Inventering av vattensalamandrar i Gävleborgs län 2005

och dess utbredning är dåligt känd. Även mindre vattensalamander fanns
tidigare som neoten form i Lyksele (se större vattensalamander ovan).
Den mindre vattensalamandern blir mellan 6 och 10 cm lång. Rygg och
ryggsidor är ljus till mörkbruna ofta med svarta fläckmönster (se Fig 3), buken
är rödorange (se Fig 4). Hanarna har på våren en stor ryggkam och den
nedre delen av dess svans är då färgad i blått och rött (se Fig 5).
Fig 5: Hane i lekdräkt av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Mattias Sterner.
Lekperiod och levnadsvanor påminner om den större vattensalamandern
men arten vandrar till vattnet och leker något tidigare än den föregående.
Lek och äggläggning avslutas normalt i slutet av maj eller början av juni
och då lämnar också adulterna vattnet. De vuxna djuren är generellt sett
betydligt mer landlevande utanför lekperioden än dess artfrände (Fog et al.,
1997). De första larverna lämnar vattnet i slutet av juli, men huvuddelen av
metamorfoser sker under augusti och september, beroende på hur vädret varit
under sommaren, och vilket lokalklimat som råder i vattnet. Även mindre
vattensalamander kan övervintra som larver och metamorfosera påföljande
vår. Adulterna övervintrar oftast på land (frostfritt djup) även om övervintring
i syrerikt vatten antagligen också förekommer.
3.4 Vattensalamandrar i folktron
I Norrland kallas vattensalamandrar ofta för skrattabborrar (Svanberg,
2005). Enligt muntliga källor skulle namnet komma av att salamandrarna
skulle klättra upp i träd och skratta, samt även skratta åt den som fångar en.
Visserligen kan salamandrar klättra upp i vegetationen under fuktiga och
varma nätter men det hör till ovanligheterna. De kan ibland också utstöta
14