SÃ¶dra 2012

Södra 2012

Innehåll 

Detta är Södra 

Flik Södra i korthet 

1 Året i korthet 

2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 

4 Koncernekonomi i sammandrag 

6 Femårsöversikt 

Detta driver Södra 

8 Omvärld och marknad 

11 Strategier och mål 

12 Ny teknik ger skogsägandet en ny dimension 

14 Från skog till färdig produkt 

16 Medlemmar 

Affärsområden 

20 Södra Skog 

22 Södra Cell 

24 Södra Timber 

26 Södra Interiör 

Hållbar utveckling 

28 Medarbetare 

30 Forskning och utveckling 

32 Produktivitet 

33 Miljö 

Ekonomisk rapport 2012 

37 Förvaltningsberättelse 

41 Rapport över totalresultat för koncernen 

42 Rapport över fi nansiell ställning för koncernen 

44 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 

45 Rapport över kassafl öden för koncernen 

46 Resultaträkning för moderföretaget 

47 Balansräkning för moderföretaget 

49 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 

50 Kassafl ödesanalys för moderföretaget 

51 Förslag till vinstdisposition 

Koncernens styrning 

52 Så styrs Södra 

54 Föreningsstyrelse 

56 Koncernledning 

57 Förvaltningsråd 

59 Kontakt 

Södra 2012 innehåller en ekonomisk rapport för 2012, som inte varit 

föremål för revisorernas granskning. 

Den fullständiga årsredovisningen publiceras på www.sodra.com.

Södra i korthet 

Södra är en ekonomisk förening med 51 000 

sydsvenska skogsägare som medlemmar. 

Föreningens främsta uppgift är att trygga 

avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten 

i medlemmarnas skogsbruk. 

Medlemmarna äger tillsammans 36 000 

skogsgårdar med mer än hälften av den 

privatägda skogen i södra Sverige. De är också 

ägare till en skogsindustrikoncern som verkar 

på den svenska och internationella marknaden. 

Koncernen har fyra affärsområden: Södra Skog, 

Södra Cell, Södra Timber och Södra Interiör. 

De köper och förädlar medlemmarnas skogsråvara 

till pappersmassa, trävaror, interiör - 

trä produkter och energi. Föreningen äger också 

Trivselhus, en av landets ledande hustillverkare. 

Södra är också en stor arbetsgivare. 

3 800 anställda arbetar med allt från skogsskötsel 

och miljövård till produktion, produktutveckling, 

ekonomi och försäljning. 

Jokkmokk 

RYSSLAND 

FINLAND 

Namsos 

Umeå 

(Sävar) 

Föllinge 

Nordingrå 

Engesetdal 

SVERIGE 

NORGE 

Brumunddal 

Tallinn 

Gardermoen 

Jessheim 

Hedåker 

ESTLAND 

Tofte 

Arendal 

Unnefors 

Kisa 

Djursdala 

Skulte 

LETTLAND 

Huvudkontor 

Södra Skog 

Södra Cell 

Södra Timber 

Södra Interiör 

Trivselhus 

Södras medlemsområde 

Sunds Åbyhøj 

DANMARK 

Landsbro 

Ramkvilla 

Korsberga 

Mönsterås 

Värö 

Rottne 

Växjö Orrefors 

Falkenberg Grimslöv 

Långasjö 

Traryd 

Flåboda Torsås 

Våxtorp Kallinge 

Mörrum Ronneby 

Åstorp 

LITAUEN 

Panevezys 

TYSKLAND 

POLEN

Södras fyra affärsområden 

Södra Skog 

Södra Skog försörjer koncernens industri med skogsråvara. 

Virket från medlemmarna motsvarade tio procent av årets 

totala avverkning i Sverige. 

Massaved och timmer levereras till största delen inom koncernen, 

medan biobränslen levereras externt till bland annat värmeverk. 

Dessutom utförs olika former av skoglig service åt medlemmarna. 

Södra Cell 

Södra Cell är en av världens största producenter av pappersmassa 

för avsalumarknaden. Massa tillverkas vid tre fabriker 

i Sverige och en i Norge. 

Produkterna är olika kvaliteter av blekt sulfatmassa och textilmassa. 

Kunderna är främst europeiska pappersbruk som tillverkar 

fi npapper, magasinspapper, mjukpapper och specialprodukter. 

Södra Timber 

Södra Timber producerar trävaror vid anläggningar i södra Sverige 

och Norge. Sågverksrörelsen hör till de främsta i Sverige. 

Produkterna är sågade, hyvlade och impregnerade trävaror för 

konstruktion och annan byggverksamhet. Kunderna är främst 

byggvaruhandeln, träindustrier och husbyggare. 


Södra Interiör är en av Skandinaviens ledande tillverkare av interiörprodukter 

i trä, med fabriker i Sverige, Norge och Danmark samt 

Litauen. I affärsområdet ingår också två stora lövsågverk. 

Huvudprodukterna är lister, panel, massivgolv, parkettgolv, 

limfogskivor, stolpar och sågade lövträprodukter. Kunderna är 

främst byggvaruhandeln och träindustrier. 

Andelar av koncernen 2012 

Nettoomsättning 

Anställda 

Södra Skog 21 % 

Södra Cell 53 % 

Södra Timber 18 % 

Södra Interiör 8 % 

Totalt 16 807 MSEK 

exklusive internleveranser 

Södra Skog 14 % 



Södra Interiör 16 % 

Övriga 11 % 

Totalt 3 821 anställda 

Nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008 

Nettoomsättning, MSEK 16 807 18 191 19 727 16 696 16 993 

Rörelseresultat, MSEK –929 1 005 2 271 593 809 

Avkastning på sysselsatt kapital, % neg 9 23 6 8 

Soliditet, % 61 61 61 58 57 

Antal anställda 3 821 3 830 3 943 3 967 3 612 

Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 364 2 373 2 366 2 346 2 331 

Virkesvolym, milj m 3 fub 15,6 17,0 16,6 16,6 17,8 

Södra tillämpar från 2009 IFRS (International Financial Reporting Standards). Jämförelsesiffror har omräknats för 2008.

Detta är Södra – Året i korthet 

Året i korthet 


Nettoomsättningen minskade till 16 807 MSEK, 

främst som följd av minskade volymer och 

lägre priser för både pappersmassa och 

sågade trävaror. 

Resultat 

Resultatet blev –929 MSEK, vilket främst förklaras 

av rådande marknadsläge och en stark 

kronkurs. 

Avkastning på sysselsatt kapital 

Avkastningen på sysselsatt kapital var 

negativ. Målet är att avkastningen på sysselsatt 

kapital ska vara minst 10 procent över en 

konjunkturcykel. Den senaste femårsperioden 

har avkastningen i snitt varit 8 procent. 

Soliditet 

Soliditeten var 61 procent vid årets slut. 

Målet är 50 procent för att Södra ska kunna 

stå emot konjunktursvackor och andra 

påfrestningar. 

Virkesvolym 

Virkesvolymen minskade till 15,6 miljoner 

m 3 fub till följd av bland annat produktionsbegränsningar 

vid sågverken. 

Personalminskningar 

Som en följd av den ekonomiska utvecklingen 

varslades i september 260 anställda i koncernens 

svenska verksamhet om uppsägning. 

Efter förhandlingar om ny organisation reducerades 

antalet befattningar inom koncernen 

med 232. I Åbyhøj varslades 40 anställda om 

uppsägning när Södra Interiör strukturerade 

om sin verksamhet i Danmark. 

Nya produkter 

Under året inleddes tillverkningen i Värö av 

den nya massaprodukten Durapulp, ett kompositmaterial 

som kan ersätta plast och samtidigt 

är biologiskt nedbrytbart. Skogsbruksplaner 

blev tillgängliga på webben för Södras 

medlemmar. Samtidigt lanserades appen 

skogsägare som gör skogsbruksplanerna tillgängliga 

i iphone och ipad. 

Förvärv 

Södra Interiör förvärvade i början av året parkettgolvtillverkaren 

Berg & Berg i Kallinge. 

Under hösten träffades avtal om förvärv av 

Föllinge Golv med tillträde 1 januari 2013. 

Antal anställda 

Vid årets slut hade Södra 3 821 anställda, 

varav 609 utanför Sverige. 

Utdelningsförslag 

Styrelsen föreslår en utdelning på insatskapitalet 

med 3 procent och på virkesleveranserna 

med 3 procent, sammantaget 189 

MSEK. Dessutom överförs 106 MSEK som 

insatsemission. Styrelsens förslag till vinstdisposition 

återfi nns på sidan 51. 

Södra 2012 1

Styrelseordföranden och 

koncernchefen har ordet 

Södra påverkades allt mer av den svaga internationella 

konjunkturen. Det återspeglades i marknaden för både 

pappersmassa och sågade trävaror där priserna i båda fallen 

var avsevärt lägre än föregående år. Här kommenterar 

tf koncernchef Gunilla Saltin och styrelse ordföranden 

Christer Segerstéen det gångna året. 

Hur var affärsläget under 2012? 

Gunilla Saltin: Inledningsvis var konjunkturen 

relativt svag. Det fanns förhoppningar om att 

den successivt skulle förbättras, men det blev 

precis tvärt om. Under fortsättningen av året 

påverkades vi allt mer av den kraftiga lågkonjunkturen 

i Europa, som är Södras huvudmarknad. 

Dessvärre har det mycket svaga 

marknadsläget påverkat alla fyra affärsområdena. 

Mot slutet av året såg vi dock en 

stabilisering på massamarknaden, men för 

trävaror är situationen fortsatt mycket 

bekymmersam. 

Hur blir utvecklingen under 2013? 

Gunilla: Vi hoppas se en vändning uppåt på 

marknaderna för våra produkter, men konjunkturläget 

under inledningen av året är 

fortfarande mycket osäkert. När det gäller att 

hitta en väg ut ur den ekonomiska kris som 

präglar världsekonomin är det främst en fråga 

för våra politiker. För Södra handlar det om 

att ta ansvar för den egna verksamheten och 

hantera problemen på bästa sätt. Vi har därför 

genomfört en rad åtgärder för att stärka 

konkurrenskraften, åtgärder som vi ser kommer 

att ge effekt under året. 

Vad har Södra gjort för att möta det 

svåra marknadsläget? 

Gunilla: Vi har sett över alla kostnader i 

Södra och beslutat om en rad besparingar. 

Det är åtgärder som vidtas i koncernens alla 

delar. Ambitionen är att minska de fasta 

kostnaderna med tio procent. En del i kostnadsreduceringen 

är de personalminskningar 

som genomfördes i slutet av 2012. Totalt har 

antalet befattningar minskat med 232. 

Vi har även valt att avveckla vårt engagemang 

inom segmentet CTMP-massa och att 

senarelägga ett antal investeringar. Samtidigt 

med de vidtagna åtgärderna behövs en 

förbättrad marknadssituation för att vi ska 

kunna nå vårt avkastningskrav. 

Vad betyder Södras finansiella styrka 

i det läget? 

Christer Segerstéen: Vi har ett soliditetsmål 

som är satt relativt högt just för att Södra ska 

kunna hantera och parera snabba och kraftiga 

svängningar på våra marknader. Balansräkningen 

är fortsatt mycket stark, trots den 

stora förlusten 2012. Den fi nansiella styrkan 

är dubbelt viktig för våra medlemmar. Den är 

en förutsättning både för att Södra ska kunna 

betala för virket och för att vi ska kunna fortsätta 

utveckla vår gemensamt ägda industri. 

Massabruket i Follafoss stängdes, 

varför fortsätter inte Södra med den 

produktionen? 

Gunilla: Vi producerade CTMP-massa i Folla, 

som tyvärr är en kvalitet som våra kunder 

efterfrågat i allt mindre utsträckning. Med 

den utvecklingen och när vår huvudprodukt 

dessutom är sulfatmassa blev det naturligt 

att stänga bruket i Follafoss. I december 

träffade vi principöverenskommelse med 

Mayr Melnhof Karton, som vill köpa bruket 

och återuppta produktionen. 

Trots förlust 2012 föreslår styrelsen 

en utdelning till medlemmarna. Hur 

resonerar ni? 

Christer: Trots det kraftigt negativa resultatet 

föreslår styrelsen en vinstdelning med 295 

miljoner kronor. Vi anser att det är viktigt att 

Södras ägare får avkastning på sitt riskkapital 

och sina virkesleveranser. Genom långsiktighet 

när det gäller vinstdelningen bidrar Södra 

till att göra det lönsamt med ett aktivt skogsbruk 

och ett aktivt deltagande i föreningen. 

Den fi nansiella stabiliteten som byggts upp 

under en rad goda år gör det möjligt att ge 

ägarna utdelning även efter årets kraftiga förlust. 

2 


Detta är Södra – Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 

Under året rekryterades en ny vd. Vad är 

bakgrunden till detta? 

Christer: Rekryteringen av en ny vd och 

koncernchef har ytterst varit en fråga om 

behovet av nytt ledarskap. Vissa uppfattade 

att beslutet togs väldigt plötsligt, men det 

hade mognat fram. Däremot är det viktigt att 

den här typen av förändringar sker i högt 

tempo när beslutet väl är fattat. 

Hur ser du på den skogsdebatt som tog 

fart under 2012? 

Christer: Det är länge sedan skogen debatterades 

så mycket. Till stor del handlar dagens 

diskussion om skogens sociala värden, till 

exempel att människor vill ha tillgång till 

svampskogar och inte vill se körskador och 

stora kalhyggen. I vissa delar upplever jag att 

debatten blivit mer polariserad. Tyvärr saknas 

en helhetssyn på brukandet av skogen. Till 

exempel har många tappat bort skogens stora 

betydelse för hållbar utveckling. Ur skogen 

får vi en förnybar råvara som kan användas 

till allt från energi till papper, hus och kläder. 

Detta kan vi producera samtidigt som både 

biologisk mångfald och skogens sociala värden 

värnas. 

Vilka andra viktiga händelser inträffade 

under året? 

Gunilla: En permanent produktion av textilmassa 

startade i Södra Cell Mörrum. Det 

innebär att en av brukets två produktionslinjer 

nu används helt för textilmassan. 

Vi har gått vidare med att långsiktigt 

utveckla energiverksamheten i koncernen. 

Under 2012 beslutades om investeringar i ny 

mesaugn och pelletsfabrik i Värö. Investeringarna 

ökar energieffektiviteten ytterligare 

vid Värökombinatet och innebär samtidigt en 

lönsam förädling av medlemmarnas virkesråvara. 

Med investeringen kan vi dra nytta av 

att på samma plats ha tillgång till både råvara, 

i form av spån, och energi för att torka den till 

pellets. 

Balansräkningen är 

mycket stark trots 

årets stora förlust. 

Vår finansiella 

styrka är viktig för 

medlemmarna. 

Starten av det nya sågverket i Värö har inte 

gått i den takt som vi planerat. Arbetet för att 

nå den tänkta produktionsnivån har naturligtvis 

högsta prioritet. Flera viktiga åtgärder 

har vidtagits, som delvis förändrad organisation 

för att snabbare nå planerad produktionstakt. 

Vi har också upphandlat torkar 

som behövs när vi når den planerade produktionsnivån 

från hösten 2013. 

Trivselhus lanserade ett helt nytt varumärke: 

Move Home. Navet i affärsidén är en 

interaktiv, digital plattform, ”Bygg Online”, 

som förenklar både planering och beställning 

för kunderna. 

Christer: Södra Climate Arena i Växjö har 

invigts. Det är världens första tennishall i trä 

som klarar kraven för passivhus. Hallen är ett 

koncept för energisnål och klimatvänlig konstruktion. 

Södra har tidigare medverkat i projekt 

för att bygga bostäder i trä. Med Södra 

Climate Arena har vi tagit fram en förebild för 

framtidens idrottshallar. 

En annan nyhet under året är skogsägarappen. 

Genom den kan medlemmen ha med sig 

sin skogsbruksplan och annan information i 

mobiltelefonen. Möjligheten att alltid vara 

uppdaterad underlättar också samtalen med 

skogsinspektorn. 

På medlemsområdet vill jag också lyfta 

fram den senaste omgången ägarmöten. Det 

är en särskild form av medlemsmöten där 

våra ägare samlas för att diskutera viktiga 

framtidsfrågor. Denna gång ägnades mötena 

åt vår ekonomiska modell för samverkan och 

vilka förväntningar morgondagens skogsägare 

kan tänkas ha på Södra. Ägarmötena 

ger värdefulla inspel till styrelsen om ägarnas 

syn på viktiga frågor. 

I år fyller Södra 75 år och vi tänker fortsätta 

utveckla verksamheten i minst 75 år till. 


Koncernekonomi 

i sammandrag 

Året inleddes i en brant uppförsbacke efter att krisen i Europa 

förvärrats under senare delen av 2011. Världsekonomin präglades 

av övervägande negativa signaler. Det allmänna konjunkturläget 

återspeglades i marknaden för både pappersmassa och sågade 

trävaror där priserna i båda fallen var lägre än föregående år. 

Resultat 

Koncernens nettoomsättning minskade till 

16 807 MSEK (18 191). 

Rörelseresultatet försämrades till –929 

MSEK (1 005). I rörelseresultatet ingår resultateffekter 

från valutaderivat med sammantaget 

23 MSEK (192) och från försäljning av 

elcertifi kat med 277 MSEK (298). 

Södra Cell redovisade den största förändringen 

och rörelseresultatet minskade till 

–283 MSEK (1 273), främst på grund av lägre 

massapriser. 

Den fortsatt svaga marknaden för sågade 

trävaror medförde att också Södra Timber 

redovisade ett försämrat rörelseresultat, 

–469 MSEK (–276). 

Även Södra Skogs och Södra Interiörs 

rörelseresultat försämrades till –20 MSEK (75) 

respektive 2 MSEK (49). 

Avkastningen på sysselsatt kapital var 

negativ (9). Den senaste femårs perioden har 

avkastningen i snitt varit 8 procent. 

Finansiell ställning 

Soliditeten var vid årets slut 61 procent (61) 

och balansomslutningen uppgick till 16 874 

MSEK (18 262). 

Eget kapital minskade till 10 242 MSEK 

(11 101), av vilket inbetalt och emitterat 

insatskapital svarade för 2 661 MSEK (2 508). 

Södras upplåning vid årsskiftet bestod 

främst av inlåning från medlemmarna. 

Kassafl ödet var –59 MSEK (–811). Investeringarna 

uppgick till 1 708 MSEK. Större 

investeringar avsåg ny mesaugn, utrustning 

för förädlat träbränsle samt barktrummor och 

barktork. Övriga investeringar inom samtliga 

affärsområden hade tyngdpunkt på energieffektivitet 

och produktivitet. 

Styrelsens förslag till vinstdisposition innebär 

att 295 MSEK överförs till medlemmarna. 

Föreningsstämman 2013 hålls den 15 maj i 

Skövde. 

4 


Detta är Södra – Koncernekonomi i sammandrag 

Rapport över totalresultat 

för koncernen 

2012 2011 

Nettoomsättning 16 807 18 191 

Resultat före avskrivningar 145 2 182 

Avskrivningar och nedskrivningar –1 074 –1 177 

Rörelseresultat –929 1 005 

Finansnetto 10 –122 

Resultat före skatt –919 883 

MSEK 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 


03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Koncernens nettoomsättning minskade på grund 

av en svag konjunktur, valutaeffekter och lägre 

priser på främst massa. 

Produktion sågade trävaror 

1 000 m 3 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Trävaruproduktionen anpassades till den minskade 

exporten som dämpades av den ekonomiska oron 

och minskat byggande. 

Nettoomsättning och resultat 

per verksamhet 


Rörelseresultat 

2012 2011 2012 2011 

Södra Skog 9 670 10 987 –20 75 

Södra Cell 8 872 9 888 –283 1 273 

Södra Timber 3 091 3 334 –469 –276 

Södra Interiör 1 281 1 240 2 49 

Övrigt/ 

elimineringar –6 107 –7 258 –159 –116 

Koncernen 16 807 18 191 –929 1 005 

Virkesleveranser 

Milj m 3 fub 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Virkesleveranserna minskade till följd av en 

svag marknad för sågade trävaror och en stark 

svensk krona. 

Produktion massa 

1 000 ton 

2 000 

1 600 

1 200 

800 

400 

0 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Den lägre massaproduktionen förklaras av produktionsbegränsningar 

vid de norska bruken till följd av en svag 

marknad med sjunkande priser under en stor del av året. 

Rapport över finansiell ställning 


MSEK 2012-12-31 2011-12-31 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 9 770 9 170 

Varulager 3 073 3 409 

Rörelsefordringar 2 791 3 218 

Likvida medel, 

kortfristiga placeringar 1 240 2 465 

Summa tillgångar 16 874 18 262 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 10 242 11 101 

Långfristiga skulder 1 918 2 241 

Kortfristiga skulder 4 714 4 920 

Summa eget kapital 

och skulder 16 874 18 262 

Rapport över kassaflöden 



Medel från årets verksamhet 265 1 921 

Förändring av rörelsekapital 505 –1 003 

Kassaflöde från 

den löpande verksamheten 770 918 

Kassafl öde från 

investeringsverksamheten –1 585 –1 711 

Kassafl öde från 

fi n a n s i e r i n g s v e r k s a m h e t e n 7 5 6 –18 

Årets kassaflöde –59 –811 


Femårsöversikt 

2012 2011 2010 2009 2008 

Försäljning och resultat, MSEK 

Nettoomsättning 16 807 18 191 19 727 16 696 16 993 

Resultat före avskrivningar 145 2 182 3 722 1 605 1 944 

Avskrivningar och nedskrivningar –1 074 –1 177 –1 451 –1 012 –1 135 

Rörelseresultat –929 1 005 2 271 593 809 

Finansiella intäkter och kostnader 10 –122 61 69 –113 

Resultat före skatt –919 883 2 332 662 696 

Kapital, MSEK 

Balansomslutning 16 874 18 262 18 845 16 876 16 411 

Sysselsatt kapital 11 909 11 026 10 013 10 038 10 182 

Eget kapital 10 242 11 101 11 416 9 806 9 346 

Investeringar 1 708 1 738 1 750 1 387 1 412 

Operativt kassafl öde –815 –793 1 381 1 438 318 

Nyckeltal, % 

Avkastning på sysselsatt kapital neg 9 23 6 8 

Avkastning på eget kapital neg 6 16 5 5 

Soliditet 61 61 61 58 57 

Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 

Volymer 

Virkesvolym, milj m 3 fub 15,6 17,0 16,6 16,6 17,8 

Leveranser biobränslen, 1 000 m 3 s 4 337 5 071 5 043 4 360 3 742 

Produktion trävaror, 1 000 m 3 1 399 1 381 1 601 1 590 1 601 

Försäljning interiörträprodukter, MSEK 1 281 1 240 1 174 935 870 

Produktion massa, 1 000 ton 1 782 1 912 2 012 1 875 2 058 

Elproduktion, GWh 1 625 1 667 1 747 1 572 1 696 

Övrigt 

Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 364 2 373 2 366 2 346 2 331 

Medlemmarnas virkesleveranser, milj m 3 fub 8,2 8,8 9,0 7,9 8,7 


Södra tillämpar från 2009 IFRS (International Financial Reporting Standards) i koncernredovisningen. 

Jämförelsesiffror har omräknats för 2008. 

Defi nitioner 

Sysselsatt kapital 

Genomsnitt av balansräkningens anläggningstillgångar och nettorörelsekapital 

minskat med långfristiga skulder och skatteskulder 

(netto). 



Genomsnittligt sysselsatt kapital 

Avkastning på eget kapital 

Resultat efter fi nansnetto minus 26,3 % schablonskatt 

Genomsnittligt eget kapital 

Operativt kassaflöde 

Kassafl öde efter investeringar 

Soliditet 

Eget kapital 

Balansomslutning 

Skuldsättningsgrad 

Räntebärande skulder 

Eget kapital 

6 


Detta är Södra – Femårsöversikt 


% 

20 

15 

10 

5 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Mål 10 % 

Avkastningen på sysselsatt kapital under de 

senaste fem åren har i genomsnitt varit 8 procent. 

Soliditet 

% 

70 

60 

50 

40 

2008 2009 2010 2011 2012 

Mål 50 % 

Soliditeten var 61 procent vid årets utgång. 

EUR/SEK 

12,00 

10,00 

8,00 

6,00 

4,00 

2,00 

0,00 

Valutakurser 

2008 2009 2010 2011 2012 

EUR/SEK 

USD/SEK 

Källa: ECB 

Den svenska kronan förstärktes mot EUR och USD. 

USD/SEK 

12,00 

10,00 

8,00 

6,00 

4,00 

2,00 

0,00 

SEK/ton 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

Massapriser 

USD/ton 

1 000 

800 

600 

400 

200 

SEK/m 3 Trävarupriser 

2 100 

1 800 

1 500 

1 200 

900 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

0 

600 

2008 2009 2010 2011 2012 

SEK/ton 

USD/ton 

Genomsnittliga leveranspriser, sydsvenska 

sågverk 

Priset på blekt barrsulfatmassa höjdes under första 

kvartalet för att sjunka under det andra. Under 

hösten stärktes den svenska kronan mot USD. 

Trävarukonsumtionen har gått ner till låg nivå i flera 

länder där nybyggnationen minskat. Utbudet har 

varit stort vilket pressat priserna. 

Källa: Foex PIX genomsnittspriser på barrsulfatmassa 

levererat till europeiska kunder (kvartalsgenomsnitt). 


Lågkonjunktur i västvärlden och 

försvagning i tillväxtländerna 

Världskonjunkturen påverkas starkt av skuldkrisen i Europa, 

förtroendet för eurosamarbetet och nationers kreditvärdighet. 

Återhämtningen i USA är svag trots betydande kapitaltillskott 

från amerikanska centralbanken, Fed. 

Västvärldens lågkonjunktur har lett till minskad 

tillväxttakt i Asien och Latinamerika. 

Påverkan på konsumtionen av träbaserade 

produkter utgör inget undantag. Samtidigt 

fortsätter förskjutningen av den ekonomiska 

maktbalansen, med fortsatt tillväxt framför 

allt i Asien och Latinamerika. 

Fastighetsmarknaden håller emot 

Marknaden för skogsfastigheter håller emot i 

konjunkturnedgången även om priserna 

stagnerat. Utbudet låg 2012 på ungefär 

samma nivå som 2011, men med ökad prisspridning 

både geografi skt och för de olika 

objekten. Toppobjekt toppnoteras medan 

ordinära fastigheter stagnerat i pris. 

I södra Sverige sjönk genomsnittspriserna i 

Skåne och Småland, men steg eller låg stilla 

i Västra Götaland och Östergötland. 

Utbudet beror framför allt på generationsskiften 

och fastigheterna tar generellt längre 

tid att sälja, samtidigt som allt mer blir osålt. 

Yngre generationer vill ofta inte ta över och 

trenden är att fastigheter i ökande grad säljs 

utanför familjen. Av fastigheterna som lämnas 

ut till försäljning förvärvas mer än 70 procent 

av grannar och aktiva skogsbrukare. 

Sämre marknad sänkte efterfrågan 

Utbudet av rotstående skog var 2012 liksom 

under 2011 på låg nivå. Fördelningen i uttag 

inom Södra av barr- och lövträd är cirka 90 

respektive 10 procent. 

En stor andel av skogsägarna är obelånade 

varför behovet av intäkter för att täcka räntor 

och amorteringar generellt är lågt. Deras vilja 

att sälja har präglats av stor avvaktan på prisutvecklingen 

beroende på det ekonomiska 

läget och oron i omvärlden. Samtidigt har 

efterfrågan från industrin varit fortsatt god. 

Timmerpriserna är historiskt relativt höga även 

om de gått ner från toppnoteringarna 2010. 

Massaindustrins pressade läge återspeglas 

i priset på massaveden. Priset på barrmassaved 

började sjunka i slutet av 2011 och har 

sänkts ytterligare under 2012. Däremot har 

priset på lövmassaved bibehållits och ligger 

fortfarande på toppnivå. För Södras del har 

efterfrågan drivits av att produktionen av 

textilmassa i Mörrum kommit igång, med 

ökad förbrukning av lövmassaved som följd. 

Efterfrågan på sågbart löv har bestått. 

Samtidigt har det varit svårt med försörjningen 

under hösten på grund av mycket 

regn. Främst björktimmer är känsligt för 

lagring över sommaren. Ett något lägre fl öde 

av björk kompenserades till viss del av högre 

volymer ektimmer. 

Stark kronkurs 

Stora delar av Södras försäljning sker på 

export varför valutasvängningar får stor 

påverkan. Den svenska kronan har stärkts 

påtagligt mot euron driven av budgetbalansen 

i de svenska statsfi nanserna, bytesbalansöverskottet 

och det relativt sett höga 

ränteläget. 

Massamarknaden i nära balans 

Utvecklingen i Södras största affärsområde 

Södra Cell påverkas direkt av den globala 

utvecklingen. Drivkrafterna i affären är både 

konjunkturellt, strukturellt och fi nansiellt 

betingade. 

Den långfi briga kemiska massan säljs för 

tillverkning av tryckpapper, förpackningspapper, 

mjukpapper för hygienändamål samt 

specialpapper för till exempel olika typer av 

fi lt er. 

Asien exklusive Japan är den största marknaden 

för barrmassa. Den nordamerikanska 

marknaden passerades 2009 och den europe- 

Real prisutveckling på skogsfastigheter 

SEK per m 3 sk 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Södra 

Mellersta Norra Hela Sverige 

Södras medlemsområde motsvaras i huvudsak av område Södra 

med undantag av att Dalsland ingår i Mellersta. 

Källa: LRF Konsult. 

8 


Detta driver Södra – Omvärld och marknad 

iska 2011. Regionen har mycket låg råvarutillgång 

och nettoimporterar både massaved 

och massa. 

Efterfrågan på tryckpapper i Europa och 

Nordamerika minskar och medför nedläggning 

av kapacitet i tryckpappersproduktion, 

en strukturell förändring. I Kina är efterfrågan 

fortsatt stark, bland annat beroende på behovet 

i exportindustrin. 

Förpackningspapper återspeglar den globala 

handeln. Generellt ökar efterfrågan på 

lång sikt. Exportländerna svarar för ökningen 

i och med behovet av produkt- och transportförpackningar. 

Under året minskade dock 

efterfrågan något på grund av den försvagade 

konjunkturen. 

Mjukpapper är det starkast växande produktområdet, 

drivet av ökande välfärd. 

Prissättningen av massa sker transparent 

på global nivå. Priset påverkas snabbt av små 

rörelser i utbud och efterfrågan. Kapacitetstillskotten 

har varit små under 2012. Det är 

en följd av fi nanskrisen 2008 och uppskjutna 

investeringar i kombination med att den 

totala efterfrågan bara ökat långsamt. Produktionskapaciteten 

förväntas öka något 

under 2013, främst av lövmassa. Priset påverkas 

av producenternas lagernivå som varierat 

under året. Framför allt den europeiska efterfrågan 

har fortsatt att sjunka men prisnivån 

har hållits uppe av ökad efterfrågan från tillväxtmarknaderna. 

Priserna sjönk under första 

halvåret 2012 men vände svagt uppåt under 

hösten. 

Svagt år för sågade trävaror 

Marknaden för sågade trävaror var historiskt 

svag 2012. Enligt oberoende bedömare var 

branschen i det svagaste läget på 40 år. Orsaken 

är att alla drivkrafter verkat i negativ riktning: 

Byggkonjunkturen var svag i framför allt 

Västeuropa och USA. I Sverige har ROT-sektorn 

försvagats. Säsongsvariationerna med 

svagare byggande under vintern har medfört 

ytterligare sänkt efterfrågan vid utgången 

av året. 

Råvarupriserna har inte följt med ner i 

samma omfattning. Bidragande orsak är 

underskottet på sågtimmer. Det har lett till 

att råvarupriserna hållits uppe för att råvarutillgången 

ska säkras. Många rotlager var 

köpta på 2011 års toppnivå, vilket innebär 

lägre marginaler för sågverken på en marknad 

med minskande trävarupriser. 

Utbudet av sågade trävaror är för stort i 

förhållande till efterfrågan. Detta beror till 

stor del på att många aktörer hållit uppe produktionen 

långt fram på hösten för att säkra 

likviditeten och täcka de rörliga kostnaderna. 

Omstruktureringen har skett genom fl era 

konkurser men de fl esta sågverken har återuppstått 

i ny regi. 

Valutorna har varit till nackdel i och med 

den stärkta kronkursen. Detta har inneburit 

en fördel för eurobaserade produktionsländer. 

Finland, Österrike och Tyskland har erbjudit 

lägre priser. 

Biprodukterna fl is och sågspån är viktiga 

för många sågverks lönsamhet. Avsättning 

sker till energisektorn och massaproducenterna. 

Den milda vintern 2011–2012 bidrog till 

lägre priser. Det sjunkande massapriset 

bidrog till prisfallet på fl is. 

Exportmarknaden för sågade trävaror var 

svag och i princip var det bara USA som 

hade en svag uppgång mot slutet av året. 

De största europeiska trävaruproducenterna 

Sverige, Finland, Österrike och Tyskland svarar 

för en tredjedel av världsproduktionen och 

konkurrerar om avsättningen i och utanför 

Europa. Nordafrika kunde av och till ta emot 

volymer och totalt är exportökningen dit 70 

procent sedan 2006. Den arabiska våren 

bromsade exportaffärerna men efterfrågan 

tog åter fart i slutet av året. 

Påtaglig prispress för interiörprodukter 

Södra Interiörs hemmamarknad Skandinavien 

har utvecklats negativt. Kundkategorierna 

bygghandel, industri och husfabriker 

har samtliga tappat. 

Hektar 

20 000 

10 000 

Anmälda föryngringsavverkningar 

i Götaland 

0 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

2010 

2011 

2012 

Trots att timmerpriserna under året hållits uppe 

avvaktade skogsägarna med avverkningar som en 

följd av det ekonomiska läget och oron i omvärlden. 

Priser för blekt sulfatmassa 

USD eller EUR/ton 

0 

Källa: Skogsstyrelsen 

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

USD/ton barrsulfat NBSK 

EUR/ton barrsulfat NBSK 

USD/ton lövsulfat björk 

Prisnivån har varierat kraftigt genom åren. Efter en 

prisuppgång 2011 inleddes 2012 med nedåtgående 

kurvor för såväl nordisk blekt barrsulfatmassa (NBSK, 

Northern bleached softwood kraft) som blekt 

lövsulfatmassa av björk, men vände uppåt i slutet av 

året. 

Källa: RISI 


Detta driver Södra – Omvärld och marknad 

Bygghandeln, som svarar för den absolut 

största andelen, säljer främst på pris beroende 

på att konsumenterna ändrat beteende 

och prioriterar prisfrågan. Pristrenden har 

varit sjunkande från 2008. Den låga nybyggnationen 

i Sverige har lett till att husfabrikanterna 

har stora problem. 

Konkurrensen från utlandet är stark. Förutom 

produktionen i Baltikum har lågprisprodukterna 

från Kina och Sydamerika ökat. 

Milt väder pressade pelletspriserna 

Råvara som Södras industrier inte kan 

använda till sågade trävaror eller pappersmassa 

blir biobränsle. Kunder är oftast värmeverk 

och industrier. Kraftvärmemarknaden 

drivs främst av väder och temperatur. En 

grads förändring av årsmedeltemperaturen 

innebär 5 procents förändrad förbrukning. 

Från 2002 till 2011 har svensk förnybar elproduktion 

ökat med drygt 13 TWh, framför allt 

genom ny biokraft och vindkraft. 1 500 nya 

anläggningar har tagits i drift, varav merparten 

är vindkraft. Den kraftiga utbyggnaden 

av vindkraft har medfört press på ersättningsnivån 

för elcertifi kat som nästan halverats. 

Regionindelningen av landet i elområden 

medför incitament till lönsam nyinstallation 

av kraftvärme i Sydsverige. 

Flera av Södras kunder har bränslepannor 

anpassade för olika fasta bränslen. Därför 

konkurrerar även olika former av returmaterial, 

från rena sopor till returträ (återvunnet byggnadsmaterial). 

Marknadstillväxten inom kraftvärme har 

legat stadigt på drygt 3 procent om året. 

Några större tillskott har inte skett 2012 men 

fram till och med 2014 väntas en utbyggnad 

på 10 procent i kapacitet. 

För Södra Skogsenergi har verksamheten 

präglats påtagligt av vädret. Den milda vintern 

2011–2012 och en mild höst 2012 har satt 

press på elpriserna och även elcertifi katen. 

Pelletspriset bottnade under året för att under 

hösten åter vända svagt uppåt. 

10 


Helhetssyn och 

ständiga förbättringar 

Uppdraget är att främja medlemmarnas ekonomiska 

intressen både som leverantörer av råvara och som ägare. 

Affärsstrategin utgår från att av råvara från 

medlemmarnas skogar skapa produkter som är förnybara, 

återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. 

Södras försäljning har internationellt fokus och 

strategin rymmer en helhetssyn för varje del 

av verksamheten. Den som köper en skogstjänst, 

massa till papper eller textilier, konstruktionsvirke 

eller en inredningsprodukt i 

bygghandeln, möter denna helhetssyn i koncernens 

erbjudande. 

Affärsområdena 

Södras fyra affärsområden anger koncernens 

affärsfokus. Konkurrensförmågan kommer 

från god kunskap om kundernas behov, om 

effektiv industriproduktion och om skoglig 

skötsel och produktion. Södras industrier 

måste tillhöra de bästa och ständiga förbättringar 

är en övergripande uppgift i strategin. 

Södra Skog anskaffar skogsråvaran och 

erbjuder skoglig service. Ett mål är att medverka 

till långsiktigt ökad tillväxt i medlemmarnas 

skogar och ökad lönsamhet för skogsgårdarna. 

Industrins behov av skogsråvara 

väntas öka successivt inom samtliga sortiment. 

För biobränslesortimentet är målet att 

öka marknadsandelen och behålla lönsamheten 

i affärerna. 

Södra Cell producerar massa för tillverkning 

av papper och textilier. I strategin läggs stor 

vikt vid att utveckla massaaffären både 

genom befi ntliga och nya kunder och 

kundsegment. Andra mål fi nns för energieffektiviseringar 

som ökar produktionen av grön 

el och fjärrvärme. 

Södra Timber producerar konstruktionsträ 

och ett bygghandelssortiment. Ett övergripande 

mål är att öka produktionen för att 

minska produktionskostnaderna. Strategin 

inriktas på att öka verkningsgraden och 

sågutbytet, och att intensifi era marknadsbearbetningen. 

Bättre utnyttjande av råvaran, 

effektivare logistik och ökad vidareförädling 

ökar lönsamheten. 

Södra Interiör tillverkar interiörprodukter i 

trä och producerar sågade lövträvaror. För att 

slå vakt om sin ledande position i Skandinavien 

ska företaget fortsätta växa, främst organiskt. 

Viktiga mål är att utveckla lövträförsäljningen, 

centralisera volymproduktionen, öka 

automatiseringen och höja produktionskapaciteten 

på MDF, fi ngerskarvat och golv. 

Mål 

Effektivitetsmål 

Produktiviteten ska öka med minst 2 procent om året. Produktivitetsarbetet ska stärka 

Södras konkurrensförmåga och upprätthålla lönsamheten trots fallande realpriser. 

Finansiella mål 

Målet för avkastning på sysselsatt kapital är 10 procent. Soliditeten ska vara minst 50 

procent. Vinstdelningen ska uppgå till minst 40 procent av resultatet före skatt, mätt 

över en konjunkturcykel. 

Personal/medarbetarmål 

Södra ska vara ett attraktivt val för dagens och morgondagens medarbetare. Konkurrenskraften 

stärks med kompetensutveckling av medarbetarna. Arbetsskadorna ska 

motverkas genom bland annat tydlig uppföljning av tillbudsrapportering, riskanalyser 

och utbildning i skydd och säkerhet. 

Energi 

Energiaffären skär tvärs igenom koncernen. 

En stor del av de mest högavkastande investeringarna 

fi nns inom energiområdet, vilket 

lett till energieffektiviseringar som möjliggjort 

kostnadsbesparingar och ökad försäljning 

av energi. Södra är i dag landets största 

tillverkare av biobränslebaserad grön el och 

en stor producent av fjärrvärme och fasta biobränslen. 

En viktig del i strategin är att göra 

verksam heten fri från fossilbaserad energi. 

Produktutveckling 

En hörnsten i Södras strategi är att utveckla 

både befi ntliga och nya produkter, ofta i samarbete 

med kunder. Utvecklingen går mot 

produkter med skogsråvara som bas. Resurserna 

för produktutveckling fördelas mellan 

utveckling av befi ntliga produkter, nya produkter 

inom innevarande strategi period och 

produkter längre bort i tid. 

Forskning pågår ständigt om egenskaper 

för produkter där vedfi ber ingår. Ökad hållbarhet 

och nya egenskaper tillförs produkterna. 

Produktivitet 

Produkterna prissätts på globala marknader 

som Södra inte kan påverka. Därför inriktas 

produktivitetsarbetet på sådant som är möjligt 

att påverka. 

Genom produktivitetsarbetet möts fallande 

realpriser för att stärka Södras konkurrensförmåga 

och upprätthålla lönsamheten. Medarbetarnas 

idéer tas tillvara. Under 2012 

genomfördes idéer med en årlig resultateffekt 

på 129 MSEK. 


Ny teknik ger 

skogsägandet en ny 

dimension 

Appen har gjort sitt intåg i skogsbruket. 

För Södras medlemmar ger skogsägarappen 

skogsägandet en ny dimension. 

Samtidigt har fältappen tagits emot med 

öppna armar av fältpersonalen. Läsplattornas 

intåg ger många mobila 

möjligheter. 

När arbetet med det nya Skogsägarnätets 

e-tjänster var färdigt hade teknikutvecklingen 

tagit ännu ett språng. Läsplattor är en viktig del 

av tekniken och med fältapplikationer får Södras 

inspektorer ett mobilt arbetssätt. 

Södra bestämde sig för Apples operativsystem 

och teknik som ger möjlighet att bygga och förvalta 

applikationer. Inspektorer och medlemmar 

ville ha med sig både kartstöd, GPS, skogsbruksplan 

och informationsfl öde ut i skogen. 

Därför blev applikationen två appar: fältappen 

som används inom företaget och skogsägarappen 

för medlemmarna. 

– Under mina 24 år i Södra har jag aldrig 

upplevt något som tagits emot lika positivt 

som appen. Den ger en helt ny fl exibilitet som 

förändrar vårt arbetssätt. Jobbet kan göras 

mycket proffsigare: snabbt, bra och säkert, 

säger Per-Åke Sindell, IT-ledare i Södra Skogs 

Region Väst. 

I stora drag är skillnaden mellan apparna denna: 

fältappen visar alla fastigheter och skogsbruksplaner, 

skogsägarappen bara den enskilde skogsägarens 

egen fastighet och skogsbruksplan. 

Skogsägarappen laddas ner kostnadsfritt från 

Appstore. Fram till årsskiftet gjordes 3 000 nedladdningar. 

Med sin iphone eller ipad kan medlemmen 

på plats i skogen jämföra skogsbruksplanen 

med verkligheten. Det ökar känslan för 

planen och underlättar egna ställningstaganden 

om skogsbruket. 

Cecilia Göransson, skogsägare och medlem 

från Derome, laddade ner skogsägarappen i början 

av oktober och märkte direkt hur användbar 

den är. 

– Man ser var gränserna går och det måste vara 

bra för dem som inte är så aktiva i skogen. För 

mig är det mer en trygghet att veta att det jag 

avverkar är mitt. Jag får också fram massor av 

fakta med skogsbruksplanen: hur gammal 

skogen är, produktionen, tänkta skötselåtgärder 

och annat. 

Snart ska medlemmarna också kunna planera 

olika åtgärder, ange plats för vindfällen, anmäla 

virke etc. 

– Kontakterna mellan fältpersonal och medlemmar 

kan förenklas, säger Roger Axelsson, inköpare 

i Skövde. 

– Jag har med mig allt ut i skogen, kan diskutera 

med skogsägaren, rita in basvägar och 

markera områden som ska gallras. Jag gör 

snabbt om detta till ett avverkningskontrakt 

som skogsägaren kan signera direkt på läsplattan 

och få ett sms till sin mobil som 

bekräftar kontraktet. 

– I början av oktober registrerade jag första gallringskontraktet 

med läsplattan. Nu väntar jag 

på fortsättningen med kontrakt för alla typer av 

åtgärder. 

Under våren lanserar Södra appen skogsägare 

också för androidbaserade enheter. Den kan 

laddas ner kostnadsfritt på Google Play. 

12 


Per-Åke Sindell och Cecilia Göransson 

har båda tagit till sig de möjligheter som 

apparna ger. 


Från skog till färdig produkt 

Skogen är grunden i Södras verksamhet. En del av skogsråvaran säljs 

externt men större delen används i den egna industrin för vidare förädling 

till massa, konstruktionsträ och interiörträprodukter. 

Skogen 

Södra Skog försörjer koncernens industrier 

med skogsråvara. Under 2012 motsvarade 

virket från medlemmarna 10 procent av 

den totala avverkningen i Sverige. 

Nyplantering: 32 miljoner plantor 

Avverkning i Södra Skogs regi: 

6,8 miljoner m 3 fub 

Leveransvirke från medlemmarna: 

1,5 miljoner m 3 fub 

Nettoomsättning: 9 670 MSEK 

Antal anställda: 535 

Försäljning till egen 

industri för förädling 

Milj m 3 fub 

8,9 

Massaved 

3,0 

Timmer 

I massavedsvolymen ingår direktleveranser 

av sågverksflis i Mönsterås och Värö. 

Råvara – anskaffning 

och försäljning 

Råvaruanskaffning 

Extern försäljning 

Milj m 3 fub 

Från medlemmar 52 % 

1,6 

1,1 

1,7 

Från övriga leverantörer 48 % 

Totalt anskaffades 15,6 miljoner m 3 fub 

Massaved 

Timmer 

Biobränsle 

Genomsnittsgården, 66 hektar 

Som jämförelse har verksamheten i Södras affärsområden 

omräknats till en genomsnittsgård. 

Jobbet i skogen 

Nyplantering: 887 plantor 

Virkesleveranser: massaved 100 m 3 fub, timmer 103 m 3 fub, 

biobränsle 25 m 3 fub 

14 Södra 2012

Detta driver Södra – Från skog till färdig produkt 

Förädling 

Södra Cell 

Södra Cell är en av världens ledande 

producenter av blekt sulfatmassa som 

tillverkas vid tre bruk i Sverige och ett 

i Norge. 

Antal anställda: 1 492 

Huvudmarknad: Västeuropa 

Södra Timber 

Södra Timber producerar konstruktionsträ 

vid sågverk i södra Sverige och 

Norge. Sågverksrörelsen är en av 

Sveriges största. 


Huvudmarknader: Sverige, 

Storbritannien och Nederländerna 


Södra Interiör är en av Skandinaviens 

ledande tillverkare av interiörprodukter 

i trä, med verksamhet i Sverige, Norge 

och Danmark samt Litauen. Råvaran 

kommer från egna och externa sågverk. 


Huvudmarknad: Skandinavien 

Försäljning av förädlad skogsråvara 

Massa Sågade trävaror Interiörprodukter i trä 

1,8 miljoner ton 1,4 miljoner m 3 1 281 MSEK 

Försäljningsvärde 

MSEK 

8 872 

3 091 

1 281 

Södra 

Cell 

Södra 

Timber 

Södra 

Interiör 


–283 MSEK 


–469 MSEK 


2 MSEK 

Andel av förädlade volymer 

49 ton massa 

39 m 3 trävaror 

Andel av försäljningsvärdet 

367 000 SEK 

Södra 2012 

15

Genom samverkan 

skapas värden i fl era steg 

Södra skapar värden för sina medlemmar i flera steg genom 

god skogsvård, avsättning av virke, egen industri och 

näringspolitiskt arbete. Södra ägs av 51 000 skogsägare i 

södra Sverige. Deras samverkan syftar till att stärka skogsgårdarnas 

ekonomi och utveckla familjeskogsbruket. 

Medlemmarna och deras skogsfastigheter är 

grunden för allt värdeskapande i Södra. De 

kan få råd och utbildning om skogsskötsel 

och erbjuds tjänster från plantering till slutavverkning 

som skapar värden i skogen. 

Medlem genom insatser 

Medlemmen betalar ingen avgift för att vara 

med i Södra, men bidrar med riskkapital i 

form av insatskapital, som betalas tillbaka 

när medlemskapet upphör. Insatsskyldigheten 

är 600 kronor per hektar produktiv skogsmark 

och insatskapitalet betalas in stegvis 

genom avdrag från likviden för virkesleveranser. 

Ingen behöver medverka med insatskapital 

för mer än 200 hektar, men den som vill 

kan betala mer. Många väljer att göra detta 

eftersom insatskapitalet är beräkningsunderlag 

för vinstdelningen. 

Insatskapitalet tillhör medlemmarna, men 

föreningen disponerar det under medlemstiden 

och betalar utdelning. Vid årets slut 

uppgick det sammanlagda insatskapitalet till 

2 661 MSEK, varav 1 062 MSEK var inbetalt. 

Genom insatsemissioner har 1 599 MSEK av 

föreningens vinstmedel överförts till medlemmarna 

som individuellt ägt insatskapital. 

Ägare och leverantörer 

Medlemmarna är ägare till en stor industrikoncern, 

leverantörer av virkesråvara, långivare 

till det egna företaget och kunder som 

köper tjänster och varor av företaget. 

Varje medlem har en röst oavsett insatskapital 

eller storlek på skogsfastighet. Som 

ägare kan de vid till exempel medlemsmöten 

framföra synpunkter till sina lokala förtroendevalda, 

som genom förvaltningsrådet för en 

dialog med styrelsen. Detta är en form av 

ägarstyrning som skiljer föreningen från 

aktiebolag. 

En viktig uppgift är att trygga avsättningen 

av medlemmarnas skogsråvara till 

marknadsmässiga priser. Virket vidareförädlas 

i huvudsak i den egna industrin och produkterna 

säljs på en internationell marknad. 

Södra är en av världens ledande leverantörer 

av blekt sulfatmassa och en av Europas 

största producenter av trävaror. 

Under året levererade 27 000 medlemmar 

sammanlagt 8,2 miljoner m 3 fub råvara (8,8) 

i form av timmer, massaved och energisortiment 

till föreningen. Värdet av leveranserna 

uppgick till 3 600 MSEK. Genomsnittet per 

fastighet var 446 m 3 fub till ett värde av 

196 000 SEK (246 000). 

Största långivare 

Medlemmarna kan placera pengar i Södra 

och är företagets största långivare. Vid årsskiftet 

var inlåningen från medlemmarna 

2 346 MSEK (2 531), fördelat på medlemskonton 

1 724 MSEK, skogslån 33 MSEK, betalningsplaner 

563 MSEK och likvidkonton 26 

MSEK. Utdelningen placeras på medlemskontot 

om inte utbetalning begärs. Pengarna 

står till ägarens fria förfogande och ger en 

ränta som står sig väl jämfört med vanligt 

bankkonto. Skogslån innebär att Södra lånar 

pengar av medlemmen till ännu högre ränta. 

Köper tjänster och varor 

Under året köpte medlemmarna varor och 

tjänster av Södra för sammanlagt 1 300 

MSEK (1 400), till största delen avverkningstjänster. 

Södra erbjuder också en rad andra 

tjänster som skogsvård, skogsbruksplaner 

och skogscertifi ering samt varor i form av 

plantor och redskap. 

Vinstdelning 

Medlemmarna får del av den egna industrins 

vinst. Styrelsens mål är att vinstdelningen 

ska uppgå till minst 40 procent av resultatet 

mätt över en konjunkturcykel. Föreningsstämman 

beslutar om vinstdelningen efter 

varje verksamhetsår. 

Utdelningen baseras på medlemmens 

insatskapital och virkesleveranserna under 

året. Inriktningen är att hälften av utdelningen 

plus eventuell insatsemission baseras på 

insatskapitalet och hälften på virkesleveranserna. 

Insatsemission innebär att kollektivt ägt 

fritt kapital förs över till medlemmarnas individuella 

insatskonton. Detta ökar beräkningsgrunden 

för kommande vinst delningar. 

Många medlemsaktiviteter 

En ny satsning inleddes inför projektet Krafthandling 

Skogs sista år. Lokala aktivitetsgrupper 

planerade aktiviteter som ska 

genomföras 2013. Krafthandling Skog, som är 

ett samarbetsprojekt mellan LRF och landets 

fyra skogsägarföreningar och fi nansieras av 

landsbygdsprogrammet, är en fortsättning på 

Kraftsamling Skog. Det övergripande målet 

är att öka lönsamheten för den enskilde 

skogsägaren genom ett utvecklat och uthålligt 

brukande av skogen, såväl ekonomiskt 

och ekologiskt som socialt. 

Förtroendevalda och andra medlemmar är 

engagerade i utvecklingen av säkert skogsarbete 

för självverksamma skogsägare. Under 

året genomfördes fl era cirklar för röjsågskörkort. 

I Södras medlemsområde har i dag över 

13 000 personer motorsågskörkort och 1 500 

röjsågskörkort. Olika utbildningar genomfördes 

också för viltombuden, naturvårdsombuden, 

vattenombuden och förtroenderåden. 

De första studiecirklarna om skogens vattenfrågor 

genomfördes. Intresset är stort 

bland skogsägarna att öka kunskaperna om 

vattenmiljöer. I cirklarna används boken Skogens 

vatten, som tagits fram av landets 

skogsägarföreningar. Arbetet med att införa 

blå målklasser i skogsbruksplanerna fortsätter. 

Konceptet blå målklasser är en naturlig 

del av studieupplägget. En ny skogs- och vattenslinga 

invigdes vid Hestra och planer 

fi nns för ytterligare tre demoslingor inom 

Södras medlemsområde. 

I slutet av året inleddes ägarmöten, där 

förtroendevalda genomförde cirka 400 möten 

med 4 000 deltagare. Temat för mötena var 

formerna för samverkan i Södra och vilka 

krav morgondagens skogsägare ställer på 

föreningen. 

Årsmötena i skogsbruksområdena samlade 

nära 5 000 deltagare. De 36 mötena handlade 

dels om lokal verksamhet, dels om koncernbokslutet 

och framtidsfrågor som energisatsningar, 

nya produkter och produktivitetsarbete. 

16 


Detta driver Södra – Medlemmar 

Christian Aronsson och Teresia Edvinsson går studiecirkeln 

Skogens vatten i Lönneberga. I Lillån finns 

flodpärlmussla och öring. 

Eget kapital 

MSEK 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Övrigt eget kapital 

Emitterat insatskapital 

Inbetalt insatskapital 

Totalt eget kapital uppgick till 10,2 miljarder kronor, 

varav 2,7 miljarder avsåg inbetalt och emitterat 

insatskapital. 

Södras upplåning 

MSEK 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Lån från medlemmar 

Lån från övriga 

Upplåningen består huvudsakligen av lån från 

medlemmarna. 

Vinstdelning och insatsemissioner 

MSEK 

1 500 

1 200 

900 

600 

300 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Utdelning på insatskapital 

Utdelning på virkesleveranser 

Insatsemission 

2012: Föreslagen utdelning 



Föreningsstämma 

Föreningsstämman i Ronneby den 15 maj 

beslutade om en vinstdelning på sammanlagt 

436 MSEK. Stämman behandlade en motion 

om kunskapsinhämtning för kontinuitetsskogsbruk. 

Styrelsen framhöll i sitt svar att det 

krävs mer kunskap om alternativa brukningsmetoder. 

Södra stöder forskning om skogsskötsel 

och förmedlar fortlöpande ny kunskap. 

En motion på förra årets stämma om 

kortare ledtider i skogsverksamheten 

återrapporterades. I ett pågående projekt är 

inriktningen att korta ledtiderna genom att 

utveckla enkelhet och tydlighet. 

Till ny ledamot i föreningsstyrelsen valdes 

Stefan Olsson. Vid stämman utdelades årets 

Gösta Edström-stipendium på 100 000 kronor 

till Jacob Sörensen, som ska fördjupa sina 

kunskaper om trä som möbelmaterial. Mats 

Blomberg tog emot årets pris på 30 000 kronor 

till hedersordföranden Lars-Eric Åströms 

ära. Han fi ck priset för mångåriga insatser 

som näringspolitisk samordnare på Södra 

och för sitt engagemang för att utveckla de 

förtroendevaldas arbete. 

Näringspolitik 

Skogs- och markägare berörs av ett stort 

antal regler och förordningar. Södra värnar 

medlemmarnas intressen och rättigheter 

genom att bevaka näringspolitiska frågor och 

ett aktivt opinionsskapande. Utgångspunkten 

för insatserna är att värna enskilda skogsägares 

rätt att bruka sin skog. 

Under året ordnade Södras förtroendevalda 

träffar med riksdagsledamöter, partiföreträdare 

och beslutsfattare i de olika länen, med 

redovisning av vad Södra erbjuder. Bland 

annat diskuterades skogspolitikens honnörsord 

frihet under ansvar, Södras skogsbruk 

och miljöarbete samt naturvården inom 

Kometprogrammet. 

Kometprogrammet med frivillig avsättning 

för naturvård i försöksområden pågår fram till 

2015. Hittills har små arealer avsatts men 

naturvärdena är högre än förväntat. Närmare 

80 procent av markerna bedöms ha höga eller 

mycket höga naturvärden. 

Mycket arbete har de senaste åren lagts 

ner på viltförvaltningen som är under genomförande. 

I älgförvaltningsgrupperna förs en 

bra dialog och arbetet underlättas i takt med 

ökade kunskaper och förbättrat underlag om 

inventeringar och foderprognoser. Inför årets 

älgjakt möttes ledamöter i älgförvaltningsgrupper 

och älgskötselområden för att utbyta 

synpunkter. I slutet av året genomfördes 

utbildning för markägarrepresentanter i älgförvaltningsgrupper 

i samarbete med LRF 

och Sveaskog. 

Södra arbetar med näringspolitiska frågor 

både i egen regi och i många fall tillsammans 

med övriga skogsägarföreningar och LRF. Ett 

exempel på sådant samarbete är förslaget till 

initiativ och åtgärder för miljön som familjeskogsbruket 

lämnat till miljömålsberedningen. 

Tillsammans med andra skogliga företrädare 

var Södra engagerat i Skogsstyrelsens 

omfattande dialog om god miljöhänsyn i 

skogsbruket. 

Handel med insatskapital 

Handeln med emitterat insatskapital sker på 

en extern handelsplats, SEB Aktiehandel 

Syd, med avslut en dag varje månad. Under 

året omsattes 19,1 MSEK (14,2). Kursen på 

det emitterade insatskapital som handlades 

varierade mellan 100 (105) och 106 (108) procent. 

I september och november fanns också 

möjlighet att handla med inbetalt insatskapital. 

Under sommaren anordnade Södra träffar med politiker och andra beslutsfattare. Bland annat diskuterades erfarenheter 

av Kometprojektet som syftar till att inspirera markägare att på eget initiativ avsätta områden för naturvård. 

18 



Lönsamheten på skogsgården 

Diagrammet visar lönsamheten på Södras 

typgård de senaste fem åren. Typgården är 

en skogsgård med 100 hektar produktiv 

skogsmark, som normalt avverkar efter 

skogsbruksplan och levererar allt virke till 

Södra på uppdragsbasis. 

Skogsnettot beräknas på en genomsnittlig 

virkesintäkt för medlemsleveranserna 

under året. Från intäkten dras kostnader för 

avverkning och skogsvård samt övriga 

kostnader, till exempel vägunderhåll och 

försäkringar. I skogsnettot ingår inte 

Södras vinstdelning. 

Typgården är en fi ktiv fastighet vars 

resultat inte med automatik kan översättas 

till en verklig fastighet eftersom förutsättningarna 

varierar med areal, bonitet och 

virkesförråd. Skogsnettot ökade, bland 

annat tack vare högre priser på timmer och 

massaved. Under året avverkades 550 m 3 sk 

på fastigheten, varav 34 procent som gallring. 

Avverkningskostnaderna är Södras 

genomsnittliga kostnader i ett verksamhetsområde 

i Region Öst. 

Skogsnettot uppgår till 937 kronor per 

hektar (1 112). Till detta ska läggas en 

utdelning på virkesleveranserna med 57 

kronor per hektar (103) och utdelning på det 

totala insats kapitalet med 34 kronor per 

hektar (53). 

För att beräkna typgårdens insatskapital 

används det genomsnittliga totala insatskapitalet 

i Södra per medlemshektar. 

Lönsamheten för typgården uppgår till 

1 028 kronor per hektar för 2012 vilket kan 

jämföras med lönsamheten 2011 på 1 279 

kronor per hektar. Dessutom tillförs skogsgården 

45 kronor per hektar (42) genom en 

insats emission med 10 procent på inbetalt 

insats kapital. Fler uppgifter om typgårdens 

lönsamhet fi nns att läsa på Skogsägarnätet 

skog.sodra.com. 

Typgårdens lönsamhet 

SEK/hektar 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Skogsnetto 

Vinstdelning 

Vinstdelning avser utdelning på insatskapital 

och virkesleveranser 


God råvaruförsörjning 

efter marknadsanpassningar 

Tillgången på massaved och biobränslen var god 

under i stort sett hela året. För att få balans i försörjningen 

av sågtimmer gjordes marknads anpassningar 

med hjälp av lokala premier och prissänkningar. 

Södra Skogs uppdrag är att avsätta medlemmarnas 

virke till marknadsmässiga priser, 

anskaffa skogsråvara till den egna industrin 

och erbjuda medlemmarna i de 19 verksamhetsområdena 

skoglig service som avverkning, 

markberedning, plantering, röjning och 

rådgivning. 

Virkesmarknaden 

Tillgången på massaved var god under hela 

året med höga lager. 

Två varma vintersäsonger i rad i kombination 

med stor volym sågfl is och skogsfl is, 

medförde överskott av biobränslesortimenten. 

Året inleddes med goda lager av sågtimmer 

men till följd av låg kontrakteringsnivå 

under våren, i synnerhet i den östra delen av 

verksamhetsområdet, infördes under en 

period lokala marknadspremier. Sågtimmerlagren 

återställdes och under årets andra 

hälft var försörjningen god, med både stora 

rotstående lager och terminallager. 

Det goda försörjningsläget, i kombination 

med sågverkens svåra situation till följd av 

en svag marknad och en stark svensk krona, 

tvingade Södra att marknadsanpassa virkespriserna 

i mitten av september. Priset på 

sågtimmer av tall och gran sänktes med 

40 kronor per m 3 fub. 

Betalningsförmågan för lövsortimenten 

var god tack vare den ökade produktionen 

vid de egna lövsågverken och tillverkningen 

av textil massa i Mörrum. 

Södra Skog införde möjligheten för medlemmar 

att teckna kontrakt på alla rundvirkessortiment 

till gällande pris vid kontrakteringstillfället. 

Satsning på lövträd 

En satsning på lövträd som omfattar hela förädlingskedjan 

presenterades under året. Produktionen 

av lövträdplantor planeras öka för 

att möta medlemmarnas behov. Insatser görs 

för att tillgodose industrins efterfrågan på 

svensk sågråvara. Under våren startade produktion 

av ekplantor med svensk härkomst 

vid anläggningen i Falkenberg. Södra satsar 

även på effektivare lövskogsskötsel eftersom 

lönsam lövskogsproduktion kräver god virkeskvalitet. 

För att informera om effektiva 

arbetssätt och bra skötselmodeller tillsattes 

en lövskogsexpert. 

Lövmassaved importerades för att tillgodose 

industrins behov av lövråvara. Södras medlemmar 

har goda möjligheter att bedriva aktiv lövskogsskötsel 

och leverera mer lövvirke. 

Effektiviseringar 

Arbetet fortsatte med att förkorta tiden från 

kontraktering till slutredovisning av avverkningsuppdrag. 

Produktivitetsprogrammet 

Kortare ledtider, som inleddes under 2011, 

fokuserade på transporterna. En utmaning är 

att köra in uppdragen i rätt tidsordning, ett 

arbete som handlar om god transportstyrning, 

och att se över de ekonomiska styrmedlen. 

Ett projekt genomfördes för att få till stånd 

jämnare virkesfl öde. Åtgärderna optimerar 

lagernivåerna, effektiviserar avverkning och 

transporter och ökar precisionen i leveranserna. 

Södra Skog genomför liksom koncernens 

övriga affärsområden ett besparingsprogram 

och minskade bland annat med 24 befattningar. 

Förädlat plantmaterial och ett nytt 

plantskydd 

Södra arbetar aktivt med förädling av plantmaterial 

för att kunna leverera plantor som 

ger hög avkastning på medlemmarnas skogsfastigheter. 

Förädlingsarbetet ska ge friskare 

träd, högre tillväxt, bättre kvalitet och framtida 

skogar anpassade till klimatförändringar. 

Ökad datorisering och andra effektiviseringar 

har medfört att anläggningarna i Flåboda 

och Falkenberg ökat produktionstakten 

till 40 miljoner plantor per år. Mycket förädlingsarbete 

inriktas på gran, men innefattar 

även förädlat material av tall, björk, hybridasp, 

poppel och hybridlärk. Tredje generationens 

fröplantage för tall anläggs nu för att 

möjliggöra leverans av plantor omkring 2025. 

Med satsningen visar Södra att tall även i 

framtiden är ett viktigt trädslag i södra Sverige. 

Ett mål är att all mark som är lämplig för 

det i framtiden ska föryngras med tall. 

Täckrotsplantor med förbättrad kvalitet för 

sensommarplantering började levereras till 

medlemmarna. Det var möjligt genom investeringen 

i ett specialbyggt växthus i Flåboda. 

Under sommaren ”långnattsbehandlades” här 

1,1 miljoner Södraplantor. Plantorna placeras 

då i mörker för att avstanna tillväxtprocessen, 

vilket ökar överlevnaden vid plantering. 

Södra Skogsplantor erbjuder nu giftfritt 

plantskydd mot snytbagge för alla typer av 

granplantor. En ny maskin togs i bruk för 

applicering av vaxskydd på barrotsplantor 

och Plug Plus Ett-plantor. Utvecklingen av 

mekaniskt skydd för täckrotsplantor tog viktiga 

steg framåt under året. 

Förbättrad logistik och 

kortare ledtider är viktiga 

uppgifter för oss. 

Håkan Svensson, skogsdirektör 

20 


Verksamhet – Affärsområde Södra Skog 

Miljöarbete och tjänster 

Medlemmarnas efterfrågan på skogsvårdstjänster 

som markberedning, plantering och 

röjning var god under året. Röjningsbehovet 

är stort och årets röjningar uppgick till 17 100 

hektar. 

Certifi ering av medlemmarnas skogsfastigheter 

är ett viktigt redskap i miljöarbetet. 

Vid årets utgång var 1,4 miljoner hektar FSCcertifi 

erade och 1,7 miljoner hektar PEFCcertifi 

erade. 

Arbetet för att göra innehållet i och omfattningen 

av Södras tjänsteerbjudande tydligt 

för medlemmarna har hög prioritet. En katalog 

med tjänster och produkter togs fram och 

i verksamhetsområdena arrangerades FoUdagar 

om framtidens skog och skogsskötsel. 

Framtidsutsikter 

Södra Skogs viktigaste uppgift är att leverera 

råvara som motsvarar industrins behov. Därför 

måste skogliga tjänster av god kvalitet 

utvecklas. Under 2013 bedöms Södra Cell 

producera fullt ut, Södra Timber planerar för 

ökad produktion och Södra Interiör siktar på 

att utnyttja hela produktionskapaciteten. 

Detta kräver ökad effektivitet i Södra Skogs 

verksamhet. 

Resultat 

Nettoomsättningen var 9 670 MSEK. Rörelseresultatet 

blev –20 MSEK främst beroende på 

lägre virkesvolymer och priser. Virkesleveranserna 

uppgick till 15,6 miljoner m 3 fub. 

Fakta 


Nettoomsättning, MSEK 9 670 10 987 

varav till egen industri 6 059 7 044 

Rörelseresultat, MSEK –20 75 

Avkastning på operativt 

kapital, % neg 6 

Investeringar, MSEK 92 113 

Antal anställda 535 559 

Anskaffning av virkesråvara 


Totalt, milj m 3 fub 15,6 17,0 

Från medlemmar, totalt 8,2 8,8 

– som leveransvirke 1,5 1,5 

– som avverkningsuppdrag 6,7 7,3 

Import till Sverige och Norge 1,2 1,8 

Övrigt (inklusive sågverksflis) 6,2 6,4 

Skoglig service 


Avverkning, milj m 3 fub 6,8 7,6 

Markberedning, ha 10 100 11 600 

Röjning, ha 17 100 13 600 

Skogsbruksplaner, 1 000 ha 180 140 

Plantförsäljning, milj st 32 29 

MSEK 

120 

90 

60 

30 

0 

–30 

Resultat och lönsamhet 

2008 2009 2010 2011 2012 

Avkastning på operativt kapital 


Försäljning per kundgrupp 

Försäljningen är beräknad på omsättning. 



% 

20 

15 

10 

5 

0 

–5 

Medlemmar 

(skoglig service) 14 % 

Externa massabruk, 

spånskivefabriker 11 % 

Externa sågverk 6 % 

Värmeverk 6 % 


Svag marknad medförde 

stora förändringar 

Året präglades av stora förändringar till följd av den 

starka svenska kronan och en svag konjunktur. 

Markn aden inleddes svagt men fick ett litet uppsving 

under slutet av året. Produktionen vid Folla upphörde. 

Södra Cell är en av världens ledande tillverkare 

av blekt barrsulfatmassa för avsalu. 

Massan tillverkas vid fyra massabruk: Mönsterås, 

Mörrum och Värö i Sverige samt Tofte 

i Norge. Fram till november bedrevs produktion 

även i Folla i Norge. 

Kunderna är främst europeiska tillverkare 

av fi npapper, magasinspapper, mjukpapper, 

specialprodukter och kartong. Sedan 2011 

tillverkas textilmassa vid Södra Cell Mörrum. 

Kunderna för denna produkt fi nns främst i Kina. 

Södra Cell har även en stor produktion och 

försäljning av grön energi i form av el, fjärrvärme 

och biobränsle. Företaget skapar mervärde 

för kunderna genom ett brett produktutbud, 

stort tekniskt kunnande, ansvarstagande 

i miljöfrågor och stabil tillgång på råvara från 

medlemmarnas skogar. 

Turbulent marknad 

Marknaden för tryckpapper fortsatte att 

minska i Europa medan efterfrågan på mjukpapper, 

specialprodukter och textilmassa 

ökade. Förändringarna ökar betydelsen av att 

utveckla massa för nya produkter. 

Världsmarknadspriset på blekt barrsulfatmassa 

höjdes under första kvartalet för att 

sedan sjunka under sommaren. Priset på 

blekt lövsulfatmassa steg. Den svenska kronan 

stärktes kraftigt i förhållande till US-dollarn 

vilket urholkade massapriset i svenska 

kronor. Under årets sista del stärktes marknaden 

för avsalumassa och massapriset höjdes. 


Produktionen uppgick till 1,8 miljoner ton 

(1,9) varav 1,3 miljoner ton var huvudprodukten 

blekt barrsulfatmassa. Fokus låg på 

massa för användning till mjukpapper och 

specialprodukter. 

I början av året genomfördes produktionsbegränsningar 

vid de norska bruken. Orsaken 

var den svaga marknaden med sjunkande 

massapris och låg efterfrågan. 

Allt större svårigheter att hitta lönsam 

avsättning för CTMP, kemisk termomekanisk 

massa, medförde att Södra Cell Folla stängdes 

i november. Bruket hade då varit i Södras 

ägo sedan 2000. I december undertecknades 

en avsiktsförklaring om försäljning av Södra 

Cell Folla AS till Mayr Melnhof Karton. 

Södra Cell genomför i likhet med övriga 

affärsområden ett besparingsprogram som 

bland annat resulterat i 102 färre befattningar. 

Nya produkter 

Produktionen av textilmassa vid Södra Cell 

Mörrum som inleddes i december 2011 har 

varit framgångsrik. Under året producerades 

92 000 ton textilmassa och en ökning förutses 

för nästa år. Samarbetet med Södra Innovation 

har varit betydelsefullt och fortsätter 

med syftet att utveckla textilmassan efter 

kundernas önskemål. 

Vid Södra Cell Värö har tillverkningen 

inletts av den nya massaprodukten Durapulp, 

ett kompositmaterial som kan användas för 

tillverkning av många olika slutprodukter 

som exempelvis tekniska papper, skyltar och 

sedlar. Produktionen är i startskedet och 

Södras samarbetspartner testar materialet 

i sin produktion. 

Nya användningsområden 

Forskning och utveckling bedrivs på fl era 

områden, ofta i samarbete med forskningsinstitut 

och universitet. FoU-avdelningen och 

laboratorierna, med placering vid Södra Cell 

Värö, har som ett mål att identifi era nya 

användningsområden för cellulosafi bern. 

Durapulp är ett av forskningsresultaten och 

forskningen om massans framtida användning 

går att följa på webbsidan Södra Pulplabs. 

Fossilfri drift 

Södra Cell har en stark ställning som leverantör 

av grön energi. Leveranserna av både 

fjärrvärme, el och biobränsle ökade. Under 

året beslutades om investeringar i ny 

mesaugn och pelletsanläggning i Värö samt 

nytt talloljekokeri i Tofte. Fossilfri produktion 

vid normal drift är ett strategiskt mål för 

massabruken, som redan uppnås i Värö. 

Mervärdestjänster för kunden 

Företaget erbjuder kunderna en rad mervärdestjänster 

genom Pulp Services. I konceptet 

ingår logistik, miljö, IT, fastprisavtal, tekniskt 

samarbete för utveckling av kundens produk- 

Vi fortsätter att utveckla 

både dagens massakvaliteter 

och framtidsprodukter. 

Gunilla Saltin, VD Södra Cell 

22 


Verksamhet – Affärsområde Södra Cell 

ter samt marknadsinformation. Det långsiktiga 

målet är att företaget och kunderna ska 

växa tillsammans för att kunna möta ökande 

krav på kvalitet, produktivitet och effektivitet. 

Under året har motsvarande service etablerats 

för köparna av textilmassa, med information 

även på kinesiska. 


Södra arbetar aktivt med nya användningsområden 

för cellulosafi bern. Utvecklingen av 

framtidsprodukter fortsätter i nära samarbete 

med forskare och andra partner, samtidigt 

som arbetet pågår med att förbättra dagens 

massakvaliteter. 

Viktiga delar i företagets framtidssatsningar 

är också energieffektivisering och 

ökade energileveranser. 

Resultat 


sjönk till –283 MSEK, främst till 

följd av lägre massapriser och den starka 

svenska kronan. 

Fakta 



Rörelseresultat, MSEK –283 1 273 

Avkastning på operativt kapital, % neg 18 

Investeringar, MSEK 1 096 862 

Antal anställda 1 492 1 587 

Produktion, 1 000 ton 1 782 1 912 

– barrsulfatmassa 1 335 1 430 

– lövsulfatmassa 300 402 

– CTMP-massa 55 80 

– textilmassa 92 0 

Fiberförbrukning, milj m 3 fub 8,2 8,6 

varav barrfi ber 6,7 7,3 

Produktion 

1 000 ton 2012 2011 

Mörrum 343 384 

varav barrsulfat 230 249 

lövsulfat 21 135 

textilmassa 92 0 

Värö barrsulfat 419 388 

Mönsterås 693 702 



Tofte 272 358 



Folla CTMP 55 80 

Totalt 1 782 1 912 


MSEK % 

2 400 

2 000 

1 600 

1 200 

800 

400 

0 

–400 

Världens största producenter av 

blekt sulfatmassa 

Milj ton 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Fibria 

RGE/April 

Arauco 

CMPC 

Suzano 

Södra 

Mercer 

Exklusive specialmassor som fluff och dissolving samt 

internleveranser. 

2008 2009 2010 2011 2012 



ENCE 

Domtar 

Cenibra 

36 

30 

24 

18 

12 

6 

0 

–6 

Styrelse 

Christer Segerstéen, ordförande 

Gunilla Saltin, vd 

Tom Almgren 

Ola Hildingsson 

Eva-Carin Tengberg 

Caroline Sundewall 

Lars Nilsson, LO 

Ann Öhlin, PTK 

Suppleanter 

Jan-Åke Johansson, PTK 

Staffan Olsson, LO 

Användningsområden för Södras massor 

Mjukpapper 30 % 

Specialprodukter 28 % 

Finpapper 19 % 

Magasinspapper 14 % 

Textil 4 % 

Övrigt 5 % 

Massaleveranserna till produktsegmenten mjukpapper och specialprodukter 

ökar successivt. Textil är ett nytt område sedan 2012. 


Stark krona och dyr råvara 

pressade sågverken 

En stark svensk krona, låg konsumtion, relativt dyr råvara 

och stort utbud av trävaror pressade sågverken. Exporten 

dämpades av ekonomisk oro och minskat byggande. 

Investeringar ska bredda och effektivisera verksamheten. 

Södra Timber producerar och levererar trävaror 

till byggvaruhandeln och träindustrin. 

Timmer från medlemmarnas skogar förädlas 

i företagets barrsågverk som under året producerade 

1,4 miljoner kubikmeter trävaror. 

Företaget är mycket kundorienterat med 

hög servicegrad mot marknaden. Styrkorna 

är hög leveranssäkerhet, välbalanserade färdigvarulager 

och en kundnära säljorganisation 

gemensamt med Södra Interiör. Närheten 

till den nordeuropeiska marknaden och 

delägarskap i distributörer medför optimal 

kundbearbetning och kundservice. Sågverken 

är välinvesterade och har hög kapacitet 

i vidareförädlingen. 

Affärsområdets utveckling 

Mycket kraft har ägnats åt att färdigställa 

sågverket i Värö som invigdes i oktober 2011. 

Arbetet med timmersortering och såglinje 

har kommit långt, medan arbete återstår med 

torkar och efterbehandling. Vid årsskiftet var 

årstakten i produktionen 350 000 kubikmeter 

på två skift. Hösten 2013 beräknas sågen 

köra treskift med en kapacitet på 650 000 

kubikmeter. 

Flera förändringar i organisation och 

arbetssätt har gjorts för att öka effektiviteten. 

I den organisationsöversyn som koncernen 

genomförde reducerades antalet befattningar 

i Södra Timber med 20. 

Marknadsavdelningarna för Södra Timber 

och Södra Interiör slogs samman, vilket medför 

bredare sortiment genom en gemensam 

försäljningskanal. En ny logistikavdelning 

inrättades för att förbättra kundservicen. 

Kindasågen förändrades från att enbart 

såga tall till att åter bli ett blandsågverk med 

både tall och gran som råvara. Även Mönsterås 

och Torsås har blivit blandsågverk. Förändringen 

grundar sig på en kundorderstyrd 

satsning på svensk bygghandel och minimerar 

fraktkostnaderna. I Kinda etablerades ett 

plocklager som är viktigt för service av bygghandeln. 

Flera investeringar gjordes vid sågverken 

i Mönsterås, Torsås, Långasjö och Kinda för 

att bredda verksamheten och öka vidareförädlingen. 

Flera av investeringarna grundar sig 

på beslutet att minimera legohyvlingen och 

när det är lönsamt utföra hyvlingen i egen regi. 

Transporterna av råvara och färdigvara liksom 

kombinationen av klent och grovt timmer 

påverkar lönsamheten. Det har bland 

annat medfört att Ramkvilla gått över till att 

såga klentimmer i kombination med grövre 

timmer. I Mönsterås sänktes minimidiametern 

till 16 centimeter, vilket minskar fångstområdet 

för råvaran. Torsås gick över till att 

såga både gran och tall och Långasjö sänkte 

minimidiametern till 14 centimeter och 

ökade timmerandelen inom fångstområdet. 

Problematisk marknad 

Den starka svenska kronan, låg konsumtion, 

relativt dyr råvara, stort utbud av trävaror och 

låga priser på biprodukter satte press på sågverken. 

Vid årets inledning var marknadsläget 

för sågade trävaror fortsatt osäkert, men 

det fanns ljuspunkter. Marknaden var i 

balans, om än bräcklig, och vissa prishöjningar 

genomfördes under första kvartalet. 

Samtidigt ökade produktionen marginellt 

och exporten var stark. Under andra kvartalet 

skedde en avmattning, men återhållen 

produktion och små lager höll marknaden 

i balans. 

Efter sommaren dämpades exporten till 

huvudmarknaderna i Europa av ekonomisk 

oro och svag allmänekonomisk utveckling. 

Byggaktiviteten i Europa gick tillbaka och 

EU:s husbyggnadsindex för första halvåret 

låg i snitt fem procent lägre än under samma 

period 2011. Exporten till Storbritannien, 

Sveriges största utlandsmarknad, har minskat 

de senaste fem åren, en trend som även 

gäller Europa som helhet. Under hösten fortsatte 

byggsektorn i Europa att backa medan 

efterfrågan vände försiktigt uppåt i USA, där 

allt tyder på att botten passerats. Under sista 

kvartalet noterades sjunkande volymer till 

bygghandeln i Skandinavien och industrin, 

men också en lägre exportnivå. 

Nya produkter 

FoU bedrivs främst genom samarbete med 

forskningsinstitut, universitet och högskolor, 

bland annat Linnéuniversitetet. I FoU-arbetet 

ingår träförädling, produktutveckling, design 

och logistik. Ett övergripande syfte är att 

lyfta fram trä som byggnadsmaterial. 

Södra Timber deltar tillsammans med 

Linnéuniversitetet och SP Trätek i forskningsprogrammet 

CBBT, Centrum för byg- 

Vi ska förbättra lönsamheten 

genom att öka produktionen 

och vidareförädlingen. 

Håkan Svensson, VD Södra Timber 

24 


Verksamhet – Affärsområde Södra Timber 

gande och boende med trä. Programmet 

utvecklar användningen av trä som byggmaterial, 

trä i kombination med andra material 

och byggsystem i trä. Finansiärer är 

Södra Timber och fl era sydsvenska sågverksföretag. 

Södras forskningsstiftelse fi nansierar 

en professur i Timber engineering vid 

Linné universitet med tio miljoner kronor 

åren 2007–2016. 


I strategiplanen ingår att återställa lönsamheten 

och stärka varumärket. 

Värö färdigställs till 650 000 kubikmeters 

produktion och produktionen på övriga sju 

sågverk effektiviseras. Sammantaget ska produktionen 

av sågade varor öka till 1,7 miljoner 

kubikmeter med ökad vidareförädling. 

I Europa förutses en svag utveckling inom 

nybyggnation under 2013. I USA har byggstarterna 

vänt uppåt vilket ökar importbehovet 

från Europa. Detta och ökad efterfrågan 

från nya tillväxtmarknader i Asien gör att trävarukonsumtionen 

ökar på sikt. 

Resultat 


blev –469 MSEK, främst på grund 

av inkörning av nya sågverket i Värö, lägre 

priser på sågade trävaror och den starka 


Fakta 



Rörelseresultat, MSEK –469 –276 

Avkastning på operativt kapital, % neg neg 



Produktion, 1 000 m 3 1 399 1 381 

Timmerförbrukning, 1 000 m 3 fub 2 871 2 852 

Styrelse 

Gunilla Saltin, ordförande 

Håkan Svensson, vd 

Anders Grennborg 

Carl-Olov Holmström 

Jan-Olof Thorstensson 

Bo Wilhelmsson 

Ann-Helen Alexandersson, PTK 

Jimmy Landefjäll, LO 

Suppleanter 

Pontus Johansson, LO 

Magnus Lindström, LO 


MSEK % 

150 

0 0 

5 

–150 

–300 

–450 

–600 

2008 2009 2010 2011 2012 



–5 

–10 

–15 

–20 

Produktion sågade trävaror 

1 000 m 3 

1 800 

1 500 

1 200 

900 

600 

300 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 


Lägre volymer men 

fortsatt stark marknadsposition 

Konkurrensen från importerade varor ökade till följd av den 

starka svenska kronan. I Sverige minskade nybyggnationen 

kraftigt och samtidigt sjönk renoveringar och ombyggnader 

trots ROT-avdraget. Prispress och minskad försäljningsvolym 

har inte förändrat företagets starka position på marknaden. 

Södra Interiör har ett brett och attraktivt sortiment 

av lister, panel, golv, träskivor, stolpar 

och sågade lövträvaror. Produktionsenheterna 

fi nns i Sverige, Norge, Danmark och Litauen. 

Produktkvaliteten, leveranssäkerheten och 

den höga servicegraden är tillsammans med 

den interna råvaruförsörjningen starka delar 

av kunderbjudandet till bygghandel, byggföretag, 

hustillverkare och träindustrier. 

Stor aktör inom lövträ 

Företaget är en stor aktör inom lövträ och 

driver två sågverk med en årskapacitet på 

50 000 kubikmeter. Stor kraft läggs på att 

marknadsföra lövträprodukterna och intresset 

både för sågat och förädlat svenskt lövträ 

är stort såväl i Sverige som utomlands. 

Råvarans kvalitet har stor betydelse för 

produktionsutfallet och att hitta rätt råvara 

till konkurrenskraftigt pris är en utmaning. 

För att säkerställa kvaliteten ur produktionsoch 

marknadssynpunkt förs en ständig dialog 

med leverantörerna. 

Råvaran till list, panel och golv är i första 

hand sågade trävaror, varav tre fjärdedelar är 

furu. Tillgången på råvara var god men den 

regniga hösten gav störningar i leveranserna 

av lövvirke till sågverken under slutet av året. 

Marknadens utveckling 

I Sverige halverades nybyggnationen av hus 

och lägenheter jämfört med föregående år. 

Trots ROT-avdraget minskade också renove- 

ringar och ombyggnader från andra kvartalet. 

Den minskade efterfrågan resulterade i lägre 

försäljningsvolymer och prispress till följd av 

den starka svenska kronan vilket medförde 

ökad import. Södra Interiörs position på 

marknaden är dock fortsatt stark, med oförändrade 

marknadsandelar. 

Den norska marknaden var stark och stabil. 

Omsättningen ökade kraftigt under första 

kvartalet och fortsatte att växa under året. 

Samtidigt ökade dock konkurrensen från 

importerade varor på grund av prisfördelar. 

Den danska marknaden var fortsatt svag. 

Bygghandeln har hamnat i en krissituation 

som bland annat resulterat i konkurser. Till 

följd av den svaga efterfrågan har verksamheten 

i det danska företaget ytterligare anpassats 

till rådande läge. Produktionen i Åbyhøj 

läggs ned och fl yttas till Våxtorp och Ronneby. 

Sydostasien och Baltikum är viktiga marknader 

för avsättningen av sågat lövträ. Exporten 

av interiörträprodukter till Japan utvecklades 

väl trots den svenska kronkursen. 

Gemensam marknadsorganisation 

Södra Timber och Södra Interiör har slagit 

samman sina marknadsorganisationer i både 

Sverige och Norge. I Tyskland inleddes en 

satsning på en gemensam säljorganisation 

vilket medför en stark produktmix med ett 

anpassat sortiment av klädselbrädor, list, 

panel och golv. 

Satsning på golv 

I januari förvärvades parkettgolvtillverkaren 

Berg & Berg i Kallinge vars produkter utgör 

ett komplement till golvsortimentet i massivt 

trä. För att ytterligare stärka positionen inom 

golv förvärvades i slutet av året Föllinge Golv 

som tillverkar massiva golv i furu, gran, ek, 

ask och björk. Satsningen på golv minskar 

beroendet av listmarknaden och medför ett 

intressantare erbjudande till bygghandeln. 

Av pågående investeringar beräknas den 

nya ytbehandlingslinjen för golv i Kallinge 

vara i full drift under första kvartalet 2013. 

Vid MDF-tillverkningen i Litauen har investeringar 

genomförts för ökad kapacitet. 


Södra Interiör genomför liksom övriga affärsområden 

ett besparingsprogram som bland 

annat resulterat i 31 färre befattningar. 

Sedan fl era år pågår ett målmedvetet 

arbete med energibesparing. Det har bidragit 

till att förbrukningen av elenergi och fjärrvärme 

vid de svenska fabrikerna vid årets 

slut hade minskat med mer än en fjärdedel 

sedan 2009 i förhållande till omsättningen. 

Ett annat miljömål är att alla varor ska vara 

FSC-certifi erade i slutet av 2013. 

Vår utmaning är att öka lönsamheten 

och samtidigt möta 

konkurrensen från importvaror. 

Ulf Edman, VD Södra Interiör 

26 


Verksamhet – Affärsområde Södra Interiör 


Marknadspositionen är stark med ett brett 

sortiment och en väl fungerande logistik som 

medför ett gott utgångsläge. Utmaningarna 

under 2013 är bland annat att öka lönsamheten 

vid lövsågverken och i den danska verksamheten, 

samt att möta den ökade konkurrensen 

och prispressen från importvaror. 

Speciella insatser görs för att öka försäljningen 

av lövträ i både träbearbetande industri 

och bygghandel. 

Resultat 

Nettoomsättningen blev 1 281 MSEK, främst 

beroende på minskad efterfrågan på den 

svenska marknaden och att exporten av 

sågat lövträ påverkades av den starka 


Rörelseresultatet uppgick till 2 MSEK till 

följd av lägre försäljningsvolym och prispress 

från konkurrerande lågprisimport. 

Fakta 



Rörelseresultat, MSEK 2 49 

Avkastning på operativt kapital, % 0 10 



Styrelse 

Gunilla Saltin, ordförande 

Ulf Edman, vd 

Peter Berntsson 

Paul Christensson 

Mats Hansson 

Marie Hallén 

Kent Almqvist, LO 

Suppleant 

Gert Johansson 


MSEK % 

50 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 



40 

30 

20 

10 

0 


MSEK 

1 400 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Försäljning per marknad 

Sverige 42 % 

Norge 35 % 

Danmark 11 % 

Övriga 12 % 


Gränsöverskridande 

arbetssätt som motiverar 

Södra vill vara en attraktiv arbetsgivare med 

motiver ade medarbetare. Värde skapas för kunder 

och medlemmar genom ett gränsöverskridande 

arbetssätt med fokus på koncernens processer. 

Human Resources ska medverka till att Södra 

är attraktivt för dagens och morgondagens 

medarbetare. Företagets mål är att medarbetarna 

ska engagera sig, bidra och utvecklas 

och då se hela koncernen som en möjlig 

arena. Arbetsförhållandena ska vara goda, 

sunda och stimulerande. Såväl policy som 

arbetssätt för HR tar hänsyn till att företaget 

är verksamt i både Sverige och andra länder. 

Gemensam värdegrund 

Värdeorden i HR-arbetet är helhet, närhet och 

rörelse. Södra är ett företag och varje medarbetare 

är viktig för helheten. Möten och nära 

relationer stärker företaget och medarbetarna 

i en företagskultur som stimulerar förändring 

och nytänkande. 

Genom inriktningen på mål och processer 

för alla stadier i anställningen – sättet att attrahera, 

rekrytera, introducera, utveckla/ 

behålla, belöna och avveckla – står HR-strategin 

för ett ”livscykelperspektiv” i medarbetarens 

förhållande till företaget. Medarbetarna 

bidrar med kompetens, som är summan 

av kunskap, vilja och förmåga. För att öka 

komponenten vilja är ett motivationsbaserat 

ledarskap betydelsefullt, vilket betonas i de 

koncerngemensamma ledarutvecklingsprogrammen. 

Södra medverkar vid mässor, arbetsmarknadsdagar 

och liknande aktiviteter på gymnasier, 

högskolor och universitet för att nå 

och attrahera nya medarbetare. Företaget 

erbjuder också ungdomar feriearbete, praktik 

och möjlighet att göra examensarbeten. 

kompetens har stärkts under året med vidareutveckling 

av olika verktyg för urval. 

Mångfald är ett område med förbättringspotential. 

Skogsindustrin domineras traditionellt 

av män och Södra verkar för fl er kvinnor 

inom företaget. I dag är var femte anställd en 

kvinna. 

Alla nyanställda erbjuds koncernintroduktionsprogram. 

Under året deltog 200 medarbetare 

vid något av de fem tillfällen som 

anordnades. Under en dag träffade de koncernledningen 

och kollegor från koncernen 

medan andra dagen inriktades på produktivitetsfrågor. 

Utveckla 

Rekrytering över affärsområdesgränserna 

uppmuntras för att erbjuda utveckling och 

nya arbetsuppgifter. För att attrahera och 

motivera medarbetare fi nns en så kallad 

Talent management-process, framför allt för 

långsiktig internrekrytering av chefer. 

För att utveckla chefer satsar Södra bland 

annat på koncerngemensamma utbildningar. 

Företaget har tagit fram ett nytt koncept för 

chefs- och ledarutveckling. Nya program 

startades under hösten med kursen Ny som 

chef i Södra, ledarutveckling för dem med 

direkt underställd personal och ledarutveckling 

för indirekt ledarskap. Dessutom startade 

ett program för att vidareutveckla ledarskapet 

för dem som tidigare gått Södras 

ledarutveckling. 

Det årliga medarbetarsamtalet mellan chef 

och medarbetare är en viktig åtgärd för att 

skapa bra arbetsklimat och trivsel i företaget. 

Medarbetarundersökningar genomförs regelbundet 

för att förbättra Södra som arbetsgivare. 

Då kan alla medarbetare ge sin syn på 

arbetsförhållandena. Resultaten återrapporteras 

på arbetsplats- och arbetslagsnivå, där 

också nödvändiga förbättringsåtgärder vidtas. 

Behålla och belöna 

Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro följs 

upp systematiskt. Under året erbjöds alla 

medarbetare i Södras svenska företag en 

sjukvårdsförsäkring som ger snabb tillgång 

till kvalifi cerad specialistvård. Södra betalar 

hela kostnaden men en liten del av försäkringspremien 

är skattepliktig förmån. Företaget 

har under året utökat sin sjukkompletteringsförsäkring 

så att den också omfattar 

kollektivanställda. Försäkringen ger ett skydd 

vid långvarigt sjukdomsfall för lönedelar över 

330 000 kronor. Ett förmånligt erbjudande om 

sjukvårdsförsäkring har också tagits fram för 

Södras medlemmar och de anställdas familjer. 

Den koncerngemensamma pensionspolicyn 

innebär attraktiva pensions- och försäkringslösningar 

för alla medarbetare, som en 

del i företagets belöningsprocess. Cirka 120 

medarbetare är anslutna till Södras egen 

ITP1-lösning. Det motsvarar över 70 procent 

av medarbetare födda 1979 och senare 

(tjänstemän). 

Rekrytera och introducera 

Vid rekrytering är ett mål att öka den interna 

rörligheten och att tre av fyra chefstjänster 

ska tillsättas internt. Även övriga vakanser 

utlyses i första hand internt. 

Den koncerngemensamma rekryteringsprocessen 

har ökat både effektiviteten och 

kvaliteten. Genomsnittstiden för extern 

rekrytering är i dag maximalt tio veckor. Kvaliteten 

har ökat med gemensam metodik och 

struktur för intervju och urval. I koncernen 

fi nns fl era specialister med certifi kat för personbedömning 

och tester. Specialisternas 

Nyckeltal 

2012 2011 2010 2009 2008 


Andel kvinnor, % 20 19 18 18 18 

Personalomsättning, % 7,8 7,1 6,4 5,8 7,0 

Genomsnittsålder, år 45 44 44 44 44 

Löner inkl sociala kostnader, MSEK 2 445 2 399 2 256 2 061 2 160 

Personalomsättning: Nyanställda plus avgångar, dividerat med det genomsnittliga antalet anställda. 

28 


Hållbar utveckling – Medarbetare 

Företaget erbjuder också anställda bruttolöneväxling 

mot pension och ögonoperation 

mot bruttolöneavdrag. Intresset för dessa 

erbjudanden är stort. 

Sjukfrånvaron i koncernen är fortsatt låg. 

Arbetet med att minska arbetsskadorna är 

prioriterat. Utfallet är på samma nivå som 

föregående år. Arbetet för att påverka attityderna 

på arbetsplatserna fortsätter med 

målet att minska olyckor och tillbud. 

Avveckla 

I september varslades 260 anställda om uppsägning 

och HR fi ck inrikta sitt arbete på 

denna situation. Under hösten pågick förhandlingar 

vid koncernens olika enheter för 

att fastställa ny organisation och hantera den 

arbetsbrist som uppstått till följd av förändringarna. 

Totalt reducerades antalet befattningar 

inom koncernen med 232. 

Åldersfördelning 

% 

20 

15 

10 

5 

0 

61 

Sjukfrånvaro 

% 

6 

4 

2 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Södras anställda i Sverige 

Södras anställda i Norge 

Snitt i svenskt näringsliv* 

*För 2012 saknas uppgift. 

Antal 

150 

120 

90 

60 

30 

Arbetsskador 

Frekvens 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Arbetsskadefrekvens 

Antal arbetsskador 

0 

Arbetsskadefrekvens: Antal arbetsskador med 

sjukfrånvaro x 1 000 000 / antal arbetade timmar. 


Ny service underlättar 

kvalitetsuppföljning 

Södra Innovation samordnar koncernens FoU, projektledning 

och externa forsknings samarbeten. Under året lanserades en 

ny tjänst för massakundernas kvalitetskontroll. Flera 

utvecklings projekt genomfördes i samarbete med kunder. 

Södra Innovations grundläggande arbete 

består av två delar. Den ena är att förvalta 

och utveckla företagets befi ntliga produkter 

och processer, den andra att utveckla helt nya 

produkter. 

Som en resurs för affärsområdena, särskilt 

Södra Cell och Södra Timber, identifi erar 

Södra Innovation goda idéer som sedan drivs 

i långsiktiga projekt fram till förbättrade eller 

helt nya produkter. Produktutvecklingen sker 

främst inom områdena papper, sulfatmassa, 

dissolvingmassa, sågade träprodukter, kompositmaterial 

och gröna kemikalier. Projekten 

skiljer sig markant åt till både karaktär och 

metoder. Ofta används simuleringar för att 

utveckla och förbättra både nya och befi ntliga 

processer i Södras verksamhet. 

Snabbare kvalitetskontroll 

En ny tjänst lanserades för massakunderna. 

Den innebär att de över nätet snabbt kan ta 

del av kvaliteten på den massa de köpt vilket 

underlättar kvalitetsuppföljningen. 

Alla Södras massabruk har installerat 

utrustning som med hög frekvens mäter den 

producerade massans fi beregenskaper. Data 

omvandlas till olika kvalitetsparametrar för 

massakvalitet. 

Kunden får snabb tillgång till kvalitetsdata 

och massabruken förbättrad kontroll och styrning 

av produktkvaliteten vilket innebär 

mindre arbete i Södras laboratorium. 

Forskning pågår löpande om produktegenskaper 

där vedfi ber ingår, exempelvis om 

ökad hållbarhet eller hur nya egenskaper kan 

tillföras produkterna. 

Kundsamverkan inom Pulp Services 

Academy 

Pulp Services Academy arbetar med forskning 

och utveckling i nära samverkan med 

massakunderna. Uppdraget är att förbättra 

produkterna genom tekniskt samarbete, 

forskning och utveckling inom de områden 

kunderna önskar. 

Fem olika utvecklingsprojekt genomfördes 

i samarbete med kunder inom segmenten 

mjukpapper och specialpapper. Ett resultat är 

att en helt ny och starkare massaprodukt 

utvecklats och med gott resultat provats i 

kundens mjukpapperstillverkning. 

Ett annat exempel är att förändrad fi bersammansättning 

möjliggjort produktion av 

ett nytt toalettpapper. Genom höjd andel 

barrmassa blev toalettpapperet både mjukare 

och billigare att producera. 

Kundkonferens 

I samarbete med Södra Cell arrangerades en 

kundkonferens i Malmö med ett 100-tal deltagare. 

Programmet behandlade främst Södra 

Cells service men innehöll också presentationer 

av forskningsresultat från både externa 

samarbeten och interna projekt. 

Externa forskningssamarbeten 

Södra deltar i många forskningsprojekt tillsammans 

med olika universitet och forskningsinstitut. 

Ett särskilt nära samarbete har 

etablerats med Chalmers Tekniska Högskola 

inom tre olika forskningsprogram: 

• Woodi har som mål att ersätta den fossilbaserade 

superabsorbenten i blöjor med 

en vedbaserad absorbent. 

• Formulosa ska ta fram en lätt och funktionell 

livsmedelsförpackning och samtidigt 

minska förpackningens koldioxidavtryck. 

• Avancell är ett centrum för grundläggande 

forskning om cellulosa och vedfi 

brer. 

Inom Avancell anordnas årliga konferenser 

som 2012 hade temat gröna kompositmaterial. 

I konferensen deltog drygt 80 personer både 

från industrin och akademin. 

Innventia startade under året ett nytt klusterprogram 

där Södra deltar inom sju områden. 

I ett av klustren samarbetar olika företag 

för att utveckla ny teknologi för tillverkning 

av kolfi ber baserad på lignin. Ligninet 

utvinns med den nya Lignoboost-teknologi 

som utvecklats vid Chalmers och Innventia 

med stöd av Södra. 

I det treåriga utvecklingsprojektet Turn- 

Wood, som delfi nansieras av Formas, ska en 

bestrykningsbarriär för förpackningsmaterial 

utvecklas och utvärderas ekonomiskt, tekniskt 

och miljömässigt. I projektet som startade 

2011 deltar förutom Södra också Innventia, 

KTH och Tetra Pak. 

Södras forskningsstiftelse 

Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, 

utveckling och utbildning delar ut anslag till 

forskningsprojekt som främjar skoglig och 

skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. 

Bidrag har under året bland annat gått till 

projektet ”Etablering av Douglasgran i södra 

Sverige” som undersöker skillnader i överlevnad 

och tillväxt mellan olika provenienser av 

Douglasgran. Målet är att kunna ge rekommendationer 

om vilka provenienser som passar 

för olika geografi ska områden i södra Sverige. 

Ett annat projekt som fått stöd är ”Styrsystem 

för inversmarkberedning”. Projektet är en 

del i ett större projekt för att ta fram teknik för 

inversmarkberedning. Medel har också beviljats 

till ett projekt för utveckling av planeringsmetoder 

som ska minska körskador. Ett 

fjärde projekt är ”Fundamentala aspekter på 

cellulosas upplösning och koagulering” med 

målet att etablera förståelse för växelverkan 

mellan cellulosamolekyler men också mellan 

cellulosamolekyler och olika lösningsmedel. 

Stiftelsen beviljade 4,2 MSEK i nya bidrag 

och 8,1 MSEK utbetalades till forskningsprojekt. 

30 


Hållbar utveckling – Forskning och utveckling 

Forskning om produktegenskaper 

hos vedfiber pågår ständigt. 

Som ett t försteg till kolfibertillverkning ill 

l 

erkni 

ng 

spinns fibrer av 

lignin. in 

.R 

Rullen med spunnen nen 

lignintråd intr 

är resultatet et av 

att lignin n smälts och pressats genom ett t 

munstycke. 

Foto: o: Innventia. 

Helena ena 

Ståhle visar rove 

overlay och dekorpapper ppe 

p 

rför 

Narcis Mesic som mh 

håller vanliga aT 

TM-ark is 

sin hand. 

Båda arbetar på Södra Innovation nov 

on i Värö. 


Ökad produktivitet 

med engagerade medarbetare 

Genom att göra rätt saker på rätt sätt och använda bättre metoder 

i det dagliga arbetet uppnås förbättringar. Dessa leder till ökad 

produktivitet, oavsett om förbättringar sker i små eller stora steg. 

Årets produktivitetsarbete medförde en besparing på 129 MSEK. 

Produktivitetsarbetet utgår från det medarbetarna 

själva kan påverka. Det bygger på 

delaktighet och utgångspunkten är att motivera 

medarbetarna till att fundera på hur 

arbetsuppgifterna kan göras bättre. Medarbetarna 

är experterna och till sin hjälp har de 

en väl beprövad, systematisk metodik och 

utbildade förändringsledare. 

Prioriterade problemområden 

Produktivitetsarbetet inriktas mot större program 

som bygger på de problemområden som 

identifi erats i budgetarbetet. Affärsområden 

och enheter bearbetar därefter problemområdena 

i tur och ordning utifrån besparingspotentialen. 

Ansvaret för produktivitetsarbetet 

ligger på den lokala chefen men genomförandet 

är en uppgift för alla medarbetare. Arbetet 

stöds ofta av en medarbetare, som är 

utbildad i förbättringsarbete enligt Södras 

metodik. Arbetet följs upp systematiskt och 

redovisas löpande. 

Fokus på sågen i Värö 

Under maj–september koncentrerades produktivitetsavdelningens 

resurser på det nya 

sågverket i Värö. Arbetet inriktades helt på 

att tillsammans med sågverkspersonalen öka 

verkningsgraden för att nå de uppsatta målen 

för sågen. Exempel på genomförda åtgärder 

är införande av 5S (en metod för kvalitetsarbetet), 

visualiseringar av produktionsuppföljning 

och stopporsaker samt insatser 

för att avlägsna fl askhalsar i produktionen. 

Ökat sågutbyte i Djursdala 

På lövsågverket i Djursdala genomfördes ett 

produktivitetsprogram för att öka sågutbytet. 

Målet är att öka sågutbytet för björk och ek 

på klinglinjen och bandsågen från 41 till 45 

procent. Det skulle för ek, som utgör 80 procent 

av den sågade volymen, innebära en 

besparing på 2,9 MSEK per år. 

För att kartlägga problemen i processen 

från barkad stock till ströat paket genomfördes 

en rotorsaksanalys och ett idémöte med 

produktionspersonalen. Mötet genererade 25 

förbättringsidéer och många handlade om 

planering. En förbättrad planering av förebyggande 

underhåll och operatörsunderhåll 

bidrar till mer precisa maskiner och noggrannare 

sågning. Råmåttstabellerna har justerats 

för att undvika sågning med övermått. 

Genomförandet av idéerna påbörjades i 

mars och vid årets slut var medelvärdet för 

sågutbytet i Djursdala 44 procent. 

Naturlig del av verksamheten 

Södras produktivitetsarbete ska vara en 

naturlig del i det dagliga arbetet. Under de 

tolv år som Södra bedrivit ett systematiskt 

produktivitetsarbete har arbetet successivt 

gått från att vara centrala projekt till att nu 

vara en del av vardagen i linjen. Från 2013 

ligger allt produktivitetsarbete, från idéer till 

genomförande, helt i den löpande verksam heten. 

Produktivitetsarbetet 2012 

Produktivitetsökningen i Södra ska vara 

minst två procent per år under en femårsperiod, 

varav hälften ska komma från det systematiska 

förbättringsarbetet. Årets mål var 

högt satt men nåddes tack vare stort engagemang 

från medarbetarna. Koncernens 3 800 

medarbetare bidrog med förbättringsidéer 

som resulterade i en sammanlagd kostnadsbesparing 

på 129 MSEK. 

Optimerade lass och rutter 

Södra Timber har genomfört ett produktivitetsprogram för bättre lastfyllnad. 

Det har medfört att stora kostnader har kunnat sparas, genom 

att öka den genomsnittliga lastfyllnadsgraden i distributionen. 

Målet är att alla lastbilar som lämnar sågverken ska vara fullastade. 

Transporterna utgör en stor kostnadspost för både Södra Timber och 

kunderna och båda parter tjänar på optimerade lass och rutter. Dessutom 

leder optimala transporter till minskad miljöpåverkan. 

Södra Timbers distributionssystem har setts över och arbete pågår 

med planering av flödena till särskilda områden på bestämda dagar. 

Detta skapar förutsägbarhet både för Södra Timber, kunder och speditörer. 

Planeringsmöjligheterna förbättras för alla och hela kedjans lönsamhet 

gynnas. 

Mot bakgrund av det positiva utfallet av programmet pågår ett arbete 

för att hitta fler åtgärder för ökad lastfyllnad. 

32 


Höga ambitioner 

i hållbarhetsarbetet 

Styrelsen har antagit en hållbarhetspolicy med stärkt 

fokus på socialt ansvarstagande. Ökad energieffektivitet 

i industrierna och förbättrad miljöhänsyn 

i skogen är viktiga områden. Det fossilfria bränslet 

RME infördes. 

För Södra är hållbarhetsarbetet en konkurrensfördel 

och en naturlig del av affärsmodellen 

i en verksamhet som bygger på skogen 

som förnybar resurs. Medlemmarnas engagemang 

för sina skogar skapar grunden för den 

industriella verksamheten. 

Stärkt socialt ansvarstagande 

Styrelsen antog i juni en hållbarhetspolicy 

som beskriver hur koncernen ska arbeta med 

hållbarhetsfrågor. Policyn ersätter koncernens 

miljöpolicy och fi nns på www.sodra.com. 

Hållbarhetspolicyn beskriver Södras ambitioner 

att bidra till att hantera globala utmaningar 

som jordens resursbrist och klimatförändringen. 

I policyn lyfts Södras roll fram när 

det gäller socialt ansvarstagande, både som 

arbets- och uppdragsgivare och gentemot 

olika intressenter i samhället. 

Grundbulten på det sociala området är att 

Södra ställer sig bakom FN:s förklaring om 

mänskliga rättigheter, ILO:s åtta kärnkonventioner 

om grundläggande principer och rättigheter 

i arbetslivet och de tio principerna i 

FN:s Global Compact. 

Policyn lyfter också fram energifrågorna 

och viljan att effektivisera råvaruanvändningen. 

Särskilt viktigt är det när icke förnybara 

råvaror och energikällor används. 

Hållbarhetsaspekter är också viktiga vid 

investeringar och vid inköp av varor och 

tjänster. 

Södra verkar för ett ansvarsfullt skogsbruk 

med ståndortsanpassade metoder som bevarar 

skogens ekosystemtjänster. Biologisk 

mångfald ska bevaras och skogsmarkens 

naturliga funktioner och produktionsförmåga 

bibehållas. Hänsyn tas till kulturmiljö och 

friluftsliv. 

Ständiga förbättringar en ledstjärna 

Hållbarhetsarbetet utgår från hållbarhetspolicyn, 

naturvårdspolicyn och de mål och riktlinjer 

som styr koncernen och affärsområdena. 

De anställda utbildas för att ha rätt kompetens 

för sina arbetsuppgifter. 

Hållbarhetsarbetet bedrivs med stöd av 

ledningssystemen som bygger på ISO 9001 

för kvalitet, ISO 14001 för miljö och ISO 50001 

för energi och spårbarhet av skogsråvara. 

Ledningssystemen granskas varje år av 

revisorer och resultaten utgör underlag för 

förbättringar. Tredjepartscertifi ering blir en 

kvalitetssäkring som stärker trovärdigheten 

mot kunder och omvärld. 

Fortsatt ökning av certifierad skog 

Södra arbetar med FSC ® och PEFC som är de 

ledande skogscertifieringssystemen. Många 

medlemmar har anslutit sig till båda systemen 

och arealen FSC-certifierad skog ökar. 

Vid årsskiftet var drygt 21 000 medlemsfastigheter 

PEFC-certifi erade. Arealen var 

närmare 1,7 miljoner hektar, motsvarande 72 

procent av Södras medlemsareal. Antalet 

FSC-certifi erade medlemsfastigheter var 

drygt 17 000, omfattande 1,4 miljoner hektar, 

vilket motsvarar 58 procent av medlemsarealen. 

Utvecklad miljöhänsyn i skogen 

Den gröna skogsbruksplanen är skogsägarens 

viktigaste planeringsredskap. Under året 

blev skogsbruksplanerna tillgängliga på webben 

för Södramedlemmar med nygjord plan, 

tack vare en ny funktion på Skogsägarnätet. 

Samtidigt lanserades appen skogsägare som 

gör det möjligt att presentera skogsbruksplanerna 

i iphone och ipad. Planen beskriver 

alla avdelningar i skogen och hur de ska 

skötas med hänsyn till både virkesproduktion 

och naturvård. Stickprov på de helt nya planer 

som producerats under året visar att i 

genomsnitt 8 procent av medlemmarnas 

skogsareal avsätts för naturvård, vilket motsvarar 

136 000 hektar, baserat på den totala 

certifi erade medlemsarealen. 

Skogsbruksåtgärder utförs av certifi erade 

entreprenörer med ”grönt körkort”. Det innebär 

att de har utbildning om hänsyn till natur- och 

kulturvärden i skogslandskapet. Hänsynen 

som tas vid avverkningsarbetet revideras och 

betygssätts i Södras gröna bokslut. 141 av 

årets slutavverkningar besöktes och 84 procent 

(85) godkändes. Av gallringarna besöktes 

144 objekt där 90 procent godkändes. 

Stor vikt i miljöarbetet i skogen läggs vid 

ökad skötsel av NS-bestånd (Naturvård 

Skötsel krävande), minskning av körskador 

och förbättrade traktdirektiv för det praktiska 

skogsarbetet. Under året har bland annat 

entreprenörer utbildats i skötsel av NSbestånd. 

Näringsåterföring sluter kretsloppet 

Södra införde som första skogsföretag 

näringsåterföring som standard vid grotaffärer. 

Näringsåterföring med bioaska görs vid 

uttag av grot (grenar och toppar) på medlemsfastigheter. 

Bioaskan återför viktiga 

näringsämnen som förts bort vid avverkning 

och uttag av grot. 

Skogens vatten – ett skogsägarinitiativ 

Skogens vatten är en ny studiekampanj 

som Södra, övriga skogsägarföreningar och 

Studie förbundet Vuxenskolan driver, baserad 

på boken Skogens vatten som utkom 2011 i 

samarbete mellan landets fyra skogsägarföreningar. 

Under året har 70 cirkelledare 

utbildats och ytterligare utbildningar planeras 

under 2013. Skogens vatten lyfter särskilt 

fram ökad hänsyn vid skogsbruk intill vatten. 

Skog och trä är bra för klimatet 

Skogen har stor betydelse för både den biologiska 

mångfalden och klimatet. Skogen binder 

koldioxid vilket motverkar växthuseffekten. 

När skogen växer mer än vad som avverkas 

binds allt mer kol; skogen är där igenom en 

kolsänka. Långsiktigt är det bästa att sköta 

skogen så att den växer bra och att produkter 

av trä ersätter fossila material. Träbyggande 

är ett bra sätt att binda koldioxid under lång 

tid. Ett exempel är världens första tennishall i 

trä, Södra Climate Arena i Växjö, som klarar 

kraven för passivhus, vilket innebär energisnål 

och klimatvänlig konstruktion. 


Hållbar utveckling – Miljö 

Inspektorn Stein Ringnes diskuterar skogsbruk 

vid vattendrag med medlemmarna 

Håkan Johansson, Dalstorp, och Gunnar 

Svensson, Ljungstorp. 

Miljökostnader 

MSEK 2012 2011 

Tillsyn, tillståndsärenden 11 11 

Miljöavgifter, skatter 32 34 

Drift av deponier, externreningar 42 46 

Personal, utveckling 49 47 

Premier certifi erat virke 108 120 

Summa kostnader 242 258 

En betydande del av miljökostnaderna utgörs av ersättningen 

för leverans av certifi erat virke. 

Resursförbrukning 


Kemikalier, ton 313 073 310 098 

Vatten, milj m 3 103 117 

Inköpt el, GWh 284 290 

Fossilt bränsle, GWh 841 962 

varav eldningsolja, m 3 59 125 65 462 

Inköpt biobränsle, GWh 416 307 

Övrigt, ton 4 937 10 129 

Koncernens energistrategi är att minska eldningen av fossilt 

bränsle och att öka förädlingen av biobränsle till grön 

el och fjärrvärme. 

34 



Nya plantskydd minskar 

kemikalie användningen 

Södra Skogsplantor fortsatte utvecklingen av 

mekaniska plantskydd mot snytbagge med 

målet att ersätta insekticider. Under hösten 

2012 startade försäljningen av täckrotsplantor 

med det nya skyddet för leverans våren 2013. 

Södra Skogsplantor är först i landet att 

erbjuda alla planttyper av gran med giftfritt 

skydd. I samarbete med två andra plantproducenter 

utvecklades ett vaxskydd för barrotsplantor 

och Plugg Plus Ett-plantor. Södra 

levererade en miljon sådana plantor till dubbelcertifi 

erade medlemmar. Satsningarna 

medför att Södra fått förlängd dispens under 

2013 från Svenska FSC att kemikaliebehandla 

plantor. 

Utsläpp från transporter 

Transporterna släpper årligen ut 240 000 ton 

fossil koldioxid. Lastbilar forslar virke från 

medlemmar och andra råvaruleverantörer till 

Södras industrier, medan tåg används när 

det är möjligt. Att minska utsläppen är en 

utmaning för Södra, som använder omkring 

180 virkesbilar och 50 fl isbilar. Under året 

infördes det biobaserade bränslet RME (rapsmetylester) 

vid fem tankanläggningar som ett 

alternativ till diesel för egna virkesbilar, lastmaskiner 

och truckar i Sverige. Transportföretag 

som har avtal med Södra erbjuds tanka 

vid anläggningarna. 

Södra arbetar fortlöpande för att minimera 

bilarnas körsträckor och körning utan last. 

Det innebär bland annat virkesbyten med 

andra företag och god logistikplanering. En 

fördel är de relativt korta transporterna; det 

mesta av råvaran tas från närområdet till 

massabruk och sågverk. Moderna fordon och 

utbildning i rätt körteknik, heavy eco driving, 

pressar ner utsläppen ytterligare. Företagets 

långtidschartrade fartyg använder lågsvavlig 

olja och har katalysatorer som kraftigt minskar 

utsläppen av kväveoxider. 

Tillstånd för verksamheten 

Södras ambition är att belasta miljön mindre 

än vad samhället kräver. Utsläppen kommer 

främst från massatillverkning och transporter. 

Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden. 

Övrig påverkan är förhållandevis liten 

men kan ändå upplevas som störande. Investeringar 

i ny teknik och andra åtgärder har 

successivt minskat miljöbelastningen. 

Industrierna arbetar med tillstånd enligt 

svenska och norska miljölagar. Södra bedriver 

62 tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter 

i Sverige och två i Norge. Utsläppen 

och resursförbrukningen inventeras och redovisas 

varje år. 

Massabruken i Mörrum och Mönsterås 

drev under året var sitt ärende hos Mark- och 

miljödomstolen. Mörrum ansökte om tillfällig 

villkorsändring för TOC, totalkväve och totalfosfor, 

med förlängd prövotid från årsskiftet 

fram till 31 december 2014. Värö ansökte om 

ändringstillstånd för att uppföra ny mesaugn 

och en anläggning för bränslepellets. Samtidigt 

inlämnades ansökan om förändrade villkor 

för fastbränslepannan eftersom ett ökat 

behov av ånga uppstår på grund av pelletstillverkningen. 

Energi en allt viktigare produkt 

Södra producerar och levererar energi i olika 

former, som el, fjärrvärme och biobränsle. 

Största delen av råvaran utgörs av skogens 

biomassa. Totalt omsätts 12 TWh bioenergi 

och biobränslen. Effektivitet, ekonomi och 

miljöhänsyn är grundläggande för energisatsningarna. 

Av överskottsenergi från sulfatmassatillverkningen 

genereras el, under året 

1 592 GWh (1 633). Vindkraftverk svarade för 

ytterligare 33 GWh (34). En stor del av elen 

används i den egna verksamheten men överskottet 

säljs till bland annat medlemmar och 

anställda. Överskottsenergi levereras även 

som hetvatten till fl era kommuners fjärrvärmenät. 

Under året levererade Södra 450 

GWh till fjärrvärme. Det fi nns potential att 

öka leveranserna. 

Södra levererar också stora volymer fl is, pellets 

och torv till bland annat värmeverk. Dessa 

biobränslen utgörs av flisade toppar, grenar och 

stubbar efter skogsavverkning samt spån,bark 

och andra restprodukter från träindustrier. 

Årets leveranser motsvarade 3,8 TWh biobränsle 

inklusive torv från medlemsägda mossar. 

Fossilfri produktion 

Fossilfri produktion är ett mål för Södras industrier 

och en rad investeringar har genomförts 

eller påbörjats under året. Exempel på sådana 

satsningar är ny mesaugn och ny pelletsanläggning 

i Värö, talloljekokeri i Tofte, rökgaskondensering 

för ökade fjärrvärmeleveranser 

i Kinda och ny barktork i Mönsterås. 

Miljökostnader och investeringar 

Miljökostnaderna uppgick till 242 MSEK 

(258), miljöinvesteringarna till 41 MSEK och 

energiinvesteringarna till 810 MSEK. Investeringarna 

omfattar både rena miljö- och energisatsningar 

och miljöandelen i andra investeringar. 

Information på hemsidan 

Detaljerad information om hållbarhetsarbetet 

fi nns på hemsidan, www.sodra.com. 



Förbrukning av bränsle för 

produktion av värmeenergi och el 

Utlösta vedämnen från 

massatillverkningen 72 % 

Biobränsle – eget 22 % 

Fossilbränsle 5 % 

Biobränsle – inköpt 1 % 

För att producera värme och el förbrukade Södra bränsle motsvarande 

12 800 GWh 2012. Av bränslet var 5 procent fossilt 

(eldningsolja). I övrigt användes biobränsle, varav den största 

delen är de vedämnen (lignin) som löses ut i tillverkningsprocessen 

på sulfatmassabruken. Annat bränsle är framför allt bark. 

Elproduktion och elförbrukning 

GWh 

1 750 

1 500 

1 250 

1 000 

750 

500 

250 

0 

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Elförbrukning 

Elproduktion 

Södra är självförsörjande med el. Turbinerna vid 

massabruken och vindkraftverken genererade 

totalt 1 625 GWh el under 2012. Södras industrier 

använde under året 1 525 GWh el. 

Fjärrvärmeleveranser 

GWh 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

05 06 07 08 09 10 11 

12 

Fjärrvärmeleveranserna har ökat stadigt de senaste tio 

åren, men den varma hösten 2011 medförde en tillfällig 

nedgång. 

36 



Denna ekonomiska rapport för 2012 är inte en fullständig årsredovisning och har inte varit föremål för revisorernas granskning. Den fullständiga årsredovisningen 

kommer att inges till registreringsmyndigheten sedan den fastställs av föreningsstämman. 

Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk 

förening (organisationsnummer 729500-3789) får härmed avge 

årsredovisning för verksamhetsåret 2012. Koncernens respektive 

moderföretagets utveckling, resultat och fi nansiella ställning framgår 

av efterföljande rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell 

ställning för koncernen samt moderföretagets resultat- och balansräkning 

jämte noter och kommentarer. 

Verksamhetens inriktning 

Södra Skogsägarna ekonomisk förening har som ändamål att främja 

medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla 

skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga 

priser av medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull 

skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla 

enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska 

intressen samt bedriva en med detta förenlig verksamhet. 

Koncernen har fyra affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, Södra 

Timber och Södra Interiör, som köper och förädlar medlemmarnas 

skogsråvara till pappersmassa, trävaror och interiörträprodukter. 

Marknad 

Världsekonomin präglades av övervägande negativa signaler. Året 

inleddes i en brant uppförsbacke sedan krisen i Europa förvärrats 

under senare delen av 2011. Under våren och sommaren kom prognoser 

om svag utveckling och fallande index från fl era konjunkturindikatorer. 

På de fi nansiella marknaderna var trenderna negativa med nedåtgående 

börser och stigande räntor för krisländerna i Europa. Däremot 

pekade fl era indikatorer på att USA inte skulle dras med i den europeiska 

recessionen. 

Under hösten fortsatte avmattningen i stora delar av världsekonomin. 

Aktiviteten i de asiatiska tillväxtekonomierna dämpades men 

stabiliserades under slutet av året. Konjunkturkurvorna pekade nedåt 

för stora delar av Europa och många länder påverkades allt tydligare av 

krisen i Sydeuropa. Däremot avtog den fi nansiella krisen i euroområdet 

sedan Europeiska centralbanken, ECB, infört stödprogram och stimulansåtgårder. 

I slutet av året kom positiva signaler om ökat bostadsbyggande 

och minskad skuldnivå i USA vilket bidrog till en något mer 

positiv framtidstro. 

Den svenska ekonomin var förhållandevis stark i början av året till 

följd av låg statsskuld, stabila statsfi nanser och något högre räntor än 

omvärlden. Utvecklingen försämrades dock under slutet av året genom 

lägre orderingång, med minskad produktion och försämrat sysselsättningsindex 

som följd. Vid årets slut var kursen mot US-dollarn 6,49 SEK 

(6,89). Mot euron stärktes kronan något från 8,91 SEK vid årets början 

till 8,56 SEK vid årets slut. 

Under 2012 steg den totala efterfrågan i världen på blekt kemisk 

marknadsmassa med 3 procent. Styrkan i efterfrågan var dock olika på 

de geografi ska delmarknaderna. Asien och främst Kina svarade för 

hela efterfrågetillväxten. De totala leveranserna till Asien ökade med 

8 procent. I Europa var utvecklingen svag, till följd av såväl strukturella 

som konjunkturella faktorer och efterfrågan på blekt kemisk massa var 

i stort oförändrad jämfört med året innan. Nordamerika uppvisade en 

nedgång med 1 procent. 

Marknaden för pappersmassa i Kina har vuxit snabbt och är nu nästan 

lika stor som marknaden i Västeuropa. De kinesiska investeringarna 

i papperskapacitet fortsätter, och med begränsad inhemsk tillgång 

till vedråvara ökar behovet av importerad marknadsmassa starkt. 

Utbyggnaden av kapaciteten för tryckpapper har dämpats något men 

tillväxten av mjukpapper och förpackningsmaterial fortsätter. Även 

marknaden för textilmassa uppvisade en stark volymmässig tillväxt 

under året även om balansen mellan utbud och efterfrågan försvagades 

då utbudet av specialmassor växte ännu snabbare. 

I Europa fortsatte den strukturella nedgången i konsumtionen av 

tryckpapper, vilket tillsammans med den svaga konjunkturen innebar 

minskade leveransvolymer. Konjunkturutvecklingen dämpade även 

efterfrågan på förpackningspapper och kartong. Det enda segment 

som uppvisade ökad produktion var mjukpapper. Strukturförändringarna 

har tvingat fi nsk skogsindustri, som har hög produktion av tryckpapper, 

att avveckla pappersmaskiner. Resultatet har blivit att tidigare 

integrerad massa blivit avsalumassa, vilket påtagligt ökat konkurrensen 

om kunderna i Europa. 

Kapacitetstillväxten i den globala massaindustrin var låg under 

året, men bedöms öka något under 2013, speciellt för lövmassa. 

Vid ingången av 2012 var priset för blekt nordlig barrsulfat 825 USD 

per ton, för att stiga till 850 USD under mars–april. Därefter sjönk priset 

till 760 USD i september, för att sedan åter stiga och vid årets slut 

var priset 810 USD per ton. Prisdifferensen mellan barr- och lövsulfatmassa 

minskade under året från 185 USD per ton i början av året till 

35 USD vid årets slut. Vid ingången av året var priset för ett ton 

björksulfat 640 USD och vid utgången 775 USD. Priset för textilmassa 

sjönk från 1 120 USD per ton vid årets början till 850 USD vid årets slut. 

Marknaden för sågade trävaror inleddes positivt med mindre prishöjningar 

under våren, men under sommaren skedde en försvagning. 

Förstärkningen av den svenska kronan gentemot alla viktiga handelsvalutor 

förvärrade situationen. Hösten präglades av successivt minskad 

efterfrågan, lägre försäljningspriser och endast marginellt minskad 

produktion. 

Nybyggnationen har fortsatt att minska i hela Europa medan aktiviteten 

inom renoveringssektorn varit relativt god. Den allmänna konjunkturnedgången 

och den fi nansiella oron har bidragit till ökad 

osäker het. 

Svensk sågverksindustri pressades under året av den svenska kronans 

förstärkning. Situationen för fi nska, österrikiska och tyska sågverk 

var otillfredsställande på grund av höga råvarupriser. Sågverken 

i Kanada har klarat sig bättre tack vare stor export till Kina och det 

positiva trendbrottet i USA, där konsumtion och husförsäljning åter 

ökar, om än från en låg nivå. 

Timmerpriset i Södras område var fortsatt högt, trots de låga priserna 

på sågade trävaror. Sågverkens lönsamhet var generellt otillfredsställande 

och strukturförändringen fortsätter bland sågverksföretagen, 

främst i södra Sverige. 

En försvagad byggmarknad, något lägre renoveringstakt och ökat 

pristryck från lågprisimport medförde en efterfrågemässigt svag marknad 

för interiörträprodukter i Sverige. Den danska marknaden för interiörträprodukter, 

som varit svag under fl era år, var på fortsatt låg nivå 

utan tecken på förbättring samtidigt som den norska marknaden fortsatt 

utvecklades positivt med en hög aktivitet inom ROT-sektorn samt 

ökad nybyggnation. 

Virkesmarknaden präglades under första halvåret av hög efterfrågan 

på sågtimmer, men något lägre främst på barrmassaved. Samtidigt var 

tillgången på framför allt barrmassaved mycket god. Stormen Dagmar 

bidrog till ett stort utbud i Mellansverige och Norrland. Förändrad produktion 

vid främst Södra Cell Mönsterås och Södra Cell Mörrum medförde 

en förskjutning av efterfrågan från barrmassaved till lövmassaved. 

Lagernivåerna var höga under sommaren. 

Under andra halvåret ökade efterfrågan på massaved. Efter en svag 

inledning av hösten var massaproduktionen på god nivå. Efterfrågan 

på timmer var hög men den svaga lönsamheten inom sågverksindustrin 

ledde till vissa produktionsbegränsningar av såväl marknadssom 

råvaruskäl. 



Priserna på sågtimmer sänktes till följd av den svaga marknaden för 

sågade trävaror. Södra sänkte priset på normaltimmer med 40 kr/m³fub 

i augusti. 

Priserna på massaved sjönk under första halvåret. I januari sänkte 

Södra priset på barrmassaved med 25 kr till 300 kr/m³fub. I april sänktes 

priset med ytterligare 20 kr till 280 kr/m³fub. Priset på björkmassaved 

låg kvar på 350 kr/m³fub under året samtidigt som priset på rensorterad 

aspmassaved höjdes till 325 kr/m³fub. 

Resultat 

Koncernens nettoomsättning minskade till 16 807 MSEK (18 191) och 

rörelseresultatet sjönk till –929 MSEK (1 005). I rörelseresultatet ingår 

resultateffekter från valutaderivat med sammantaget 23 MSEK (192) 

och från försäljning av elcertifi kat med 277 MSEK (298). 

Södra Cells rörelseresultat var –283 MSEK (1 273). Försämringen förklaras 

till stor del av lägre priser. Även marknadsstoppet vid Södra Cell 

Tofte i början av året samt avvecklingen av CTMP-massabruket Södra 

Cell Folla var orsaker till resultatförsämringen. I rörelseresultatet ingår 

återföring av tidigare nedskrivning av anläggningstillgångar vid Södra 

Cell Tofte med 138 MSEK. 

Södra Timbers rörelseresultat var –469 MSEK (–276) främst på 

grund av inkörning av nya sågverket i Värö, lägre priser på sågade trävaror 

och förstärkningen av den svenska kronan. 

Södra Interiörs rörelseresultat var 2 MSEK (49). Svag efterfrågan 

i kombination med tilltagande prispress från konkurrerande lågprisimport 

medförde sämre rörelseresultat. 

Södra Skogs rörelseresultat var –20 MSEK (75). Försämringen 

berodde främst på lägre virkesvolymer och priser. Resultatutvecklingen 

per affärsområde framgår av not 2 Rörelsesegment. 

Finansnettot uppgick till 10 MSEK (–122). Förbättringen var främst 

en effekt av att utvecklingen på världens fi nansmarknader var stabilare 

än under föregående år, vilket resulterade i positiv omvärdering av 

koncernens placeringstillgångar. Resultatet efter fi nansnetto försämrades 

till –919 MSEK (883). Koncernens skatt uppgick till –347 MSEK (175) 

vilket motsvarar –38 procent (20) av resultatet före skatt. 

Kassafl ödet efter investeringar försämrades till –815 MSEK (–793), 

främst beroende på ett försämrat resultat som dock motverkades av 

lägre rörelsekapitalbindning samt något lägre investeringsutgifter. 

Likvida medel och kortfristiga placeringar minskade till 1 240 MSEK 

(2 465). 

Investeringar och förvärv 

Investeringarna uppgick till 1 708 MSEK (1 738), varav 1 096 MSEK 

(862) inom Södra Cell och 376 MSEK (576) inom Södra Timber. Vid 

planerat underhållsstopp vid Södra Cell Mönsterås i månadsskiftet 

september–oktober installerades barktrummor och barktork. Tyngdpunkten 

i investeringarna var på energieffektivitet och produktivitet. 

I början av året beslutades om energiinvestering i mesaugn och förädlat 

träbränsle vid Södra Cell Värö. 

Södra Timber slutförde investering i pannanläggning i Långasjö. 

I Kisa slutfördes investering i automatsortering och ombyggnad av 

råsorteringen påbörjades. Mönsterås installerade under hösten automatsortering 

i justerverket och påbörjade komplettering av hyvel till läktproduktion. 

Investeringen i det nya sågverket i Värö slutfördes under året 

och intrimning för att nå planerad produktionskapacitet pågår. 

Med verkan från och med 1 januari 2012 förvärvade Södra Timber de 

norska företagen Romerike Trelast AS och Romerike Trelast Eiendom 

AS. Efter genomfört förvärv fusionerades företagen till det gemensamma 

företaget Södra Timber AS. Även Trivselhuskoncernen har 

genomfört fusion av ett antal dotterföretag och från och med oktober 

månad har ägandet fl yttats till Södra Skogsägarna ekonomisk förening. 

Södra Interiör förvärvade parkettgolvtillverkaren AB Berg & Berg 

i Kallinge. Förvärvet som genomfördes med verkan från 1 februari 

2012, utökade Södra Interiörs kunderbjudande med 500 000 m 2 högkvalitativa 

parkettgolv per år. Företaget hade vid förvärvstillfället 90 

anställda. Under hösten träffades avtal om förvärv av samtliga aktier 

i Föllinge Golv AB med tillträdesdag 1 januari 2013. 

38 

Södra Skog utökade och koncentrerade skogsinnehavet i Baltikum 

genom byten, köp och försäljningar. Det totala markinnehavet i Estland 

och Lettland omfattade vid årets slut 27 000 hektar (26 000), varav 

23 000 hektar skog (21 500). 

Produktivitet 

Södras systematiska produktivitetsarbete fortsatte. Under året genererades 

6 311 förbättringsidéer (7 166) och 4 073 (4 902) genomfördes. 

Den årliga resultateffekten av genomförda idéer är 129 MSEK (133). 

Under året beslutades om förändrat arbetssätt vad gäller produktivitet. 

Den centrala produktivitetsstaben avvecklades och ansvaret för 

produktivitetsarbetet fördelades tydligare på respektive affärsområde. 

Forskning och utveckling (FoU) 

Koncernens kostnader för FoU uppgick till 94 MSEK (93). I detta ingår 

kostnader för den egna verksamheten och stöd till externa forskningsprojekt. 

På den skogliga sidan och inom trävaruområdet sker forskningen 

främst genom samarbete med forskningsinstitut och universitet. De 

övergripande målen är att verka för hög och uthållig skogsproduktion, 

produktutveckling av sågade trävaror och ökad kunskap om träbyggnation. 

Södra Cells FoU-insatser inriktas på både produkt- och processutveckling. 

Projekt bedrivs internt och i samarbete med kunder, leverantörer, 

universitet och forskningsinstitut. Basen för forskningen är forskningscentret 

i Värö. 

Södra stödjer även forskning genom Södra Skogsägarnas Stiftelse 

för Forskning, Utveckling och Utbildning. Stiftelsens ändamål är att 

främja forskning på högskolenivå som är av betydelse för den skogliga 

eller skogsindustriella verksamheten i södra Sverige. 

Miljö 

Av Södras nettoomsättning omfattas 96 procent av tillstånds- eller 

anmälningsplikt. Vid årets slut bedrev koncernen 62 (66) verksamheter 

i Sverige som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken 

och 2 (2) i Norge som kräver tillstånd enligt norsk lag. Massafabriker, 

sågverk, hamnen vid Mönsteråskombinatet och torvmossar är tillståndspliktiga 

verksamheter. Bland anmälningspliktiga verksamheter 

ingår anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror, virkesterminaler, 

biobränsleterminaler och vindkraftverk. 

Verksamheten påverkar miljön främst genom utsläpp till vatten och 

luft från massaframställningen. Massafabrikerna har tillstånd med 

slutliga eller provisoriska villkor som främst avser utsläpp till luft eller 

vatten. Provisoriska villkor gäller under en tidsbestämd prövotid. Efter 

prövotiden redovisas fabrikens status och slutliga villkor fastställs. 

Följande ärenden under året hade störst betydelse: 

– Ansökan om förlängd prövotid för vattenutsläpp lämnades av 

Södra Cell Mörrum till Mark- och miljödomstolen. 

– Södra Cell Mörrum ansökte hos Mark- och miljödomstolen om ändrade 

villkor för utsläpp av TOC, totalfosfor och totalkväve till vatten. 

– Södra Cell Mörrum lämnade prövotidsredovisning för energi till 

Mark- och miljödomstolen. 

– Södra Cell Värö ansökte hos Mark- och miljödomstolen om att få 

uppföra ny biobränsleeldad mesaugn och pelleteringsanläggning 

för sågspån. 

– Mönsterås Hamn ansökte hos länsstyrelsen om ändrade villkor för 

halten kolväten i utgående vatten från oljeavskiljare. 

– Vid Hjortsberga nedlagda sågverk, som Södra tidigare ägt, var 

saneringsåtgärder planerade under sommaren. Efter två överklaganden 

i upphandlingsprocessen har sanering dock ännu inte 

kommit igång. 

– Vid de nedlagda impregneringsverksamheterna i Hultsfred och 

Lidhult, där bland andra Södra varit ägare, har kompletterande 

provtagningar genomförts och respektive länsstyrelse utreder 

ansvarsfrågan. 

– För Hultsfred har diskussioner inletts angående avyttring av en del 

av området, vilket kan innebära att del av området särbehandlas. 

Detta påverkar bara i ringa omfattning framtida krav. 



Finansiell riskhantering 

Södra är genom sin verksamhet exponerat för fi nansiella risker avseende 

fl uktuationer i resultat och kassafl öde till följd av förändringar 

i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refi nansierings- och 

kredit risker. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. 

Koncernens säkringsstrategi inriktas på nettoexponeringar. Södras 

fi nanspolicy, som fastställs av föreningsstyrelsen, reglerar hanteringen 

av de fi nansiella riskerna genom att ange mål, riskmandat och limiter 

för fi nansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd, inom fi nanspolicyns 

ramar, tas då läget för sådan åtgärd bedöms vara ekonomiskt fördelaktigt. 

Hänsyn tas även till tillgången på kommersiellt acceptabla 

säkringsvillkor. 

Beslut om säkringsåtgärder och transaktioner hanteras centralt 

inom Koncernstab Ekonomi och fi nans. Det övergripande målet är att 

tillhandahålla kostnadseffektiv fi nansiering och likvidhantering och 

vid behov hantera fi nansiella marknadsrisker effektivt då detta anses 

erforderligt och/eller fördelaktigt. De fi nansiella riskerna mäts kontinuerligt 

och överensstämmelsen med fi nanspolicyn följs upp. De fi nansiella 

riskerna, som i huvudsak är relaterade till de internationellt verksamma 

dotterföretagen, beskrivs mer ingående i not 22 Finansiell 

riskhantering vad avser säkrade risker, mål, säkringspolicy samt aktuell 

exponering och säkringsgrad. 

Södras massaproduktion kan enligt fi nanspolicyn säkras via massaprisderivat. 

Huvudstrategin är att vara restriktiv med sådana säkringar. 

Eventuella säkringar beslutas i samråd mellan ekonomi- och 

fi nansdirektören, verkställande direktörerna i dotterföretagen och koncernchefen. 

Säkrad risk avser kassafl ödesrisk, det vill säga risken att 

det massapris Södra kommer att erhålla avviker negativt från det av 

koncernen förväntade massapriset på lång sikt. Dessutom säkras den 

verkligtvärderisk som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten 

Pulp Services Hedging erbjuder massa köpare leverans av massa till 

fast pris. Genom att swappa fastprisavtalen till rörliga priser säkerställs 

att de med kunderna avtalade fasta priserna inte avviker negativt 

från rådande marknadspriser vid leveranstillfällena. Inför 2013 och 

följande år före ligger inga massaprissäkringar avseende kassafl ödesrisk. 

Inför 2012 skedde ingen säkring av årets förväntade massaproduktion 

avseende kassafl ödesrisk. För 2013 fi nns verkligtvärdesäkringar 

avseende fastprisavtal motsvarande 2 procent (2) av förväntad 

massaleverans. För 2014 och åren därefter fi nns inga verkligtvärdesäkringar 

(–). 

Södra har även möjlighet att fi nansiellt säkra olja, el och utsläppsrätter 

för att minimera negativ resultatpåverkan (kassafl ödesrisk) på 

grund av variation i pris på dessa över tid. Oljeexponering får säkras för 

18 månader framåt med varierande andel för respektive sexmånadersperiod. 

Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat 

är positivt korrelerat med energipriser. Eftersom endast nettoexponering 

ska säkras har ingen olja säkrats för 2013 och följande år (–). Avseende 

fi nansiell elhandel får prognostiserad nettoposition säkras till 100 

procent för kommande två år samt upp till 80, 50 respektive 20 procent 

under efterföljande tre år. För 2013 och framåt fi nns inga säkringar. 

Södras överskott av utsläppsrätter säljs enligt riktlinjer i fastställd 

policy. För kommande tolvmånadersperiod får upp till 100 procent av 

nettoöverskottet säljas medan gränserna för de påföljande två åren 

uppgår till 50 respektive 30 procent. För 2013 är inga (–) utsläppsrätter 

sålda. 

Koncernens transaktionsexponering säkras inte. Enligt fi nanspolicyn 

fi nns dock möjlighet att säkra denna exponering fullt ut. Vad det 

gäller framtida fl öden får 0–70 procent av prognostiserade valutafl öden 

under kommande tolvmånadersperiod säkras och 0–50 procent av fl ö- 

det under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder 

utgör de tillåtna säkringsintervallen 0–30 procent respektive 

0–20 procent. Vid räkenskapsårets slut var – procent (6) säkrat 

avseende nästkommande år. För tid efter 2013 förelåg inga säkringar. 

Omräkningsexponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag 

valutasäkras endast om speciella skäl föreligger. 

Med likviditets- och upplåningsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet 

inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refi nansiering blir 

kostsam eller försvårad. I fi nanspolicyn regleras att koncernens likvida 

medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 10 procent av 

en tolvmånaders rullande årsomsättning. Vidare ska genomsnittlig 

kreditlöptid på koncernens låneskuld bero på koncernens soliditet. Vid 

en soliditet som understiger 50 procent ska kreditlöptiden vara minst 

två år och vid en soliditet som överstiger 50 procent ska kreditlöptiden 

vara minst ett år. Kreditrisken begränsas genom att fi nanspolicyn föreskriver 

att huvuddelen av Södras likvida medel ska investeras i fi nansiella 

instrument med god likviditet och en kreditvärdighet om lägst 

BBB-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors kriterier. 

För koncernens räntebärande placeringar anger fi nanspolicyn hur 

ränterisken, som utgörs av de negativa förändringar i marknadsvärde 

som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan, ska begränsas 

genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22 

Finansiell riskhantering beskrivs placeringsportföljens sammansättning, 

syften och avkastningskrav enligt fi nanspolicyn. 

För den fi nansiella skulden är målsättningen att hålla räntebindningen 

inom intervallet 3–15 månader eftersom det är Södras uppfattning 

att en relativt kort räntebindning på sikt leder till lägre fi nansieringskostnad 

för koncernen. 

Södra är exponerat för aktieprisrisk genom innehav av aktier, aktieindexcertifi 

kat, aktieindexobligationer och aktiefonder. Exponeringen 

för aktieprisrisk uppgick vid årsskiftet till 533 MSEK (684). 

HR-arbete 

Södra strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med motiverade 

medarbetare. Human Resources ska medverka till att Södra är attraktivt 

för dagens och morgondagens medarbetare. Värde skapas för kunder 

och medlemmar genom ett gränsöverskridande arbetssätt med 

fokus på koncernens processer. 

Den svaga internationella konjunkturen och försämrad konkurrenskraft 

på grund av den starka svenska kronan medförde under året en 

betydande förlust för företaget. Som en följd av detta och för att minska 

koncernens kostnader framöver, varslades i september 260 anställda 

om uppsägning. 

Gemensam värdegrund och värdeord i HR-arbetet är helhet, närhet 

och rörelse. Södra är ett företag där varje medarbetare är viktig för helheten. 

Möten och nära relationer stärker företaget och medarbetarna 

i en företagskultur som stimulerar förändring och nytänkande. 

Genom inriktningen på mål och processer för alla stadier i anställningen 

– sättet att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla/behålla, 

belöna och avveckla – står HR-strategin för ett ”livscykelperspektiv” 

i medarbetarens förhållande till företaget. Medarbetarna bidrar med 

kompetens, som är summan av kunskap, vilja och förmåga. För att öka 

komponenten vilja är ett motivationsbaserat ledarskap betydelsefullt 

som ska präglas av tydlig och öppen kommunikation, nytänkande och 

förändringsvilja. 

Ett prioriterat område är kompetensförsörjning efter ökade pensionsavgångar 

i samband med varsel och uppsägningar samt de närmaste 

årens allt större pensionsavgångar. Dessutom föreligger en ökad rörlighet 

på arbetsmarknaden. Rekrytering över affärsområdesgränserna 

uppmuntras för att öka den interna rörligheten samt erbjuda utveckling 

och nya arbetsuppgifter. För att attrahera och motivera medarbetare 

fi nns en så kallad Talent management-process, framför allt för långsiktig 

internrekrytering av chefer. 

Alla nyanställda erbjuds koncernintroduktionsprogram. Under året 

deltog 200 medarbetare vid något av de fem tillfällen som anordnades. 

Introduktionen syftar till att de nya medarbetarna ska lära känna koncernens 

olika affärsområden och skapa förståelse för betydelsen av 

varje medarbetares bidrag. 

För att utveckla chefer satsar Södra bland annat på koncerngemensamma 

utbildningar. Företaget har tagit fram ett nytt koncept för 

ledarutveckling som startades under hösten. 

Sjukfrånvaron i koncernen är fortsatt låg. Arbetet med att minska 

arbetsskadorna är ett prioriterat område. Utfallet är på samma nivå 

som föregående år. Arbetet för att påverka attityderna på arbetsplatserna 

fortsätter med målet att minska olyckor och tillbud. 



Risker och osäkerhetsfaktorer 

Den internationella konjunkturutvecklingen har stor betydelse för den 

globala marknadsbalansen för avsalumassa och därmed för massans 

volym- och prisutveckling. Därtill har byggkonjunkturen, nationellt och 

internationellt, stor betydelse för koncernens försäljning av hus, sågade 

trävaror och interiörträprodukter. 

Flera av Södras verksamheter är starkt valutaberoende genom att en 

betydande del av försäljningen sker i andra valutor än där kostnaderna 

fi nns. Speciellt valutakurs utvecklingen för USD och EUR har stor 

påverkan på koncernens resultat. 

Södras största tillverkningskostnader rör virke, personal, kemikalier 

och energi. Även här utgör konjunkturutvecklingen en osäkerhetsfaktor 

som påverkar hur priserna på dessa insatsfaktorer utvecklas. 

Genom koncernens produktivitetsarbete och effektiviseringen av produktion 

och administration är det möjligt att motverka de negativa 

effekterna av en oönskad prisutveckling på insatsfaktorerna. 

Av not 22 Finansiell riskhantering framgår hur koncernens resultat 

och eget kapital hade påverkats om någon väsentlig variabel hade 

utvecklats annorlunda än det faktiska utfallet. 

Övrigt 

Efter att en längre tid arbetat med att skapa lönsamhet vid Södra Cell 

Folla där CTMP (kemisk termomekanisk pappersmassa) produceras, 

beslutade Södra Cell i slutet av augusti avveckla sitt ägande i fabriken 

i Follafoss. 

Mot bakgrund av fortsatt svag utveckling av lönsamheten på den 

danska marknaden gjordes en översyn av Södra Interiörs verksamhet i 

Danmark, vilket resulterade i beslut om att omstrukturera verksamheten. 

Som en del av detta varslades 40 anställda i Åbyhøj om uppsägning. 

Produktion kommer att fl yttas till Sverige, främst till Södra Interiörs 

fabriker i Våxtorp och Ronneby. Beslutet resulterar också i att 

under sommaren 2013 fl yttas plocklager och kontor från Åbyhøj till 

Hørning. Golvproduktionen i Sunds kommer fortsatt att bedrivas i 

Danmark. 

Verksamheten vid Berg & Bergs sågverk i Eringsboda avvecklades 

under hösten. För att utnyttja möjliga synergier och öka effektiviteten 

i produktionen av parkettråvara, fl yttades produktionen till Södra 

Interiörs lövsågverk i Djursdala och till Berg & Bergs fabrik i Kallinge. 

Södra beslöt under året att lämna projektet Angara Paper i Ryssland. 

Efter beslut i styrelsen avgick Leif Brodén som verkställande direktör 

och koncernchef i maj 2012. Gunilla Saltin utsågs till tf verkställande 

direktör och koncernchef. Till ny verkställande direktör och koncernchef 

har styrelsen utsett Lars Idermark som beräknas tillträda 

våren 2013. 

Händelser efter balansdagen 

Styrelsen har efter balansdagens utgång beslutat att avveckla Södras 

engagemang i Södra Cell Tofte. Bedömningen är att det fi nns förutsättningar 

för att fi nna en ny ägare. En väsentlig negativ resultateffekt av 

detta beslut kan dock inte uteslutas under 2013. 

Under 2011 påkallade Ittur Redibo AB ett skiljeförfarande mot Södra 

Timber AB och krävde skadestånd på grund av påstått brott mot ett 

optionsavtal där Ittur Redibo AB gavs en rätt att, på vissa fastställda 

villkor, återköpa aktierna i Trivselhus Holding AB från Södra Timber AB. 

Den 7 februari 2013 meddelades slutlig skiljedom i tvisten mellan 

Ittur Redibo AB och Södra Timber AB. Skiljenämnden avslog Ittur 

Redibo AB:s talan i dess helhet och skiljenämnden förpliktade Ittur 

Redibo AB att ersätta Södra Timber AB för kostnaderna (inklusive 

ersättning till skiljemännen och Skiljedomsinstitutet) i skiljemålet. 

Domen medför ingen resultateffekt för Södra. 

Utsikter för 2013 

För det kommande året förutses en återhämtning i tillväxtländerna i 

Asien medan konjunkturnedgången fortsätter i de europeiska krisländerna, 

där fortsatt tunga budgetnedskärningar och svag inhemsk 

efterfrågan leder till fördjupad recession. I USA förväntas en uppgörelse 

om den hotande fi nanspolitiska åtstramningen och därmed undviks 

recession. Sammantaget innebär detta en svag global återhämtning 

under 2013. 

För massa förutses en skör marknadsbalans under året. Tillskotten 

av ny kapacitet blir måttliga, med något större tillskott av löv- än barrmassa. 

Marknaden i Europa förväntas bli fortsatt svag medan efterfrågeökningen 

fi nns i Asien. Trots den sköra marknadsbalansen förutses 

en försiktigt stigande prisutveckling under året. 

Efterfrågan på trävaror förväntas bli låg under inledningen av året. 

Om den positiva trenden i USA fortsätter, med sakta stigande volymer 

och priser, skapas utrymme för ökade exportvolymer dit och förbättrad 

balans på Södra Timbers hemmamarknad. 

För interiörträprodukter förutses en efterfrågemässigt svag marknad 

i Sverige och Danmark, med fortsatt prispress genom importen från 

lågkostnadsländer. För den norska marknaden och på utvalda exportmarknader, 

bedöms efterfrågan sakta öka. 

Marknadsutvecklingen och framför allt utvecklingen av USD är av 

stor betydelse för att Södra ska kunna uppnå en tillfredsställande lönsamhet. 

Moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening 

Moderföretagets verksamhet består främst av handel med medlemmarnas 

skogsråvara samt skoglig rådgivning. 

Resultat 

Moderföretagets nettoomsättning minskade till 8 994 MSEK (10 009). 

Rörelseresultatet försämrades till –172 MSEK (–140). Den minskade 

nettoomsättningen berodde främst på lägre virkesvolymer och priser. 

Finansnettot uppgick till 24 MSEK (–34). Föregående års fi nansnetto 

belastades med betydande nedskrivningar av placeringstillgångar till 

följd av utvecklingen på de fi nansiella marknaderna. 

Resultatet efter fi nansnetto uppgick till –148 MSEK (–174). 


Föreningsstämma hölls den 15–16 maj 2012 i Ronneby. Stämman 

beslutade om utdelning för räkenskapsåret 2011 med 5 procent på 

insatskapitalet och 5 procent på medlemmarnas virkesleveranser. Därutöver 

beslutades om insatsemission motsvarande 10 procent av innestående 

inbetalt insatskapital per den 31 december 2011 samt utdelning 

på förlagsinsatser enligt avtal. 

Vid föreningsstämman valdes Stefan Olsson som ny styrelseledamot. 

Medlemmar 

Medlemsantalet var vid årsskiftet 50 888 (51 247). Den anslutna medlemsarealen 

var 2,36 miljoner hektar (2,37), en minskning med 9 000 

hektar. 

Vinstdisposition 

Styrelsens förslag till vinstdisposition till föreningsstämman innebär 

en vinstdelning på 295 MSEK bestående av utdelning på insatskapitalet 

med 3 procent, utdelning på virkesleveranserna med 3 procent 

och 106 MSEK som insatsemission. På förlagsinsatser utdelas enligt 

avtal 7 MSEK. 

40 



Rapport över totalresultat för koncernen 

MSEK Not 2012 2011 

Nettoomsättning 2, 3 16 807 18 191 

Övriga intäkter 4 305 383 

Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i 

arbete –327 603 

Aktiverat arbete 41 39 

Råvaror och förnödenheter –10 916 –11 732 

Handelsvaror –396 –305 

Frakter och transporter –888 –858 

Personalkostnader 6 –2 526 –2 346 

Övriga kostnader 5, 7, 9 –1 955 –1 787 

Avskrivningar och nedskrivningar 8 –1 074 –1 177 

Andelar i intresseföretags resultat 10 0 –6 

Rörelseresultat 2 –929 1 005 

Finansiella intäkter 182 113 

Finansiella kostnader –172 –235 

Finansnetto 11 10 –122 


Skatt 13 347 –175 

Årets resultat –572 708 

Övrigt totalresultat 

Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska 

verksamheter 3 –8 

Omvärdering till verkligt värde av fi nansiella tillgångar 

som kan säljas –1 0 

Kassafl ödessäkringar 1 –184 

Aktuariella vinster och förluster –11 –250 

Andel i intresseföretags övriga totalresultat 1 — 

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 14 4 114 

Årets övrigt totalresultat 14 –3 –328 

Årets summa totalresultat –575 380 

Resultat hänförligt till: 

Moderföretaget –577 704 

Minoritetens andel av årets resultat 5 4 

Årets resultat –572 708 

MSEK 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 


08 09 10 11 12 

Resultat före skatt 

MSEK 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

–500 

–1 000 

08 09 10 11 12 

Årets summa totalresultat hänförligt till: 

Moderföretagets ägare –581 375 

Minoritetsintresse 6 5 

Årets summa totalresultat –575 380 

Kommentar till rapport över totalresultat för koncernen 

Koncernens nettoomsättning minskade till 16 807 MSEK (18 191). Massapriserna 

i US-dollar var låga under året. Detta och marknadsstoppet, som 

genomfördes vid Södra Cell Tofte i början av året, bidrog till att Södra Cells 

nettoomsättning minskade med 1 016 MSEK. Lägre priser för sågade trävaror 

och negativa valutaeffekter medförde att även Södra Timbers nettoomsättning 

minskade. Södra Skog minskade omsättningen till följd av lägre 

virkesvolymer och priser. Södra Interiör redovisade ökad försäljning främst 

tack vare en positiv utveckling på den norska marknaden, ökad export av 

lövträprodukter samt företagsförvärv. 

Rörelseresultatet försämrades till –929 MSEK (1 005). Rörelseresultatet 

innefattar resultateffekter av valutaderivat och fastpriskontrakt med sammantaget 

23 MSEK (192) och försäljning av elcertifi kat med 277 MSEK (298). 

Resultat per verksamhet framgår av not 2 Rörelsesegment. Största förändringen 

redovisade Södra Cell. Rörelseresultatet minskade till –283 MSEK 

(1 273) främst beroende på lägre massapriser. Den fortsatt svaga marknaden 

för sågade trävaror medförde en resultatförsämring för Södra Timber till –469 

MSEK (–276). Södra Skogs och Södra Interiörs rörelseresultat försämrades till 

–20 MSEK (75) respektive 2 MSEK (49). 

Finansnettot uppgick till 10 MSEK (–122). Det förbättrade fi nansnettot var 

främst en effekt av att utvecklingen på världens fi nansmarknader varit stabilare 

under året än föregående år, vilket resulterade i positiva omvärderingar 

av koncernens placeringstillgångar. Resultatet före skatt försämrades med 

1 802 MSEK till –919 MSEK (883). 

Avkastningen på sysselsatt kapital var negativ (9). 



Rapport över fi nansiell ställning för koncernen 

31 december, MSEK Not 2012 2011 

TILLGÅNGAR 15, 44, 45 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Goodwill 289 294 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 161 172 

Summa immateriella anläggningstillgångar 16 450 466 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 17 1 963 1 835 

Maskiner och inventarier 18 6 191 5 568 

Pågående nyanläggningar 19 426 594 

Summa materiella anläggningstillgångar 8 580 7 997 

Biologiska tillgångar 20 488 475 

Aktier och andelar i intresseföretag 10 112 113 

Finansiella placeringar 21 17 17 

Överskott i fonderade pensionsplaner 35 — 2 

Långfristiga fi nansiella fordringar 21, 24 4 2 

Långfristiga rörelsefordringar 25 5 5 

Uppskjutna skattefordringar 26 114 93 

Summa anläggningstillgångar 9 770 9 170 

Omsättningstillgångar 

Varulager 27 3 073 3 409 

Skattefordringar 48 129 

Kortfristiga rörelsefordringar 29 2 743 3 089 

Kortfristiga placeringar 21 646 1 812 

Likvida medel 30 594 653 

Summa omsättningstillgångar 7 104 9 092 

SUMMA TILLGÅNGAR 16 874 18 262 

42 




EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Insatskapital 2 661 2 508 

Övrigt tillskjutet kapital 1 312 1 294 

Reserver 109 107 

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 6 143 7 181 

Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare 10 225 11 090 

Minoritetsintresse 17 11 

Summa eget kapital 31 10 242 11 101 

Skulder 15, 44, 45 

Långfristiga skulder 

Långfristiga räntebärande skulder 22, 34 378 426 

Avsättning för pensioner 35 494 485 

Långfristiga avsättningar 36 188 135 

Långfristiga rörelseskulder 37 7 — 

Uppskjutna skatteskulder 26 851 1 195 

Summa långfristiga skulder 1 918 2 241 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga räntebärande skulder 34 2 151 2 288 

Skatteskulder 45 35 

Kortfristiga rörelseskulder 38 2 518 2 597 

Summa kortfristiga skulder 4 714 4 920 

Summa skulder 6 632 7 161 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 16 874 18 262 

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 40–41. 

Kommentar till rapport över finansiell ställning för koncernen 

Balansomslutningen minskade till 16 874 MSEK (18 262). Detta var främst 

en följd av minskade rörelsefordringar, minskat varulager samt att koncernens 

likvida medel och kortfristiga placeringar minskade till 1 240 MSEK 

(2 465) samtidigt som kapitalbindningen i anläggningstillgångar ökade. 

Eget kapital uppgick till 10 242 MSEK (11 101). Av eget kapital svarade 

inbetalt och emitterat insatskapital för 2 661 MSEK (2 508). Kommande 

insatsåterbetalning till medlemmar som avgått under räkenskapsåret 

uppgår till 44 MSEK (35). 

Räntebärande skulder minskade till 2 529 MSEK (2 714). Koncernens upplåning 

består huvudsakligen av lån från medlemmar fördelade på medlemskonto 

1 724 MSEK, betalningsplan 563 MSEK, skogslån 33 MSEK och likvidkonto 

26 MSEK. Utgivna förlagsinsatser på 130 MSEK omklassifi ceras enligt 

IFRS i Rapport över fi nansiell ställning för koncernen från eget kapital till 

räntebärande skulder. 

Södra har ett kreditavtal i form av ett klubbavtal, som ger Södra möjlighet 

att under en period på fyra år låna upp till 105 MEUR. Kreditlöftet var vid 

årsskiftet outnyttjat. 

Soliditeten var 61 procent (61) och skuldsättningsgraden 0,2 gånger (0,2). 



Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 

Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare 

MSEK 

Insatskapital 

Övrigt 

tillskjutet 

kapital 

Verkligt 

värdereserv 

Balanserade 

vinstmedel 

inkl årets 

resultat 

Summa 

Omräkningsreserv 

Säkringsreserv 

Minoritetsintresse 

Totalt 

eget 

kapital 

Ingående balans 2012-01-01 2 508 1 294 107 1 –1 7 181 11 090 11 11 101 

Årets resultat — — — — — –577 –577 5 –572 

Årets övriga totalresultat — — 2 –1 1 –6 –4 1 –3 

Årets totalresultat — — 2 –1 1 –583 –581 6 –575 

Av medlemmar inbetalt insatskapital 89 — — — — — 89 — 89 

Till medlemmar utbetalt insatskapital –35 — — — — — –35 — –35 

Utdelning till medlemmar — — — — — –338 –338 — –338 

Insatsemission 99 — — — — –99 — — — 

Avsättning till bundna fonder — 18 — — — –18 — — — 

Utgående balans 2012-12-31 2 661 1 312 109 — — 6 143 10 225 17 10 242 

MSEK 

Ingående balans 2011-01-01 2 354 1 253 115 1 135 7 552 11 410 6 11 416 

Årets resultat — — — — — 704 704 4 708 

Årets övriga totalresultat — — –8 0 –136 –184 –329 1 –328 

Årets totalresultat — — –8 0 –136 520 375 5 380 

Av medlemmar inbetalt insatskapital 103 — — — — — 103 — 103 

Till medlemmar utbetalt insatskapital –38 — — — — — –38 — –38 

Vinstdisposition — 41 — — — –41 — — — 

Utdelning till medlemmar — — — — — –761 –761 — –761 

Insatsemission 89 — — — — –89 — — — 

Utgående balans 2011-12-31 2 508 1 294 107 1 –1 7 181 11 090 11 11 101 

För kompletterande uppgifter se not 31 Eget kapital och not 14 beträffande övrigt totalresultat. 

44 



Rapport över kassafl öden för koncernen 


Den löpande verksamheten 


Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 

Avskrivningar 1 176 1 175 

Nedskrivningar av anläggningstillgångar –102 2 

Värdeförändring av kortfristiga placeringar –71 122 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar 0 –13 

Övriga ej kassafl ödespåverkande poster 124 35 

Betald inkomstskatt 57 –283 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 265 1 921 

Förändring av 

Varulager (ökning –) 372 –1 011 

Rörelsefordringar (ökning –) 356 222 

Rörelseskulder (ökning +) –223 –214 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 770 918 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av dotter- och intresseföretag 15 –96 –11 

Avyttring företag –8 — 

Förändring av övriga fi nansiella anläggningstillgångar –2 3 

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar — –17 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –1 517 –1 733 

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 38 47 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 585 –1 711 

Kassaflöde efter investeringsverksamheten –815 –793 

Finansieringsverksamheten 

Inbetalning av insatskapital 89 103 

Återbetalning av insatskapital –35 –38 

Förändring av förlagsinsatser 0 0 

Utbetald utdelning –338 –761 

Förändring av lån från medlemmar –185 187 

Amortering av övriga lån –15 –150 

Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar 1 240 641 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 756 –18 

ÅRETS KASSAFLÖDE 42 –59 –811 

Likvida medel vid periodens början 653 1 464 

Kursdifferenser i likvida medel 0 0 

Likvida medel vid periodens slut 30 594 653 



Resultaträkning för moderföretaget 


Nettoomsättning 2, 3 8 994 10 009 

Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete 41 78 

Övriga intäkter 4 378 362 

Handelsvaror –8 505 –9 520 

Övriga externa kostnader 5, 9 –497 –473 

Personalkostnader 6 –527 –541 

Avskrivningar och nedskrivningar 8 –52 –49 

Övriga rörelsekostnader 7 –4 –6 

Rörelseresultat 3 –172 –140 

Resultat från andelar i koncernföretag –8 13 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 108 136 

Räntekostnader och liknande resultatposter –76 –183 

Finansnetto 11 24 –34 

Resultat efter finansiella poster –148 –174 

Bokslutsdispositioner 12 414 557 

Resultat före skatt 266 383 

Skatt 13 –33 –16 

Årets resultat 233 367 

Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. 

46 



Balansräkning för moderföretaget 


TILLGÅNGAR 44 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 14 26 

Summa immateriella anläggningstillgångar 16 14 26 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 17 292 244 

Maskiner och inventarier 18 123 103 

Pågående nyanläggningar 19 20 57 

Summa materiella anläggningstillgångar 435 404 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 39 2 637 2 253 

Aktier och andelar i intresseföretag 10 58 58 

Överskott i fonderade pensionsplaner 35 25 24 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 13 13 

Andra långfristiga fordringar 25 5 5 

Uppskjutna skattefordringar 26 31 50 

Summa fi nansiella anläggningstillgångar 2 769 2 403 

Summa anläggningstillgångar 3 218 2 833 

Omsättningstillgångar 

Varulager 27 411 451 

Kortfristiga fordringar 

Räntebärande fordringar hos koncernföretag 28 2 976 2 655 

Aktuella skattefordringar 0 30 

Rörelsefordringar 29 1 435 1 209 

Summa kortfristiga fordringar 4 411 3 894 

Kortfristiga fi nansiella placeringar 725 1 962 

Kassa och bank 80 29 

Summa omsättningstillgångar 5 627 6 336 

SUMMA TILLGÅNGAR 8 845 9 169 



Balansräkning för moderföretaget 


EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Insatskapital 2 661 2 508 

Förlagsinsatser 130 130 

Reservfond 1 312 1 294 

Summa bundet eget kapital 4 103 3 932 

Fritt eget kapital 

Balanserat resultat 126 221 

Årets resultat 233 367 

Summa fritt eget kapital 359 588 

Summa eget kapital 31 4 462 4 520 

Obeskattade reserver 32 19 207 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 35 82 94 

Långfristiga övriga avsättningar 36 81 45 

Summa avsättningar 163 139 

Långfristiga skulder 

Långfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag 33 29 21 

Långfristiga räntebärande skulder 34 248 296 

Summa långfristiga skulder 277 317 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag 33 196 397 

Kortfristiga räntebärande skulder 34 2 098 2 236 

Aktuella skatteskulder 3 — 

Kortfristiga rörelseskulder 38 1 627 1 353 

Summa kortfristiga skulder 3 924 3 986 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 8 845 9 169 

Ställda säkerheter 40 123 94 

Eventualförpliktelser 41 604 571 

48 



Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 

MSEK 

Insatskapital 

Bundet eget kapital 

Förlagsinsatser 

Reservfond 

Fritt eget kapital 

Balanserat 

resultat 

Årets 

resultat 

Totalt 

eget kapital 

Ingående balans 2012-01-01 2 508 130 1 294 221 367 4 520 

Överföring av periodens resultat — — — 367 –367 — 

Årets resultat — — — — 233 233 

Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner 2 508 130 1 294 588 233 4 753 

Av medlemmar inbetalt insatskapital 89 — — — — 89 

Till medlemmar utbetalt insatskapital –35 — — — — –35 

Utbetalda förlagsinsatser — 0 — — — — 

Vinstdisposition — — — — — — 

Utdelning till medlemmar — — — –338 — –338 

Utdelning på förlagsinsatser — — — –7 — –7 

Insatsemission 99 — — –99 — — 

Avsättning till bundna fonder — — 18 –18 — — 

Utgående balans 2012-12-31 2 661 130 1 312 126 233 4 462 

MSEK 

Ingående balans 2011-01-01 2 354 130 1 253 300 822 4 859 

Överföring av periodens resultat — — — 822 –822 — 

Årets resultat — — — — 367 367 

Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner 2 354 130 1 253 1 122 367 5 226 

Av medlemmar inbetalt insatskapital 103 — — — — 103 

Till medlemmar utbetalt insatskapital –38 — — — — –38 

Utbetalda förlagsinsatser — 0 — — — 0 

Vinstdisposition — — 41 –41 — — 

Utdelning till medlemmar — — — –761 — –761 

Utdelning på förlagsinsatser — — — –10 — –10 

Insatsemission 89 — — –89 — — 

Utgående balans 2011-12-31 2 508 130 1 294 221 367 4 520 

För kompletterande uppgifter, se not 31 Eget kapital. 

Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. 



Kassafl ödesanalys för moderföretaget 


Den löpande verksamheten 

Resultat efter fi nansiella poster –148 –174 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 

Avskrivningar enligt plan 51 49 

Värdeförändring av kortfristiga placeringar 37 –8 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar 8 0 

Övriga ej kassafl ödespåverkande poster 473 624 

Betald inkomstskatt 18 –30 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 439 461 

Förändring av 

Varulager (ökning –) 40 –242 

Rörelsefordringar (ökning –) –328 –575 

Rörelseskulder (ökning +) –362 –542 

Kassaflöde från den löpande verksamheten –211 –898 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av aktier i dotterföretag och aktieägartillskott –384 –64 

Avyttring av aktier i dotterföretag –8 — 

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar –1 –5 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –82 –118 

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 10 3 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –465 –184 

Kassaflöde efter investeringsverksamheten –676 –1 082 

Finansieringsverksamheten 

Inbetalning av insatskapital 89 103 

Återbetalning av insatskapital –35 –38 

Förändring av förlagsinsatser 0 0 

Utbetald utdelning –345 –771 

Förändring av lån från medlemmar –185 187 

Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar 1 056 796 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 580 277 

ÅRETS KASSAFLÖDE 42 –96 –805 

Likvida medel vid periodens början 413 1 218 

Likvida medel vid periodens slut 30 317 413 

50 



Förslag till vinstdisposition 

Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 358 520 396 SEK disponeras på följande sätt: 

Till medlemmarna utdelas 3 procent på insatskapitalet, utgörande 

Till medlemmarna utdelas 3 procent på virkesleveranserna, utgörande 

Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2012 till 31 december 2012 

och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot 

Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission 

Insatsemissionen utgör 10 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2012 

På förlagsinsatser, serie D, utdelas 5,7 procent 

Till reservfonden avsätts 

I ny räkning balanseras 

79 825 689 SEK 

108 679 579 SEK 

106 218 775 SEK 

7 410 000 SEK 

11 620 333 SEK 

44 766 020 SEK 

358 520 396 SEK 

Föreslagna avsättningar till bundet eget kapital utgjorde 11 620 333 SEK 

Växjö den 14 februari 2013 

Christer Segerstéen Anders Grennborg Kent Almqvist Nils-Erik Andersson 

ordförande vice ordförande löntagarrepresentant löntagarrepresentant 

Paul Christensson Marie Hallén Mats Hansson Carl-Olov Holmström 

Hans-Olof Mattsson Stefan Olsson Caroline Sundewall Eva-Carin Tengberg 

löntagarrepresentant 


Gunilla Saltin 

verkställande direktör 


Så styrs Södra – den demokratiska organisationen 

I Södra har varje medlem en röst, oavsett insatskapitalet och skogsfastighetens 

storlek. Möjligheten att påverka individuellt är störst på lokal nivå. 

I andra sammanhang förs talan av valda representanter. 

Medlemmar och 

skogsbruksområden 

Medlemmarna är 51 000 sydsvenska skogsägare 

organiserade i 36 skogsbruksområden. Vid årsmötet 

i skogsbruksområdet är medlemmen röstberättigad 

och kan anmäla ärende som ska tas 

upp på årsmötet. Ärendet kan lämnas vidare till 

styrelsen eller stämman. 


Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. På stämman 

samlas fullmäktige som är medlemsrepresentanter ems 

epresentent 

er som valts 

på 

skogsbruksområdenas årsmöten. Varje 

fullmäktig lmä 

har 

en röst. 

Stämman fastställer ler rboks 

bokslut och vinstutdelning, ning, 

utser 

ledamöter i 

föreningsstyrelsen, revisorer er och valberedning. Styrelsens s leda 

möter, 

verkställande direktören, ren, förvaltningsrådets ts ledamöter och revisor- 

erna ahar 

ar rätt att delta 

iöver 

överläggningarna gni 

nga 

rna på stämman och framställa 

la 

förslag, men 

har ingen nrösträtt. 

rätt. 

t. 

Medlemmar 


Skogsbruksområden 

Förvaltningsråd 

Förtroenderåd 


Varje skogsbruksområde leds av ett förtroenderåd med 

ledamöter valda av årsmötet. Förtroenderådet svarar 

för olika aktiviteter i området, bevakning av näringspolitiken 

lokalt och har en viktig roll i dialogen med de 

enskilda medlemmarna. På årsmötet rapporterar förtroenderådet 

om det gångna årets verksamhet och presenterar 

en verksamhetsplan för innevarande år. 


Förvaltningsrådet består av ordförandena i förtroenderåden 

och är rådgivande till styrelsen och stämman. Rådet ska 

verka för att Södras strategiska mål och beslut är förankrade 

hos medlemmarna. Rådet yttrar sig om frågor som ska 

tas upp på föreningsstämman, eller som förts till förvaltningsrådet 

från styrelsen och/eller föreningsstämman. 

Rådet förbereder föreningsstämmans val av valberedning. 

Förvaltningsrådet är ett viktigt forum för behandling av 

näringspolitiska frågor. Ansvar och arbetsformer fi nns 

beskrivna i ett särskilt dokument. 

52 Södra 2012

Koncernens styrning – Så styrs Södra 

Revisorer 

Valberedning 

Föreningsstyrelse 


Föreningsstyrelsens främsta uppgift 

är att ägna sig åt de långsiktiga 

och strategiska frågorna för 

företaget och medlemmarna. Styrelsen 

beslutar om huvudinriktning, 

utfärdar riktlinjer, fastställer 

strategiplaner, sätter ekonomiska 

mål och beslutar om investeringsramar 

för den operativa verksamheten. 

Föreningsstyrelsen har upp till 

fjorton ordinarie ledamöter och tre 

suppleanter. Upp till tio ledamöter 

väljs av föreningsstämman och tre 

är arbetstagarrepresentanter. I styrelsen 

ingår även verkställande 

direktören. 

Revisorer 

Revisorerna utses av föreningsstämman. 

Det övergripande 

uppdraget är att granska 

årsredovisningen, 

koncernredovisningen och 

bokföringen samt styrelsens 

och verkställande direktörens 

förvaltning. 

Två av de fyra ordinarie 

revisorerna är förtroendevalda. 

För arbets fördelningen och 

informationsutbytet mellan 

de förtroendevalda revisorerna 

och yrkesrevisorerna fi nns 

särskild instruktion. 

Valberedning 

Förutom förslag till stämman om 

styrelseledamöter, revisorer och 

föreningens ombud till LRF:s riksförbundsstämma, 

föreslår valberedningen 

ekonomisk ersättning 

till styrelse, förvaltningsråd, fullmäktige 

och revisorer. 

Vid föreningsstämman 2012 

valdes som ordinarie ledamöter i 

valberedningen Håkan Landenmark 

(sammankallande), Zeth 

Bergström, Helena Karlsson 

(nyval), Peringe Kindstrand 

(nyval), Stig Lennartsson, Mats 

Löfgren och Lotte Melin. 

Mötesbeskrivning 


Varje förtroenderåd fastställer antalet ordinarie 

möten i sin verksamhetsplanering. 

Frågorna handlar om ekonomiska och 

sociala aktiviteter som berör medlemmarnas 

allmänna intressen i ägandet och 

skötseln av skogsfastigheterna. 


Rådet har haft fem ordinarie möten under 

året. På dagordningen står bland annat 

redogörelser för affärsläget och aktuella 

näringspolitiska frågor. Under årets första 

möte hanteras normalt frågor inför skogsbruksområdenas 

årsmöten. På samma sätt 

ägnas mötet inför föreningsstämman åt 

ärenden som kommer att tas upp där. Vid 

första mötet på hösten läggs särskild vikt 

vid virkesmarknadsfrågor. 


Styrelsen har haft ett konstituerande och 

sex ordinarie möten under året. Därut över 

har också hållits telefonmöten. Vid det 

konstituerande mötet efter föreningsstämman 

utsågs styrelsens ordförande och vice 

ordförande och det av stämman godkända 

styrelsearvodet fördelades. Februarimötet 

ägnas bland annat åt uppföljning och 

utvärdering av det gångna året. Vid ett 

tvådagarsmöte i juni behandlas strategifrågor 

för affärsområdena och koncernen, 

samt styrelsens arbetsformer. 

Höstmötet ägnas bland annat åt FoUoch/eller 

miljöfrågor. Vid decembermötet 

behandlas budgeten samt mål och koncernpolicies. 

Personalfrågor är en särskild 

punkt vid varje styrelsemöte. 

Koncernledning 

Koncernledningen består av VD, affärsområdeschefer 

och stabschefer och samlas 

normalt en gång i månaden. Minst en 

gång om året har koncernledningen ett 

fl erdagarsmöte med fokus på långsiktiga 

och strategiska frågor. Vid mötena 

behandlas viktiga aktuella frågor. Ekonomi, 

marknad och personalfrågor är återkommande 

punkter på dagordningen. 

VD ansvarar för den löpande förvaltningen 

enligt styrelsens riktlinjer och 

anvisningar. VD är ordförande i affärsområdenas 

styrelser. 



54 


Koncernens styrning – Föreningsstyrelse 

Christer Segerstéen 

f. 1950. Ordförande. Ledamot i 

LRFs Skogsägardelegation. Ledamot 

i Naturvårdsverkets insynsråd. 

Ordförande i Södra Cell. 

Skogsinnehav: 180 ha produktiv 

skogsmark. Totalt insatskapital i 

Södra: 782 229 kronor. Suppleant i 

styrelsen 1991, ordinarie 1992. 

Mandat tiden utgår 2013. 

Anders Grennborg 

f. 1953. Vice ordförande. Vice ordförande 

i Södra Timber. Skogsinnehav: 

480 ha produktiv skogsmark. 

Totalt insatskapital i Södra: 

685 656 kronor. Ledamot i styrelsen 

2002. Mandattiden utgår 2013. 


f. 1965. Tf VD och koncernchef. 

VD Södra Cell. Ordförande i Södra 

Timber och Södra Interiör. 

Styrelse ledamot i Södra Cell. 

Styrelseledamot i IVL Svenska 

Miljöinstitutet. 

Paul Christensson 

f. 1959. Ordförande i LRF Västra 

Götaland och Agroväst. Styrelseledamot 

i Södra Interiör. Skogsinnehav: 

220 ha produktiv skogsmark 

(delägare 50 procent.) Totalt 

insatskapital i Södra: 90 638 

kronor. Ledamot i styrelsen 2010. 

Mandattiden utgår 2014. 

Marie Hallén 

f. 1963. Styrelseledamot i Södra 

Interiör. Ledamot i styrelsen för 

Svenska Säker Skog, ekonomisk 

förening. Skogsinnehav: 250 ha 

produktiv skogsmark. Totalt 




Mats Hansson 

f. 1956. Vice ordförande i förvaltningsutskottet 

för Hushållningssällskapet 

i Kristianstad. Vice ordförande 

i Södra Interiör. 

Skogs inne hav: 310 ha produktiv 


Södra: 1 979 644 kronor. Suppleant 

i styrelsen 1992, ordinarie 2000. 

Mandat tiden utgår 2014. 

Carl-Olov Holmström 

f. 1974. Ordförande i Ods Sockengård 

ekonomisk förening. Revisor i 

Studieförbundet Vuxenskolan Sjuhärad. 

Suppleant i Hushållningssällskapet 

Sjuhärad. Styrelseledamot 

i Södra Timber. Skogsinnehav: 

59 ha produktiv skogsmark. Totalt 




Stefan Olsson 

f. 1950. VD och styrelseledamot i 

Nexans Sweden AB, styrelseordförande 

i Nexans Denmark A/S 

och Axjo Kabel AB. Skogsinnehav: 

76 ha produktiv skogsmark. 

Totalt insatskapital i Södra: 

212 067 kronor. Ledamot i styrelsen 

2012. Mandattiden utgår 2014. 

Caroline Sundewall 

f. 1958. Styrelseordförande i Svolder 

och tennisstiftelsen Streber 

Cup. Styrelseledamot i Lifco, 

Mertzig Kapitalförvaltning, 

Pågen, Södra Cell och Trade- 

Doubler. Skogs innehav: 19 ha produktiv 

skogsmark. Totalt insatskapital 

i Södra: 1 368 kronor. 

Ledamot i styrelsen 2011. 


Eva-Carin Tengberg 

f. 1948. Styrelseledamot i Chalmers 

Innovation, Chalmers Innovation 

Seed Fund, Södra Cell och 

Tillväxtverket. Ledamot i styrelsen 

2010. Mandattiden utgår 2014. 


f. 1959. Ordförande i Svenska 

Säker Skog, ekonomisk förening. 

Styrelseledamot i Södra Timber. 

Skogsinnehav: 408 ha produktiv 


Södra: 1 181 861 kronor. Suppleant 

i styrelsen 1993, ordinarie 

1998. Mandat tiden utgår 2013. 

Kent Almqvist 

f. 1959. Löntagarrepresentant 

för LO. Styrelseledamot i Södra 

Interiör. Ordförande för GS vid 

Södra Interiör Traryd. Ledamot 

i styrelsen 2007. 

Nils-Erik Andersson 


för LO. Styrelseledamot i Pappersarbetareförbundet 

2006. Ordförande 

för Pappers avdelning 9 

vid Södra Cell Värö. Suppleant i 

styrelsen 2007, ordinarie 2008. 

Hans-Olof Mattsson 


för PTK. Ordförande i Ledarnas 

klubb för skogsinspektorerna. 

Ledamot i Södras koncernråd. 

Suppleant i styrelsen 2003, 

ordinarie 2009. 

Suppleanter: 

Patrik Ericsson 

f. 1975. Löntagarrepresentant för PTK. Ordförande i Unionenklubben på 

Södras huvudkontor. Ledamot i Södras koncernråd 2011. Suppleant i 

styrelsen 2011. 

Jostein Sjaavaag 

f. 1975. Löntagarrepresentant för LO Norge. Ordförande för fackförbundets 

medlemmar på Södra Cell Tofte. Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant 

i styrelsen 2008. 

Olle Svensson 

f. 1952. Löntagarrepresentant för LO. Huvudskyddsombud vid Södra Cell 

Mörrum. Styrelseledamot i Pappers avdelning 34 vid Södra Cell Mörrum. 

Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant i styrelsen 2008. 


Koncernledning 


Tf vd och koncernchef och 

vd i Södra Cell 

Född 1965. 

Anställd 2000. 

Ingår i Ledningsgruppen sedan 

2008. 

Håkan Svensson 

Skogsdirektör och 

vd i Södra Timber 

Född 1965. 


Ingår i ledningsgruppen sedan 

2005. 

Ulf Edman 

Vd i Södra Interiör 

Född 1957. 



2012. 

Magnus Berg 

Informationsdirektör och 

medlemschef 

Född 1967. 



2002. 

Karin Emilsson 

Teknisk direktör 

Född 1957. 



2007. 

Mattias Johansson 

Administrativ direktör och 

chefsjurist 

Född 1972. 



2007. 

Gustav Tibblin 

Direktör affärsutveckling 

Född 1958. 



2008. 

Carina Olson 

Ekonomi- och finansdirektör, 

HR-direktör 

Född 1965. 



2009. 

56 



Ordinarie ledamöter, valda vid skogsbruksområdenas årsmöten 2012 

Skåne Ingvar Pålsson ingvar.palsson@telia.com 070-309 96 57 

Snapphanebygden Stig Lundström tagarod@telia.com 070-697 17 90 

Mitt-Blekinge Ola Persson tararpsgard@telia.com 070-657 59 69 

Karlskrona Jörgen Johansson jorgen.johansson@karlskrona.se 070-867 15 20 

Tingsryd-Linneryd Stig Lennartsson stig.lennartsson@gmail.com 070-629 55 34 

Dackebygden Roland Williamsson roland.williamsson@hs.lrf.se 070-521 54 89 

Älmhult-Markaryd Roger Johansson rogerjson@telia.com 070-996 64 24 

Ljungby Lars-Ove Johansson lars.ove.torlarp@telia.com 070-518 38 61 

Alvesta Stefan Karlsson stefan.sjoatorp@gmail.com 010-562 21 20 

Västra Värend Mats Löfgren mats.lofgren@serkonsult.se 070-548 28 98 

Norra Värend Åke Carlson ake@bsweden.com 070-675 30 40 

Kalmarsund Kjell Haraldsson kjell.haraldsson@eon.se 070-549 99 01 

Mönsterås Dan Petersson dan.petersson@okg.eon.se 070-508 61 03 

Njudung Magnus Persson lidagard@privat.utfors.se 070-264 52 96 

Eksjö Peringe Kindstrand peringekindstrand@gmail.com 070-328 85 12 

Vimmerby Staffan Leijon ebba.leijon@telia.com 070-699 83 95 

Höglandet Zeth Bergström zeth.bergstrom@telia.com 070-266 30 21 

Ydre Sten-Åke Saldner katebo@ydrekott.mu 070-539 31 45 

Mjölby Siw Abrahamsson siw.abrahamsson@telia.com 070-261 57 04 

Åtvidaberg Västra Tomas Andersson tomas.fallingeberg@telia.com 070-653 40 70 

Åtvidaberg Östra Björn Holmberg bjorn.holmberg@e.lrf.se 073-092 64 07 

Borensberg Marianne Axelsson marianne.axelsson@boremail.com 070-598 30 19 

Norrköping Ingrid Levander-Hofving ingrid_l_hofving@hotmail.se 076-807 84 65 

Södra Halland Bengt Olofsson bengt43121@wekunet.se 070-575 71 53 

Mellersta Halland Jan Andersson jan.lihult@telia.com 070-823 33 34 

Kind Per Larsson per.brunnsbo@telia.com 070-889 07 09 

Finnveden Inger Andersson inger.gotsbo@gmail.com 070-513 48 58 

Västkusten Johan Johansson johajoha012@bredband.net 070-372 04 57 

Mark Jan-Ove Johansson kalldalen@kungsater.se 070-518 11 68 

Ulricehamn Harald Gradén harald.graden@telia.com 070-520 51 75 

Vätterbygden Dick Stagmo dick@jodi.se 070-573 56 03 

Sollebrunn Väst Stina Ivarsson stina.m.ivarsson@gmail.com 070-774 59 79 

Sollebrunn Öst Morgan Svensson svensson.morgan@telia.com 070-832 69 83 

S Skaraborg Bengt Olsson lindasen@r.lrf.se 073-569 95 45 

N Skaraborg Håkan Landenmark hakan.landenmark@tele2.se 070-659 16 89 

Bohus-Dal Katarina Johnsson kjohnsson@live.se 073-428 07 98 


58 


Kontakt 

Södra Skogsägarna ekonomisk förening 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Södra Skog 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Region Syd 

Södra Skog 

375 86 Mörrum 

0454-555 70 

Verksamhetsområden 

Höör 010-471 60 00 

Broby 010-471 60 30 

Ronneby 010-471 60 90 

Långasjö 010-471 61 20 

Ljungby 010-471 60 60 

Växjö 010-471 61 50 

Region Öst 

Södra Skog 

Box 509 

383 25 Mönsterås 

0499-159 80 


Mönsterås 010-471 61 80 

Vetlanda 010-471 62 10 

Vimmerby 010-471 62 40 

Tranås 010-471 62 70 

Åtvidaberg 010-471 63 00 

Linköping 010-471 63 30 

Region Väst 

Södra Skog 

432 86 Väröbacka 

0340-62 80 00 


Oskarström 010-471 63 60 

Gislaved 010-471 63 90 

Kinna 010-471 64 20 

Jönköping 010-471 64 50 

Sollebrunn 010-471 64 80 

Skövde 010-471 65 20 

Billingsfors 010-471 65 40 

Övriga företag 

Södra Skogsenergi 0470-890 00 

Södra Skogsplantor 0346-71 43 30 

Mönsterås Hamn 0499-151 78 

Södra Metsad, Estland 00372 53 04 75 61 

Sodra Mezs, Lettland 00371 29 36 14 55 

Södra Skog, Norge 0047 32 79 90 90 

Trivselhus 0383-208 00 

Södra Cell 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Södra Cell International 0470-890 00 

Södra Cell Mönsterås 0499-150 00 

Södra Cell Mörrum 0454-550 00 

Södra Cell Värö 0340-62 80 00 

Södra Cell Tofte 0047 32 79 90 00 

Södra Cell, 

Storbritannien 0044 173 284 22 86 

Södra Cell, Frankrike 0033 141 229 720 

Södra Cell, Schweiz 0041 612 711 220 

Södra Cell, Italien 0039 027 209 38 32 

Södra Cell, Tyskland 0049 403 068 30 00 

Södra Timber 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

0470-890 00 

Södra Timber Kinda 0494-790 00 

Södra Timber Långasjö 0471-509 00 

Södra Timber Mönsterås 0499-159 00 

Södra Timber Orrefors 0481-309 20 

Södra Timber Ramkvilla 0474-606 00 

Södra Timber Torsås 0486-442 00 

Södra Timber Unnefors 036-232 00 

Södra Timber Värö 0340-62 80 00 

Södra Timber Åstorp 042-567 30 

Södra Timber AS, Norge 0047 63 94 77 11 


Verkstadsvägen 1 

372 52 Kallinge 

0457-380 00 

Södra Interiör Kallinge 0457-380 00 

Södra Interiör Ronneby 0457-380 00 

Södra Interiör Grimslöv 0470-74 16 00 

Södra Interiör Mälardalen 0224-373 30 

Södra Interiör Umeå 090-253 50 

Södra Interiör Jokkmokk 0971-559 00 

Södra Interiör Våxtorp 0430-323 80 

Södra Interiör Djursdala 0492-196 40 

Södra Interiör Rottne 0470-699 80 

Södra Interiör Traryd 0433-726 80 

Nordingrå Trä 0613-230 47 

Södra Interiör AS, Norge 0047 63 94 35 50 

Södra Interiör Brumunddal 0047 63 94 35 50 

Södra Interiör Engesetdal 0047 63 94 35 50 

Södra Interiör Arendal 0047 63 94 35 50 

Södra Interiör Namsos 0047 74 20 90 90 

Södra Interiör A/S, 

Danmark 0045 87 46 43 00 

SI Wood, Litauen 00370 45 43 64 93 

Berg & Berg 0457-792 50 

Föllinge Golv 0645-102 07 


60 


Är du intresserad av den fullständiga årsredovisningen 

med samtliga noter? 

Kontakta medlemsavdelningen på telefon 0470-894 86 eller 

maila medlems administration@sodra.com 

Solberg 

Foto: Ola Kjelbye, Mats Samuelsson m fl. 

Tryck: Falk Graphic Media. 

Omslagsfotot: Den nya tekniken gör sitt intåg i skogsbruket. Med Södras 

Skogsägarapp kan medlemmen och inspektorn titta på skogsbruksplaner 

och kartor i sin mobiltelefon eller på läsplatta. Cecilia Göransson och 

Per-Åke Sindell har tagit till sig den nya tekniken.

Solberg 

Detta är Södra 

Södra är ett företag baserat på skogsmarkens växtkraft 

och möjligheter. Verksamheten utgår från den växande 

skogen, plantering, skogsvård och avverkning. Skogen 

är förutsättningen för vår industriella verksamhet: tillverkning 

av pappersmassa, sågade trävaror, trähus, interiörträprodukter 

och energi. 

Södra – ett företag som fortsätter att växa in i framtiden. 

SÖDRA 

Skogsudden, 351 89 Växjö 

Tel 0470-890 00 

E-post: info@sodra.com eller medlemsinfo@sodra.com 

www.sodra.com

SÃ¶dra 2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?