Starka band mellan SGK och Svenska Golfförbundet - Stockholms ...

vid hemkomsten lät bygga såväl Sveriges första
golfbana som första (lawn) tennisbana.
På Ladugårdsgärdes öppna ytor kunde man
slå golfslag men inte anlägga en permanent
bana och därför blev en av den nya klubbens
första åtgärder att besluta om en bana. Platsen
var Fältrittsklubben vid nuvarande Östermalms
Idrottsplats varefter följde flyttningarna
till Råsunda – Lidingö – Kevinge vilket gör SGK
till Sveriges mest ambulerande golfklubb.
Det var den 27 maj 1904 i den dåtida Idrottsparken
(Stockholms Stadions föregångare)
som SGK bildades.
Maktkamp skapade förbundet
Alltnog, två klubbar, tre banor och ett sammanlagt
antal spelare av cirka 100 fordrade verkligen
inte bildandet av ett nationsförbund. Men.
På dåtidens idrottsscen fanns två rivaliserande
organisationer: det 1896 bildade Svenska Gymnastik-
och Idrottsförbundet
samt den ett år yngre Centralföreningen
för Idrottens Främjande.
Här gällde det att sno åt
sig nya idrotter och skaffa sig
makt. Victor Balck, även kallad
”den svenska idrottens fader”,
var stark man i båda organisationerna
– och för övrigt den som
redan 1888 översatte den första
texten om golfreglerna till svenska.
Han fick dåligt genomslag
med termer som ”stötaren” för
putter och ”skopan” för niblick
(motsvarande dagens järn-9)
men bestämde att Svenska Gymnastik-
och Idrottsförbundet, som 1911 bytte
namn till Svenska Riksidrottsförbundet, skulle
starta en sektion för golf. Därmed är faktiskt
SGK – SGF
golf en av de elva idrotter som redan från starten
ingått i Riksidrottsförbundet (RF).
Det var också RF som bestämde att förbundets
styrelse skulle bestå av tre representanter
för den klubb som onekligen hunnit längst i
utvecklingen, alltså Göteborgs GK (Tor Törnsten,
Viktor Setterberg och Ragnar Andrén), en
från SGK (Edvard Sager), med Sigrid Edström
från RF som ”beskyddare”. Det var den 24 april
1904 som Svenska Golfförbundet bildades, SGF
är alltså en dryg månad äldre än SGK.
18-hålsbana nr 1 och 4
En av Göteborgsklubbens styrelsemedlemmar,
Viktor Setterberg, fick sysslan som sekreterare
i såväl sin klubb som förbundet. Han var kort
sagt ett fynd. Han var den perfekte PR-mannen
långt innan termen var uppfunnen. Förutom
en mängd notiser om golf i den tidens tidningar
reste han runt och inspirerade till nya klubbar.
En del flammade upp och blev
kortvariga, inte minst vid landets
olika militärförband, andra lever
ännu idag. Det dröjde till 1909
innan Göteborg och Stockholm
fick sällskap av en tredje permanent
klubb (Falsterbo GK) och
i skuggan av första världskriget
dröjde sedan klubb nr 4 (Helsingborgs
GK) ända till 1924.
Så dags höll medlemmarna i
SGK tillgodo med sina nio hål
vid Råsunda (”fyrkantiga greener
och massor av diken” var
Edvard Sager prins Bertils minnesbild av den
banan). 1927 visade SGK vägen
mot framtiden genom att anlägga Sveriges första
18-hålsbana vid Sticklinge på Lidingö.
Fem år senare upprepade som bekant SGK
den proceduren genom sina 18 hål på Kevinge
197