Inventering av vattensalamandrar i Gävleborgs län 2005

enbart de kustnära kartbladen (motsvarande kusttransekten) undersökas. Det
innebär att runt 100 kartblad i Gästrikland och 140 i Hälsingland bör ingå i
undersökningen. Jag föreslår att samma metod för utsökning som användes
under inlandsinventeringen används vid denna inventering, dvs att ett fiskfritt
vatten inom 200 meter från närmaste väg inventeras per kartblad. Antagligen
saknar ungefär hälften av de valda kartbladen fiskfria vatten, vilket
innebär att antalet kartblad som behöver inventeras blir i storleksordningen
120 st. Det innebär att en person skulle kunna inventera området på 24 nätter
om man hinner besöka 5 blad per natt. Man bör dock räkna med en viss
marginal, och att GIS arbetet tar en del tid, så två månader är vad som skulle
fodras.
6.5 Förslag till inventeringsunderlag för övervakning
av större vattensalamander
Det är också viktigt att populationerna av länets större vattensalamandrar
övervakas, inte minst så att artens lokala och nationella hotstatus kan uppdateras,
något som är högaktuellt sedan den strukits från rödlistan. Det enda
rationella sättet att upptäcka populationsförändringar är att jämföra frekvensen
förekomst/icke förekomstlokaler mellan olika inventeringsår (Malmgren
& Gustafson, 2005). Det står nu klart att större vattensalamander inte är
slumpvis utbredd i länet. Därför bör inte kartblad där arten inte påträffats
ingå i ett övervakningsprogram. Mitt förslag är istället att enbart de kartblad
där minst ett förekomst vatten påträffats inkluderas i övervakningen. Enbart
ett till tre vatten har inventerats i respektive kartblad under denna inventering,
vilket ger ett för lågt statistiskt underlag för att det ska vara möjligt
att säkert kunna fastställa förändringar vid återinventeringar (Malmgren &
Gustafson, 2005). De 21 kartblad där större vattensalamander påträffades
bör därför totalinventeras och man borde också lägga till ett kartblad som
innefattar Gackerön, där arten är talrik (se fig xx). Dessa 22 områden, med
sammanlagt ett hundratal inventerade vatten, skulle kunna ge ett värdefullt
statistiskt underlag för en miljöövervakning av länets vattensalamandrar.
En sådan undersökning skulle också kunna ge värdefull information om hur
många förekomstlokaler som finns per kvadratkilometer vilket kan användas
vid olika typer av landskapsanalyser.
Man bör räkna med ett genomsnitt på tre inventeringsnätter per kartblad, vilket
betyder att en sådan inventering skulle ta 60 dagar i anspråk. Dessutom
krävs tid till att genomföra en manuell utsökning av respektive kartblad, det
bästa är om man har tillgång till IR foton och steriolupp så att alla vattenytor
kan identifieras. Om resurserna är begränsade föreslån jag att man minskar
antalet kartblad, men minst 10 blad som sammanlagt bör innehåller minst
34