4/2009 - Russian Blue Klubben

Vad är rysslook för dig?
Russian blue är en korthårig katt som har glänsande dubbelpäls med ordentlig kontrast
mellan den mellanblåa grundfärgen och silvertippingen. Den har muskulösa,
men eleganta, ben och muskulös kroppsbyggnad. Den har rak, kort nos med ordentlig
vinkel i profilbrytning, med lång och bred platt topp på huvudet.
Öronen ska vara stora och öppna och sidolinjen stiger från halsens höjd nästan
vertikalt upp. Katten ska ha stark (djup) haka. Viktigast är nog de mandelformade,
djupt grönglänsande ögonen, som snett men stolt stirrar på dig och som speglar flera
århundraden av gammal visdom.
Russian Blue Klubben har som mål att bevara den skandinaviska rysstypen. Vad
tycker du kännetecknar den? Beskriv gärna från helheten till detaljerna
Jag är glad att klubben och de ansvariga uppfödarna har reagerat och försöker rädda,
vad räddas kan. Tyvärr är en hel del av utställarna bara ute efter “ära och ryktbarhet”
(och titlar). Jag upplever att utställningar nästan mest är till skada för rasen (detta gäller
förstås också för andra raser). Det värsta är att det finns FIFe-domare som aktivt
håller på att propagera mot, och dömer mot, vad som till och med är skrivet i FIFe:s
standard för russian blue. Dessa domare känner inte till rasens och standardens historia,
och det är mycket tvivelaktigt att döma enligt CFA-standarden. Jag önskar att
uppfödarna aktivt vägrar att acceptera sådana fenomen och säger det till dessa domare.
Till och med CFA-domarna jobbar bättre på FIFe-utställningar än dessa FIFe-domare.
Finns det någon, eller några ryssar, som du tycker överensstämmer med den skandinaviska
russian blue-typen samt varför (nu levande eller döda)?
“Stammodern” Olga (Skvallergränds Olga Alexandrovna) måste förstås nämnas. IC
FIN*Lion’s Jakun var på sin tid den absolut bästa hanen. Jag är fortfarande arg över
att domarna på Världsutställningen knappt tittade på honom och i stället valde en
muskelfattig britt av ministorlek som World Winner. Alla Mistlurens katter som jag
har sett är jättefina. Grattis BG. Säkert finns det andra också.
Vem eller vad har betytt mest för din syn på ryssar?
Som domarelev fick jag många goda råd, först och främst från Iiris Areva (Marikatin).
Marianne Stade (Skvallergränds) var min lärare många gånger.
Också andra domare och uppfödare har gett mycket. Vissa influenser har
varit positiva och en del har varit negativa. Viktigast (och häftigast) var diskussionerna
med andra domare då man måste kunna motivera sina åsikter (inte på så sätt att någon
domare i panelen säger till de andra att de här ryssarna inte alls ser ut så som ryssarna
borde).
Vad har du för förhoppningar när det gäller russian bluens framtid?
Jag anser att domarutbildningen är helt tokig. Den som inte kan och förstår lär den,
som inte vet! SORRY!
“Man får inte klaga, men man kan nog gnälla och också skälla” (på ett trevligt
sätt, men ändå så att domaren vet att ägarna inte är nöjda). Man kan se att domaren
under bedömningen inte håller någon linje alls. Utställarna betalar för åsikter.
Man behöver inte acceptera sådana bedömningar som inte är enligt standarden. Bara
genom diskussioner kan man åstadkomma någon förändring.
Klubbens människor kan gärna “intervjua” domaren för Ryska Posten ifall domaren
följer någon annan standard än FIFe:s.
Jag önskar att bilden av den ursprungliga skandinaviska ryssen ska hållas klar i uppfödarnas
minne. Detta trots att man ibland är tvungen att använda mindre typade katter
och trots att den egna utställningsframgången skulle bli mindre betydande. Mest
borde man tänka på hela rasens bästa inom FIFe.
Bilder:
Kai Ruonala med IC Saraitshikin Paolita (Neppi) och
Grindbacka Aksana på utställning i Vantaa 25/8 2007.
Foto: Heikki Siltala
Grindbacka Aksana
25