstyrelser är han också 

ledamot i innovationsrådet för Handelshögskolan 

på Örebro universitet. 

Till innovationsråden knyts externa 

nyckelpersoner med stora kontaktnät 

för att hjälpa till att förnya och utveckla 

universitetets samarbete med 

näringsliv, organisationer, med flera. 

Nästan 5 000 medlemmar 

Ordet alumn kommer från latin och 

betyder lärjunge och elev. På lärosäten 

används begreppet som ett samlingsnamn 

för studenter som avslutat 

sina studier. Örebro universitets 

alumnverksamhet startade 2007 och 

har nästan 5 000 medlemmar. Både 

tidigare och nuvarande studenter kan 

vara medlemmar i Örebro universitets 

alumnnätverk. 


Karin Blomberg, Universitetslektor, Örebro universitet 

Cecilia Book Nikolovski, Regional Business Support, 

Atlas Copco Rock Drills AB 

Jay Bradford, Rektor, IT-Gymnasiet Sverige 

Gunnar Bystedt, Platschef, Orica 

Johanna Dahl, Presskontakt, projektledare, H&M 

Peter Eriksson, Ekonom, Procordia Food AB 

Helena Fallkvist Wallin, Översättare, Eget företag 

Gustav Glimblad, Associate, 

Mannheimer Swartling Advokatbyrå 

Arne Granqvist, Produktutvecklare, Atria Litells 

Tony Grape, Lärare, Nacka gymnasium 

Åsa Grell Gustavsson, Gymnasielärare, Karlskoga kommun 

Ida Hammarström, Lärare i engelska och svenska, 

Malmaskolan 

Gustav Hansson, Kvalificerad analytiker, Tillväxtanalys 

Mona Hedfeldt, Forskare, Örebro universitet 

Sari Heikkilä, Receptionist, Hotel Hansson 

Natalie Henriksson, Evenemangssamordnare, 


Camilla Ihalainen, Undertextare, SDI Media Group 

Marie Jakobsson, Arbetsterapeut, Arboga kommun 

Abdul Khakee, Professor em, KTH 

Päivi Kotka, Journalist, Sveriges Radio 

Håkan Krantz, Platschef, Korsnäs 

Daniel Larsson, Webbstrateg, SMS Guld 

Yvonne Lewitski, Konsult, CSL Konsult 

Erika Lindqvist, Röntgensjuksköterska, Radiologiska avd. MSE 

Efwa Nilsson, Regionchef, Eon 

Angelica Pettersson, Handläggare, Energimyndigheten 

Anna Rydén, Arbetsterapeut, Neurokliniken USÖ 

Eva Sollén Mattsson, Lärare, Västerås stad 

Maria Thorén, Verksamhetsledare/Teaterpedagog, 

Teaterföreningen Dionyserna 

Richard Voigt, Platschef, Kopparbergs bryggeri AB 


ÖU magasin ◦ 1 2012 27 


Returadress: 


Externa relationer 

701 82 Örebro 

B 

SVERIGE 

PORTO BETALT 

PORT PAYÉ 

ALUMNDAGEN 2012 

Fredag 5 oktober 2012 arrangerar 

Örebro universitet en återvändardag för 

dig som är medlem eller vill bli medlem 

i vårt alumnnätverk. Årets tema är karriär. 

Årets alumnpristagare och föreläsare: 

OS-medaljören och förbundskaptenen 

Ulrika Knape-Lindberg, och företagsentreprenören 

Joakim Alkman. 

Boka in Alumndagen 2012 redan nu. 

För mer information se alumn.oru.se

magasin - Ãrebro universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

magasin - Ãrebro universitet