Nr 7 2009 - Byggnadsarbetaren

16
xxxxxxx
17
Bodsnack
E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se
FRÅGAN
Hur länge kan du gå på stupstock för ett bra ackord?
Se reportaget
på s.28–32.
Claes Törnell, 23, snickare,
Mariestad:
Det ska inte behövas,
om alla eniga
och kämpar för samma
sak. Jag är beredd att
gå på stupstockslön så
länge det krävs. Om alla
är med på det förstås, då
klarar man det hur länge som helst.
Lars Danielsson, 46, betongarbetare,
Stockholm:
Arbetsgivaren vill
inte ha ackord
på den firman som
jag jobbar på. Nyligen
var det en mätare ute,
han tyckte vi skulle ha
ackord. Jag kan tänka mig
stupstocken en tid, för att få ackordet.
Simon Brodin, 22, snickare, Karlstad:
Vi kommer att få
ackord på det jobb
jag har börjat på nu, i
Oslo. Om vi inte hade fått
ackord hade det varit värt
att gå på stupstockslön.
Men i så fall bara en månad
eller två. Man står inte ut hur länge som helst.
Gamla griniga gubbar
på Byggnadsarbetaren
■ Om vi nu har ingått ett avtal om
omställningsstöd så är det självklart
att vi ska använda oss av det och
göra det bästa möjliga av situationen.
Jag försäkrar hem och bil, jag är
med i a-kassan hur bra eller dåliga
dessa försäkringar än är. Omställningsstödet
är en ny del av våra
kollektiva avtal och försäkringar som,
om vi lär oss att handskas rätt med
dem, kan vara till hjälp vid arbetslöshet.
Men att som Byggnadsarbetaren
gör i artiklarna om ”Coachfällan” i
förra numret säga att det är kass och
inte leder till något är fel. Om de som
skrev avtalet inte hade tänkt att det
skulle vara bra så kan man ju säga att
det är fel. Men så tyckte de nog inte.
Min uppfattning är att det kan vara
till fördel för oss byggnadsarbetare, vi
kanske ska ge det en chans innan vi
skriver ner det helt. Om det finns saker
som inte fungerar så får vi väl rätta
till dem då. I artikeln och ledaren låter
Byggnadsarbetaren som gamla griniga
byggnadsarbetare, det kanske är dags
att gå vidare även för er.
BERNT
■ Jag är säker på att jag talar för
många, när jag säger att förtroendet
för Wanja Lundby-Wedin och Mona
Sahlin är mycket lågt, bland många
helt obefintligt.
Landsorganisationens och arbetarpartiets
talan förs av människor med
miljonlöner, som fjäskande flamsar
och smyger kring smulorna från
näringslivets bord. Karriärister som
SVAR: Jobbcoachning, där tonvikten
läggs på att lära arbetslösa
byggnadsarbetare att skriva cv, är
en ny företeelse i byggbranschen
som måste tåla att granskas även
journalistiskt.
Vi har intervjuat ett trettiotal
arbetslösa byggnadsarbetare och
bilden är tydlig: ytterst få arbetslösa,
om ens några alls, får jobb tack vare
ett prydligt cv. Byggjobb, där det
finns några, får man genom kontakter.
Därför våra kritiska slutsatser.
KENNETH PETTERSON
chefredaktör
Lundby-Wedin och Sahlin biter sig fast
xxxxxxxxxxx
Coachfällan
Magnus: ”KÄnns MEsT sOM DE FÖRsÖKER LuRa En PÅ PEngaR”
Arbetslöse snickaren Magnus Kristersson går hos
en jobbcoach. Han är inte ensam. I krisens spår
har antalet byggjobbare som får coachhjälp ökat i
tusental. Men coachernas hjälpverktyg är trubbiga och
riskerar till och med att bli en omväg i jakten på arbete.
Lundby-Wedin och Sahlin, som biter
sig fast som fästingar på sina poster,
skapar uppgivenhet, de blir ett alltför
hårt slag mot en arbetarrörelse som
redan går på knäna.
Låt en namninsamling gå runt
bland alla LO:s medlemmar för att
visa att förtroendet är brutet.
PLATTSÄTTARE
Uppsala
GRANSKAR
Byggnadsarbetaren nr 6, 2009.
SAXAT
FRÅN
WEBBEN
”Jag har flyttat
upp från Kalmar
till Götene. På
rasterna talas
bara trav, inget
om ackord, om
att få upp löner
eller var jobben
finns. Man får det
fack man gör sig
förtjänt av.”
UFFE I GÖTENE
”Om man skulle
rösta på Sverigedemokraterna
för att man blir
arbetslös, så degraderar
man sig
själv till en politisk
idiot.”
TOMMY
CARLSSON
”När facket bildades
en gång
stod alla på samma
nivå, sedan
utvecklades samma
kultur som
i företagen. De
enda som egentligen
håller en
anständig nivå är
de fackliga förtroendemän
som
utför sina uppdrag
med samma
lön som alla ute
på arbetsplatserna.”
KBJ
Facken måste
våga vara kritiska
■ I LO-tidningen nr 8/2008 skrev
LO:s utredare Ingemar Göransson
om nödvändigheten att påverka EU:s
politik och om den förvåning många
fackligt aktiva visat över att EU- och
EG-domar gått emot facken.
Försöken att stämpla kritiker av
EU:s politik som ”mot” – som i motståndare
eller motarbetande krafter
– leder fel.
Göransson påpekade det historielösa
i att tro att EU skapats som ett
välfärdsprojekt. Målet är att ”undanröja
nationella regler” och skapa frihet
för marknadskrafterna.
Att ”då se EU i första hand ett folkets
verktyg för demokrati och rättvisa
är i det närmaste naivt” menar han.
Bara med
kritisk analys ”Framgång
kan kampen om
makten över vinns bara
EU vinnas. Men:
genom
”arbetarrörelsen
måste stödja motstånd”
dem som vågar
kritisera ...”, för ”framgång kan bara
vinnas genom motstånd”.
Det motståndet kan vi visa genom
att rösta rätt i EU-valet – men det
räcker inte! Facken måste i remisserna
till Stråth-utredningen våga vara
kritiska, inte naivt tro på EU igen. Inte
blint förlita sig på politiska lösningar i
EU utan här och nu kräva att kollektivavtalens
status bevaras intakt. Trots
EU-domar. Och våga bli kallad att
vara mot, när det i själva verket innebär
att vara för, för kollektivets väl.
Framgång vinns bara genom motstånd!
STEFFE SLOTTIS
4 BYGGNADSARBETAREN NR 7 MAJ 2009
4-5_bodsnack1_07.indd 4 09-05-13 16.48.59