SITA´s miljöpärm - Smaka på Stockholm
SITA´s miljöpärm - Smaka på Stockholm
SITA´s miljöpärm - Smaka på Stockholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MILJÖPÄRM<br />
2011 | 05 | 02 v.1<br />
20110325<br />
BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL
Innehållsförteckning<br />
Kontaktlista 3<br />
Producentansvar 4<br />
Materialslag<br />
Aluminiumburkar 5<br />
Avfall, sorterbart 6<br />
Brännbart avfall 2 sid 7<br />
Glasförpackningar, färgade 9<br />
Glasförpackningar, ofärgade 10<br />
Krymp- & sträckfilm, peld- mjukplast 11<br />
Metallförpackningar 12<br />
Organiskt avfall från krogtält 13<br />
Organiskt avfall från stationer<br />
Pappersförpackningar 14<br />
Plastförpackningar, hårda 15<br />
Returpapper 16<br />
Trä – obehandlat 17<br />
Wellpapp 18<br />
Matfett 19<br />
20110502<br />
uppd. 101125
KONtaktlista<br />
driftansvarig i kungsträdgården 1-6 juni<br />
Michael Zahn<br />
Tel. 08-519 330 84<br />
Mejl: michael.zahn@sita.se<br />
Boka gratis avfallsinventering<br />
Theresé Eriksson<br />
Tel. 08-519 333 86<br />
Mejl: therese.eriksson@sita.se<br />
Marknad & informationsfrågor<br />
Peter Hallnäs<br />
Tel: 08- 519 333 71<br />
Mejl: peter.hallnas@sita.se<br />
20110325<br />
3
PRODUCENTANSVAR<br />
I Sverige har vi lagstadgat producentansvar inom fem områden:<br />
förpackningar, däck, returpapper, bilar och elektriska och elektroniska<br />
produkter.<br />
I arbetet för en hållbar utveckling ingår att omvandla dagens förbrukande<br />
och belastande ”avfallssamhälle” till ett ekologiskt uthålligt<br />
samhälle. Med tanke <strong>på</strong> detta infördes den 1 januari 1994 i svensk lagstiftning<br />
producentansvaret och omfattar förpackningar, returpapper,<br />
kontorspapper, bilar, däck samt elektriska och elektroniska produkter.<br />
Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen och få<br />
producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, är lättare<br />
att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen.<br />
Tre grupper har del i ansvaret att uppnå målen; producenter, kommuner<br />
och konsumenter. Producentansvaret innebär att producenterna<br />
har fått ansvaret för insamling och hantering av de uttjänta produkterna.<br />
Syftet med detta är att skapa ett incitament för att minska avfallsmängderna,<br />
rena produktionen och miljöanpassa produktutvecklingen.<br />
Det långsiktiga syftet med producentansvar är att det ska leda till en<br />
mer miljöanpassad produktutveckling. Samtidigt är det ett steg <strong>på</strong><br />
vägen i arbetet att hejda vår alltför vidlyftiga användning av naturresurser.<br />
Med återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning ska<br />
vi lära oss att utnyttja olika material bättre och effektivare.<br />
Producentansvar förordnades av Sveriges riksdag redan 1975 men det<br />
var först med kretsloppspropositionen 1993 som producentansvaret<br />
infördes i svensk lagstiftning. Formellt genom tillägg och ändringar i<br />
renhållningslagen från den 1 januari 1994.<br />
Texten är tagen från www.naturvardsverket.se.<br />
Det finns mer information om producentansvar <strong>på</strong> Naturvårdverkets<br />
hemsida samt <strong>på</strong> www.repa.se.<br />
20110325<br />
4
pet/Aluburkar<br />
Exempel <strong>på</strong> aluminiumburkar & PET:<br />
• Aluminiumburkar<br />
• PET-flaskor<br />
• Privatimporterade aluminiumburkar<br />
Aluminiumburkar/PET får ej innehålla:<br />
• Aluminiumfolie<br />
• Metallburkar och -förpackningar<br />
• Plastförpackningar utöver PET<br />
KÄLLSORTERING<br />
Aluminiumburkar/PET sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Aluminiumburkarna pantas. Godkända returburkar är pantbelagda och<br />
identifieras via streckkoden. Privatimporterade aluminiumburkar, t ex<br />
från Tax Free, är ej pantbelagda men de tas om hand av returautomaterna<br />
och återvinns även om pant inte utbetalas.<br />
Mer information om plast finns <strong>på</strong> www.returpack.se.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Sorteras var i parken?<br />
• Publika ytor (massor av behållare i år)<br />
• Återvinningscentral (mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
6 st dedikerade personer ser i år till att insamlingen av PET/burkar ska<br />
fungera bättre.<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
5 699 st<br />
20110325<br />
5
avfall – Sorterbart<br />
Exempel <strong>på</strong> sorterbart avfall:<br />
• Plastmaterial av PVC<br />
• Fönsterglas<br />
• Porslin<br />
• Keramik<br />
• Uppsop från golv<br />
• Gips<br />
• Mineralull<br />
• Ej brännbara städrester<br />
• Mindre jordmassor<br />
Sorterbart avfall får ej innehålla:<br />
• Farligt avfall<br />
• Riskavfall<br />
• Elektronikskrot<br />
• Kvicksilverhaltiga lampor/lysrör<br />
• Elektronik/elkablar<br />
• Brännbart avfall<br />
• Återvinningsmaterial<br />
Klassat som<br />
KONVENTIONELLT<br />
AVFALL<br />
Källsortering<br />
Sorterbart avfall sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Målet är att minska mängden deponi så mycket som möjligt, både av<br />
miljö- och kostnadsskäl.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Avfallet lämnas till närmaste godkända anläggning för sortering och<br />
behandling.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I container vid etablering/avetablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
2,9 TON<br />
20110325<br />
6
Brännbart avfall<br />
Exempel <strong>på</strong> brännbart avfall:<br />
• Textilier<br />
• Torkpapper<br />
• Papperssäckar<br />
• Trasor<br />
• Kasserade handskar<br />
• Skumgummi<br />
• Overhead-film<br />
• Karbonpapper<br />
• Plastfickor<br />
• Snören<br />
• Pärmar<br />
• Böcker<br />
• Plastbelagt papper (kuvert)<br />
• Nedsmutsad och plastad well och kartong<br />
• Etikettbärare<br />
• Engångsoveraller<br />
• Plastband<br />
• Frigolit<br />
Klassat som<br />
KONVENTIONELLT<br />
AVFALL<br />
Brännbart avfall får ej innehålla:<br />
• Hushållsavfall<br />
• Tryckimpregnerat trä - betraktas som farligt avfall<br />
• Enheter större än 0,5 x 0,5 x 1,0 m<br />
• Trasiga engångspallar<br />
• Mineralull<br />
• Farligt avfall<br />
• Batterier<br />
• Kvicksilverhaltiga lampor/lysrör<br />
• Elektronik och elkablar<br />
• Pulver, dammande avfall och sågs<strong>på</strong>n<br />
• Gipsskivor<br />
• Gummidäck<br />
• Järn och skrot<br />
• Luftfilter med farligt avfall<br />
• Balat och balpressat material<br />
• Rullat material t ex takpapp, mattor och plastfolie<br />
• Plastmaterial av PVC<br />
Fortsättning <strong>på</strong> nästa sida!<br />
20110325<br />
7
Brännbart avfall<br />
Källsortering<br />
Brännbart avfall sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Materialet hämtas för vidare transport till sopförbränning och energiåtervinning.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• 2 st komprimatorer<br />
• Publika ytor ( papperskorgar)<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
15,6 ton<br />
Klassat som<br />
KONVENTIONELLT<br />
AVFALL<br />
20110325<br />
8
glasförpackningar<br />
Färgade<br />
Exempel färgade glasförpackningar:<br />
• Flaskor<br />
• Burkar<br />
Glasförpackningarna ska vara tömda och rengjorda innan de slängs.<br />
Färgade glasförpackningar får ej<br />
innehålla:<br />
• Glas innehållande vätskor<br />
• Porslin<br />
• Glasföremål med metallbindning (ex burklock/kapsyler om dessa<br />
inte kan avlägsnas)<br />
• Fönsterglas<br />
• Spegelglas<br />
• Lampor<br />
KÄLLSORTERING<br />
Glaset sorteras i uppmärkta behållare, se symboler.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Vad händer med materialet?<br />
Glaset sorteras och krossas. Av återvunnet glas tillverkas nya glasflaskor,<br />
glasburkar och mineralull.<br />
Glasförpackningar, färgade och ofärgade, ingår i lagstadgat producentansvar.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I eget kärl bakom krögartält<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
4,37 ton<br />
20110325<br />
9
glasförpackningar<br />
Ofärgade<br />
Exempel ofärgade glasförpackningar:<br />
• Flaskor<br />
• Burkar<br />
Glasförpackningarna ska vara tömda och rengjorda innan de slängs.<br />
Ofärgade glasförpackningar får ej<br />
innehålla:<br />
• Glas innehållande vätskor<br />
• Porslin<br />
• Glasföremål med metallbindning (ex burklock/kapsyler om dessa<br />
inte kan avlägsnas)<br />
• Fönsterglas<br />
• Spegelglas<br />
• Lampor<br />
KÄLLSORTERING<br />
Glaset sorteras i uppmärkta behållare, se symboler.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Vad händer med materialet?<br />
Glaset sorteras och krossas. Av återvunnet glas tillverkas nya glasflaskor,<br />
glasburkar och mineralull.<br />
Glasförpackningar, färgade och ofärgade, ingår i lagstadgat producentansvar.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I eget kärl bakom krögartält<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
2,49 ton<br />
20110325<br />
10
Krymp- och sträckfilm<br />
PELD - mjukplast<br />
Exempel <strong>på</strong> krymp- och sträckfilm, PELD -<br />
mjukplast:<br />
• Transportfilm av LD-polyeten<br />
• Krymp- och sträckfilm<br />
• Plast<strong>på</strong>sar och Mjuk polyeten<br />
• Blåsfolie<br />
• Pallhuvar<br />
• Bubbelfilm<br />
Märkning - Enligt internationell standard märks plastprodukter av<br />
polyeten enligt figurer nedan.<br />
04 4<br />
PELD LDPE<br />
PELD, LDPE = mjuk polyeten<br />
Krymp- och sträckfilm, PELD - mjukplast,<br />
får ej innehålla:<br />
• Plastband<br />
• Snören<br />
• Frigolit<br />
• Nedsmutsad plast<br />
• Plastdunkar<br />
• Foam<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
KÄLLSORTERING<br />
Krymp- och sträckfilmen sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Materialet tvättas och mals. Det används sedan som råvara för tillverkning<br />
av nya plastprodukter som till exempel bärkassar och sopsäckar.<br />
Mer information om plast finns <strong>på</strong> www.plastkretsen.se<br />
Sorteras var i parken?<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
50 kg<br />
20110325<br />
11
Metallförpackningar<br />
Exempel <strong>på</strong> metallförpackningar:<br />
• Aluminiumfolie<br />
• Kapsyler<br />
• Utbrända värmeljus/marschaller<br />
• Konservburkar<br />
• Metalltuber<br />
Behållare ska vara väl tömda och rengjorda.<br />
Hårda metallförpackningar får ej<br />
innehålla:<br />
• Kastruller<br />
• Aerosoler, Sprayburkar<br />
KÄLLSORTERING<br />
Metallförpackningar sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Omsmältning av insamlade metallförpackningar ger stora energibesparingar.<br />
Vid framställningen av ny aluminium sparas 95 procent energi<br />
genom att använda återvunnet material.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Det bästa är att metallförpackningar kan återvinnas och bli nya metallförpackningar<br />
hur många gånger som helst.<br />
Mer information om plast finns <strong>på</strong> www.metallkretsen.se<br />
Sorteras var i parken?<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• Kapsyler samlas i hink i varje krogtält.<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
50 kg<br />
20110325<br />
12
NYHET<br />
2011!<br />
Organiskt avfall<br />
Exempel <strong>på</strong> organiskt avfall:<br />
• Matrester<br />
• Grönsaks- och fruktskal<br />
• Kaffefilter och kaffesump<br />
• Teblad och te<strong>på</strong>sar<br />
• Servetter<br />
• Dunis engångsmaterial (tallrik, bestick, och mugg)*<br />
Organiskt avfall får ej innehålla:<br />
• Farligt avfall<br />
• Elektronikskrot<br />
• Riskavfall<br />
• Glas<br />
• Metall<br />
Källsortering<br />
Organiskt avfall sorteras i uppmärkta behållare, se märkning ovan.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Vad händer med materialet?<br />
Materialet hämtas för vidare transport till behandlingssanläggning för<br />
rötning. Efter rötning blir matavfallet bland annat biogas.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I eget kärl bakom krögartält<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• 6-10 publika stationer i parken<br />
• SITAs Etablering<br />
* Dunis engångsmaterial blandas tillsammans med matavfall vid de 6<br />
st publika stationerna. Detta är ett unikt försök varför vi gärna ser att<br />
det endast är rent matavfall från krogtälten (era egna kärl).<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
0<br />
20110325<br />
13
Pappersförpackningar<br />
Exempel <strong>på</strong> pappersförpackningar:<br />
• Pastapaket<br />
• Flingpaket<br />
• Mjölk- och juicepaket (rena och torra)<br />
• Pappers<strong>på</strong>sar & säckar<br />
• Leksakskartonger<br />
• Färdigmat kartonger<br />
Pappersförpackningar får ej innehålla:<br />
• Kuvert<br />
• Tidningar & broschyrer<br />
• Frigolit<br />
• Mjukplast<br />
• Wellpapp<br />
Källsortering<br />
Pappersförpackningar sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Klassat som<br />
ÅTERVINNINGS-<br />
MATERIAL<br />
Vad händer med materialet?<br />
Pappersfibrer är så starka att de tål att användas fem till sju gånger<br />
utan att styrkan försvinner. När fibrerna är utslitna är de fortfarande<br />
ett värdefullt bränsle. Pappersförpackningar ingår i lagstadgat<br />
producentansvar.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• 6 publika stationer i parken (eventuellt)<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
6 kg<br />
20110325<br />
14
plastförpackningar<br />
Hårda<br />
Exempel <strong>på</strong> hårda plastförpackningar:<br />
• Fat av plast<br />
• Dunkar av plast<br />
• Flaskor av plast<br />
• Hinkar av plast<br />
• Plastlock, avlägsnas från behållaren<br />
Behållaren ska vara väl tömda och rengjorda.<br />
Hårda plastförpackningar får ej<br />
innehålla/vara:<br />
• Förorenade/nedsmutsade<br />
• Burk eller flaska med fastmonterat metallhandtag, kork<br />
eller lock.<br />
• Plastbehållare med rester av farligt avfall.<br />
KÄLLSORTERING<br />
Hårda plastförpackningar sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Vad händer med materialet?<br />
Hårdplasten sorteras efter kvalitet, mals och tvättas. Av återvunnen<br />
hårdplast tillverkas bl a lastpallar, blomkrukor, plastbackar, lådor och<br />
hinkar.<br />
Mer information om plast finns <strong>på</strong> www.plastkretsen.se<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I eget kärl bakom krögartält<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
13 kg<br />
20110325<br />
15
tidningar/Returpapper<br />
Exempel <strong>på</strong> returpapper:<br />
• Tidningar och tidskrifter<br />
• Kataloger<br />
• Broschyrer<br />
• Datalistor<br />
• Faxpapper<br />
• Skriv- och kopieringspapper<br />
• Papper från dokumentförstörare<br />
Returpapper får ej innehålla:<br />
• Pärmar<br />
• Kuvert<br />
• Böcker<br />
• Karbonpapper<br />
• Plastbelagt papper<br />
• Etikettbärare<br />
• Overhead-film<br />
• Brunt kraftpapper<br />
• Wellpapp och pappersförpackningar<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
KÄLLSORTERING<br />
Returpapper sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Materialet komprimeras och förs vidare till pappersbruk för omvandling<br />
till pappersmassa. Den blir ny råvara för tillverkning av olika pappersprodukter,<br />
t ex toalettpapper.<br />
Returpapper ingår i frivilligt producentansvar.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• 6-10 publika stationer i parken (eventuellt)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
135 kg<br />
20110325<br />
16
Trä – obehandlat<br />
Exempel <strong>på</strong> trä - obehandlat:<br />
• Trasiga pallar<br />
• Lådor<br />
• Virke<br />
• Engångspallar<br />
• Träemballage<br />
Trä - obehandlat - får ej innehålla:<br />
• Impregnerat trä<br />
• Målat trä<br />
Observera att tryckimpregnerat trä klassas som farligt avfall.<br />
KÄLLSORTERING<br />
Trä sorteras i uppmärkta containrar, se symbol.<br />
Vad händer med materialet?<br />
Trämaterialet flisas och används som bränsle vid energiproduktion.<br />
Klassat som<br />
återvinningsmaterial<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I container vid etablering<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
1,95 ton<br />
20110325<br />
17
WELLPAPP<br />
EXEMPEL PÅ WELLPAPP:<br />
• Wellpapp<br />
• Mellanlägg av well<br />
• Kartong<br />
• Rullwell<br />
• Brunt kraftpapper<br />
WELLPAPP FÅR EJ INNEHÅLLA:<br />
• Plast- eller stålband<br />
• Frigolit och frigolitchips<br />
• Förpackningsplast<br />
• Kontorspapper<br />
• Plastad eller vaxad kartong<br />
• Nedsmutsad wellpapp och kartong<br />
KÄLLSORTERING<br />
Wellen sorteras i uppmärkta behållare, se symbol.<br />
VAD HÄNDER MED MATERIALET?<br />
Well balas och skickas till ett kartongbruk, där materialet upplöses och<br />
omvandlas till pappersmassa. Av denna massa tillverkas ny well och<br />
kraftpapper eller gipsskivekartong.<br />
KLASSAT SOM<br />
ÅTERVINNINGS-<br />
MATERIAL<br />
Wellpapp ingår i lagstadgat producentansvar.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I komprimator märkt "wellpapp"<br />
• Återvinningscentral (belägen mot kungsträdgårdsgatan)<br />
• SITAs Etablering<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
Resultat/statistik 2010<br />
2,98 ton<br />
20110325<br />
18
matfett<br />
EXEMPEL PÅ fett:<br />
• Frityrolja<br />
• Stekfett<br />
fÅR EJ INNEHÅLLA:<br />
• Matrester eller annat material<br />
KÄLLSORTERING<br />
Fettet hanteras i fat.<br />
VAD HÄNDER MED MATERIALET?<br />
Fettet återvinns och används till ny råvara vid tillverkning av nya<br />
produkter.<br />
Sorteras var i parken?<br />
• I eget fat bakom tältet.<br />
Vill du räkna ut klimatnyttan med återvinning?<br />
Besök sita.se/klimatnytta<br />
KLASSAT SOM<br />
ÅTERVINNINGS-<br />
MATERIAL<br />
Resultat/statistik 2010<br />
1,67 ton<br />
20110325<br />
18