SÃ¶dras Ã¥rsredovisning 2008

Skog, trä, 

massa, energi 

– i förening 

08 

SÖDRA

Innehåll 

Detta är Södra 

Flik Södra i korthet 

1 Sammanfattning 

2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 

6 Koncernekonomi i sammandrag 

8 Femårsöversikt 

Detta driver Södra 

12 Omvärld och marknad 

16 Södra skapar värden 

22 Södras strategier och mål 

24 Medlemmar 

Energieffektivisering är ett grundtema för 

Södras verksamhet. 

Verksamhet 

30 Södra Skog 

35 Södra Cell 

40 Södra Timber 

45 Gapro 

49 Södra Vindkraft 

Hållbar utveckling 

52 Medarbetare 

54 Forskning och utveckling 

57 Produktivitet 

62 Miljö 

Årsredovisning 

70 Förvaltningsberättelse 

74 Resultaträkning 

76 Balansräkning 

78 Förändring av eget kapital 

79 Kassaflödesanalys 

80 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 

85 Noter 

100 Förslag till vinstdisposition 

101 Revisionsberättelse 

Södra ska vara en attraktiv arbetsplats, 

både för dagens och framtida medarbetare. 

Koncernens styrning 

102 Så styrs Södra 

105 Förvaltningsråd 

106 Styrelse 

108 Koncernledning 

Solberg 

Foto: Peter Bartholdsson, Ola Kjelbye m.fl. 

Tryck: Falk Graphic Media, tryckt på G-print, ett certifierat papper. 

En aktiv skogsskötsel bidrar till minskade 

halter av växthusgaser i atmosfären.

Södra i korthet 

Södra är en ekonomisk förening med 52 000 syd svenska 

skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta 

uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och 

främja lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. 

Medlemmarna äger tillsammans 37 000 skogsgårdar 

med drygt hälften av den privatägda skogen i södra 

Sverige. De är också ägare till en skogsindustrikoncern 

som verkar både på den svenska och internationella 

marknaden. 

Södrakoncernen har fem affärsområden: 

Södra Skog, Södra Cell, Södra Timber, Gapro och 

Södra Vind kraft. De förädlar medlemmarnas skogsråvara 

till sågade och hyvlade trävaror, interiörprodukter, 

pappersmassa och energi. 

Södra är också en stor arbetsgivare med 

3 600 anställda. De arbetar med allt från 

skogsskötsel och miljövård till produktion, 

produktutveckling, ekonomi 

och försäljning. 

Follafoss 

Jokkmokk 

Umeå 

(Sävar) 

Skodje 

Brumunddal 

Flisa 

Gardermoen 

Hedåker 

Tofte 

Arendal 

Unnefors 

Åtvidaberg 

Kisa 

Södra Vi 

Huvudkontor Sågverk 

Regionkontor Gapro 

Massabruk 

Plantskolor 

Södras medlemsområde 

Sunds 

Ramkvilla 

Mönsterås 

Värö 

Växjö 

Orrefors 

Falkenberg Grimslöv 

Långasjö 

Flåboda 

Traryd 

Torsås 

Våxtorp 

Kallinge 

Mörrum 

Ronneby

Affärsområde Verksamhet Produkter/Kunder 

Södra Skog 

Södra Skog försörjer koncernens industrier 

och energibolag med skogsråvara. Virket från 

medlemmarna motsvarade under året 16 procent 

av den totala avverkningen i Sverige. 

Södra Skogs huvudprodukter är massaved, 

timmer och biobränslen. Merparten av 

leveranserna går internt till Södras industrier. 

Biobränslen levereras till bland annat 

värmeverk, pelletsfabriker och industrier. 

Olika former av skoglig service utförs åt 

medlemmarna. 

Södra Cell 

Södra Cell är världens tredje största producent 

av pappersmassa för avsalumarknaden. Tillverkningen 

sker vid tre massabruk i Sverige och två 

i Norge. 

Södra Cell producerar blekt sulfatmassa och 

CTMP-massa. Massan säljs främst till europeiska 

pappersbruk som tillverkar finpapper, 

magasinspapper, mjukpapper och specialpapper. 

Södra Timber 

Södra Timber producerar och levererar konstruktionsträ. 

Tillverkningen sker vid tio sågverk i 

södra Sverige. Sågverksrörelsen är landets tredje 

största. 

Södra Timbers produkter är sågade och 

hyvlade trävaror av gran och furu för 

konstruktions ändamål och annan byggverksamhet. 

Största marknader är Skandinavien, 

Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, 

USA och Japan. 

Gapro 

Gapro bedriver verksamhet på åtta platser 

i Sverige, fem i Norge och en i Danmark. 

Företaget är en av Skandinaviens ledande 

tillverkare av interiörprodukter i trä. 

Gapro tillverkar ett brett sortiment interiörprodukter 

i trä och MDF, bland annat list, 

panel, golv och inredningsdetaljer. Kunderna 

finns främst inom byggvaruhandeln och olika 

trä industrier. 

Södra Vindkraft 

Vindkraften är en helt ny verksamhet i Södra 

för produktion av förnybar energi. Södra 

Vindkrafts uppgift är att utveckla vindkraft på 

såväl medlemsmark som i anslutning till de egna 

industrierna. 

Södra Vindkraft driver projekt för vindkraftproduktion. 

Den gröna el som produceras 

kommer att säljas till kunder runt om i 

landet. 

Andelar av koncernen 

Nettoomsättning 2008 

Rörelseresultat 2008 

Sysselsatt kapital 2008 

Anställda 2008 

Södra Cell 57% 




Södra Timber 19% 

Gapro 4% 



Södra Skog 19% 

Södra Timber neg 



Gapro 5% 

Södra Skog neg 

Gapro 3% 

Gapro 9% 

Totalt 16 834 MSEK 

Totalt 762 MSEK 

Totalt 10 190 MSEK 

Övrigt 5% 

Totalt 3 612 

Avser genomsnittligt 

sysselsatt kapital. 

I andelarna av nettoomsättningen ingår inte internleveranser. 

Andelarna av rörelseresultatet baseras på affärsområdenas samlade resultat.

Detta är Södra – Sammanfattning 

Sammanfattning 

Siffror och kommentarer nedan avser kalenderår om ej annat anges. 

Nettoomsättning 

Nettoomsättningen minskade med 5 procent eller 960 MSEK, främst som en följd av en svagare marknad för 

sågade trävaror. 

Resultat 

Det lägre resultatet är en följd av finanskrisen och konjunkturavmattningen som bidragit till minskad efterfrågan 

och sjunkande priser. 

Avkastning på sysselsatt kapital 

Avkastningen på sysselsatt kapital blev 7 procent. Målet är att avkastningen ska uppgå till minst 10 procent över 

en konjunkturcykel. 

Soliditet 

Soliditeten var 61 procent vid räkenskapsårets slut. Målet är 50 procent för att Södra ska kunna stå emot konjunktursvackor 

och andra påfrestningar. 

Antal anställda 

Vid periodens utgång hade Södra 3 612 anställda, varav 534 utanför Sverige. Många medarbetare pensioneras de 

närmaste åren och ett målmedvetet rekryteringsarbete pågår mot utvalda högskolor och universitet. 

Virkesvolym 

Virkesvolymerna minskade jämfört med rekordvolymerna efter stormarna Gudrun och Per. Självverksamheten bland 

medlemmarna var fortsatt hög. 

Södras klimatavtryck 

Södras engagemang för hållbar utveckling är långsiktigt och omfattar hela produktionskedjan från frö till färdig produkt. 

Södra bidrar till en minskad klimatpåverkan. Medlemmarnas skogar binder koldioxid och verksamheten bidrar till 

minskade utsläpp av koldioxid genom leveranser av biobränslen, fjärrvärme och andra biprodukter som ersätter olja. 

Läs mer på sidorna 52–68. 

Utdelningsförslag 

Styrelsen föreslår en utdelning med 4 procent på insatskapitalet och 5 procent på virkesleveranserna, sammanlagt 

255 MSEK. På förlagsinsatser utdelas 7 MSEK enligt avtal. Dessutom föreslås en insatsemission med 10 procent på 

innestående insatskapital. 

Styrelsens förslag till vinstdisposition återfinns på sidan 100. 

Nyckeltal 

2008 2007 2006 2005 2004 

Nettoomsättning, MSEK 16 834 17 794 15 891 15 935 13 651 

Rörelseresultat, MSEK 762 1 669 1 551 829 865 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 7 17 16 10 10 

Soliditet, % 61 63 58 59 63 

Antal anställda 3 612 3 675 3 678 3 687 3 599 

Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 331 2 314 2 231 2 203 2 197 

Virkesvolym, milj m 3 fub 17,8 19,2 18,2 24,1 15,5 

1 

SÖDRA 2008

Styrelseordföranden och 

koncernchefen har ordet 

2008 var ännu ett år som inleddes med hårda vindar. Stormarnas omfattning var dock blygsam 

i jämförelse med stormarna 2005 och 2007. Det var mer på marknaden och mindre i skogen som 

blåsten tog fart ordentligt under året. 

Var blåste det mest under 2008? 

Leif Brodén: I inledningen mest på trävarumarknaden. 

Priset på sågade varor vek snabbt från den toppnivå 

som nåddes under 2007. Marknadsförsvagningen höll 

i sig under hela 2008 och har fortsatt in i 2009. 

Vad har gjorts för att möta utvecklingen? 

Leif: Under året tvingades Södra parera genom bemanningsminskning 

med totalt cirka 50 personer på sågverken 

i Traryd, Kinda och Åtvidaberg samt en månads 

produktions stopp under sommaren på i princip samtliga 

sågverk. Utökade marknadsstopp genomfördes 

under jul- och nyårsveckorna för andra året i rad. Ytterligare 

åtgärder har vidtagits under inledningen av 2009. 

Successivt ökade också oron på massamarknaden, en 

oro som späddes på när finanskrisen löste ut under hösten. 

Massapriset nådde toppnivån 900 dollar per ton 

under våren, men har sedan sommaren fallit tillbaka. 

Prisutvecklingen i kronor har dock varit stabilare eftersom 

kronan samtidigt har försvagats mot dollarn. Ett 

marknadsstopp i Tofte under tio dagar i oktober följdes 

av ytterligare marknadsstopp vid massabruken i Tofte 

och Folla under jul- och nyårshelgerna. 

På massabruket Södra Cell Värö: Styrelseordföranden Lars-Eric Åström och koncernchefen Leif Brodén i samtal om 

året då det stormade mer på marknaden än i skogen. 

SÖDRA 2008 2

Detta är Södra – Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 

Men det blåste i skogen också. Hur omfattande 

var stormarna? 

Lars-Eric Åström: Stormarna, framför allt under januari 

och februari, orsakade inte lika stora fällningar som 

2007 års storm, Per. Den största stormen i februari 

fällde dock nära 1,5 miljoner kubikmeter på Södramedlemmarnas 

marker. Den blev en abrupt upptakt i 

kampen mot granbarkborren där vi såg stora risker för 

att tappa kontrollen i skyddsarbetet. 

Hur allvarliga blev insektsangreppen i medlemsskogarna 

i spåren av stormarna? 

Lars-Eric: Ett stort engagemang bland medlemmar och 

Södraanställda, och en svag utveckling av granbarkborrepopulationen 

tack vare borreovänligt väder och andra 

orsaker, dämpade angreppen som blev mindre än befarat. 

Kan man säga att finanskrisen slagit hårt mot Södra? 

Lars-Eric: Vi är drabbade precis som våra kunder och 

andra aktörer. Om det är hårt eller inte i jämförelse 

med andra kan jag inte uttala mig om. Men klart är att 

Södra uppvisat en relativ styrka i ett starkt försvagat 

marknadsläge. Under 2008 nådde Södra en avkastning 

på sysselsatt kapital på 7 procent. 

Vad är orsaken till att det inte blivit värre? 

Leif: En stor del av orsaken till Södras relativa motståndskraft 

under ett så pass turbulent år är medarbetarnas 

mångåriga starka bidrag i produktivitetsarbetet. 2008 

var ett rekordår då nära 3 000 idéer från medarbetarna 

genomfördes. Produktivitetsförbättringen för koncernen 

som helhet var totalt 3,8 procent, vilket är en mycket 

god siffra. 

Under året togs historiska steg för Södras 

medlemmar. Vad är det som hänt? 

Lars-Eric: Energiaffären blir en allt större del av 

verksamheten. Ett stort steg togs vid årsskiftet när 

Södra inledde försäljning av grön el till medlemmar 

och anställda. Därmed bryter koncernen ny mark, då 

medlemmarna för första gången kan försörja sig med 

el från sina egna skogar. 

Har Södra el så det räcker till alla som vill köpa? 

Lars-Eric: Det räknar vi med. I ett första skede säljs el 

som produceras vid massabruken och utökas senare 

med el från vindkraften. 

Det andra steget är att medlemmarna medges 

större flexibilitet när det gäller insatskapitalet. 

Hur fungerar det? 

Lars-Eric: I början av juni inledde Södra organiserad 

handel med emitterat insatskapital. Det ger Södramedlemmar 

möjlighet att när som helst under sitt 

medlemskap frigöra kapital eller investera mer kapital 

i Södra. Handeln sker transparent till ett pris som 

marknaden sätter. 

Jag tror att fler och fler medlemmar med intresse 

och behov kommer att upptäcka nyttan av denna handel. 

I förlängningen hoppas jag att det samtidigt innebär att 

övervärdet i insatskapitalet synliggörs. 

”Södra är väl rustat för lågkonjunkturen 

med en stark balansräkning 

och effektiva industrier. 

Det ger också utrymme 

för offensiva steg.” 

Leif Brodén och Lars-Eric Åström 

Södra fokuserar på energiområdet i investeringarna. 

Vilket var årets största beslut på området? 

Leif: Det var satsningen på ny indunstningsanläggning 

vid massabruket i Värö för 500 miljoner kronor. Investeringen 

frigör 200 GWh energi för extern försäljning 

och banar väg för att köra bruket helt fritt från fossilbaserad 

energi. 

Energieffektivisering fortsätter att vara ett grundtema. 

Under de senaste åren har koncernen byggt ut 

elproduktionen vid de svenska massabruken och därmed 

blivit landets största producent av grön el. 

Vad finns kvar att göra på energiområdet 

i Södras verksamhet? 

Leif: Det finns mycket, inte minst vid massabruken. 

Från dessa levereras redan fjärrvärme till intilliggande 

samhällen och industrier. Trots det producerar våra 

anläggningar stora mängder energi som vi tvingas kyla 

bort till ingen nytta. Vi har kapacitet att leverera mer 

restvärme till fjärrvärmenäten och därmed ytterligare 

tränga bort fossilbaserad energi ur energisystemen. 

3 



Det låter inte vettigt att elda för kråkorna med 

hållbart producerad energi? 

Leif: Nej, det är naturligtvis inte bra för samhällshushållningen. 

Men det pågår diskussioner eller 

förhandlingar med flera ägare av fjärrvärmenät om 

utvidgning av Södras hållbart producerade värmeleveranser. 

Samtidigt ser vi med intresse på det politiska 

arbete som bedrivs för att underlätta för tredje 

part att bidra med värme i befintliga nät. 

Södra planlägger dessutom för fortsatt utbyggd 

elproduktion. Berätta! 

Leif: Södra har ett omfattande program för att investera 

i ny elproduktion. Inom affärsområdet Södra Vindkraft 

arbetar vi nu med projekt om totalt 250–300 vindkraftverk. 

Under året har vi arbetat intensivt med samråd, 

tillstånds ansökningar, vindmätningar, upphandlingsförberedelser 

och annat som är avgörande för projekten. 

En liten del av dessa verk ska byggas på Södras egen 

mark, men merparten byggs på medlemmarnas marker. 

”Produktivitetsförbättringen 

var 3,8 procent och 3 000 

genomförda idéer innebar ett 

rekordår.” 

Leif Brodén, koncernchef 

Kommer något nytt vindkraftverk på plats 

redan 2009? 

Leif: Hastigheten på utbyggnaden avgörs av hanteringen 

av tillståndsärendena. Det styr vi inte själva över så det 

vågar jag inte uttala mig om. 

Inom Södra är forskning och utveckling traditionellt 

i fokus och bland annat finns ett FoU-center med 50 

anställda i Värö. Hur tror du i korthet att framtiden 

ser ut? 

Leif: I Södras massabruk är huvudprodukten massa 

med en växande energiaffär som kompletterar koncernens 

övriga energiförsäljning. Även i framtiden blir massan 

en huvudprodukt men effekterna av forskning och 

utveckling pekar mot en allt större användning av 

förädlad massa till allt mer avancerade tillämpningar 

inom exempelvis kemiindustrin. Den energi som 

produceras vid massabruken kan även levereras i nya 

former och komplettera exempelvis varm vatten till 

fjärrvärme och el. 

Vad hände inom forskningsoch utvecklingsområdet 

2008? 

Leif: Det blev ett ganska spännande år då många nya 

projekt tog fart. Bland annat skedde den första disputationen 

inom Södras och Chalmers samarbetsprogram, 

Avancell. Vi presenterade även nya samarbeten inom 

forskningen. Till exempel ett projekt om formbar 

cellulosa, Formulosa, tillsammans med Tetra Pak och 

inom superabsorbenter, Woodi, tillsammans med SCA. 

Vi investerade dessutom i utveckling och produktion 

av talldiesel. 

Vad är talldiesel och vilken är 

Södras roll? 

Leif: Södra investerade under 

året i Sunpine tillsammans 

med Preem och Sveaskog. 

Lars-Eric: För Södra innebär stora energi investeringar 

inte bara den normala konjunkturbetingade risken, 

utan även en stor politisk risk eftersom 

våra beslut förutsätter förut sägbarhet. Risken 

är framför allt kopplad till de olika 

styrmedel som varit avgörande för våra 

investerings beslut och hur länge dessa 

finns kvar. 



Det möjliggör en stor satsning på produktion av talldiesel, 

ett förnybart fordonsbränsle baserat på massabrukens 

tallolja som kan ersätta fossila bränslen. 

Sunpine investerar 250 miljoner i en första anläggning 

i Piteå. Sverige blir därmed först i världen med att producera 

grön diesel från skogsråvara i industriell skala. 

Hur kommer finanskris och konjunkturnedgång att 

påverka Södra under 2009? 

Leif: Vi vet inte bättre än någon annan aktör hur hårt 

inbromsningen på marknaden slår. Men Södra är väl 

rustat med en stark balansräkning och effektiva industrier 

och vi ser utrymme även för offensiva steg om 

tillfälle ges. Exempelvis har Södras affärsområde Gapro 

fortsatt att växa genom förvärv. Liknande intressanta 

möjligheter finns inom samtliga affärsområden framöver. 

Utdelningarna har varit mycket stora under 

stormåren. Vad är det långsiktiga målet? 

Lars-Eric: Vi har en inriktning som innebär att utdelningen 

i genomsnitt ska motsvara minst en tredjedel av 

resultatet. Samtidigt ska det finnas utrymme för fortsatta 

insatsemissioner. Av den samlade vinstutdelningen har 

hälften baserats på insatskapitalet och hälften på årets 

virkesleveranser. 

Tanken med denna modell är att premiera medlemmar 

som lång siktigt väljer att leverera till sitt 

Södra. Insatskapitalet speglar de leveranser 

som medlemmarna gjort 

under åren. Det innebär att den 

samlade utdelningen blir större ju 

fler gånger man levererat. 

Finns det faktorer som kan påverka utdelningen 

på sikt? 

Lars-Eric: Beroende på utvecklingen kan det naturligtvis 

ske förändringar. Ytterst styrs vi av hur vi klarar den 

långsiktiga lönsamheten. Sedan är det viktigt att våra 

ägare får en marknadsmässig ersättning för både virket 

och riskkapitalet. Här finns en skillnad eftersom vi 

utöver utdelning måste betala ett marknadspris för 

virket, medan ersättningen för insatskapitalet enbart 

sker genom utdelning. Därför finns en nedre gräns för 

utdelningen på insatskapitalet. Beroende på utvecklingen 

och exempelvis stigande marknadspriser på 

virke kan det medföra att en större del av utdelningen 

baseras på insatskapitalet. 

”Försäljningen av grön el till 

medlemmar och anställda 

är en del i den allt större 

energiaffären.” 

Lars-Eric Åström, styrelseordförande 

Hur ser du annars på möjligheterna att förbättra 

lönsamheten på skogsgården? 

Lars-Eric: Den viktigaste faktorn för lönsamheten på 

gården styr vi över själva som ansvariga för vårt skogsbruk. 

Det gäller att ta tillvara de faktiska produktionsmöjligheterna. 

Skogsstyrelsen och SLU presenterade 

nyligen sin skogliga konsekvensanalys SKA 08. Den 

visar att om vi tar tillvara dagens kunskaper om skogsskötsel 

och klimateffekten kommer skogs tillväxten 

inom en femtioårsperiod att öka med 25–50 procent. En 

fastighet på 100 hektar kan alltså produktionsmässigt 

växa till 150 hektar. 

Ta tillvara de möjligheter som den pågående kampanjen 

Kraftsamling skog visar på och skapa förbättringar 

som ökar lönsamheten på din fastighet! 

5 


Koncernekonomi i sammandrag 

Ett omfattande 

investeringsprogram 

och en 

hög utdelnings nivå 

har finansierats 

med medel från 

årets verksamhet. 

Resultat 

Koncernens nettoomsättning minskade med 960 MSEK 

till 16 834 MSEK, främst som följd av en svagare marknad 

för sågade trävaror. Prissänkningar på pappersmassa 

kompenserades till större delen av effekterna av en 

starkare dollar under slutet av året. 

Rörelseresultatet blev 762 MSEK (1 669). Försämringen 

av marknaden för sågade trävaror medförde att priserna 

föll med nästan 25 procent. Södra Timbers rekordresultat 

föregående år vände till ett negativt resultat. Södra Cell 

och Gapro uppvisade tillfredsställande lönsamhet trots 

besvärliga konjunkturförhållanden under främst andra 

halvåret. 

Avkastningen på sysselsatt kapital blev 7 procent. 

Under den senaste femårsperioden har avkastningen 

i snitt varit 12 procent. 

Balansräkningen 

Balansomslutningen minskade med 501 MSEK och 

uppgick vid årets slut till 16 124 MSEK (16 625). 

Föregående verksamhetsår omfattade 18 månader. 

Den under året lämnade och utbetalade utdelningen för 

denna period uppgick till 1 030 MSEK. Utbetalningen 

av utdelningen bidrog till att eget kapital minskade till 

9 806 MSEK (10 418). I eget kapital ingår inbetalt och 

emitterat insatskapital med 2 113 MSEK (1 805). Vid 

årsskiftet bestod Södras externa upplåning enbart av 

lån från medlemmarna. 

Stormlagren av timmer och massaved fortsatte att 

minska, vilket bidrog till att varulagrets värde sjönk till 

3 541 MSEK (3 623). Soliditeten vid årets slut uppgick 

till 61 procent (63). 

Kassaflödet uppgick till –329 MSEK (289). Ett omfattande 

investeringsprogram på 1 242 MSEK (988) och 

en hög utdelningsnivå har finansierats med medel 

från årets verksamhet och reducerad kapitalbindning 

i rörelse kapital. Investeringarna avsåg främst massabruken 

och sågverken samt förvärv av skogsmark i 

Baltikum. 

Styrelsens förslag till vinstdisposition innebär att 

331 MSEK överförs till medlemmarna. På förlagsinsatser 

sker utdelning enligt avtal. 

Produktion sågade trävaror 

1 000 m 3 

2 000 

Produktion massa 

1 000 ton 

2 000 

1 500 

1 600 

1 000 

500 

1 200 

800 

400 

0 

99 02 05 08 

0 

99 02 05 08 

Odolenim dolore facincidui te faci blam acin 

ulput praesequate magna ad tis et 




Detta är Södra – Koncernekonomi i sammandrag 

Anmärkning: Kommentarerna och siffrorna i tabellerna avser 

kalenderåren och inte räkenskapsperioderna. 

Resultaträkning 

MSEK 2008 2007 

Nettoomsättning 16 834 17 794 

Resultat före avskrivningar 1 742 2 813 

Avskrivningar/nedskrivningar –980 –1 144 

Rörelseresultat 762 1 669 

Finansnetto –54 –6 

Resultat efter finansnetto 708 1 663 

Nettoomsättning och resultat per verksamhet 


Rörelseresultat 

MSEK 2008 2007 2008 2007 

Södra Skog 9 551 9 437 –25 115 

Södra Timber 3 160 3 696 –49 586 

Gapro 870 849 38 43 

Södra Cell 9 563 9 398 885 1 027 

Södra Vindkraft — — –14 –2 

Övrigt/elimineringar –6 310 –5 586 –73 –100 

Koncernen 16 834 17 794 762 1 669 

Balansräkning 

MSEK 2008-12-31 2007-12-31 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 7 719 7 493 

Varulager 3 541 3 623 

Rörelsefordringar 3 078 2 967 

Kassa, bank, korta placeringar 1 786 2 542 

Summa tillgångar 16 124 16 625 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 9 806 10 418 

Minoritetsintressen 6 3 

Avsättningar 1 416 1 551 

Räntebärande skulder 2 308 2 177 

Ej räntebärande skulder (inkl skatteskuld) 2 588 2 476 

Summa eget kapital och skulder 16 124 16 625 

Kassaflöde 


Medel från årets verksamhet 1 363 2 700 

Förändring av rörelsekapital 228 –318 

Kassaflöde från 

den löpande verksamheten 1 591 2 382 


investeringsverksamheten –1 242 –988 


finansieringsverksamheten –678 –1 105 

Periodens kassaflöde –329 289 

25 

Virkesleveranser 

Milj m 3 fub 


MSEK 

20 000 

20 

15 

10 

5 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

99 02 05 08 

0 

99 02 05 08 





7 


Femårsöversikt 

2008 2007 2006 2005 2004 

Försäljning och resultat, MSEK 

Nettoomsättning 16 834 17 794 15 891 15 935 13 651 

Resultat före avskrivningar 1 742 2 813 2 645 1 808 2 072 

Avskrivningar och nedskrivningar –980 –1 144 –1 094 –979 –1 206 

Rörelseresultat 762 1 669 1 551 829 865 

Finansiella intäkter och kostnader –54 –6 –7 25 46 

Resultat efter finansnetto 708 1 663 1 544 854 911 

Kapital, MSEK 

Balansomslutning 16 124 16 625 15 118 15 269 13 668 

Sysselsatt kapital 10 190 9 943 9 497 8 675 8 315 

Eget kapital 9 806 10 418 8 709 8 979 8 589 

Investeringar 1 242 1 189 1 142 773 722 

Kassaflöde efter investeringar 349 1 394 476 –68 1 092 

Nyckeltal, % 

Avkastning på sysselsatt kapital 7 17 16 10 10 

Avkastning på eget kapital 5 13 13 7 7 

Soliditet 61 63 58 59 63 

Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 

Volymer 

Virkesvolym, milj m 3 fub 17,8 19,2 18,2 24,1 15,5 

Leveranser biobränslen, 1 000 m 3 s 3 742 3 303 3 209 3 237 2 610 

Produktion trävaror, 1 000 m 3 1 601 1 702 1 550 1 524 1 423 

Gapros försäljning, MSEK 870 849 727 554 499 

Produktion massa, 1 000 ton 2 058 2 017 2 005 2 053 2 036 

Elproduktion, GWh 1 696 1 582 1 399 1 425 1 400 

Övrigt 

Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 331 2 314 2 231 2 203 2 197 

Medlemmarnas virkesleveranser, milj m 3 fub 8,7 12,0 12,0 16,8 7,9 


Valutakurser 

SEK 

10,00 

9,00 

8,00 

7,00 

6,00 

04 05 06 07 08 

EUR/SEK 

USD/SEK 

Källa: ECB 

Dollarn var utsatt för snabba och 

stora förändringar under 2008. 

Noteringen mot den svenska kronan 

var 6,41 i början av året och 8,00 vid 

årets slut. 

Massapriser 

USD/ton 

850 

750 

650 

550 

450 

04 05 06 07 08 

USD/ton 

SEK/ton 

SEK/ton 

7 300 

6 800 

6 300 

5 800 

5 300 

4 800 

4 300 

3 800 

Källa: RISI USD-listpriser barrsulfat till Europa 

(kvartalsgenomsnitt) 

De dollarbaserade massapriserna fortsatte 

att stiga under inledningen av 2008 för att 

under andra halvåret falla kraftigt. 

Kronförsvagningen medförde att ökningen i 

svenska kronor fortsatte. Listpriserna under 

årets sista dagar var dock så låga att de även 

i SEK visade en minskning. 

Trävarupriser 

SEK/m3 

2 100 

1 800 

1 500 

1 200 

900 

600 

04 05 06 07 08 

Genomsnittliga leveranspriser, 

sydsvenska sågverk 

Priserna på trävaror steg kraftigt under 

2007 från att dessförinnan ha varit 

ganska stabila under flera år. Under 2008 

har dock priserna minskat kraftigt. 


Detta är Södra – Femårsöversikt 

Definitioner 

Sysselsatt kapital 

Genomsnitt av balansräkningens anläggningstillgångar 

och nettorörelsekapital minskat med långfristiga skulder 

och skatteskulder (netto) 

Avkastning på sysselsatt kapital 


Genomsnittligt sysselsatt kapital 

Avkastning på eget kapital 

Resultat efter finansnetto minus 28% schablonskatt 

Genomsnittligt eget kapital 

Operativt kassaflöde 

Kassaflöde efter investeringar 

Soliditet 

Eget kapital 

Balansomslutning 

Skuldsättningsgrad 

Räntebärande skulder 

Eget kapital 

Nettolåneskuld 

Skillnad mellan likvida medel och räntebärande skulder plus 

räntebärande avsättningar 

9 


Avsnittsnamn 


Avsnittsnamn 

I Södras värld utgår allt från 

skogen. Att vara medlem är ett 

sätt att både äga skog och få del 

av vinsten från en effektiv 

skogsindustri. 

11 


Detta driver Södra – Omvärld och marknad 

En marknad i förändring 

Södras verksamhet är baserad på vedråvara och förädling av denna. De förädlade produkterna har 

olika marknadsförutsättningar. Skogsindustrin svarar för 10–12 procent av den svenska industrins hela 

saluvärde, förädlingsvärde och sysselsättning i Sverige. Drygt 11 procent av den svenska varuexporten 

utgörs av skogsindustriprodukter. Av Södras omsättning kommer två tredjedelar från export. 

Priset på skogsmark 

har stigit med ungefär 

60 procent de 

senaste fem åren. 

Skogsbranschen anses vara konjunkturkänslig och ligger 

tidigt i konjunkturcykeln. Lönsamheten påverkas inte 

enbart av efterfrågan, utan även av kostnaderna för 

framför allt vedråvara och energi. 

Konjunkturen 

Bolånekrisen i USA har utvecklats till en global finanskris 

och recession vars varaktighet är svår att förutsäga. Ökande 

arbetslöshet och lägre BNP-tillväxt minskar investeringsviljan 

i näringslivet liksom hushållens konsumtion. Detta 

påverkar bland annat byggandet och annonseringen i tryckta 

medier. Samtidigt pågår en långsiktig utveckling att använda 

skogsråvara som ersättning för oljebaserade produkter. 

BNP-prognoserna pekar på avstannad tillväxt i Europa 

och USA samtidigt som tillväxten minskar till ensiffriga 

tal i BRIC-länderna (de fyra största tillväxtmarknaderna: 

Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) under 2009 och 

troligtvis också 2010. 

Skogsmark 

I Sverige har priset på skogsmark stigit med ungefär 

60 procent under de senaste fem åren. I Sydsverige har 

priserna ökat från 300 SEK/m 3 sk skog i början av 2004 

till 440 SEK/m 3 sk skog hösten 2008. Drivkrafterna har 

varit stigande virkespriser och möjligheterna till finansiering. 

Skogsägare är generellt sett lågt skuldsatta och inte 

alltid konjunkturstyrda. Enligt LRF Konsult är den viktigaste 

orsaken till att skogsägare äger skog själva känslan 

i ägandet och den långsiktiga investeringen. Enbart nio 

procent anger att avkastningen är viktigast. I mer än 

70 procent av försäljningarna är köparen en granne som 

redan äger skog. 

Prognosen för skogsmark är oförändrade prisnivåer 

under första halvan av 2009. Den låga skuldsättningen 

ger möjlighet att avvakta med försäljning och därmed 

begränsas utbudet av mark. På fem års sikt tros priserna 

fortsätta att stiga. 

Timmer och trävaror 

Den huvudsakliga drivkraften för efterfrågan på timmer 

och förädlade trävaror är byggmarknadens utveckling. 

Inbromsningen av byggandet i både Europa och USA 

påbörjades 2007 och blev kraftig under 2008. Boverkets 

prognos är att byggandet i Sverige under 2009 blir 

40 procent lägre än 2006. Det återinförda ROT-avdraget 

tros få begränsad effekt på byggsektorn då det endast 

berör privatpersoners befintliga boende. 

Prissättning av timmer 

Sågtimmer är en del av råvarumarknaden som till skillnad 

från andra råvaror i högre grad prissätts lokalt/regionalt 

än globalt. Södras medlemsområde är en region, men 

med lokala skillnader beroende på närheten till sågverk. 

Timmerförsörjning 

Genom den höga förädlingsgraden i den svenska skogsindustrin 

sker avsättningen av det svenska timret främst 

lokalt och regionalt. Import av timmer förkommer i 

begränsad omfattning. Inom Södras område finns just 

nu ett överskott av timmer. 

Minskad avverkning 

I Sydsverige är stormlagren av timmer fortfarande stora 

samtidigt som skillnaden mellan timmer- och massavedspris 

har minskat. Detta antas medföra minskad avverkning 

av timmer under 2009. Enligt Danske Banks prognos för 

en femårsperiod antas denna situation vara kortsiktig 

och på sikt förutses brist på timmer. 

Ryska exporttullen inte längre ett hot 

Ryssland införde exporttull på virke 2007 för att säkra 

tillgång till råvara för den egna skogsindustrin. En planerad 

höjning med 50 euro/m 3 fub vid årsskiftet har 

skjutits fram då den avsedda effekten blev den motsatta; 

minskad efterfrågan ökade arbetslösheten inom den 

ryska skogsnäringen. De ryska exporttullarna har inte 

utgjort ett reellt hot för Södra som medvetet gjort sig 

oberoende av rysk skogsråvara. Tillgången på ryskt virke 

kan dock utgöra en press på virkespriserna. 

Fragmenterad trävarumarknad med stora lager 

Trävarumarknaden i Sverige är förhållandevis fragmenterad 

med många mindre, lokala sågverk och några få 

större. De tio största sågverksföretagen svarar för cirka 

60 procent av produktionen i Sverige. Totalt producerades 

drygt 17 miljoner m 3 i Sverige och cirka 110 miljoner m 3 

i Europa (exklusive europeiska Ryssland). 



I en krympande marknad finns överkapacitet vid sågverken. 

Under 2008 har timmerpriserna inte sjunkit i 

samma takt som priserna på sågade trävaror och många 

sågverk har stora lönsamhetsproblem. Lagren är stora 

till följd av det minskade byggandet. För 2009 förutses 

fortsatta kapacitetsneddragningar samtidigt som de 

stora lagren måste omsättas. Det medför ytterligare 

prispress på sågade trävaror. Under helgerna över årsskiftet 

har flertalet svenska sågverk stått stilla under en 

historiskt lång period, vilket minskat produktionen med 

cirka 400 000 m 3 , motsvarande ett par procent av årsproduktionen 

i Sverige. 

Prissättning av sågade varor 

Prissättningen av sågade trävaror varierar mellan olika 

marknader från att vara global till regional, beroende på 

närheten till produktionen. Virkesanskaffning och förädling 

sker lokalt och det ger för närvarande svenska 

sågade trävaror en valutamässig fördel i såväl euro som 

dollar. Marknaden är prispressad av den minskade efterfrågan 

och de höga lagernivåerna. 

Massa och massaved 

Efterfrågan på pappersmassa är direkt relaterad till konsumtionen 

av papper och andra produkter med massa 

som insatsvara. Massaanvändningen kan översiktligt 

delas in i fyra områden: tryckpapper, förpackningspapper, 

tissue (mjukpapper för hygienändamål) och specialpapper 

(till exempel olika typer av filter). 

Tryckpappersanvändningen minskar i Europa 

Användningen av tryckpapper har stagnerat eller 

minskat, beroende på typ av tryck. Tidningspapper 

produceras av returpapper och mekanisk massa och 

den minskade konsumtionen av dagstidningar påverkar 

därför inte Södras affär med massa, som lämpar sig för 

högre kvalitet av grafiskt papper. Pappersmarknaden i 

Europa har stor betydelse för Södra, men marknaden 

är mogen. 

Med överkapaciteten i papperstillverkningen hade 

producenterna svårt att höja priserna även i den passerade 

högkonjunkturen. Samtidigt har massapriserna 

stigit. Denna pressade situation bidrar till en struktur- 

Den kraftiga 

inbromsningen på 

byggmarknaden var 

mycket negativ för 

efterfrågan på timmer 

och förädlade trävaror. 

Stefan Gamberg och Nils Franzén framför vattenridån på kyltornet vid Södra Cell Mönsterås. 

13 



Massaproduktionen 

har ökat, men 

marknads läget och 

finanskrisen fördröjer 

fortsatt kapacitetstillväxt. 

förändring med nedläggningar av papperskapacitet i 

Europa. Trögheten i förändringen beror på pappersproduktionens 

natur: en processindustri där produktionsstopp 

är omständliga samtidigt som avkastning krävs för 

att finansiera de höga kapitalinvesteringarna. I framför 

allt Kina, som är en stor producent av finpapper, är produktionen 

i hög grad lånefinansierad. För att klara räntekostnaderna 

fortsätter de kinesiska bolagen att producera. 

Risken är stor för ett överutbud, vilket kan drabba 

tillverkare i andra länder med fortsatt prispress. 

Den rådande finanskrisen, höga energiåtgången och 

minskande efterfrågan påskyndar dock förändringarna. 

På fem års sikt antas konsumtionen av grafiskt papper 

minska i Europa. 

Förpackningspapper drivs av ökad internethandel 

Med ökad handel, inte minst via internet, växer också 

behovet av förpackningspapper vid distributionen. 

Papper ersätter i allt högre grad oljebaserad plast, men 

lågkonjunkturen innebär en stagnerande marknad. 

Tissue mindre konjunkturkänsligt 

Den globala ekonomiska tillväxten har skapat nya tillväxtmarknader 

inte bara för tryckpapper, utan även för 

tissue (mjukpapper). Med ökad levnadsstandard ökar 

också användningen av papper för hygien, som därför är 

mindre konjunkturkänsligt. 

Specialpapper – vedfiber allt mer substitut för syntetiska fiber 

Även inom segmentet specialpapper växer behovet av 

massa. Här ryms ett brett spektrum från kaffefilter till 

luftfilter för motorer. Vedfiberns ekonomiska fördelar 

har drivit utveckling och tillämpning för att ersätta syntetiska 

fibrer eller kombineras med dessa. Även inom 

detta heterogena segment blir tillväxten liten under 

kommande år. 

Massavedspriset steg 

Under 2008 steg priset på barrmassaved med 7 procent 

och på björkmassaved med 16 procent. Avverkningen av 

massaved bedöms fortsätta i oförändrad takt, bland annat 

till följd av ökad gallring. Prissättningen sker regionalt. 

Prisutveckling för massa 

Södras massaprodukter är huvudsakligen baserade 

på blekt långfibrig barrsulfatmassa, kallad NBSK 

– Northern Bleached Softwood Kraft – som produceras 

i Kanada och i Norden. Prissättningen är global med två 

tariffer, en för Nordamerika och en för Europa. 

Under 2008 föll marknadsnoteringen på NBSK med 

nära 24 procent till 662 USD/ton. Samtidigt steg dollarn 

med över 30 procent från dess lägsta notering, vilket var 

en faktisk prisökning mätt i SEK. Efter en period av kontinuerligt 

uppåtgående pris sedan 2003 förutses den 

rådande recessionen ge en fortsatt fallande pristrend. 

Produktionen av blekt sulfatmassa för avsalu under 

2008 uppskattas till 46 miljoner ton, varav Södra Cell 

svarade för 2 miljoner ton. 

Konkurrenter, produktionskapacitet, förbrukning 

Södra Cell är den marknadsledande tillverkaren i världen 

av blekt långfibrig sulfatmassa och nummer tre på 

totalmarknaden för blekt sulfatmassa. Till konkurrenterna 

räknas också tillverkare av kortfibrig blekt sulfatmassa, 

då denna konkurrerar som insatsvara i vidareförädlingen. 

Produktions kapaciteten för massa har ökat, framför 

allt i Sydamerika men även i Sydostasien. Under den 

senaste tioårsperioden har produktionskapaciteten för 

blekt barrsulfatmassa ökat från 19,6 miljoner ton till 

24,6 miljoner ton. 

Marknadsläget och finanskrisen fördröjer en fortsatt 

kapacitetstillväxt – bland annat har Aracruz beslutat att 

skjuta upp investeringar på 2,2 miljarder USD. Trenden 

går mot konsolidering till färre massabruk med större 

kapacitet. 

Förnybar energi 

Med effektivare elproduktion och elanvändning på 

Södras anläggningar kan mer grön el levereras till 

öppna marknaden. 

Ökade energikostnader, minskat oljeberoende och 

klimatförändringar är starka drivkrafter bakom Södras 

energistrategi. 

En ekonomisk drivkraft som ger affärsmöjligheter är 

produktion av förnybar el som berättigar till elcertifikat. 



Biomassa 

Biobränslen kommer från skogsavverkningar och sågverk. 

Södra levererar biobränsle till i huvudsak värme- och 

kraftvärmeverk, industrier och pelletsfabriker. Marknaden 

har de senaste åren vuxit snabbt. Totalt motsvarar 

leveranserna från Södra Skogsenergi uppvärmningen 

av 100 000 villor och står därmed för en femtedel av den 

sydsvenska marknaden för biobränslen. 

Konkurrens 

Efterfrågan på el ökar. Konkurrensen gäller snarare 

markresurserna. Södra konkurrerar om mark med andra 

vindkraftsexploatörer. Sedan 2007 har 90 företag gett 

sig in i vindkraftsmarknaden. 

En sammanställning visar att det 2008 fanns projekt 

motsvarande 3,35 TWh per år. Ytterligare planer om 

8,98 TWh miljöprövas. 

Ökade energi - 

kostnader, minskat 

oljeberoende och 

klimatförändringar 

är starka drivkrafter 

bakom Södras energistrategi. 

Fjärrvärme och egen elproduktion 

Överskottsvärme från massabruken levereras som fjärrvärme 

på de lokala marknaderna. Fjärrvärmeproduktionen 

byggs ut kontinuerligt och Södra bidrar med 400 GWh 

(0,4 TWh). 

Energiåtgången för uppvärmning av bostäder och 

lokaler i Sverige ligger runt 85 TWh, varav fjärrvärmen 

svarar för drygt hälften. Mellan 2002 och 2007 ökade 

fjärrvärmepriserna mellan två och sex procent årligen. 

Prissättningen är lokal och prisskillnaderna hos fjärrvärmedistributörerna 

är betydande. 

Södra är i dagsläget landets största tillverkare av grön 

el från biobränsle med en årlig produktion om 1,8 TWh. 

Massabruken i Mönsterås, Värö och Mörrum är självförsörjande 

på el och tar dessutom fram ett överskott. 

Vindkraft – efterfrågan större än utbudet 

Riksdagen har beslutat om ett nationellt planeringsmål 

för vindkraften på 10 TWh till år 2015. Det innebär att 

länen och kommunerna ska reservera mark- och vattenområden, 

som motsvarar de ytor som behövs för denna 

satsning. 

2008 producerades 1,4 TWh från vindkraft i Sverige, 

en procent av den totala elproduktionen på drygt 140 

TWh. Energimyndigheten vill öka produktionen till 

30 TWh, något som riksdagen inte tagit ställning till. 

Utbyggnaden av vindkraften tar lång tid av olika skäl 

som vindmätning, ansökan om tillstånd, vägdragning 

och långa leveranstider. Etableringen av en vindkraftpark 

tar i snitt tre år från projektering till igångsättning. Ett 

vindkraftverk är en investering på cirka 30 miljoner kronor 

i dagsläget. För att uppnå tillräcklig lönsamhet krävs 

som regel en vindkraftpark på 3–10 kraftverk. Med 

dagens energipriser väntas en investering i vindkraft vara 

återbetald på 12–13 år. 

Resning av master för vindmätning pågår på många håll. Den här masten finns mellan Malmbäck och 

Bodafors i Småland. 

15 


Detta driver Södra – Södra skapar värden 

Södra skapar värden 

Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för allt värdeskapande inom Södra. 

Värden skapas i flera steg genom god skogsvård, avsättning av virke, ägarskapet i egen 

industri och näringspolitisk påverkan. 

Som delägare i en 

modern skogs - 

industri koncern får 

medlemmarna lokal 

avsättning för sin 

skogsråvara, vilken 

används till produkter 

som säljs på en internationell 

marknad. 

Medlemmarna har tillgång till rådgivning och utbildning 

om sitt skogsbruk. Södra erbjuder också skogliga tjänster 

från skogsvård till slutavverkning, tjänster som skapar 

värden i skogen. 

Ägare av en internationell skogsindustrikoncern 

Som medlemmar i den ekonomiska föreningen äger 

skogsägarna de industrier som vidareförädlar virket. 

Södra arbetar långsiktigt för att vara konkurrenskraftigt 

på en global marknad. Idag är Södra en av världens 

ledande leverantörer av pappersmassa och en av Europas 

ledande producenter av trävaror. 

Som delägare i en modern skogsindustrikoncern får medlemmarna 

lokal avsättning för sin skogsråvara. Den används 

till produkter som säljs på en internationell marknad. 

Det näringspolitiska arbetet drivs ofta tillsammans 

med övriga skogsägarföreningar och LRF Skogsägarna. 

Insatskapital är ett riskkapital 

Det kostar inget att bli medlem i Södra. I stället deltar 

man med riskkapital, så kallade insatser, vilka dras från 

medlemmens likvid vid virkesförsäljning till Södra. 

Insatsen är 600 kronor för varje hektar produktiv 

skogsmark. Ingen behöver betala insats för mer än 

200 hektar. Medlemmarna har dock möjlighet att betala 

in mer om de vill. Allt fler väljer att göra detta, eftersom 

insatskapitalet är underlag för vinstutdelning. 

Insatserna tillhör medlemmarna, men föreningen 

disponerar pengarna under medlemskapet och betalar 

utdelning på insatskapitalet. 

Förfoganderätten en central fråga 

Södra värnar medlemmarnas intressen och rättigheter 

genom aktiv näringspolitik och opinionsskapande. 

Utgångspunkten för de näringspolitiska insatserna 

är att värna de enskilda skogsägarnas rätt att bruka sin 

skog. 

Vinstens fördelningsgrunder 

Intäkten för en skogsbrukare är främst betalning för sålt 

virke. Södras medlemmar får på olika sätt även del av 

industrins vinst. Målet är att vinstutdelningen ska 

uppgå till minst en tredjedel av resultatet mätt över en 

konjunkturcykel. Föreningsstämman beslutar om vinstutdelningen 

efter varje verksamhetsår. 


Joakim Forsberg, Södra Cell Mönsterås 


Marianne Gustavsson, Södra Timber Mönsterås 

Fredrik Zetterström och Jennie Sverker, Södra Timber Mönsterås 

Britt-Louise Reffel, Södra Cell Mönsterås, och Nina Hjulfors, Södra Procurement 

17 



Vinstutdelningen 

baseras på insatskapitalet 

och årets 

virkesleveranser. 

Dessutom kan kapital 

överföras till 

medlem marnas 

insatskonto genom 

insats emission. 

Vinstdelning 

Vinsten fördelas som utdelning på både insatskapitalet 

och de virkesleveranser som medlemmen gjort under 

året. 

Utöver denna utdelning görs också insatsemissioner 

som innebär att delar av det kollektivt ägda fria kapitalet 

förs över till medlemmarnas individuellt ägda insatskapital. 

Beräkningsgrunden för kommande utdelning blir 

större men insatskapitalet står till Södras förfogande så 

länge man är medlem. 

Inriktningen är att hälften av vinstdelningen fördelas 

med insatskapitalet som bas och hälften på virkesleveranserna. 

Förlagsinsats 

Södra har vid två tillfällen erbjudit medlemmarna att 

teckna förlagsinsatser, som löper över minst fem år med 

årlig utdelning. Erbjudandet har även riktats till anhöriga 

och anställda. 

Kapitalplacering i Södra 

Det finns även möjlighet för medlemmar att placera 

pengar i Södra till förmånlig ränta. 

Medlemskonto 

Som medlem har man ett konto i Södra där utdelningar 

placeras om man inte begär att få dem utbetalda. Södra 

lånar alltså pengar av medlemmen. Dessa pengar står till 

fritt förfogande för ägaren och ger en ränta som står sig 

väl i jämförelse med vanliga bankkonton. 

Skogslån 

Utöver medlemskontot kan en medlem även placera 

pengar hos Södra genom att teckna ett skogslån, där 

Södra lånar pengar av medlemmen. Bindningstiden är 

sex månader och ger ännu högre ränta. 

Kamilla Svensson, Södra Skog 

Therese Ehn och Lena Nilsson, Södra Cell 



Förädlingskedjan 

Samtliga siffror på denna sida avser 2008. 

Verksamheten i Södras affärsområden har omräknats till en 

genomsnittsgård. Totalt finns över 37 000 sådana gårdar i Södra. 

Genomsnittsgården 

Areal: 63 hektar 

I skogen 

Södra Skog försörjer koncernens industrier och energibolag med skogsråvara. Under 2008 motsvarade 

virket från medlemmarna 16 procent av den totala avverkningen i Sverige. 

Nyplantering: 42 miljoner plantor 

Avverkning i Södra Skogs regi: 6,2 miljoner m 3 fub 

Leveransvirke från medlemmarna: 2,5 miljoner m 3 fub 

Nettoomsättning: 9 551 MSEK 

Antal anställda: 554 

1 100 plantor/gård 

107 m 3 fub timmer/gård 

113 m 3 fub massaved/gård 

19 m 3 fub biobränsle/gård 

Råvaruanskaffning 

Från medlemmar 

8,7 milj m 3 fub 

Nettouttag ur 

terminallager 


Från övriga leverantörer 


Försäljning 

Extern försäljning 

Massaved 1,5 milj m 3 fub 

Timmer 2,1 milj m 3 fub 

Biobränsle 1,6 milj m 3 fub 

Till egen industri för förädling 

Massaved 9,3 milj m 3 fub 

Timmer 3,3 milj m 3 fub 

Förädling 

Södra Cell är världens tredje 

största producent av blekt 

sulfatmassa. Tillverkningen 

sker vid tre massabruk i Sverige 

och två i Norge. 

Södra Timber producerar 

konstruktionsträ vid tio 

sågverk i södra Sverige. 

Sågverksrörelsen är landets 

tredje största. 

Gapro är en av Skandinaviens 

ledande tillverkare av lister, 

paneler och golv. Produktionen 

sker på elva platser. Råvaran 

kommer från Södra Timber 

och externa sågverk. 

Antal anställda 

1 712 

838 336 

Försäljning 

förädlad skogsråvara 

Sverige/ 

Norge 

Export 

Sverige 

Export 

Sverige/ 

Norge/ 

Danmark 

Export 

Volym 

0,5 milj ton 

massa 

1,5 milj ton 

massa 

0,5 milj m 3 

trävaror 

1,1 milj m 3 

trävaror 

56 ton massa/gård 

43 m 3 trävaror/gård 

Huvudmarknader Västeuropa Sverige, Storbritannien och 

Nederländerna 

Skandinavien 

Försäljningsvärde 9 563 MSEK 3 160 MSEK 870 MSEK 367 000 SEK/gård 


885 MSEK 

–49 MSEK 

38 MSEK 

23 000 SEK/gård 

19 


Ett uthålligt skogsbruk och 

god tillgång på råvara förutsätter 

en bra återväxt i skogen. Södras 

inriktning är att förena effektiv 

virkesproduktion och god 

miljöhänsyn.

Detta driver Södra – Strategier och mål 

Södras strategier och mål 

Som ett av Sveriges största exportföretag har Södra internationellt fokus på försäljningen. 

Två tredjedelar av försäljningen går på export och huvudmarknaden för koncernens produkter 

är Europa. 

God kunskap om 

kundernas behov, 

effektiv industriproduktion, 

skogsskötsel 

och produktion 

ger Södra 

konkurrensförmåga. 

Södra tillvaratar medlemmarnas intressen i deras roller 

som skogsägare, råvaruleverantörer och ägare. Med sin 

industri säkrar Södra en ändamålsenlig avsättning av 

skogsråvaran till marknadsmässiga priser. För att leva 

upp till ägarnas krav måste Södras industrier tillhöra de 

bästa inom sina olika verksamhetsområden. Ägarformen 

och verksamhetens inriktning sätter samtidigt prägel på 

Södra som ett företag nära naturen vilket ställer höga 

krav på naturvård och långsiktighet. 

God kunskap om kundernas behov, effektiv industriproduktion, 

och skoglig skötsel och produktion ger 

Södra konkurrensförmåga. Förbättringsförslag från 

medarbetarna är grundbulten i koncernens dagliga 

produktivitetsarbete. Arbetet är inriktat på sådant som 

Södra kan påverka såsom sättet att arbeta, processer, 

kostnader och investeringar. 

En central del i Södras produktivitetsarbete är Södra 

Procurement. Avdelningen startade 2006 och har byggts 

upp som en koncernövergripande inköpsverksamhet. 

Den ansvarar för alla inköp exklusive vedråvara och 

avverkningstjänster, som hanteras av Södra Skog. Uppdraget 

är att säkerställa god försörjning av varor och 

tjänster till lägsta möjliga kostnad. I princip ställs samma 

krav på produktivitetsutveckling på företagets leverantörer, 

som Södra ställer på sig själv. Södra Procurements 

personal finns på huvudkontoret och olika produktionsenheter. 

Gemensamt för Södras olika verksamhetsdelar är 

hållbar produktion som bygger på utnyttjande av förnybara 

resurser. Företagets investeringar har under de 

senaste åren allt mer styrts mot åtgärder som ger ökad 

energi effektivisering och energiförsäljning i olika former. 

Inom dessa områden har Södra hittat, och ser alltjämt, 

en stor del av de lönsammaste investeringsprojekten. 

Södra har genom dessa investeringar bland annat blivit 

landets största producent av biobränslebaserad grön el. 

Produktionen av el är större än förbrukningen och koncernen 

är därmed nettosäljare av el. Företaget levererar 

betydande mängder fjärrvärme och kan leverera än mer. 

Södra har en marknadsledande position inom biobränsle 

– grenar, toppar, flis, spån, bark och energived – och 

växer stadigt även inom detta område. 

På så sätt har tillväxten i Södra varit klimatfrämjande. 

Företagets ökade energileveranser tränger bort behovet 

av fossil eldning i nästa led samtidigt som koncernens 

massaindustrier har kunnat minimera behovet av fossilt 

bränsle. Med bibehållet fokus på lönsamheten har investeringar 

som gör stor energi- och klimatnytta 

priori terats. 

Södras projekt inom nya områden är bra för klimatet. 

Ett exempel är 250–300 vindkraftverk, ett annat är 

utvecklingen av biodiesel. Södra blir tillsammans med 

industriella partner först i världen med att i industriell 

skala producera grön diesel från skogsråvara. 

Viktiga mål 

Södra har fastställt ett antal långsiktiga koncernmål. 

Bland dessa ingår: 

Effektivitetsmål 

Produktiviteten i koncernen ska öka med minst två procent 

per år under en femårsperiod. Delar av verksamheten 

har högre interna produktivitetsmål. Bedömningen är 

att det historiska realprisfallet för företagets produkter 

fortsätter under de närmaste åren. Genom produktivitetsarbetet 

ska Södras konkurrensförmåga stärkas och 

lönsam heten upprätthållas trots fallande realpriser. 

Finansiella mål 

Målet för avkastningen på sysselsatt kapital är 10 procent. 

Soliditeten ska vara minst 50 procent. Vinstutdelningen 

ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet mätt över 

en konjunkturcykel. 

Personal/medarbetarmål 

Kompetensutveckling av medarbetarna ska stärka konkurrenskraften. 

I Södra definieras kompetens som kunskap, 

vilja och förmåga. Södra vill ha bort arbetsskadorna. 

Detta innebär bland annat tydligare uppföljning 

av tillbudsrapportering, arbete med riskanalyser och 

utbildning i skydd och säkerhet. Ett första delmål är att 

minska arbetsskadefrekvensen till högst 10. Under 2008 

sjönk frekvensen från 20 till 15. 


Detta driver Södra – Strategier och mål 

Vinstutdelning och insatsemission 

MSEK 

1 500 

1 200 

900 

Avkastning på 

sysselsatt kapital 

% 

20 

% 

70 

Soliditet 

Vinstutdelning och insatsemission 

MSEK 

1 500 

600 

300 

15 

10 

5 

Mål 10% 

65 

60 

55 

1 200 

900 

0 

04 05/06 06/07 08 * 

0 

04 05 06 07 08 

50 

04 05 06 07 08 

Mål 50% 

600 

Utdelning på 

insatskapital 

Stormefterlikvid 

Avkastningen på sysselsatt kapital var 

i genomsnitt 12 procent under den 

gångna femårsperioden. 

Soliditeten uppgick till 61 procent 

vid årets utgång. 

300 

Utdelning på 

virkesleveranser 

Insatsemission 

0 

04 05/06 06/07 08 * 

* Föreslagen utdelning 

Utdelning på 

insatskapital 


Utdelning på 

virkesleveranser 

Insatsemission 

* Föreslagen utdelning 

23 


Detta driver Södra – Medlemmar 

Södra – en förening för skogsägare 

Södra ägs av 52 000 skogsägare i södra Sverige. Medlemmarna samverkar i den ekonomiska 

föreningen för att stärka skogsgårdens ekonomi och utveckla familjeskogsbruket. Föreningen 

är demokratiskt uppbyggd – varje medlem har en röst oavsett insatskapital eller storlek på 

skogsfastighet. 

Södra har en viktig 

uppgift i att trygga 

avsättningen för 

medlemmarnas 

skogsråvara till 

marknads mässiga 

priser. 

Ägare till en skogsindustrikoncern 

Medlemmarna äger en stor skogsindustrikoncern. 

Samtidigt är de leverantörer av virkesråvara och långivare 

till det egna företaget. Medlemmarna köper 

också olika tjänster av Södra. 

Medlemmen betalar ingen avgift för att vara med i 

Södra utan bidrar i stället med riskkapital i form av 

insatskapital. Inbetalning sker genom ett avdrag från 

betalningen för virkesleveranser. Insatskapitalet är 

underlag för vinstutdelning och återbetalas när medlemskapet 

upphör. Vinstutdelningen, som medlemmarna 

får som ägare till Södras skogliga och industriella 

verksamhet, baseras både på insatskapitalet och på värdet 

av det virke medlemmen levererat under året. 

Vid årets slut uppgick medlemmarnas samman lagda 

insatskapital i Södra till 2 113 MSEK. Av detta är 

759 MSEK inbetalt insatskapital och 1 354 MSEK har 

medlemmarna fått genom insatsemissioner. 

Leverantör till den egna industrin 

Södra har en viktig uppgift i att trygga avsättningen för 

medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser. 

Under 2008 levererade medlemmarna 8,7 miljoner m 3 fub 

råvara – timmer, massaved och energisortiment. Totalt 

levererade 31 311 medlemmar virke till föreningen. Det 

sammanlagda värdet av leveranserna uppgick till 

3 263 MSEK. I snitt uppgick leveranserna till 278 m 3 fub, 

till ett värde av 104 200 kronor. 

Långivare till sitt företag 

Medlemmarna är Södras största långivare. Inlåningen 

från medlemmarna uppgick vid årsskiftet till 2 306 

MSEK, fördelat på medlemskonton 1 705 MSEK, skogslån 

41 MSEK, betalningsplaner 547 MSEK och likvidkonton 

13 MSEK. 

Köper tjänster och varor 

Medlemmarna köpte under 2008 varor och tjänster för 

sammanlagt 1 100 MSEK av Södra. Huvuddelen avsåg 

avverkningstjänster. Södra erbjuder även tjänster som 

skogsvård, skogsbruksplaner och skogscertifiering samt 

varor i form av plantor och redskap. 

Många aktiviteter i medlemsorganisationen 

Under året tog verksamheten inom projektet Kraftsamling 

skog fart. Nästan 15 000 skogsägare deltog i olika 

aktiviteter, som studiecirklar, skogsdagar och seminarier 

samt besökte någon av de 60 demonstrationsgårdarna. 

Dessa gårdar ger skogsägare möjlighet att på ett pedagogiskt 

sätt lära sig mer om åtgärder i skogsbruket som ökar 

Eget kapital 

MSEK 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

Övrigt eget kapital 

2 000 

Medlemmarnas förlagsinsatser 

Emitterade insatser 

0 

04 05 06 07 

08 

Inbetalda insatser 

Totalt eget kapital uppgick till 9,8 miljarder 

kronor, varav 2,1 miljarder kronor avsåg 

inbetalt och emitterat insatskapital. 



Wivi och Lars Wiström, Ryda 

Ingvar Hildingsson, Svaläng 

MSEK Södras upplåning 

3 

MSEK 

000 

23 500 000 

2 000 500 

12 500 000 

1 000 500 

500 1 000 

0500 

0 

Södras upplåning 

04 05 06 07 08 

Lån från 04 övriga 05 06 07 08 

Lån från medlemmarna 

Lån från övriga 

Efter att Lån Södra från medlemmarna 

löst lån under 2007 

består upplåningen enbart av lån 

från Efter medlemmar. 

att Södra löst lån under 2007 


från medlemmar. 

MSEK 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

Södras upplåning 

04 05 06 07 08 

Lån från övriga 

Lån från medlemmarna 

Efter att Södra löst lån under 2007 


från medlemmar. 

Axel Hjelmer, Växjö 

Medlemmarnas virkesleveranser 

Milj Medlemmarnas m 3 fub virkesleveranser 

Milj 16 m 3 fub 

16 

12 

12 

8 

8 

4 

4 

Sven Paulsson, Veramåla 

0 

0 04 05 06 07 08 

04 05 06 07 08 

Medlemmarnas virkesleveranser uppgick till 

8,7 miljoner m 3 fub. Liksom de tre föregående 

Medlemmarnas virkesleveranser uppgick till 

åren påverkades leveranserna av stormar. 

8,7 miljoner m 3 fub. Liksom de tre föregående 

åren påverkades leveranserna av stormar. 

25 



Årsmötena, som samlade 

5 200 deltagare, 

präglades av stormen 

Per, granbarkborrar, 

pris- och marknadsfrågor 

samt 

omvärldsanalys. 

tillväxten och lönsamheten på skogsgården. Såväl förtroendevalda 

i form av handledare och gårdsvärdar som 

tjänstemän har bidragit till den höga aktiviteten inom 

Kraftsamling skog. 

Även när det gäller säkerhetsfrågorna har det varit 

hög aktivitet. Studiecirklar som leder fram till motorsågskörkortet 

samlade många deltagare. Hittills har över 

1 000 Södramedlemmar tagit körkortet. Förtroendevalda 

säkerhetsombud och studiecirkelledare är engagerade 

ambassadörer för säkerhetsfrågorna. På några platser 

påbörjades lokala säkerhetsträffar enligt ett koncept 

som tagits fram inom Säker skog. Träffarna syftar till att 

skapa intresse och förståelse för säkerhet i skogen i en 

vidare grupp skogsägare/medlemmar. 

Beredskapen höjdes under våren för att bekämpa 

granbarkborre och hindra att skador fick fäste på frisk, 

stående skog. Förtroendevalda skogsskyddsombud utbildades 

på nytt. Medlemmarna gjorde omfattande insatser 

för att upparbeta vindfällen, vilket lyckades inom 

utsatt tid och förhindrade mer omfattande angrepp. 

Södra har även biträtt medlemmar, med marker som 

gränsar till angripna naturreservat, i ersättningsfrågan. 

2 600 fångstvirkesfällor och 12 000 feromonfällor sattes 

upp under året. 

Utbildningsinsatser har riktats till förtroendevalda: 

viltombud, naturvårdsombud och enskilda förtroenderåd, 

bland annat kring vattendirektivet och skogsbrukets 

hänsyn till skogens vatten. Södra har antagit en handlingsplan 

för jämställdhet som ska genomföras till 2010. 

Syftet är att öka antalet kvinnliga förtroendevalda i den 

demokratiska organisationen och förstärka Södras framtida 

attraktions- och konkurrenskraft. Ordförande och 

vice ordförande i skogsbruksområdena har utbildats i 

handlingsplanen vid två tillfällen. 

Årsmötena samlade 5 200 deltagare och präglades av 

stormen Per, granbarkborrar, pris- och marknadsfrågor 

samt omvärldsanalys. 

Föreningsstämman 

Södras stämma hölls den 14–15 maj på Chalmers Tekniska 

Högskola i Göteborg. Stämman beslutade om en 

vinstdelning på sammanlagt 1 248 MSEK. Vidare beslutades 

om en ändring i stadgarna som innebär att utbetalning 

av insatskapital till avgångna medlemmar görs 

efter stämmans beslut. Förändringen är ett förtydligande 

och en anpassning till nya redovisningsregler. 

Därutöver gjordes en ändring som gör det möjligt att ge 

ut förlagsinsatser med en i förväg bestämd löptid samt 

att hantera förlagsinsatser papperslöst. Stämman 

behandlade också ett stort antal motioner, bland annat 

om certifiering, premiering av bra skogsbilvägar, betalningsrutiner 

för avverkningsuppdrag samt rådgivningsinspektorer. 

Vid stämman valdes Carl-Olov Holmström in i styrelsen 

efter Roland Johansson som lämnade styrelsen efter 

15 år. Utöver ordinarie stämmoförhandlingar genomfördes 

ett FoU-seminarium kring möjliga framtida användningsområden 

för skogsråvaran. 

Näringspolitiskt fokus på intrång och vatten 

Under 2008 fortsatte arbetet med att bevaka ersättningsfrågorna 

för skogsägare, vilkas skog drabbats av 

skador av granbarkborre från närliggande naturreservat 

och biotopskydd. Myndigheternas 300-metersgräns för 

ersättning vid skador visade sig otillräcklig, och flera 

länsstyrelser godkände efter synpunkter från Södra att 

ersättning skulle utbetalas för skador betydligt längre 

från härden. Södra uppvaktade regeringen om motsvarande 

ersättning för skador utanför angripna biotopskydd. 

Särskilt uppmärksammades skadorna inom och 

utanför Skillingaryds skjutfält och Kråketorps naturreservat, 

det senare med mer än 30 000 m 3 sk skadad stående 

skog. Södra agerade för att samhället måste ta ett 

större ansvar och ha en handlingsplan vid framtida 

angrepp. 

Vattenfrågorna dominerade det näringspolitiska arbetet 

under året. Södra är representerat i tjugotalet vattenråd 

och tillsammans med LRF initierades kontakter och 

uppvaktningar av vattenmyndigheter och länsstyrelser. 

Södra pekade i ett remissvar på skogsbrukets egna åtgärder 

för att värna vattendrag och sjöar. Under året utbildades 

ett trettiotal vattenombud. 

Betesskadorna på växande plant- och ungskog blir allt 

mer besvärande för många skogsägare. Södra bedrev 

opinionsarbete för bättre balans mellan skogsproduktion 

och klövvilt. Under året utbildades viltombud både 

centralt och genom länsvisa träffar, dit även LRFs representanter 

i de lokala samråden var inbjudna. I länens 

viltvårdsnämnder agerade Södras representanter för 

ökad hänsyn till markägarna. Exkursioner för att belysa 

viltskadefrågan genomfördes. Under senhösten hade 

Södra ett möte med den nya utredningen om den framtida 

älgförvaltningen. Södra bevakar också den pågående 

utredningen kring en översyn av föreningslagen. 

Många medlemmar berörs av omfattande intrång på 

grund av ny och utvidgad infrastruktur. Tillsammans 

med LRF förs en ständig dialog med berörda aktörer och 

myndigheter, exempelvis Banverket, Vägverket, Svenska 



Kraftnät, Eon och Svensk Energi. Många medlemmar 

uppfattar ersättningsnivåerna som allt för låga i förhållande 

till det faktiska intrånget. Södra vill minska 

intrånget genom nedgrävning av ledningsnät och även 

att aktörerna i ökad utsträckning lägger samman infrastrukturåtgärderna, 

så att det samlade intrånget minskar. 

Södra driver frågorna på olika nivåer för att ge medlemmarna 

bättre villkor. Förslagen från expropriationsutredningen 

välkomnades av Södra då de innebär högre 

ersättningsnivåer vid intrång. 

Handel med emitterat kapital 

I juni 2008 startade handel med emitterat insatskapital 

på en extern handelsplats, genom SEB Aktiehandel Syd. 

Handel sker med avslut under en dag varje månad. 

Under året omsattes cirka 8 MSEK. Kursen på det 

emitterade insatskapital som handlades låg genomgående 

över det nominella värdet. 

Typgårdens lönsamhet 

SEK/ha 

1 200 

Lönsamheten på skogsgården 

Diagrammet visar lönsamheten på Södras typgård under de senaste fem åren. 

Typgården är en skogsgård med 100 hektar produktiv skogsmark, som normalt 

avverkar efter skogsbruksplan och levererar allt virke till Södra på uppdragsbasis. 

Skogsnettot beräknas på en genomsnittlig virkesintäkt för Södras medlemsleveranser 

2008. Från intäkten dras kostnader för avverkning, skogsvård samt 

övriga kostnader till exempel vägunderhåll och försäkringar. I skogsnettot ingår 

inte Södras vinstutdelning. 

Typgården är en fiktiv fastighet vars resultat inte med automatik kan översättas 

till en verklig fastighet eftersom förutsättningarna varierar med areal, bonitet och 

virkesförråd. 

Lönsamheten 

Lönsamheten påverkades av högre skogsvårdskostnader som kompenserades av i 

genomsnitt högre priser på timmer och massaved. Under året avverkades 550 m 3 sk 

på fastigheten varav en tredjedel som gallring. Avverkningskostnaderna är Södras 

genomsnittliga kostnader från ett skogsbruksområde i region Öst. 

Hänsyn har tagits till återbeskogningsstödet som använts vid föryngring efter 

Gudrun, se årsberättelsen för 2005–2006. 

Skogsnettot uppgår till 867 kronor per hektar. Till detta ska läggas en utdelning 

på virkesintäkterna med 90 kronor per hektar och utdelning på det totala insatskapitalet 

med 36 kronor per hektar. Därutöver får typgården emitterat insatskapital 

motsvarande 33 kronor per hektar. 

För att beräkna typgårdens insatskapital används det genomsnittliga totala 

insatskapitalet i Södra per medlemshektar. 

Lönsamheten för typgården uppgår till 993 kronor per hektar för 2008 vilket 

kan jämföras med lönsamheten 1 juli 2006–31 december 2007 som uppgick till 1 122 

kronor per hektar. 

Fler uppgifter om typgårdens lönsamhet finns att läsa på medlemsnätet via hemsidan 

www.sodra.com. 

1 000 

800 

Typgårdens lönsamhet 

600 

SEK/ha 

400 

1 200 

200 

1 000 

800 

0 

03 04 05/06 * 07 

08 

600 

Försäkring 

Skattereduktion 

400 

Vinstutdelning** 

200 

0 

03 04 05/06 * 07 

08 

Skogsnetto 

* Inkluderar första halvåret 2006 

** Vinstutdelning avser utdelning 

på insatskapital och virkesleveranser 

Försäkring 

Skattereduktion 

Vinstutdelning** 

Skogsnetto 

* Inkluderar första halvåret 2006 

** Vinstutdelning avser utdelning 

på insatskapital och virkesleveranser 

Utdelning insatskapital 


27 

SÖDRA 2008 

Utdelning insatskapital

Avsnittsnamn 


Avsnittsnamn 

Skogsmått 

m 3 sk 

m 3 fub 

m 3 s 

skogskubikmeter 

mått på den växande skogen 

kubikmeter fast mått under bark 

volymen exklusive bark 

kubikmeter stjälpt mått 

används för flis, pellets med mera 

29 


Södra Skog – 

skoglig service åt medlemmarna 

Verksamheten utvecklades väl, trots en avmattning på marknaden under 

senare delen av året. Barkborreangreppen minskade och skogsvårdsarbetet 

tog fart igen efter stormåren. 

RÅVARUANSKAFFNING LEVERANSER NETTOOMSÄTTNING 

Södra Skog totalt 

Södra Skog hjälper medlemmarna 

att ta hand om skogen, 

och sköter allt från plantering 

och skogsvård till avverkning. 


Motsvarande för genomsnittsgården 

402 m 3 fub 

9,3 milj m 3 fub massaved 

4,2 milj m 3 fub timmer 

1,4 milj m 3 fub biobränslen 

251 m 3 fub massaved 

113 m 3 fub timmer 

38 m 3 fub biobränslen 

9 551 MSEK 

258 000 SEK 


Verksamhet – Södra Skog 

Södra Skog försörjer koncernens industrier med skogsråvara 

och utför skoglig service åt medlemmarna. Verksamheten 

är starkt lokalt förankrad genom indelningen i 

skogsbruksområden. Varje skogsbruksområde har egen 

kompetens i form av skogsinspektorer och ett nätverk av 

utvalda skogliga entreprenörer. Största delen av virket 

köps från medlemmarna, men betydande volymer kommer 

även från andra leverantörer. Virket förädlas i 

huvudsak i Södras egna industrier. 

Södra Skog har bland annat följande dotterbolag: 

• Södra Skogsenergi vars verksamhet innefattar handel 

med koncernens samlade utbud av biobränslen och 

inköp/försäljning av externa produkter. Företaget 

levererar i huvudsak till värme- och kraftvärmeverk, 

industrier och pelletsfabriker. 

• Södra Odlarna producerar och säljer skogsplantor av 

hög och jämn kvalitet. Plantskolorna finns i Falkenberg 

och Flåboda. 

• Mönsterås Hamn lastar och lossar fartyg för Södra 

med en årlig godskvantitet på 1,2 miljoner ton. 

• Södra Eesti i Estland och Sodra Latvia i Lettland 

anskaffar råvara till Södras industrier. 

• Södra Metsad och Sodra Mezs äger och förvaltar 

mark i Estland och Lettland. 

Flera mindre stormar och terminalavveckling 

Under året drabbades Götaland inte av någon större storm, 

men väl av flera mindre, spridda inom verksamhetsområdet. 

Detta minskade upparbetningstakten under 

våren, men trots det hölls de för skogsskyddet viktiga 

datumen för upparbetning och borttransport av virket. 

I spåren av stormarna Gudrun och Per har arbetet varit 

intensivt med avveckling av de terminallager som byggts 

Södra Skogs verksamhet 

är genom 

upp. Målet är att terminalerna ska tömmas under 2009. 

Skogsvårds- och miljöarbetet har tagit fart igen efter 

indelningen i skogsbruksområden 

starkt 

stormåren. Återbeskogningen har stått i fokus med 

rekordhög markberedning och plantering. 

lokalt förankrad med 

lokala nätverk av 

Minskade barkborreangrepp 

utvalda skogliga 

Skadorna efter årets barkborreangrepp bedöms vara 

entreprenörer. 

50–60 procent av 2007 års nivå. Att angreppen på stående 

skog varit betydligt lägre än väntat, trots tidig och 

kraftig svärmning, beror på att träden haft god vitalitet 

och att angreppen till stor del skett i vindfällen som 

sedan körts ut. Mindre skador på stående skog än tidigare 

år och ett lyckat skogsskyddsarbete tillsammans 

med gynnsamt väder i slutet av sommaren talar för 

minskade angrepp 2009. 

Avmattad marknad mot slutet av året 

Södra Skogs verksamhet utvecklades väl under 2008. 

Efterfrågan på massaved har varit relativt god, medan 

efterfrågan på timmer minskat från rekordnivåer. Gallringen 

har varit i fokus av både skötsel- och marknadsskäl 

och en premie användes under del av året för att 

stimulera gallringen. 

Under första delen av året var konkurrensen på virkesmarknaden 

hård, och betydande volymer exporterades 

ut ur Sverige. Södra Skog har dock bibehållit sin marknadsledande 

position. Under den senare delen av året har 

konjunkturen mattats av, vilket har speglats i Södra Skog 

bland annat i sänkta timmerpriser. På längre sikt 

bedöms dock konkurrensen på virkesmarknaden öka. 

Södra Skog arbetar för att öka den inhemska virkesanskaffningen. 

Resultat och lönsamhet 

MSEK % 

120 

20 

Fakta 

2008 2007 

Nettoomsättning, MSEK 9 551 9 437 

varav till egen industri 5 709 5 127 

Rörelseresultat, MSEK –25 115 

Avkastning på operativt kapital, % neg 5 

Antal anställda 554 544 


MSEK % 

120 

20 

90 

15 

60 

10 

90 

60 

30 

0 

-30 

04 05 06 07 08 

15 

10 

5 

0 

-5 

30 

5 

Avkastning på operativt 

kapital 

0 

-30 

04 05 06 07 08 

0 

-5 


Fr o m 2007 ingår Södra 

Skogsenergi i Södra Skog. 

Avkastning på operativt 

kapital 


Fr o m 2007 ingår Södra 

Skogsenergi i Södra Skog. 

31 



Skogsvårds- och 

miljöarbetet har tagit 

fart igen efter stormåren. 

Återbeskogningen 

har stått i 

fokus med rekordhög 

markberedning och 

plantering. 

Framgångsrikt produktivitetsarbete 

I produktivitetsprogrammet bedrivs arbetet inom tre 

områden – virkesinköp, virkesflöde och plantor. Fokus 

inom områdena inköp och flöde ligger på ett effektivt 

och gemensamt arbetssätt. 

Inom området plantor hos Södra Odlarna har produktivitetsarbetet 

också tagit ordentlig fart med många 

delaktiga medarbetare. 

Under hösten har en stor utbildning i Södra Skogs 

verksamhetssystem genomförts för all fältpersonal. I 

utbildningen har systemkunskap och arbetssätt kombinerats. 

Nytt förvaltningskoncept 

Under året har ett nytt koncept för förvaltning arbetats 

fram som erbjuds skogsägare. Det är ett helhetskoncept 

som omfattar mer än tidigare förvaltningsavtal. Som bas 

ingår ett skogligt grundkoncept och till detta kan ytterligare 

tjänster väljas. 

Två enheter i Södra Odlarna 

Södra Odlarna försörjer medlemmarna med plantor av 

hög kvalitet och är en ledande leverantör i södra Sverige. 

Under 2008 levererades 42 miljoner plantor. En ökande 

andel av leveranserna utgörs av förädlat plantmaterial 

med hög tillväxt. 

Södra Odlarna koncentrerade produktionen av skogsplantor 

till plantskolorna i Falkenberg och Flåboda i sydöstra 

Småland. Verksamheten i Brattfors, Gästrikland, 

läggs därmed ner. För att vidareutveckla produktionen 

har en investering gjorts för ökad automatisering. Detta 

ger vinster inom både produktivitet, miljö och kvalitet. 

Södra Skogsenergi förstärker 

Södra Skogsenergi handlar med koncernens samlade 

utbud av biobränslen och svarar för inköp och försäljning 

av externa produkter. Leveranserna under året till 

i huvudsak värme- och kraftvärmeverk, industrier och 

pelletsfabriker, motsvarade 3,2 TWh, vilket utgör en 

femtedel av den sydsvenska marknaden för biobränslen. 

Volymerna ökar kraftigt och Södra Skogsenergi förstärker 

genom fortsatt teknik- och metodutveckling och 

personella resursförstärkningar. Under hösten har en 

stor utbildning genomförts för Södra Skogs fältpersonal 

och entreprenörer för att effektivisera hanteringen av 

grot (grenar och toppar). Efterfrågan börjar även öka för 

produkten stubbar. 

Resultat 

Södra Skogs nettoomsättning ökade till 9 551 MSEK 

(9 437). Rörelseresultatet blev –25 MSEK (115). Virkesleveranserna 

uppgick till 16,3 miljoner m 3 fub. 

Anskaffning, milj m 3 fub 


Totalt 14,9 17,4 

Från medlemmar, totalt 8,7 12,0 

– som leveransvirke 2,5 4,0 

– som avverkningsuppdrag 6,2 8,0 

Import till Sverige och Norge (inkl sågverksflis) 1,7 1,5 

Övrig anskaffning (inkl sågverksflis) 4,5 3,9 

Skoglig service 


Avverkning, milj m 3 fub 6,6 8,0 

Markberedning, ha 12 300 10 000 

Röjning, ha 12 000 5 800 

Skogsbruksplaner, 1 000 ha 115 39 

Plantförsäljning, milj st 42 37 

Virkesleveranser, milj m 3 fub 


Totalt 16,3 18,0 

varav till 

Södra Cell 8,0 8,0 

Södra Timber 3,3 3,4 

Externa kunder 5,0 6,6 

Fr o m 2007 ingår Södra Skogsenergi i Södra Skog. 

Kraftsamling skog 

Kraftsamling skog är skogsägarrörelsens och LRFs gemensamma 

kunskapssatsning för bättre lönsamhet genom ökad 

skogstillväxt i familjeskogsbruket. Projektet löper nu som 

planerat, efter den försenade starten på grund av stormar 

och barkborrebekämpning. Inom Södras område har hittills 

17 000 skogsägare, varav nästan 15 000 under 2008, nåtts 

genom olika typer av aktiviteter och 60 demonstrationsgårdar 

finns tillgängliga för besök. 



”Vi arbetar för att långsiktigt öka 

tillväxten i medlemmarnas skogar.” 

Hur fortsätter arbetet med framställning av biobränsle? 

– Målen är högt ställda och vi lägger stora resurser på 

utveckling av tekniken. Vi driver ett antal projekt i egen 

regi inom området, och deltar också i projekt tillsammans 

med andra, till exempel ESS-projektet (Effektivare 

skogsbränslesystem) som är ett gemensamt projekt för 

hela industrin. Möjligheten finns att öka volymerna 

kraftigt, och det gäller att ta tillvara potentialen oavsett 

om vi pratar om grot, stubbar eller biprodukter. 

Urban Eriksson 

chef Södra Skog 

Hur har det gått med arbetet efter stormarna Gudrun 

och Per? 

– Vi har intensifierat arbetet med att minska terminallagren 

som byggdes upp och målet är att lagren ska vara 

helt tömda och återställda under 2009. Vår uppföljning 

visar att lagringen varit lyckad både ur kvalitets- och 

miljöperspektiv. Skogsskyddsarbetet har varit framgångsrikt 

och vi förväntar oss att angreppen av granbarkborre 

minskar ytterligare under 2009. Dock måste 

beredskapen fortsättningsvis vara hög. 

Hur arbetar ni med medlemmarna? 

– Vi vill bidra till att långsiktigt öka tillväxten i medlemmarnas 

skogar. Vi verkar för att skogsägarna ska 

plantera, röja och gallra mer utan att göra avkall på miljöhänsynen. 

För att genomföra detta driver och deltar vi 

bland annat i projekt som Kraftsamling skog, som syftar 

till att öka produktiviteten och lönsamheten i medlemmarnas 

skogar. Vårt produktivitetsarbete inom området 

virkesinköp ska också leda till ökat fokus på medlemmarna 

genom fler kontakter med både befintliga och nya 

medlemmar. Tillsammans med ett tydligare och förbättrat 

utbud av produkter och tjänster är detta oerhört 

viktigt. Inte minst i den ökade konkurrens på virkesmarknaden 

som vi förväntar oss framöver. 

Försäljning per kundgrupp 



Skoglig service 12% 

Externa massabruk, 

spånskivefabriker 

m m 13% 

Externa sågverk 10% 

Energisortiment 5% 

Försäljningen är beräknad på omsättning. 

Massavedspris 

SEK/m³fub 

300 

200 

100 

Timmerpris 

SEK/m³fub 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

04 05 06 07 08 

0 

04 05 06 07 08 

Barrmassaved 

Björkmassaved 

Tall 

Gran 

Baspris fritt bilväg (Sverige). 

Genomsnittspris för alla kvaliteter 

inkl tillägg och avdrag. 

33 



Flis blir värme 

Lars-Göran Ivarsson, Södramedlem i Farabol 

Det har bitvis varit lite trögt med efterfrågan på flis, men på 

sikt tror jag att energived är något som kommer att öka mer 

och mer, i takt med att det byggs allt fler värmeverk. En stor del 

av vedlagren som finns kvar efter stormarna kommer troligtvis 

att bli flis. När de lagren är slut tror jag att konkurrensen om 

råvaran kan driva upp priset på både energived och massaved. 

Mauritz Nilsson, marknadschef på Södra Skogsenergi 

Under de senaste tio åren har det varit en kraftig uppväxling 

när det gäller efterfrågan på biobränsle till kraft- och fjärrvärmeverk. 

Det som framför allt ökar nu är grot, alltså grenar och 

toppar som blir över vid skogsavverkning, och vi jobbar intensivt 

för att tillgodose marknadens behov. Söderenergi i Södertälje 

är en av våra största kunder och vi har en effektiv logistikkedja 

dit, framför allt via skeppning från Sölvesborg. 

Lennart Ryk, bränslechef på Söderenergi i Södertälje 

Vår nya biobränslepanna blir den största i Skandinavien och 

näst störst i Norden. Södra Skogsenergi kommer att leverera en 

fjärdedel av skogsbränslet till den, och levererar sedan tidigare 

barkpellets till vår befintliga anläggning. Södras förmåga att 

leverera via såväl båt som tåg är avgörande för oss. Bredden i 

sortimentet, från barkpellets till grot och andra avverkningsrester, 

är också ett stort plus. 

En marknad som skriker efter mer 

Den pågående projekteringen av nya kraft- och fjärrvärmeverk 

i Sverige motsvarar leveranser på 8 TWh om året, bara från 

Stockholm och söderut. Tillväxten inom det här området är 

närmast explosiv. Bioenergins totala leveranser är 120 TWh 

årligen – att jämföra med vattenkraftens 66 TWh och kärnkraftens 

64 TWh*. Förutom avverkningsrester från skogen 

utgörs de större råvaruleveranserna av biprodukter från sågverken 

och massabruken. Produktionen av el från biobränsle, 

där massabruken är stora producenter, är 9 TWh. 

Efter nedgången i samband med stormarna Gudrun och 

Per, då upparbetningen av timmer och massaved prioriterades, 

har efterfrågan på grot till fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk 

bara ökat. Södra Skogsenergi levererar 3,2 TWh om året, vilket 

motsvarar en marknadsandel på 22 procent i södra Sverige. En 

av de största utmaningarna är att bygga upp den infrastruktur 

som behövs för att få råvaran ur skogen i takt med behovet. 

Varje liten gren är efterfrågad, men uttaget av grot varierar 

beroende på markbeskaffenheten. För att långsiktigt säkra 

näringen i marken utvecklas olika projekt för askåterföring. 

* Leveranserna från vattenkraft och kärnkraft utgörs av el. 


Södra Cell – 

världsledande inom massaproduktion 

Årets massaproduktion låg på en god nivå. Under 2008 beslutades om 

ett intensivt investeringsprogram. Investeringarna bidrar till att mängden 

producerad energi ökar, där överskottet säljs externt. 

RÅVARA PRODUKTION NETTOOMSÄTTNING 

Södra Cell totalt 

Södra Cell är en av världens 

ledande massatillverkare, och 

samtidigt en stor leverantör av 

grön energi. 

9,2 milj m 3 fub massaved 

Motsvarande för 

genomsnittsgården 

2,1 milj ton massa 

9 563 MSEK 

248 m 3 fub massaved 

56 ton massa 

258 200 SEK 

35 


Verksamhet – Södra Cell 

Södra Cell fortsätter 

att fokusera på 

massa för tissue och 

specialpapper, som 

även i fortsättningen 

väntas ha störst 

efterfrågan. 

Kärnverksamheten är tillverkning av pappersmassa, 

men företaget är även en stor leverantör av grön energi 

i form av el, fjärrvärme och biobränsle. Södra Cell är en 

av världens ledande tillverkare av avsalumassa, det vill 

säga pappersmassa för den öppna marknaden, och 

marknadsledare i världen när det gäller tillverkning av 

långfibrig sulfatmassa. Kunderna är huvudsakligen 

europeiska producenter av finpapper, magasinspapper, 

tissue (mjukpapper), specialpapper och kartong. 

Företaget har tre massabruk i Sverige – Mörrum, 

Mönsterås och Värö – och två i Norge – Tofte och Folla. 

Den sammanlagda kapaciteten är cirka 2,1 miljoner ton 

per år, varav 1,5 miljoner ton barrsulfatmassa, 0,5 miljon 

ton lövsulfatmassa och 0,1 miljon ton mekanisk massa, 

så kallad CTMP. 

Produktion och investeringar 

Under 2008 har produktionen legat på en god nivå. Produktionen 

vid bruket i Mönsterås har gått mycket bra 

och bruket har sökt och fått ett temporärt utökat produktionstillstånd. 

Södra Cells fokus ligger fortsatt på massa för tissue 

och specialpapper. Dessa produktsegment väntas även 

i fortsättningen efterfrågas mest. 

Flera stora investeringar inom energiområdet genomfördes. 

Den totala investeringsportföljen låg på över en 

miljard kronor. Investeringar som beviljats under året tas 

i drift vid planerade driftstopp på respektive bruk. Intervallet 

mellan driftstoppen är cirka ett och ett halvt år. 

Värö beviljades en investering på 500 MSEK för att 

bättre kunna ta tillvara energin från bruket. Investeringen 

innebär att bruket vid normal drift blir oberoende 

av fossila bränslen. 

Avtagande marknad 

Den årliga tillväxten för avsalumassa är cirka två procent, 

där Asien står för den snabbast växande efterfrågan. 

Tillväxten för tissue är betydligt snabbare än för övriga 

produktkategorier; de senaste tio åren har ökningen 

varit över fyra procent om året. Producenter av långfibrig 

massa finns främst i Norden och Nordamerika. Kortfibermassa 

produceras i huvudsak i Latinamerika, där det 

sker en snabb kapacitetsutbyggnad. Fram till och med 

2009 förväntas kapacitet motsvarande fyra–fem miljoner 

ton komma till. 

Efter sommaren har massamarknaden varit avtagande. 

Tack vare att dollarn stigit har Södra Cells pris i kronor 

varit ganska stabilt, vilket inneburit fortsatt god lönsamhet 

på företagets produkter. Den avtagande efterfrågan, 

i kombination med höga lagernivåer, har dock lett till 

marknadsstopp, två vid Tofte och ett vid Folla. 

Fakta 



Rörelseresultat, MSEK 885 1 027 

Avkastning på operativt kapital, % 13 15 

Investeringar, MSEK 751 593 

Antal anställda 1 712 1 716 

Produktion, 1 000 ton 2 058 2 017 

– barrsulfatmassa 1 474 1 477 

– lövsulfatmassa 488 441 

– CTMP-massa 96 99 

Fiberförbrukning, milj m 3 fub 9,2 9,1 

– barrfiber 7,6 7,6 

1 500 

1 200 

900 

600 

300 

0 


MSEK % 

04 05 06 07 08 

Avkastning på operativt kapital 


25 

20 

15 

10 

5 

0 

Styrelse 

Ordinarie 

Leif Brodén, ordförande 

Lars-Eric Åström, vice ordförande 

Gunilla Saltin, vd 

Tom Almgren 

Gunilla Aschan 

Mats Hansson 

Lars Idermark 

Jan Oksum 

Lars Nilsson, LO 

Ann Öhlin, PTK 

Suppleanter 

Stig-Arne Hermansson, PTK 

Staffan Olsson, LO 



PulpServices för kunderna 

En viktig del i verksamheten är att erbjuda en portfölj av 

tjänster som samlats under begreppet PulpServices. Det 

långsiktiga målet är att kunden och Södra Cell ska göra 

bättre affärer och växa tillsammans, för att möta ökande 

krav på kvalitet, produktivitet och effektivitet. 

PulpServices omfattar: 

• PulpServices Logistics – kundanpassade logistiktjänster 

• PulpServices IT – kundanpassade IT-lösningar 

kopplade till logistiklösningarna 

• PulpServices Hedging – redskap för stabilare 

pris sättning 

• PulpServices Academy – tekniskt samarbete för 

utveckling av kundens produkter 

• PulpServices Update – marknadsinformation 

• PulpServices Support – teknisk assistans på kundens 

begäran 

Under 2008 utökades programmet med PulpServices 

Environment, som erbjuder kunderna miljödata om 

Södra Cells produkter. Eftersom kunderna vill miljömärka 

sina produkter är det viktigt att de har alla uppgifter 

om Södras produkter för att miljömärkningen ska 

bli korrekt. I slutet av året genomfördes en kundkonferens 

för att presentera den nya tjänsten, som fick ett 

mycket positivt mottagande. 

Resultat 

Nettoomsättningen nådde 9 563 MSEK (9 398). Rörelseresultatet 

blev 885 MSEK (1 027), som en effekt av 

minskande volymer och högre priser, vilka till viss del 

motverkades av den under året i genomsnitt svagare 

amerikanska dollarn. Även stigande vedkostnader 

påverkade resultatet. 

En viktig del i verksamheten 

är att 

genom PulpServices 

möta ökande krav på 

kvalitet, produktivitet 

och effektivitet. 

Produktion, 1 000 ton 


Mörrum 421 427 

varav barrsulfat 315 337 

lövsulfat 106 90 

Värö barrsulfat 383 396 

Mönsterås 762 703 



Tofte 396 392 



Folla CTMP 96 99 

Totalt 2 058 2 017 

Milj ton 

3 

2 

1 

0 

Världens största producenter 

av blekt sulfatmassa 2008 

Aracruz 

Arauco 

SÖDRA 

Riau 

CMPC 

Domtar 

Susano Papel 

e Celulose 

Ilim Pulp 

Mercer 

Exklusive specialmassor som fluff och dissolving. 

Användningsområden 

för Södras massor 

Tissue 28% 

Specialpapper 25% 

Magasinpapper 22% 

Finpapper 20% 

Övrigt 5% 

Södras massaleveranser till produktområdet 

Tissue har ökat de senaste åren. 

37 



”Vårt mål är att ytterligare stärka 

positionen som kundens första val.” 

Hur har Södra Cell utvecklats under året? 

– Vi har genomfört flera stora investeringar, främst 

inom energiområdet, bland annat på bruken i Värö och 

Mönsterås. Som en följd av detta har produktionen av 

energi ökat och vi siktar på att bli ännu större som 

energi leverantör. 

Gunilla Saltin 

vd Södra Cell 

Hur ser du på året som gått? 

– Vår marknadsposition är fortsatt stark. Vi behåller vår 

position och har till och med ökat marknadsandelen i 

Europa, främst för att konkurrenter i Kanada inte lyckats 

exportera till Europa på ett lönsamt sätt. Under andra 

halvan av året märkte vi en avmattning i efterfrågan, 

som för de flesta branscher. 

Hur arbetar ni för att öka kundnyttan? 

– Vårt mål är att ytterligare stärka positionen som våra 

kunders första val. Därför är det väldigt viktigt för oss 

att lyssna på dem och möta deras behov. Vi har samlat 

ett antal tjänster som rör kvalitet, produktivitet och 

effektivitet under namnet PulpServices. Här finns 

exempel vis logistiktjänster, olika redskap för prissättning 

och marknadsinformation. Vår senaste tjänst är Pulp- 

Services Environment, där kunderna kan hitta alla 

miljö data för våra produkter, och på så sätt få hjälp att 

göra miljödeklarationer för sina egna produkter. 



Svensk massa blir tyskt papper 

Anders Olofsson, Södramedlem i Trensum 

Jag är arvtagare till en fastighet med 40 hektar produktiv 

skogsmark. Jag arbetar utanför gården och har mycket god 

hjälp av Södra – och min far – i planeringen av rätt åtgärder 

för att utveckla skogen så bra som möjligt. Vi gjorde nyligen 

en gallring i ett drygt 30-årigt skogsparti, som delvis var 

skadat av stormar. Större delen gick till massatillverkning och 

Södras entreprenör gjorde verkligen ett mycket bra jobb i 

sammanhanget. 

Hartmut Gärtner, försäljningschef för Södra Cell 

i Tyskland 

För kunderna är det viktigt att Södra inte har egen papperstillverkning 

som konkurrerar med deras verksamhet. Dessutom är 

det en fördel att vi har fem olika bruk, att vi finns nära marknaden 

och har ett brett utbud av olika massor. Sammantaget 

gör detta oss till en pålitlig och flexibel leverantör. Vårt tjänstekoncept 

PulpServices och kundwebben PulpServices Online är 

också mycket uppskattade av kunderna, liksom att vi kan leverera 

skräddarsydda massor, exempelvis till tissue. 

Christoph Schlinkmann, inköpschef på tyska Wepa 

Med sulfatmassa av både barr och löv samt kemisk termomekanisk 

massa, CTMP, är Södra en multifunktionell leverantör. 

Tack vare mycket goda logistiklösningar får vi smidigt leveranser 

till de flesta av våra bruk. Genom PulpServices får vi på ett 

enkelt sätt uppdaterad information från Södra och våra ingenjörer 

är verkligen entusiastiska över dessa möjligheter. Vi vill 

stärka vår ställning på den europeiska marknaden för tissue 

och Södra har bidragit till detta under 2008. 

Tissue – papperet med den säkra tillväxten 

Prognoser pekar på att Kina 2020 går om Nordamerika som 

största marknad för tissue (mjukpapper). Med tanke på att 

dagens per capita-konsumtion i USA är 24 kilo per år mot tre 

kilo i Kina antyder prognosen en närmast hisnande utveckling. 

Vissa analytiker hävdar att förbrukningen av tissue i vissa fall 

är ett bättre mått på ett lands levnadsstandard än dess BNP. 

Den totala tillväxten för tissue i världen väntas ligga stabilt 

på tre-fyra procent om året, åtminstone till 2015. Motsvarande 

siffra för Europa väntas bli två–tre procent. Vid sidan av förpackningar 

är tissue det enda pappersslag som har god tillväxt 

i Europa. 

Mot denna bakgrund talar allt för att Södra Cells ökade satsning 

på tissuekunder ligger rätt i tiden. 2000 gick 14 procent av 

företagets massaproduktion till tissue, 2008 blev motsvarande 

siffra 28 procent och vid sidan av specialpapper är tissue nu det 

största produktområdet för Södra Cells massaleveranser. 

Utvecklingen väntas fortsätta och om fem år antas en ännu 

större andel av leveranserna gå till detta växande produktområde. 

Hittills levererar Södra Cell enbart till europeiska tissueproducenter, 

men följer samtidigt noga utvecklingen i Asien, 

framför allt i Kina. 

39 


Södra Timber – 

konstruktionsträ med hög kvalitet 

Södra Timber har under året arbetat intensivt med att såga timret från terminallagren 

efter stormarna Gudrun och Per. Produktionen har anpassats till den svagare marknaden 

samtidigt som investeringar genomförts. 


Södra Timber totalt 

Södra Timber levererar konstruktionsträ 

till byggvaruhandeln och 

träindustrin. 

3,2 milj m 3 fub timmer 1,6 milj m 3 sågade trävaror 


3 160 MSEK 

86 m 3 fub timmer 

43 m 3 sågade trävaror 

85 300 SEK 


Verksamhet – Södra Timber 

Södra Timber producerar och levererar konstruktionsträ 

till kunder inom byggvaruhandeln och den byggrelaterade 

träindustrin. Produktionen sker vid tio moderna 

sågverk i Mönsterås, Värö, Kisa, Traryd, Unnefors, 

Långasjö, Ramkvilla, Orrefors, Torsås och Åtvidaberg. 

80 procent av produktionen är granvaror och resterande 

20 procent furu. Timret anskaffas av Södra Skog. Råvaran 

från medlemmarnas skogar garanterar en långsiktig 

tillgång på timmer med jämn kvalitet. 

Nedgång efter fem stabila år 

Marknaden har utvecklats väl under de senaste fem åren 

och avslutades med en kraftig uppgång under 2006/2007 

då priserna steg med 35 procent. Under 2007 skedde 

sedan en kraftig lageruppbyggnad på grund av ökad produktion 

i Sverige och Europa efter stormarna. I kombination 

med att konjunkturen började vika under 2008 

medförde detta ett prisfall. Nedgången har varit konstant 

under året och dagens prisnivåer är lägre än vad de 

var före uppgången 2006. 

Avmattningen i konjunkturen innebär också en minskad 

konsumtion, vilket framför allt har märkts på den engelska 

marknaden. Redan 2006/2007 vek den amerikanska 

marknaden snabbt och exporten från Europa till USA 

minskade kraftigt. Produktionen i Skandinavien har 

successivt minskat och sjunker nu även i Tyskland och 

Österrike. 

Osäker marknad 

Södra Timbers största marknad är Sverige, men export 

sker till de flesta europeiska länder samt USA, Japan och 

Mellanöstern. Bolaget fortsätter expandera, och undersöker 

för närvarande möjligheterna till en såg etablering 

i Billingsfors i Dalsland. Ett flertal utvecklingsprojekt 

bedrivs också på produktsidan, främst vad gäller limmade 

produkter. Exempelvis utvecklas nya typer av bjälkar 

och stommar för konstruktionsändamål. 

Den försämrade marknadsbilden medför dock stor 

osäkerhet om det kommande året. Troligtvis kommer 

strukturen i den europeiska sågverksindustrin att ändras, 

exempelvis har produktionen minskat i Finland med 

30 procent. Även Södra Timber har tvingats vidta åtgärder 

för att möta den förändrade marknadssituationen 

och har varslat om uppsägningar i bland annat Traryd 

och Kinda. Under året har produktionen minskat med 

150 000 m³, vilket motsvarar knappt 10 procent av den 

totala produktionen. 

Intensivt investeringsprogram 

Under de senaste åren har Södra Timber genomfört ett 

intensivt investeringsprogram. Detta kulminerade med 

en investering i nytt justerverk/hyvleri i Långasjö, som 

tas i drift i början av 2009. Beslut om investeringar har 

också tagits om produktion av tryckimpregnerat virke i 

Värö, samt för att under våren kunna starta produktion 

av sexmeterslängder i Mönsterås. 

Resultat 

Nettoomsättningen minskade till 3 160 MSEK (3 696). 

Rörelseresultatet blev –49 MSEK (586) som en följd av 

minskad efterfrågan, lägre försäljningspriser och minskad 

produktion. 

Vid Södra Timbers 

tio sågverk hanteras 

råvara från medlemmarnas 

skogar, vilket 

garanterar en långsiktig 

tillgång på timmer 

med jämn kvalitet. 

Fakta 



Rörelseresultat, MSEK –49 586 

Avkastning på operativt kapital, % neg 40 



Produktion, 1 000 m 3 1 601 1 702 

Timmerförbrukning, 1 000 m 3 fub 3 222 3 488 


MSEK % 

600 

40 

450 

30 

300 

20 

150 

10 

0 

0 

–150 

04 05 06 07 08 


operativt kapital 

–10 


2004 exklusive 

nedskrivningar 

och avvecklingskostnader 

41 



”Trä tar marknadsandelar från andra material, 

inte minst av miljöskäl.” 

Peter Nilsson 

vd Södra Timber 

Hur har ni arbetat under året? 

– Vi har sågat mycket av terminaltimret efter stormarna 

Gudrun och Per. Ungefär hälften av råvaran har kommit 

från terminalerna och det stormtimmer som är kvar ska 

vi såga upp så fort som möjligt under 2009. Det finns ett 

klart samband mellan logistik och kvalitet. Vi hade som 

mål att ha timret på terminal senast fjorton dagar efter 

avverkning och vi ser en klart sämre kvalitet på timret, 

där vi inte lyckats med detta. Sammantaget är vi dock 

nöjda med kvaliteten på virket från terminalerna. 

Hur utvecklas verksamheten? 

– Vi har bra fart i produktivitetsarbetet och genomför 

elva–tolv idéer i veckan. Hur vi genomför förslagen och 

uppfyller våra mål mäts noga för att vinsterna av idéerna 

ska kunna kvantifieras. Vi jobbar även intensivt med 

arbetsmiljön. Inom ramen för TimberPlus, vårt projekt 

för förbättrad produktivitet och arbetsmiljö, bedriver vi 

ett systematiskt förebyggande arbete. Målet är att halvera 

arbetsolyckorna från 2007 till 2009. Så här långt har vi 

väldigt positiva resultat. 

Vad är viktigast nu? 

– Trä tar marknadsandelar från andra material, inte 

minst av miljöskäl. Det är viktigt att arbeta fram bra 

produkter som kan tillgodose marknaderna, även om 

konjunkturen i dagsläget är nedåtgående. Det finns ett 

demografiskt byggbehov på flera marknader, exempelvis 

i USA och England, och på några års sikt behövs nybyggande 

där. Vi tror på en ljus framtid, det gäller att blicka 

framåt och vara beredda när vändningen kommer. 

Styrelse 

Ordinarie 


Christer Segerstéen, v. ordf. 

Peter Nilsson, vd 

Anders Grennborg 

Eva Nygren 

Jan-Olof Thorstensson 

Bo Wilhelmsson 

Leif Häggsgård, PTK 

Jimmy Landefjäll, LO 

Suppleanter 

Kurt Karlsson, LO 

Magnus Lindström, LO 

1 000 m3fub 

3 500 

2 800 

2 100 

1 400 

700 

0 

Timmerförbrukning vid sågverken 

04 05 06 07 08 

Milj m3 

6 

4 

2 

0 

Europas största producenter 

av sågade trävaror 2008 

Stora Enso 

Klausner 

UPM-Kymmene 

Setra 

Klenk Holz 

Rettenmeier 

Södra 

SCA 

Mayr-Melnholf Holz 

Finnforest 



Vid Södra Timber Mönsterås, koncernens största sågverk, finns en modern råsortering. 

43 



Anpassning till kundernas behov 

Bo Henrysson, Södramedlem i Påryd 

Så länge jag varit skogsägare har jag levererat till de närbelägna 

sågverken i Torsås och Långasjö. Av miljöskäl är det viktigt att 

transporterna inte blir för långa och jag vill också bidra till att 

människor i den här bygden får arbete och inkomster. Som liten 

pojke var jag med och röjde i bestånd som idag ger högkvalitativt 

sågtimmer vid slutavverkning. På 1950-talet var jag också 

med och frösådde ett tallbestånd som ser mycket lovande ut. 

Lars Lövebrant, säljare på Södra Timber 

Vi och kunden har gemensamma intressen av att kapa kostnader. 

Det pågår en ständig utveckling och förändring i produktfloran. 

Som säljare är det min roll att fånga upp och vara lyhörd 

för de förändringar och förbättringar som kunden och marknaden 

kräver. Det är också min uppgift att utvärdera de olika förslag 

som kommer fram i samtal med kunden och föra dem 

vidare in i organisationen. 

Pär Pettersson, inköpschef på Byggmax 

Vi kallas ibland för byggvaruhandelns svar på Ikea och är idag 

den snabbast växande kedjan i Norden. Vår affärsidé är att 

alltid leverera minst lika bra kvalitet som övriga byggmaterialhandeln 

– till lägsta pris. Genom att vi håller oss till ett begränsat 

sortiment, cirka 1 300 artiklar, har vi alltid alla produkter 

tillgängliga för våra kunder. Vi samarbetar endast med leverantörer 

som är kända för god kvalitet och genom centrala och 

moderna inköpsrutiner förenklar vi också deras försäljningsarbete. 

Marknaden vill ha allt mer färdiga produkter 

Trenden i trävarubranschen går mot allt mer färdiga produkter. 

Kunderna vill exempelvis ha ytterpanel som är grundmålad 

och ibland också färdigmålad. Reglar, bjälklag och liknande 

ska vara kapade till exakta längder för respektive användningsområde. 

Kundstyrningen ända in till sågverkens kapningsutrustning 

blir därmed allt tydligare. 

Kunderna, det vill säga de stora bygghandelskedjorna, kräver 

också allt mer tajmade leveranser eftersom de vill undvika 

för stora lager. En del kan kräva leveranser tidigt på morgonen, 

innan varuhuset öppnar. Kunderna blir också allt större, 

de stora kedjorna växer genom uppköp. 

När det gäller efterfrågan på marknaden är svackan just nu 

den största på flera årtionden och vändningen kanske inte 

kommer förrän 2010 eller 2011. Därmed kan också konkurrensen 

och kundkraven förväntas öka ytterligare. 


Gapro – 

kundanpassade interiörträprodukter 

Gapro behåller positionen som marknadsledare i Norge och Sverige, och 

intensifierar närvaron på den danska marknaden. Nya förvärv i Norge och 

Sverige bidrar till en ännu starkare ställning och ett bredare produktprogram. 


Gapro totalt 

Gapro tillverkar interiörprodukter 

i trä. Råvaran köps bland annat 

från Södras sågverk. 

Sågade trävaror 


Lister 

Panel 

Golv 

870 MSEK 

23 500 SEK 

45 


Verksamhet – Gapro 

Gapro behöll 

positionen som 

marknads ledare. 

Förutom hemmamarknaderna 

Sverige, 

Norge och Danmark 

ligger fokus på 

expansion i Tyskland. 

Gapro är Skandinaviens ledande tillverkare av interiörprodukter 

i trä. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför 

kundanpassade interiörträprodukter för hemoch 

offentlig miljö. 

Verksamheten bedrivs på åtta orter i Sverige, fem i 

Norge och en i Danmark. De svenska enheterna ligger i 

Ronneby, Kallinge, Grimslöv, Våxtorp, Hedåker, Sävar, 

Jokkmokk och Södra Vi. 

Gapro Norge finns i Gardermoen, Brumunddal, Arendal, 

Skodje och Flisa. Den danska verksamheten finns i Sunds. 

Distributionen är snabb och effektiv på de skandinaviska 

marknaderna. 

Fortsatt stark marknadsposition 

Sverige, Norge och Danmark är hemmamarknader och 

står för den största delen av omsättningen. I Asien finns 

kunderna främst i Japan och Sydkorea. Övriga exportmarknader 

är Tyskland, Irland och Östeuropa. 

Gapro behöll sin position som marknadsledare under 

2008. Företaget genomför dessutom en expansion i en 

handfull exportländer. Fokus är på marknaderna i Danmark 

och Tyskland, vilka även i fortsättningen kommer 

att vara viktigast. I Danmark förvärvades en golvfabrik 

2007 och nu lanseras hela Gapros produktprogram på 

den danska marknaden. 

Genomförda förvärv 

Under 2008 genomfördes två förvärv. I Flisa vid Kongsvinger 

i Norge förvärvades listtillverkaren Magne Bråthens 

och i Sverige BDL Bygg- och Dekorlist i Jokkmokk, som 

tillverkar lister i MDF. 

Produktionen i Arendal avslutades och i stället etablerades 

ett centrum för distributionen i södra Norge. Dessutom 

avslutades verksamheten i Drammen och produktionen 

har flyttats till Kallinge. 

Vikande konjunktur 

Under senare delen av 2008 avmattades konjunkturen 

starkt i byggbranschen. Gapro märker av detta genom 

minskade volymer på samtliga kunder. Exporten har 

minskat under året på grund av hårdare konkurrens och 

lågkonjunktur i exportländerna. 

Trenden pekar mot ett minskat byggande under 2009, 

liksom färre renoveringsprojekt, vilket kommer att 

påverka verksamheten. 

Genomförda investeringar 

Under året genomfördes investeringar för att öka automationen 

i anläggningarna och minska det manuella 

arbetet. Stor vikt har också lagts vid projekt och investeringar 

som förbättrar arbetsmiljön. I anläggningarna 

genomförs mindre produktivitetsprojekt för att minska 

flaskhalsar och tunga moment. 

En tydligare inköpsorganisation har byggts upp för 

anskaffningen av råvaror och handelsprodukter, liksom 

en ny logistikfunktion. Detta ger skalfördelar och effektivare 

arbetsprocesser. 

Resultat 

Nettoomsättningen steg till 870 MSEK (849). Rörelseresultatet 

blev 38 MSEK (43) som en följd av den starka 

avmattningen av konjunkturen i byggbranschen. 

Fakta 


Nettoomsättning, MSEK 870 849 

Rörelseresultat, MSEK 38 43 

Avkastning på operativt kapital, % 13 18 




MSEK % 

40 

25 

32 

20 

24 

15 

16 

10 

8 

5 

0 

05 

06 

07 08 

0 

Avkastning på operativt kapital 


Gapro är ett eget affärsområde 

från 2005. 



”Vårt miljötänkande genomsyrar 

hela verksamheten.” 

Vad är Gapros styrka jämfört med konkurrenterna? 

– Vi har en kunnig och engagerad personal som prioriterar 

kunderna. Det visar sig i att vi är flexibla, exempelvis när 

det gäller leveranstider, emballage och sortiment, och 

vår ledstjärna är att uppfylla kundernas önskemål. 

Håkan Svensson 

vd Gapro 

Hur har efterfrågan på era produkter förändrats? 

– Vi har haft merförsäljning tack vare ”Martin Timelleffekten”. 

Hemmasnickartrenden har gjort att vi kunnat 

lansera många nya produkter och dessa har varit väldigt 

lyckosamma. Vi fortsätter under kommande år att 

lansera nya produkter och nya kulörer inom listverk, 

golv och panel. 

Hur arbetar ni för miljön? 

– Miljötänkandet genomsyrar verksamheten, och vi 

arbetar löpande med miljöåtgärder som tekniska förbättringar 

och vidareutveckling av rutinerna. Vårt 

miljö ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001, och 

genom att tillämpa kretsloppstänkande i systemet ser vi 

verksamhetens totala miljöpåverkan. Bland annat strävar 

vi efter att minska resursförbrukningen. I praktiken 

innebär detta till exempel att använda mer inhemskt 

lövträ och att optimera logistiken mellan anläggningarna. 

Försäljning per marknad 

Sverige 53% 

Norge 37% 

Danmark 6% 

Övriga 4% 

Försäljningen avser omsättning. 


MSEK 

1 000 

800 

600 

400 

200 

Styrelse 

Ordinarie 


Håkan Svensson, vd 

Peter Berntsson 

Nils-Erik Brännvall, LO 

Lena Ek 

Carl-Olov Holmström 

Anders Ripström 

Suppleant 

Jan-Olof Rydberg, LO 

0 

05 

06 

07 08 

Gapro är ett eget affärsområde 

från 2005. 

47 



Medlemsvirke blir kundanpassade lister 

Bo Karlsson, Södramedlem i Södra Vi 

När min far var liten fick han ett öre per träd av sin far för att 

stamkvista ett sju hektar stort område tallar. Min farfar var förutseende 

– de tallarna betingar idag ett extra högt pris. Transporterna 

blir också korta, eftersom vi levererar till ett sågverk i 

närheten som är specialiserat på kvistfritt virke. För egen del 

fortsätter jag – med mina barns hjälp – att på detta sätt skapa 

högkvalitativt tallvirke i min skog. 

Peter Gustafsson, försäljningschef på Gapro 

Det är bara sidobräderna, timmerstockarnas ”filéer” som 

duger till våra lister, vilket betyder att vi köper från flera sågverk. 

Merparten av de stora byggvarukedjorna i Sverige finns på 

vår kundlista. De är tuffa prispressare, men vet att vi alltid står 

för kvalitet och leveranssäkerhet och vi har ett bra samspel 

med dem. Beijer Byggmaterial är en av våra största och viktigaste 

kunder. 

Peter Sjöström, produktchef på Beijer Byggmaterial 

Gapro har utvecklats till en av våra viktigaste leverantörer, med 

en bra produktbredd, hög och jämn kvalitet och bra tillgänglighet. 

Deras servicekoncept med automatisk lagerpåfyllning är 

utmärkt. De jobbar generellt progressivt och leder marknaden 

i stället för att följa den. Vi har haft ett tätt samarbete de 

senaste åren och de har verkligen anammat våra krav. Jag 

skulle gärna se mer av sådant arbete i fler led inom Södra. 

Goda marknadsutsikter efter lågkonjunkturen 

Furulist är den enskilt största produkten i Gapros utbud av 

interiörprodukter. Den utvalda råvaran, sidobräderna, utgör 

bara tre–fem procent av timmerstockarna. 

Prognosen för furulistens tillväxt är god, även om en 

avmattning märkts under senare delen av 2008 och väntas 

fortsätta under åtminstone första delen av 2009. 

Det har blivit allt mer populärt med målad furulist, liksom 

list gjord av ek. En variant av den senare är fanerad eklist, 

något som Gapro inte producerar men ändå har i sitt samlade 

produktutbud. 

Bland Gapros kunder återfinns stora byggvarukedjor som 

Optimera, Interpares, Byggtrygg, Bolist, Bauhaus, K-rauta och 

Beijer Byggmaterial. 

Gapro har produktion i Sverige, Norge och Danmark. 

Företaget är idag marknadsledare inom interiörträ i Norden, 

med allra starkast ställning i Sverige. 



Södra Vindkraft – utnyttjar goda 

vindlägen på medlemsmark 

Under Södra Vindkrafts första år som fristående affärsområde har verksamheten 

utvecklats väl. Intresset är stort från medlemmarna och många projekt är nu under 

utveckling och tillståndsprövning. 

Vindkraft ger förnybar energi, 

som möter en ökad efterfrågan. 

30 pågående 

projekt 

omfattande 

250−300 kraftverk 

sammanlagd effekt 

1,5−1,8 TWh 

49 


Verksamhet – Södra Vindkraft 

Responsen från 

ägarna har varit 

mycket positiv. Vid 

årets slut hade 350 

skogsägare tecknat 

kontrakt för 275 verk. 

Användningen av fossila bränslen är en av de mest 

bidragande orsakerna till ökade koldioxidutsläpp, som i 

sin tur påverkar klimatet. I många länder pågår olika 

program för att minska användningen av fossila energikällor 

och i stället öka användningen av förnybar energi. 

En källa till förnybar energi är vindkraften, som fått en 

allt större utbredning i Sverige. 

Regeringens planeringsmål säger att 10 TWh ska 

komma från vindkraft 2015, jämfört med dagens 

1,4 TWh. Energimyndigheten går ännu längre och 

föreslår att 30 TWh ska komma från vindkraft 2020. 

Självförsörjande på el 

Södra har under flera år arbetat för att bli självförsörjande 

industriellt när det gäller el och ta tillvara den el 

som produceras vid massabruken. När detta mål är uppnått 

sedan en tid tillbaka tas ytterligare ett steg, att producera 

och sälja el till medlemmar, anställda och andra 

konsumenter. El från bruken ska successivt kompletteras 

med el från vindkraft. 

Sedan den 1 januari 2008 är Södra Vindkraft ett nytt 

affärsområde. Under året har mycket arbete lagts på att 

hitta lämpliga områden för vindkraftverk, och hantera 

intresseanmälningarna från medlemmar. Responsen 

från ägarna har varit mycket positiv. Vid årets slut hade 

350 skogsägare tecknat kontrakt för 275 verk. Tillsammans 

med projekten vid industrierna och på Södras 

egen skogsmark omfattar den totala projektportföljen 

325 verk. 

Tidskrävande förberedelser 

Nästa steg är tillståndsprocessen, vilken kan vara ganska 

tidskrävande. Tillstånden hanteras av både kommunerna 

och länsstyrelserna, och det krävs både bygglov 

och miljötillstånd för vindkraftverk. Ett nytt regelverk 

kring miljöprocessen är på gång, vilket förhoppningsvis 

kommer att effektivisera processen. Ett strikt regelverk 

finns också gällande bullernivåer och närhet till annan 

bebyggelse. 

Inför planerade byggen av vindkraftverk anordnar 

Södra Vindkraft samrådsmöten där intressenter och 

närboende får information och kan ställa frågor. Samverkan 

sker också med andra aktörer, exempelvis när 

det gäller elanslutning och resultat av vindmätningar. 

Medlemmarnas positiva reaktion visar att inriktningen 

på förnybar energi är strategiskt riktig. Arbetet 

fortsätter med de projekt som finns i företaget. Tillståndsfrågorna 

är en stor utmaning, liksom arbetet med 

elanslutningar, där det råder viss kapacitetsbrist. Vindmätningar 

kommer att fortgå på ett femtontal platser för 

att säkerställa att de valda platserna är lämpliga. Förhoppningen 

är att fler projekt beviljas tillstånd, och att 

byggandet därefter kan inledas. 

Styrelse 


Gustav Tibblin, vd 

Mattias Johansson 

Roland Löfblad 

Mikael Staffas 

Pågående projekt 

1 Värö 

2 Släne 

3 Hylte 

4 Hästilt 

5 Saxnäs 

6 Fathult 

7 Skäckarp 

8 Skogaby 

9 Össjöhult 

10 Språxhult 

11 Svenshult 

12 Gunghult 

13 Snärshult 

14 Rya 

15 Vånga 

16 Mörrum 

17 Johanneshus 

18 Toftaholm 

19 Blädingeås 

20 Lyckås 

21 Höglandet 

22 Äskås – Harshult 

23 Marjult 

24 Attsjö 

25 Mönsterås, Em, 

Kråkerum, Torp 

26 Hunderum 

27 Sjöatorp 

28 Skäftesfall 

29 Rosenholm 

1 

Göteborg 

2 

3 

4 5 

6 7 

9 

12 

8 10 

11 

14 

13 

Helsingborg 

Malmö 

20 

17 18 

Jönköping 

27 

19 

21 

28 

22 29 

23 

Växjö 

24 

15 16 

25 

26 


Verksamhet – Södra Vindkraft 

”Medlemmar och markägare har 

mottagit vindkraften mycket väl.” 

Gustav Tibblin 

vd Södra Vindkraft 

Varför satsar Södra på vindkraft? 

– Vi tror på vindkraften. Det är en utmärkt energikälla 

för att ersätta fossila bränslen och ett bra sätt att utnyttja 

medlemsmark. Södra har länge arbetat med en hållbar 

utveckling när det gäller energi, och är sedan en tid nettoleverantör 

av el. Nu ser vi möjligheter att bygga vidare 

på detta och ytterligare öka produktionen av grön el. 

Hur långt har ni kommit i dagsläget? 

– Medlemmar och markägare har mottagit vindkraften 

mycket väl, och vi har fått ett stort antal ansökningar. 

Nu har vi valt ut ett 30-tal projekt som vi går vidare 

med. Vi har tillstånd att bygga sju verk i Mönsterås, 

och vi har också fått bygglov i Värö. I Mörrum är det 

svårare, kommunen är återhållsam. 

Hur hanteras konkurrensen? 

– Vi försöker välja ut de bästa vindlägena, men självklart 

kan markägare välja att arrendera sin mark till konkurrenter. 

Dock finns det plats för alla. Regeringens planeringsmål 

är att 10 TWh ska komma från vindkraft 2015, 

och Energimyndigheten föreslår 30 TWh 2020. Investeringen 

i vindkraft i Sverige kommer att ligga på mellan 

50 och 150 miljarder kronor. Det är en gigantisk infrastruktursatsning, 

och det finns gott om plats för många 

aktörer. 

Södra startar elbolag 

Södra har etablerat ett eget elbolag. Inledningsvis säljs el 

från massabruken och efterhand utökas detta med el från 

vindkraften. Leveranserna startade den 1 januari 2009. 

Södra säljer sedan tidigare via elbörsen NordPool. 

51 


Hållbar utveckling – Medarbetare 

Södra lockar som långsiktig arbetsgivare 

I februari 2009 startade 

en ny omgång av 

Södras traineeprogram. 

Av de elva 

som rekryterats är 

åtta kvinnor och 

tre män. 

Södra ska vara en attraktiv arbetsplats, både för dagens och framtidens 

medarbetare. Arbetet med personalfrågor är långsiktigt och samordnat 

inom koncernen. 

Attraktiv arbetsplats ska locka unga 

Rekrytering av nya medarbetare är ständigt aktuell. 

Liksom andra organisationer får Södra under kommande 

år stora pensionsavgångar. Därför är det viktigt för Södra 

att vara en attraktiv arbetsplats. Ett led i arbetet att presentera 

företaget är att delta i mässor, arbetsmarknadsdagar 

och liknande aktiviteter. Fokus ligger främst 

på Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Tekniska 

Högskola, samt till viss del Växjö universitet. 

För att säkra tillgången på framtida ledare genomförs 

traineeprogram. I februari 2009 startade en ny omgång, 

dit elva personer rekryterats. Av dessa nyutexaminerade 

civilingenjörer, jägmästare och ekonomer är tre män och 

åtta kvinnor. 

Utvärderingar med positivt resultat 

Under året har ett antal aktiviteter genomförts vid Chalmers 

och Lunds Tekniska Högskola. Utvärderingar har visat 

att Södra klättrar i studenternas rankning av de mest 

attraktiva arbetsplatserna. Målet är att fler studenter ska 

söka sig till Södra, och resultatet under 2008 visar att 

Södra närmar sig målet. 

Gemensamma arbetssätt 

Personalcheferna i respektive affärsområde träffas regelbundet 

för att utbyta erfarenheter och information. I detta 

ingår att hitta gemensamma rutiner för hela koncernen, 

exempelvis för medarbetarsamtal och rekrytering. Personalcheferna 

ansvarar sedan för att omsätta Södras gemensamma 

rutiner i den egna verksamheten. 

Introduktion av nyanställda 

Alla nyanställda i koncernen genomgår ett introduktionsprogram, 

med representanter för koncernledningen. 

Syftet är att ge alla en gemensam bild av koncernen, 

samt att ge nyanställda möjlighet att träffa kollegor från 

andra delar av organisationen. Under året deltog 225 

anställda i någon av de sex träffar som hölls. Utöver 

detta har affärsområdena egna introduktionsprogram. 

Arbetsskador 

När målet att minska arbetsskadorna sattes fick alla affärsområden 

i uppgift att formulera aktiviteter för att minska 

skadorna. Det viktigaste var att bryta den trend av ökade 

arbetsskador som Södra haft de senaste åren. Detta fokuserade 

arbete har gett resultat, och arbetsskadefrekvensen för 

2008 är väsentligt lägre än året innan. 

Sjukfrånvaro 

Arbetet med att minska sjukfrånvaron i koncernen fortsatte 

med gott resultat. Sjukfrånvaron är nu på en historiskt 

låg nivå. Framför allt minskar långtidssjukfrånvaron, 

möjligen som en följd av att rehabiliteringsinsatserna 

blivit bättre. 

Nyckeltal 

2008 2007 2006 2005 2004 


Andel kvinnor, % 18 17 17 17 17 

Personalomsättning, % 7,0 7,8 7,0 4,9 4,7 

Genomsnittsålder, år 44 44 44 44 44 

Löner inkl sociala kostnader, MSEK 2 160 1 901 1 746 1 790 1 709 

Personalomsättning: Nyanställda plus avgångar, dividerat med det genomsnittliga antalet anställda. 

Åldersfördelning 

Ålder 

> 61 

56–60 

51–55 

46–50 

41–45 

36–40 

31–35 

26–30 

< 25 

0 5 10 15 20 % 


Hållbar utveckling – Medarbetare 

Sociala frågor 

Södra stödjer det lokala föreningslivet på de orter där 

koncernen är verksam, men också föreningar som exempelvis 

arbetar för att förhindra droganvändning. Representanter 

för Södra är också ute i skolor och informerar 

om verksamheten, både själva och tillsammans med 

övriga skogsindustribranschen. Syftet med dessa projekt 

är att informera lärare inom exempelvis teknik, kemi 

och samhällskunskap, så att dessa kan ge eleverna en 

korrekt bild av hur det är att arbeta i branschen. Södra 

erbjuder också ungdomar praktikplatser och möjlighet 

till examensarbete. 

Mål för 2009 

En medarbetarenkät kommer att genomföras bland alla 

anställda för att mäta trivsel och nöjdhet. Senast en 

sådan undersökning genomfördes var 2007. 

Prioriterade aktiviteter under det kommande året är 

åtgärder för att öka Södras attraktivitet bland studenter 

och att minska arbetsskadorna för att komma närmare 

målet om arbetsskadefrekvensen 10. 

Sjukfrånvaron i Södra 

är nu på en historiskt 

låg nivå. Minskningen 

gäller framför allt 

långtidssjukfrånvaron. 

Traineeprogram ger framtida ledare 

Södra genomför sedan 2003 återkommande traineeprogram 

med syftet att bidra till kompetensförsörjningen av unga 

akademiker för att möta behovet av ledare och specialister. 

Traineeprogrammet startar vartannat år, och antalet traineer 

som rekryteras anpassas till rådande omständigheter. 

De traineer som anställs får en ”hemmaavdelning” och 

tillsvidareanställning inom Södra, och får delta i en mängd 

aktiviteter som ska ge god kännedom om koncernens olika 

verksamhetsgrenar. 

Traineeprogrammet anpassas till varje individ, men innehåller 

många gemensamma delar i form av utbildningar, 

studiebesök och produktivitetsarbete. Deltagarna får också 

praktisera på olika enheter inom Södra. 

Rickard Svensson deltog i det traineeprogram som nyligen 

avslutats. 

Varför sökte du till Södras traineeprogram? 

Jag hade hört talas om både programmet och Södra. 

Mina föräldrar är medlemmar i Södra, och en kompis till 

mig hade tidigare gått programmet och var mycket nöjd. 

Vad var bäst med traineeprogrammet? 

Det var att få en inblick i så många olika delar av Södra. 

Jag tillhörde Södra Timbers teknikavdelning, men fick besöka 

många andra verksamheter och prova på olika arbetsuppgifter. 

Tack vare det byggde jag också upp ett stort kontaktnät 

inom Södra, vilket jag har nytta av idag. 

Vad har du för befattning nu? 

Jag är navigatör på produktivitetsavdelningen. Under traineeprogrammet 

deltog jag i några produktivitetsprojekt, vilket var 

väldigt roligt, och efter programmets slut sökte jag mig hit. 

Rickard Svensson 

Pensionsavgångar 

Sjukfrånvaro 

Arbetsskador 

Antal 

% 

Antal 

Frekvens 

6 

120 20 

100 

80 

4 

90 15 

60 

60 10 

30 

2 

30 5 

20 

0 

0 0 

0 

04 05 06 07 08 

04 05 06 07 08 

06 07 08 09 10 11 12 13 14 

Södras anställda i Sverige 

Södras anställda i Norge 

Arbetsskadefrekvens 

Antal arbetsskador 

Genomsnitt svenskt näringsliv* 

*För 2008 saknas uppgift. 

Arbetsskadefrekvens: Antal arbetsskador med 

sjukfrånvaro x 1 000 000 / antal arbetade timmar. 

53 


Hållbar utveckling – FoU 

Forskning för hållbar utveckling 

Södras FoU söker 

metoder för att 

utnyttja material och 

råvaror så långt som 

möjligt innan de 

omvandlas till energi. 

Forskning och utveckling (FoU) är en central del i Södras verksamhet. 

Forskningen bedrivs både internt och tillsammans med externa samarbets - 

partner inom skog, massa och träbyggnad. 

Södras FoU har som mål att utveckla nya produkter, men 

också att bidra till effektivare metoder och processer. 

FoU strävar efter hållbar utveckling och resurshushållning 

genom att arbeta fram metoder som gör att material 

och råvaror utnyttjas så långt som möjligt innan de 

omvandlas till energi. 

liga Centrum och finska VTT för att ta fram nya metoder 

för att vidareförädla lignin, bark och hemicellulosa. 

Chalmers Tekniska Högskola är Södras hemuniversitet 

och här drivs sedan 2004 forskningsprogrammet 

Avancell Fibertekniskt Centrum. Även med Växjö universitet 

finns ett etablerat forskningsprogram. 

Centralt forum för FoU 

Under 2007 inrättades ett övergripande FoU-forum, 

för att underlätta informationsutbytet mellan bolagen 

och på koncernnivå. Fyra kompetensgrupper skapades; 

biomaterial, bioenergi, biokemikalier och biotillväxt. 

Idéer från forumet har resulterat i ett antal förstudier 

och projekt. 

Samarbeten på koncernnivå 

Avdelningen för FoU samarbetar med olika avdelningar 

inom Södra kring olika projekt. Just nu pågår ett projekt 

tillsammans med inköpsavdelningen. Ett försök genomförs 

med lastbilar och truckar, för att undersöka möjligheten 

och effekten av att köra Södras fordon med biodiesel. 

Inom koncernstab FoU bedrivs samarbeten även med 

högskolor/universitet och forskningsinstitut. Bland annat 

finns samarbeten med STFI, Göteborgs Miljövetenskap- 

Mer hållbar skogsproduktion 

Inom Södra Skog inriktas forskningen på att skapa en 

hållbar och effektiv skogsproduktion. Detta omfattar 

exempelvis framtagande av nya odlingsmaterial. Södraplantan 

är resultatet av ett omfattande utvecklingsarbete 

för att ta fram en täckrotsplanta som är lätt att 

plantera och motståndskraftig mot skador. Plantan har 

en grov stam, vilket gör den tåligare mot snytbaggar. 

Den har också ett optimalt rotsystem som ger snabb 

etablering och stabila ungskogar. 

Södra driver i externt samarbete ett utvecklingsprojekt 

beträffande ny röjningsmetodik, baserad på en ny 

röjsåg, kedjesågen. 

Forskning pågår för att effektivisera viltförvaltningen, 

och hitta sätt att minska skogsskador orsakade av vilt, 

samtidigt som viltbeståndet skyddas i så stor utsträckning 

som möjligt. 

Formulosa – förnybara förpackningar för framtiden 

I samarbete med TetraPak, Chalmers och Vinnova driver 

Södra projektet Formulosa. Syftet är att utveckla ny 

materialteknologi för framtidens kartongförpackningar. 

Utvecklingen av nya kompositmaterial gör att det blir 

möjligt att ersätta fossilbaserade plastdetaljer på livsmedelsförpackningar 

med förnybara material. En ökad 

användning av skogsbaserad råvara bidrar också till ett 

uthålligare samhälle och en mer konkurrenskraftig skogsnäring, 

både lokalt och globalt. 

Projektet startade under 2008 och kommer att pågå 

i fem år, med slutmålet att ta fram prototyper för förnybara, 

kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga förpackningar. 



WooDi – den vedbaserade blöjan 

Tillsammans med Chalmers och SCA Hygiene Products 

ska Södra Cell utveckla en ny typ av blöja som är baserad 

på ved som råvara. Målet är att minska mängden oljebaserat 

material i den absorberande blöjkärnan med 

minst 50 procent, samtidigt som blöjans funktion och 

produktions- och hållbarhetsaspekter beaktas. 

Idag är merparten blöjor producerade av oljebaserat 

material, men konsumenterna efterfrågar mer hållbara 

material och produkter. Eftersom blöjor produceras i 

stora volymer och är en växande marknad finns vinster 

att hämta både för industrin och för miljön. Projektet 

startade 2008 och löper till 2012. 

Södra Skog deltar också i ett antal större forskningsprogram, 

både på nationell och internationell nivå. Programmet 

Future Forest omfattar bland annat skogsskötsel, 

ekonomi och riskhantering i en föränderlig värld (till 

exempel klimatförändring). 

I ett projekt som drivs av SweTree Technology deltar 

Södra för att bidra till att öka förädlingstakten i skogen. 

I detta program ingår exempelvis att ta fram frösticklingar. 

Södra arbetar också med att finna nya metoder 

för effektivare gallring. 

Forskningsprojekt pågår också för att hitta nya sätt att 

bryta stubbar, vilka används i produktion av biobränsle. 

Syftet är att brytningen ska ske på ett sådant sätt att den 

biologiska balansen i området bibehålls. 

Utveckling av trä som byggmaterial 

Tillsammans med Växjö universitet driver Södra Timber 

forskningsprogrammet CBBT, Centrum för byggande 

och boende med trä. Forskningen inriktas på att utveckla 

användningen av trä som byggmaterial. 

Södra Timber driver också ett utvecklingsprojekt för 

att snabba upp torkprocessen på sågverken, med lägre 

energiförbrukning. I detta försök tillämpas en ny torkmetod, 

och hittills har projektet visat goda resultat. 

Nya material till nya och gamla produkter 

På forskningsanläggningen i Värö arbetar 50 ingenjörer 

och forskare inom fiberkunskap och massateknik med 

vidareutveckling av både produkter och produktionsprocesser. 

FoU-laboratoriet har byggt upp möjligheter att utföra 

de olika stegen i processen för massatillverkning, för att 

kunna utvärdera och förbättra brukens massaproduktion. 

En stor del av forskningen inom Södra Cell handlar 

om att hitta nya användningsområden för vedråvaran. 

Genom att kombinera massafibrer med olika material 

kan existerande produkter vidareutvecklas, och fossila 

råvaror kan ersättas av förnybara. 

PulpServices Academy fungerar som en länk mellan 

marknadsavdelningen och FoU-avdelningen, med syfte 

att bistå kunderna med tekniskt samarbete, forskning 

och utveckling. Tjänsten Quality Data Online innehåller 

kvalitetsdata för respektive leverans av massa, och uppskattas 

mycket av kunderna. Under 2008 har PulpServices 

Online dessutom kompletterats med en tjänst innehållande 

produkternas miljödata. 

55 



Bioraffinaderiet kan 

liknas vid ett utbyggt 

massabruk där vedens 

alla delar förädlas. 

Södras forskningsstiftelse 

Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling 

och Utbildning bildades 1995. Stiftelsen har som uppgift 

att främja forskning och utveckling av betydelse för 

skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. 

Stiftelsen har de senaste åren beviljat anslag på 

10 MSEK per år till till olika projekt. 

Fortsatt fokus på forskning 

Investeringar i FoU är en förutsättning för Södras framtida 

konkurrenskraft. Under kommande år intensifieras 

arbetet med bioraffinaderierna. Bioraffinaderiet kan liknas 

vid ett utbyggt massabruk, där vedens alla beståndsdelar 

tas tillvara och förädlas. Tanken är att kombinera lösningar 

för att få fram olika material och kemikalier, och 

samtidigt utvinna så mycket som möjligt av råvaran som 

tas in i processen. 

Avancell har fått sin första doktor 

Den 7 november 2008 disputerade Johannes Bogren 

med avhandlingen ”Further insight into kraft cooking 

kinetics”, där han undersöker om det är möjligt att ytterligare 

effektivisera sulfatkoket och därmed utnyttja veden 

optimalt. 

Johannes Bogren är den första att avlägga doktorsexamen 

inom ramen för Södras forskningssamarbete med 

Chalmers Tekniska Högskola, samlat i programmet Avancell 

Fibertekniskt Centrum. I Avancell ingår forskare inom 

skogsindustriell kemiteknik, biopolymerteknologi, organisk 

kemi, teknisk ytkemi och kemisk apparatteknik. 

Talldiesel från Sunpine 

I samarbete med Preem och Sveaskog har Södra under 

2008 gått in som delägare i bolaget Sunpine. Bolaget ska 

tillverka talldiesel, ett förnybart fordonsbränsle baserat 

på tallolja. Detta kan ersätta fossila bränslen och bidra 

positivt till miljön genom minskade utsläpp av koldioxid. 

Talldiesel kommer att produceras av råtallolja, en 

bi produkt från skogsindustrins massaprocess. Bolaget 

har investerat i en anläggning i Piteå, vilken beräknas tas 

i drift under slutet av 2009. 


Hållbar utveckling – Produktivitet 

Strukturerade processer 

ger ökad produktivitet 

Idéer om förbättringar som ökar produktiviteten finns överallt i organisationen. 

Södra arbetar strukturerat för att fånga upp idéerna och ta tillvara de resurser 

och initiativ som finns i verksamheten. 

Produktivitetsarbetet samordnas centralt och har en 

gemensam struktur, även om anpassningar självklart 

görs till olika affärsområden. Projekt med goda resultat 

överförs till fler affärsområden, och idéer delas i organisationen. 

Förbättringsarbetet sker inom de flesta 

om råden och inriktas till största delen på arbetssätt, 

processer, kostnader och investeringar. 

Del av daglig verksamhet 

Tanken är att produktivitetsarbetet ska integreras helt 

i den dagliga verksamheten och att en accelererande 

effekt på så sätt uppnås i hela organisationen. Allt fler 

inser värdet av ökad produktivitet som en följd av det 

personliga engagemanget. Produktivitetsarbetet förankras 

i organisationen genom strukturerade processer 

för att identifiera och analysera förbättringsområden, 

samla in och prioritera förbättringsidéer och slutligen 

utvärdera och genomföra dessa. 

Förbättringsidéer kommer från de anställda i organisationen. 

Delaktigheten har ökat under året, och fler 

medarbetare än tidigare har lämnat in idéer om förbättringar. 

I snitt har 56 idéer i veckan genomförts, vilket är 

betydligt högre än uppsatt mål. Produktivitetsarbetet 

handlar dock inte bara om att öka antalet genom förda 

idéer, utan framförallt om att införa ett strukturerat 

arbetssätt i organisationen för att hela tiden bli lite bättre 

i det dagliga arbetet. 

Detta arbete är ett steg för att nå koncernens mål 

på en årlig produktivitetsförbättring med 2 procent. 

Förbättringen mäts med prisrensade intäkter och kostnader 

som jämförs med föregående år. Mätningen påverkas 

alltså inte av förändrat pris på virke eller produkt. Måttet 

speglar därmed de faktorer som organisationen kan 

påverka. Genom små steg och ständiga förbättringar realiseras 

målet. Under 2008 var förbättringen 3,8 procent. 

Produktivitetsambassadörer sprider budskap 

Stor vikt läggs vid att uppmuntra medarbetarnas engagemang 

och delaktighet. I organisationen har produktivitetsambassadörer 

utsetts och lokala arbetsgrupper formas 

för att driva förbättringsarbetet. Till sin hjälp har dessa 

grupper så kallade navigatörer på huvudkontoret, med 

specialkunskaper om metodik och analys. 

En förutsättning för att förslagen ska genomföras är 

att det finns mätbara mål. Dessa kan exempelvis utgöras 

av tidsvinster, ökad produktion, minskade omkostnader 

eller färre avbrott i produktionen. 

Under året instiftades ett pris för bästa produktivitetsarbete 

inom Södra. Årets pris tilldelades avdelningen 

Driftteknik på Södra Cell Tofte, där produktivitetsarbetet 

utvecklats väl och nu drivs strukturerat, som en naturlig 

del av verksamheten. 

Förbättringsidéer 

kommer från de 

anställda i organisationen. 

I snitt har 56 

idéer i veckan 

genom förts, vilket 

är betydligt högre 

än uppsatt mål. 

Genomförda förbättringsförslag 

Antal 

3 000 

2 500 

2 000 

1500 

1 000 

0 

500 

jan 08 dec 08 

Under 2008 genomfördes 2 933 

förbättringsidéer i Södras verksamheter. 

5 

0 

Ackumulerad 

produktivitetsutveckling 

% 

20 

15 

10 

01 02 03 04 05 06 07 

08 

Koncernens produktivitetsutfall beräknas 

genom en sammanvägning av utfallen för 

affärsområdena. Vid viktning används 

förädlingsvärden. Startår för mätningen 

är 2000. 

57 



Produktivitetsarbetet 

stöds av strukturerade 

processer för att 

identifiera och analysera 

förbättringsområden. 

Södra Skog 

Produktivitetsarbetet är samlat i programmet K2, fördelat 

på områdena inköp, flöde och plantor. Inom de två 

förstnämnda genomfördes under året utbildning för att 

införa det gemensamma arbetssättet och de nya verktygen 

i organisationen. K2 plantor har startat på plantskolorna 

i Falkenberg och Flåboda, och under hösten 

2008 började arbetet med Ordning och reda. 

Produktivitetsarbetet är nära knutet till arbetet med 

Södra Skogs IT-system. Under hösten 2008 genomfördes 

en stor utbildning i systemen med grunden i den kompetensutvärdering 

som genomfördes under våren. 

Södra Timber 

Produktivitetsarbetet är samlat i programmet Timber- 

Plus. Grundtanken är att många små förbättringar ska 

bidra till Södra Timbers övergripande mål om en produktivitetsökning 

med 3 procent. Förutom riktade 

förbättringsområden är en del av arbetet fokuserat på 

Ordning och reda, som syftar till att skapa ordning på 

arbetsplatsen och på så vis minska slöseri och effektivisera 

produktionen. 

Högre produktivitet i odlingsprocessen 

Engagemanget från medarbetarna var stort i Södra 

Odlarnas produktivitetsarbete som inleddes i början av 

året. Många förslag lämnades om förbättringsområden 

och några valdes ut för vidare bearbetning. 

Två områden hamnade i fokus: produktionen i såddlinjen 

och arbetet i växthusen. Inom dessa områden samlades 

ett antal idéer in. När dessa utvecklats ytterligare 

och utvärderats, valdes några ut för genomförande. Produktivitetsarbetet 

såg i grunden likadant ut på enheterna i 

Falkenberg och Flåboda, med viss lokal anpassning. 

Så snart arbetet kommit igång började ytterligare idéer 

strömma in. Sammanlagt var det 194 förslag som efter 

utvärdering ledde till att 57 genomfördes under året. 

Idéerna handlade om allt från att hindra att transportörer 

slirar så att krukorna inte åker in i tvätten som de ska, till att 

minska problemet med att fåglar äter upp frön i växthusen. 

Vid årsskiftet hade 37 av de 57 genomförda idéerna 

värderats; förbättringarna motsvarade drygt 1,5 miljoner 

kronor. Idéer som inte kan mätas i siffror utvärderas med 

hjälp av andra kriterier. Resterande idéer i de två fokusområdena 

beräknas bli genomförda under första kvartalet 

2009. 



Södra Cell 

Produktivitetsarbetet har som mål att uppnå effektivare 

processer vid bruken, samtidigt som volymerna ökar och 

kostnaderna sänks. Arbetet bedrivs genom riktade förbättringsområden 

och som löpande idéer. Ett exempel 

på förbättringsområde är rengöringen av filter på Södra 

Cell Mönsterås, där lösningen på problemet med igensatta 

filter minskat antalet stopp i produktionen. 

Under året har utbildningsinsatser genomförts för 

både chefer och nyanställda för ökad kunskap om produktivitetsarbetet. 

Utbildningen har genomförts av 

navigatörer och Södra Cells ledning. 

Gapro 

Produktivitetsarbetet är samlat i Stegen mot produktivitet. 

Grunden i modellen består av tre steg: Standardisera 

arbetsplatsen, Säkerställ utrustningen och Optimera 

arbetet. De tre stegen omfattar delaktighet från medarbetare, 

systematik och fakta. För 2009 är målet att varje 

anställd ska komma med tre idéer till förbättringar som 

ökar produktiviteten. 

Produktivitetsprojekt ger Mönsterås 

högre tillgänglighet 

Tjockmassa som satte igen filter i massaproduktionen var 

ett återkommande problem på Södra Cell Mönsterås. Problemen 

var kända och kunde delas upp i fem huvudgrupper: 

nivån i stupet, igensatta dukar, så kallade Zawa-ringar, 

lågt vakuum och koncentrationssvängningar i massan. Nu 

gällde det att kartlägga orsakerna. 

Medarbetarna kom med många idéer, som granskades 

och ungefär hälften valdes ut för genomförande. Exempelvis 

analyserades byten av Zawa-ringar, och lämpligt tidsintervall 

för byten planerades för att undvika akuta reparationer. 

Sammantaget gav lösningarna ett mycket bra 

resultat. 

En av grundstenarna i produktivitetsarbetet är att inse att 

det finns olika lösningar och att bästa resultatet ofta nås 

med en kombination av dessa. Idéer som är bra och lönsamma 

genomförs, vilket kan innebära att goda idéer väljs 

bort av ekonomiska skäl. 

I projektet på Södra Cell Mönsterås tog en operatör och 

en tekniker ett stort ansvar för att genomföra projektet. 

Detta ligger helt i linje med Södras strävan efter större delaktighet 

från alla i organisationen. Projektet med igensatta 

filter är ett bra exempel på hur Södra vill arbeta: en grupp 

löser problemet tillsammans och produktiviteten i verksamheten 

ökar. 

Bengt Jonsson och Mattias Hammargren, Södra Cell Mönsterås. 

59 


Klimatfrågan är vår tids största 

miljöutmaning. Södras miljöarbete 

sträcker sig hela vägen 

från medlem till kund – från frö 

till färdig produkt.

Hållbar utveckling – Miljö 

Uthålligt skogsbruk kan 

lösa klimatproblemet 

Skogen är basen för Södras produktion. Verksamheten bygger på skogens långsiktiga 

tillväxt. För tillverkningen av pappersmassa, trävaror och biobränsle behövs 18 miljoner 

kubikmeter vedråvara. Södra eftersträvar hållbarhet i alla sina aktiviteter. 

Välskött skog binder 

mycket koldioxid. 

Skogsbruk enligt 

svensk modell i 

världens produktionsskogar 

skulle vara 

positivt för kolbalansen. 

Globalt skulle ökade skogsarealer binda mer koldioxid 

och bidra till att lösa klimatproblemet. 

Södras uttag av råvara sker i ett uthålligt skogsbruk 

som förenar effektiv virkesproduktion och god miljöhänsyn. 

Arbetet är långsiktigt och omfattar hela produktionskedjan, 

från plantering, skötsel och avverkning 

av skog, via transport och förädling till färdig produkt. 

En hållbar utveckling innebär för Södra att ta hänsyn 

och sträva efter en positiv utveckling av både ekonomin, 

miljön och de sociala frågor som berör företaget. 

Klimatfrågan och Södras roll 

Utsläppen av växthusgaser i världen bidrar till den 

globala uppvärmningen. Förbränningen av olja, kol 

och naturgas ökar mängden koldioxid i atmosfären. 

Välskött skog binder mycket koldioxid. Skogsbruk 

enligt svensk modell i världens produktionsskogar skulle 

vara positivt för kolbalansen. I välskött skog ökar tillväxten 

och avverkningsmöjligheterna. Då världens 

skogar ofta är lågt bestockade är det ur produktionssynpunkt 

lämpligt att höja virkesförrådet. Genom åtgärden 

binds luftens koldioxid i ökade skogsarealer. Ökad 

avverkning ger möjlighet att ersätta produkter som 

medför utsläpp av koldioxid då de tillverkas. Trä är förnybart 

och kan användas till byggmaterial och bränsle, 

och ersätta fossila material. 

Under de senaste hundra åren har den svenska skogens 

tillväxt och förmåga att binda koldioxid ökat, genom 

effektiv skogsskötsel, gallring, avverkning och nyplantering. 

Utvecklingen i övriga Norden och Europa är ungefär likadan, 

men i många andra delar av världen finns behov av förbättringar. 

Stora ytor avskogas varje år, och många områden 

drabbas av omfattande skador genom insektsangrepp och 

skogsbränder. Genom att tillämpa ett uthålligt skogsbruk 

skulle man kunna bryta den ogynnsamma utvecklingen, 

och därmed minska tillskottet av koldioxid i atmosfären. 

Grönt körkort 

Södra kräver att de som arbetar med 

skogsvård och avverkning på uppdrag av 

Södra är entreprenörscertifierade enligt 

PEFC. I detta ingår krav på grönt körtkort 

som visar att man genomgått en 

kurs i hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. 

Den globala kolcykeln 

Världens virkesförråd minskar 

7,2 

Atmosfären 

760 miljarder ton 

+4 miljarder ton i årlig tillväxt 

Virkesförrådets 

förändring i % per år. 

1,0 

Sverige 

1,0 

Europa 

Nord- och 

Centralamerika 

2,2 

0,0 

Hela världen -0,2 

Fossila 

bränslen 

3 500 

miljarder ton 

Landvegetation 

inkl. mark 

2 200 

miljarder ton 

Havet 

38 000 

miljarder ton 

-1,0 

Afrika 

Sydamerika 

Asien 

Siffrorna vid pilarna anger hur mycket kol (i miljarder ton) som tillförs årligen. 

De övriga siffrorna anger hur mycket kol som har ansamlats. 

Virkesförrådet i världen minskar med 0,7 miljarder m 3 /år, vilket innebär minskad 

upptagning av ungefär 0,5 miljarder ton kol och 1,9 miljarder ton koldioxid. 



PulpServices Environment 

Södra Cell tillhandahåller tjänsten PulpServices till sina 

kunder, innehållande exempelvis verktyg för logistik och 

prissättning. Under 2008 utökades programmet med 

tjänsten PulpServices Environment, som erbjuder kunderna 

miljödata om Södra Cells produkter. 

Uppgifterna är viktiga för att kunderna i sin tur ska 

kunna miljömärka sina produkter. 

Genom skogsskötseln bidrar Södra och medlemmarna 

till att minska problemet med ökande halter växthusgaser 

i atmosfären. Projekt pågår också för att möta 

klimat förändringar som redan inträffat. Det handlar 

bland annat om valet av trädslag vid förändrat klimat 

och hanteringen av insektsskador, eftersom insekters 

beteende ändras vid exempelvis mildare klimat. 


Ett företags påverkan i form av totalt utsläpp av växthusgaser 

visas i ett så kallat klimatavtryck, eller carbon 

footprint. De olika växthusgaserna räknas om till koldioxidekvivalenter, 

den enhet som används för att ange 

klimatavtrycket. I medlemmarnas skogar binds sex 

gånger mer koldioxid än vad som släpps ut i Södras 

totala verksamhet. Det som binds i medlemsskogarna 

motsvarar drygt fyra miljoner ton koldioxid per år. 

De produkter som Södra och dess kundföretag tillverkar 

binder också kol, som finns kvar i produkterna tills de är 

förbrukade. Därefter kan de återvinnas, brytas ner biologiskt 

eller brännas, vilket då kan ersätta fossilt bränsle. 

En uthållig verksamhet 

Miljöarbetet utgår från koncernens miljöpolicy. Arbetet 

för att uppfylla målen bedrivs inom ramen för verksamhetssystemen, 

bland annat genom miljö- och energiledningssystemen. 

Medarbetarna utbildas för att kunna 

hantera miljöfrågorna på ett ansvarsfullt sätt. Arbetet 

sker i en linjeorganisation där cheferna har ett övergripande 

ansvar. 

Södras medlemmar förfogar över mer än två miljoner 

hektar skog. Många arbetar aktivt med skogsskötseln, 

och värnar även om andra värden än produktionen. 

Ofta är de också intresserade av rekreation, viltvård 

och naturvård. Skogsägarna beslutar själva om hur 

de ska sköta sina skogar och har då ett brett miljöperspektiv. 

Viktiga verktyg 

För att stötta medlemmarnas miljöarbete i skogen har 

Södra många verktyg. Några av de viktigaste är grön 

skogsbruksplan, generell hänsyn vid avverkning samt 

kravet att de som utför avverkningen ska ha grönt körkort. 

Som ryggrad i detta finns skogscertifieringen. 

Det bästa redskapet för att kombinera produktion och 

miljö på den egna fastigheten är den gröna skogsbruksplanen. 

I planen delas fastighetens skogar in i fyra kategorier. 

De visar var virket kan hämtas och vilka områden 

som bör lämnas för naturvård. Skogar med höga naturvärden 

kan skyddas genom frivillig avsättning eller 

genom ersättning från staten. 

Södras uttag av 

råvara sker i ett 

uthålligt skogsbruk 

som förenar effektiv 

virkesproduktion och 

god miljöhänsyn. 


Nettoupptag i skogen 

hos Södras medlemmar 

Skogsskötsel och avverkning 

Massaproduktion (Södra Cell) 

Produktion av sågade trävaror 

(Södra Timber) 

Produktion av interiörträ 

(Gapro) 

Produktion av biobränsle 

Transporter 

* 

* Baserat på Skogsstyrelsens 

beräkningar av förändringarna 

av kolförrådet i Sveriges skogar 

(Rikstax). Värdet avser årsmedelvärden 

under en femårsperiod 

i Södras medlemsområde. 

** Fjärrvärme, biobränslen, 

tallolja och el. 

Inköpt och såld värme och el** 

Bundet i Södras produkter 

Totalt 

CO 2 

ekv 

1 0 –1 –2 –3 

–4 

–5 –6 

Koldioxidekvivalent (CO 2 

ekv) är en gemensam måttenhet som gör det möjligt att jämföra effekten av olika växthusgaser med varandra. Ett ton koldioxid motsvarar ett ton 

koldioxidekvivalenter medan andra växthusgaser kan motsvara mer eller mindre. Negativa värden (gröna staplar) innebär ett upptag av koldioxid från atmosfären (kolsänkor), 

positiva värden (orange staplar) innebär utsläpp av koldioxid till atmosfären. 

Fossil koldioxid bildas vid förbränning av diesel och olja och anses bidra till klimatförändringar. 

63 



Södra tar ansvar för 

miljöarbetet och 

redovisar öppet 

resultaten. Arbetet 

granskas av miljörevisorer 

och resultaten 

ger underlag till 

förbättringar. 

Miljöcertifierade entreprenörer med grönt körkort 

utför avverkningen. De är utbildade för att kunna ta god 

generell hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. Det 

innebär bland annat att spara naturvårdsträd och lämna 

kantzoner. Dessutom lämnas och skapas högstubbar 

vilket gynnar djur som är beroende av död ved. 

Det finns många typer av skogar med höga naturvärden. 

Artrika lövskogar med vattendrag hyser en 

mångfald av växt- och djurarter. Det gör också betespräglade 

ekskogar i kulturlandskapet. I dessa inriktas 

skötseln på att bevara den biologiska mångfalden. 

En del i det uthålliga skogsbruket består i att minimera 

risken för insektsskador. Detta arbete ingår som 

en naturlig del i Södras skogsskötselstrategi. 

Plantering och hantering av hyggen 

Effektiv skogsföryngring har Södra arbetat med länge, 

vilket resulterat i olika typer av planteringsprojekt. 

Södra Odlarna har tagit fram en förädlad täckrotsplanta 

med stor överlevnadsförmåga. 

Ett uthålligt skogsbruk och framtida god tillgång på 

råvara förutsätter bra återväxt i skogen. Från utvalt frö 

producerar Södra egna plantor som blir nya skogar. 

Södra vill även i framtiden kunna hämta virke från 

skogen och behålla ett rikt och varierat landskap. 

En viktig del är hanteringen av hyggen efter avverkning. 

Om hyggesrester tas ut lämnas de mest näringsrika 

delarna (barr och kvistar), alternativt kan näringsuttaget 

kompenseras med askåterföring. Uttaget 

anpassas så att den biologiska mångfalden bevaras. 

Gröna bokslut 

Kvaliteten på den generella hänsynen vid avverkningarna 

följs årligen upp av särskilt utbildade skogsrevisorer. 

Resultatet sammanfattas i Södras gröna bokslut och 

används som underlag till förbättringar av rutinerna och 

vid utbildning av fältpersonalen. Under 2008 kontrollerades 

136 slutavverkningar och 70 procent av trakterna 

godkändes. Ett nyligen inlett utvecklingsprojekt ska 

vända den nedåtgående trenden. 

Ansvar, redovisning, granskning 

Södra erbjuder medarbetarna utvecklande uppgifter 

i en säker arbetsmiljö. Samhällskontakterna på olika 

nivåer är omfattande, liksom dialogen med företagets 

intressenter. I skogsbruket tar Södra hänsyn till friluftslivets 

behov. 

Södra tar ansvar för miljöarbetet och redovisar öppet 

resultaten. En strävan är att ha välinvesterade anläggningar 

som ligger i framkanten när det gäller teknik, 

miljö och lönsamhet. 

Arbetet granskas av miljörevisorer. Resultaten ger 

underlag till miljöförbättringar. 

Södras utsläpp 2008 

Totalt i ton samt procentuell fördelning på verksamheter. 

Fosfor 

Kväve 

COD 

AOX 

Stoft 

SO 2 

NO X 

ton 

391 

31 300 

141 

1 100 

2 600 

6 300 

74 Södra Cell 

0 20 40 60 80 100% 

Transporter 

Södra Skog 

Södra Timber 

Gapro 

I diagrammet visas fördelningen av utsläppen 2008. 

Den största andelen av utsläppen kom från 

tillverkningen av massa samt transporterna. 

Fosfor och kväve: Närsalter som bidrar till 

övergödning. 

COD: Mått på organisk substans i avloppsvatten. 

AOX: Mått på klor som är bunden till organisk 

substans i avloppsvatten. 

Stoft: Partiklar i rökgaser som bildas vid förbränning. 

SO 2 

: Svaveldioxid bildas vid förbränning av bl a olja 

och bidrar till försurning. 

NO X 

: Kväveoxider bildas vid förbränning och bidrar 

till försurning och övergödning. 



Certifiering av skogsbruket 

Södra erbjuder medlemmarna certifiering av skogsbruket 

enligt PEFC, som är en internationell standard 

för hållbart skogsbruk. Skogsägaren åtar sig att leva upp 

till standarden och till Södras naturvårdspolicy, vilket 

innebär att sköta skogen på ett ekonomiskt och ekologiskt 

uthålligt sätt. Medlemmen förbinder sig att arbeta 

enligt grön skogsbruksplan för fastigheten. Under året 

ökade den certifierade arealen med över 20 000 hektar 

och vid årets slut var 64 procent av medlemsarealen 

certifierad. 

Virkeslagring och terminalhantering 

Efter stormarna Gudrun och Per byggdes omfattande 

terminallager med stormfällt virke upp. Många av terminalerna 

har tömts och arbetet pågår med att återställa 

lagringsplatserna. Undersökningar visar att lagren haft 

liten miljöpåverkan och inte orsakat allvarliga skador. 

Några terminaler kommer att permanentas som beredskap 

inför framtida stormar. 

Hållbara transporter 

Transporterna bidrar till negativ miljöpåverkan, och 

arbetet med att minimera denna pågår ständigt. Genom 

effektiv planering undviks körning utan last. I bilarna 

används miljöklass 1 diesel och biologiskt nedbrytbar 

hydraulolja. Där så är möjligt används järnväg i stället 

för lastbil. 

Miljöledningssystem 

Certifieringar hos Södras enheter ISO9001 ISO14001 PEFC OHS18001 SS627750* 

Södra Cell X X X (X) X 

Södra Timber X X X 

Södra Skog X X 

Södra Skogsenergi X X 

Gapro X X 

*Energiledningssystem 

Höga krav på industrierna 

Södras ambition är att vara bättre än vad samhället 

kräver när det gäller miljöbelastningen. Verksamheten 

påverkar miljön främst genom utsläppen vid massatillverkningen 

och från transporterna. Övrig påverkan är 

jämförelsevis liten, men kan upplevas som störande 

när det gäller buller och lukt. Målet är att fortlöpande 

minska miljöbelastningen vilket historiskt varit möjligt, 

bland annat tack vare tekniska förbättringar. 

Industrierna arbetar med tillstånd enligt svenska och 

norska miljölagar. Södra driver 83 tillstånds- och anmälningspliktiga 

verksamheter i Sverige och två i Norge. 

Utsläppen och resursförbrukningen inventeras varje år 

och redovisas. Massafabrikernas miljöpåverkan är så låg 

att de uppfyller kraven för att kunderna ska kunna 

märka sina produkter med Nordiska Svanen. 

För leverans av certifierade produkter har Södra Cell, 

Södra Timber och Södra Skog spårbarhetscertikat från 

PEFC. Under slutet av året har arbete bedrivits för att 

kunna leverera FSC Controlled Wood, vilket är ett krav för 

att kunderna ska kunna FSC-certifiera sina produkter. 

Biprodukter 


Biprodukter, ton 168 000 173 000 

Fjärrvärme, GWh 419 334 

El, GWh 203 151 

Utsläpp till vatten 


AOX, ton 141 146 

COD, ton 31 300 34 100 

Kväve (Total-N), ton 391 367 

Fosfor (Total-P), ton 74 74 

Avfall 


Farligt avfall, ton 1 190 840 

Avfall till deponi, ton 80 200 94 500 

Av Gapros enheter ingår endast de svenska i tabellerna. 

Utsläpp till luft 


NO X 

, ton 6 300 7 400 

SO 2 

, ton 2 600 2 500 

Stoft 1 100 1 200 

Fossil koldioxid, 1 000 ton 540 680 

Biogen koldioxid, 1 000 ton 5 070 4 920 

65 



Södras naturvårdspolicy 

Södra får det mesta av sitt virke från skogar som ägs av 

privata skogsägare som också är företagets ägare. Skogsägarna 

beslutar själva hur skogarna ska skötas, men 

Södra ska genom skoglig rådgivning, service och virkeshandel 

verka för att miljö- och naturvårdsmålen tillämpas 

på medlemmarnas fastigheter och på andra fastigheter 

där Södra bedriver skogsbruk. Som stöd i detta arbete 

har Södras styrelse antagit en naturvårdspolicy. De övergripande 

målen i denna är: 

Biologisk mångfald 

Södra ska bedriva skogsbruk så att de växt- och djurarter 

som finns naturligt i skogen kan fortleva. 

Naturlig produktionsförmåga hos skogsmarken 

Skogsbruket ska bedrivas så att skogsmarkens naturliga 

produktionsförmåga bevaras. 

Bevarade kulturlämningar 

Södra ska verka för att i första hand ovanliga kulturlämningar 

i skogen bevaras. 

I Södras verksamheter sker arbetet i enlighet med 

miljöledningssystem ISO 14001. Detta betyder att kraven 

uppfylls som miljöcertifierade företag i hela världen 

lever efter. Certifieringarna utgör en kvalitetssäkring 

av både kompetens och trovärdighet. 

Energiprojekt 

Ett viktigt mål är att utnyttja råvaror och energi effektivt. 

Koncernen är nettoleverantör av el, och levererar 

alltså mer elenergi än vad som förbrukas i produktionen. 

I fokus för energiarbetet står att ytterligare effektivisera 

energianvändningen vid industrierna, vidareförädla 

biobränslen och öka produktionen av skogsbränsle. 

Vid massabruk, sågverk och övriga verksamheter 

omsätts stora mängder energi. Stor vikt läggs vid att 

utnyttja industriernas överskott av processvärme. Detta 

gör det möjligt att leverera energi i form av el, biobränsle 

och fjärrvärme till samhället. 

Elcertifikat 

Koncernens elproduktion medförde 2008 en tilldelning 

av 1,4 miljoner gröna elcertifikat. Elcertifikat används 

för att styra Sveriges elproduktion mot en ökad andel 

Miljökostnader 


Tillsyn, tillståndsärenden m m 11 11 

Miljöavgifter, skatter 25 31 

Drift av deponier, externreningar m m 33 28 

Personal, utveckling 36 27 

Premier certifierat virke 14 17 

Summa kostnader 119 114 

Resursförbrukning 


Kemikalier, ton 327 000 307 000 

Vatten, 1 000 m 3 122 000 133 000 

Inköpt el, GWh 343 378 

Fossilt bränsle, GWh 1 050 1 180 

varav eldningsolja, m 3 70 200 72 600 

Inköpt biobränsle, GWh 401 415 

Övrigt, ton 6 140 8 100 

Koncernens energistrategi är att minska eldningen med fossilt bränsle 

och öka förädlingen av biobränsle till grön el och fjärrvärme. 

GWh 

1 750 

1 500 

1 250 

1 000 

750 

500 

250 

0 

Elproduktion och elförbrukning 

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 

Elförbrukning 

Elproduktion 

Södra går mot att i princip bli självförsörjande med el. 

Elförbrukningen har stigit från 750 GWh 1995 till 1 720 GWh 

2008. Elproduktionen har ökat samtidigt som industrierna 

genomför elenergieffektiviserande program. 

Förbrukning av bränsle för 

produktion av värmeenergi och el 

Utlösta vedämnen från 

massatillverkningen 

77% 

Biobränsle – eget 15,3% 

Fossilbränsle 5% 

Biobränsle – inköpt 2,7% 

För att producera värme och el 

förbrukade Södra bränsle motsvarande 

14 800 GWh under 2008. Av bränslet var 

5 procent fossilt (eldningsolja). I övrigt 

användes biobränsle, varav den största 

delen är de vedämnen (lignin) som löses 

ut i tillverkningsprocessen. Övrigt bränsle 

är framför allt bark. 



förnybar el. Företag som producerar förnybar el tilldelas 

certifikat som de kan sälja för att få en intäkt för sitt miljöarbete 

och för teknikutveckling. Hushållen och andra 

elförbrukare betalar detta genom att köpa elcertifikat 

från sina elleverantörer. 

Energi en allt viktigare biprodukt 

Energin har sitt ursprung i skogen. Koncernens energiprodukter 

är positiva för klimatet, eftersom de erbjuder 

ett bra alternativ till fossila bränslen. Under 2008 svarade 

Södra för en tiondel av produktionen av förnybar el i 

Sverige. 

Den 1 januari 2009 började Södra sälja el direkt till 

slutkonsumenter via ett nystartat elbolag. I första hand 

erbjuds anställda och medlemmar att köpa grön el producerad 

vid massafabrikerna. El från vindkraft kommer 

att erbjudas när denna produktion kommit igång. 

Vid massafabriker och sågverk produceras värme i 

sodapannor och ångpannor. Värmen räcker både för 

eget behov och till att förse större delar av Varberg, 

Karlshamn, Mörrum, Mönsterås, Torsås och Kisa med 

fjärrvärme. Under 2008 levererade Södra sammanlagt 

419 GWh fjärrvärme. 

Södras sulfatfabriker producerar el av högtrycksångan 

från sodapannor och barkpannor. Totalt uppgick denna 

produktion till 1 700 GWh under året. 

Biobränsle 

Södra arbetar på olika sätt med att producera biobränsle. 

Biprodukter från industrierna, som bark, sågspån och 

kutterspån, används bland annat till pellets. Råvara från 

skogen som inte kan bli sågtimmer eller massaved blir 

i stället bränsleved. Torv finns i stora mängder på mossarna 

i södra Sverige, och skördas av Södra Skogsenergi 

tillsammans med markägarna. 

Under 2008 levererades 3,2 TWh biobränsle. Dessutom 

levererar Södra torv som utgör ett bättre alternativ för 

miljön än kol, olja och naturgas. 

Energiforskning och investeringar 

Södra bedriver egna och medverkar i externa forsknings- 

och utvecklingsprojekt för att öka användningen 

av förnybar energi. Dessa projekt omfattar bland annat 

svartlutsförgasning och ett projekt för att ersätta olja 

och kol med ligninpulver. Svartlut kommer från Södras 

sulfatbruk, och innehåller bland annat lignin. När bruken 

energieffektiviseras kan en delmängd av svartluten tas ut 

i form av lignin. 

Södra bedriver egna 

och medverkar i 

externa forskningsoch 

utvecklings - 

projekt för att öka 

användningen av 

förnybar energi. 

Södras miljöpolicy 

Inom Södra ska omsorgen om miljön genomsyra all verksamhet 

och prägla det dagliga arbetet. Verksamhetens 

miljöpåverkan ska ses i sin helhet och innefatta alla led – 

skötsel av naturtillgångar, inköp, produktion, produkter, 

transporter, avfallshantering etc. Miljöarbetet ska ses som 

en kontinuerlig förbättringsprocess, och omfatta följande: 

• Alla medarbetare ska ha erforderlig kompetens och 

medvetenhet på miljöområdet. 

• Vi ska verka för att skogsbruket bedrivs med ekologiskt 

hållbara metoder. Naturlig biologisk mångfald ska bevaras, 

skogsmarkens naturliga funktioner ska behållas och 

hänsyn ska tas till kulturmiljö och friluftsliv. 

• Utsläpp och störningar från anläggningar och fordon ska 

begränsas så långt möjligt inom ramen för vad som är 

rimligt med hänsyn till teknik och lönsamhet. 

• Utnyttjandet av råvaror och energi ska ske så effektivt 

som möjligt. 

• Vid val av leverantörer och entreprenörer samt vid inköp 

ska miljöaspekterna beaktas. 

• Destruktion och deponering av avfall ska ske så att 

effekterna på miljön minimeras och först när återanvändning 

ej är lämplig. 

• Vid utveckling av ny teknik och nya produkter samt 

vid större investeringar och förvärv av anläggningar 

ska miljöaspekterna vägas in. 

• Vi ska aktivt stödja och delta i för koncernen relevanta 

externa miljöprojekt. 

• Vi ska på ett sakligt sätt föra fram vår inställning i miljöfrågor 

och vinnlägga oss om en öppen dialog med företagets 

intressenter och omvärld. 

• För förverkligandet av policyn ska vi upprätthålla och 

utveckla våra miljöledningssystem och regelbundet ställa 

upp mål för vårt miljöarbete. 

• Varje bolags-/divisionschef har ansvaret för att ambitionerna 

i policyn uppfylls. 

67 



Några viktiga verktyg 

för hållbar skogs skötsel 

är grön skogsbruksplan 

och kravet på grönt körkort 

för dem som utför 

avverkningen. 

Ett gemensamt projekt för Södra Skog och Södra Cell 

omfattar att ta tillvara den aska om uppstår i produktionen, 

och återföra den till skogens kretslopp där den 

fungerar som en kompensation för uttaget av mineralnäring 

vid avverkningen. 

Södra investerar kontinuerligt för att öka effektiviteten 

och därigenom minska miljöpåverkan. 

Miljökostnader och investeringar 

Södras miljökostnader uppgick till 119 MSEK (114). 

Miljöinvesteringarna uppgick till 69 MSEK (78) och 

energiinvesteringarna till 186 MSEK (34). 

Miljöinvesteringarna omfattar både rena miljösatsningar 

och den beräknade miljödelen i andra investeringar. 

Gröna skogbruksplaner 

Södras gröna skogsbruksplan är ett värdefullt verktyg för 

planering av virkesproduktion och naturhänsyn. Planen 

upprättas exklusivt för varje enskild fastighet. Den ger en 

detaljerad beskrivning av bland annat virkesförråd, trädslagssammansättning 

och ålder. Den ger också förslag på 

lämpliga åtgärder för en tioårsperiod, baserat på aktuellt 

skogstillstånd samt skogsägarens mål och förutsättningar. 

I planen finns överskådliga kartor och rapporter tillsammans 

med allmänna råd och riktlinjer. Planen kan 

även erhållas i digital form för användning i dataprogrammet 

pcSKOG. Det ger möjlighet att kontinuerligt 

uppdatera och analysera uppgifterna i planen. 

Fem goda skäl 

för grön skogsbruksplan: 

1. Den ger samlad kunskap om 

produktions- och naturvärdena 

på skogsfastigheten. 

2. Den är ett värdefullt stöd i 

planeringen av skogsbruket. 

3. Den ger goda möjligheter till 

prioriteringar av naturvården. 

4. Den är ett bra och överskådligt redskap vid 

kontakter med myndigheter, miljögrupper och andra. 

5. Den visar att skogsägaren aktivt tagit ställning för ett 

långsiktigt, hållbart skogsbruk. 

m 3 /år 

85 000 

68 000 

51 000 

34 000 

17 000 

0 

Oljeförbrukning 

04 05 06 07 08 

Oljeförbrukningen har minskat de senaste åren, och 

målet är en fortsatt minskning. Den helt övervägande 

delen av oljan används vid massabruken. Förbrukningen 

har sjunkit från 34 liter per ton tillverkad massa 2004 till 

31 liter per ton 2008. 

Fjärrvärmeleveranser 

GWh 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

02 03 04 05 06 07 08 

Fjärrvärmeleveranserna har ökat stadigt de senaste åren. 

Under 2008 har fjärrvärmeleveranser från sågen i Kisa 

tillkommit. 

Elanvändning för produktion 

Egenproducerad el 99% 

Köpt el 1% 

Södra använde 1 720 Gwh el i anläggningarna 

2008. Av detta genererades 1 696 GWh 

i massabrukens turbiner. De nya turbinerna 

har ökat elproduktionen och medför att 

koncernen är så gott som självförsörjande 

med el. Eventuellt överskott kan säljas på 

marknaden. Elen produceras nästan uteslutande 

av biobränslen. Södra svarar för 

en tiondel av den svenska produktionen av 

grön el inom elcertifikatssystemet. 




70 Förvaltningsberättelse 

74 Resultaträkning 

76 Balansräkning 

78 Förändring av eget kapital 


80 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 

85 Noter 

100 Förslag till vinstdisposition 

101 Revisionsberättelse 

69 



Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk 

förening (organisationsnummer 729500-3789) får härmed avge årsredovisning 

för verksamhetsåret 2008. Resultatet från verksamheten samt 

moderföretagets och koncernens ekonomiska ställning framgår av efterföljande 

resultat- och balansräkningar jämte noter och kommentarer. 

Verksamhetens inriktning 

Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen 

genom att; handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma en 

tryggad avsättning till marknadsmässiga priser för medlemmarnas 

skogsprodukter, verka för en hög och värdefull skogsproduktion med 

natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka 

och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en 

med ovan sagda förenlig verksamhet. 

Ändrat räkenskapsår 

Stormen Gudrun ändrade 2005 väsentligt förutsättningarna för Södras 

verksamhet. Detta föranledde en förlängning av 2005 års räkenskapsår 

till att omfatta 18-månadersperioden 1 januari 2005–30 juni 2006 för 

att göra det möjligt att fånga upp effekterna av stormen inom ett och 

samma räkenskapsår. Även påföljande räkenskapsår förlängdes till att 

omfatta 18 månader. Från och med 2008 sammanfaller räkenskapsåret 

åter med kalenderåret. Jämförelseperioden avser 1 juli 2006–31 

december 2007 (siffror inom parentes). 

Marknad 

Under första halvåret var den globala ekonomiska aktiviteten förhållandevis 

god trots negativ påverkan från höga råvarupriser och centralbankernas 

räntehöjningar. Under andra halvåret försvagades världskonjunkturen 

betydligt. Den globala BNP-tillväxten på årsbasis föll från 

5 procent 2007 till cirka 3 procent. Under hösten tilltog den ekonomiska 

avmattningen. Försämrad kredittillgång, höga upplåningsräntor och 

kraftigt fallande tillgångspriser utmynnade i en finansiell kris som från 

mitten av oktober allvarligt hotade den globala finansiella stabiliteten. 

Första halvårets inflationsoro övergick snabbt till deflationsoro. Under 

årets sista kvartal blev nedgången i världsekonomin osedvanligt stark 

och de flesta större ekonomierna befann sig i recession. Centralbanker 

och regeringar tvingades till kraftfulla och samordnade åtgärder i form 

av styrräntesänkningar och stimulanspaket för att dämpa recessionen. 

Dollarn, som försvagats under flera år, nådde en bottennivå strax före 

halvårsskiftet. När den finansiella oron tilltog förstärktes dollarn, samtidigt 

som den svenska kronan försvagades. Relationen USD/SEK stärktes 

från cirka 6,00 vid halvårsskiftet till cirka 7,80 under det sista kvartalet. 

Marknaden för sågade trävaror föll dramatiskt. Produktionen i Tyskland 

och Sverige fortsatte dock på mycket hög nivå för att stormtimmer 

måste tas om hand. USA-marknaden försämrades ytterligare 

och exporten från Europa till USA upphörde nästan helt. Förändrade 

byggnormer i Japan stoppade tillfälligt exporten dit. I slutet av året 

bromsades nybyggnationen kraftigt i stora delar av Europa, medan 

renoveringssektorn uppvisade fortsatt god aktivitet. Priserna i svenska 

kronor föll med nästan 25 procent, trots den positiva valutaeffekten 

under slutet av året. 

Marknaden för Gapros interiörträprodukter var stark i början av året 

men försvagades i takt med konjunkturavmattningen. Avmattningen 

märktes först i Norge medan utvecklingen i Danmark och Sverige var 

något stabilare. Prisutvecklingen var svag under hela året. 

Efterfrågan på pappersmassa försvagades successivt till följd av 

vikande efterfrågan inom vissa papperssegment och konjunkturförsvagningen. 

Obalansen i marknaden medförde stora lagerökningar 

under andra halvåret och under fjärde kvartalet nådde världslagren av 

pappersmassa rekordnivåer. 

Massapriset, mätt i dollar, steg under första halvåret, och priset på 

blekt barrsulfat i Europa nådde som högst drygt 900 USD per ton i juni. 

Motsvarande pris för blekt lövsulfat var 840 USD. Försvagningen av 

massamarknaden under andra halvåret ledde till lägre priser med drygt 

250 USD per ton på såväl barrsulfat som lövsulfat. Prisutvecklingen i 

svenska och norska kronor var dock stabilare på grund av dollarns förstärkning. 

Södra Cells genomsnittliga nettopris i SEK var cirka 4 procent 

högre än under föregående år. 

Även virkesmarknaden påverkades av konjunkturavmattningen. I 

början av året var produktionen hög i skogsindustrin och efterfrågan 

på råvara var stor såväl inom som utanför medlemsområdet. Virkestillgången 

var god på grund av de stora lagren från de senaste årens stormar. 

Terminallagren har dock minskat kontinuerligt. Från sommaren 

avtog efterfrågan och priserna sjönk. I juli sänkte Södra och övriga 

köpare timmerpriserna med cirka 40 kr/m 3 fub. I Mellansverige sänktes 

massavedspriserna under hösten i två steg med sammantaget 

60 kr/m 3 fub. I november sänkte Södra priset på lövmassaved och 

tog bort premien på gallringsuppdrag och leveransvirke. 

Stormarna Gudrun och Per 

Södra Skog har slutfört det mesta av arbetet efter stormarna Gudrun 

och Per. Virkesvolymerna efter Gudrun har summerats till cirka 25 miljoner 

m 3 fub på Södramedlemmarnas marker och efter Per till cirka 

8 miljoner m 3 fub. Det sammanlagda virkesvärdet i skogsägarledet är 

cirka 11 miljarder kronor. Som mest, vid årsskiftet 2005/2006, uppgick 

Södras totala virkeslager (vid bilväg, terminaler och industri) till 10 miljoner 

m 3 fub mot normalt 1,5 miljoner m 3 fub. Vid utgången av 2008 

fanns 2 miljoner m 3 fub på terminaler och normala industri- och bilvägslager. 

Årets bokslut har, efter individuellt bedömt värde på det resterande 

terminallagret, belastats med netto 57 MSEK i nedvärdering. 

Allt terminalvirke beräknas vara upparbetat under hösten 2009. 

Investeringar och förvärv 

Investeringarna uppgick till 1 277 MSEK, varav 751 MSEK inom Södra 

Cell och 264 MSEK inom Södra Timber. 

Energiinvesteringarna fortsatte. Det enskilt största investeringsbeslutet 

avsåg energieffektiviseringen vid Södra Cell Värö. Genom installationen 

av ny indunstning och barktork för cirka 500 MSEK blir bruket 

vid normal drift oberoende av olja. Energieffektiviseringar beslutades 

också för Södra Cell Mönsterås med totalt 39 MSEK. 

Södra Timber beslutade bygga nytt hyvleri vid sågverket i Långasjö. 

Anläggningen tas i drift under första kvartalet 2009 och är dimensionerad 

för sågverkets hela produktion på 300 000 m 3 . 


70


Våren 2007 förvärvades nedlagda Billingsfors Sågverks AB. Förutsättningarna 

för investeringar i nya maskiner för sågning och vidareförädling 

har utretts. Under året förvärvade Södra Timber 18 procent 

av aktierna i Heca AB, som är moderbolag till Uni4 Marketing AB. Det 

senare säljer trävaror till Nordafrika och Mellanöstern. 

Gapro genomförde två förvärv. Med köpet av BDL Bygg- och Dekorlist 

AB i Jokkmokk, som tillverkar listverk ur mdf-skivor, har Gapro skaffat 

sig know-how om vitmålning av mdf-list. Gapro var före förvärvet 

före tagets största kund. I Norge förvärvades Magne Bråthens Eftf. AS 

som hyvlar furulist. Företaget är beläget i Flisa utanför Kongsvinger. 

Gapro har under hösten fokuserat på att flytta produktion från underleverantörer 

till egna produktionsenheter för att belägga ledig kapacitet, 

något som bedöms fortsätta 2009. Under slutet av året genomfördes 

investeringar för att automatisera och effektivisera de egna 

anläggningarna i större utsträckning. 

Södra Skog kompletterade skogsmarksinnehavet i Baltikum med 

4 000 hektar skog i Estland och äger därmed totalt närmare 16 000 

hektar skog i Baltikum. 

Södra investerade 50 MSEK i SunPine AB. Genom investeringen blir 

Södra, tillsammans med Sveaskog och Preem, delägare i ett bolag som 

satsar på att producera talldiesel med ursprung i råtallolja, en biprodukt 

från massaprocessen. Södras ägarandel i SunPine AB uppgår till 

19,9 procent. 

Forskning och utveckling (FoU) 

Koncernens kostnader för FoU uppgick till 77 MSEK (75), varav 

56 MSEK (56) inom Södra Cell. Häri ingår kostnader för den egna 

verksam heten och stöd till externa forskningsprojekt. 

På den skogliga sidan och inom trävaruområdet sker forskningen 

främst genom samarbete med forskningsinstitut och universitet. De 

övergripande målen är att verka för hög och uthållig skogsproduktion, 

produktutveckling av sågade trävaror och ökad kunskap om träbyggande. 

Södra Cells FoU-insatser inriktas på både produkt- och processutveckling. 

Ett tiotal projekt bedrivs internt och i samarbete med kunder, 

leverantörer och forskningsinstitut. Basen för forskningen är forskningscentret 

i Värö. 

Södra stödjer även forskning genom Södra Skogsägarnas Stiftelse för 

Forskning, Utveckling och Utbildning. Stiftelsens ändamål är att främja 

forskning på högskolenivå som är av betydelse för den skogliga eller 

skogsindustriella verksamheten i södra Sverige. 

Miljö 

Vid årets slut bedrev koncernen 83 verksamheter i Sverige som är tillstånds- 

eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken och två i Norge som 

kräver tillstånd enligt norsk lag. Massafabriker, sågverk, hamnen vid 

Mönsteråskombinatet och torvmossar är tillståndspliktiga verksamheter. 

Bland anmälningspliktiga verksamheter ingår anläggningar för vidareförädling 

av sågade trävaror, virkesterminaler, biobränsleterminaler och 

plantskolor. 

Verksamheten påverkar miljön främst genom utsläppen till vatten 

och luft från massaframställningen. 

Flera virkesterminaler som etablerades efter stormen Gudrun har 

avvecklats under perioden. En del finns kvar och några av dessa blir 

eventuellt permanenta. Vid årets slut fanns 31 anmälningspliktiga terminaler. 

Massafabrikerna har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor 

som främst avser utsläpp till luft eller vatten. De provisoriska villkoren 

gäller under en tidsbestämd prövotid. Efter prövotiden redovisas fabrikens 

status och slutliga villkor fastställs. 

Följande ansökningar/underlag, där processen med myndigheterna 

pågår eller är avslutad, har haft störst betydelse: 

– Södra Cell Värö förhandlade i april i miljödomstolen om slutliga villkor 

för energi och utsläpp till luft. Dom meddelades samma månad. 

– Förhandling hölls i juni om utvidgning av Södra Cell Mörrums deponi. 

Dom meddelades i augusti. Södra Cell Mörrum genomförde även 

huvudförhandling i oktober om utökad produktion till 560 000 ton. 

Dom meddelades i december. 

– I maj meddelade miljödomstolen beslut avseende omprövning av villkor 

för Södra Cell Mönsterås, som även ansökte om tillfälligt utökad 

produktion, vilket beviljades i november. 

– Södra Timber har en anmälningspliktig enhet och tio tillståndspliktiga. 

I december fick Södra Timber Ramkvilla tillstånd att fördubbla 

produktionen. Vid de nedlagda impregneringsverksamheterna i 

Hultsfred, Hjortsberga och Lidhult, där bland andra Södra varit ägare, 

har respektive länsstyrelse begärt att Södra utreder miljörisker och 

behov av åtgärder. För Lidhult har beslut meddelats som innebär att 

Södra ska bekosta cirka 3 MSEK av kostnaderna för åtgärderna. Detta 

beslut är överklagat. För området i Hjortsberga har ett liknande föreläggande 

meddelats, vilket också är överklagat. För Hultsfred kommer 

en riskbedömning med åtgärdsförslag att lämnas in till länsstyrelsen 

under 2009. 

Finansiell riskhantering 

Södra är genom sin verksamhet exponerat för finansiella risker. Med 

finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av 

förändringar i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- 

och kreditrisker. Södras finanspolicy för hantering av finansiella 

risker är fastställd av föreningsstyrelsen. Policyn anger mål samt reglerar 

riskmandat och limiter för finansverksamheten. Transaktionerna hanteras 

centralt inom koncernstab Ekonomi och finans. 

Av Södras massaproduktion kan enligt finanspolicyn maximalt 

20 procent säkras via massaprisderivat. För 2009 och 2010 har avtal 

tecknats för volymer motsvarande 16 procent respektive 11 procent av 

den förväntade massaproduktionen. För därpå följande år finns inga 

säkringar. 

Södra har även möjlighet att finansiellt säkra olja, el och utsläppsrätter. 

Oljeexponering får säkras med upp till 75 procent för kommande 

6-månadersperiod. För januari–juni 2009 är 75 procent av eldningsoljan 

säkrad. Avseende finansiell elhandel får prognostiserad netto- 

71 



förbrukning säkras till 100 procent. För 2009 är 32 procent säkrat, 

medan det för 2010 finns säkringar på 14 procent. Södras överskott 

av utsläppsrätter säljs enligt riktlinjer i fastställd policy. För kommande 

12-månadersperiod får upp till 100 procent av nettoöverskottet säljas. 

För 2009 är inga utsläppsrätter sålda. 

Koncernens transaktionsexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. 

0–70 procent av prognostiserade valutaflöden under kommande 

12-månadersperiod säkras, och 0–50 procent av flödet under därpå 

följande 24-månadersperiod. Vid räkenskapsårets slut var 37 procent 

respektive 0 procent säkrat. Enligt policyn får valutaterminer, valutaswappar 

och valutaoptioner användas som säkringsinstrument. Omräkningsexponering, 

hänförlig till nettovärden i utländska dotterbolag 

valutasäkras endast om speciella skäl föreligger. 

Med likviditets- och upplåningsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet 

inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir 

kostsam eller försvårad. I finanspolicyn regleras att koncernens likvida 

medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 15 procent av 

beräknad årsomsättning. Vidare ska genomsnittlig kreditlöptid på 

koncernens låneskuld (inklusive bindande löften) överstiga 2,5 år. 

Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att 

huvuddelen av Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument 

med god likviditet och kort löptid samt en kreditvärdighet om 

lägst A-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors kriterier. 

Större delen av Södras kundfordringar kreditförsäkras. Försäljning 

föregås av noggrann kreditanalys. 

Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar 

som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor 

vid olika löptider). Södras uppfattning är att en relativt kort räntebindning 

på sikt leder till lägre finansieringskostnader för koncernen. Målsättningen 

enligt finanspolicyn är att hålla räntebindningen på den 

finansiella skulden inom intervallet 3–15 månader. Vid räkenskapsårets 

slut fanns ingen extern inlåning förutom inlåning från Södras medlemmar. 

För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur 

ränterisken ska begränsas genom att placeringarna fördelas på olika 

räntebindningstider. 

Föreningsstämma 

Årets föreningsstämma hölls i Göteborg 14–15 maj. Stämman beslutade 

om utdelning för räkenskapsåret 2006/2007 med 19,5 procent på 

insatskapitalet, 12,5 procent på virkesleveranserna, insatsemission på 

40 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 

2007 samt utdelning på förlagsinsatser enligt avtal. 

Vid stämman ändrades stadgarna så att det framgår att utbetalning 

av insatskapital sker efter stämmans godkännande. Tillägget är i linje 

med stämmans redan befintliga skyldighet att fastställa föregående års 

bokslut och däri ingående inlösen av medlemsandelar. Detta ska säkerställa 

att insatskapitalet klassas som eget kapital även efter kommande 

års övergång till redovisning enligt IFRS. Med anledning av ny lagstiftning 

gällande förlagsinsatser beslutades även om möjlighet att registrera 

förlagsinsatser hos värdepappersförvarare och att ge ut förlagsinsatser 

med bestämd löptid. 

Medlemmar 

Medlemsantalet var vid årsskiftet i stort sett oförändrat och uppgick till 

51 657 (51 736). Den anslutna medlemsarealen var 2,33 miljoner hektar, 

en ökning med 20 000 hektar. 

Föreningsstyrelsen beslutade om försäljning av grön el. Initialt 

omfattar erbjudandet överskott av el från Södras massabruk i Sverige, 

men på sikt även el från vindkraft. Försäljningen sker genom det helägda 

dotterbolaget Södra Medlemsel AB och riktar sig till medlemmar 

och anställda i Sverige. Första leverans skedde 1 januari 2009. 

Från och med juni 2008 finns en handelsplats hos SEB där Södras 

medlemmar kan handla med emitterat insatskapital. 

Redovisning enligt IFRS 

Enligt föreningsstyrelsens beslut tillämpar Södra från 1 januari 2009 de 

av EU-kommissionen godkända International Financial Reporting Standards 

(IFRS). I ekonomiska kommunikéer 2009 tillämpas IFRS varvid 

jämförelsesiffror för 2008 omräknas enligt IFRS. Detaljerad information 

med effekter på de finansiella rapporterna presenteras tillsammans 

med kommunikén för första kvartalet 2009. 

Personalarbete 

Grunderna för personalarbetet regleras i personalpolicyn, som framhåller 

vikten av att medarbetarna är delaktiga i verksamheten och förändringsarbetet. 

Kompetens och engagemang är viktiga faktorer, liksom trivsel 

och trygghet på arbetsplatsen. Ledarskapet ska präglas av tydlig och 

öppen kommunikation. Vidare framhålls att Södra ska attrahera, utveckla 

och behålla medarbetare i en organisation där ömsesidig hänsyn och 

respekt visas. 

Personalpolitiken omsätts i konkreta mål och planer för koncernens 

olika delar. Målen följs upp av koncernledning och styrelser. 

Bland prioriterade områden ingår kompetensförsörjning inför de närmaste 

årens allt större pensionsavgångar. För närvarande är det årliga 

rekryteringsbehovet cirka 250 personer. En åtgärd är presentationen av 

företaget vid prioriterade universitet och högskolor, en annan är koncernens 

återkommande traineeprogram som är ett led i chefs- och specialistförsörjningen. 

Årets traineeprogram lockade 218 sökande. 

Ett koncerngemensamt introduktionsprogram genomfördes under 

året för 225 nyanställda. Introduktionen syftar till att de nya medarbetarna 

ska lära känna koncernens olika affärsområden och skapa förståelse 

för betydelsen av varje medarbetares bidrag. Regelbundna ledarutvecklings- 

och chefsträningsprogram samt årliga medarbetarsamtal 

mellan chef och medarbetare har genomförts enligt plan. Ett prioriterat 

område är arbetet för att minska arbetsskadorna. Målinriktade åtgärder 

resulterade i att antalet arbetsolyckor kunde minskas under året. 

För att förbättra Södra som arbetsgivare genomförs regelbundet 

medarbetarundersökningar, då alla medarbetare kan ge sin syn på 

arbetsförhållandena. Resultaten återrapporteras på arbetsplats- och 

arbetslagsnivå, där också nödvändiga förbättringsåtgärder vidtas. 

Nästa medarbetarundersökning genomförs våren 2009. 

Under året har förslag tagits fram som syftar till att på sikt kunna 

erbjuda alla anställda i Sverige en attraktivare pensionslösning. Detta är 

en av åtgärderna för att Södra ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 


72


Vinstdisposition 

Styrelsens förslag till vinstdisposition till föreningsstämman framgår av 

sidan 100. 

Förslaget innebär en sammanlagd utdelning på 255 MSEK, bestående 

av utdelning på insatskapitalet med 4 procent och på virkesleveranserna 

med 5 procent. Dessutom överförs 76 MSEK som insatsemission och 

utdelas 7 MSEK på förlagsinsatser enligt avtal. 

Övrigt 

Södra Vindkraft har under sitt första verksamhetsår utvärderat 300 förslag 

från medlemmar om lämpliga platser för vindkraftverk. Arbetet 

går nu vidare med ett 30-tal projekt som sammantaget omfattar cirka 

300 verk. Projektarbetet har präglats av tillståndshantering, vindmätning 

och kommunikationsfrågor. 

Under 2008 fortsatte förberedelserna för ett samarbete med de 

danska skogsägarna. Dessa har bildat SEUS (Skovejernes Udviklingsselskab) 

och ansökt om medlemskap i Södra. Arbetet med att organisera 

operatörer som ska sköta kontakterna med de danska skogsägarna 

har påbörjats. Det ekonomiska läget med stora valutaförändringar samt 

förändringar i efterfrågan, har gjort att starten för medlemsvirke från 

Danmark skjutits fram till 2009. 

1997 genomförde Södra Cell AB en leasingtransaktion varigenom 

nyttjanderätten till utrustningen vid Södra Cell Mörrum hyrdes ut i två 

huvudleasar samt hyrdes tillbaka genom två underleasar. Affären gjordes 

med två amerikanska banker som motparter. Under året har huvudleasen 

och underleasen med den ena motparten avslutats utan någon 

ekonomisk påverkan för Södra. 

På Södra Cell Tofte har eukalyptusförsörjningen ändrat inriktning 

från import av ved till import av flis. 

CTMP-massa, som tillverkas vid massabruket i Folla, används främst i 

grafiska tryckpapper, mjukpapper och flerskiktskartong. I dessa produkter 

konkurrerar CTMP med lövsulfatmassa, ofta med priset som argument. 

Stigande produktion av eukalyptussulfatmassa till låga kostnader i 

Latinamerika har ökat konkurrensen för CTMP. Den största marknaden 

för CTMP finns i Asien, medan marknaden i Europa stagnerat och 

krympt. I Kina byggs flera nya CTMP-bruk, vilket de närmaste åren väntas 

ge ett tydligt överskott av mekanisk massa på världsmarknaden. 

Mot denna bakgrund och den förväntade utvecklingen av verksamhetens 

kassaflöden har anläggningsvärdet i Folla skrivits ned med 35 MSEK. 

Föregående år skrevs anläggningsvärdet i Tofte ned med 183 MSEK. 

Händelser efter balansdagen 

Gapro förvärvade i januari 2009 Werner Träförädling AB, Skandinaviens 

största lövsågverk. Företaget har 20 anställda, en årlig omsättning på 

40 MSEK och är beläget i Södra Vi i nordöstra Småland. Årsproduktionen 

uppgår till 42 000 kubikmeter. 

Ett cirka fyra veckor långt marknadsstopp genomfördes under januari 

2009 vid Södra Cell Tofte. Stoppet var en anpassning till den under 

hösten försvagade efterfrågan på pappersmassa. 

Södra har i februari 2009 fått tillstånd av ITP-nämnden att förvalta 

ITP1-pensioner i egen regi. 

Utsikter för 2009 

I spåren av höstens finanskris bedöms den internationella konjunkturen 

bli svag de kommande åren med global recession under 2009. Stora 

stimulans paket bör kunna leda till en stabilisering av läget under andra 

halvåret. 

Efterfrågan på skoglig råvara väntas vara begränsad under första 

delen av 2009 på grund av produktionsbegränsningar i industrin. På 

massamarknaden är läget svårbedömt, med för tillfället höga leverantörslager 

och låga lager hos massakunderna. En förbättrad balans 

mellan produktion och efterfrågan för sågade trävaror väntas resultera 

i successivt bättre marknadsförutsättningar. För Södra förutses ett fortsatt 

positivt resultat, om än på lägre nivå än 2008. 

73 



Resultaträkning 

MSEK 

Not 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 

08-01-01– 

08-12-31 

Moderföretaget 

06-07-01– 

07-12-31 

Nettoomsättning 2 16 834 25 435 9 247 12 683 

Lagerförändring 15 436 407 5 0 

Övriga rörelseintäkter 3 373 257 157 299 

Råvaror, förnödenheter och handelsvaror 4 –11 232 –14 752 –8 872 –11 620 

Övriga externa kostnader 5 –2 485 –3 928 –273 –911 

Personalkostnader 6 –2 109 –2 962 –458 –553 

Övriga rörelsekostnader 7 –72 –185 –1 –1 

Avskrivningar och nedskrivningar 8 –980 –1 663 –26 –37 

Andelar i intresseföretags resultat 14 –3 14 — — 

Rörelseresultat 762 2 623 –221 –140 

Finansnetto 9 –54 –13 –75 181 

Resultat efter finansnetto 708 2 610 –296 41 

Bokslutsdispositioner 10 — — –44 –11 

Resultat före skatt 708 2 610 –340 30 

Skatt 11 –193 –441 162 350 

Minoritetens andel av årets resultat –2 0 — — 

ÅRETS RESULTAT 513 2 169 –178 380 

Verksamhetsgrenar 

MSEK 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Varav mellan 

verksamhetsgrenar 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

08-01-01– 

08-12-31 

Avskrivningar 

06-07-01– 

07-12-31 

Övriga ej 

kassaflödespåverkande 

poster 1) 

08-01-01– 06-07-01– 

08-12-31 07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 


operativt kapital, % 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Södra Skog 9 551 13 064 5 709 7 397 –28 –39 — — –25 120 neg 4 

Södra Timber 3 160 5 265 544 617 –187 –317 — — –49 727 neg 31 

Gapro 870 1 221 5 9 –33 –66 –1 –1 38 39 13 12 

Södra Cell 9 563 13 938 52 30 –679 –1 037 –35 –183 885 1 901 13 19 

Södra 

Vindkraft — — — — — — — — –14 –2 neg — 

Koncerngemensamt/ 

elimineringar –6 310 –8 053 –6 310 –8 053 –17 –20 — –12 –73 –162 — — 

16 834 25 435 — — –944 –1 479 –36 –196 762 2 623 7* 17* 

1) Nedskrivningar uppgick till 36 MSEK (184). 

* Avkastning på sysselsatt kapital. 

Övriga rörelseintäkter per verksamhetsgren framgår av not 3. Se även kommentar till balansräkningen. 


74


Kommentarer till resultaträkningen 

Koncernens nettoomsättning uppgick till 16 834 MSEK (25 435). På 

kalenderårsbasis steg Södra Cells omsättning med 2 procent, Gapros 

med 2 procent och Södra Skogs med 1 procent. Den svaga marknaden 

för sågade trävaror resulterade i en minskad omsättning för Södra Timber 

med 15 procent. 

Rörelseresultatet försämrades till 762 MSEK (2 623). I omsättning 

och rörelseresultat ingår realiserade vinster och förluster avseende valutaderivat 

och massaprisswappar med sammanlagt –419 MSEK (20) och 

från försäljning av elcertifikat med 648 MSEK (122). Årets resultat har 

belastats med netto 57 MSEK avseende nedvärdering av vid årsskiftet 

kvarvarande stormrelaterat virke. Resultatet har även belastats med 

36 MSEK avseende omvärdering av lager vid massabruken som 

an passning till det sjunkande massapriset. 

I Avskrivningar och nedskrivningar ingår nedskrivning av anläggningsvärdet 

vid massabruket i Folla med 35 MSEK. Föregående räkenskapsårs 

siffror inkluderade nedskrivning av anläggningsvärdet vid 

massabruket i Tofte med 183 MSEK. 

Resultat per verksamhet framgår av tabell på föregående sida. Södra 

Timbers kraftiga resultatförsämring beror främst på den kraftiga försämringen 

av marknaden för sågade trävaror, vilket medförde att priserna 

föll med nästan 25 procent. Övriga affärsområdens resultat har 

påverkats negativt av ökade kostnader för ved, energi och andra insatsråvaror 

samtidigt som försäljningspriser och volymer pressades av den 

ekonomiska avmattningen under andra halvåret. 

Finansnettot uppgick till –54 MSEK (–13). Det försämrade nettot var 

främst en effekt av omvärdering av placeringstillgångar föranledd av 

den svaga utvecklingen på de finansiella marknaderna under året. 

Resultatet efter finansnetto försämrades med 1 902 MSEK till 

708 MSEK. 

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 7 procent (17). 


MSEK 

25 000 

Resultat efter finansnetto 

MSEK 

2 500 

20 000 

2 000 

15 000 

1 500 

10 000 

1 000 

5 000 

500 

0 

*Avser 18 månader. 

03 04 05/06 * 06/07 * 08 

0 

*Avser 18 månader. 

03 04 05/06 * 06/07 * 08 

Känslighetsanalys 

Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter 

är starkt konjunktur- och valutaberoende. Det är dock främst 

upp- och nedgångar inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar 

på koncernnivå. 

Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen 

i virkeshandeln och de anskaffade volymerna. Sågverkens 

resultat påverkas främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad 

och flispris. För Södra Cell är det ändringar i massapriset, volymen och 

vedkostnaderna som ger störst utslag. Tabellen visar hur resultatet 

skulle ha förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det 

faktiska utfallet. (Avser ett 12-månadersresultat baserat på genomsnittliga 

förhållanden under räkenskapsåret.) 

Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten 

påverkar en förändring av en variabel ofta även andra variabler, men 

med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning 

av en valuta påverka marknadspriset. Några enkla tumregler för att 

beräkna en ”nettoresultatpåverkan” finns inte eftersom sambanden är 

komplicerade och skiftar beroende på marknadsläget med mera. 

Variabel 

Förändring 

Effekt på 12-månaders 

resultat, MSEK 

USD/SEK +/– 50 öre +/– 400* 

Massapris +/– 300 kr/ton +/– 600 

Fiberkostnad för massabruken +/– 25 kr/m 3 fub –/+ 220 

Produktion av massa +/– 50 000 ton +/– 85 

Trävarupris +/– 50 kr/m 3 +/– 90 

Timmerkostnad för sågverken +/– 25 kr/m 3 fub –/+ 90 

Produktion av sågade trävaror +/– 25 000 m 3 +/– 15 

Total lönekostnad +/– 3% –/+ 60 

* Beräknat på ett års nettoinflöde av USD. 

75 



Balansräkning 

Koncernen 


MSEK Not 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 12 116 133 10 — 

Materiella anläggningstillgångar 13 7 354 7 139 304 270 

Uppskjutna skattefordringar 21 90 126 36 14 

Finansiella anläggningstillgångar 14 159 95 2 373 2 251 

Summa anläggningstillgångar 7 719 7 493 2 723 2 535 

Omsättningstillgångar 

Varulager 15 3 541 3 623 1 024 1 494 

Skattefordringar 24 19 — — 

Rörelsefordringar 16 3 054 2 948 3 133 2 905 

Kortfristiga placeringar 1 1 471 2 127 1 391 2 047 

Kassa och bank 315 415 116 260 

Summa omsättningstillgångar 8 405 9 132 5 664 6 706 

SUMMA TILLGÅNGAR 16 124 16 625 8 387 9 241 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 17 

Bundet eget kapital 

Insatskapital 2 113 1 805 2 113 1 805 

Förlagsinsatser 131 247 131 247 

Bundna reserver 3 781 3 991 1 209 1 143 

6 025 6 043 3 453 3 195 

Fritt eget kapital 

Balanserade vinstmedel 3 268 2 206 681 1 184 

Årets resultat 513 2 169 –178 380 

3 781 4 375 503 1 564 

Summa eget kapital 9 806 10 418 3 956 4 759 

Minoritetens andel av eget kapital 6 3 — — 

Obeskattade reserver 18 — — 229 185 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 19 77 89 57 18 

Övriga avsättningar 20 53 93 44 44 

Avsättningar för uppskjutna skatter 21 1 286 1 369 — — 

Summa avsättningar 1 416 1 551 101 62 

Skulder 

Långfristiga räntebärande skulder 22 260 307 321 357 

Kortfristiga räntebärande skulder 22 2 048 1 870 2 479 2 101 

Skatteskulder 62 210 50 26 

Rörelseskulder 23 2 526 2 266 1 251 1 751 

Summa skulder 4 896 4 653 4 101 4 235 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 16 124 16 625 8 387 9 241 

Ställda säkerheter 24 112 258 101 246 

Ansvarsförbindelser 25 353 599 747 968 


76


Kommentarer till balansräkningen 

Balansomslutningen uppgick till 16 124 MSEK (16 625). På tillgångssidan 

var den största förändringen att likvida medel minskade med 

756 MSEK till 1 786 MSEK. Minskningen berodde främst på att likviditeten 

vid föregående årsskifte var ovanligt hög eftersom utdelningsmedel, 

avseende det till 18 månader förlängda räkenskapsåret, hölls tillgängliga 

inför utbetalningen i juni 2008. 

Eget kapital uppgick till 9 806 MSEK (10 418). Av eget kapital svarade 

det inbetalda och emitterade insatskapitalet för 2 113 MSEK 

(1 805). Kommande insatsåterbetalning till medlemmar som avgått 

under räkenskapsåret uppgår till 38 MSEK (37). 

Räntebärande skulder ökade till 2 308 MSEK, främst som följd av en 

ökning av medlemmarnas innestående medel. Södra hade vid årsskiftet 

enbart extern upplåning från medlemmar. Lånen från medlemmarna var 

fördelade på medlemskonto 1 705 MSEK, betalningsplan 547 MSEK, 

skogslån 41 MSEK och likvidkonto 13 MSEK. 

Södra har ett kreditavtal med ett banksyndikat, som ger Södra möjlighet 

att låna upp till 225 MUSD. Krediten var vid årsskiftet inte utnyttjad. 

Soliditeten var 61 procent (63) och skuldsättningsgraden 0,2 gånger 

(0,2). 

Sammanställning av operativt kapital per verksamhetsgren framgår 

av nedanstående tabell. 

Upplysningar per 

verksamhetsgren 

MSEK 

Genomsnittligt 

operativt kapital Tillgångar Investeringar Skulder 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 08-12-31 07-12-31 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Södra Skog 2 220 2 119 3 125 3 708 143 217 928 1 177 

Södra Timber 1 848 1 596 2 122 2 130 264 315 220 334 

Gapro 355 372 479 479 32 58 129 119 

Södra Cell 7 061 6 703 8 619 7 951 751 904 1 413 1 036 

Södra Vindkraft 0 0 1 0 0 — 3 1 


elimineringar/ofördelat –1 294 –1 093 1 778 2 357 87 71 2 203 1 986 

Summa 10 190* 9 697* 16 124 16 625 1 277 1 565 4 896 4 653 

* Genomsnittligt sysselsatt kapital. 

Tillgångarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige 

11 814 MSEK (11 492), Norge 1 818 MSEK (2 004), Estland 265 MSEK 

(197), Lettland 105 MSEK (102) och Danmark 22 MSEK (17). 

Investeringarna i Sverige uppgick till 1 046 MSEK (1 232), i Norge till 

208 MSEK (197), i Estland till 23 MSEK (56) och i Lettland till 0 MSEK 

(78). Se även not 3. 

Eget kapital 

MSEK 08-12-31 07-12-31 06-06-30 04-12-31 03-12-31 

Inbetalt insatskapital 759 705 639 538 504 

Emitterat insatskapital 1 354 1 100 1 126 1 144 1 013 

Förlagsinsatser 131 247 250 499 719 

Övrigt eget kapital 7 562 8 366 7 550 6 408 6 311 

Summa eget kapital 9 806 10 418 9 565 8 589 8 547 

77 



Förändring av eget kapital 

MSEK 

Insatskapital 

Förlagsinsatser 

Bundna 

reserver 

Fritt eget 

kapital 

Totalt eget 

kapital 

Koncernen 

Ingående balans 2006-07-01 1 765 250 3 806 3 744 9 565 

Av medlemmar inbetalt insatskapital 74 — — — 74 

Till medlemmar utbetalt insatskapital –34 — — — –34 

Utbetalda förlagsinsatser — –3 — — –3 

Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital — — 16 –16 — 

Vinstdisposition — — 75 –75 — 

Utdelning till medlemmar — — — –1 402 –1 402 

Utdelning på förlagsinsatser — — — –24 –24 

Kapitalandelsfond — — –6 — –6 

Förskjutning hänförlig till fusion — — 18 –18 — 

Årets omräkningsdifferenser — — 82 –3 79 

Årets resultat — — — 2 169 2 169 

Utgående balans 2007-12-31 1 805 247 3 991 4 375 10 418 

Ingående balans 2008-01-01 1 805 247 3 991 4 375 10 418 




Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital — — –197 197 — 


Utdelning till medlemmar — — — –999 –999 


Insatsemission 282 — — –282 — 

Kapitalandelsfond — — 17 — 17 

Förändrad skattesats — — — 82 82 

Årets omräkningsdifferenser — — –96 –8 –104 

Årets resultat — — — 513 513 

Utgående balans 2008-12-31 2 113 131 3 781 3 781 9 806 


Ingående balans 2006-07-01 1 765 250 1 067 1 748 4 830 





Utdelning till medlemmar — — — –1 402 –1 402 


Koncernbidrag — — — 1 301 1 301 

Skatteeffekt på koncernbidrag — — — –364 –364 

Årets resultat — — — 380 380 

Utgående balans 2007-12-31 1 805 247 1 143 1 564 4 759 

Ingående balans 2008-01-01 1 805 247 1 143 1 564 4 759 





Utdelning till medlemmar — — — –999 –999 


Insatsemission 282 — — –282 — 

Koncernbidrag — — — 688 688 

Skatteeffekt på koncernbidrag — — — –193 –193 

Årets resultat — — — –178 –178 

Utgående balans 2008-12-31 2 113 131 1 209 503 3 956 

För kompletterande uppgifter se not 17. 


78


Kassaflödesanalys 

MSEK 

Not 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 

08-01-01– 

08-12-31 


06-07-01– 

07-12-31 

Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 708 2 610 –296 41 

Avskrivningar enligt plan 944 1 479 26 37 

Orealiserade kursdifferenser –40 6 — — 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar –12 –29 –1 –16 

Nedskrivningar av anläggningstillgångar 36 184 — 126 

Nedskrivning av kortfristiga placeringar 92 — 92 — 

Anteciperad utdelning från dotterföretag — — — –300 

Erhållen utdelning från dotterföretag — — 300 — 

Förändring av avsättningar –67 55 38 39 

Övriga ej kassaflödespåverkande poster 17 –20 1 — 

Betald inkomstskatt –315 –206 –29 –17 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring 

av rörelsekapital 1 363 4 079 131 –90 

Förändring av 

Varulager (ökning –) 55 45 470 561 

Rörelsefordringar (ökning –) –25 –343 –510 –486 

Rörelseskulder (ökning +) 198 –839 –302 –409 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 591 2 942 –211 –424 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter –8 –136 –54 0 

Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter 12 12 — 12 

Förändring av övriga finansiella anläggningstillgångar –63 –38 –72 136 

Investeringar i övriga anläggningstillgångar –1 209 –1 397 –77 –82 

Avyttring av övriga anläggningstillgångar 26 73 7 12 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 242 –1 486 –196 78 

Kassaflöde efter investeringsverksamheten 349 1 456 –407 –346 

Finansieringsverksamheten 

Inbetalning av insatskapital 66 74 66 74 

Förändring av förlagsinsatser –116 –3 –116 –3 

Återbetalning av insatskapital –40 –34 –40 –34 

Utbetald utdelning –1 030 –1 426 –1 030 –1 426 

Förändring av lån från medlemmar 131 905 131 905 

Nya lån — — — 150 

Amorteringar — –742 — –667 

Erhållna koncernbidrag — — 762 1 955 

Lämnade koncernbidrag — — –76 –4 

Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar 311 –426 331 –639 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –678 –1 652 28 311 

ÅRETS KASSAFLÖDE 26 –329 –196 –379 –35 

Likvida medel vid periodens början 1 207 1 395 1 033 1 068 

Kursdifferenser i likvida medel –24 8 — — 

Likvida medel vid periodens slut 854 1 207 654 1 033 

79 



Redovisningsprinciper 

och bokslutskommentarer 

Alla belopp nedan avser MSEK om inget annat anges. 

Redovisningsprinciper 

Allmänna redovisningsprinciper 

Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets 

rekommendationer och akutgruppsuttalanden. 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden 

om inte annat anges. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder 

och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas 

eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. 

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av 

belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat 

från balansdagen. 

I årsredovisningen upptagna tillgångs-, skuld-, intäkts- och kostnadsposter 

samt övrig information såsom ansvarsförbindelser med mera är 

påverkade av bedömningar, uppskattningar och antaganden. Det faktiska 

(slutliga) utfallet kan till följd härav komma att avvika från redovisade 

uppgifter. 

Ingen ändring har skett av redovisningsprinciper. 

Koncernredovisning 

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Södra Skogsägarna 

ekonomisk förening och samtliga dotterföretag där moderföretaget 

direkt eller indirekt har mer än 50 procent av röstetalet eller på annat 

sätt har ett bestämmande inflytande. 

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets 

rekommendation RR 1:00. Från förvärvstidpunkten inkluderas i 

koncernredovisningen det förvärvade företagets eller koncernens intäkter 

och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom uppkommen 

goodwill. Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet 

vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger det verkliga 

värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. 

Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade 

avskrivningar. 

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan 

koncernföretag liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster 

elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt 

som orealiserade vinster, om det inte finns ett nedskrivningsbehov. 

Aktieinnehav i intresseföretag i vilka koncernen har lägst 20 procent 

och högst 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett betydande 

inflytande och ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse, redovisas 

enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen redovisade 

värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens 

andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på 

koncernmässiga över- och undervärden. Tillfälliga innehav redovisas till 

anskaffningsvärde. 

Omräkning av utländska dotterföretag 

Koncernens utländska dotterföretag klassificeras som självständiga 

utlandsverksamheter och omräknas enligt dagskursmetoden. Det innebär 

att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till 

balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas 

till genomsnittskurs. Kursdifferenser förs direkt till eget kapital. Vid 

avyttring av självständigt bedriven utlandsverksamhet realiseras de till 

verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter 

avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning. 

Nettoomsättning och Övriga rörelseintäkter 

Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende koncernens 

respektive moderföretagets huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens 

intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. 

I Nettoomsättning ingår vidare: 

– Intäkter för sålda och levererade elcertifikat samt utsläppsrätter. 

– Valutakursvinst på en säkrad rörelserelaterad fordran. 

– Ersättningar för leveranskostnader och försäljningskommissioner. 

– Värdeförändringar på massaprisderivat avseende säkring av massa 

som levererats under perioden. 

Övriga rörelseintäkter utgörs främst av hyres- och arrendeintäkter, försäkringsersättningar 

och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. 

I Övriga rörelseintäkter ingår vidare: 

– Skattereduktion för stormfällt virke och stöd för lagring av virke. 

– Valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, 

vilka uppstår som en effekt av omräkning till balansdagens kurs. 

– Återföring av kostnader som aktiverats i arbete för egen räkning. 

Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt, lämnade varurabatter 

och liknande intäktsreduktioner. 

Intäkter från varuförsäljning redovisas när följande villkor är uppfyllda: 

– Köparen har övertagit väsentliga risker och förmåner förknippade 

med ägandet av varorna. 

– Säljaren har frånträtt alla engagemang som vanligtvis förknippas med 

ägandet och har inte längre någon reell kontroll över de varor som 

sålts. 

– Inkomsten kan beräknas tillförlitligt och bedöms komma att erhållas. 

– De utgifter som uppkommit eller som väntas uppkomma till följd av 

transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 

Intäkter från tjänsteförsäljning redovisas när tjänsterna har utförts. 

Lagerförändring 

Förändringen mellan årets in- och utgående lager av färdiga varor 

påverkar i sin helhet rörelseresultatet. 

Råvaror, förnödenheter och handelsvaror 

Här ingår kostnader för de råvaror, förnödenheter och handelsvaror 

som har åtgått till produktion, för vidareförädling eller som av annan 

anledning inte längre finns i lager. Normal inkurans på råvaror, förnödenheter 

och handelsvaror har beaktats. 

Övriga externa kostnader 

Här redovisas kostnader hänförliga till huvudverksamheten som inte 

kan hänföras till annan post. Under rubriken redovisas bl a förbrukningsmaterial, 

köpta tjänster, operationella leasingavgifter, frakter 

och transporter, marknadsföring och andra administrativa kostnader. 

Personalkostnader 

Här redovisas kostnader som har ett direkt samband med företagets 

anställda, dvs löner och andra ersättningar, sociala avgifter, pensionskostnader, 

företagshälsovård m m. Se även Ersättningar till anställda. 

Övriga rörelsekostnader 

Här redovisas kostnader hänförliga till sekundär verksamhet. Realisationsförluster 

vid försäljning och utrangering samt valutakursförluster 

på rörelserelaterade fordringar och skulder klassificeras som Övriga 

rörelsekostnader. 


80


Avskrivningar 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden. 

Avskrivningar sker linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. 

Koncernen 

Antal år 


Antal år 

Goodwill 5–10 — 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 2–20 — 

Massafabriker 16 — 

Fabriksbyggnader 20–25 20–25 

Administrationsbyggnader 20–50 50 

Bostäder 25–50 50 

Markanläggningar 20–25 20 

Sågverk 10 — 

Maskiner 5–10 — 

Inventarier 3–10 5 

Rörliga transportmedel 5–7 5 

IT-utrustning (servrar, skrivare etc) 3–5 5 

Goodwill är hänförlig till verksamhet för träförädling och skogsplantor. 

I de fall nyttjandeperioden överstiger fem år grundas detta på att det 

är långsiktiga strategiska investeringar som överensstämmer med koncernens 

kapacitetsbehov. 

Leasing 

I koncernredovisningen klassificeras leasing antingen som finansiell eller 

operationell. Finansiell leasing föreligger då ekonomiska risker och förmåner 

som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till 

leasetagaren. Om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. 

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång 

i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida 

leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristig skuld. Operationell 

leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden. 

I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för 

operationell leasing. 

Nedskrivningar 

Om det finns indikation på nedskrivningsbehov av immateriella och 

materiella anläggningstillgångar samt aktier i dotter- och intresseföretag 

prövas dessa, varvid tillgångens återvinningsvärde beräknas som 

det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning 

görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid 

beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde till en 

räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av 

riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. 

Finansnetto 

Finansnettot består av räntor på skulder inklusive pensionsavsättningar, 

utdelningsintäkter, ränteintäkter på fordringar, valutakursvinster/-förluster 

på finansiella fordringar och finansiella skulder, samt räntekomponenten 

i valutasäkringsinstrument. Ränteintäkter på fordringar och 

räntekostnader för skulder beräknas enligt effektivräntemetoden. 

Utdelningsintäkt redovisas när utdelningen har fastställts och rätten att 

erhålla betalning bedöms som säker. I moderföretaget redovisas anteciperad 

utdelning från dotterbolag när rätten att erhålla betalning 

bedöms som säker. Emissionsutgifter, exklusive uppläggningsavgifter 

för upptagna lån, periodiseras över lånets löptid. Koncernen aktiverar 

inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden. Avkastning i form av ränta, 

samt vinster och förluster på köpta och sålda penningmarknadsinstrument, 

obligationer och andra värdepapper redovisas som ränteintäkter. 

Koncernbidrag 

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att 

koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt 

redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella 

skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning 

redovisas som utdelning. Det innebär att koncernbidrag och dess aktuella 

skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. 

Bokslutsdispositioner 

Här redovisar moderföretaget (i egenskap av skattesubjekt) skillnaden 

mellan redovisningsmässiga och skattemässiga avskrivningar samt 

skatte mässiga dispositioner för resultatutjämning. 

Skatter 

Koncernens totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. 

Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen 

redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt 

redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller 

erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av skatt hänförlig 

till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden 

med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade 

och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas 

baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade, 

och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade 

eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte 

i koncernmässig goodwill. I juridisk person redovisas obeskattade reserver 

inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas 

däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget 

kapital. 

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader 

och underskottsavdrag redovisas endast då det är sannolikt att 

dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. 

Immateriella anläggningstillgångar 

Här redovisas främst goodwill förknippad med företagsförvärv. Här 

ingår även andra förvärvade immateriella tillgångar som större investeringar 

i IT-system. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde 

minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Direkta och indirekta 

utvecklingsutgifter aktiveras om de ger upphov till en identifierbar 

tillgång som kontrolleras av koncernen, och som bedöms medföra 

framtida ekonomiska fördelar. Utgifter för forskning kostnadsförs 

löpande. 

Materiella anläggningstillgångar 

Dessa redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade 

av- och nedskrivningar. Reparationer och underhåll kostnadsförs 

löpande. Tillkommande utgifter aktiveras endast om de genererar ekonomiska 

fördelar som överstiger den ursprungliga prestandan för tillgången. 

Finansiella tillgångar och skulder 

Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar 

på balansdagen samt allmänt vedertagna metoder för marknadsnoterade 

finansiella instrument. Omräkning till SEK har skett till noterad 

valutakurs på balansdagen. 

I balansräkningen redovisas samtliga finansiella instrument med 

undantag för derivatinstrument som säkrar prognostiserade flöden. 

Skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på samtliga finansiella 

tillgångar och skulder redovisas i not 1. 

81 



forts. Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen 

när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar 

redovisas i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld eller avsättning 

redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet 

föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. 

En finansiell tillgång (eller del därav) redovisas ej längre i balansräkningen 

när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorat 

kontrollen över dem. En finansiell skuld eller avsättning (eller del 

därav) redovisas ej längre i balansräkningen när förpliktelsen i avtalet 

fullgjorts eller på annat sätt upphört. 

För transaktioner med värdepapper och räntebärande fordringar och 

skulder tillämpas likviddagsredovisning. För övriga finansiella tillgångar 

och skulder tillämpas affärsdagsredovisning. 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att 

innehas längre än tolv månader efter balansdagen klassificeras som 

Finansiella anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärde 

respektive upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde 

bestäms uifrån den effektiva räntan som beräknas vid anskaffningstidpunkten. 

Det innebär att över- och undervärden periodiseras över 

instrumentets löptid. 

Kortfristiga placeringar 

Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffnings- och 

verkligt värde på balansdagen. Värderingen görs på portföljnivå. Det 

innebär att för instrument som ingår i samma portfölj har orealiserade 

vinster avräknats mot orealiserade förluster. Överskjutande förlust 

redovisas som finansiell kostnad. Överskjutande vinst redovisas inte. 

I Kortfristiga placeringar ingår tillgångar med kort löptid och/eller 

tillgångar med god likviditet som är omsättningsbara på tre dagar och 

har en kreditvärdighet med minst A-/K1 rating enligt Standard & Poor’s 

kriterier. 

Rörelsefordringar 

Kundfordringar och andra rörelsefordringar utgörs av tillgångar som 

uppstår i den operativa verksamheten. Kundfordringar och andra rörelsefordringar 

värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt 

värde. Med verkligt värde menas vad fordran genom försäljning eller på 

annat sätt kan realiseras för efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. 

Värdet av osäkra fordringar beräknas efter individuell bedömning. 

Kundfordringar och andra rörelsefordringar har kort förväntad löptid 

och värderas utan diskontering till nominellt belopp. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta 

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens 

kurs, med undantag för långfristiga monetära mellanhavanden med 

självständiga utlandsverksamheter, där anskaffningskurs används. 

Kurs differenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseres 

ultatet (Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader), medan kursdifferenser 

på räntebärande fordringar och skulder redovisas bland 

finansiella poster. I den mån rörelsefordringar har säkrats genom valutaderivat 

omräknas de till säkringsinstrumentets avistakurs varvid kursdifferensen 

redovisas som Nettoomsättning. I den mån rörelseskulder 

har säkrats genom valutaderivat omräknas de till säkringsinstrumentets 

avistakurs varvid kursdifferensen redovisas som Övriga rörelseintäkter 

vid kursvinst och som Övriga rörelsekostnader vid kursförlust. 

Finansiella skulder som säkrar en nettoinvestering mot förändringar i 

valutakurser omräknas till balansdagens kurs, varvid lånens valutakursdifferens 

förs direkt mot eget kapital och resultatförs först när investeringen 

avyttras. 

Likvida medel 

Likvida medel utgörs dels av Kassa och bank och dels av Kortfristiga 

placeringar som på balansdagen har en återstående löptid om högst 

90 dagar och är omsättningsbara på tre dagar. 

Räntebärande skulder 

Här ingår lån från medlemmar och kreditinstitut. Räntebärande lån 

redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande det verkliga värdet 

av vad som erhållits. Transaktionskostnaderna periodiseras över lånets 

löptid. Beträffande lån i utländsk valuta, se Fordringar och skulder i 

utländsk valuta. 

Rörelseskulder 

Rörelseskulder utgörs av skulder som uppstår i den operativa verksamheten. 

Häri ingår skulder utan ränta såsom leverantörsskulder, andra 

operativa skulder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. 

Leverantörsskulder och andra rörelseskulder har vanligen en förväntad 

löptid på mindre än tolv månader och värderas utan diskontering till 

nominellt belopp. 

Derivat 

Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, 

ränte- och valutaterminer, ränte- och valutaoptioner, elprisderivat 

samt massaprisderivat (optioner och swappar). Finansiella 

derivat instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång 

eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller är en 

säkring av en prognostiserad transaktion. För finansiella tillgångar och 

skulder som har valuta- och/eller räntesäkrats tillämpas nettoredovisning. 

Det innebär att redovisning sker med ett nettobelopp för flera 

instrument som sammantaget efterliknar ett enda (syntetiskt) finansiellt 

instrument. Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. 

En säkring är effektiv om förändring av verkligt värde på den säkrade 

posten och säkringsinstrumentet tar ut varandra när det gäller den risk 

som säkras. 

För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används vanligen 

valutaderivat. Redovisning sker enligt Bokföringsnämndens rekommendation 

BFN R 7. Det innebär att den säkrade tillgången eller skulden värderas 

enligt växelkursen den dag valutasäkringen görs. Skillnaden 

mellan terminskursen och dagskursen när säkringen görs periodiseras 

över valutaterminens löptid och redovisas som ränta i finansnettot. 

Vinster och förluster hänförliga till säkringsinstrumentet redovisas vid 

samma tidpunkt som vinster och förluster hänförliga till den säkrade 

posten. Vinster och förluster från rörelserelaterade säkringar redovisas i 

rörelseresultatet, medan vinster och förluster hänförliga till säkringar av 

övriga tillgångar och skulder redovisas i finans nettot. 

Valutakursdifferenser hänförliga till valutaderivat som säkrar nettoinvesteringar 

i utlandsverksamhet redovisas i koncernen i Eget kapital. 

Valutaderivat som skyddar prognostiserade flöden redovisas inte i 

balansräkningen. Värdeförändringar på derivat redovisas i samma 

period som flödet uppstår. Räntekomponenten periodiseras över 

kontraktens löptid och redovisas under Finansnetto. 

Verkliga värdet på utestående valutaterminer utgörs av det diskonterade 

värdet av skillnaden mellan kontrakterad terminskurs och aktuell 

terminskurs på balansdagen. Det verkliga värdet redovisas under Off 

balance, not 1. Verkliga värdet på utestående valutaoptioner värderas 

med optionsprissättningsmodeller och redovisas under samma rubrik. 

Räntederivat ingås i syfte att förändra räntebindningstiden för 

underliggande finansiella tillgångar och skulder. Räntederivat redovisas 

till upplupet anskaffningsvärde. Räntederivatens resultateffekt (netto) 

av ränteintäkter och räntekostnader redovisas löpande under finansnettot. 


82


Verkligt värde på allmänt omsatta räntederivat grundas antingen på 

de kurser som noteras på balansdagen eller på diskonterad kassaflödesanalys. 

Orealiserade förluster enligt portföljvärdemetoden redovisas 

under Finansnetto, medan vinster ej redovisas utan det verkliga värdet 

redovisas under Off balance, not 1. 

Massaprisderivaten ingås i syfte att minska resultatsvängningar som 

beror på variationer i massapriset inklusive valutaeffekter. Verkligt 

värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden 

på balansdagen. Det orealiserade verkliga värdet redovisas under Off 

balance, not 1. 

Elprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror 

på variationer i elpriset. Verkligt värde på utestående elprisderivat 

grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Det orealiserade 

verkliga värdet redovisas under Off balance, not 1. 

Oljeprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror 

på variationer i priset på råolja och oljeprodukter. Verkligt värde på utestående 

oljeprisderivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på 

balansdagen. Det orealiserade verkliga värdet redovisas under Off 


Trävaruprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som 

beror på variationer i priset på sågade trävaror. Verkligt värde på utestående 

trävaruprisderivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på 

balansdagen. Det orealiserade verkliga värdet redovisas under Off 


Varulager 

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet, enligt först in/ 

först ut-principen, och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk 

beaktats. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet 

av direkta och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. 

Elcertifikat 

1 maj 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige, vars syfte är att 

främja produktion och användning av förnybara energikällor för elproduktion. 

Anläggningar som omfattas av elcertifikatsystemet erhåller 

gratis från Svenska Kraftnät elcertifikat i takt med att certifikatberättigad 

el produceras. Erhållna elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdet 

noll. 

Utsläppsrätter 

Södra deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vilket syftar 

till att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar 

tilldelas gratis utsläppsrätter från Naturvårdsverket. Tilldelade 

utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inköpta utsläppsrätter 

redovisas som varulager under omsättningstillgångar till anskaffningsvärde 

med i förekommande fall avdrag för ackumulerade nedskrivningar. 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Bundet eget kapital utgörs av insatskapital, förlagsinsatser samt övriga 

bundna medel i form av överkursfond, reservfond och eget kapitalandelen 

av obeskattade reserver. Bundet eget kapital är inte utdelningsbart. 

Inbetalt insatskapital 

Södras medlemmar bidrar med riskkapital i form av insatser. Dessa tillhör 

medlemmarna, men föreningen disponerar pengarna under medlemskapet. 

Varje medlem bygger upp ett eget kapital i form av insatser 

som betalas genom avdrag från ersättningen för virkesleveranserna. 

Emitterat insatskapital 

Genom vinstdisposition får medlemmarna del av Södras vinst, bland 

annat genom insatsemission som innebär att fritt eget kapital kan föras 

över till medlemmarnas insatskapital. 


Medlemmar, anställda och deras närstående samt föreningen närstående 

stiftelser har tecknat förlagsinsatser i Södra. Syftet är att stärka 

företagets egna kapital och samtidigt erbjuda en fördelaktig långsiktig 

placering. Förlagsinsatserna löper på minst fem år och har företräde till 

utdelning. 

Kapitalandelsfond 

En ökning av värdet på andelar i intresseföretag avsätts till en 

kapitalandelsfond. 

Fritt eget kapital 

Fritt eget kapital består av periodens och tidigare perioders resultat 

som inte utdelats, genom vinstdisposition överförts till bundet eget 

kapital i form av avsättning till reservfond eller förts till medlemmarnas 

insatskapital genom insatsemission. 

Ersättningar till anställda 

Ersättningar till anställda redovisas i koncernredovisningen enligt Redovisningsrådets 

rekommendation RR 29 Ersättningar till anställda. Enligt 

RR 29 indelas pensionsplaner i avgiftsbestämda och förmånsbestämda 

planer. 

Avgiftsbestämda planer reglerar ersättningar efter avslutad anställning 

och innebär att företaget betalar fastställda avgifter till en separat 

juridisk enhet utan rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare 

ersättningar. Koncernens resultat belastas med kostnader för 

dessa planer under samma period som förmånerna intjänas. 

Förmånsbestämda planer innebär andra regler för ersättningar efter 

avslutad anställning än de avgiftsbestämda planerna. De ger anställda 

och före detta anställda rätt till ersättning efter avslutad anställning 

baserad på den pensionsgrundande inkomsten, lönen vid pensioneringen 

eller åren närmast före pensioneringen samt antalet tjänsteår. 

För de förmånsbestämda planerna bär koncernen risken att ersättningarna 

kan komma att uppgå till ett högre belopp än förväntat. 

I koncernens balansräkning redovisas avsättningarna för förpliktelser 

som inte täcks av avskilda förvaltningstillgångar. Om värdet av förvaltningstillgångarna 

överstiger förpliktelserna, redovisas nettotillgångarna 

som en finansiell fordran. Förvaltningstillgångarna redovisas till marknadsvärde. 

Från koncernen fristående aktuarier beräknar årligen storleken 

på förpliktelserna enligt pensionsplanerna. 

Pensionsförpliktelserna och pensionskostnaderna för förmånsbaserade 

planer beräknas med den så kallade Project Unit Credit Method. 

Kostnaderna för pensionerna fördelas över de anställdas yrkesverksamma 

liv. Förpliktelserna värderas till nuvärde av förväntade framtida 

utbetalningar, med användning av diskonteringsräntor som motsvarar 

räntan på förstklassiga företagsobligationer med en återstående löptid 

som ungefär motsvarar de aktuella förpliktelserna. Beräkningarna bygger 

på så kallade aktuariella antaganden om framtida inflation, avkastning 

på förvaltningstillgångarna, löne- och pensionsökningar, dödlighet 

och personalomsättning. Det innebär att förpliktelser och kostnader 

varierar med de ekonomiska faktorer som speglar förhållandena i de 

länder där förmånsbestämda planer tillämpas. 

I koncernens balansräkning redovisas förpliktelserna till beräknat 

nuvärde, justerat för oredovisade aktuariella vinster och förluster samt 

oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder. Aktuariella 

vinster och förluster är de förändringar av det beräknade värdet 

av förpliktelserna som beror på att utfallet inte stämmer med aktuariella 

antaganden och på grund av ändrade aktuariella antaganden. 

Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna vid 

föregående års utgång som överstiger tio procent av det högsta av förpliktelsernas 

nuvärde och förvaltningstillgångarnas marknadsvärde, 

83 



forts. Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 

redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående 

tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. Uppkommen 

skuld hänförlig till kostnaden för tjänstgöring under tidigare perioder 

som avser förändrade pensionsvillkor amorteras under perioden 

fram till dess att pensionsutfästelserna blir oantastbara. 

Periodens kostnad för förmånsbestämda planer består av kostnad 

avseende tjänstgöring under innevarande period, räntekostnad samt 

amortering av skuld hänförlig till kostnad avseende tjänstgöring under 

tidigare perioder och av aktuariella vinster och förluster. Avdrag görs 

för förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. 

Ovan beskrivna redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer 

tillämpas endast i koncernredovisningen. 

Moderföretaget tillämpar RedR 4, Redovisning av pensionsskuld och 

pensionskostnad. Förmånsbestämda pensions åtaganden redovisas som 

en avsättning i moderföretagets balansräkning förutom den del som 

säkerställs genom premiebetalning. Pensionskostnaderna för dessa 

premiebetalningar motsvaras av de erlagda avgifterna. Det beräknade 

kapitalvärdet av de förmånsbestämda pensionsåtagandena på balansdagen 

ställs mot förvaltningstillgångarna i koncernens PRI-pensionsstiftelse. 

I balansräkningen redovisas avsättningarna för förpliktelser 

som inte täcks av avskilda förvaltningstillgångar. Om värdet av förvaltningstillgångarna 

överstiger förpliktelserna redovisas ingen fordran. 

Uppkommen resultateffekt redovisas under rubriken Personalkostnader. 

Övriga avsättningar 

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt 

eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse, och det 

anses troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet 

och möjliggöra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. 

Verksamhetsgrenar 

Koncernens huvudsakliga risker och möjligheter påverkas främst av den 

verksamhet som bedrivs vilket avspeglas i koncernens organisation för 

styrning och uppföljning. Koncernens primära verksamhet är indelad i 

följande verksamhetsgrenar: 

Södra Skog försörjer koncernens industrier med virkesråvara, bedriver 

extern handel med virkesråvara och biobränslen samt tillhandahåller 

skoglig service till medlemmarna. Moderföretagets primära verksamhet 

utgörs av Södra Skog. 

Södra Timber tillverkar sågade och hyvlade trävaror, främst för 

konstruk tionsändamål och annan byggverksamhet, vid sågverk i södra 

Sverige. 

Gapro producerar ett brett sortiment av interiörprodukter i trä, 

bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer, vid svenska, norska 

och danska anläggningar. 

Södra Cell är en av världens största tillverkare av pappersmassa för 

avsalumarknaden. Massan säljs främst till europeiska pappersbruk som 

tillverkar finpapper, magasinspapper, tissue och specialpapper. 

Södra Vindkraft hanterar satsningarna på vindkraftsområdet, både 

för medlemmars räkning och på egen mark. 

Koncerngemensamt/elimineringar 

Förutom elimineringar ingår under denna rubrik koncernens finansverksamhet 

samt övriga koncerngemensamma funktioner som företagsledning, 

staber och serviceenheter. 

Fördelning per segment 

I verksamhetsgrenarnas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats 

direkt hänförbara poster. Räntebärande fordringar och skulder, pensionsavsättning 

samt likvida medel och skatter ingår ej. I segmentens 

investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår 

samtliga investeringar. 

Geografiska områden 

Som sekundärt segment presenteras intäkterna per geografiskt område 

grupperat efter var kunderna finns. Indelningen framgår av not till Nettoomsättning 

och Övriga rörelseintäkter. Tillgångarna och periodens 

investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är geografiskt 

grupperade efter var tillgångarna finns. Informationen framgår 

av Upplysningar per verksamhetsgren som presenteras i anslutning till 

balansräkningen. 

Verksamhet och säte 

Moderföretaget, som har sitt säte i Växjö, Kronobergs län, bedriver 

verksamheten i associationsformen ekonomisk förening. Huvudkontorets 

adress är Skogsudden, Växjö. 

Närstående 

Ett företag och fysiska personer är närstående om de har möjlighet att 

utöva ett bestämmande eller ett betydande inflytande över ett annat 

företag när det gäller att fatta finansiella och operativa beslut avseende 

verksamheten. 

Moderföretaget betraktas som närstående till sina dotter- och intresseföretag, 

vilka framgår av not 14. Upplysning om storleken av inköp och 

försäljningar mellan koncernföretag framgår under Koncernuppgifter. 

Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen 

sker till marknadspris. Upplysningar i övrigt avseende transaktioner 

och mellanhavanden rörande koncernföretag framgår bland annat av 

not 3, 9, 16, 22, 23 respektive 25. 

Moderföretaget har genom styrelserepresentation i Södra-koncernens 

Pensionsstiftelse och Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling 

och Utbildning en närståenderelation till dessa stiftelser. Stiftelserna 

har tecknat förlagsinsatser i Södra Skogsägarna ekonomisk förening. 

Vidare har Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och 

Utbildning även förvärvat emitterade insatser. 

Genom sin rätt att delta i de beslut, som rör moderföretagets strategier 

har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moderföretaget 

och är därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk 

förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen 

genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar. I enlighet 

härmed har inköp eller försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret 

skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, 

vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda 

styrelseledamöter i finansieringen av föreningen. Dessa transaktioner 

har skett i enlighet med föreningens ändamål varvid föreningens prissättning 

och villkor i övrigt har tillämpats. Upplysningar om löner, avtal 

avseende avgångsvederlag med mera för bland annat personer i 

ledande ställning har lämnats i not 6. 

Koncernuppgifter 

Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 6 

procent (6) av inköpen och 66 procent (61) av försäljningen andra företag 

inom koncernen. 


84


Noter 

1 Finansiella instrument 

Hantering av finansiella risker 

Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet 

löpande utsatt för valuta-, refinansierings-, kredit-, ränte-, massaprisoch 

elprisrisker. Förändringar i marknadspriser kan påverka såväl resultat- 

och balansräkningar som kassaflöde. 

De finansiella riskerna (valuta-, ränte-, råvaru- och upplåningsrisker) 

hanteras centralt vilket skapar ekonomiska skalfördelar, ger synergieffekter 

och reducerar de operationella riskerna. 

Arbetet styrs av den finanspolicy som fastställts av föreningsstyrelsen. 

Policyn anger mål samt reglerar riskmandat och limiter för finansverksamheten. 

Södras finansiella risker mäts kontinuerligt och överensstämmelsen 

med Södras finanspolicy följs upp. 

Valutarisker 

Södra är exponerat för valutarisk i samband med köp och försäljning 

i utländsk valuta (transaktionsexponering), samt vid omräkning av 

utländska nettotillgångar och resultat till moderföretagets valuta 

(omräkningsexponering). 

Transaktionsexponering 

Cirka 59 procent (61) av Södras omsättning relateras till kunder utanför 

Sverige och merparten av företagets produkter faktureras antingen i 

lokal valuta eller i USD. Insatsvaror som importerats inhandlades i 

utländsk valuta till ett värde av 1 900 MSEK (1 300). Dessa förhållanden 

medför att förändringar i valutakurser påverkar Södra i hög grad. För 

att hantera den transaktionsexponering som Södra är utsatt för, säkras 

prognostiserade valutaflöden med hjälp av valutaderivat. 

Valutaexponeringen säkras i enlighet med finanspolicyn. Kursrisken 

under tiden från order till betalning säkras till 95 procent. Utöver detta 

kan det beräknade nettoflödet säkras så att maximalt 70 procent är 

säkrat under den närmaste tolvmånadersperioden. Vid utgången av 

2008 var 53 procent av Södras förväntade nettovalutaflöden för 2009 

säkrade, varav 16 procentenheter består av valutadelen av massaprissäkringen. 

För den därpå följande tolvmånadersperioden kan 0–50 

procent av flödet säkras. Vid räkenskapsårets slut var 11 procent säkrat, 

allt bestående av valutadelen av massaprissäkringen. Enligt policyn får 

valuta terminer, valutaswappar och valutaoptioner användas för säkringarna. 

Omräkningsexponering 

Omräkningsexponering hänför sig till nettovärden i utländska dotterbolag. 

Grundregeln är att inte valutasäkra denna exponering. Dock kan 

säkring utföras om speciella skäl föreligger. 

Valutaderivat 

Förfalloår MUSD Kurs MEUR Kurs MGBP Kurs MJPY Kurs MNOK Kurs MEEK Kurs MSEK 

2009 

Terminskontrakt 98 8,05 207 10,53 6 12,06 75 8,77 192 1,16 13 0,70 3 280 

Placeringar* 5 7,37 14 10,91 — — — — — — — — 189 

Totalt 2009 103 8,02 221 10,55 6 12,06 75 8,77 192 1,16 13 0,70 3 469 

2010–2011 

Terminskontrakt — — 3 9,51 — — — — — — — — 32 

Totalt 2010–2011 — — 3 9,51 — — — — — — — — 32 

Totalt 103 8,02 224 10,54 6 12,06 75 8,77 192 1,16 13 0,70 3 501 

* Hedge mot finansiella placeringar. 

Kurs JPY gånger 100 

Massaprisrisk 

Massaprisrisken definieras som risken för att det vid försäljning genomsnittligt 

erhållna massapriset avviker negativt från det förväntade priset 

på lång sikt. Målet med hantering av massaprisrisker är att minska de 

resultatsvängningar som beror på variationer i priset. För att minska 

massaprisrisken sker handel i massaprisderivat. 

Massaprisderivat 

Massaprisderivat med förfall 2009–2010 uppgår till totalt 2 532 MSEK 

(3 528). Av dessa förfaller 1 526 MSEK under 2009 och 1 006 MSEK 

under 2010. För 2009 uppgår utestående massaprisderivat i norska 

kronor till — MNOK (287). 

Derivat kopplade till kundkontrakt 

Utöver de ovan redovisade derivaten har Södra även massaprisderivat 

och därtill kopplade valutaderivat som är direkt knutna till kundkontrakt. 

Genom dessa konstruktioner erhåller Södra ett rörligt pris och 

kunden ett fast pris. 

Oljeprisrisk 

Södra Cell köper in eldningsolja till rörligt pris. Eftersom oljemarknaden 

är väldigt instabil innebär det stor risk för kraftiga svängningar i inköpskostnaden 

för eldningsolja. För att hantera denna risk har Södra valt att 

säkra inköpskostnaden med hjälp av finansiella kontrakt. 

Oljeprisderivat 

Eldningsolja består av en kombination av Fuel Oil och Gas Oil. Båda 

dessa förädlade oljeprodukter handlas på den finansiella marknaden. 

Södra har utestående kontrakt på totalt 15 528 ton Fuel Oil och 7 018 

ton Gas Oil. Snittpriset för dessa kontrakt är 293 USD/ton respektive 

530 USD/ton. 

Trävarurisk 

När Södra levererar sågade trävaror till USA uppkommer risk att marknadspriset 

ändras från det att varorna skickas till det att försäljning sker. 

Dessa risker kan till viss del hanteras med hjälp av finansiell handel på 

råvarubörsen i Chicago. 

Trävaruprisderivat 

Södra har totalt säkrat 13 575 Mbf (1 Mbf är ungefär 1,54 m 3 ), vilket 

motsvarar cirka 23 500 nominella kubikmeter sågade trävaror, för leverans 

under 2009. Snittpriset för kontrakten ligger på 222 USD/Mbf. 

Elprisrisk 

Södra Timber och Gapro löper risk att inköpspriset på el stiger kraftigt, 

vilket leder till sämre marginaler och en sämre konkurrenssituation. För 

att undvika stora slag i inköpspriserna för Södra Timber och Gapro prissäkras 

elinköpen med hjälp av finansiella elkontrakt. För att minska 

Södra Cells elprisrisker sker handel i elprisderivat. 

85 



forts. not 1 

Elprisderivat 

Via elprisderivat har försäljningspriset på el, motsvarande en nettoförsäljning 

på 60,5 GWh (184,7) säkrats. Säkrat försäljningspris uppgår till 

i genomsnitt 544 SEK/MWh (427) med förfalloår 2009–2011 (2008– 

2010). Totalvärdet av den säkrade elvolymen uppgår till 33 MSEK (79). 

Ränterisker 

Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar 

som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor 

vid olika löptider). Målsättningen enligt finanspolicyn är att hålla räntebindningen 

på den finansiella skulden inom intervallet 3–15 månader. 

Vid räkenskapsårets slut fanns ingen låneskuld förutom inlåning från 

medlemmar. För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn 

hur ränterisken ska begränsas genom att placeringar fördelas 

på olika bindningstider. Enligt finanspolicyn får ränteterminer, ränteswappar 

samt ränteoptioner användas för förändring av koncernens 

räntebindning. 

Kreditrisker 

Södras finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk 

gentemot de finansiella motparterna. Finanspolicyn föreskriver att 

transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, 

definierat som kategori A-/K1 eller bättre enligt Standard & Poor’s. 

Fastställda motpartslimiter finns för varje motpart och revideras 

kontinu erligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDAavtal 

(nettningsavtal) ingåtts med flera banker. 

Finansiering och likviditetsreserv 

Södra sänker sina finansieringskostnader genom en kostnadseffektiv 

finansiering och kapitalhushållning. Men även en effektiv hantering av 

överskottslikviditet är en viktig faktor för Södras finansnetto. De likvida 

tillgångarna placeras huvudsakligen i korta räntebärande papper. Därutöver 

kan även placeringar ske i tillgångar med god likviditet som är 

omsättningsbara på tre dagar. En optimal placering ska medföra att en 

hög avkastning uppnås relativt ett begränsat finansiellt risktagande. En 

begränsad andel av överskottslikviditeten kan investeras i indexobligationer. 

Huvuddelen av indexobligationerna har 100 procent kapital garanti. 

Värdeutvecklingen i dessa investeringar är relaterad till olika index. 


Förfallotidpunkt 

Inom 1 år 1–5 år Mer än 5 år Totalt 

Värdepapper Räntesats, % Valuta Nominellt 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Certifikat 3,53 (4,41) fast SEK 576 573 782 — — — — 573 782 

Statsskuldväxlar — (3,49) fast SEK — — 10 — — — — — 10 

Obligationer 2,22 (3,40) rörlig SEK 190 150 105 41 192 — — 191 297 

Obligationer 4,15 (3,94) fast SEK 250 115 136 148 238 — — 263 374 

Aktieindexobligationer 0,78 (0,90) rörlig SEK 105 49 — — 50 52 25 101 75 

Aktieindexobligationer — SEK 220 20 — 171 251 — — 191 251 

Aktieindexobligationer — GBP — — — — 35 — — — 35 

Aktieindexobligationer — EUR 55 — — 48 64 — — 48 64 

Aktieindexobligationer — USD 37 33 — — 37 — — 33 37 

Aktieindexcertifikat — SEK 20 — — 8 20 — — 8 20 

Marknadsnoterade aktier — — — 63 182 — — — — 63 182 

Totalt 1 003 1 215 416 887 52 25 1 471 2 127 



Lån Räntesats, % Valuta 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Lån från medlemmar 

Likvidkonto 0,00 SEK 13 13 — — — — 13 13 

Betalningsplan 2,00 (2,64) rörlig SEK 288 425 223 271 36 35 547 731 

Skogslån 2,25 (2,94) rörlig 6 mån SEK 41 52 — — — — 41 52 

Medlemskonto 2,00 (2,64) rörlig SEK 1 705 1 380 — — — — 1 705 1 380 

Skulder till övriga SEK 1 — 1 1 — — 2 1 

Totalt 2 048 1 870 224 272 36 35 2 308 2 177 

För att täcka framtida finansieringsbehov har Södra som målsättning att 

det ska finnas kontokrediter, låneramar eller andra bindande lånelöften 

som garanterar tillgången på likviditet under den närmaste tvåårsperioden. 

En väsentlig del av Södras lånefinansiering utgör upplåning från 

medlemmar genom medlemskonto, skogslån samt betalningsplan. 

Södra har en femårig syndikerad kredit på 225 MUSD (225) med en 

återstående löptid på tre till fyra år, vilken var outnyttjad vid utgången 

av 2008. Till detta låneavtal hör ett villkor (Covenant) definierat som 

Södras soliditet där långivarna har rätt att avsluta lånelöftet om Södras 

soliditet är lägre än 40 procent. Södras likviditetsreserv, som utgörs av 

lånelöften och outnyttjade krediter tillsammans med företagets kassa 

och likvida placeringar, ska motsvara minst 15 procent av koncernens 

årsomsättning. På balansdagen var den samlade likviditetsreserven 

3 448 MSEK (4 047), motsvarande 20 procent (24) av årsomsättningen 

för koncernen. 


86


forts. not 1 

Koncernen 


Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde 

Finansiella instrument 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Tillgångar 

Övriga aktier och andelar 81 28 81 28 51 1 51 1 

Kundfordringar 2 072 1 969 2 072 1 969 308 316 308 316 

Övriga fordringar 584 576 584 555 451 505 451 505 

Räntekomponenten i valutaderivat 0 0 0 0 0 0 0 0 


Obligationer/diskonteringspapper 1 027 1 463 1 027 1 463 947 1 413 947 1 413 

Aktieindexobligationer 381 482 381 519 381 452 381 485 

Aktier i börsbolag 63 182 63 182 63 182 63 182 

Kassa och bank 315 415 315 415 116 260 116 260 

Skulder 

Övriga avsättningar 1 2 1 2 — — — — 

Övriga skulder 2 1 2 1 2 1 2 1 

Betalningsplan 547 731 547 731 547 731 547 731 

Skogslån 41 52 41 52 41 52 41 52 

Medlemskonto 1 705 1 380 1 705 1 380 1 705 1 380 1 705 1 380 

Likvidkonto 13 13 13 13 13 13 13 13 

Leverantörsskulder 1 571 1 456 1 571 1 456 976 951 976 951 

Räntekomponenten i valutaderivat 0 0 0 0 0 0 0 0 

Off balance 

Valutaderivat — — –50 57 — — –50 57 

Massaprisderivat inklusive 

valutakomponent — — –159 –543 — — –159 –543 

Elprisderivat — — 33 4 — — 33 4 

Oljeprisderivat — — –67 — — — –67 — 

Trävaruprisderivat — — 24 — — — 24 — 

2 Nettoomsättning 

Koncernens 

nettoomsättning 

per marknad 

08-01-01– 

08-12-31 Andel, % 

06-07-01– 

07-12-31 Andel, % 

Sverige 6 884 41 9 881 39 

Tyskland 2 222 13 3 259 13 

Storbritannien 1 264 7 2 318 9 

Norge 1 139 7 1 442 6 

Italien 810 5 1 378 5 

Österrike 611 4 971 4 

Frankrike 526 3 854 3 

Nederländerna 390 2 728 3 

Danmark 246 1 440 2 

Polen 301 2 424 2 

Schweiz 274 2 358 2 

Övriga Europa 1 140 7 1 706 7 

Asien 832 5 1 246 5 

Afrika 112 1 101 0 

Övriga världen 81 0 210 0 

Ofördelat 2 0 119 0 

Totalt 16 834 100 25 435 100 

Moderföretagets 

nettoomsättning per marknad 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Sverige 8 468 11 599 

Norge 761 865 

Finland 16 153 

Tyskland 0 52 

Övriga Europa 2 14 

Totalt 9 247 12 683 

Specifikation 

av intäkter 

per intäktsslag 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Varuförsäljning 15 335 23 507 8 255 11 288 

Tjänster 993 1 474 992 1 395 

Valutakurseffekt –146 328 — 0 

Elcertifikat 648 122 — — 

Utsläppsrätter 4 4 — — 

Totalt 16 834 25 435 9 247 12 683 

Förändringar i värdet av massaprisderivat avseende levererad massa ingår 

i varuförsäljning med –273 MSEK (–308). 

87 



3 Övriga rörelseintäkter 

Fördelning av 

övriga rörelseintäkter 

per 

verksamhetsgren 

Övriga 

rörelseintäkter 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Varav mellan 

verksamhetsgrenar 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Södra Skog 61 142 22 33 

Södra Timber 35 40 1 — 

Gapro 1 4 — — 

Södra Cell 295 140 17 58 

Södra Vindkraft 0 — — — 


elimineringar –19 –69 –40 –91 

Summa koncernen 373 257 — — 

Övriga rörelseintäkter 

per intäktsslag 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Varuförsäljning — 2 — — 

Tjänster 1 13 114 171 

Hyresintäkter 18 10 5 7 

Aktiverat arbete för 

egen räkning 11 23 — — 

Valutakurseffekt 268 1 1 — 

Realisationsvinster 8 45 1 5 

Lagerstöd/skattereduktion 23 78 22 78 

Försäkringsersättning 5 7 1 7 

Övrigt 39 78 13 31 

Summa koncernen 373 257 157 299 

Nettoomsättning och rörelseresultat per verksamhetsgren framgår av 

tabell på sidan 74. 

Koncernen 


Övriga rörelseintäkter 

per marknad 

08-01-01– 

08-12-31 

Andel, 

% 

06-07-01– 

07-12-31 

Andel, 

% 

08-01-01– 

08-12-31 

Andel, 

% 

06-07-01– 

07-12-31 

Andel, 

% 

Sverige 287 77 143 56 158 100 294 98 

Norge 82 22 48 19 0 — — — 

Övriga Europa 4 1 2 1 –1 0 — — 

Afrika — — — — — — — — 

Ofördelat — — 64 24 — — 5 2 

Totalt 373 100 257 100 157 100 299 100 

4 Råvaror, förnödenheter och handelsvaror 

Handelsvaror uppgår till 6 418 MSEK (5 752) i koncernen och 8 872 

MSEK (11 620) i moderföretaget. I moderföretaget klassificeras alla virkesråvaror 

som handelsvaror. I koncernen omklassificeras virkesråvaror 

som går till egen industri till råvaror. 

5 Övriga externa kostnader 

I koncernens Övriga externa kostnader ingår operationella leasingavgifter 

avseende timecharterfartyg med 90 MSEK (80). Framtida leasingavgifter 

uppgår till 203 MSEK (246) inom 5 år, varav 72 MSEK (59) inom 1 år. 

Arvode och kostnadsersättningar 

till revisorer 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

KPMG revisorer 

revisionsuppdrag 5 6 2 2 

andra uppdrag 1 3 1 3 

Övriga 

revisionsuppdrag 1 0 — — 

andra uppdrag 0 1 — — 

forts. not 5 

Specifikation övriga 

externa kostnader 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Frakter och transporter 1 139 1 473 65 461 

Reparation, underhåll och 

övriga driftskostnader 563 940 20 29 

Omkostnadsförda 

investeringar 10 65 5 — 

Övriga tjänster och 

inhyrd personal, externt 257 447 65 146 

Övriga tjänster och 

inhyrd personal, koncernt — — 4 10 

Rese- och försäljningsomkostnader 

168 369 26 30 

Företagsförsäkringar och 

övriga riskkostnader 51 70 13 15 

Lokal- och fastighetskostnader 

95 64 20 28 

Hyra av anläggningstillgångar 

(leasing etc) 38 44 11 2 

Förvaltningskostnader 40 33 35 28 

Övriga kostnader, externt 124 423 9 154 

Övriga kostnader, koncernt — — 0 8 

Totalt 2 485 3 928 273 911 


88


6 Personalkostnader 

Löner och 

ersättningar 

Styrelse 

och VD 

08-01-01– 

08-12-31 

Övriga 

anställda 

06-07-01– 

07-12-31 

Styrelse 

och VD 

Övriga 

anställda 

Moderföretaget 8 269 10 366 

Dotterföretag i Sverige 8 932 14 1 331 

Dotterföretag utanför 

Sverige 16 271 18 360 

Summa koncernen 32 1 472 42 2 057 

Löner, ersättningar 

och sociala kostnader 

08-01-01– 

08-12-31 

Löner och 

ersättningar 

Sociala 

kostnader 

06-07-01– 

07-12-31 

Löner och 

ersättningar 

Sociala 

kostnader 

Moderföretaget 277 176 376 160 

(varav pensionskostnader) 1) (86) (52) 

Dotterföretag 1 227 480 1 724 662 

(varav pensionskostnader) (162) (133) 

Summa koncernen 1 504 656 2 100 822 

(varav pensionskostnader) 2) (248) (185) 

1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 5 MSEK (6) nuvarande och tidigare 

styrelse och verkställande direktörer. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår 

till 16 MSEK (15). 

2) Av koncernens pensionskostnader (enligt ÅRL) avser 9 MSEK (16) nuvarande och 

tidigare styrelse och verkställande direktörer. Utestående pensionsförpliktelser till dessa 

uppgår till 29 MSEK (35). 

Arvoden om sammanlagt 829 KSEK (823) har härutöver utgått till de 

ledamöter i föreningsstyrelsen som tillika är ledamöter i Södras dotterbolagsstyrelser. 

Arvodena ligger inom intervallet 75–92 KSEK. 

Till styrelsens ordförande, Lars-Eric Åström, har sammanlagt 1 239 

KSEK (1 739) utgått i ersättningar och förmåner. Till styrelsens vice ordförande, 

Christer Segerstéen, har sammanlagt 617 KSEK (926) utgått i 

ersättningar och förmåner. Ersättningarna utgör underlag för pension. 

Till verkställande direktören Leif Brodén har ersättningar och förmåner 

(bostads- och bilförmån) utgått med sammanlagt 4 099 KSEK (6 261) 

varav 113 KSEK (101) i produktivitetsbonus enligt samma villkor som för 

övriga anställda med maximalt en månadslön. 

Pension utgår enligt ITP-plan (ITP1). Utöver premier enligt ITP-plan 

har företaget betalat en kapitalförsäkring för Brodén uppgående till 

3 100 KSEK (3 925). Återbäring på kapitalförsäkringen tillfaller Brodén 

som förhöjd pension. Anställningsavtalet gäller med ömsesidig uppsägningstid 

om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida utbetalas 

utöver lön under uppsägningstiden 24 månaders avgångsvederlag. 

I gruppen andra ledande befattningshavare ingick på balansdagen 

13 anställda tjänstemän som ingår i koncernledningen tillsammans med 

verkställande direktören. Till dessa har ersättningar, förmåner och 

avgångsvederlag utgått med sammanlagt 19 MSEK (27) varav 1 MSEK 

(0) i produktivitetsbonus enligt samma villkor som för övriga anställda 

med maximalt en månadslön. Pension utgår enligt någon av ITPplanerna 

(ITP1 och ITP2). För vissa av befattningshavarna har företaget 

dessutom, i enlighet med individuella avtal, betalat premier för kapitalförsäkring 

om totalt 2 MSEK (1). För denna grupp föreligger individuella 

anställningsavtal med uppsägningstider mellan 3 och 6 månader samt 

avgångsvederlag motsvarande 12 till 18 månader. 

Ledande befattningshavares förmåner 

Ledande befattningshavare 

Med ledande befattningshavare avses dels högsta ledningen, dels 

andra ledande befattningshavare. I gruppen högsta ledning inräknas 

styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande och verkställande 

direktören tillika koncernchef. I gruppen andra ledande befattningshavare 

ingår 13 anställda tjänstemän, som utgör koncernledningen tillsammans 

med verkställande direktören. 

Berednings- och beslutsprocess vid fastställande av ersättningar till 

ledande befattningshavare 

Ersättnings- och arvodeskommittén, som utses av styrelsen, består av 

minst tre styrelseledamöter, dock ej verkställande direktören. Kommittén 

ska förutom att bereda frågor om principer för ersättning och 

andra anställningsvillkor för koncernledningen även regelbundet godkänna 

sammanställningar över styrelsens, styrelseordförandens och styrelsens 

vice ordförandes kostnader samt koncernchefens personanknutna 

kostnader. 

Ersättningar och förmåner till styrelse och företagsledning 

I enlighet med föreningsstämmans beslut har till föreningsstyrelsens 

ledamöter under 2008 utgått ersättningar och förmåner med sammanlagt 

3 750 KSEK (4 729 ). Av detta belopp utgör 2 050 KSEK (3 075) 

fasta styrelsearvoden, 1 563 KSEK (1 466) dagarvoden och 137 KSEK 

(188) övriga ersättningar och förmåner. 

Medelantal anställda 


08-01-01–08-12-31 06-07-01–07-12-31 

Antal 

varav 

män, % 

Antal 

varav 

män, % 

Sverige 799 76 656 82 

Dotterföretag 

Sverige 2 536 84 2 603 85 

Norge 476 84 475 85 

Danmark 18 83 17 82 

Estland 12 75 12 78 

Lettland 7 86 8 76 

Tyskland 6 67 3 33 

Frankrike 3 33 3 33 

Storbritannien 3 67 3 67 

Italien 3 33 3 33 

Schweiz 3 33 3 33 

Uruguay 1 100 — — 

Totalt 3 867 82 3 786 84 

89 



forts. not 6 forts. not 8 

Könsfördelning i 

företagsledningar, % 

08-12-31 07-12-31 

Män Kvinnor Män Kvinnor 

Koncernen 

Styrelser 89 11 89 11 

Ledningsgrupper 74 26 82 18 


Styrelse 86 14 85 15 

Ledningsgrupp 69 31 78 22 

Sjukfrånvaro, % 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Total sjukfrånvaro som 

andel av ordinarie arbetstid 3,8 4,3 2,2 2,5 

Andel av den totala sjukfrånvaron 

som avser sammanhängande 

sjukfrånvaro 

på 60 dagar eller mer 49,2 51,7 55,5 57,9 

Sjukfrånvaro fördelad 

efter kön 

män 3,7 4,1 2,2 2,6 

kvinnor 4,1 5,1 2,1 2,1 

Sjukfrånvaro fördelad 

efter ålderskategori 

29 år eller yngre 3,3 3,5 0,6 1,0 

30–49 år 3,0 3,2 1,4 1,3 

50 år eller äldre 5,0 5,9 3,7 4,3 

7 Övriga rörelsekostnader 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Realisationsförlust 6 14 0 1 

Valutakurseffekt 66 171 1 0 

Totalt 72 185 1 1 

8 Avskrivningar och nedskrivningar 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Goodwill 26 54 — 1 

Övriga immateriella 

anläggningstillgångar 0 0 — — 

Byggnader 87 131 2 2 

Markanläggningar 18 24 0 0 

Maskiner 747 1 298 — — 

Inventarier 102 156 24 34 

Totalt 980 1 663 26 37 

Varav nedskrivningar 

9 Finansnetto 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Utdelning på aktier i 

koncernföretag — — 3 302 

Resultat vid försäljning av 

andelar i koncernföretag 3 — — — 

Nedskrivning av aktier i 

koncernföretag — — — –126 

Utdelning från övriga 7 4 7 4 

Resultat från värdepapper 

och fordringar som är 

anläggningstillgångar 9 7 — 12 

Resultat från försäljning 

av kortfristiga placeringar –22 — –22 — 

Ränteintäkter och liknande 

resultatposter 

Intäktsräntor från 

koncernföretag — — 45 43 

Intäktsräntor från övriga 92 157 83 137 

Valutakursvinst 30 23 28 12 

Övrigt 17 3 4 2 

Räntekostnader och liknande 

resultatposter 

Kostnadsräntor till 

koncernföretag — — –29 –37 

Kostnadsräntor till övriga –103 –153 –102 –146 

Nedskrivning av kortfristiga 

placeringar –92 –13 –92 –13 

Valutakursförlust 0 0 0 0 

Räntedel i årets 

pensionsskuld 6 4 — — 

Övrigt –1 –45 0 –9 

Totalt –54 –13 –75 181 

10 Bokslutsdispositioner 

08-01-01– 

08-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 

Goodwill — 1 

Byggnader 7 18 

Maskiner 28 165 

Inventarier 1 — 

Totalt 36 184 

06-07-01– 

07-12-31 

Förändring av periodiseringsfond 

– årets avsättning –56 –40 

– årets upplösning 9 37 

Förändring av avskrivning utöver plan 

– maskiner och inventarier 3 –8 

Upplösning/avsättning 

ersättningsfond — 28 

Förändring av övriga 

obeskattade reserver — –28 

Totalt –44 –11 


90


11 Skatt på årets resultat 

Redovisad 

skattekostnad 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Periodens skattekostnad –160 –401 –53 –24 

Skatt hänförlig 

till koncernbidrag — — 193 364 

Aktuell skattekostnad –160 –401 140 340 

Uppskjuten skatteintäkt/ 

-kostnad avseende temporära 

skillnader m m –33 –40 22 10 

Uppskjuten skattekostnad 

–33 –40 22 10 

Totalt –193 –441 162 350 

Avstämning av effektiv skatt 

08-01-01– 

08-12-31 

Skattesats, 

% 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 

Skattesats, 

% 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Resultat före skatt 708 — 2 610 — –340 30 

Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget –198 28 –731 28 95 –8 

Avskrivningar av koncernmässig goodwill –4 1 –3 0 — — 

Andra ej avdragsgilla kostnader –99 14 –74 3 –33 –51 

Ej skattepliktiga intäkter 4 –1 47 –2 1 89 

Avdragsgilla kostnader enligt förslag till vinstdisposition 70 –10 297 –11 70 297 

Uppskjuten skatt vid nedskrivning 24 –3 14 –1 24 — 

Utbetalda emitterade insatser 8 –1 — — 8 — 

Övrigt 2 –1 9 0 –3 23 

Redovisad effektiv skatt –193 27 –441 17 162 350 

12 Immateriella anläggningstillgångar 

Koncernen Goodwill Övrigt 

08-12-31 07-12-31 

Summa 

Immateriella 

anläggningstillgångar 

Goodwill Övrigt 

Summa 

Immateriella 


Ingående anskaffningsvärde 553 10 563 509 10 519 

Förvärv av koncernföretag 6 1 7 — — — 

Investeringar — 10 10 41 — 41 

Omklassificeringar –4 1 –3 — — — 

Utrangeringar 3 — 3 –3 — –3 

Omräkningsdifferenser –31 1 –30 6 0 6 

Utgående anskaffningsvärde 527 23 550 553 10 563 

Ingående avskrivningar –290 –5 –295 –236 –5 –241 

Förvärv av koncernföretag –1 — –1 — — — 

Utrangeringar –3 — –3 3 — 3 

Omklassificeringar 0 — 0 — — — 

Årets avskrivningar enligt plan –26 — –26 –53 0 –53 

Omräkningsdifferenser 17 — 17 –4 0 –4 

Utgående ackumulerade 

–303 –5 –308 –290 –5 –295 

avskrivningar enligt plan 

Ingående nedskrivningar –131 –4 –135 –128 –4 –132 

Omräkningsdifferenser 9 — 9 –2 0 –2 

Årets nedskrivningar — — — –1 — –1 

Utgående nedskrivningar –122 –4 –126 –131 –4 –135 

Redovisat värde vid periodens slut 102 14 116 132 1 133 

För moderbolaget har under året 10 MSEK aktiverats i Övriga immateriella anläggningstillgångar gällande programvara. 

91 



13 Materiella anläggningstillgångar 

2007-12-31, Koncernen 

Pågående 

anläggningar 

Förskott för 

materiella 


Byggnader 

Mark och 

markanläggningar 

Maskiner Inventarier Skogsmark 

Summa 

Materiella 


Ingående anskaffningsvärde 362 1 2 228 474 14 264 1 119 289 18 737 

Förvärv av dotterföretag — — 43 17 146 9 — 215 

Investeringar 409 1 154 41 562 152 133 1 452 

Ianspråktagen ersättningsfond — — — — — — –28 –28 

Omklassificeringar/bruttovärdejustering –381 –1 88 17 731 30 — 484 

Försäljningar/utrangeringar — — –11 –3 –126 –76 –1 –217 

Omräkningsdifferenser 1 7 0 24 2 6 40 

Utgående anskaffningsvärde 391 1 2 509 546 15 601 1 236 399 20 683 

Ingående avskrivningar — — –1 177 –177 –8 889 –816 — –11 059 

Förvärv av dotterföretag — — –15 –9 –113 –6 — –143 

Försäljningar/utrangeringar — — 4 0 84 53 — 141 

Omklassificeringar/bruttovärdejustering — — –38 –10 –235 –11 — –294 

Årets avskrivningar enligt plan — — –113 –24 –1 133 –156 — –1 426 

Omräkningsdifferenser — — –4 — –17 –2 — –23 


avskrivningar enligt plan — — –1 343 –220 –10 303 –938 — –12 804 

In- och utgående uppskrivningar — — 44 — — — 4 48 

Ingående nedskrivningar — — –149 –10 –263 –2 –8 –432 

Försäljningar/utrangeringar — — — — 25 — — 25 

Omklassificeringar/bruttovärdejustering — — –32 — –158 — — –190 

Årets nedskrivningar — — –18 — –165 — — –183 

Omräkningsdifferenser — — –1 — –7 — — –8 

Utgående nedskrivningar — — –200 –10 –568 –2 –8 –788 

Redovisat värde vid periodens slut 391 1 1 010 316 4 730 296 395 7 139 

Taxeringsvärde i Sverige — — 2 140 173 — — 240 2 553 

2008-12-31, Koncernen 

Pågående 

anläggningar 

Förskott för 

materiella 


Byggnader 

Mark och 



Summa 

Materiella 


Ingående anskaffningsvärde 391 1 2 509 546 15 601 1 236 399 20 683 

Förvärv av dotterföretag — — 2 — 14 — — 16 

Investeringar 461 — 58 16 418 162 84 1 199 

Ianspråktagen ersättningsfond — — — — — — — — 

Omklassificeringar –311 –1 24 10 227 19 32 0 

Försäljningar/utrangeringar — — –27 –16 –89 –71 — –203 

Omräkningsdifferenser –5 — –27 26 –119 –4 — –129 

Utgående anskaffningsvärde 536 0 2 539 582 16 052 1 342 515 21 566 

Ingående avskrivningar — — –1 343 –220 –10 303 –938 — –12 804 

Förvärv av dotterföretag — — –1 — –6 — — –7 

Försäljningar/utrangeringar — — 12 4 71 59 — 146 

Omklassificeringar — — — — –2 2 — 0 

Årets avskrivningar enligt plan — — –80 –18 –719 –101 — –918 

Omräkningsdifferenser — — 14 2 66 3 — 85 


avskrivningar enligt plan — — –1 398 –232 –10 893 –975 — –13 498 

In- och utgående uppskrivningar — — 44 — — — 4 48 

Ingående nedskrivningar — — –200 –10 –568 –2 –8 –788 

Försäljningar/utrangeringar — — 15 10 7 — — 32 

Årets nedskrivningar — — –7 — –28 –1 — –36 

Omräkningsdifferenser — — 4 — 25 1 — 30 

Utgående nedskrivningar — — –188 — –564 –2 –8 –762 

Redovisat värde vid periodens slut 536 — 997 350 4 595 365 511 7 354 

Taxeringsvärde i Sverige — — 2 192 180 — — 296 2 668 


92


forts. not 13 

2007-12-31, Moderföretaget 

Pågående 

anläggningar 

Byggnader 

Mark och 



Summa 

Materiella 


Ingående anskaffningsvärde 2 56 8 — 152 141 359 

Investeringar 4 8 5 — 36 29 82 

Ianspråktagen ersättningsfond — — — — — –28 –28 

Omklassificeringar –3 — — — 3 — 0 

Försäljningar/utrangeringar — –3 –1 — –19 –1 –24 

Utgående anskaffningsvärde 3 61 12 — 172 141 389 

Ingående avskrivningar — –10 — — –81 — –91 

Försäljning/utrangeringar — 1 0 — 15 — 16 

Årets avskrivningar enligt plan — –2 — — –34 — –36 


avskrivningar enligt plan — –11 0 — –100 — –111 

Ingående nedskrivningar — — 0 — — –8 –8 

Utgående nedskrivningar — — — — — –8 –8 

Redovisat värde vid periodens slut 3 50 12 — 72 133 270 

Taxeringsvärde i Sverige — 67 11 — — 170 248 

2008-12-31, Moderföretaget 

Pågående 

anläggningar 

Byggnader 

Mark och 



Summa 

Materiella 


Ingående anskaffningsvärde 3 61 12 — 172 141 389 

Investeringar 25 2 1 — 35 4 67 

Ianspråktagen ersättningsfond — — — — — 0 0 

Omklassificeringar –2 2 –2 — 2 0 0 

Försäljningar/utrangeringar — — — — –16 –1 –17 

Utgående anskaffningsvärde 26 65 11 — 193 144 439 

Ingående avskrivningar — –11 0 — –100 — –111 

Försäljning/utrangeringar — — — — 10 — 10 

Årets avskrivningar enligt plan — –2 0 — –24 — –26 


avskrivningar enligt plan — –13 0 — –114 — –127 

Ingående nedskrivningar — — 0 — — –8 –8 

Utgående nedskrivningar — — 0 — — –8 –8 

Redovisat värde vid periodens slut 26 52 11 — 79 136 304 

Taxeringsvärde i Sverige — 64 10 — — 197 271 

14 Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och andelar i 

intresseföretag utomstående företag Övrigt Summa 

Koncernen 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Ingående anskaffningsvärde/bokfört värde 27 25 1 1 67 31 95 57 

Tillkommande tillgångar — 2 54 0 14 42 68 44 

Avgående tillgångar –1 — — — –3 –6 –4 –6 

Utgående anskaffningsvärde/ 

redovisat värde 26 27 55 1 78 67 159 95 

I Övrigt ingår finansiella tillgångar som är hänförliga till pensionsåtaganden med 67 MSEK (53). Se även not 19. 

Anskaffningsvärde Redovisat värde 

Specifikation av koncernens aktier och 

andelar i utomstående företag 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

LRF förening upa 25 25 0 0 

SunPine AB 50 — 50 — 

Övriga aktier och andelar 5 1 5 1 

Utgående anskaffningsvärde/ 

redovisat värde 80 26 55 1 

93 



forts. not 14 

Specifikation av koncernens 

innehav av aktier i 

intresseföretag Org nr Säte Antal 

Röstandel, 

% 

Justerat eget kapital Årets resultat Redovisat värde 

08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Wood and Logistics AS 982118123 Norge 72 24 2 1 0 0 1 1 

Torsås Fjärrvärmenät AB 556202-1575 Torsås 1 300 24 2 2 0 0 1 1 

Crown Timber Group (plc) 1284502 Storbritannien 53 333 21 28 33 –3 14 24 25 

Utgående anskaffningsvärde/redovisat 

32 36 –3 14 26 27 

värde 

Aktier och andelar i 

Långfristiga fordringar 

koncernföretag övriga aktieinnehav hos koncernföretag externt Summa 

Moderföretaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Ingående anskaffningvärde/ 

bokfört värde 2 227 2 117 1 1 0 388 23 7 2 251 2 513 

Tillkommande tillgångar 54 236 50 0 17 — — 16 121 252 

Nedskrivningar av aktier 

i dotterföretag — –126 — — — — — — 0 –126 

Avgående tillgångar — 0 — — — –388 1 — 1 –388 

Utgående anskaffningsvärde/redovisat 

värde 

2 281 2 227 51 1 17 0 24 23 2 373 2 251 

Långfristiga fordringar innehåller kapitalförsäkring med 14 MSEK (14) för täckande av pensionsskuld. Se även not 19. 

Specifikation av moderföretagets innehav 

av aktier och andelar i koncernföretag Org. nr Säte Antal Andel, % 

Redovisat värde 

08-12-31 07-12-31 

Rörelsedrivande 

Södra Cell AB 556072-7348 Växjö 50 000 100 1 052 1 052 

Södra Cell Tofte AS 981 988 413 Norge 1 000 000 100 

Södra Cell International AB 556255-3106 Växjö 2 500 100 

Södra Cell Folla AS 950 198 168 Norge 100 000 100 

Södra AG 268012 Schweiz 50 100 

Södra Cell UK Ltd 789930 Storbritannien 1 999 100 

Södra Cell Italia SRL 3298250154 Italien 20 100 

Södra Cell AS 921 507 828 Norge 50 100 

Södra Cell SAS 69203946400031 Frankrike 2 500 100 

Södra Cell GmbH 164312351 Tyskland 50 100 

Gapro AB 556095-2417 Växjö 2 220 100 223 223 

BDL Bygg & Dekorlist AB 556262-5755 Jokkmokk 2 000 100 

Gapro Norge AS 971 646 799 Norge 19 999 100 

Magne Bråthens Eftf. AS 910894250 Norge 990 100 

Gapro Sunds A/S 73496314 Danmark 1 100 

Södra Timber AB 556004-5998 Växjö 1 000 100 398 398 

Billingsfors Sågverks AB 556593-1192 Växjö 1 000 100 

Södra Vindkraft AB 556091-8772 Växjö 1 000 100 76 76 

Bark & Warburgs AB 556002-0959 Växjö 6 200 100 62 62 

Södra Skogsägarna Leasing AB 556280-1943 Växjö 5 000 100 61 61 

Södra Skogsägarna Försäkring AB 516406-0054 Växjö 10 000 100 45 45 

Södra Odlarna Tve AB 556476-3539 Växjö 6 500 100 34 34 

Södra Skogsenergi AB 556091-8764 Växjö 20 000 100 15 15 

Södra Reinsurance SA 323736 Luxemburg 5 000 100 16 11 

Mönsterås Hamn AB 556084-8037 Växjö 100 100 0 0 

Södra Eesti AS 10329729 Estland 204 51 0 0 

Södra Metsad OÜ 10944021 Estland 400 100 205 156 

Sodra Latvia SIA 40003490902 Lettland 7 650 51 0 0 

Sodra Mezs SIA 50003871841 Lettland 310 000 100 81 81 

Södra Nederland BV 0017 83 099 Nederländerna 100 100 0 0 

Södra Medlemsel AB 556070-5724 Växjö 50 000 100 6 6 

Ej rörelsedrivande 7 7 

Summa aktier och andelar i koncernföretag 2 281 2 227 


94


forts. not 14 

AB Geijerträ har bytt namn till Södra Medlemsel AB. Bolaget som tidigare 

har varit vilande ska bedriva handel med energi, energiprodukter 

och energitjänster. Det vilande bolaget Södra Skogsplantor AB har 

under året fusionerats med Södra Odlarna Tve AB och vidare har det 

vilande bolaget Södra Building Systems AB fusionerats med Södra 

Timber AB. Inge Nilssons Virkeshandel AB har fusionerats med Södra 

Skogsenergi AB. Gapro AB har förvärvat BDL Bygg & Dekorlist AB och 

Gapro Norge AS har förvärvat Magne Bråthens Eftf. AS. Kapitaltillskott 

uppgående till 49 MSEK har lämnats till Södra Metsad OÜ och med 

5 MSEK till Södra Reinsurance SA. SCI les Forestiers har avvecklats 

under året. 

16 Rörelsefordringar 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Kundfordringar 2 072 1 969 308 316 

Koncernkonto — — 1 751 1 034 

Övriga fordringar 

på koncernföretag — — 595 622 

Övriga fordringar 889 800 453 507 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 93 179 26 426 

Totalt 3 054 2 948 3 133 2 905 

Övriga fordringar innehåller en räntebärande fordran uppgående till 

44 MSEK (—) med förfallodag 30 juni 2009. 

15 Varulager 

17 Eget kapital 

Koncernen 


08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Råvaror och förnödenheter 1 297 1 673 — 1 

Varor under tillverkning 110 109 — 0 

Färdiga varor 1 701 1 275 — — 

Handelsvaror 419 562 1 014 1 488 

Pågående arbeten 

för annans räkning 14 4 10 5 

Totalt 3 541 3 623 1 024 1 494 

Varulager redovisat till nettoförsäljningsvärde uppgår till 826 MSEK 

(24). Varor som förväntas ligga i lager mer än 12 månader uppgår till 

cirka 15 MSEK (407). 

Elcertifikat 

Inneliggande lager av tilldelade elcertifikat redovisas till noll. 

Försäljningsvärdet på tilldelade elcertifikat 

som sålts på termin för leverans * 08-12-31 07-12-31 

2008 — 291 

2009 211 187 

2010 51 9 

Totalt 262 487 

* Från och med 2008 lämnas upplysning om försäljningsvärdet i stället för marknadsvärdet. 

Resterande lager av tilldelade elcertifikat hade på balansdagen ett 

marknadsvärde om 338 MSEK (244). 

Utsläppsrätter 

Värdet av utsläppsrätter som ej bedöms åtgå för att täcka gjorda utsläpp 

redovisas till noll och hade per balansdagen ett marknadsvärde om 

7 MSEK (0). 

Specifikation av valutakursdifferens 

i eget kapital 

Koncernen 08-12-31 07-12-31 

Ackumulerad valutakursdifferens vid årets början 239 177 

Omklassificering inom eget kapital — –19 

Årets valutakursdifferens i utländska dotterföretag –104 81 

Ackumulerad valutakursdifferens vid årets slut 135 239 

Erhållna och lämnade koncernbidrag 

Moderföretaget 08-12-31 07-12-31 

Erhållna 

Södra Cell AB 727 972 

Södra Timber AB — 261 

Gapro AB 12 48 

Södra Skogsenergi AB — 9 

Bark & Warburgs AB 0 0 

Södra Odlarna Tve AB 15 15 

Mönsterås Hamn AB 8 — 

Södra Leasing AB 1 — 

Lämnade 

Södra Timber AB –67 — 

Södra Vindkraft AB –7 — 

Södra Medlemsel AB –1 — 

Mönsterås Hamn AB — –4 

Totalt 688 1 301 

Återbetalningar 

Insatsåterbetalning 2009 till medlemmar som avgått per 31 december 

2008 uppgår till 38 MSEK (37). 


Under 2009 kommer 1 MSEK (117) av förlagsinsatserna att återbetalas. 

Förlagsinsatser 08-12-31 07-12-31 

2002: Till medlemmar och anställda 1 117 

2004: Till Södra-koncernens Pensionsstiftelse 100 100 

2004: Till Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, 

Utveckling och Utbildning 30 30 


Se även Förändring av eget kapital. 

95 



18 Obeskattade reserver 

19 Avsättningar för pensioner 


08-12-31 07-12-31 

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 

– byggnader 1 1 

– maskiner och inventarier 24 27 

Periodiseringsfond Tax 2003 — 9 

Periodiseringsfond Tax 2004 10 10 



Periodiseringsfond Tax 2008 40 40 

Periodiseringsfond Tax 2009 56 — 

Övriga obeskattade reserver 0 0 


Uppskjuten skatt i ovanstående obeskattade reserver uppgår till 

60 MSEK (52). 

De flesta tjänstemännen i Sverige och i det närmaste samtliga anställda 

i Norge och Tyskland omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. De 

flesta övriga medarbetare omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. 

Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålders-, sjuk- och familjepension. 

De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna tryggas främst genom 

pensionsstiftelser med från Södra avskilda tillgångar, men också genom 

avsättningar i balansräkningen samt betalning av försäkringspremier. 

Pensionsåtagandena i Sverige är dessutom i allt väsentligt kreditförsäkrade 

i FPG (Försäkringsbolaget Pensionsgaranti). För de avgiftsbestämda 

pensionsförpliktelserna betalas försäkringspremier. Totala kostnaden 

framgår nedan. 

Pensionskostnad 

08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Förmånsbestämda planer 

Kostnad för pensioner intjänade under året 22 42 

Räntekostnad 37 57 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –43 –61 

Amortering av aktuariella vinster (–) 

och förluster (+) redovisade under året 2 3 

Aktuariella vinster (–) och 

förluster (+) redovisade under året 3 0 

Övrigt 0 –2 

Kostnad förmånsbestämda planer 21 39 

Kostnad avgiftsbestämda planer 49 90 

Löneskatt och avkastningsskatt 39 20 

Total kostnad för ersättningar 

efter avslutad anställning 109 149 

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen: 

Personalkostnad 115 153 

Finansnetto –6 –4 

Totalt kostnad för ersättningar 

efter avslutad anställning 109 149 

Räntekostnaden med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 

ingår under rubriken Finansnetto. Övriga kostnader för 

pensioner redovisas som Personalkostnader. För 2008 uppnådde den 

verkliga avkastningen på förvaltningstillgångarna ej den förväntade 

avkastningen. 

Avkastning förvaltningstillgångar 

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar –97 58 

Avgår förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –43 –61 

Aktuariellt resultat för 

förvaltningstillgångar under perioden –140 –3 

För anställda i Sverige erläggs försäkringspremier till Alecta avseende 

åtaganden enligt den så kallade ITP2-planen. 

Upp till 7,5 basbelopp (360 000 kronor) i lön 2008 erläggs premier 

för samtliga anställda knutna till ITP2-planen inklusive de så kallade 

10-taggarna. För premier hänförliga till lön över 7,5 basbelopp kan 

inbetalning för 10-taggare ske till valfritt pensionsinstitut. 

ITP2-planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. 

Alecta kan i nuläget inte lämna den information som krävs för att 

redovisa dessa förmåner som förmånsbestämda planer. 

Pensionsplanen enligt ITP2 som tryggas genom en försäkring i 

Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 

Av kostnaden för avgiftsbestämda planer ovan avser 7 MSEK (4) premier 

till Alecta. 

Följande tabell visar åtaganden och förvaltningstillgångar för de förmånsbaserade 

planerna. 


96


forts. not 19 

Koncernen 08-12-31 07-12-31 

Förmånsbestämda planer och 

värdet av förvaltningstillgångar 

Helt eller delvis fonderade förpliktelser 

Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 1 090 988 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –786 –860 

Netto helt eller delvis fonderade 

förpliktelser 304 128 

Nuvärdet av ofonderade 

förmånsbestämda förpliktelser 51 49 

Nettoförpliktelser före justeringar 355 177 

Aktuariella antaganden 

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkningar 

enligt RR 29 (vägda genomsnittsvärden). 

08-12-31 07-12-31 

Diskonteringsränta 4,1% 4,5% 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,3% 5,2% 

Framtida löneökningar 3,3% 3,3% 

Framtida ökningar av pensioner 2,0% 2,0% 

Personalomsättning 5,0% 5,0% 

Förväntad återstående genomsnittlig 

tjänstgöringstid 17,4 år 16,3 år 

Justeringar: 

Ackumulerade oredovisade aktuariella 

vinster (+) och förluster (–) –345 –141 

Nettobelopp i balansräkningen 

(förpliktelse +, tillgång –) 10 36 

Nettobeloppet redovisas i balansräkningen under rubriken: 

Finansiella anläggningstillgångar –67 –53 

Avsättningar för pensioner 77 89 


(förpliktelse +, tillgång –) 10 36 

Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: 

Sverige –55 –36 

Norge 38 49 

Tyskland 26 22 

Schweiz 1 1 

Nettobelopp i balansräkningen 10 36 

Södra har en pensionsstiftelse (Södra-koncernens Pensionsstiftelse) som 

tryggar merparten av moderföretagets och övriga koncernens svenska 

åtaganden avseende förmånsbestämda pensioner. Kvarvarande pensionsskuld 

avser främst anställda med särskilda avtal. 

I förvaltningstillgångarna ingår förlagsbevis som är utfärdade av 

företaget med ett nominellt värde uppgående till 100 MSEK (100). 

Moderföretaget 08-12-31 07-12-31 

Avsättningar för pensioner 

Kapitalvärde av pensionsåtaganden* 320 309 

Avgår förvaltningstillgångar i pensionsstiftelse –263 –291 

Summa 57 18 

Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar 

som är redovisad under finansiella tillgångar –14 –14 

Netto 43 4 

* Varav PRI-pensioner 246 233 

* Kreditförsäkrade via FPG 303 291 

I de fall förvaltningstillgångarna överstiger pensionsskulden redovisas ej 

det överskjutande beloppet. 

20 Övriga avsättningar 

Koncernen 


08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Vid periodens början 93 38 44 — 

Tillkommande avsättningar — 74 — 44 

Ianspråktaget belopp –40 –19 — — 

Vid periodens slut 53 93 44 44 

Avsättningarna består av reserveringar vad avser miljö, reklamationer, 

garantier, personalavveckling och kostnad för bankers garantiförpliktelser. 


Nettoskuld i balansräkningen vid 

periodens början 36 63 

Kostnad förmånsbestämda planer 

Nettokostnad redovisad i resultaträkningen 21 39 

Utbetalning av ersättningar –45 –55 

Tillskjutna medel från arbetsgivaren 

till fonderade planer –2 –2 

Övrigt — –9 

Nettoskuld i balansräkningen 

vid periodens slut 10 36 

97 



21 Avsättningar för skatter 

Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto 

08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Byggnader och mark 3 37 –20 –19 –17 18 

Maskiner och inventarier — — –878 –984 –878 –984 

Periodiseringsfond — — –326 –337 –326 –337 

Pensionsavsättningar 4 14 –20 –16 –16 –2 

Underskottsavdrag 36 75 — — 36 75 

Nedskrivningar av kortfristiga placeringar 24 — — — 24 — 

Övrigt 23 — –42 –13 –19 –13 

Uppskjuten 

skattefordran/skatteskuld 90 126 –1 286 –1 369 –1 196 –1 243 

Kvittning — — — — — — 

Netto uppskjuten 

skattefordran/skatteskuld 

90 126 –1 286 –1 369 –1 196 –1 243 

Av uppskjutna skatteskulder hänförs 897 MSEK (966) till avskrivningar utöver plan. 

Av moderföretaget redovisad uppskjuten skattefordran med 36 MSEK avser 4 MSEK (14) pensionsskuld och 24 (—) nedskrivningar av kortfristiga 

placeringar. 

22 Räntebärande skulder 



Koncernen 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Lån från medlemmar 2 047 1 870 223 271 36 35 2 306 2 176 

Övriga skulder 1 — 1 1 — 0 2 1 

Totalt 2 048 1 870 224 272 36 35 2 308 2 177 



Moderföretaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Lån från medlemmar 2 047 1 870 223 271 36 35 2 306 2 176 

Skulder till koncernföretag 431 231 61 50 — — 492 281 

Övriga skulder 1 — 1 1 — — 2 1 

Totalt 2 479 2 101 285 322 36 35 2 800 2 458 

23 Rörelseskulder 

24 Ställda säkerheter 

Koncernen 


08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Förskott från kunder 1 3 — 1 

Skulder till leverantörer 1 571 1 456 976 951 

Skulder till koncernföretag — — 45 593 

Övriga skulder 302 133 72 28 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 652 674 158 178 

Totalt 2 526 2 266 1 251 1 751 

Upplupna kostnader i koncernen består främst av semester- och löneskulder 

med 210 MSEK (193) samt sociala avgifter med 131 MSEK (133). 

Moderföretagets semester- och löneskulder uppgick till 55 MSEK (52) 

och sociala avgifter till 28 MSEK (24). 

Säkerheter har ställts för 

Skulder till kreditinstitut 

Koncernen 


08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Företagsinteckningar 53 53 53 53 

Övriga åtaganden 

Kortfristiga placeringar 31 175 31 175 

Företagsinteckningar 8 8 — — 

Finansiella anläggningstillgångar 

17 17 14 14 

Övrigt 3 5 3 4 

Totalt 112 258 101 246 


98


25 Ansvarsförbindelser 

Koncernen 


08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 

Borgensansvar för pensioner 

i koncernföretag — — 419 393 

Orealiserade förluster på 

derivat (se not 1) 276 543 276 543 

Övriga ansvarsförbindelser 77 56 52 32 

Totalt 353 599 747 968 

Utrustning Södra Cell Mörrum 

Södra Cell AB genomförde 1997 en leasingtransaktion med två amerikanska 

banker som motparter. Underlag för transaktionen är en nyttjanderätt 

till utrustningen vid Södra Cell Mörrum. Nyttjanderätten har 

hyrts ut i två så kallade huvudleasar med en löptid på 36 år. En del av 

hyran har erhållits i förskott. Södra Cell AB har i sin tur och samtidigt 

hyrt tillbaka nyttjanderätten via två så kallade underleasar med en löptid 

på drygt 28,5 år. En bank har övertagit betalningsansvaret för hyresbetalningarna 

sedan Södra Cell AB gjort en förtida betalning. Södra 

Cell AB har en option att efter cirka 15,5 år antingen köpa eller lämna 

tillbaka nyttjanderätten. För Södra Cell AB:s avtalsenliga fullgörande av 

de betalningsåtaganden som kan komma ifråga har moderföretaget 

tecknat borgen som för egen skuld. Under året har huvudleasen och 

underleasen gentemot en av motparterna avslutats utan någon ekonomisk 

påverkan. 

Återställningskostnad 

En framtida nedläggning av del eller delar av verksamheten kan innebära 

krav på sanering eller andra återställningsarbeten. Dessa arbeten 

bedöms ligga långt fram i tiden. De framtida eventuella utgifterna är 

inte praktiskt möjliga att beräkna. Någon avsättning för eventuella 

utgifter görs inte. 

Södra Cell AB har garanterat Södra Cell Tofte AS förpliktelse avseende 

industrideponi. Förpliktelsen ökar årligen med 1 MNOK och uppgår 

maximalt till 35 MNOK år 2035. Garantin gäller till och med år 2065. 

Framtida kostnader för återställningsarbeten avseende färdigbrutna 

torvtäkter reserveras löpande i takt med substansutvinning på respektive 

täkt. Reserverade kostnader redovisas som upplupna kostnader 

bland kortfristiga skulder. 

Tvister 

Efter stormen Gudrun anlitade Södra ett stort antal entreprenörer och 

tjänsteförmedlare, av vilka några valt att stämma Södra beträffande 

ersättningens storlek. Det omstämda beloppet uppgår till totalt cirka 

30 MSEK (32). I bokslutet har gjorts en reservering med ett belopp som 

i dagsläget bedöms skäligt. 

Kapitaltäckningsgaranti 

Södras delägarskap i SunPine AB innefattar en garanti att det egna 

kapitalet i SunPine AB inte ska understiga en fastställd nivå. Garantin är 

utfäst gemensamt av Södra, Sveaskog och Preem och gäller fram till 

dess att produktionsanläggningen i SunPine AB är färdigställd och 

10 000 ton talloljediesel har producerats. 

Leasing 

Framtida leasingavgifter uppgår till 203 MSEK (246) inom fem år, varav 

72 MSEK (59) inom ett år. 

Övrigt 

Det föreligger risk för att EFTAs övervakningsorgan (ESA) inleder formell 

undersökning avseende Nord-Tröndelag Elektrisitetsverk AS kontrakt 

med Södra Cell Folla AS. Det råder osäkerhet om i vilken grad 

avtalat pris för 2007 innehåller element som kan anses strida mot ”Lov 

om offentlig støtte” §5. Inga konkreta krav har ännu framförts. 

Södra genomför för närvarande en översyn av sin struktur för leveranser 

till ett antal länder i Europa. Bakgrunden är att det har förelegat 

vissa brister i hanteringen av moms i Tyskland vilka har hanterats och 

reglerats under 2008. Södra bedömer att pågående översyn för övriga 

länder i Europa inte kommer att medföra någon väsentlig negativ resultatpåverkan. 

Åklagarmyndigheten i Estland genomför en förundersökning av virkesanskaffningsföretaget 

Södra Eesti AS för misstänkta oegentligheter 

i samband med virkesaffärer. Reservering har skett med ett belopp som 

kan komma att behöva erläggas. 


08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 


08-01-01– 

08-12-31 

06-07-01– 

07-12-31 

Finansiella poster 

Under året erhållna räntor 86 145 86 132 

Under året erlagda räntor –109 –158 –108 –152 

–23 –13 –22 –20 

Realisationsvinster –12 –44 –1 –16 

Realisationsförluster — 15 — — 


Ej likvidreglerade 

koncernbidrag — — 2 — 

Förvärv av dotterföretag 

och andra affärsenheter 

Immateriella 

anläggningstillgångar — 37 

Materiella 

anläggningstillgångar 6 101 

Varulager 7 58 

Rörelsefordringar 5 36 

Likvida medel 3 3 

Summa tillgångar 21 235 

Avsättningar — –11 

Lån –4 –33 

Rörelseskulder –10 –52 

Summa minoritet, 

skulder och avsättningar –14 –96 

Köpeskilling 11 139 

Avgår: Säljarreverser — — 

Utbetald köpeskilling 11 139 

Avgår: Likvida medel i den 

förvärvade verksamheten –3 –3 

Påverkan på likvida 

medel (minus = ökning) 8 136 

08-01-01– 

08-12-31 

Koncernen 

06-07-01– 

07-12-31 

Försäljningspris — 12 

Avgår: Säljarreverser — — 

Erhållen köpeskilling — 12 

Avgår: Likvida medel i den 

avyttrade verksamheten — — 

Påverkan på likvida 

medel — 12 

Vid likvidation av två bolag har uppkommit 

likvidationsvinst med 12 MSEK. 

99 



Förslag till vinstdisposition 

Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 503 208 KSEK disponeras på följande sätt: 

Till medlemmarna utdelas 4 procent på insatskapitalet, utgörande 

Till medlemmarna utdelas 5 procent på virkesleveranserna, utgörande 

Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2008 till 

31 december 2008 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot. 

Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission 

Insatsemission utgör 10 procent av innestående inbetalt 

insatskapital per den 31 december 2008 

På förlagsinsatser, serie D, utdelas 5,7 procent 

Till reservfonden avsätts 

I ny räkning balanseras 

84 524 KSEK 

170 330 KSEK 

75 950 KSEK 

7 410 KSEK 

15 859 KSEK 

149 135 KSEK 

503 208 KSEK 

Koncernens fria egna kapital uppgick till 3 780 551 KSEK. 

Föreslagna avsättningar till bundet eget kapital utgjorde 91 809 KSEK. 

Växjö den 10 februari 2009 

Lars-Eric Åström Christer Segerstéen Kent Almqvist Nils-Erik Andersson 

ordförande vice ordförande löntagarrepresentant löntagarrepresentant 

Gunilla Aschan Lena Ek Anders Grennborg Mats Hansson 

Carl-Olov Holmström Lars Idermark Jan Johansson Anders Ripström 

löntagarrepresentant 

Jan-Olof Thorstensson 

Leif Brodén 

verkställande direktör 

Koncernens resultat- och balansräkningar samt moderföretagets resultat- och balansräkningar fastställs på ordinarie föreningsstämma. 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 februari 2009 

Håkan Lindström Roland Nilsson Göran Andersson Paul Christensson 

Auktoriserade revisorer 

Förtroendemannarevisorer 


100


Revisionsberättelse 

(Omfattar sidorna 70–100) 

Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, organisationsnummer 

729500-3789. 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Södra 

Skogsägarna ekonomisk förening för räkenskapsåret 2008. Det är styrelsen 

och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas 

vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det 

innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men 

inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen 

inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar 

att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information 

i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva 

redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens 

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar 

som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen 

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande 

om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden 

i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot 

eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi 

har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören 

på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, 

årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår 

revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet 

med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens 

och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed 

i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens 

och koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och 

balansräkningen för moderföretaget och för koncernen, disponerar 

vinsten i moderföretaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och 

beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet 

för räkenskapsåret. 

Växjö den 10 februari 2009 

Håkan Lindström Roland Nilsson 

Auktoriserade revisorer 

Göran Andersson Paul Christensson 

Förtroendemannarevisorer 

101 


Så styrs Södra 

I Södra har varje medlem en röst, oavsett insatskapitalet och skogsfastighetens storlek. 

Möjligheten att påverka individuellt är störst på lokal nivå. I andra sammanhang, 

till exempel föreningsstämman, förs talan av valda representanter. 

Den demokratiska organisationen 

Medlemskåren utgörs av 52 000 sydsvenska skogsägare som är 

organiserade i 31 skogsbruksområden. I vart och ett av dessa 

finns ett förtroenderåd (med undantag av Bohus-Dal som har två). 

Vid årsmötet i skogsbruksområdet är varje medlem röstberättigad. 

Medlemmen har rätt att få sitt ärende behandlat 

på årsmötet genom att anmäla detta på förhand. Ärendet kan 

efter behandling föras vidare till styrelsen eller stämman. 

Skogsbruksområdet leds av förtroenderådet som består av 

medlemmar valda av årsmötet. Förtroenderådet svarar för olika 

aktiviteter i området och bevakar näringspolitiska frågor lokalt. 

På årsmötet rapporterar förtroenderådet om det gångna årets 

verksamhet och presenterar en verksamhetsplan för innevarande 

år. Ledamöterna i förtroenderådet har en viktig roll i 

dialogen med de enskilda medlemmarna. 

Fullmäktige till föreningsstämman 

Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Fullmäktige 

till stämman väljs på skogsbruksområdenas årsmöten. 

Varje fullmäktig har en röst. Styrelsens ledamöter och suppleanter, 

verkställande direktören, förvaltningsrådets ledamöter och revisorerna 

har rätt att delta i överläggningarna på stämman och 

framställa förslag, men har ingen rösträtt. Stämman fastställer 

bland annat bokslut och vinstutdelning, och utser också ledamöterna 

i föreningsstyrelsen samt revisorerna. 

Föreningsstyrelse 

Föreningsstyrelsens främsta uppgift är att ägna sig åt de långsiktiga 

och strategiska frågorna för medlemmarna och företaget. 

Styrningen av den operativa verksamheten sker främst genom 

att styrelsen beslutar om huvudinriktning, utfärdar riktlinjer, 

fastställer strategiplaner, sätter ekonomiska mål och beslutar om 

investeringsramar. 

Årligen tas ställning till den arbetsordning som gäller för 

styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens 

övergripande arbetsuppgifter och arbetssätt samt arbetsfördelningen 

mellan styrelsen och den operativa ledningen. 

För att bereda vissa frågor inför styrelsemötena finns en revisions- 

och redovisningskommitté, en ersättnings- och arvodeskommitté 

och en finanskommitté. 

Föreningsstyrelsen har fjorton ordinarie ledamöter och tre 

suppleanter. Av de ordinarie ledamöterna väljs tio av föreningsstämman 

och tre är arbetstagarledamöter. I styrelsen ingår även 

verkställande direktören. 

Förvaltningsråd 

Förvaltningsrådet består av ordförandena i förtroenderåden och 

är ett rådgivande organ till styrelsen och stämman. Rådet ska 

verka för att föreningens strategiska mål och beslut är förankrade 

hos medlemmarna. Detta sker genom att rådet yttrar sig 

om frågor som ska tas upp på föreningsstämman, eller som förts 

till förvaltningsrådet från styrelsen och/eller föreningsstämman. 

Rådet förbereder även föreningsstämmans val av valberedning. 

Förvaltningsrådet är också ett viktigt forum för behandling 

av näringspolitiska frågor. Ansvar och arbetsformer finns 

beskrivna i ett särskilt dokument. 

Valberedning 

Förutom förslag till stämman om styrelseledamöter, revisorer 

och föreningens ombud till LRFs riksförbundsstämma, föreslår 

valberedningen ersättningar till ledamöter i styrelsen, förvaltningsrådet, 

fullmäktige och revisorer. 

Vid föreningsstämman 2008 valdes som ordinarie ledamöter: 

Zeth Bergström, Bodafors 

Örjan Christiansson, Ankarsrum 

Ulf Johansson, Vessigebro 

Karl-Åke Lagerqvist, Svenljunga (sammankallande) 

Håkan Landenmark, Mariestad 

Lotte Melin, Osby 

Mari Sander, Eksjö 

Revisorer 

Revisorernas övergripande uppdrag är att granska årsredovisningen, 

koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens 

och verkställande direktörens förvaltning. Vid granskningen 

bedöms risken för fel som är av sådan betydelse att de väsentligt 

kan påverka redovisade resultat och ekonomisk ställning samt 

frågan om ansvarsfrihet för förvaltningen. 


Koncernens styrning – Så styrs Södra 

Förtroendemannarevisorernas uppgifter och ansvarsområden 

regleras utöver lagkraven genom en fastställd instruktion om 

arbetsfördelningen och informationsutbytet mellan de förtroendevalda 

revisorerna och yrkesrevisorerna. 

Koncernledning 

Koncernledningen består av VD, affärsområdeschefer och stabschefer. 

VD:s sekreterare är även sekreterare i ledningsgruppen. 

VD ansvarar för den löpande förvaltningen av verksamheten i 

enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD är ordförande 

i affärsområdenas styrelser. 

Mötesbeskrivning – antal och frågor 

Lokala förtroenderåd 

Antalet möten varierar. Varje lokalt förtroenderåd fastställer 

antalet ordinarie möten i sin verksamhetsplanering. 

Frågorna handlar om ekonomiska och sociala aktiviteter som 

berör medlemmarnas allmänna intressen i ägandet och skötseln 

av skogsfastigheterna. 

Vid ett tvådagarsmöte i juni behandlas strategifrågor för 

affärsområdena och koncernen, samt styrelsens arbetsformer 

och viktigare frågor inför det förestående arbetsåret. 

Höstmötet ägnas bland annat åt FoU- och/eller miljöfrågor. 

Vid decembermötet behandlas budgeten samt mål och 

koncernpolicies. 

Vid varje styrelsemöte tas personalfrågor upp som en särskild 

punkt. 


Koncernledningen samlas normalt en gång i månaden och har 

minst en gång om året ett flerdagarsmöte med fokus på långsiktiga 

och strategiska frågor. 

Vid mötena behandlas viktiga aktuella frågor. Ekonomi, 

marknad och personalfrågor är återkommande punkter på dagordningen. 


Rådet har haft fyra ordinarie möten under året. Dagordningen 

för sammanträdena innehåller bland annat redogörelser för 

affärsläget och aktuella näringspolitiska frågor. 

Under årets första möte hanteras normalt frågor inför skogsbruksområdenas 

årsmöten. På samma sätt ägnas mötet inför 

föreningsstämman åt ärenden som kommer att tas upp där. Vid 

det första mötet på hösten ges särskild vikt åt virkesmarknadsfrågor. 


Styrelsen har haft ett konstituerande och fem ordinarie möten 

under året. 

Vid det konstituerande mötet efter föreningsstämman beslutades 

om fördelningen av det av stämman godkända styrelsearvodet. 

Vidare utsågs styrelsens ordförande och vice ordförande. 

Februarimötet ägnas bland annat åt uppföljning och utvärdering 

av det gångna året. 

103 


Koncernens styrning – Så styrs Södra 

Den demokratiska organisationen 

Medlemmar 

Södra har 52 000 sydsvenska skogsägare som medlemmar. 

Skogsbruksområden 

Södras medlemsområde delas in i skogsbruksområden som leds av förtroenderåd. Vid årsmötet utser medlemmarna ledamöterna i förtroenderådet och fullmäktige till 

föreningsstämman. Varje medlem har en röst. 

Föreningsstämma 

Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. 

På stämman sammanträder fullmäktige som valts på skogsbruksområdenas 

årsmöten. Stämman fastställer bland annat bokslut och vinstutdelning, 

utser ledamöter i förenings styrelsen, revisorer och valberedning. 

Förtroenderåd 

Förtroenderåden har till uppgift att bevaka den lokala närings politiken, svara 

för olika aktiviteter och har en viktig roll i dialogen med medlemmarna. 


Förvaltningsrådet består av ordförandena i förtroenderåden och är ett 

råd givande organ till styrelsen och stämman. Rådet ska verka för att 

föreningens strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. 

Revisorer 

Revisorerna utses av föreningsstämman. Det övergripande uppdraget är att 

granska årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Två av de 

fyra ordinarie revisorerna är förtroendevalda (valda ur medlemskåren). 


Föreningsstyrelsens främsta uppgift är att ägna sig åt de långsiktiga och strategiska 

frågorna för företaget och medlemmarna. Tio ledamöter är valda av 

stämman, tre är arbetstagarrepresentanter. I styrelsen ingår även VD. Styrelsen 

utser VD och de förtroendevalda ledamöterna i dotterbolagens styrelser. 

Styrelsen har också tre kommittéer som bereder vissa frågor inför styrelsemötena: 

revisions-och redovisningskommittén, ersättnings- och arvodeskommittén 

samt finanskommittén. 


Koncernens styrning – Förvaltningsråd 


Ordinarie ledamöter, valda av sbo-årsmöten 2008 

Södra Skåne: Lars-Olof Andersson, Höör, lars-olof.andersson@telia.com, 070-891 84 43 

Nordvästra Skåne: Tomas Sättlin, Kristianstad (vice ordförande), tomas.sattlin@lyckeby.com, 0730-40 42 79 

Ljungby: Lars-Ove Johansson, Lagan, lars.ove.johansson@la.lrf.se, 070-518 38 61 

Snapphanebygden: Stig Lundström, Sibbhult, tagarod@telia.com, 070-697 17 90 

Mörrum: Ola Persson, Asarum, tararpsgard@telia.com, 070-657 59 69 

Tingsryd-Linneryd: Stig Lennartsson, Väckelsång, stig.lennartsson@gmail.com, 070-629 55 34 

Karlskrona-Ronneby: Carl-Johan Nordström, Johannishus, nordstrom.djurtorp@brevet.nu, 070-888 88 07 

Dackebygden: Roland Williamsson, Ljungbyholm, roland.williamsson@hs.lrf.se, 070-521 54 89 

Alvesta-Växjö: Mats Löfgren, Vederslöv, mats.lofgren@serkonsult.se, 070-548 28 98 

Norra Värend: Lars Johan Svensson, Rottne, ljs.ekna@telia.com, 070-569 33 85 

Kalmarsund: Lars-Gunnar Hellström, Nybro, lars.gunnar.hellstrom@hs.lrf.se, 070-649 58 72 

Mönsterås: Dan Petersson, Oskarshamn, dan.petersson@okg.eon.se, 070-508 61 03 

Vimmerby-Hultsfred: Staffan Leijon, Hultsfred, ebba.leijon@telia.com, 070-699 83 95 

Skänninge: Per-Johan Gustafsson, Tranås, per-johan.gustafsson@swipnet.se, 070-553 50 05 

Östgöta Södra: Björn Holmberg, Åtvidaberg, bjorn.holmberg@e.lrf.se, 073-092 64 07 

Tjustbygden: Örjan Christansson, Ankarsrum, 60321@telia.com, 070-575 53 77 

Norrköping: Christian Ankarstrand, Östra Ryd, christian.ankarstrand@e.lrf.se, 070-556 65 43 

Njudung: Ronnie Johansson, Grimstorp, ronnie.johansson@citynetnassjo.se, 070-641 41 36 

Höglandet: Zeth Bergström, Bodafors, zeth.bergstrom@telia.com, 070-266 30 21 

Eksjö-Ydre: Mari Sander, Eksjö, plommarp@gmail.com, 070-608 50 19 

Södra Halland: Kent-Arne Andersson, Knäred, kent-arne.andersson@laholm.se, 070-523 59 88 

Norra Halland: Ulf Johansson, Vessigebro, ulf.johansson@lrf.se, 070-511 40 70 

Mark: Rolf Göransson, Istorp, 070-259 67 49 

Kind: Karl-Åke Lagerqvist, Svenljunga, karl-ake.lagerqvist@dts.se, 070-562 00 05 

Vårgårda: Uno Carlsson, Ljung, uno.carlsson@telia.com, 070-517 12 47 

Ulricehamn-Skaraborg: Alf Gustafsson, Hökerum, alf.gustafsson@hotmail.com, 076-827 79 56 

Vänerbygden: Rune Karlsson, Kvänum, irene.karlsson@r.lrf.se, 0730-96 52 00 

Norra Skaraborg: Håkan Landenmark, Mariestad, hakan.landenmark@tele2.se, 070-659 16 89 

Bohuslän: Lennart Hagberg, Ellös, sorbo.gard@telia.com, 070-371 02 60 

Dalsland: Katarina Johnsson, Dals-Långed, kjohnsson@pn.lrf.se, 073-428 07 98 

Finnveden: Inger Andersson, Burseryd, inger.andersson@f.lrf.se, 070-513 48 58 

Vätterbygden: Gösta Lundin, Bottnaryd (ordförande), gosta.lundin@nordea.com, 036-19 54 41 

105 


Avsnittsnamn 

Styrelse 

1. Carl-Olov Holmström 

f. 1974. Styrelseledamot i Gapro. 

Revisor i Hushållningssällskapet 

Sjuhärad. Skogsinnehav: 52 ha produktiv 

skogsmark. Ledamot i styrelsen 

2008. Mandattiden utgår 2010. 

2. Lars-Eric Åström 

f. 1946. Ordförande. Ledamot i LRFs 

skogsägardelegation. Ordförande i 

Östgöta Brandstodsbolag. Vice ordförande 

i Södra Cell. Styrelseledamot 

i LFAB. Skogsinnehav: 98 ha produktiv 

skogsmark. Suppleant i styrelsen 

1979, ordinarie 1983. Mandattiden 

utgår 2010. 

3. Anders Ripström 

f. 1965. Styrelseledamot i Gapro. 

Skogsinnehav: 72 ha produktiv skogsmark. 

Ledamot i styrelsen 2006. 

Mandattiden utgår 2009. 

4. Jan Johansson 

f. 1946. Löntagarrepresentant för 

PTK. Ordförande i Unionen på Södras 

huvudkontor. Vice ordförande i 

Södras koncernråd. Suppleant i 

styrelsen 1991, ordinarie 1994. 

5. Christer Segerstéen 

f. 1950. Vice ordförande. Ordförande 

i LRF Skogsägarna. Vice ordförande 

i LRFs riksförbundsstyrelse. 

Ledamot i Naturvårdsverkets insynsråd. 

Vice ordförande i Södra Timber. 

Skogsinnehav: 180 ha produktiv 



utgår 2009. 

6. Leif Brodén 

f. 1960. VD och koncernchef. Ordförande 

i Skogsindustrierna. Styrelseledamot 

i Korsnäs. Styrelseordförande 

i Södra Cell, Södra 

Timber, Gapro och Södra Vindkraft. 

7. Gunilla Aschan 

f. 1960. Chef Jord & Skog Nordea. 

Styrelseledamot i Hushållningssällskapet 

Östergötland och i Södra 

Cell. Skogsinnehav: 280 ha produktiv 


2006. Mandattiden utgår 2009. 

8. Jan-Olof Thorstensson 

f. 1959. Ordförande i Kalmar-Kronoberg-Blekinge 

Hushållningssällskap. 

Styrelseledamot i Södra Timber. 




utgår 2009. 

1 2 3 4 5 6 7 


Avsnittsnamn 

9. Mats Hansson 

f. 1956. Styrelseledamot i Södra Cell. 

Ledamot i förvaltningsutskottet för 

Hushållningssällskapet i gamla Kristianstads 

län. Skogsinnehav: 305 ha 

produktiv skogsmark. Suppleant i 

styrelsen 1992, ordinarie 2000. 


10. Kent Almqvist 

f. 1959. Löntagarrepresentant för LO. 

Ordförande för Skogs- och Träfacket 

vid Södra Timber Traryd. Ledamot i 

styrelsen 2007. 

11. Lena Ek 

f. 1958. Jurist. Ledamot av Europaparlamentet. 

Styrelseledamot i Gapro. 


skogsmark. Ledamot i styrelsen 2000. 


12. Lars Idermark 

f. 1957. VD och koncernchef för KF. 

Styrelseledamot i Svenska Handelsbanken 

Västra regionen, Södra Cell, 

Chalmers University of Technology 

samt Foundation School of Economics 

and Commercial Law. Skogs innehav: 

280 ha produktiv skogsmark. 

Ledamot i styrelsen 1999. 


13. Anders Grennborg 

f. 1953. Styrelseledamot i Södra 

Timber. Skogsinnehav: 450 ha produktiv 


2002. Mandattiden utgår 2009. 

14. Nils-Erik Andersson 


Ordförande för Pappers avdelning 9 

vid Södra Cell Värö. Ledamot i 

Pappers förbundsstyrelse. Suppleant 

i styrelsen 2007, ordinarie 2008. 

Suppleanter 

Hans-Olof Mattsson 

f. 1953. Löntagarrepresentant för 

PTK. Ordförande i Ledarnas klubb 

för skogsinspektorerna. Ledamot 

i Södras koncernråd. Suppleant i 

styrelsen 2003. 

Jostein Sjaavaag 


Ordförande för fackförbundets 

medlemmar på Södra Cell Tofte. 

Ledamot i Södras koncernråd. 

Suppleant i styrelsen 2008. 

Olle Svensson 


Arbetsställets huvudskyddsombud 

vid Södra Cell Mörrum. Styrelseledamot 

i Pappers avdelning 34 vid Södra 

Cell Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd. 

Suppleant i styrelsen 2008. 

8 9 10 11 12 13 14 

107 SÖDRA 2008


1. Magnus Berg 

Medlemschef 

f. 1967. Anställd 2002. Ingår i 

ledningsgruppen sedan 2002. 

4. Mats Fälldin 

Personaldirektör 



7. Urban Eriksson 

Chef Södra Skog 

f. 1959. Anställd 2008. Ingår i 

ledningsgruppen sedan 2008. 

2. Gustav Tibblin 

VD i Södra Vindkraft 



5. Karin Emilsson 

Teknisk direktör 



8. Peter Nilsson 

VD i Södra Timber 



3. Håkan Svensson 

VD i Gapro 



6. Leif Brodén 

VD och koncernchef 



9. Per Braconier 

Informationsdirektör 



1 2 3 4 5 6 


108

10. Beatrice Kämpe-Nikolausson 

Inköpsdirektör 

f. 1972. Anställd 1996. Ingår 

i ledningsgruppen sedan 2006. 

13. Anica Kabbenäs 

Sekreterare 



11. Gunilla Saltin 

VD i Södra Cell 



14. Mikael Staffas 

Ekonomi- och finansdirektör 



12. Mattias Johansson 

Administrativ direktör och chefsjurist 



7 8 9 10 11 12 13 14

Södra Skogsägarna 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Södra Skog 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Region Syd 

Södra Skog 

375 86 Mörrum 

0454-550 00 

Södra Skåne 0415-148 50 

Nordvästra Skåne 0435-549 80 

Ljungby 0372-674 40 

Snapphanebygden 0479-186 50 

Mörrum 0454-550 00 

Tingsryd-Linneryd 0477-195 85 

Karlskrona-Ronneby 0455-31 91 61 

Dackebygden 0471-694 92 

Alvesta-Växjö 0472-437 70 

Norra Värend 0474-287 80 

Region Öst 

Södra Skog 

Box 509 

383 25 Mönsterås 

0499-159 80 

Kalmarsund 0481-422 60 

Mönsterås 0499-159 61 

Vimmerby-Hultsfred 0495-178 78 

Skänninge 0142-29 32 91 

Östgöta Södra 0120-292 02 

Tjustbygden 0490-25 66 00 

Norrköping 011-32 93 90 

Njudung 0383-55 38 30 

Höglandet 036-815 80 

Eksjö-Ydre 0381-201 60 

Region Väst 

Södra Skog 

430 24 Väröbacka 

0340-62 80 00 

Södra Halland 035-499 90 

Norra Halland 0346-370 80 

Mark 0320-167 00 

Kind 0325-61 90 00 

Vårgårda 0322-66 66 50 

Ulricehamn-Skaraborg 0321-278 70 

Vänerbygden 0512-79 74 81 

Norra Skaraborg 0506-169 50 

Finnveden 0370-37 88 50 

Vätterbygden 036-333 05 50 

Bohus-Dal 0522-64 25 30 

Övriga 

Södra Skogsenergi 0470-890 00 

Södra Odlarna 0346-71 43 30 

Mönsterås Hamn 0499-151 78 

Södra Eesti, Estland 00372 605 43 40 

Sodra Latvia, Lettland 00372 605 43 40 

Södra Cell 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Södra Cell International 0470 890 00 

Södra Cell Mönsterås 0499 150 00 

Södra Cell Mörrum 0454 550 00 

Södra Cell Värö 0340-62 80 00 

Södra Cell Tofte 0047 32 79 90 00 

Södra Cell Folla 0047 74 12 36 00 

Södra Cell, Storbritannien 0044 17 32 84 22 86 

Södra Cell, Frankrike 0033 141 22 97 20 

Södra Cell, Schweiz 0041 612 71 12 20 

Södra Cell, Italien 0039 02 72 09 38 32 

Södra Cell, Tyskland 0049 40 30 68 30 00 

Södra Cell, Norge 0047 22 09 18 70 

Södra Timber 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Södra Timber Kinda 0494-790 00 

Södra Timber Långasjö 0471-509 00 

Södra Timber Mönsterås 0499-159 00 

Södra Timber Orrefors 0481-309 20 

Södra Timber Ramkvilla 0474-606 00 

Södra Timber Torsås 0486-442 00 

Södra Timber Traryd 0433-726 80 

Södra Timber Unnefors 036-232 00 

Södra Timber Värö 0340-62 80 00 

Södra Timber Åtvidaberg 0120-292 00 

Södra Timber Billingsfors 0531-301 70 

Gapro 

Verkstadsvägen 1 

372 52 Kallinge 

0457-380 00 

Gapro Kallinge 0457-380 00 

Gapro Ronneby 0457-380 00 

Gapro Grimslöv 0470-74 16 00 

Gapro Mälardalen 0224-373 30 

Gapro Umeå 090-253 50 

Gapro Jokkmokk 0971-559 00 

Gapro Våxtorp 0430-323 80 

Gapro Wernerträ 0492-232 00 

Gapro Wernerträ 0492-232 00 

Gapro Norge AS 0047 63 94 35 50 

Gapro Norge, Brumunddal 0047 63 94 35 50 

Gapro Norge, Skodje 0047 63 94 35 50 

Gapro Norge, Arendal 0047 37 03 64 31 

Gapro Norge, Flisa 0047 62 95 13 46 

Sunds Gapro Danmark 0045 97 41 14 66 

Södra Vindkraft 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

SÖDRA 

Skogsudden, 351 89 Växjö 

Tel 0470-890 00, Fax 0470-894 70 (Info-avd), Fax 0470-894 84 (Medlemsavd.) 

E-post: info@sodra.com eller medlemsinfo@sodra.com 

www.sodra.com

SÃ¶dras Ã¥rsredovisning 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?