Miljöpåverkan från olika varugrupper

Växthuseffekt
I kategorin växthuseffekt finns utsläpp av koldioxid och metan från mänskliga aktiviteter med
(datakälla Emissions of Greenhousegases in the United States (1995)). Siffran för metan
multipliceras med 11 (= GWP för hundraårsperspektivet, IPCC 1992). Övriga växthusgaser
anses ge ett försumbart bidrag till effektkategorin.
Luftförorening
Kategorin luftföroreningar delas in i underkategorierna vanliga luftföroreningar (common air
pollutants) och toxiska luftföroreningar (toxic air pollutants). Skyddsobjektet är human hälsa.
Till underkategorin vanliga luftföroreningar räknas NO x , flyktiga organiska ämnen (VOC),
SO 2 och partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2,5 ). Dessa ämnen antas ge upphov till störst
hälsorisker. Den indikator som räknas fram ger lika vikt till den totala utsläppsmängden av
respektive ämne. Det innebär, enligt exemplet i boken t ex att de 6,9 miljoner ton partiklar
som släpptes ut i USA 1995 är lika mycket värda som de 21,5 miljoner ton NO x som släpptes
ut samma år. För ett utsläpp vid en given källa går själva beräkningen till så att mängden av
varje ämne divideras med det totala årliga utsläppet av ämnet, varefter det multipliceras med
de totala utsläppen av de fyra ämnena. Ett index räknas sedan ut genom att ett medelvärde av
de fyra utsläppsmängderna från den givna källan beräknas.
Vad gäller underkategorin toxiska luftföroreningar används det årliga utsläppet av de 188
farliga ämnen som utpekas av Kongressen i ’Clean Air Act Amendments’ från 1990
(datakällan är National Toxics Inventory, 1997 och gäller tidigt 1990-tal). I det här fallet
utförs ingen viktning (egentligen karaktärisering), utan alla ämnen antas ge upphov till lika
stor hälsorisk per viktenhet.
Vattenförorening
Även vattenföroreningskategorin delas in i underkategorierna vanliga vattenföroreningar och
toxiska vattenföroreningar. För underkategorin vanliga vattenföroreningar har data för
punktutsläpp från kommuner och industrier hämtats från Permit Compliance System, vilket är
en databas som upprätthålls av EPA. Dessa källor står dock för en liten del av de totala
utsläppen till vatten, ca 10-20 % enligt boken. Resterande andel utgörs av läckage av
näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket, avfall från boskap samt emissioner
från urbana källor. Med utgångspunkt från EPAs National Water Quality Inventory (1994),
där problem med vattenkvalitén länkas till källor som jordbruk, dagvatten, gruvdrift, dammar,
industrianläggningar och kommunala anläggningar, extrapoleras mängden emissioner till
52