Kristina Holmberg - SMoK - Sveriges Musik
Kristina Holmberg - SMoK - Sveriges Musik
Kristina Holmberg - SMoK - Sveriges Musik
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kapitel 4<br />
en begäran om något inte alltid beskrivs direkt i en fråga utan kan vara inskriven i<br />
sammanhanget.<br />
4.1.3 Retorik<br />
I detta avsnitt behandlas olika retoriska konstruktioner som analysresurs. För det<br />
första handlar det om hur fakta byggs upp i en berättelse och för det andra om<br />
hur dessa berättelser är involverade i handling. Att analysera faktakonstruktion<br />
inom diskurspsykologin är helt och hållet en fråga om hur något rent retoriskt<br />
framställs som fakta. Vad olika samtalsdeltagare räknar som fakta hanteras som<br />
fakta oavsett om det handlar om vardagskunskap, vetenskaplig kunskap eller erfarenhetsbaserad<br />
kunskap. Retorik begränsas inte till argumentation eller övertygande<br />
kommunikation, utan uppfattas inom diskurspsykologin som det som<br />
genomtränger hur människor interagerar och kommer fram till sin förståelse. Här<br />
finns med andra ord en uppfattning om att berättelser åstadkommer något och<br />
därmed är handlingsorienterade. En del av den retoriska analysen innebär därför<br />
även att komma fram till hur olika konstruktioner av verkligheten görs övertygande.<br />
Samtidigt studeras vilka alternativa påståenden och argument som blir undertryckta<br />
eftersom berättelser består av en mängd olika konkurrerande alternativ.<br />
Retorik uppfattas här som det antagonistiska förhållandet mellan olika versioner,<br />
det vill säga hur en berättelse möter en alternativ berättelse och hur den i sin tur<br />
är organiserad för att undvika att bli motarbetad.<br />
För att initialt komma åt retoriken i olika uttalanden eller texter kan man enligt<br />
Potter (1996) ställa frågan om vad som står på spel till materialet. Detta är ett bra<br />
hjälpverktyg som även är användbart igenom hela analysen efter som det är ett sätt<br />
att komma åt själva kärnan i det som det förhandlas om i datamaterialet. Utifrån<br />
vad som står på spel kan man sedan gå vidare med de mer detaljerade analysverktygen<br />
både när det gäller faktakonstruktion och berättelsers handlingsorientering.<br />
Faktakonstruktion - inkludering av agenten<br />
Begrepp som inkluderar agenten i analysen av trovärdigheten i en framställning är<br />
anspråk, intresse, kategorikvalificering och footing (Potter, 1996). Faktastatusen i<br />
en berättelse kan höjas genom kategorikvalificering och tvärt om försvagas genom<br />
att någon form av anspråk eller egenvinning kan tänkas vara orsak till en specifik<br />
framställning. Även begreppet footing, som syftar pådetflexiblaavstånd som kan<br />
finnas mellan den som talar och det den säger, påverkar faktastatusen.<br />
60