KULTURSMOCKAN nr 2/2012 - SMoK - Sveriges Musik

More documents

Recommendations

Info

ViLL HJÄRNA förstå Jag har länge haft två böcker som stirrat på mig från nattduksbordet. Läs mig! Läs mig! har de ropat. Nu äntligen blev det av och jag blev verkligen inte besviken. Båda var mer än läsvärda och det finns stora kopplingar mellan innehållet i de två böckerna. Båda handlar om lärande; en ur ett pedagogiskt perspektiv och en ur ett neurovetenskapligt. Debatten om lärandet och skolan – den där vanliga alltså – är ganska förvirrad. Många diskuterar men få underbygger sina diskussioner med fakta. Den första av de två böckerna; Peter Gärdefors bok Lusten att förstå (Natur&Kultur) rekommenderas verkligen till de som söker mer fakta om hur vi lär oss. I skolan och utanför. Den kom ut redan 2010, har som sagt legat till sig ett slag. Jag läser naturligtvis denna bok, och alla andra, med ett kulturskoleöga. Vad av det han skriver har bärighet även för vår frivilliga verksamhet och vilken roll kan de estetiska ämnena i skolan få? Peter Gärdefors skriver mycket om motivation och förståelse som nyckelområden. Betydelsen av förståelsen kan kortfattat beskrivas med hans egna ord; information ger yta, kunskap ger djup och förståelse ger överblick inom ett kunskapsområde. Betydelsen av förståelse är viktigt budskap i boken men jag lämnar det här eftersom det andra begreppet, motivationen, ändå knyter hårdare an till kulturskolans verksamhet. Lärandet sker hela tiden, nyckelfrågan för skolan är snarare hur vi kan motivera elever till den typ av formellt lärande som finns i skolan. Detta när det informella lärandet, exempelvis på en kulturskola, eller i ett dataspel, är så mycket mer lustfyllt. Det är skolans stora utmaning. Gärdenfors påpekar att det är märkligt att vi fokuserat så mycket av forskningen när det gäller känslornas betydelse på de negativa aspekterna. Rädsla och stress – inte vilka känslor som gynnar lärande. Vi vet att dataspel är mer motiverande men väldigt lite om varför det är så. Det är också vetenskapligt belagt att ett glatt Den andra boken är Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg (Natur&Kultur). På flera sätt går den hand i hand med Gärdenfors, men från en helt annan utgångspunkt. Klingbergs är hjärnans möjligheter att ta till sig ny kunskap. En nyckelroll har arbetsminnet, dvs. att hålla i minnet det du måste för att slutföra en uppgift, att ringa ett samtal till ett nummer du inte har skrivet ner, komma ihåg tio saker att köpa i affären. Denna förmåga är i hög grad medfödd – men kan övas upp. Bl.a. genom att spela ett instrument. Det har forskning på elever i Nynäshamn visat. Förmågan till koncentrationen är nödvändig för arbetsminnet. Fungerar inte det fastnar naturligtvis inte kunskapen i långtidsminnet. Jag funderar själv på hur sambandet egentligen ser ut. Musiken är ett lustfyllt övande som tränar arbetsminnet. Denna träning gör det lättare att lära sig allt annat. Som jag uppfattar det är musiken som konstform helt irrelevant, det går lika bra med schack eller vissa dataspel, poängen är mer att övandet ger effekt. Skall du hålla på med en övning ofta måste det vara lustfyllt. Jag tolkar det som att lära in repliker, texter, danssteg – allt koncentrat övande som tar hela arbetsminnet i anspråk, underlättar annat lärande. Möjligen förenklar jag forskningens slutsatser. I vart fall blir det för mig uppenbart att den estetiska dimensionen i allt lärande framförallt är ”nyttig” därför den oftast är lustfylld. Du övar för att du vill och tycker om det. Den minskar därmed också stressen som är en av de största bovarna för att lärande inte skall fungera. Klingberg skriver dock att med träning skall vi förstå långvarig intensiv träning. Att spela ett instrument lite slentrianmässigt tio minuter om dagen ger ingen ökad kognitiv effekt. Klingberg menar att en hel del av den forskning som redan nu är gammal fortfarande inte tillvaratas inom skolan. Det finns forskning som visar exakt när du bör repetera något första gången, andra gången etc. för att uppnå maximalt lärande. Det finns till och med ett dataprogram, Super-memo, som hjälper till att påminna när det är dags. Klingberg skriver ”Genom att fördela inlärningstillfällena i skolan, eller på universiteten, skulle kunskapsnivån kunna öka signifikant utan ökad tidsåtgång.” Vad han känner till används inte dessa forskningsrön någonstans i utbildningen. Det finns väldigt mycket annat att nämna i båda böckerna. Jag kan rekommendera dem båda också av det skälet att de är lättlästa, det komplicerade innehållet till trots. De har inte fokus på det estetiska områdets betydelse, men det finns väldigt många sådana slutsatser man kan Aktuellt från Gehrmans Musikförlag Bojan Allstars – Balkan och klezmer för flexibel ensemble av Pär Moberg balkan och klezmer för flexibel nybörjarensemble av Pär Moberg Inklusive CD med låtarna inspelade av: Bojan Allstars är inte ditt vanliga orkestermaterial. Det fungerar lika bra för rena blåsorkestrar, rockensemblen med blåssektion som för stråkorkestern – eller blanda hur du vill! Stämmor i olika svårighetsgrader ingår. GE 11610 .................680:- 9 7 8 9 1 7 7 4 8 3 2 2 9 Nyhet! Spela med hela kroppen – rytmik och motorik i musikundervisningen av Eva Nivbrant Wedin En komplett bok om rytmik för musiklärare. • Kopplingen mellan rytmik, motorik och instrumentalspel • Barns motoriska utveckling • Lektionsplanering, övningar och arbetssätt • Gehörs- och rytmträning • Grupp och kommunikation GE 11937 .................390:- www.gehrmans.se Tel: 08 - 610 06 00 Ca-priser inkl moms 26 KULTURSMOCKAN MAR 12
humör ökar uppmärksamheten och att man minns mer komplexa saker. Det vet vi, men inte varför. Motivationen kan delas upp i två delar, den yttre och den inre. Den yttre kan vara att uppnå något som bra betyg, den inre att aktiviteten i sig själv är tillfredställande. Det Gärdenfors visar, som är grundligt utforskat, är att vi lär oss mer när vi leker, vi minns när vi hör berättelser i stället för fakta, vi lär lättare om ett budskap presenteras i fler media och när vi får det presenterat på flera sätt. etc. När vi istället försöker öka elevernas motivation med belöningar kan dessa till och med bli kontraproduktiva. Du kan till och med lära dig mindre för att du får belöningar! En annan aspekt som skulle vara intressant att diskutera och utveckla i kulturskolekontext är barns och ungdomars förmåga att undervisa. Gärdenfors skriver att barn från ungefär tre och ett halvt års ålder kan undervisa andra hur en leksak fungerar. De använder förebildande, mäster-lärling- metoden. Intressanta försök dra själv när man läser dem. Jag väljer att avsluta med ett citat ur Klingbergs bok: ”Framtidens lärande kommer förmodligen att formas av en sammansmältning av flera forskningsfält: experimentell psykologi, kognitiv neurovetenskap, pedagogik och informationsteknologi. Det är min övertygelse att om vi ska göra framsteg så är det bara genom vetenskapliga metoder och randomiserade studier. Undervisningen har i allt för hög grad styrts av politiska åsikter och pedagogiska modenycker. Det kommer inte att finnas undervisningssätt som passar alla elever. Att anpassa undervisningen efter individerna betyder inte bara att i tid hitta och hjälpa barn som har svårigheter, utan också att ge resurser och rätt verktyg till de elever som har goda förutsättningar men behöver extra stimulans, så att de kan utveckla sin fulla potential. ” Kan vi hoppas på mer av vetenskapliga metoder och randomiserade studier även inom kulturskolans verksamhet? Text. Håkan Sandh * * * visar att när två grupper får samma uppgift - att lära sig en viss faktamängd – och den ena gruppen har som mål att kunna klara ett kunskapstest och den andra att kunna undervisa om innehållet, så lär sig den andra gruppen mer! Kan kulturskolan bygga mer på barn som lär barn? Gärdenfors bygger sina påståenden på gedigen vetenskaplig grund. Utifrån dessa borde skolan organiseras, vilket inte sker idag. Han drar inte själv några slutsatser exakt hur skolan istället skall utformas. Däremot sammanfattar han boken genom att i nio punkter beskriva hur vi kan undervisa för ökad motivation och förståelse. Mina kulturskoleglasögon noterar att minst åtta av dem är relevanta även inom kulturskolans frivilliga verksamhet. Rubrikerna är: 1. Ta elevens intressen och emotioner som utgångspunkt för undervisningen 2. Låt eleven arbeta med problem inom kunskapsområdet innan teorin presenteras Ordlista: En randomiserad studie är i detta fall en undersökning av effekten av ett nytt sätt att undervisa. Studien kännetecknas av att eleverna fördelas slumpmässigt till att antingen få en ny typ av undervisning eller utgöra en kontrollgrupp. Metakognition är de tankeprocesser som handlar om ens egna tankeprocesser. Det innebär att man är medveten om en del av sina egna tankar. Man kan likt en inre handledare undersöka hur de egna tankarna angriper ett problem, bedöma hur bra det går och styra dem om de skenar iväg eller kommer in på ett ofruktbart spår. 3. Skapa lärsituationer där elever upplever att de har kontroll över sitt lärande 4. Ge eleven uppdrag 5. Involvera flera sinnen och hela kroppen 6. Låt lärandet bli lekfullt 7. Låt eleverna visa varandra vad de kan 8. Arbeta med elevens metakognition 9. Var försiktig med yttre motivation INTERNATIONELLA SÅNG- OCH MUSIKVECKAN 22-29 juli 2012 Vi välkomnar duktiga och passionerade amatörer, också yngre. Sektioner, ledda av professionella musiker: Stor kör, orkester, träblås, stråkar. Plats: Geijerskolan, Ransäter Konserter: 26/7 Ransäters k:a, 28/7 Sunne k:a, och sönd 29/7 musik i Ransäters k:a. Musikaliskt huvudverk: W. A. Mozart: Mässa c-moll. Upplysningar, pris, anmälningsblanketter m.m. på www.geijerskolan.se eller tel 0552-30250 vx. Fina stråkinstrument i alla prislägen - Butik - Reparationer - Webbshop Erikslustvägen 62, 216 18 Limhamn (Malmö) Tel: 040-15 98 03, E-mail: info@fioler.se www. fioler.se Kommunikativ Sollentuna kommun söker BITRÄDANDE KULTURSKOLECHEF Är du strukturerad, omvärldsorienterad och kan skapa goda relationer? Ansök senast den 27 mars. www.sollentuna.se/lediga jobb MAR 12 KULTURSMOCKAN 27
Page 1 and 2: • Per Sjöberg sid 6 • Genus si
Page 3 and 4: Bagatell musikprodukter Välj bland
Page 5 and 6: Träffa musikskolan.se på SMOKs ri
Page 7 and 8: verksamheter, utan ansökningsproce
Page 9 and 10: att dra i gång genusarbetet med si
Page 11 and 12: Niklas Haak, pedagogstipendiat - Ja
Page 13 and 14: dagogstipendiat: erna ska oligt! -
Page 15 and 16: Hennes berättelse utspelar sig i n
Page 17 and 18: En delegation från Falun besökte,
Page 19 and 20: Sylvia Carlsdotter ledde övningarn
Page 21 and 22: År 2030 finns Kulturskolan på all
Page 23 and 24: EN TÄVLING I ÖRESUNDSREGIONEN FÖ
Page 25: MÖRKBLÅ= Förnuftsbaserad gemensk
Page 29 and 30: konst bilden ”Fisketuren” av Ka
Page 31 and 32: Palatset Nu har SMoKs kontor åter

KULTURSMOCKAN nr 2/2012 - SMoK - Sveriges Musik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?