10.10.2014 Views

PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren

PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren

PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Christian dog på<br />

splittrat bygge<br />

Tippa och slå kompisarna<br />

i vår nya, kluriga frågesport<br />

1. 1 X 2<br />

2. 1 X 2<br />

3. 1 X 2<br />

Glasarbete: en<br />

evig utryckning<br />

Så håller<br />

du nyårslöftet<br />

46<br />

Så många byggnadsarbetares<br />

årslöner motsvarar<br />

Skanskas vd Johan<br />

Karlströms inkomst.<br />

”<strong>PAPPA</strong> <strong>LA</strong> <strong>ALDRIG</strong><br />

<strong>NER</strong> <strong>HAMMAREN”</strong><br />

Leif GW Persson om:<br />

✔ sin fars byggolycka ✔ klassresan<br />

✔ passionen för att lösa svåra brott<br />

NUMMER 1 | 19 JANUARI 2012 | www.byggnadsarbetaren.se


BLODSTOPPARENHETEN<br />

ÖGONAKUTEN<br />

PLÅSTERENHETEN<br />

Välkommen in i världens<br />

minsta akutmottagning.<br />

När olyckan är framme är varje sekund viktig. Vår nya generation<br />

Första Hjälpen-produkter är utvecklad för att du och dina<br />

medarbetare ska ha maximal beredskap på jobbet. Läs mer om<br />

världens minsta akutmottagning på www.rstaid.cederroth.com.<br />

Tack för din omtanke.<br />

Första Hjälpen för alla. Överallt.<br />

Nyheter! Luckor som håller produkterna<br />

fräscha och två extra fack för egna tillval.


TEXT: MARGITE FRANSSON<br />

FOTO: PER TRANÉ, ANNA<br />

SIMONSSON, PRIVAT,<br />

KRISTIANSTADSADB<strong>LA</strong>DET<br />

NUMMER 1 JANUARI 2012 ÅRGÅNG 63<br />

Välkommen!<br />

13 DOG PÅ DE<strong>LA</strong>T BYGGE<br />

16–21 Christian Wikström är en av 13 byggnadsarbetare<br />

som under de senaste två åren omkommit vid<br />

arbete på underentreprenad. ”Golvfolket, som Chrisse<br />

tillhörde, var inte värda någonting”, säger hans mamma<br />

Bittan Andersson. Skyddsombud varnar nu för<br />

ännu fler dödsfall på splittrade byggen.<br />

10–11 BYGGNYTT<br />

Byggnads säljer<br />

kontorslokaler<br />

för 130 miljoner<br />

Fyra förbund flyttar in på<br />

kontoret i Stockholm.<br />

22–23 GRANSKNING<br />

Bygghöjdarnas<br />

inkomst – vi<br />

har hela listan<br />

Skanskas vd toppar.<br />

24–25 TRÄNING<br />

Expertens bästa<br />

råd för att<br />

hålla ditt<br />

nyårslöfte<br />

26–29 ARBETSP<strong>LA</strong>TS<br />

De rycker ut när<br />

glasen spricker<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> följer<br />

med glasarbetare en dag.<br />

34–35 SÅ FUNKAR DET<br />

Följ plankans<br />

väg till<br />

limträbalk<br />

Träet blir starkt som stål.<br />

30–33 PORTRÄTT<br />

”Jag åkte ångvält.<br />

Allt var kolossalt<br />

spännande”.<br />

+<br />

9 BILDEN Läsarens mäktiga bild av arenabygget.<br />

Leif GW Persson om när han fick<br />

följa med sin pappa på bygget.<br />

36 TÄVLING Hitta bitarna som vi plockat från tidningen.<br />

37 GREJER & GREPP Hylsor nyckeln till ny väggteknik.<br />

38 EFTER JOBBET Så hittar du rätt bland alla kryssningar.<br />

41 BILDKRYSSET Alltid i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />

43 INBLICK Information från Byggnads.<br />

REDAKTIONEN:<br />

DÖDSOLYCKOR PÅ STYCKADE BYGGEN<br />

”CHRISSE<br />

FÖRSÖKTE<br />

SLÅ <strong>LA</strong>RM”<br />

De senaste<br />

två åren har<br />

13 byggnadsarbetare<br />

dött<br />

i arbete för<br />

underentreprenörer.<br />

Christian<br />

”Chrisse”<br />

Wikström, 26,<br />

var en av dem.<br />

Nu varnar<br />

skyddsombud<br />

för att fler kan<br />

skadas och<br />

dö, när allt<br />

fler byggen<br />

splittras upp.<br />

KIZZY ROCK SPE<strong>LA</strong>R INTE MER. Istället finns<br />

artistnamnet inristat i en gravsten på kyrkogården<br />

i Färila utanför Ljusdal. Bleka solstrålar når Bittan<br />

Andersson när hon tänder ett ljus för sin son,<br />

Christian ”Chrisse” Wikström. Han var betongarbetare<br />

och montör och förlorade livet efter en rasolycka<br />

i Solna, bara 26 år gammal. Vännerna och<br />

familjen minns killen som älskade hårdrock, som<br />

var glad och hjälpsam och aldrig rädd för att ta i.<br />

När olyckan hände arbetade han med montering<br />

på ett stort kontorsbygge vid den nya Arenastaden.<br />

Han arbetade åt en underentreprenör,<br />

precis som 12 andra byggnadsarbetare som dött i<br />

byggolyckor de senaste två åren. Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

granskning av 21 dödsolyckor.<br />

Och samtidigt varnar skyddsombud och experter<br />

för en utveckling där uppsplittrade byggen leder<br />

till en risk att ännu fler drabbas av svåra olyckor.<br />

Raset som tog Chrisses liv inträffade den 19 maj<br />

2011 och fortfarande utreds orsaken. Frågorna om<br />

26–29 30–33<br />

Glasarbetaren Micke Andrén hamrar<br />

bort fog i ett växthus.<br />

ANNA-LENA MATTSSON<br />

hur och varför det kunde ske är ständigt närvarande<br />

i familjen, hos Bittan Andersson, pappa Janne Wikström<br />

och storebror Niklas.<br />

Familjen känner vanmakt, sorg och ilska över att<br />

det kunde ske. Ända sedan förra hösten var Christian<br />

mycket kritisk till säkerheten på bygget och oroade sig<br />

för riskerna. Han ville bara bort därifrån.<br />

– Chrisse och flera arbetskamrater försökte slå<br />

larm, säger Bittan Andersson.<br />

Men hon säger att det bara handlade om tid och<br />

pengar. Att ingen lyssnade.<br />

– Golvfolket, som Chrisse tillhörde, de var<br />

bara slit och släng, inte värda någonting, säger hon.<br />

När han var hemma och hälsade på kom ständigt<br />

problemen upp; om byggdelar som inte passade. På<br />

vintern berättade han att de inte fick chansen att<br />

hacka bort is från balkfästena innan de skulle gjutas<br />

ihop. Bland det otäckaste tyckte hon var när han berättade<br />

om en sättning i huset där han jobbade.<br />

– Alla arbetare sprang för de var rädda för ras. Men<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 17<br />

Leif GW Persson berättar om sitt<br />

innehållsrika liv.<br />

MISSA INTE!<br />

Den kluriga tävlingen där du<br />

letar bitar (s 39).<br />

ANDERS G WARNE<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

redaktionssekreterare (vik)<br />

08-728 49 87 ● 070-627 60 84<br />

k.c@byggnadsarbetaren.se<br />

KENNETH PETTERSON<br />

chefredaktör, ansv. utgivare<br />

08-728 49 70 ● 070-607 56 97<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

JOHAN FYRK<br />

layoutansvarig<br />

08-728 49 77 ● 073-338 79 46<br />

j.f@byggnadsarbetaren.se<br />

CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON<br />

reporter<br />

08-728 49 76 ● 070-607 56 92<br />

c.n@byggnadsarbetaren.se<br />

PETER LEANDER<br />

reporter, brottslighet (vik)<br />

08-728 48 53 ● 070-245 04 30<br />

p.l@byggnadsarbetaren.se<br />

MARIA PERSSON<br />

reporter (vik)<br />

08-728 49 71 ● 073-338 70 42<br />

m.p@byggnadsarbetaren.se<br />

MARGITE FRANSSON<br />

reporter, arbetsmiljö<br />

08-728 49 74 ● 070-607 56 89<br />

m.f@byggnadsarbetaren.se<br />

JENNY BERGGREN<br />

reporter, arbetsrätt<br />

08-728 49 72 ● 070-664 49 00<br />

j.b@byggnadsarbetaren.se<br />

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Hagagatan 2, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Chrismark, 08-551 196 80<br />

TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPP<strong>LA</strong>GA 2010 114 900 KORREKTUR Michelle Bergman OMS<strong>LA</strong>G Anders G Warne<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 3


Bodsnack<br />

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se<br />

FRÅGAN<br />

Har Skanskas vd en rimlig inkomst?<br />

Adam Hedvall, 24 år, snickare,<br />

Borlänge<br />

Vissa har det bra.<br />

Jag tycker förstås<br />

inte att det låter rimligt.<br />

Det är ett stort ansvar<br />

och ett stort företag så<br />

det är klart han ska tjäna<br />

mer, annars tar ingen de<br />

jobben, men 14,8 miljoner låter mycket.<br />

Stefan Åstenius, 41 år, byggnadsplåtslagare,<br />

Alingsås<br />

Nej, det är det väl<br />

inte. Jag skulle<br />

också vilja tjäna så<br />

mycket. Men är en människa<br />

värd så mycket<br />

pengar för arbete gjort på<br />

ett år, kan man tänka. Det är<br />

en otrolig summa.<br />

På sidan 22 kan man läsa att han tjänade 46 gånger<br />

mer än en genomsnittlig byggnadsarbetarlön.<br />

Staffan Eriksson, 43 år, betongarbetare,<br />

Eskilstuna<br />

Nej, det tycker jag<br />

inte. Det är alldeles<br />

för mycket. Lite ansvar<br />

har de ju, men jag tycker<br />

inte de skulle ha mer än<br />

fyra, fem miljoner i alla<br />

fall. De sparkar ju folk och så<br />

tjänar de själva mer.<br />

Världens dyraste<br />

blomsterkvast<br />

■ Är extra kongressen<br />

2012 ett dyrt jippo<br />

för att avtacka Hans<br />

Tilly?<br />

Endast personval<br />

kommer att finnas<br />

på dagordningen. Alla<br />

övriga frågor som ska<br />

behandlas, beslutas på det<br />

ordinarie förbundsfullmäktigemötet.<br />

Också det nu i sommar<br />

2012.<br />

När det kommer till val av ny<br />

ordförande för förbundet, Hans<br />

Tilly ska ju gå i pension, så blir väl<br />

andre ordförande tillförordnad fram<br />

till den ordinarie kongressen 2014, det<br />

är väl därför man har en andre ordförande?<br />

På det sättet sparar vi massor<br />

av pengar. Hur mycket, frågar ni? Ja,<br />

det undrar vi med, för ingen som man<br />

frågar verkar veta, eller vill berätta i<br />

alla fall. Det gör ju att man blir bara<br />

mer misstänksam om att<br />

det är en betydande<br />

summa pengar.<br />

Vi tycker att man<br />

ute i regionerna<br />

borde bojkotta kongressen<br />

genom att inte utse<br />

eller skicka några kongressledamöter,<br />

utan bara skicka<br />

dem som sitter i förbundsfullmäktige.<br />

Vår uppmaning till alla medlemmar<br />

som sitter i regionfull-<br />

mäktige (representantskapet) är<br />

att inte skicka några kongressledamöter<br />

till kongressen 2012. Det här<br />

kan nog vara den dyraste blomsterkvast<br />

som någonsin delats ut. Vi gissar<br />

att den är värd hundratusentals<br />

kronor, kanske mer?<br />

MIKAEL ÖHLUND<br />

Medlemskretsarna Bureå/Lövånger<br />

Burträsk Ost<br />

region Västerbotten<br />

Tilly: Jag klarar mig utan avtackning<br />

Svar: Självklart kan det vara roligt att<br />

bli avtackad, men det är inte syftet<br />

med den extra kongressdagen.<br />

För det första tycker jag att en<br />

förbundsordförande ska vara kongressvald<br />

och inte tillförordnad under<br />

så lång tid som två år, det vill säga till<br />

ordinarie kongress 2014. För det andra<br />

har förbundet också gjort en omorganisation<br />

med bildandet av 11 regioner,<br />

där varje region ska ha en plats i förbundsstyrelsen.<br />

Det innebär att fyra<br />

nya ledamöter ska väljas till styrelsen.<br />

Jag lovar att för egen del klara mig<br />

utan avtackning, men tänk på dem<br />

som ska leda förbundet in i framtiden.<br />

De ska känna sig riktigt valda och ha<br />

mandat av en kongress.<br />

HANS TILLY<br />

Ordförande Byggnads<br />

SAXAT<br />

FRÅN<br />

WEBBEN<br />

”Det är bra att<br />

det blir krafttag<br />

mot svartjobb.<br />

Arbetsmiljön<br />

är inte prioriterad<br />

på svartbyggen.”<br />

PATRIK<br />

”När ska övriga<br />

medborgare förstå<br />

att det inte<br />

bara är våra<br />

jobb vi försöker<br />

skydda när vi vill<br />

att företag ska<br />

ha kollektivavtal<br />

och även sköta<br />

skatterna. Vi<br />

skyddar ju även<br />

skatteintäkter<br />

till hela samhället.”<br />

FREDRIK<br />

ANDERSSON<br />

”Stress kan<br />

bara lathundar<br />

få. Om man<br />

jobbar effektivt<br />

så får man tid<br />

över att förbereda<br />

nästa moment”.<br />

RILLE RÄV<br />

Svagt att inte<br />

vilja tycka till<br />

■ Hur i hela fridens namn kan vi kalla<br />

oss för en fackförening att räkna med<br />

när vi knappt förmår att engagera 3–4<br />

procent av medlemmarna.<br />

Vi vanliga knegare har en benägenhet<br />

att säga vad vi tycker, i bästa fall<br />

på jobbet och i värsta fall när vi sitter i<br />

våra hushåll och beklagar oss för dem<br />

vi bor ihop med, i stället för att ställa<br />

den enkla frågan på ett medlemsmöte:<br />

varför? Det som irriterar mig ännu<br />

mer är att ledande företrädare kan stå<br />

och säga saker som att man stärkt<br />

våra positioner gentemot arbetsgivaren,<br />

då blir man lite konfunderad.<br />

Är det så att man inte förstår bättre<br />

eller försöker man dölja sin egen<br />

svaga kompetens för att inte förlora<br />

sin försörjning, en försörjning som vi<br />

medlemmar betalar för.<br />

CHRISTAN JÖNSSON<br />

Gör någonting!<br />

■ Jag började på en liten firma för<br />

något år sedan och efter några månader<br />

framkom det att det var olika<br />

löner bland de anställda. Trodde i min<br />

enfald att alla hade samma, men icke,<br />

men man vågar ju inte ryta i.<br />

Härom veckan var facket ute och<br />

någon yppade om löneskillnaderna<br />

och så fick det inte vara, enligt facket.<br />

Men det är samma peng i lönekuvertet<br />

fortfarande, vad gör facket? Kontroll?<br />

Uppföljning? Ska man behöva gå ur<br />

facket för att få samma lön som de<br />

andra?<br />

MICKE ANDERSSON<br />

4 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls<br />

mellan dig och redaktionen om du använder signatur.<br />

LEDARE<br />

TYCK<br />

TILL PÅ<br />

NÄTET!<br />

Du lever farligare<br />

långt ner i kedjan<br />

Ju fler aktörer<br />

som finns,<br />

desto svårare blir<br />

det att hålla koll<br />

på säkerheten.<br />

OM DU ARBETAR HOS EN underentreprenör så utsätts du för<br />

större risker i jobbet än om du är anställd direkt hos något av de<br />

stora byggföretagen. Det visar vår granskning av de två senaste<br />

årens dödsolyckor i byggbranschen.<br />

Under de två senaste åren dödades ofattbara 21 byggnadsarbetare<br />

i jobbet – nästan en varje månad. 13 var anställda hos underentreprenörer.<br />

När byggen styckas upp i mindre delar blir resultatet<br />

en kedja av entreprenörer som hyr in underentreprenörer som i<br />

sin tur hyr in underentreprenörer – i vissa fall upp till fyra led.<br />

Det är en utveckling som påminner om den brittiska byggbranschen,<br />

med inhyrda enmansföretagare<br />

och där ”lagbasen” är en<br />

uthyrare som tar provision på att<br />

förmedla enmansföretagare. Där<br />

är lagarbete enligt svensk modell<br />

okänt, de enskilda enmansföretagarna,<br />

som till exempel monterar<br />

gipsväggar, ser bara till sin egen<br />

del. Där är vi inte ännu och förhoppningsvis når vi aldrig dit.<br />

Det säger sig självt att ju fler aktörer som finns, desto svårare<br />

blir det att hålla koll på säkerheten. Där ligger förklaringen till<br />

att så många anställda hos underentreprenörer dödas eller skadas<br />

i byggolyckor.<br />

ARBETSMILJÖN ÄR AKTUELL även i årets avtalsrö-<br />

relse. I dagarna inleds förhandlingarna om ett<br />

nytt avtal som ska ersätta det treårsavtal som<br />

ingicks i skuggan av finanskrisen 2009.<br />

Under 2010 fick LO-arbetare historiskt låga<br />

löneökningar, 2,3 procent, de lägsta på 55 år,<br />

enligt LO:s lönerapport för inkomståret 2010,<br />

även om reallönerna ökade något på<br />

grund av låg inflation. Den här gången<br />

gäller det inte bara höjda löner och<br />

ersättningar. Ett av Byggnads<br />

avtalskrav är en arbetsmiljöcertifiering,<br />

bland annat att alla<br />

anställda och arbetsledare<br />

ska inneha ett grönt kort<br />

för att över huvud taget<br />

få komma in på en byggarbetsplats.<br />

ROBUST SVENSK KVALITET<br />

Craftline TopQ Flexkniv<br />

Med tunnt böjbart blad<br />

www.moraofsweden.se<br />

Originalet sedan 1891<br />

Kenneth Petterson, chefredaktör<br />

MORAKNIV ® är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från<br />

Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.<br />

Köp originalet.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 5


ett<br />

Bodsnack<br />

2 TUM<br />

För Zlatans<br />

bok som<br />

fått unga<br />

killar att<br />

börja läsa.<br />

Jag klev ut i det okända<br />

– efter år av ursäkter<br />

Surdegar<br />

...<br />

IB<strong>LA</strong>ND MÅSTE MAN kasta sig ut i det okända.<br />

Det gjorde jag – efter flera år.<br />

Det tog mig massor med tid att komma till Indien.<br />

Fast jag så gärna ville. Jag ville resa dit för att skriva om<br />

byggnadsarbetare och asbest. Ändå kom jag aldrig i väg.<br />

Det kom så mycket emellan. Det dagliga jobbet. Alla<br />

grejer som skulle fixas hemma.<br />

En lunginflammation.<br />

Alltid fanns det något<br />

skäl till att det jag verkligen<br />

ville hela tiden sköts<br />

upp. Ändå låg tanken<br />

där i bakhuvudet, ändå<br />

planerade jag att jag<br />

snart skulle resa.<br />

”Och så ska jag göra<br />

reportaget i Indien”, sa<br />

Allt fanns<br />

på plats, förberedelserna<br />

var<br />

påbörjade. Men<br />

lik förbannat<br />

gick åren.<br />

jag på planeringsmöte efter planeringsmöte. Till slut<br />

hörde jag själv hur ihåligt det lät. Bidragande till förseningen<br />

var också tvivlet. Hur skulle jag få allt i lås?<br />

Skulle jag kunna göra ett bra jobb?<br />

JAG VILLE SÅ GÄRNA berätta för er läsare om hur<br />

människor i Indien utsätts för livsfara genom asbestfibrerna.<br />

Inte minst efter alla år som jag skrivit om<br />

asbest i Sverige. Allt fanns på plats, min chef ville att<br />

jag skulle åka, förberedelserna var påbörjade. Men lik<br />

förbannat gick åren.<br />

Tills en dag när jag verkligen bestämde mig att<br />

nu eller aldrig. Nu skulle jag sluta vara en som bara<br />

snackar. Och då föll alla bitar plötsligt på plats. Jag fick<br />

hjälp och dessutom ressällskap och lyckades äntligen<br />

boka min biljett till omgivningens stora förundran.<br />

Så åkte jag och mötte byggnadsarbetare och deras<br />

familjer och fick i höstas äntligen skriva om den verklighet<br />

som jag så länge velat skildra.<br />

DÅ BLEV JAG nästan arg på mig själv. Varför oroade<br />

jag mig? Varför väntade jag? Jag skulle gjort det här<br />

för länge sedan. Precis likadant är det<br />

med massor av saker. Det är så lätt<br />

att skjuta upp stort som smått. Att<br />

börja träna, byta bostad, ringa den<br />

där kompisen man inte hört av på<br />

åratal. Ofta handlar det bara om att<br />

bestämma sig och börja med att ta<br />

ett litet första steg.<br />

Ibland skjuts saker upp för vi<br />

vill ha garantier för hur saker och<br />

ting ska bli.<br />

– Go with an open mind, (res<br />

med ett öppet sinne) sa en av<br />

mina indiska kontakter innan jag<br />

åkte.<br />

Jag tog ett steg ut i det okända<br />

och gjorde det.<br />

MARGITE FRANSSON – reporter<br />

TIPSA<br />

OM KLIPP!<br />

j.f@byggnads<br />

arbetaren.se<br />

YOUTUBE-KLIPPET<br />

Världens största träruckel<br />

FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus fall<br />

efter<br />

på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning<br />

ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s<br />

Världens<br />

arbetsplats vid största<br />

regementet trähus,<br />

i Strängnäs. Polisen<br />

högre uppger att än olyckan många inträffade skyskrapor, i samband med att en<br />

finns byggnadsställning i ryska Archangelsk.<br />

revs. Enligt Arbetsmiljöverket<br />

Se tog historien lärlingen bort om skydds hur räcket ägaren när han skulle kasta<br />

skräp tappade i containern.<br />

kontrollen över<br />

bygget, på grund av<br />

fängelsestraff och<br />

pengabrist.<br />

FÖR ATT SE KLIPPET:<br />

Klicka på länken på<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

891!<br />

Så många svar fick<br />

vi i förra numrets<br />

tomtetävling.<br />

Tack för alla fantastiska<br />

kort och<br />

mejl! Grattis Klas<br />

Lundqvist (Backe)<br />

och Olof Johansson (Fagerfjäll) till var sin jacka från<br />

Milwaukee.<br />

6 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


©<br />

TEGERA ® 9126 TEGERA ® 299<br />

Kylan slår till när du minst anar det. Slå tillbaka i år! Med hjälp av<br />

sköna TEGERA ® vinterhandskar från Ejendals håller du dig varm<br />

och säker. En del vill ha handskar som syns, andra vill ha diskreta.<br />

Någon föredrar latex, för vissa är MICROTHAN+ det som<br />

känns bäst. Välj ditt hemliga vapen, och ge kylan en match. Se<br />

bara till att det står TEGERA ® på handsken.<br />

www.ejendals.com


Sju frågor<br />

VEM:<br />

ÅLDER:<br />

YRKE:<br />

SARA JONSSON<br />

23 ÖSTERSUND<br />

BOR:<br />

G<strong>LA</strong>SMÄSTARE<br />

AKTUELL:<br />

NOMI<strong>NER</strong>AD TILL ”ÅRETS FACKLIGA HJÄLTEDÅD”<br />

PÅ LO:S UNGDOMSFORUM I SLUTET AV 2011,<br />

B<strong>LA</strong>ND ANNAT FÖR STORT ENGAGEMANG.<br />

”Ungdomar är så drivna”<br />

LINDA HÅKANSSON<br />

1. Du nominerades till facklig hjälte av Zandra<br />

Larsson som också deltog på ungdomsforumet.<br />

Vad tror du fick henne att nominera<br />

just dig?<br />

– Hon och jag sitter med i LO:s ungdomskommitté<br />

i Östersund så vi har jobbat vid sidan av varandra i<br />

några år. Jag vet inte varför hon nominerade mig, men<br />

jag antar att det har med ungdomsfrågor att göra.<br />

2. Vad har du för fackliga uppdrag nu?<br />

– Jag sitter i Byggnads centrala ungdomsgrupp, i LO:s<br />

ungdomskommitté i Östersund och så är jag ordinarie<br />

i Byggnads repskap här.<br />

3. Tidigare var du en ovanligt ung sektionsordförande,<br />

har du lämnat den posten?<br />

– Ja, jag bestämde mig för att köra bara ungdomsfrågor.<br />

Jag tycker det är roligast. Ungdomar är så<br />

drivna, det är roligt att se dem komma igång. Det<br />

andra hinner man jobba med sedan. Jag är ju bara<br />

23 år.<br />

4. Vilka tycker du är de viktigaste fackliga<br />

frågorna just nu?<br />

– Avtalsrörelsen är förstås viktig även för ungdomar.<br />

En annan viktig fråga är att få in ungdomar i repskapet.<br />

5. Du har nyligen varit på LO:s ungdomsforum.<br />

Vad gör man där?<br />

– Man går på seminarier. Den här gången handlade<br />

det mycket om hur man syns i medierna. Och så är<br />

det ju ett sätt att bygga nätverk att vara där. Det var<br />

ungefär 20 personer från Byggnads som deltog.<br />

6. I nomineringen beskrivs du som en ”stor<br />

förebild för många”. Har du själv några förebilder<br />

när du jobbar fackligt?<br />

– Dennis Henningsson (Byggnads internationella sekreterare)<br />

tycker jag är helt otrolig. Han har hjälpt mig<br />

jättemycket med ungdomsfrågorna. Och ombudsmännen<br />

på avdelningen är också förebilder.<br />

Sara Jonsson på LO:s ungdomsforum. ”Den här gången handlade det mycket om hur<br />

man syns i medierna”, berättar hon.<br />

7. Vad jobbar du med i yrkeslivet nu?<br />

– Jag är ju glasmästare, men jag är arbetslös just<br />

nu. Nu vikarierar jag på dagis. Jag vill förstås jobba<br />

som glasmästare, men det blir alltid mindre jobb på<br />

vintern.<br />

JENNY BERGGREN<br />

8 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


SKICKA<br />

BILDEN!<br />

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. Mejla den med en kort<br />

beskrivning till: j.f@byggnadsarbetaren.se eller sms:a till: 073-338 79 46.<br />

Bilden<br />

MANGE <strong>LA</strong>RSSON<br />

Här reser<br />

sig arenan<br />

■ Mange Larsson har<br />

tagit denna mäktiga<br />

bild på arenabygget vid<br />

Globen. Grattis Mange,<br />

dina två dubbeltriss<br />

kommer med posten!<br />

Fota en jobbarkompis<br />

– vinn<br />

presentkort för<br />

300 kr på<br />

XL-bygg<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 9


Byggnytt<br />

Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />

Byggnads säljer<br />

FYRA FACKFÖRBUND FLYTTAR<br />

IN PÅ KONTORET I STOCKHOLM<br />

DE FLYTTAR IN<br />

Byggnads säljer delar av<br />

förbundskontoret för 130<br />

miljoner kronor. Köpare är<br />

fyra av förbunden inom 6F.<br />

6F, samarbetet mellan Byggnads<br />

och fem andra fackförbund,<br />

rycker allt närmare.<br />

En del av processen är att fem<br />

av förbunden ska göra besparingar<br />

genom att sitta i gemensamma<br />

lokaler. Efter diskussioner har<br />

förbunden nu bestämt sig för att<br />

bygga gemensamt bo i Byggnads<br />

nuvarande förbundskontor på Hagagatan<br />

i Stockholm. Ett krav från<br />

de andra förbunden var då att de<br />

inte skulle hyra av Byggnads utan<br />

få köpa loss ytor motsvarande<br />

förbundens storlek. Något som<br />

Byggnads nu gått med på.<br />

– Det blir en bra lösning där de<br />

andra förbunden känner att de då<br />

flyttar in på lika villkor som Byggnads.<br />

Samtidigt har de alternativ<br />

vi tittat på haft högre hyresnivåer,<br />

säger Niklas Rengen, ekonomichef<br />

på Byggnads.<br />

BYGGNADS ÄGER hälften av<br />

kontorshuset där förbundskontoret<br />

är inrymt. Den andra delen<br />

ägs av Kommunal. Däremot<br />

disponerar Byggnads i dag enbart<br />

35 procent av hela ytan och det<br />

är den delen som nu ska styckas<br />

upp och säljas ut. Störst del köper<br />

Seko. De ska betala 74 miljoner<br />

för drygt 37 procent, Fastighets<br />

handlar 14 procent av ytan för 28<br />

miljoner kronor, Elektrikerna 9<br />

procent för 18 miljoner kronor<br />

och Målarna drygt 5 procent för<br />

10 miljoner kronor. Byggnads<br />

behåller själva drygt 34 procent<br />

av ytan. Det sjätte förbundet inom<br />

6F, Transport, har sedan tidigare<br />

hoppat av den administrativa<br />

delen av 6F som bland annat<br />

omfattar samlokalisering.<br />

Byggnads kommer efter affären<br />

att minska sitt ägande av kontorshuset<br />

från 50 procent till 27<br />

procent. Om något av förbunden<br />

inom 6F i framtiden vill sälja<br />

sin del har Byggnads förtur till<br />

återköp.<br />

DE 130 MILJO<strong>NER</strong> kronorna ska<br />

även i fortsättningen placeras i<br />

fastigheter.<br />

– Vi har inte bestämt något<br />

ännu, men möjligen gör vi en avbetalning<br />

på de lån som finns på<br />

fastigheten där förbundskontoret<br />

ligger eller så placerar vi kapitalet<br />

i någon annan fastighet, säger<br />

Niklas Rengen.<br />

Försäljningen beräknas vara<br />

klar tidigast i sommar.<br />

Att de fem förbunden får plats<br />

på Hagagatan har blivit möjligt<br />

sedan tidningen Kommunalarbetaren<br />

och a-kassorna för<br />

Kommunal och Byggnads lämnar<br />

lokalerna.<br />

– Vi kommer att sitta trängre<br />

än vad vi gör i dag och i vissa fall<br />

kommer det kanske bli ett öppet<br />

kontorslandskap. På så sätt kommer<br />

ytorna att utnyttjas effektivare,<br />

säger Niklas Rengen.<br />

CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON<br />

GAM<strong>LA</strong> GRANNAR<br />

■ Seko,<br />

Elektrikerna,<br />

Fastighets och<br />

Målarna.<br />

Här, på Hagagatan 2 i Stockholm, kommer Byggnads att sitta tillsammans med<br />

E<br />

Skadad och i rullstol men utan skadestånd<br />

■ Lärlingen Andreas Nilsson skadade sig så illa vid ett takarbete att han<br />

blev rullstolsburen. Men han får inget skadestånd. Det slår Värmlands<br />

tingsrätt fast i en dom. Enligt domen är det de anställda själva som valt<br />

att sätta upp en provisorisk ställning utan fallskydd. Tingsrätten var<br />

inte enig. Bland annat ansåg domaren att företaget låtit bli att göra en<br />

riskbedömning av det aktuella arbetet.<br />

Färre medlemmar – men tappet minskar<br />

■ Byggnads medlemskår minskade förra året med 4 335 personer.<br />

Nedgången var starkast i början av året. För december redovisas en liten<br />

minskning med 81 medlemmar. Tendensen att flera avdelningar visar<br />

upp plussiffror på månadsbasis blir allt tydligare. Under december<br />

redovisade 7 av 20 avdelningar/regioner upp ett ökat antal medlemmar.<br />

Totalt hade Byggnads den sista december 106 013 medlemmar.<br />

10 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


för 130 miljoner<br />

NY ÄGARFÖRDELNING<br />

Kommunal ...50 %<br />

Byggnads ......27 %<br />

Seko ................ 13 %<br />

Fastighets .......5 %<br />

Elektrikerna .3,2 %<br />

Målarna ........ 1,8 %<br />

Ny ägarbild för<br />

förbundskontoret<br />

på Hagagatan 2.<br />

SAMARBETET 6F<br />

Jobbar med att<br />

bilda opinion<br />

■ 6F är ett samarbete<br />

mellan de sex LO-förbunden<br />

Byggnads, Seko,<br />

Elektrikerna, Fastighets,<br />

Transport och Målarna.<br />

Samtliga kommer att<br />

samarbeta när det gäller<br />

opinionsbildning.<br />

■ Transport har däremot<br />

hoppat av det mer långtgående<br />

samarbetet där<br />

förbunden ska samlokaliseras<br />

och ha en gemensam<br />

administration.<br />

■ De fem förbunden har<br />

startat ett gemensamt<br />

servicebolag – Fasab<br />

(Facklig Administration i<br />

Samverkan 6F AB) – för<br />

att uppnå samordningsfördelar.<br />

JOHAN FYRK<br />

Elektrikerna, Seko, Fastighets och Målarna. ”De andra förbunden känner att de flyttar in på lika villkor som Byggnads”, säger Niklas Rengen, ekonomichef.<br />

Byggkonkurser i höjden – sedan vände det<br />

■ Antalet konkurser i byggbranschen ökade något under 2011 jämfört<br />

med 2010.<br />

För byggbranschens del så började året med stora konkursuppgångar,<br />

men under andra halvan vände det. Till slut hamnade alltså antalet<br />

byggkonkurser under 2011 på 971, vilket var bara två fler än under 2010<br />

(969 konkurser).<br />

Byggnads stämmer för en halv miljon<br />

■ Byggnads har stämt byggbolaget Tripulado SIA i Arbetsdomstolen.<br />

Man har bland annat ett lönekrav på 492 000 kronor. Tripulados vd<br />

Carl Kjellberg har tidigare sagt att han tycker att facket gör fel som<br />

jämför bolagets bruttolön med svenska bruttolöner.<br />

Kjellberg räknar in traktamentet i förtjänsten, vilket inte är brukligt<br />

enligt svenska avtal.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 11


Byggnytt<br />

Stenhård kamp<br />

AD-domarnas utfall för<br />

Byggnads:<br />

ÅR SEGER FÖRLUST<br />

2007 1 0<br />

2008 0 3<br />

2009 3 3<br />

2010 6 3<br />

2011 0 2<br />

10<br />

vunna<br />

Totalt 07–11<br />

11<br />

förluster<br />

NÄTFRÅGAN<br />

Blir bygget sämre med fler<br />

aktörer?<br />

Bygglöner (kr/tim)<br />

Industrilöner (kr/tim)<br />

NEJ, inte alls: 11 %<br />

Nästa fråga: Fortsätter du att träna efter midsommar?<br />

RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE<br />

JA, definitivt: 89 %<br />

LÖNEMATCHEN: BYGG VS. INDUSTRI<br />

155,5<br />

156,4<br />

159,4<br />

156,3<br />

158.5<br />

KÄL<strong>LA</strong>: SCB<br />

149,1<br />

152, 1<br />

152,2 152,3<br />

153,3<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr 1 2009, nr 1 2010 och nr 1 2011.<br />

AD-matchen<br />

allt hårdare<br />

BYGGNADS FÖRLORADE TVÅ FALL 2011<br />

Två förluster är Byggnads<br />

facit i Arbetsdomstolen<br />

2011. Samtidigt har förbundet<br />

lämnat in 17 nya stämningar<br />

och stämts i tre fall.<br />

Sett över fem år är läget väldigt<br />

jämnt. Byggnads har vunnit tio<br />

fall och förlorat elva i Arbetsdomstolen<br />

(AD). 2011 växte dock<br />

endast stapeln med förluster.<br />

Bara två fall med Byggnads som<br />

part avgjordes i rätten och båda<br />

dömdes alltså till arbetsgivarsidans<br />

fördel.<br />

I det ena fallet krävde Byggnads<br />

löner till arbetare på ett<br />

hotellbygge i Örebro. Enligt<br />

domen faller anspråken då det är<br />

oklart om det stämda företaget<br />

hade arbetsgivaransvaret. I det<br />

andra fallet krävdes lön gällande<br />

en period då en arbetare inte<br />

anvisats arbete. Men domstolen<br />

gick på arbetsgivarens linje; att<br />

mannen i själva verket inte stått<br />

till förfogande och därmed saknade<br />

rätten till lön.<br />

Sägas ska också att Byggnads<br />

under förra året fick igenom sina<br />

krav i sex fall, främst gällande<br />

löner. Men tvisterna är egentligen<br />

inte prövade i rätten utan<br />

dömdes till fackets fördel då de<br />

stämda företagen inte lämnat sin<br />

version.<br />

SAMTIDIGT LÄMNADE Byggnads<br />

in 17 stämningar mot 13<br />

företag under 2011. Över hälften<br />

av dem innehöll krav på saknade<br />

löner och ersättningar. Ett företag<br />

krävs exempelvis på närmare<br />

en miljon i löner och ersättningar<br />

till sammanlagt 13 arbetare, ett<br />

annat på en halv miljon som<br />

tre arbetare ska dela på. Sammanlagt<br />

kräver Byggnads de 13<br />

stämda företagen på drygt 4,5<br />

miljoner i olika typer av skadestånd.<br />

Förra året var summan<br />

nästan tio gånger så hög. Nivån<br />

drogs då upp av en rekordstor<br />

stämning som skulle ha avgjorts<br />

i rätten under 2011, men som i<br />

stället slutade med förlikning.<br />

Förra året stämdes Byggnads<br />

också tre gånger av arbetsgivarsidan.<br />

Det gällde lönetvister och en<br />

fråga om avtalstolkning.<br />

JENNY BERGGREN<br />

OKT -10 JAN -11 APR -11 JULI -11 OKT -11<br />

Snittlöner för byggindustrin och tillverknings-, gruv- och mineralindustrin.<br />

Alla löner är timlöner. Övertidsersättning ingår inte.<br />

BI sågar fackets lönekrav<br />

■ Byggnads och Sveriges Byggindustrier, BI, har utväxlat avtalskrav.<br />

Byggnads avtalskrav ställer sig bakom LO:s samordning, vilket innebär<br />

löneökningar på 3,5 procent.<br />

En viktig punkt för Byggnads är också att kravet på retroaktiva<br />

löner lyfts in i avtalsrörelsen.<br />

När det gäller arbetsmiljön fortsätter Byggnads att driva kravet<br />

på certifiering. BI skriver i ett pressmeddelande att de anser att<br />

Byggnads lönekrav är för höga. Avtalsförhandlingarna inleds den 23<br />

februari.<br />

■ Så många regioner finns det numera i Byggnads. Från<br />

och med den första januari i år har Byggnads avdelningar<br />

ersatts av elva regioner.<br />

Syftet är att rationalisera och få mer tid för fackligt<br />

11arbete.<br />

R<br />

EgoCut skärbord<br />

gör isolerjobbet snabbt, lätt och tätt<br />

– steglös inställning<br />

– vinkelskärning<br />

– hopfällbart<br />

– bärbart<br />

Kan beställas hos<br />

välsorterade byggleverantörer!<br />

EgoCut Industri AB<br />

Tel: 0501-20407, • E-post: egocut@telia.com • Hemsida: www.egoindustri.nu<br />

12 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


TIPSA<br />

OSS!<br />

tel: 08 728 49 87 ● e-post: k.c@byggnadsarbetaren.se<br />

Här stoppades bygget<br />

FALLRISK ENLIGT BYGGNADS – REGELRÄTT ENLIGT ARBETSMILJÖVERKET<br />

Byggnads i Göteborg ansåg<br />

att det innebar risker<br />

med ett för stort avstånd<br />

från takfoten ner till ställningen.<br />

Arbetsmiljöverket<br />

däremot ansåg att ställningen<br />

var byggd enligt<br />

regelverket.<br />

– Vi följer bara reglerna och då<br />

är det två meter som gäller, säger<br />

Claes Hällqvist, arbetsmiljöinspektör<br />

i Göteborg.<br />

När Hans Stevander, arbetsmiljöansvarig<br />

på Byggnads, kom<br />

till en byggarbetsplats i centrala<br />

Göteborg upptäckte han att det<br />

var ett stort avstånd från takfoten<br />

till ställningen. Han stoppade<br />

takbygget.<br />

– Jag tycker att det finns en<br />

Konflikten som pågått<br />

under en längre tid mellan<br />

Handels och Byggnads<br />

på avdelningen i<br />

Gävle är löst. Flera personer<br />

har slutat och Byggnads<br />

blickar framåt.<br />

Den långvariga och infekterade<br />

konflikten som funnits på<br />

Byggnads avdelning i Gävle är<br />

över, enligt Byggnads. Poul-Erik<br />

Jensen, regionalt skyddsombud<br />

på Handels, säger att han ska<br />

meddela Arbetsmiljöverket<br />

att Handels inte längre driver<br />

frågan.<br />

– Vi tar tillbaka det vi tidigare<br />

sagt eftersom Byggnads har<br />

vidtagit åtgärder. Men vi kommer<br />

att kräva att företagshälsovården<br />

även fortsättningsvis har<br />

koll på den psykosociala miljön.<br />

I BÖRJAN AV oktober gjorde<br />

Arbetsmiljöverket en inspektion<br />

oskriven regel om att det inte ska<br />

vara mer än 50 centimeter, men<br />

här var avståndet 1,2 meter.<br />

Hans Stevander tror att<br />

skadorna skulle bli allvarliga för<br />

dem som ramlar ut över kanten.<br />

Han ser även en fara för dem<br />

som kommer med fart från taket<br />

och ramlar ut genom eller över<br />

skyddsräcket på ställningen och<br />

ner till marken.<br />

– Jag påpekade bristen och ville<br />

att den skulle åtgärdas, men då<br />

kom Arbetsmiljöverket och sa att<br />

ställningen är byggd enligt regelverket.<br />

Jag tycker att fallhöjden är<br />

alldeles för hög.<br />

STOPPET AV takbygget hävdes<br />

efter kort tid. Men Hans Stevander<br />

har överklagat beslutet till<br />

förvaltningsdomstolen.<br />

Konflikten i Gävle löst<br />

efter trakasserierna<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> under<br />

hösten 2011.<br />

av arbetsmiljön på arbetsplatsen.<br />

Orsaken var att Handels hävdade<br />

att deras medlemmar<br />

hade trakasserats på arbetsplatsen.<br />

Anita Nordström, sektionschef<br />

på Arbetsmiljöverket i<br />

Falun, var med. Hon berättar<br />

att de möttes av en ny situation.<br />

– Flera personer hade slutat<br />

eller skulle sluta.<br />

Vid årsskiftet trädde den nya<br />

regionen GävleDala i kraft och<br />

Byggnads skriver i ett pressmeddelande<br />

att man nu blickar<br />

framåt.<br />

MARIA PERSSON<br />

– Jag tycker att riskerna är så<br />

höga att det krävs nya bestämmelser.<br />

PÅ ARBETSMILJÖVERKET<br />

tycker man att det är bra att Byggnads<br />

överklagar.<br />

– Vi måste hålla oss till de<br />

Norgips Humidboard 2.0<br />

Den nya generationens våtrumsskiva<br />

Nytt ytskikt för bättre arbetsmiljö!<br />

Nytt ytskikt för bättre hantering!<br />

Betydligt minskad mängd fibrer!<br />

Montera på Norgips dB+ reglar för ett helt säkert våtrum!<br />

Ingen mikrobiell tillväxt kan påvisas vid provning på SP<br />

Uppfyller egenskapskrav och kompatibilitet enligt BKR & GVK<br />

Lansering våren 2012!<br />

www.norgips.se<br />

Avståndet från takfoten<br />

till ställningen<br />

var över en meter.<br />

regler som finns i dag. Ur ergonomisk<br />

synpunkt är det bra<br />

för plåtslagaren att ställningen<br />

är lägre, men det är självklart<br />

värre för dem som eventuellt<br />

ramlar ner från taket, säger Claes<br />

Hällqvist.<br />

CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON<br />

HANS STEVANDER<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 13


Byggnytt<br />

HALLÅ DÄR!<br />

JENS BRY<strong>NER</strong><br />

som är en av sex<br />

nyrekryterade<br />

medarbetare<br />

på Byggnads<br />

medlemscenter<br />

som drar i gång<br />

på riktigt i maj.<br />

Vad ska du göra?<br />

– Ge facklig rådgivning i avtals-<br />

och försäkringsfrågor till<br />

exempel. Knyta nya medlemmar<br />

till oss och rädda kvar<br />

dem som är på väg ut. Jag<br />

kommer att ha lite specialansvar<br />

för förtroendevalda.<br />

Varför behövs ni?<br />

– På ett mindre eller medelstort<br />

företag saknas facklig<br />

organisation och då är det<br />

avdelningen medlemmen<br />

vänder sig till. Men det är<br />

svårt för vanliga medlemmar<br />

att komma i kontakt med sina<br />

avdelningar visade en enkät<br />

som gjordes innan centret<br />

startades.<br />

Hur har du förberett dig?<br />

– Jag tar med mig den erfarenhet<br />

jag har. Jag är träarbetare<br />

och har arbetat som<br />

förtroendevald i många år.<br />

Jag har varit mb-ledamot och<br />

huvudskyddsombud på NCC.<br />

Vi i gruppen kompletterar<br />

varandra.<br />

Vad tror du att den vanligaste<br />

frågan kommer att vara?<br />

– Arbetstiden. Det har det<br />

varit på NCC. Olika frågor<br />

om ledighetslagar. Men även<br />

arbetsmiljöfrågor.<br />

Ska det bli roligt?<br />

– Ja, jättespännande! Det är<br />

kul att få vara med från början.<br />

MARIA PERSSON<br />

Fångarna ska få<br />

chansen på bygget<br />

Anstalten Storboda erbjuder<br />

arbetsmarknadsutbildning<br />

för sina intagna. 15<br />

veckor ska ge kompetens<br />

för att gå som lärling i<br />

byggbranschen.<br />

Arbetsförmedlingen har konstaterat<br />

att det kommer att råda brist<br />

på arbetskraft, rivare, snickare<br />

och plattsättare, i byggsektorn<br />

framöver.<br />

Därför har en arbetsmarknadsutbildning<br />

startats på Storboda<br />

som är ett fängelse några mil norr<br />

om Stockholm.<br />

Storbodaanstalten, där de intagna erbjuds arbetsmarknadsutbildning.<br />

– DET ÄR BRA att de försöker<br />

byta bana, det är positivt. Har<br />

man suttit inne så har man sonat<br />

sitt straff och ska anses oskyldig.<br />

Det viktiga är bara att det säkerställs<br />

att de som gått utbildningen<br />

har en bra grund att stå på när<br />

de kommer ut till en arbetsplats,<br />

säger Christer Carlsson, ledamot<br />

i styrelsen för Byggindustrins<br />

yrkesnämnd, Byn.<br />

Första kursomgången påbörjades<br />

i november 2011 och ska vara<br />

klar i mars 2012. Utbildningen<br />

är 15 veckor lång och ska ge<br />

grundläggande kompetens för att<br />

arbeta inom bygg. Tre omgångar<br />

av utbildningen med tio elever i<br />

varje är planerade på Storboda i<br />

nuläget.<br />

De som vill gå utbildningen söker<br />

själva och får inte ha en färdig<br />

yrkesutbildning sedan tidigare. De<br />

måste också ha en strafftid som<br />

innebär att de friges villkorligt<br />

inom tio månader från det att<br />

utbildningen avslutats.<br />

MARIA PERSSON<br />

OLYCKSRONDEN: Fick benet under grävmaskin<br />

5 DECEMBER 2011: En man fick<br />

ett ben under en grävmaskinsskopa<br />

vid en arbetsplatsolycka<br />

i centrala Stockholm.<br />

Mannen fördes till sjukhus<br />

efter olyckan.<br />

8 DECEMBER 2011: En 32-årig<br />

man fick lättare skador när<br />

han fick armeringsjärn över sitt<br />

vänstra ben. Mannen fördes i<br />

ambulans till sjukhus. Olyckan<br />

inträffade i Piteå.<br />

19 DECEMBER 2011: En takarbetare<br />

ramlade under sitt<br />

arbete i Stockholm. Mannen var<br />

uppe på taket, men föll inte ner<br />

på marken. Mannen fick smärtor<br />

i bröstet och ont i en arm.<br />

KRIMINALVÅRDEN<br />

Dödsolyckan på vindkraftverket kan leda till åtal<br />

En montör dödades vid<br />

byggandet av ett vindkraftverk<br />

i Jämtland. Nu begär<br />

Arbetsmiljöverket åtalsprövning.<br />

Anmälan riktar sig mot vindkraftbyggaren<br />

Enercon, i vars bygglag<br />

montören ingick, via ett bemanningsföretag.<br />

Vid olyckan föll en<br />

31-årig montör 11,5 meter och<br />

avled omedelbart.<br />

Mannen byggde vindkraftverket<br />

som består av flera betongsegment.<br />

I samband med arbeten skulle<br />

montören klättra på stegar inuti<br />

betongfundamentet. En orsak<br />

till olyckan var att stegarna inte<br />

var korrekt sammanfogade, utan<br />

att löparen kunde falla ut och<br />

montören trilla ner. Att de inte<br />

satt samman berodde på att delar<br />

lossats vid arbete för att justera<br />

ett segment.<br />

ARBETSMILJÖVERKET har<br />

också ställt omfattande krav på<br />

förbättringar i arbetsmiljön vid<br />

Enercons arbetsplatser i landet<br />

där vindkraftverk byggs. Efter<br />

olyckan konstaterade verket att<br />

arbetstagarna inte hade tillräckliga<br />

kunskaper om hur arbetet<br />

med att uppföra vindkraftverk ska<br />

ske utan risk för olycksfall.<br />

En åklagare kommer nu att<br />

göra en rättslig prövning om ärendet<br />

ska drivas vidare.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

14 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


Bala utesluts ur BI: ”Beklagligt”<br />

Byggnads har under en<br />

längre period haft en konflikt<br />

med byggföretaget<br />

Bala. Sveriges Byggindustrier<br />

(BI) har nu uteslutit<br />

Bala, men Byggnads tycker<br />

att BI skjuter ifrån sig problemet.<br />

2007 gick det polska byggföretaget<br />

Bala med i arbetsgivarorganisationen<br />

Sveriges Byggindustrier<br />

(BI). Ett år senare hamnade<br />

Byggnads avdelning i Göteborg<br />

i konflikt med Bala eftersom<br />

företaget inte försäkrat sina arbetare.<br />

Byggnads lade ett så kallat<br />

tilltänkt veto mot Bala.<br />

2011 FICK BA<strong>LA</strong> ett kontrakt<br />

med NCC på det nya rättsjukhuset<br />

som byggs i Göteborg. Kort därefter<br />

fick Byggnads i Göteborg reda<br />

på att Bala struntat i att betala<br />

försäkringen åt sina anställda,<br />

och facket lade<br />

därför ytterligare<br />

ett veto mot Bala.<br />

Ungefär samtidigt<br />

som konflikten<br />

i Göteborg drev<br />

även Byggnads i<br />

Malmö en tvist<br />

mot Bala.<br />

På ett bygge<br />

i Lund hade företaget betalat ut<br />

för låga löner till, åtminstone, nio<br />

byggnadsarbetare.<br />

I TVISTERNA MED Byggnads<br />

har Bala representerats av BI.<br />

Men efter alla problem med Bala<br />

har nu BI uteslutit företaget ur sin<br />

organisation.<br />

Något som både Byggnads i<br />

Göteborg och Malmö är missnöjda<br />

med.<br />

– Det är beklagligt. De finns ju<br />

fortfarande kvar på marknaden.<br />

Andra medlemmar i BI kommer<br />

ju fortsätta att anlita dem. Genom<br />

www.montanashop.se<br />

Ola<br />

Månsson.<br />

Roland<br />

Ljungdell.<br />

att stänga ute<br />

Bala skjuter BI<br />

bara ifrån sig<br />

problemet, säger<br />

Roland Ljungdell,<br />

ordförande<br />

på Byggnads i<br />

Malmö.<br />

BI:s vd Ola<br />

Månsson tycker<br />

inte att Byggnads har rätt att<br />

kritisera dem för att man utesluter<br />

Bala.<br />

– VI HAR STRIKTA regler för<br />

våra medlemmar, och de har vi för<br />

att det ska vara en seriös och sund<br />

byggbransch. Följer man inte våra<br />

regler blir man utestängd. Om<br />

företaget inte har betalat ut rätt<br />

löner har de inte gjort rätt för sig,<br />

säger han.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har förgäves<br />

sökt Bala för en kommentar.<br />

PETER LEANDER<br />

NYHET!<br />

Rimec krävs på<br />

miljonbelopp<br />

■ Skatteverket kräver bemanningsföretaget<br />

Rimec på cirka<br />

elva miljoner kronor i obetalda<br />

skatter och avgifter för 2007 och<br />

2008. Beslutet från Skatteverket<br />

innebär att Rimec ska betala in<br />

arbetsgivaravgifter på 6 miljoner<br />

kronor plus skattetillägg på 1,2<br />

miljoner kronor för år 2006. För<br />

2007 ska de betala in arbetsgivaravgifter<br />

på 3 miljoner och ett<br />

skattetillägg på drygt 600 000.<br />

Byggnads och Rimec har haft<br />

flera kontroverser de senaste<br />

åren. Facket har hävdat att Rimec<br />

inte gör rätt för sig när det gäller<br />

skatter och avgifter samt att<br />

de dumpar lönenivån. Senaste<br />

bataljen där förbundet begärde<br />

stora summor i skadestånd förlorade<br />

Byggnads då de tvingades<br />

till en förlikning.<br />

Rimec är nu inhyrda av NCC<br />

på ombyggnaden av kraftverket<br />

Hissmofors.<br />

DAMMFRITT FIX GER EN<br />

RENARE OCH<br />

HÄLSOSAMMARE<br />

ARBETSMILJÖ.<br />

Kontakta Bostik för mer information på<br />

tel 042-19 50 00 eller besök www.bostik.se.<br />

R<br />

UNIVERSALPRODUKT TILL<br />

FOGNING, LIMNING<br />

OCH TÄTNING<br />

Tänk kvalitè, miljö<br />

och ekonomi<br />

Du hittar<br />

R -produkterna i Bygg-,<br />

Järn-, Färg-, och Rörfackhandeln.<br />

Se återförsäljarlista på www.novatech.nu Tlf 031-135490<br />

94x60_TEC7_SE_2012.indd 1 29.12.2011 13:54:54<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 15


DÖDSOLYCKOR PÅ SPLITTRADE BYGGEN<br />

”CHRISSE<br />

FÖRSÖKTE<br />

SLÅ <strong>LA</strong>RM”<br />

De senaste<br />

två åren har<br />

13 byggnadsarbetare<br />

dött<br />

i arbete hos<br />

underentreprenörer.<br />

Christian<br />

”Chrisse”<br />

Wikström, 26,<br />

var en av dem.<br />

Nu varnar<br />

skyddsombud<br />

för att fler kan<br />

skadas och<br />

dö, när allt<br />

fler byggen<br />

splittras upp.<br />

TEXT: MARGITE FRANSSON<br />

FOTO: PER TRANÉ, ANNA<br />

SIMONSSON, PRIVAT,<br />

KRISTIANSTADSADB<strong>LA</strong>DET<br />

KIZZY ROCK SPE<strong>LA</strong>R INTE MER. Istället finns<br />

artistnamnet inristat i en gravsten på kyrkogården<br />

i Färila utanför Ljusdal. Bleka solstrålar når Bittan<br />

Andersson när hon tänder ett ljus för sin son,<br />

Christian ”Chrisse” Wikström. Han var betongarbetare<br />

och montör och förlorade livet efter en rasolycka<br />

i Solna, bara 26 år gammal. Vännerna och<br />

familjen minns killen som älskade hårdrock, som<br />

var glad och hjälpsam och aldrig rädd för att ta i.<br />

När olyckan hände arbetade han med montering<br />

på ett stort kontorsbygge vid den nya Arenastaden.<br />

Han arbetade åt en underentreprenör,<br />

precis som 12 andra byggnadsarbetare som dött i<br />

byggolyckor de senaste två åren. Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

granskning av 21 dödsolyckor.<br />

Och samtidigt varnar skyddsombud och experter<br />

för en utveckling där uppsplittrade byggen leder<br />

till en risk att ännu fler drabbas av svåra olyckor.<br />

Raset som tog Chrisses liv inträffade den 19 maj<br />

2011 och fortfarande utreds orsaken. Frågorna om


hur och varför det kunde ske är ständigt närvarande<br />

i familjen, hos Bittan Andersson, pappa Janne Wikström<br />

och storebror Niklas.<br />

Familjen känner vanmakt, sorg och ilska över att<br />

det kunde ske. Ända sedan förra hösten var Christian<br />

mycket kritisk till säkerheten på bygget och oroade sig<br />

för riskerna. Han ville bara bort därifrån.<br />

– Chrisse och flera arbetskamrater försökte slå<br />

larm, säger Bittan Andersson.<br />

Men hon säger att det bara handlade om tid och<br />

pengar. Att ingen lyssnade.<br />

– Golvfolket, som Chrisse tillhörde, de var<br />

bara slit och släng, inte värda någonting, säger hon.<br />

När han var hemma och hälsade på kom ständigt<br />

problemen upp; om byggdelar som inte passade. På<br />

vintern berättade han att de inte fick chansen att<br />

hacka bort is från balkfästena innan de skulle gjutas<br />

ihop. Bland det otäckaste tyckte hon var när han berättade<br />

om en sättning i huset där han jobbade.<br />

– Alla arbetare sprang för de var rädda för ras. Men<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 17


Bittan Andersson minns sin son ”Chrisse” med bilder.<br />

”Det var och<br />

är fortfarande<br />

inte tillräckligt<br />

uppstyrt på<br />

bygget”.<br />

TOMAS KULLBERG, SKYDDSOMBUD<br />

PÅ BYGGETTAN I STOCKHOLM, ÄR<br />

INTE FÖRVÅNAD ÖVER ATT OLYCK-<br />

AN MED CHRISTIAN WIKSTRÖM<br />

SKEDDE.<br />

Tomas Kullberg, skyddsombud på Byggettan, vid bygget där Christian Wikström omkom.<br />

Han var mycket kritisk till säkerheten vid tiden för olyckan.<br />

21<br />

PERSO<strong>NER</strong><br />

Så många har omkommit<br />

i byggolyckor de senaste<br />

två åren.<br />

cheferna skrek: ”tillbaka och jobba”.<br />

Det var också en ständig tidspress.<br />

– På grund av alla fel tog allt längre tid. Men ändå<br />

skulle tidsplanen hållas, berättar storebror Niklas.<br />

Familjen menar att Christian kan ha varit extra<br />

utsatt, som anställd hos en entreprenör i kedjan.<br />

Det finns en press att hålla tiderna samtidigt som de<br />

skulle parera för felen som uppstod i andra led.<br />

Som <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s granskning i förra<br />

numret visade går trenden i byggbranschen mot en<br />

allt större uppsplittring av byggena. Det bekräftas<br />

av en rundringning som <strong>Byggnadsarbetaren</strong> gjort<br />

till regionala skyddsombud i Byggnads 11 regioner.<br />

Samma åsikt har också representanter inom Arbetsmiljöverket.<br />

Det kan vara lokala variationer men<br />

trenden pekar åt samma håll. Allra tydligast är det<br />

runt de större städerna. Fler byggen delas upp i långa<br />

entreprenörskedjor. Arbeten som traditionellt gjorts<br />

av de stora bolagen som gipsväggar, inredningar med<br />

mera läggs ut på underentreprenörer. Till det kommer<br />

att bemanning blir allt vanligare och att enmansföretagare<br />

plockas in för sig eller i grupp.<br />

SAMTIDIGT VARNAR MÅNGA skyddsombud för att<br />

denna utveckling kan leda till fler olyckor.<br />

– Kanske är 75 procent av byggena här uppsplittrade.<br />

Ofta fungerar det inte, för att den som har<br />

samordningsansvaret inte kan hålla ihop säkerheten.<br />

Ansvarsområden faller mellan stolarna och varje företag<br />

ser bara till sin egen lilla del, säger Tomas Kullberg,<br />

regionalt skyddsombud på Byggettan i Stockholm.<br />

Med många aktörer blir det svårare att hålla koll på<br />

hur säkerheten sköts i alla led, vilket ställer enorma<br />

krav på den som har samordningsansvaret.<br />

Finn Örstavik är en av forskarna bakom en ny,<br />

norsk, rapport som slår fast att det blir stora säker-<br />

18 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


”VI STÄLLER<br />

KRAV PÅ<br />

SÄKERHET”<br />

Christian Wikström berättade ofta om problemen och den stora tidspressen på bygget vid<br />

Arenastaden i Solna.<br />

hetsrisker med uppsplittring. Också i Norge pågår<br />

samma utveckling som i Sverige. Där är byggena delade<br />

i många delar och anställnings- och arbetsvillkor<br />

skiljer mellan arbetarna.<br />

– Det leder till att säkerhetsarbetet blir mer omfattande,<br />

hela arbetssituationen blir oöversiktlig, ansvarsförhållandena<br />

blir oklara och hela arbetsmiljön<br />

sämre, säger Finn Örstavik.<br />

Detta, anser han, görs av ekonomiska skäl och för<br />

att företagen vill vara flexibla och snabbt kunna öka<br />

och minska arbetskraft. Men, samtidigt är medaljens<br />

baksida att det får negativa effekter på säkerhet och<br />

arbetsmiljö.<br />

MÅNGA MIL FRÅN FÄRI<strong>LA</strong> och Christians familj står<br />

Tomas Kullberg utanför arbetsplatsen där Christian<br />

dog. Flera stora huskroppar formar nya kontorshus.<br />

Vid olyckan stod Christian på tionde våningen i ett av<br />

husen till kontorsbygget. En kran hade precis lagt på<br />

en förtillverkad betongdel till trappan. Vittnen hörde<br />

att Christian skrek ”Nej”. Sedan rasade trappdelarna<br />

med dominoeffekt. Han föll 28 meter och hamnade<br />

delvis under rasmassor. Skadorna var så svåra att han<br />

sedan avled.<br />

Tomas Kullberg säger att han tyvärr inte är förvånad<br />

över att olyckan kunde hända.<br />

– Det var och är fortfarande inte tillräckligt uppstyrt<br />

på bygget. Då är det särskilt allvarligt om man<br />

inte lyssnar på varningssignaler från de anställda.<br />

Han har agerat på arbetsplatsen förra vintern då<br />

montörer saknade skydd och har reagerat över att det<br />

fanns hål i bjälklagen och att arbetsplatsen inte värmdes<br />

upp mitt i vintern. Cirka 200 personer arbetar här<br />

i dag. Totalentreprenör är Peab som har underentreprenörer<br />

i flera led. Enligt företaget kommer totalt<br />

drygt 200 entreprenörer att ha arbetat i projektet.<br />

n Enligt <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

kartläggning skedde 13<br />

av 21 dödsolyckor<br />

på<br />

underentreprenad<br />

(se nästa<br />

uppslag).<br />

Sveriges<br />

Byggindustrier<br />

anser Björn<br />

att mer<br />

Samuelson.<br />

riskfyllda arbeten kan vara<br />

orsak till olyckorna.<br />

– Underentreprenörer har<br />

ofta jobb som kan vara farliga,<br />

som till exempel installationsjobb.<br />

Ofta får de nog<br />

arbeta under förhållanden<br />

som är mer provisoriska,<br />

säger Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert<br />

på Sveriges<br />

Byggindustrier.<br />

Samtidigt, berättar han,<br />

är en större andel av byggnadsarbetarna<br />

anställda av<br />

underentreprenörer. Maria<br />

Johansson, arbetsmiljöchef<br />

på Peab, säger att företaget<br />

alltid tar ansvar för sina<br />

underentreprenörer, oavsett<br />

om Peab samordnar skyddet<br />

på hela arbetsplatsen<br />

eller inte.<br />

Men hur ska olyckorna<br />

minskas?<br />

– Vi ställer krav på<br />

underentreprenörernas säkerhetsarbete<br />

vid upphandlingar,<br />

kontrollerar att detta<br />

följs och de är till exempel<br />

med vid våra skyddsronder<br />

och genomgångar på<br />

arbetsplatsen, säger hon.<br />

Lars-Gunnar Larsson, arbetsmiljöchef<br />

på NCC, har<br />

letat mönster i olyckorna<br />

bland sina underentreprenörer,<br />

utan att lyckas.<br />

– Men vi ska hindra<br />

olyckor på våra arbetsplatser<br />

oavsett om det är egen<br />

eller extern personal. Det<br />

kan vi göra genom att bli<br />

ännu tydligare i kravställandet<br />

på kompetens och<br />

säkerhet hos dem vi anlitar<br />

och genom att bli bättre i<br />

våra uppföljningar.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 19


SÅ MÅNGA<br />

HAR DÖTT<br />

PÅ BYGGEN<br />

DE SENASTE<br />

TVÅ ÅREN<br />

n Övriga<br />

dödsolyckor.<br />

n Inhyrd<br />

egen<br />

företagare.<br />

1<br />

4<br />

7<br />

2010: 12 DÖDA<br />

n Arbetade<br />

hos underentreprenörer.<br />

n Anställd i<br />

bemanningsföretag.<br />

n Övriga<br />

dödsolyckor.<br />

– Här finns entreprenörer i minst tredje och fjärde<br />

led, säger Tomas Kullberg.<br />

Enligt Niclas Brantingson, pressansvarig på Peab,<br />

avvaktar man Arbetsmiljöverkets rapport om olyckan.<br />

– Det har funnits brister runt vissa saker, och då<br />

har man tagit tag i det och vidtagit åtgärder för att få<br />

en bättre arbetssituation, säger han.<br />

TOMAS KULLBERG säger att utvecklingen mot fler<br />

entreprenörer är densamma hos alla de stora byggföretagen<br />

Skanska och NCC och Peab och hos byggledningsföretag.<br />

Som exempel på andra dödsolyckor vid<br />

arbetsplatser med många entreprenörer nämner han<br />

olyckor i Kista och Liljeholmen i Stockholmsområdet.<br />

Christian Wikström var anställd av Betong &<br />

Smide. Företaget var anlitat för montaget och i sin<br />

tur en underentreprenör till Betongmästarna, som<br />

ansvarade för kontorshusets stomme.<br />

Två röda ljus brinner framför bilderna på Christian<br />

på köksbordet i Färila. Bittan Andersson glömmer<br />

aldrig dagen när hon måste kasta sig i en taxi och åka<br />

mot Stockholm. Vid orten Tönnebro i Söderhamn<br />

slutade vännerna att höra av sig med samtal och sms.<br />

– Då förstod jag att det var slut, säger hon.<br />

– Vi vill veta sanningen om Chrisses död, det får<br />

inte glömmas bort. Man trodde aldrig att detta kunde<br />

hända. Nu måste byggbranschen se till att det aldrig<br />

händer igen.<br />

Hon blickar ner mot fotot på sin son på gravstenen<br />

och på inskriptionen på stenen, en strof från hans<br />

favoritlåt: ”… the flame still burns” .<br />

Hans låga brinner fortfarande.<br />

Så här såg det ut efter raset där trappdelarna föll. Christian Wikström föll 28 meter och hamnade under<br />

rasmassorna. Han avled senare av skadorna. Vittnen hörde att Christian skrek ”Nej” just före fallet.<br />

ANSVARSFÖRDELNING<br />

Arbetsgivaren<br />

har ansvaret<br />

n Byggherren har ansvaret<br />

för samordningen<br />

av arbetsmiljön. Detta<br />

delegeras ofta till entreprenören.<br />

Denne kan<br />

i sin tur kräva säkerhet<br />

av underentreprenören<br />

när man skriver kontrakt.<br />

Arbetsgivaren har alltid<br />

det direkta ansvaret<br />

för säkerheten för sina<br />

anställda.<br />

20 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


1<br />

2<br />

6<br />

2011: 9 DÖDA<br />

n Arbetade<br />

hos underentreprenörer.<br />

n Anställd i<br />

bemanningsföretag.<br />

n Övriga<br />

dödsolyckor.<br />

6<br />

1 1<br />

13<br />

TOTALT: 21 DÖDA<br />

n Inhyrd<br />

egen<br />

företagare.<br />

n Arbetade<br />

hos underentreprenörer.<br />

DÖDSOLYCKORNA OFTA<br />

LÅNGT <strong>NER</strong> I BYGGKEDJAN<br />

Mer än hälften av dem, som dog i<br />

byggolyckor de senaste två åren,<br />

arbetade hos underentreprenörer.<br />

Åtta av 13 dog på arbetsplatser som<br />

leddes av något av de stora byggbolagen.<br />

Många som jobbar för underentreprenörer<br />

lever farligt på bygget. Av de 21 personer<br />

som dog i byggolyckor 2010–2011, arbetade<br />

13 hos underentreprenörer, visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

granskning. Ytterligare två<br />

var inhyrda eller inlånade av den som hade<br />

ansvaret för bygget. Sju var egna företagare.<br />

– Jag tror det finns en stor risk att det<br />

farliga jobbet på byggen läggs ut på underentreprenörer,<br />

säger Jan Swedberg, ansvarig<br />

för samordning av byggtillsyn inom Arbetsmiljöverket.<br />

MER ÄN HÄLFTEN AV DEM, 8 av 13, som<br />

dog i arbete hos underentreprenörer, jobbade<br />

på arbetsplatser under något av de största<br />

byggbolagen; NCC, Peab eller JM. I vissa fall<br />

var underentreprenörerna direkt anlitade<br />

av storföretagen, i andra fall var de anlitade<br />

av andra underentreprenörer i kedjan. Det<br />

rörde sig om sju olyckor med åtta dödsfall.<br />

Fyra personer dog i tre olyckor på NCC och<br />

tre omkom i olyckor på Peab-byggen. (En av<br />

dem var anställd av Peab men utlånad till en<br />

underentreprenör). JM hade en dödsolycka<br />

bland underentreprenörer. Men dödsfallen<br />

var färre bland dem som var direkt anställda<br />

i de stora bolagen. Två NCC-anställda dödades<br />

i byggolyckor under perioden.<br />

Jan Swedberg tycker att det är oroväckande<br />

med de många dödsfallen bland underentreprenörer,<br />

liksom Jens Bryner, handläggare<br />

för arbetsmiljö inom NCC:s centrala<br />

mb-grupp.<br />

– De svåra olyckorna och tillbuden inträffar<br />

oftast hos våra underentreprenörer och<br />

sidoentreprenörer och det har vi tagit upp<br />

med företaget.<br />

Han tycker att NCC måste ta ett större<br />

ansvar för sina underentreprenörer.<br />

– De får oftast en alldeles för dålig introduktion<br />

i säkerhet och arbetsmiljö när de<br />

kommer till våra arbetsplatser. Företaget<br />

kräver säkerhet, men kontrollerar inte<br />

tillräckligt att det efterlevs. Jag tycker vi ska<br />

ta underentreprenörernas anställda på lika<br />

En 20-årig brandskyddsmontör skadades<br />

så svårt att han senare avled vid byggandet<br />

av Kristianstads Arena. Den omkomne<br />

var anställd hos en underentreprenör på<br />

NCC:s bygge.<br />

stort allvar som våra egna, säger han.<br />

Framför allt vill han öka medvetenheten<br />

om säkerhet hos många underentreprenörer.<br />

Han tror att det kommer att bli allt vanligare<br />

att sälja ut jobb till underentreprenörer<br />

eller bemanning.<br />

– Men på vissa arbetsplatser, där NCC inte<br />

har egna anställda utan bara bemanning och<br />

underentreprenörer har vi inte tillträde till<br />

arbetsplatsen. Det vill vi ha för att säkerställa<br />

att jobbet blir säkert utfört.<br />

Tommi Hakala, mb-representant på Peab,<br />

vill också få rätt att ingripa på fler företag.<br />

– I dag har vi bara rätt att verka i det egna<br />

bolaget. Men jag skulle önska att vår fackliga<br />

skyddsorganisation även kunde hjälpa och<br />

stötta kolleger på företag längre ner i kedjan,<br />

säger han.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 21


LÖNEGRANSKNING<br />

Tjänar som<br />

46<br />

på ett<br />

bygge<br />

Skanskas vd Johan Karlström tjänar 46 gånger mer än en genomsnittlig<br />

byggnadsarbetare. Sverige är i dag ett av de länder där inkomstklyftorna<br />

växer mest.<br />

TEXT: PETER LEANDER FOTO: SKANSKA ILLUSTRATION: JOHAN FYRK, COLOURBOX<br />

”SVENSKA LÖ<strong>NER</strong> FÖLJER DEN INTERNATIONEL<strong>LA</strong> TRENDEN”<br />

SÅ GJORDE VI<br />

■ Vi har granskat vdlönerna<br />

på Sveriges<br />

största bygg- och vvsföretag<br />

under 2010.<br />

Alla inkomster avser<br />

taxerad förvärvsinkomst.<br />

2010 TJÄNADE SKANSKAS VD, Johan Karlström,<br />

14 800 000 kronor. Det är fyra miljoner kronor mer<br />

än vad han tjänade 2009. 2010 låg samtidigt medelårsinkomsten<br />

för en byggnadsarbetare på 319 000<br />

kronor. Johan Karlström tjänade alltså 46 gånger mer<br />

än den genomsnittlige byggnadsarbetaren. Näst mest<br />

tjänade NCC:s före detta vd Olle Ehrlén, som under<br />

2010 kammade in närmare tio miljoner kronor.<br />

Den som rent procentuellt tagit det största löneklivet<br />

är Infranords vd Niclas F Reinikainen. 2010 hade<br />

han en inkomst på 2 479 300, vilket är en ökning med<br />

103 procent jämfört med 2009. Detta, förklarar hans<br />

pressekreterare, beror på att Niclas F Reinikainen<br />

gick från en tjänst som divisionschef på det statligt<br />

ägda Banverket till att bli vd för Infranord.<br />

Mats Paulsson, numera före detta vd på Peab, var<br />

den vd som under 2010 hade störst kapitalinkomst -<br />

27,5 miljoner kronor. Även 2009 låg han i topp med<br />

23,5 miljoner kronor. Men den stora klyftan, mellan<br />

byggnadsarbetare och de mest välbetalda vd:arna, är<br />

inte på något sätt unik för byggsektorn.<br />

Enligt en granskning som LO-tidningen har gjort<br />

gick det förra året 32 industriarbetarlöner på en<br />

genomsnittlig vd-lön. Utvecklingen för storbolagens<br />

vd:ar har sedan början av 90-talet rusat i höjden. Då<br />

gick det omkring 20 industriarbetarlöner på en vd-lön.<br />

– Jag skulle inte vara förvånad om utvecklingen ser<br />

likadan ut inom byggsektorn, säger LO-ekonomen<br />

Torbjörn Hållö.<br />

HAN HÄNVISAR TILL en nypublicerad OECD-rapport<br />

där Sverige lyfts fram som ett av de länder där<br />

klassklyftorna växer mest. Detta beror på att Sveriges<br />

gränser öppnats mer mot resten av världen, som till<br />

exempel EU-inträdet.<br />

– En konsekvens har blivit att även svenska löner<br />

följt den rådande internationella trenden med ökade<br />

inkomstklyftor. De lägsta lönerna har pressats nedåt<br />

och de högsta har rusat uppåt, säger Torbjörn Hållö.<br />

Om du undrar vad Johan Karlström tycker om att<br />

han tjänar 46 gånger mer än en byggnadsarbetare,<br />

får du tyvärr fortsätta undra. Pressavdelningen på<br />

Skanska meddelar att Johan Karlström inte svarar på<br />

frågor om sin inkomst.<br />

22 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


Johan Karlströms inkomst<br />

=<br />

46 byggarbetares<br />

snittinkomst<br />

KARLSTRÖM, EHRLÉN OCH SKOGLUND I TOPP<br />

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSFÖRETAG<br />

Namn, företag Inkomst -10 Ändring (%) Kapitalinkomst (kr)<br />

Johan Karlström, Skanska 14 826 400 38 1 231 125<br />

Olle Ehrlén*, NCC 9 956 400 46,7 -<br />

Johan Skoglund, JM 6 507 500 31,9 20 442<br />

Anders Danielsson, Skanska Sv 4 473 500 22 44 809<br />

Mats Paulsson*, Peab 4 397 600 0,4 27 542 784<br />

Thomas Carlsson, NCC Sv 4 237 200 32,6 -<br />

Göran Landgren, NCC Roads 3 534 100 1,5 -<br />

P-O Wedin*, Svevia 3 123 200 1,7 211 500<br />

Per-Ingemar Persson, Veidekke 2 849 700 -2,9 67 864<br />

Niclas F Reinikainen, Infranord 2 479 300 103 -<br />

Mats O Paulsson*, Oden** 2 230 400 -71,9 962 069<br />

Robert Röder, Strukton Rail 1 469 000 8,8 -<br />

Magnus Jonasson*, Balfour Beatty Rail 1 761 100 -4,4 41 008<br />

VVS<br />

Torbjörn Torell*, Bravida 5 427 200 -9,6 4 012 853<br />

Håkan Bergkvist*, NVS Installation 4 548 200 16,7 5 095 737<br />

Fredrik Sederholm*, YIT Sverige 2 414 500 15,1 11 522<br />

Erling Pålsson, Sydtotal 1 470 600 -16,6 426 381<br />

ARB.GIVARORGANISATIO<strong>NER</strong>NA<br />

Namn, organisation Inkomst -10 Ändring Kapitalinkomst<br />

Bo Antoni*, BI 1 898 200 0,9 2 070 931<br />

Hampe Mobärg, ME 1 392 300 8,3 -<br />

Roine Kristiansson, VVS Företagen 1 385 500 0,7 -<br />

Thomas Dahlberg, PLR 785 200 26,4 14 837<br />

Per Sjöhult, GBF 782 200 -0,2 -<br />

*Har under 2011 slutat som vd. ** Har bytt namn till Strabag.<br />

UTVECKLINGEN JÄMFÖRT MED VD-LÖ<strong>NER</strong>NA<br />

46<br />

29<br />

34<br />

2008 2009<br />

2010<br />

■ Så många byggarbetarlöner gick det på den högsta vd-lönen i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

granskning av VD-lönerna.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 23


TRÄNING EFTER NYÅR<br />

Hur gick det med nyårslöftet om<br />

träningen?<br />

Många är fyllda av energi första<br />

träningsdagarna, men sedan<br />

stannar löpbanden ett efter ett.<br />

Idrottspsykologen Johan Plates<br />

bästa tips: Skryt om din träning!<br />

TEXT: CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON FOTO: JOHAN FYRK, COLOURBOX<br />

EXPERTENS TIPS FÖR ATT FIXA NYÅRSLÖFTET<br />

DET ÄR<br />

trångt i landets<br />

träningslokaler<br />

dagarna efter årsskiftet.<br />

Träningsivern är stor och det<br />

konsumeras årskort och energidrycker<br />

i massor. Men ganska snabbt<br />

tunnas leden ut och efter några veckor<br />

återgår allt till det normala. Samma personer<br />

som tränade hela förra året fortsätter, medan<br />

de andra faller ifrån, som vanligt.<br />

Johan Plate är en av landets främsta idrottspsykologer<br />

och har arbetet med många av landets<br />

sportstjärnor. Han har några grundläggande<br />

knep som förbättrar oddsen för att den som<br />

börjar träna verkligen orkar fortsätta. De två<br />

viktigaste handlar om att göra det offentligt, då<br />

blir det svårare att smita undan.<br />

– Det är väldigt bra att berätta för omgivningen<br />

att man börjat träna. Då blir det en<br />

social kontroll och därmed en liten press<br />

som gör att många går och tränar även fast<br />

de känner ett visst motstånd.<br />

DET ANDRA KNEPET där omgivningen<br />

utnyttjas handlar om att börja<br />

träna tillsammans med andra, till<br />

exempel innebandy eller badminton<br />

med jobbarkompisar.<br />

– Det är samma drivkraft<br />

som ligger bakom. Är man<br />

med i ett sammanhang är<br />

Vår reporter Peter Leander basunerar här ut för<br />

det svårare att komma<br />

alla läsare att han har kommit i gång med träningen.<br />

undan. Det är lite<br />

Mejla honom gärna om några veckor och kolla om<br />

snack om ”match-<br />

han håller löftet: p.l@byggnadsarbetaren.se.<br />

erna” och det gör<br />

det roligare att motionera, säger Johan Plate.<br />

Ett annat sätt att få motivation för att träna längre<br />

än en vecka är att ha tydliga mål. Det kan handla om<br />

att siktet är inställt på ett speciellt lopp eller att gå ner<br />

ett visst antal kilo. Med målstyrd träning är det viktigt<br />

med delmål och belöningar. För det första gäller att<br />

sätta ett slutmål som är realistiskt. Sedan är det viktigt<br />

med delmål på vägen.<br />

– Om en person bestämmer sig för att gå ner tio kilo<br />

kan det vara lämpligt att göra det under ett år. Det blir<br />

ett kilo per månad förutom två ”frimånader” på sommaren<br />

då det kan vara gott med lite kött från grillen.<br />

BELÖNINGAR SKA DE<strong>LA</strong>S UT när varje delmål uppnås.<br />

Johan Plate tycker att det kan vara lämpligt att unna sig<br />

något extra, kanske en weekendresa med sin käresta.<br />

Förr i tiden var kroppsarbete vanligare och kvällarna<br />

blev en tid för återhämtning. Även i dag är många trötta<br />

efter jobbet efter åtta timmar på kontoret utan rörelser.<br />

Att sätta sig framför TV:n och koppla av är många<br />

gånger mer lockande än att packa träningsväskan.<br />

– En liten siesta på 15–20 minuter efter jobbet är<br />

inte fel. Inte längre, men för hjärnan motsvarar det tre<br />

timmars nattsömn. Sedan är det betydligt lättare att<br />

komma i väg, säger Johan Plate.<br />

För den som ändå vill ”fuska” lite med träningen<br />

en dag så tycker han att det ibland kan räcka med att<br />

man går till jobbet eller kliver av bussen någon station<br />

tidigare. Det ersätter inte träningen, men bidrar<br />

till att ändå hålla kroppen igång. Och det är viktigt.<br />

– Kroppen är det största motståndaren när<br />

träningen börjar, men det gäller bara i början av träningsperioden.<br />

Efter ett par månader så säger kroppen<br />

i stället att den vill träna – träningen blir ett behov.<br />

Det är den tröskeln som är så svår att komma över, men<br />

väl där så går det lättare.<br />

24 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


Klipp ut och spara!<br />

Johan Plates<br />

tips för att<br />

fortsätta träna<br />

6 fortsätta träna<br />

SÄG TILL AL<strong>LA</strong><br />

ATT DU ÄR I GÅNG<br />

■ Tala om för hela världen att<br />

du börjar träna. Då ökar den<br />

sociala kontrollen och vännerna<br />

frågar hur det går<br />

KÄMPA PÅ–<br />

DET VÄNDER<br />

■ Håll ut ! Efter ett par månader<br />

vänder det. Endorfinerna<br />

som bildas under träningen<br />

kommer att leda till att kroppen<br />

skriker efter mer träning.<br />

TRÄNA<br />

I GRUPP<br />

■ Börja<br />

gärna röra<br />

på dig tillsammans<br />

med andra.<br />

Då blir det<br />

svårare<br />

att smita<br />

undan även<br />

under dagar<br />

då träningslusten<br />

är<br />

låg.<br />

SE UPP FÖR<br />

TV:N – DIN<br />

VÄRSTA<br />

FIENDE<br />

■ Den som vill<br />

döda träningslusten<br />

ska sätta sig<br />

och se på TV. Den<br />

som hamnar i soffan<br />

har en tendens<br />

att bli kvar där hela<br />

kvällen<br />

BELÖNA DIG SJÄLV<br />

MED EN OXFILÉ<br />

■ Sätt upp tydliga<br />

mål och delmål som<br />

är möjliga att uppnå<br />

och var frikostig<br />

med belöningar.<br />

Varför inte lite oxfilé<br />

när första kilot är<br />

borta?<br />

TA EN TUPPLUR – OCH PIGGNA TILL IGEN<br />

■ Ta en tupplur på 15–20 minuter efter jobbet. Hjärnan piggnar till<br />

och då brukar lusten och orken att träna komma.<br />

NÄTFRÅGAN<br />

Fortsätter du<br />

träna efter<br />

midsommar?<br />

www.byggnads<br />

arbetaren.se<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 25


EN DAG MED EN G<strong>LA</strong>SARBETARE<br />

G<strong>LA</strong>SK<strong>LA</strong>R<br />

G<strong>LA</strong>S<br />

från morgon<br />

till kväll<br />

Michael Andrén byter ut en ruta i råglas på Gamla Orangeriet vid Frescatiområdet.<br />

Plåtslagare hade råkat spräcka glaset under takarbete.<br />

26 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


G<strong>LA</strong>SARBETAREN MICHAEL ANDRÉN GÖR UTRYCKNINGAR VARJE DAG<br />

Snabba jobb över hela Storstockholm, på upp till tio olika ställen om dagen.<br />

Det är ingen ovanlighet för glasarbetarna Michael Andrén och Anders<br />

Holmene.<br />

– Man vet aldrig i förväg vad som ska hända under dagen. Men det är ju det<br />

som är kul, säger Michael.<br />

TEXT: TOMMY HARNESK FOTO: ANNA-LENA MATTSSON<br />

DET ÄR TIDIG MÅNDAGSMORGON och dagens<br />

första uppdrag delas ut hos Nybergs Glas & Metall i<br />

Farsta i södra Stockholm. För Michael Andrén och<br />

Anders Holmene blir det först en trasig fönsterruta<br />

inne i stan, och därefter ett takjobb i Frescatiområdet<br />

ute på Djurgården.<br />

Men medan de lastar bilen med material och redskap<br />

förklarar Michael att det inte alls är säkert att<br />

det verkligen blir dessa båda jobb som går först:<br />

– Alla jobb kan avblåsas om det dyker upp något<br />

mer brådskande, särskilt om det innebär<br />

fara för annans liv, som det heter.<br />

DET KAN EXEMPELVIS betyda trasiga<br />

rutor inom räckhåll för barn, eller där<br />

det finns risk att förbipasserande<br />

skadas av nedfallande glas.<br />

– Sådana grejer går före allt<br />

annat. Så vi har en ungefärlig<br />

rutt, men hur det faktiskt blir<br />

är för tidigt att säga, sammanfattar<br />

Michael.<br />

Morgonens första<br />

uppdrag återfinns i<br />

en hemslöjdsförenings lokaler bakom Sabbatsbergs<br />

kyrka, och är snabbt avklarat. Fönsterramen tas ner,<br />

den trasiga innerrutan plockas ur, och gammalt kitt<br />

knackas bort med hammare och stämjärn. Därefter<br />

skär Michael till en ny ruta efter fönsterramens mått,<br />

och knäcker elegant glaset i snittet efter glasskäraren.<br />

TILLSKÄRNINGEN SER ENKEL UT, men är i själva<br />

verket ganska knepig så här års.<br />

– Glaset blir känsligare i minusgrader, det kan lätt<br />

brytas åt ett annat håll än där man skurit. Och när det<br />

är för varmt och rutan legat exponerad för solljuset,<br />

då kan den bara falla i bitar i händerna när man lyfter<br />

den. Vår och höst är egentligen<br />

de bästa årstiderna för att<br />

hålla på med glas, säger<br />

Michael.<br />

Den nya rutan fästs<br />

med stiftmaskin och<br />

fogspruta innan det<br />

bär i väg mot Frescati,<br />

där plåtslagare<br />

råkat spräcka en<br />

ruta i glastaket till<br />

ett växthus.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 27


Michael Andrén och Anders Holmene får veta att de inte behöver använda medtaget glas<br />

på Gamla orangeriet. Reservglas finns nämligen i en intilligande byggnad.<br />

Michael Andrén jobbar med överkroppen hängande ut genom takfönstret.<br />

Michael syns genom de rutor som han och Anders har med sig i<br />

G<strong>LA</strong>SARBETARE ...<br />

... TJÄNAR: Lönesnittet<br />

ligger mellan 150 och 155<br />

kronor i timmen. Ingångslönen<br />

är 133 kronor i timmen.<br />

... HAR SÅDAN UTBILD-<br />

NING: De vanligaste vägarna<br />

till yrket är lärlingsanställning<br />

hos företag, eller<br />

tvåårig gymnasieutbildning<br />

med praktikdel. Båda vägarna<br />

omfattar totalt 5 500<br />

utbildningstimmar.<br />

Uppflugna på trappstegar konstaterar Michael<br />

och Anders att rutan är satt med instick så att det nya<br />

glaset måste skjutas in från sidan, samtidigt som glastaket<br />

inte håller att gå på. Alltså måste Michael jobba<br />

med överkroppen hängande ut genom ett takfönster<br />

och hissa ner den spräckta rutan till Anders nedanför.<br />

– DET GÄLLER ATT MAN litar på den man jobbar<br />

med. Man vill veta att han inte släpper för tidigt eller<br />

börjar slita och dra när man inte är i synk, då kan man<br />

skära sig. Det har blivit några stygn i händerna genom<br />

åren, men inget allvarligare – peppar, peppar, säger<br />

Michael.<br />

Även detta jobb hör till de enklare. Betydligt<br />

slitigare uppdrag är vanliga i yrket, som faktiskt blivit<br />

tyngre på senare år. Dagens krav på energibesparing<br />

och ljudisolering har medfört att nya fönsterrutor<br />

oftast är dubbelt så tjocka som de äldre.<br />

– ANDRA JOBB I BYGGBRANSCHEN har ju många<br />

gånger blivit lättare, de har kapat ner gipsskivorna,<br />

fått bättre lyftanordningar och så vidare. Men här blir<br />

det bara tyngre och tyngre, säger Michael men tillägger<br />

att jobbet samtidigt blivit roligare:<br />

– Förr var det väl i princip bara fönster som var<br />

gjorda av glas, men i dag är det duschkabiner, glastak,<br />

man använder glas i stället för kakel, det kommer nytt<br />

hela tiden. Man blir aldrig fullärd.<br />

28 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

EN ARBETSDAG<br />

I STOCKHOLM FÖR<br />

G<strong>LA</strong>SARBETARNA<br />

1. UTGÅNGSPUNKTEN, FARSTA: Här får Micke Andrén dagens uppdrag av Johnny Bäckström, arbetsledare<br />

för glas på Nybergs.<br />

2. FÖRSTA JOBBET: Byter ut en innerruta i en hemslöjdsförenings lokaler intill Sabbatsbergs kyrka. Trots<br />

kylan, som gör glaset känsligare, lyckas Michael skära till en ny ruta efter fönsterramens mått.<br />

3. ANDRA JOBBET: Gör ett komplicerat glasbyte i Gamla orangeriet i Frescatiområdet.<br />

4. TREDJE JOBBET: Får avboka alla andra jobb och ägna resten av dagen åt att fixa en tjock, spräckt, fyrglasruta<br />

i Vällingby Centrum.<br />

ett stående skåp i bilen.<br />

När jobbet nästan är klart ringer telefonen: Ett<br />

butiksfönster är insparkat i Vällingby. Det betyder<br />

att Michael och Anders vet var de ska härnäst – och<br />

att den planerade lunchen måste skjutas fram en<br />

stund.<br />

– Det är svårt att ha en lunchdejt i det här jobbet,<br />

säger Michael med ett snett leende.<br />

PÅ VÄG MOT VÄLLINGBY framkommer det att<br />

glasarbetarnas lön inte höjts i takt med att jobbet<br />

blivit tyngre – ingångslönen är blygsamma 133 kronor<br />

i timmen enligt avtalet.<br />

– Vi ligger rätt långt ner jämfört med övriga<br />

byggbranschen, och jag fattar inte varför. Vi är ju<br />

ändå problemlösare och ska kunna rätt mycket, säger<br />

Anders.<br />

Utanför en galleria i Vällingby Centrum inser Michael<br />

och Anders snart att övriga jobb måste avbokas –<br />

detta är ett sådant uppdrag som innebär fara för annan,<br />

och som tar resten av dagen i anspråk. En tjock fyrglasruta<br />

på säkert tre kvadratmeter liknar en stor böljande<br />

spindelväv av sprickor, och buktar sig ut mot gallerians<br />

entré där fotgängare passerar i en strid ström.<br />

– Det här blir special, special, konstaterar Michael,<br />

och börjar överlägga med Anders: Vi måste ringa och<br />

meddela att det drar ut på tiden, kanske få hit en kille<br />

till, eventuellt ringa efter en fogbil, skaffa plyfaskivor<br />

och reglar …<br />

G<strong>LA</strong>SARBETARE ...<br />

... ÄR SÅ MÅNGA: Ungefär<br />

1 000 glasarbetare anslutna<br />

till Byggnads. Ett fåtal är<br />

kvinnor.<br />

... HAR DESSA FRAMTIDS-<br />

UTSIKTER: Arbetsförmedlingen<br />

beräknar att efterfrågan<br />

på glasarbetare kommer att<br />

öka de närmaste åren, eftersom<br />

byte av fönsterglas blivit<br />

alltmer uppmärksammat i<br />

jakten på energibesparingar.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 29


GW OCH K<strong>LA</strong>SSRESAN<br />

”Jag hjälpte till<br />

Leif är fem år när hans pappa tar med honom<br />

till läroverket. ”Här ska du gå i skolan när<br />

du ska bli ingenjör.” Men Leif GW Persson<br />

blir varken ingenjör eller byggjobbare, utan<br />

Sveriges mest folkkäre kriminolog. Här<br />

berättar han om klassresan och vad den<br />

har kostat.<br />

TEXT: MARIA PERSSON FOTO: ANDERS WARNE,<br />

ALBERT BONNIERS FÖR<strong>LA</strong>G, COLOURBOX, TV3<br />

Leif GW Perssons pappa Gustav jobbade med<br />

att bygga Stockholms tunnelbana. Gustav blev<br />

svårt skadad under arbetet.<br />

Patroner blandat med<br />

kontorsmaterial. Jakt har<br />

alltid varit viktigt för Leif.<br />

Redan när han började<br />

skolan hade han varit<br />

med sin pappa på älgjakt<br />

flera gånger.<br />

PATRIK 45, MALIN 42, H edda 37, Julia 30, Klara<br />

27 och August 25. De är alla Leif GW Perssons barn.<br />

Utöver det finns också sex barnbarn. Från lilla Elinor<br />

på drygt ett år till Astrid som precis har fyllt 20. De<br />

är viktiga för Leif. Han har kontakt med dem nästan<br />

dagligen och försöker träffa dem så ofta han kan. Så<br />

har det inte alltid varit. I perioder har han varit en frånvarande<br />

pappa. I en annan tid, i en annan klass fanns<br />

Leifs egen pappa, byggnadsarbetaren Gustav Persson,<br />

skyddsombud och medlem i Byggnadsarbetareförbundet.<br />

Med händer som ständigt ville göra något.<br />

– Han ville aldrig lägga ner spaden eller hammaren<br />

eller vad han nu höll i för tillfället.<br />

Pappans händer var stora, så stora att den klackring<br />

han bar, och som är en av de få saker Leif har<br />

kvar efter honom, inte passar på något av Leifs<br />

fingrar. Han bär den i stället närmare hjärtat i en<br />

kedja runt halsen. Leif GW Perssons senaste bok,<br />

självbiografin ”Gustavs grabb”, är en hyllning till en<br />

närvarande och kärleksfull pappa, en motpol till den<br />

hypokondriska och manipulativa mamman.<br />

LEIF FICK OFTA VARA med pappa Gustav på jobbet.<br />

Hemma fanns mamma som var ”sjuk” och inte kunde<br />

ta hand om sonen.<br />

– Jag fick hjälpa till med att langa fram spik och<br />

tumstockar. Jag åkte ångvält. Lunch åt vi redan<br />

klockan 9 från bleckmatlådan som stått i värmeskåpet.<br />

Allt var kolossalt spännande och jag hade inga<br />

30 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


att langa spik”<br />

Leif GW Persson i sin<br />

arbetslägenhet i Stockholm.<br />

Författaren och<br />

kriminologen berättar<br />

att hans största<br />

inkomst kommer från<br />

skrivandet. ”Men jag<br />

gör ändå 1 500 timmar<br />

om året för polisen och<br />

det kommer jag att<br />

sakna”, säger den<br />

blivande pensionären.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 31


GW OCH K<strong>LA</strong>SSRESAN<br />

Leif GW Persson kallades<br />

för professor Wille<br />

Vingmutter när han<br />

började i folkskolan.<br />

Han hade utstående<br />

öron och var den ende<br />

som kunde läsa.<br />

GW:S LIV – FRÅN<br />

VINGMUTTER TILL<br />

ETT TREDJE<br />

GIFTERMÅL<br />

tankar på mamma som låg hemma och höll på att dö.<br />

Mamman mådde dessutom nästan alltid bättre när<br />

Leif och pappan kom hem framåt kvällen.<br />

När Leif var 11 år hände något som förändrade<br />

hans liv. Året var 1956 och Gustav Persson byggde<br />

tunnelbana i Stockholm. En kort stund tog han av sig<br />

hjälmen för att stryka svetten ur pannan och träffades<br />

av en 30 kilo tung sprängsten i huvudet. När Leif kom<br />

hem från skolan låg pappans arbetskläder som ett<br />

blodigt bylte på tamburgolvet och världen rasar.<br />

Mirakulöst överlevde pappan, men han var allvarligt<br />

skadad och låg på sjukhus i ett halvår.<br />

– Han var förändrad. Skakig och hade neurologiska<br />

skador. Han sjönk ihop fysiskt. Men de stora händerna<br />

gick det inte att göra något åt. Han såg ut som en mager<br />

krabba. För första gången höjde han rösten åt mig.<br />

LEIFS <strong>PAPPA</strong> VAR ÄNDÅ tillbaka i jobbet redan mindre<br />

än ett år efter olyckan.<br />

– Efter tre år var han sig lik. Men egentligen skulle<br />

han inte ha gått tillbaka till jobbet så snabbt.<br />

Inte ens före olyckan var det aktuellt att Leif skulle<br />

gå i sin pappas fotspår. Leif skulle i stället ”kostas på”,<br />

pappa Gustav ville att han skulle bli ingenjör. På jobbet<br />

fanns ”ingenjörn” och ingenjör, det var det finaste<br />

man kunde bli.<br />

– Säkert hade han någon epa-examen. Själv tyckte<br />

jag att han var en liten skinntorr figur i fluga och inget<br />

jag ville bli, säger Leif, som själv inte är liten vare sig i<br />

omfång eller i ord.<br />

Nej, tidigt vaknade i stället intresset för detektivarbetet.<br />

I självbiografin berättar Leif om hur han en<br />

gång blev vittne till en man som rusar ner i trapphuset<br />

klädd i hatt och lång rock. Väl ute på gatan, dit Leif<br />

skuggat honom, hoppar mannen in i en svart Citroën.<br />

Senare visade det sig att han antastat en liten flicka<br />

uppe på vinden. Men det blev aldrig polissak. Registreringsnumret<br />

som Leif antecknat var nämligen identiskt<br />

med en kommissaries registreringsskylt upplyste<br />

en kvinna vid polisen Leif om. Och det var liksom<br />

omöjligt. Kommissarien hade dessutom varit på sitt<br />

kontor kunde flera av kollegerna intyga.<br />

Kanske var det detta rättsövergrepp som ledde Leif<br />

in på en lång bana av brottslösande.<br />

– Det är min livsnerv när jag kommit på hur ett<br />

brott har begåtts. Men det är inte så att jag får ståfräs<br />

av ett färskt lik.<br />

I vår när han fyllt 67 år slutar han på Rikspolisstyrelsen.<br />

Något han inte verkar se fram emot.<br />

– Det är egentligen böckerna jag tjänar pengar på, 95<br />

procent kommer därifrån, men jag gör ändå 1 500 timmar<br />

om året för polisen och det kommer jag att sakna.<br />

Han har inget emot att prata om hur mycket pengar<br />

han har i dag och erkänner att pengar var en drivkraft<br />

från början.<br />

1950 Pappan visar honom<br />

läroverket: ”Här ska du gå<br />

när du ska bli ingenjör”.<br />

1952 Börjar folkskolan och får öknamnet professor Wille<br />

Vingmutter, professor eftersom han är den ende i klassen<br />

som kan läsa och vingmutter på grund av öronen.<br />

1962–63 Sommarjobbar<br />

i byggsvängen<br />

med pappa Gustav.<br />

1965 Börjar studera<br />

vid Stockholms<br />

universitet.<br />

1940 1950 1960 1970<br />

1945 Föds den<br />

12 mars på<br />

Allmänna<br />

BB i Stockholm.<br />

1956 Börjar i realskolan,<br />

samma år skadas pappan<br />

allvarligt i en sprängolycka<br />

i sitt arbete med att bygga<br />

Stockholms tunnelbana.<br />

1960 Blir av med oskulden,<br />

inleder en brottslig karriär<br />

genom att sälja vidare smuggelcigaretter<br />

och sprit samt<br />

börjar gymnasiet.<br />

1967 Blir<br />

expert och<br />

rådgivare på<br />

Rikspolisstyrelsen.<br />

32 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


– Barnen tycker att jag är jävligt konstig. De är<br />

överklassbarn och tycker inte att man ska prata om<br />

pengar. För oss som en gång har varit med om att inte<br />

ha några är det annorlunda. Det tar en generation att<br />

byta klass vet du.<br />

HAN HAR <strong>ALDRIG</strong> VARIT RÄDD för att säga vad han<br />

tycker. Som liten uppfattades han som stökig när han<br />

käftade emot, som vuxen som bufflig.<br />

– Hade jag jobbat på utrikesdepartementet hade<br />

det väl varit världskrig vid det här laget.<br />

Hans nuvarande fru påstår att många är rädda för<br />

honom och en av döttrarna säger att han är en person<br />

som andra människor förhåller sig till.<br />

”Barnen är överklassbarn och tycker<br />

inte att man ska prata om pengar. För<br />

oss som en gång har varit med om att<br />

inte ha några är det annorlunda. Det<br />

tar en generation att byta klass”.<br />

LEIF GW PERSSON<br />

Hälsan säger han att han misskött under många år.<br />

Varje år i maj när han besöker sin läkare på Sophiahemmet<br />

i Stockholm får han frågan om han dricker.<br />

Leif svarar nej, men skulle kunna lägga till ”inte just<br />

nu”. Han delar nämligen upp sitt liv i ett första nyktert<br />

halvår och sen ett avslutande onyktert. Att han tidigare<br />

alltid undvikit sjukvården tror han beror på mamman.<br />

– Jag var så trött på hennes ständiga kältande om<br />

sjukdomar och döden.<br />

Förhållandet till mamman är komplicerat. Han<br />

ville inte skriva boken medan mamman levde.<br />

– Mamma trodde inte på ett liv efter detta, men<br />

hon hade så ofta fel så kanske hon ändå kan läsa boken<br />

och då får det väl vara så.<br />

3<br />

RÖSTER<br />

OM GW<br />

Camilla Kvartoft,<br />

programledare<br />

”Veckans<br />

brott”:<br />

– Det händer<br />

att människor<br />

springer ikapp<br />

mig på gatan och<br />

vill att jag ska hälsa<br />

honom att de läst någon av<br />

hans böcker. Han är en ganska<br />

bestämd person, men det<br />

är kul att han vet vad han vill.<br />

Malin Persson-<br />

Giolito, dotter<br />

och jurist och<br />

handläggare<br />

på EU-kommissionen:<br />

– När pappa är<br />

på det humöret är<br />

han en av de mest generösa<br />

och underhållande människor<br />

jag känner. När han inte är<br />

på det humöret är han ganska<br />

exakt precis motsatsen.<br />

Bengt Svenson,<br />

rikspolischef<br />

– Leif är en väldigt<br />

bra medarbetare.<br />

Han<br />

gör inte alltid<br />

det väntade,<br />

utan har lösningar<br />

på problem som inte ligger<br />

närmast till hands. Jag kommer<br />

att sakna diskussionerna<br />

med honom och hoppas<br />

verkligen att han fortsätter<br />

marknadsföra svensk polis.<br />

1977 Hamnar i kläm i Geijeraffären: Sparkas<br />

från sitt jobb på Rikspolisstyrelsen efter att<br />

han utpekats som Dagens Nyheters källa.<br />

2003 Gifter sig för tredje<br />

(och sista) gången, frun<br />

heter Kim.<br />

2004 Drabbas av en blodpropp<br />

i huvudet på trettondagsafton.<br />

1980 1990<br />

2000 2010<br />

1980<br />

Lägger<br />

fram sin<br />

doktorsavhandling.<br />

1991 Utnämns till professor<br />

i ”kriminologi med särskild<br />

inriktning på polisiära<br />

metoder och problem” vid<br />

Rikspolisstyrelsen.<br />

1998 Är med<br />

i tv-programmet<br />

”Efterlyst”<br />

för första<br />

gången.<br />

2011 Ger ut<br />

självbiografin<br />

”Gustavs grabb”<br />

om sitt liv.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 33


Så TEST funkar det LIMTRÄBALKAR<br />

Så blir limträbalkarna från Töreboda<br />

STARKARE<br />

I Töreboda tillverkar Moelven limträbalkar<br />

enligt löpandebandprincipen. Datorer styr<br />

den komplicerade proceduren men i grunden<br />

är allt rätt enkelt – plank hyvlas och limmas<br />

ihop. Följ hela processen här intill.<br />

1<br />

2<br />

TEXT: CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON FOTO: CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON, MOELVEN<br />

UNDER DE SENASTE TJUGO åren<br />

har det blivit allt vanligare med limträbalkar,<br />

men tekniken är gammal<br />

och fanns redan för över 100 år sedan.<br />

En av de första kända byggnaderna i<br />

landet som fick limträbalkar är Stockholms<br />

central där de monterades 1925.<br />

Men det var först långt senare som<br />

limträbalkarna slog igenom på bred<br />

front.<br />

I dag används de ofta i konstruktionen<br />

i olika typer av sporthallar,<br />

men även hemma i villor – för avväxling<br />

– i takt med att det blivit alltmer<br />

modernt att riva väggar för att skapa<br />

öppna ytor. I förhållande till sin vikt<br />

är limträ starkare än stål och betong.<br />

Träet står även bättre emot en brand<br />

än stål då det tar lång tid för elden att<br />

jobba sig igenom limträet.<br />

I TÖREBODA HAR Moelven tillverkat<br />

limträ sedan 1919 och nu har de byggt<br />

en helt ny monteringshall. Där skickas<br />

beställningar från kalkylavdelningen<br />

på kontoret ner till datorn i hallen där<br />

plankor från sågverket sätts ihop till<br />

limträbalkar. Och virket som gäller är<br />

gran då de har en högre och jämnare<br />

kvalitet jämfört med fura.<br />

■ När virket kommer från sågen är det märkt med ettor<br />

och tvåor. Ettorna är av bättre kvalitet och tvåorna något<br />

sämre. De kommer sedan att placeras på olika platser<br />

i limträbalken för att tillräcklig hållfasthet ska uppnås.<br />

En enkel jämförelse är I-balkar av stål. De är förstärkta i<br />

toppen och botten. Samma sak gäller för limträbalkar –<br />

högre kvalitet på virket i toppen och botten och däremellan<br />

räcker det med något sämre klassat virke.<br />

Virket sorteras och märks<br />

5<br />

Dras ihop<br />

med tvingar<br />

■ Lamellerna<br />

är nu limmade,<br />

med flatsidorna<br />

mot varandra,<br />

och ihopdragna<br />

med tvingar. Om<br />

det ska vara en<br />

båge på limträ-<br />

balken flyttas de<br />

blå järnbalkarna<br />

till vänster i<br />

bilden ut så att<br />

limträbalkens<br />

båge formas<br />

efter beställningen.<br />

6<br />

■<br />

Här ligger flera limträbalkar i press i väntan på att<br />

limmet ska torka. Det går även att se att maskinen sorterat<br />

ettor och tvåor rätt. Ettorna med högre kvalitet är<br />

blåfärgade och de ligger helt riktigt längst ut på sidorna i<br />

limträbalken.<br />

Torkar under press<br />

7<br />

34 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


FLER<br />

ARTIK<strong>LA</strong>R<br />

PÅ NÄTET<br />

www.byggnadsarbetaren.se ● Citybanan ● Rotavdraget ● Hybridmotor ● Glögg ● Om du blir arbetslös ● Tyst asfalt<br />

ÄN STÅLPlanken<br />

2<br />

■ Innan virket är klart för att sättas<br />

ihop till en limträbalk fingerskarvas/<br />

kapas de till rätt längder. I samma<br />

veva görs det ytterligare en kvalitetskontroll.<br />

Det får till exempel inte vara kvistar för nära<br />

ändarna. På bilden är virket upplagt i väntan<br />

på att matas in i maskinen.<br />

Kapning och kontroll<br />

av kvaliteten<br />

■ Planken – lamellerna – som är<br />

av gran hyvlas på flatsidorna och<br />

placeras i ett upplag i väntan på<br />

att monteras ihop till limträbalkar. De ligger<br />

i staplar med längder anpassade för att<br />

passa till nästa limträbalk som ska sättas<br />

ihop. Lamellerna har i detta läge en något<br />

större dimension än vad de kommer att ha<br />

när limträbalken är färdig. Orsaken är att<br />

limträbalken i ett senare skede ska hyvlas<br />

till exakta mått.<br />

3<br />

Ändarna sätts ihop<br />

– under övervakning<br />

4<br />

■ Här har virket gått igenom kvalitetskontrollen<br />

och är på väg ner till maskinen där<br />

ändarna sys ihop. Hela processen övervakas<br />

av två personer och hela anläggningen, som<br />

styrs av ett avancerat datasystem, håller<br />

reda på vilka längder som kapas till och om<br />

det handlar om ettor eller tvåor.<br />

Hyvling och sortering<br />

7 8 9<br />

■ Limträbalkar som inte är formade<br />

efter en konstant båge, utan har<br />

mer kantig form tillverkas genom att<br />

lamellerna läggs i ett trappmönster som bilden<br />

visar. När limmet sedan torkat sågas den slutliga<br />

formen ut.<br />

Läggs i trappmönster<br />

Klart!<br />

■ Så här ser det ut i Strandbjörkshallen<br />

i Växjö. Ett typiskt exempel<br />

på där det ofta används limträbalkar.<br />

■ När limträbalken har<br />

hyvlats och kapats till<br />

exakta mått plastas den in<br />

och fraktas till beställaren<br />

för montering.<br />

På plats!<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 35


TÄVLING<br />

NÅGOT ATT BITA I ...<br />

Hitta bitarna och<br />

vinn fina priser<br />

1 2<br />

3 4<br />

SIDA:<br />

SIDA:<br />

SIDA:<br />

SIDA:<br />

5 6<br />

7 8<br />

SIDA:<br />

SIDA:<br />

SIDA:<br />

SIDA:<br />

■ I bildrutorna ovan har vi ”klippt ut” delar av sidorna i detta nummer av <strong>Byggnadsarbetaren</strong>. Din uppgift blir nu att klura ut från vilka sidor de<br />

klippts ut. Fyll i rutorna ovan och skicka in denna sida till <strong>Byggnadsarbetaren</strong>, 106 32 Stockholm. Märk kuvertet ”Tävling nr 1”. Eller e-posta svaren<br />

till k.c@byggnadsarbetaren.se. Skriv ”Tävling nr 1” i ämnesraden. Vi lottar ut fem prispaket. Senast den 30 januari vill vi ha ditt bidrag.<br />

NAMN:<br />

ADRESS:<br />

STORLEK:<br />

Priserna:<br />

1<br />

FLEECE-<br />

JACKA FRÅN<br />

SNICKERS<br />

WORKWEAR<br />

2<br />

50-PACK HANT-<br />

VERKSKNIVAR<br />

FRÅN<br />

HULTAFORS<br />

Tävlingen<br />

sponsras av:<br />

3 4<br />

UNDER-<br />

STÄLL FRÅN<br />

SNICKERS<br />

WORKWEAR<br />

5 YXA<br />

SNICKERS<br />

HANT-<br />

VERKAR-<br />

JEANS<br />

HULTA-<br />

FORS<br />

FRILUFTS-<br />

YXA<br />

36 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


TEST Grejer&grepp<br />

Kjäll får form på väggen<br />

En distanshylsa är nyckeln till<br />

ett nytt sätt att gjuta väggar.<br />

Distanserna gjuts in i formen<br />

som byggs av cementförstärkta<br />

spånskivor. Resultatet blir<br />

släta väggar som kräver<br />

ytterst lite efterarbete.<br />

KENNETH PETTERSON<br />

Vid traditionell väggjutning används<br />

en form som transporteras till byggplatsen<br />

i delar. Först reses den ena<br />

väggformen, sedan monteras armering.<br />

Därefter sätts den andra väggsidan<br />

på plats, och slutligen fylls formen<br />

med betong. Här står formen kvar och<br />

fungerar som väggskal. Metoden har<br />

utvecklats av Kjäll Sönnergren, byggnadsingenjör<br />

på Gotland.<br />

– Idén kom när jag började introducera<br />

självkompakterande betong på<br />

Gotland, berättar Kjäll Sönnergren.<br />

1 2 3<br />

Med Kjäll Sönnergrens metod står gjutformen kvar och blir till ett väggskal.<br />

4<br />

Distanshylsorna sätts fast på<br />

de två vägghalvorna.<br />

HAN HAR 40 ÅRS erfarenhet av arbete<br />

inom byggnadsindustrin och var under<br />

de senaste tio åren platschef för<br />

tre av Betongindustri AB: s fabriker<br />

på Gotland.<br />

Med hans metod fylls skalet med<br />

självkompakterande betong som har<br />

armering av stålfibrer. Betongen behöver<br />

inte vibreras och ingen ytterligare<br />

armering krävs, förutom i väggpartier<br />

över dörrar och fönster.<br />

Distanshylsorna är tillverkade av<br />

plast och består av två konformade<br />

konsoler samt en hylsa. De håller ihop<br />

vägghalvorna och får sitta kvar i formen<br />

vid gjutningen. Väggformarna<br />

tillverkas av 25 mm tjocka spånskivor.<br />

Skivorna, som tillverkas i Tjeckien,<br />

har cement som bindemedel.<br />

– Men de kan ändå bearbetas med<br />

vanliga verktyg, poängterar Kjäll Sönnergren.<br />

När väggformarna tillverkas placeras<br />

spånskivorna i två buntar intill<br />

varandra. En monteringsmall läggs<br />

på en av de översta skivorna. I mallen<br />

finns hål där de cirkelrunda konsolerna<br />

placeras, varefter de skruvas fast i<br />

spånskivan.<br />

Därefter vänds mallen och placeras<br />

spegelvänd på bunten intill, varpå ytterligare<br />

en omgång konsoler monteras<br />

i den plattan.<br />

Hål borras för eldosor och rör för elledningarna<br />

dras mellan distanserna.<br />

En distanshylsa trycks in i varje kon.<br />

Därefter läggs de båda vägghalvorna<br />

Hylsorna fästs i varandra och<br />

gör att väggen håller ihop.<br />

Stålfibrerna<br />

som fixar<br />

armeringen.<br />

Därefter sätts väggen upp och<br />

fylls med betong.<br />

samman så att de bildar ett skal.<br />

Varje skal hålls ihop med ett tiotal<br />

distanshylsor per kvadratmeter.<br />

Sedan är formen, som<br />

väger cirka 200 kilo styck, färdig<br />

att resas.<br />

Kjäll Sönnergren har mönsterskyddat<br />

sitt byggsystem som har tagit<br />

fyra år att utveckla. År 2010 var han<br />

Gotlands kandidat till Skapa-stipendiet<br />

och samma år visade han sin uppfinning<br />

hos Almi på Tekniska mässan<br />

i Stockholm.<br />

KENNETH PETTERSON<br />

PETTERSONS<br />

PRY<strong>LA</strong>R<br />

Tipsa mig!<br />

08-728 49 70<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

Grejer&grepp på nätet:<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

FIXA FOGARNA MED KANNAN<br />

■ Murbrukskannan från franska Laporte<br />

pressar in fogbruket mellan tegelstenarna.<br />

En motordriven visp pressar ut bruket<br />

genom munstycket, som kan<br />

justeras 5–25 mm.<br />

Kan också användas till<br />

fogmassa vid läggning av<br />

golvklinker.<br />

Visades på byggmässan<br />

Batimat i Paris i november.<br />

SITT FINT, P<strong>LA</strong>TTSÄTTARE!<br />

■ Ergonomisk arbetsstol för plattsättare,<br />

golvläggare, målare, vvs-montörer<br />

med flera från spanska Rubi,<br />

som är stor leverantör<br />

av verktyg för plattsättning.<br />

Stolen har bekväm<br />

sits och mjuka skålade<br />

knästöd.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 37


Efter jobbet<br />

KRYSSA RÄTT!<br />

ÖSTERSJÖNS FÄRJOR ERBJUDER SOL INOMHUS, SPA OCH GOLFRESOR<br />

Vill du göra en kort och plånboksvänlig resa?<br />

Då är kryssning ett givet val. Här är vår guide till den<br />

flytande nöjesindustrin på Östersjön.<br />

Sverige<br />

TEXT: KATARINA CONNHEIM FOTO: COLOURBOX, TOMASZ SIENICKI, TALLINK, BIRKA<br />

GRAFIK: JOHAN FYRK<br />

”Vi har fulla<br />

människor och<br />

heltäckningsmattor,<br />

men<br />

vi har också så<br />

mycket mer”.<br />

JANIS PAVULS, TALLINKSILJA<br />

FIN<strong>LA</strong>NDSFÄRJA FÅR DIG KANSKE att tänka<br />

på fylla och nerspydda heltäckningsmattor. Och<br />

Janis Pavuls, kommunikationschef på Tallink Silja,<br />

erkänner att etiketten fortfarande sitter kvar i folks<br />

medvetande.<br />

– Vi har fulla människor och heltäckningsmattor,<br />

men vi har också så mycket mer. Vi erbjuder fantastiska<br />

middagar, goda viner och ett stort taxfree-utbud.<br />

Och kryssningar är populärt. Tallink Silja har cirka<br />

nio miljoner besökare per år. Mest populärt är det att<br />

åka under sommaren, från mitten av juni till augusti.<br />

Men även under många helger som jul och nyår, påsk<br />

och sportlov är det fullbokat. Enligt Janis Pavuls är<br />

det de korta avbrotten som människor gillar.<br />

– Vi trodde att det skulle gå ner under lågkonjunkturen,<br />

men det har ökat. Kryssningar är korta och<br />

prisvärda resor, säger han.<br />

EN KRYSSNING TAR cirka 40 timmar om du åker till<br />

Helsingfors eller Tallin. Under denna tid ska kryssningsresenären<br />

äta, shoppa, dansa och underhållas.<br />

Utbudet är stort. Det finns till och med särskilda<br />

rock-, golf- och partykryssningar. Om du åker till<br />

Polen kan du få en temakryssning.<br />

– Det innebär att du får en föreläsning ombord och<br />

sedan en guidad tur i staden, säger Jesper Waltersson,<br />

informatör på Stena Line.<br />

Eller varför inte åka på en 16-dagars<br />

kryssning i Västindien med sol, bad och<br />

spännande utflykter? För den som vill ta en<br />

kortare kryssning för en hundralapp rekommenderas<br />

en kryssning till Åland, dit tar det<br />

bara 22 timmar.<br />

På vintern kan du få sol även där – fast<br />

under tak.<br />

LYXSPECIAL<br />

Västindien: Shoppa loss<br />

Priser: För en 16-dagars kryssning i Västindien<br />

kostar den billigaste hytten 16 990<br />

kronor med Globetrotters (avfärd den 18 januari<br />

2012). I priset ingår flyg, en övernattning,<br />

helpension, underhållning och transfer.<br />

Tid: Normalkryssning från 8 till 16 dagar.<br />

Resrutt: Med kryssningsfartyget Braemar går<br />

följande rutt i Västindien: Barbados, Grenada,<br />

Curacao, Tortola, St Maarten, St Kitts, Antigua,<br />

Dominica, Tobago, St Lucia och tillbaka till<br />

Barabados.<br />

Aktiviteter: Vinprovningar, matlagningskurser,<br />

bad- och solmöjligheter, golfsimulatorer,<br />

träning och spa med olika behandlingar,<br />

brett restaurangutbud, kvällsunderhållning,<br />

shoppning.<br />

Övrigt: Det finns också möjligheter till<br />

utfärder till olika sevärdheter där fartygen<br />

lägger till.<br />

Gdynia: Lär känna Polen<br />

Pris: Standardhytten för två personer på Stena<br />

Line kostar 1 198 kr ( 20/1). Om man lägger<br />

till några hundralappar kan man få en hytt med<br />

havsutsikt.<br />

Resmål: Kryssningen går från Karlskrona till Gdynia,<br />

men städerna Gdansk och Sopot ligger några mil<br />

därifrån. Dit går det bussar.<br />

Tid: 36 timmar<br />

Aktiviteter: Det finns olika restauranger som<br />

buffé, à la carte, food city, relax- och spaavdelning<br />

med bubbelpool, aktiviteter för barn och lokala<br />

Karlskronaartister.<br />

Övrigt: Det finns även golfresor och temaresor<br />

(guidade turer i de polska städerna).<br />

38 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012


Åland: Sola inomhus<br />

Priser: Kampanjpris på Birka<br />

cruises under hela januari.<br />

Den billigaste hytten för två personer<br />

kostar 100 kronor en vardag<br />

i januari. Hytt med fönster blir fyra<br />

gånger dyrare.<br />

Tid: 22 timmar.<br />

Aktiviteter: Smörgåsbord, à<br />

la carte, bistro och kafé, partyband,<br />

shower, karaoke, bingo och<br />

dansband. Det finns en spaavdelning,<br />

massage och behandlingar.<br />

På övre däck finns ett inglasat<br />

soldäck med solstolar och pool.<br />

Övrigt: Även under vintern<br />

går det att sola, fast då med<br />

sollampor.<br />

Östersjön<br />

Helsingfors: Ät tapas<br />

Priser: Priset varierar, det finns<br />

många kampanjer. Med Viking Line<br />

kostar den billigaste hytten för två personer<br />

324 kronor (24/1). På fredagarna är<br />

det dubbla priset.<br />

Tid: 40 timmar.<br />

Aktiviteter: Äta i restauranger (buffé,<br />

à la carte, tapas med mera), dansa,<br />

shower, kasino, spelautomater, shoppa,<br />

barnland, pool, spa och bastu.<br />

Övrigt: kan kombineras med hotellnätter<br />

i Helsingfors<br />

Lettland<br />

Litauen<br />

Estland<br />

Finland<br />

Tallinn: Låt barnen leka<br />

Priser: En helg i januari kostar en<br />

hytt med fönster för två personer<br />

898 kronor (24/1) med Tallink Silja. En<br />

lyxig svit med balkong kostar desto mer,<br />

8468 kronor.<br />

Tid: 40 timmar.<br />

Aktiviteter: Äta i restauranger (buffé,<br />

à la carte, rysk<br />

restaurang med<br />

mera), dansa,<br />

se shower,<br />

karaoke,<br />

shoppa,<br />

barnland,<br />

pool,<br />

spa och<br />

bastu.<br />

Övrigt:<br />

Kryssningen<br />

kan<br />

kombineras med<br />

hotellnätter i Tallin.<br />

Riga: Gå på spa – och hotell<br />

Priser: En helg i januari kostar den billigaste<br />

hytten 588 kronor, en hytt med fönster kostar<br />

898 kronor (20/1) med Tallink Silja.<br />

Tid:<br />

40 timmar.<br />

Aktiviteter: Äta i olika restauranger (buffé,<br />

à la carte, skaldjur med mera), dansa, se<br />

shower, sjunga karaoke, shoppa, barnland, spa<br />

och bastu.<br />

Övrigt: Kryssningen kan kombineras med hotellnätter<br />

i Riga.<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 39


CHRISTER KLOCKARÅS/DT<br />

Efter jobbet<br />

Kompisen Kalle hjälpte till lite i slutet. Resten av arbetet med busskuren stod<br />

Sjöns Erik Jonsson för själv.<br />

10-årig snickare<br />

fixade egen kur<br />

Varför har du byggt en egen busskur?<br />

– Det skulle bli ett hockeybås till<br />

min kompis Kalle, men det blev en<br />

busskur i stället.<br />

Vad byggde du med?<br />

– Jag hade hammare, såg, tumstock,<br />

kniv och spik.<br />

Fick du någon hjälp?<br />

– Jag var först, men sen kom Kalle<br />

och frågade ”hur går det”. ”Bra”, sa jag<br />

och sen hjälpte han till.<br />

Har busschauffören sagt att busskuren<br />

var fin?<br />

– Nä. Vi har satt på reflexer så den<br />

TIPSRADEN<br />

1. Den 4 februari går den första deltävlingen i Melodifestivalen. Vilken av<br />

följande artister deltar inte? 1) Björn Ranelid. X) Åsa Jinder. 2) Thomas Di Leva.<br />

MIN GREJ<br />

MITT NAMN: Sjöns* Erik Jonsson,<br />

10 år.<br />

MITT YRKE: Går i skolan.<br />

MIN GREJ: Har byggt en<br />

egen busskur där han bor i<br />

Dalarna.<br />

* Sjöns är ett gårdsnamn,<br />

som i Dalarna ofta sätts före<br />

förnamnet.<br />

syns. Det finns gratisreflexer på bussen<br />

som man kan ta.<br />

Håller du på och bygger något annat<br />

nu?<br />

– Ja, en bar som jag ska ha saker<br />

på.<br />

Vad vill du jobba med när du blir<br />

stor?<br />

– Snickare om det inte blir något<br />

annat. Jobba med maskiner kanske.<br />

Vad gör du när du inte snickrar eller<br />

går i skolan?<br />

– Pysslar lite, är hemma. Jag har en<br />

hund, en japansk spets, som heter Kia.<br />

MARIA PERSSON<br />

VEM FIXAR RÄTT I FRÅGESPORT?<br />

1. 1 X 2<br />

SAGT<br />

& HÖRT<br />

”Jag tycker din<br />

intervjuteknik är<br />

helt usel. Ingen<br />

videokamera,<br />

ingenting, bara<br />

en jävla Apple.<br />

Ut! Om två sekunder<br />

slår jag<br />

dig på käften”.<br />

MUSTASCHS<br />

RALF GYLLEN-<br />

HAMMAR TILL<br />

DD:S JONAS<br />

STENTÄPP<br />

EFTER EN<br />

SPELNING I<br />

BORLÄNGE<br />

Den 2 februari<br />

showar<br />

rockkungen<br />

Tomas Ledin på<br />

Liseberg i<br />

Göteborg.<br />

Mängder av<br />

hits utlovas.<br />

”Konami har<br />

haft den goda<br />

smaken att<br />

skrämma upp<br />

grafiken i ’Metal<br />

Gear Solid 2’,<br />

’Metal Gear<br />

Solid 3: Snake<br />

Eater’ och det<br />

bärbara äventyret<br />

’Peace Walker’.<br />

Det kommer<br />

såklart att bli<br />

svinbra.”<br />

GT, MED STORA<br />

FÖRHOPPNING-<br />

AR PÅ SPELET<br />

MUSIK<br />

Mustasch<br />

SOUNDS LIKE HELL, LOOKS LIKE HEAVEN<br />

”Sounds like hell,<br />

looks like heaven”<br />

är en rätt bra<br />

skiva av ett väldigt<br />

bra band. Det<br />

tio spår långa albumet håller en hög<br />

lägsta nivå, men topparna lyser tyvärr<br />

med sin frånvaro. Visst är singeln<br />

”The Challanger” både hård och hittig,<br />

och på ”I don’t hate you” kommer<br />

sångaren Ralf Gyllenhammars röst till<br />

sin fulla rätt. Men tyvärr tråkar Mustasch<br />

ner sig lite här och där i sega<br />

riff och töntiga balladintron. Det hade<br />

inte skadat med lite mer skit och råhet,<br />

då är Mustasch som bäst. PL<br />

DATASPEL<br />

Metal Gear Solid<br />

HD Collection<br />

KONAMI, X360, PS3, 18 ÅR<br />

Tre delar av spionsåpan<br />

”Metal Gear<br />

Solid” (Sons of Liberty,<br />

Snake Eater och<br />

Peace Walker) har<br />

återupplivats i hög<br />

definition och samlats på en prisvärd<br />

skiva. Den nya grafiken är fin, och det<br />

är fortfarande nervpirrande att smyga<br />

osedd bakom fiendens linjer i rollen<br />

som en av seriens superspioner. Det är<br />

tyvärr också tydligt att vissa av spelen<br />

har åldrats med mer värdighet än andra.<br />

Kalla kriget-thrillern ”Snake Eater”<br />

är bättre än någonsin medan ”Sons<br />

of Liberty”, som har ett decennium på<br />

nacken, lastas av förlegade kontroller<br />

som hör hemma i en annan tid. EC<br />

VÄND TIDNINGEN FÖR RÄTT RAD:<br />

6. Nu är det mörkt och det är viktigt att köra försiktigt för att undvika<br />

älgarna. Men när tappar de sina horn? 1) Februari. X) Maj. 2) November.<br />

x, 2, 2, x, 1, 1, x, x, x, x<br />

6. 1 X 2<br />

2. Vilka blir Sveriges gruppmotståndare i EM? 1) Spanien, Holland, Polen.<br />

X) Tjeckien, England, Holland. 2) Frankrike, Ukraina, England.<br />

2. 1 X 2<br />

7. Isbrytarna har på grund av det milda vädret haft lite att göra hittills. Vilket<br />

av följande fartyg är inte en isbrytare?<br />

1)Thule. X) Visby. 2) Ymer.<br />

7. 1 X 2<br />

3. Karaktären Kurt Olsson har lämnat oss. Men vad hette mannen bakom den<br />

galne journalisten? 1) Hans Landeby. X) Sten-Åke Cederhök. 2) Lasse Brandeby.<br />

3. 1 X 2<br />

8. Peter Forsberg har haft det tungt som biträdande general manager i<br />

Modo. Men hur många OS-guld har ”Foppa”? 1) 1. X) 2. 2) 3.<br />

8. 1 X 2<br />

4. Snart är det semmeldag. Men vad kan bakverket också kallas?<br />

1) Betongvägg. X) Hetvägg. 2) Storstruva.<br />

4. 1 X 2<br />

9. Två kvinnor som fick Nobels fredspis 2011 kommer från ett och samma<br />

land i Afrika. Vilket land är det?<br />

1) Tanzania. X) Liberia. 2. Nigeria.<br />

9. 1 X 2<br />

5. Nu är det dags för sportlov. Vilken skidteknik ska du lära dig för att hänga<br />

med i backen?<br />

1) Carving. X) Telemark. 2) Monoski.<br />

5. 1 X 2<br />

10. En storm lamslog delar av Sverige under julhelgen. Vad hette stormen?<br />

1) Gudrun. X) Dagmar. 2) Per.<br />

1 0. 1 X 2


INGREPP<br />

I BUKEN<br />

HAR INGEN<br />

ADRESSAT<br />

KREDIT<br />

STEGRA<br />

TYGDOCKA<br />

I RUTAN<br />

TRAKAS-<br />

SERAD<br />

OVÄDER<br />

HITTAR I<br />

SITT<br />

VATTEN<br />

SÄTTER<br />

BOLLEN<br />

I SPEL<br />

HAR SIN<br />

LIKE<br />

I AMOR<br />

HOLMEN<br />

SAM<strong>LA</strong>R<br />

RÖRELSE-<br />

HINDRADE<br />

REPÄNDA<br />

VANLIG<br />

ÅSYN<br />

EFTER<br />

ANNO<br />

LEKTIONS-<br />

FRI<br />

STUND<br />

RIN<strong>NER</strong> I<br />

FRANKRIKE<br />

& BELGIEN<br />

FÖR DÖRR<br />

OCH<br />

FÖNSTER<br />

HASSE I<br />

RUTAN<br />

VARJAGISK<br />

FURSTE<br />

UPPSA<strong>LA</strong>-<br />

KÖR<br />

GUDINNA<br />

STRÖ<br />

UT<br />

LYSSNAR<br />

MU<strong>LA</strong>N<br />

MED<br />

HINDRAR<br />

INSEKTER<br />

ASTAT<br />

GER<br />

ARMEN<br />

STÖD<br />

HAR<br />

MÅNGA<br />

VULKA<strong>NER</strong><br />

FARKOST<br />

I BOHUS-<br />

LÄN<br />

EXISTENSEN<br />

ROS<br />

KAN HON<br />

HETA<br />

INSTRUK-<br />

TION<br />

MEDEL-<br />

MÅTTIG<br />

KAN<br />

PRESSAS<br />

VITVARU-<br />

MÄRKE<br />

PRYL<br />

LINA GREEN<br />

FINNS FÖR<br />

DE MED<br />

HUND<br />

OMODERN<br />

OVÄSEN<br />

BLIR MAN<br />

I RÄTTEN<br />

SKÄL<strong>LA</strong><br />

UT<br />

BLIR DET<br />

UTEP<strong>LA</strong>TS<br />

AV<br />

FLINAR<br />

SES PÅ<br />

BOTTEN<br />

BIFALL<br />

JUDISK<br />

RELIGIONS-<br />

LÄRARE<br />

ÄR KLIMAT-<br />

RAPP-<br />

ORTERNA<br />

PO<strong>NER</strong>A<br />

GAR-<br />

FUNKEL<br />

SIGNALEN<br />

SKINN-<br />

KRAGE<br />

PRICKAS<br />

SOM SMÅ<br />

SVART<br />

STEN<br />

SENT<br />

GE FÖRTUR<br />

PRO-<br />

NOMEN<br />

ÄR HÖGRE<br />

ÄN<br />

TALET<br />

SJUNGER<br />

JERRY<br />

WILLIAMS<br />

NEJD<br />

RITADE<br />

ROLIGT<br />

KUNDE<br />

TRE<br />

KNAS<br />

RUTTEN<br />

LÖPA<br />

FÖRFATT-<br />

AREN<br />

ELIOT<br />

HÖR TILL<br />

MÅRD-<br />

SLÄKTET<br />

UTSIKT<br />

VILL<br />

FÅNGAR<br />

BAKSTRÖM<br />

FASADEN<br />

ÄR EN<br />

ÖBO<br />

TAR PÅ<br />

KRAFTERNA<br />

JP 2011<br />

©PERSSON<br />

VINNARE I BILDKRYSS 13<br />

K.G Kjellström, Eskilstuna; Jan Andersson,<br />

Örebro; Olof Classon, Skepplanda; Lars Rosö,<br />

Nordmark; Göran Hansson, Malmö; Jarl Atenius,<br />

Nacka; Gunnar Kindh, Söderköping; Solveig<br />

Larsson, Båstad; Anita Thomasson, Falköping;<br />

Einar Larsson, Uddevalla; Ingvar Andersson,<br />

Avesta; Lennart Svensson, Vårgårda; Ulla<br />

Åberg, Arlöv; Lilian Forsberg, Sundsvall;<br />

Ruben Handler, Åsarna.<br />

A F R I K A N E R<br />

ESRANGE<br />

TRÅD R A K E T B A S<br />

F I B E R SAMMAN-<br />

BINDA<br />

E N A<br />

PENN PÅ<br />

FILM S E A N FORMAS<br />

SNURR-<br />

ANDE T LITERÄR VIN FRÅN<br />

ORM UNGERN<br />

DRAG<br />

Ö S SVAGT KAN MAN<br />

KLUBBA<br />

BETYG KAN MAN<br />

SLÄPVAGN L A K E<br />

A R K I P E L A G<br />

SKÄR-<br />

GÅRD S FARMAR<br />

STUPADE<br />

NELSON<br />

VID G Å R D A R<br />

GER OSS<br />

NYTT<br />

ANDNINGS-<br />

PROBLEM T T BESITTA<br />

KORT FÖR<br />

TUNISIEN H A KREDIT UPP-<br />

TÄCKA I<br />

H MODIST<br />

DEL AV<br />

RÄTTEN A HYMEN<br />

FIRAR VI HAR RÖTT<br />

SEGEL A JUL FLÖDE<br />

A O R T A N KÄRLEKS-<br />

DRÖMMAR<br />

R MJÖLK-<br />

SKIV-<br />

LINGAR<br />

P A N K P Å P L A N K R Ö R<br />

ANGÅR PARTI<br />

SKULPTUR<br />

PINNEN<br />

AV RODIN<br />

LÄNGS T Ä N K A R E N KUNDE<br />

RAMSTRÖM<br />

HANTERA F DÖDSKAMP<br />

LOCH MED<br />

ODJUR A G O N I<br />

U T M E D HÖLL<br />

EN ISRAEL-<br />

MJÖLNAR-<br />

ISK ABBA<br />

JP 2011 MATTE<br />

UPPSIKT<br />

ÖKA<br />

L HALTEN AV E B A N<br />

©PERSSON ROCK-<br />

REED M A S<br />

MIA NORD<br />

LEVER PÅ<br />

SPE<strong>LA</strong>RE M N VIN<strong>NER</strong> ÖVERORD<br />

INGEN STAD I<br />

FINNE PERU V I A TRÄ-<br />

SKO-<br />

VIRKE A L E SES I<br />

SKA<strong>LA</strong>N<br />

FÖDA L A VÄRLDS-<br />

STAD K<br />

V A D S L A G N I N G S K O N T O<br />

TRIVS I<br />

<strong>LA</strong>BORA-<br />

TORIUM<br />

LYTT K E M I K E R DAN-ADAM<br />

STEEN<br />

SPELPINNE<br />

L A M NAGEL-<br />

VÅRD<br />

TALLHED<br />

KAN<br />

TAV<strong>LA</strong> BLI<br />

STAD I<br />

NEVADA<br />

R A M A D BRUKAR<br />

DET OSA I<br />

MÅNGA I SITTER<br />

BUKINA INGA<br />

FASO SKALLIGA I<br />

M A N I K Y R RYSKT<br />

DRAG<br />

D A S R U T O R<br />

U IDROTTS-<br />

KLUBB<br />

ORDADE I K DUNANT-<br />

VERK<br />

O B S K Y R<br />

O K<br />

K Ö K TVIVEL-<br />

AKTIG<br />

A B<strong>LA</strong>DSLINGA SKREV ÄR LÖST<br />

HAR ALLT<br />

TEATER- LÅNESKULD<br />

FÖR<br />

HEMMET BÅTEN ASTAT<br />

R E N O E V A L U B B A URMODER KUTA FÖRDE<strong>LA</strong>R<br />

BÖRDAN<br />

KVADRATER<br />

I MASORT<br />

VARU-<br />

KOD<br />

O<br />

Bildkryss 1<br />

Dragning den 20 februari. 15 med rätt lösning<br />

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen<br />

till Bildkryss 1, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />

Box 196 15, 104 32 Stockholm.<br />

Namn .......................................................<br />

Adress ......................................................<br />

Postadress .................................................<br />

NÄSTA NUMMER<br />

KOMMER DEN ...<br />

9 feb<br />

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 41


Pengar att hämta<br />

för dig som vill<br />

komma tillbaka<br />

till jobbet!<br />

Johan arbetar som byggnadsarbetare. Han har<br />

under flera år haft besvär med ryggen. Johan har<br />

fått sjukgymnastik och annan medicinsk behandling<br />

som hjälper tillfälligt, men han behöver lära sig mer<br />

om sin rygg för att kunna hantera de återkommande<br />

besvären. Tar han inte tag i det nu finns det en stor<br />

risk att han när som helst åker dit igen och blir<br />

långtidssjukskriven.<br />

Johan går till en läkare som remitterar honom till<br />

en fyra veckors ryggkurs. Försäkringskassan betalar<br />

ut en förebyggande sjukpenning under tiden som<br />

kursen pågår. Det hela landar på 56.000 kronor<br />

och arbetsgivaren kan ansöka om att få ersättning<br />

för halva kostnaden hos AFA Försäkring.<br />

Pengar att hämta genom AGS-fonden<br />

Ersättningen gäller både arbetslivsinriktad rehabilitering<br />

och insatser som görs i förebyggande syfte.<br />

Förutsättningarna är att:<br />

• Du som anställd omfattas av avtalsgruppsjukförsäkringen,<br />

AGS eller av efterskydd i försäkringen<br />

• Det finns ett styrkt rehabiliteringsbehov<br />

• Det finns en plan för återgång i arbete<br />

Kontakta ditt regionkontor för mer information.<br />

www.byggnads.se<br />

NYTT AVTAL!<br />

Läs mer på Inblickssidorna om<br />

det nya avtalet som innebär att<br />

du har rätt till 100 procent av din<br />

lön från dag 1 vid arbetsskada.


INBLICK information från ditt fackförbund<br />

nr 1 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm<br />

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se<br />

Nytt kollektivavtal<br />

ger bättre försäkring<br />

Överenskommelsen i det nya avtalet 2012 gäller<br />

samtliga arbetare på arbetsplatser där det finns<br />

kollektivavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv.<br />

Man har enats om förbättringar inom avtalsgruppssjukförsäkringen<br />

AGS, Arbetsskadeförsäkringen<br />

TFA samt Avtalspension SAF-LO.<br />

n AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring)<br />

I årets avtalsförhandlingar<br />

är LO och Svenskt<br />

Näringsliv överens om att<br />

ta bort taket i AGS månadsersättning,<br />

som tidigare var<br />

begränsat till maximalt 48 156<br />

kronor per år.<br />

Lönedelar mellan 321 000<br />

och 856 000 kronor ersätts med<br />

65 procent. Lönedelar mellan<br />

856 000 och 1 284 000 kronor<br />

ersätts med 32,5 procent.<br />

De nya villkoren gäller dem<br />

som beviljas sjukersättning från<br />

och med 1 januari, 2012.<br />

Den som innan förtidspensioneringen<br />

har en årsinkomst<br />

på 400 000 kronor fick enligt<br />

tidigare avtal 48 156 kronor/år.<br />

Nuvarande avtal ger i stället en<br />

person med samma inkomst<br />

99 350 kronor/år.<br />

n TFA (Arbetsskade försäkringen)<br />

TFA försäkring<br />

är en kompletteringsförsäkring<br />

som gäller vid skador i<br />

arbetet. Arbetsgivaren betalar<br />

Från och med i år ger kollektiv avtalet<br />

dig rätt till 100 procent av din lön från<br />

dag 1 vid arbetsskada.<br />

80 procent sjuklön i 14 dagar.<br />

TFA ersätter med 20 procent<br />

så att den skadade inte drabbas<br />

av inkomstförlust. Tidigare<br />

krävdes det dock att man var<br />

”... ersättning från<br />

dag ett med 100<br />

procent inkomstförlust.”<br />

sjuk skriven längre än 14 dagar<br />

för att få ersättning från försäkringen.<br />

Hade sjukskrivningsperioden<br />

däremot blivit 15 dagar eller<br />

längre, så fick den sjukskrivne<br />

också ersättning för de första<br />

14 dagarna. Det nya avtalet ger<br />

ersättning från dag ett med<br />

100 procent av inkomstförlust<br />

samt att självrisken för kostnader<br />

på 500 kronor försvinner.<br />

En arbetstagare med en<br />

timlön på 180 kronor – vilket<br />

motsvarar en månadslön på<br />

31 320 kronor i månaden – gick<br />

tidigare miste om 2 880 kronor<br />

om den på grund av arbetsskada<br />

var sjukskriven i 14 dagar.<br />

Nu får samma person med<br />

de nya reglerna behålla sin<br />

inkomst på 180 kr i timmen.<br />

n Graviditetsersättning<br />

Kvinnor som beviljas<br />

graviditets penning från<br />

Försäkringskassan för att de<br />

inte kan arbeta ända fram till<br />

förlossningen, har tidigare inte<br />

haft rätt att få avsättningar till<br />

sin avtalspension under denna<br />

period.<br />

Nuvarande avtal ändras<br />

så att kvinnor som uppbär<br />

graviditetsersättning också får<br />

pensionsavsättningar till sin<br />

Avtalspension SAF-LO.<br />

Byggnads 11 regioner.<br />

Vi vill kunna nå er!<br />

n Vi saknar mejladresser och<br />

mobilnummer till våra medlemmar!<br />

Mejla in dina kontakt uppgifter<br />

till din avdelning/region<br />

eller till info@byggnads.se.<br />

Autogiro<br />

Betalar du medlemsavgift via<br />

autogiro måste pengar finnas<br />

på ditt konto senast den<br />

26 januari.<br />

A-kassan<br />

Ersättning från A-kassan betalas<br />

ut den 19 och den 26 januari,<br />

samt den 2 och den 9 februari.<br />

NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 43


Du har väl koll?<br />

Du som jobbar under<br />

kollektivavtal har värdefulla<br />

avtalsförsäkringar!<br />

• Avtalsgruppsjukförsäkring, AGS<br />

Ersättning du får då du är sjukskriven mer än 14 dagar.<br />

Ersättning från dag 15 och längst till och med dag 360 i sjukperioden.<br />

AGS ger dig ca 10% mer än vanlig sjukpenning.<br />

• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA<br />

Om du skadar dig på jobbet eller till och från jobbet. Du<br />

kan få ersättning för till exempel inkomstförlust, kostnader<br />

samt kvarstående besvär.<br />

• Tjänstegruppliv, TGL<br />

En försäkring som skyddar dina efterlevande ifall du dör<br />

före 65 års ålder.<br />

• Försäkring om avgångsbidrag, AGB<br />

– om du förlorar ditt arbete<br />

Skydd du har om du är 40 år och blir uppsagd på grund av arbetsbrist<br />

Att förlora sitt arbete innebär stora påfrestningar på ekonomin. I första<br />

hand får du ersättning från a-kassan – men i kollektivavtalet finns också<br />

AGB-försäkringen som kan hjälpa dig att klara ekonomin.<br />

• Avtalspension, SAF–LO<br />

Premiebefrielseförsäkringen i ditt kollektivavtal säkerställer att du inte<br />

förlorar pensionsrätt i Avtalspension SAF-LO när du är sjuk eller när du<br />

är föräldraledig med föräldrapenning i samband med barns födelse. Vid<br />

sjukskrivning betalas avtalspensionen in via Premiebefrielseförsäkringen<br />

och inte av arbetsgivaren.<br />

Vid föräldraledighet görs anmälan på en särskild blankett.<br />

• Försäkringsinformation – en del av kollektivavtalet<br />

Byggnads har försäkringsinformatörer som kan ge dig hjälp och stöd, både<br />

i akuta försäkringsärenden och om du behöver svar på en fråga. Försäkringsinformatör<br />

är ett fackligt uppdrag som man för det mesta har vid sidan av<br />

sitt vanliga arbete på arbetsplatsen.<br />

Om det inte finns försäkringsinformatör på din arbetsplats kan du vända<br />

dig till din avdelning/region för mer information.<br />

Vid försäkringsfall är det de fullständiga villkoren som gäller.<br />

Kräv alltid kollektivavtal!


MÖTEN & SÅNT<br />

svenska byggnads arbetareförbundet, 106 32 stockholm<br />

besöksadress: hagagatan 2, stockholm, tel: 08-728 48 00<br />

Byggnads Skåne<br />

Scheelegatan 27, 212 28 Malmö<br />

Tfn 010-601 10 06<br />

Fax 040-97 46 30<br />

skane@byggnads.se<br />

Svedala, Trelleborg o. Vellinge:<br />

Årsmöte tis den 24 jan 2012, kl.<br />

18.00. Plats: LO i Trelleborg. Ur dagordningen;<br />

Val till gemensam krets<br />

Svedala, Trelleborg och Vellinge.<br />

Vellinge S-Klubb: Årsmöte mån<br />

den 20 febr 2012, kl. 18.00, Folkets<br />

Hus, Vellinge.<br />

Eslöv, Hörby o. Höör: Årsmöte<br />

tis den 24 jan 2012, kl. 17.00. Plats:<br />

Lucky Bowl. Mat serveras. Anmälan<br />

till avdelningen.<br />

Helsingborg: Årsmöte ons den<br />

25 januari 2012 kl. 18.30. Lokal:<br />

Avdelningen, Måndagsgatan 1,<br />

Helsingborg.<br />

Landskrona: Årsmöte tors den<br />

19 jan 2012 kl. 18.30, Styrelsen<br />

träffas 17.30. Plats: Folkets Hus,<br />

Drufvan, Landskrona.<br />

Höganäs, Ängelholm o. Båstad<br />

– Krets Hallandsåsen: Årsmöte<br />

tis den 31 jan 2012, kl. 18.30. Plats:<br />

Folkets Hus, Ängelholm.<br />

Söderåsen: Årsmöte tis den 24 jan<br />

2012, kl. 18.30 i Folkets Hus, Bjuv.<br />

Perstorp, Örkelljunga, Hässleholm<br />

o. Osby: Årsmöte tors den 19 jan<br />

2012, kl. 19.00 i Fackets lokal i Hässleholm.<br />

Vi bjuder på kaffe och kaka.<br />

Tollarp: Årsmöte mån den 30 jan<br />

2012, kl. 19.00 i Medborgarhuset i<br />

Tollarp.<br />

Broby, Bromölla o. Kristianstad:<br />

Årsmöte mån den 23 jan 2012, kl.<br />

19.00 i Fackens Hus i Kristianstad.<br />

Byggnads<br />

Småland-Blekinge<br />

Rådjursvägen 1, 352 45 Växjö<br />

Tfn 010-601 10 07<br />

Fax 0470 202 19<br />

smaland-blekinge@byggnads.se<br />

Medlemskrets Högsby och<br />

Mönsterås: Årsmöte tis den 24<br />

jan 2012 kl. 18.30. Byggnads lokal<br />

IOGT-NTO Mönsterås.<br />

Medlemskrets Nybro: Årsmöte tis<br />

den 24 jan 2012 kl. 18.30 i Folkets<br />

Hus i Nybro. Ordförande Lars<br />

Hildingsson medverkar.<br />

Medlemskrets Kalmar: Årsmöte<br />

ons den 25 jan 2012 kl. 18.30, Byggnads<br />

Radarvägen 9.<br />

Medlemskrets Hultsfred: Årsmöte<br />

mån den 30 jan 2012 kl. 18.30. ABF<br />

lokalen (Valhall)<br />

Medlemskrets Ronneby: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. Byggnads,<br />

Gula huset, Ronneby.<br />

Medlemskrets Alvesta: Årsmöte<br />

mån den 30 jan 2012 kl. 19.00.<br />

Alvesta Folkets Hus.<br />

Medlemskrets Ljungby: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. Garvaren<br />

Ljungby.<br />

Medlemskrets Traryd: Årsmöte<br />

tis den 7 febr 2012 kl. 18.30 på Verdandi<br />

Traryd.<br />

Medlemskrets Växjö: Årsmöte<br />

mån den 30 jan 2012 kl. 18.30. Byggnads<br />

kontor.<br />

Medlemskrets Jönköping: Årsmöte<br />

fre den 27 jan 2012 kl. 18.00.<br />

Byggnads kontor.<br />

Medlemskrets Tranås: Årsmöte fre<br />

den 27 jan 2012 kl. 17.30. Bowlinghallen.<br />

Anmälan till Weine 070-6675182<br />

eller Ulf-Göran 070-6093283.<br />

Byggnads Väst<br />

Olof Palmes Plats 1, 413 04<br />

Göteborg<br />

Tfn 010 601 10 09<br />

Fax 031-774 33 12<br />

vast@byggnads.se<br />

OBS! Alla medlemmar tillhör från<br />

årsskiftet någon av 30 medlemskretsar.<br />

Bostadsort avgör vilken. De<br />

”gamla” sektionerna läggs ner på<br />

årsmötena, se nedan. I vissa fall startas<br />

medlemskretsarna upp samtidigt.<br />

Kontaktpersoner finns på hemsidan,<br />

www.byggnads.se/vast. Eller ring<br />

ditt kontor, se tidningen Byggvästen.<br />

Bengtsfors: Årsmöte ons den 25 jan<br />

kl. 16.30. Plats: Restaurang Freden,<br />

Bengtsfors. Välkomna, Willy Eliasson.<br />

Ed: Årsmöte tors den 26 jan kl.<br />

16.30. Plats: Gästhuset Tjuren, Ed.<br />

Välkomna, Bengt Karlsson.<br />

Lysekil/Sotenäs: Årsmöte ons den<br />

25 jan kl. 18.30. Plats: Folkets Hus,<br />

Lysekil. Välkomna, Niklas Sjölin.<br />

Trollhättan/Lilla Edet: Årsmöte<br />

tis den 24 jan kl. 17.00. Plats:<br />

Swedenborg Center, Trollhättan.<br />

Välkomna, Morgan Karlsson.<br />

Vänersborg: Årsmöte tis den 24<br />

jan kl. 18.30. Plats: Folkets Hus,<br />

Vändersborg. Välkomna, Christer<br />

Lindgren.<br />

Uddevalla/Munkedal/Färgelanda:<br />

Årsmöte tors den 26 jan kl. 18.30.<br />

Plats: Folkets Hus, Uddevalla.<br />

Välkomna, Rickard Kronlid.<br />

Mellerud: Årsmöte tors den 2 febr<br />

kl. 18.00. Plats: ABF-lokalen, Mellerud.<br />

Anmälan senast den 27 jan<br />

på 0520-489283. Välkomna, Morgan<br />

Karlsson.<br />

Mariestad-Töreboda: Årsmöte tis<br />

den 24 jan kl. 17.30. Plats: Bowlinghallen,<br />

Mariestad. Välkomna, Sture<br />

Pettersson.<br />

Östra Skaraborg, Skövde-Tibro-<br />

Karlsborg-Tidaholm-Hjo-Falköping:<br />

Avslutande Årsmöte och uppstart<br />

för Krets 12 tis den 24 jan kl. 17.00.<br />

Start med mat på restaurang<br />

Parnassen i Skövde kulturhus.<br />

Anmälan senast den 23 jan till 0500-<br />

447501 eller 070-2681524. På mötet:<br />

nomineringar till styrelse, val av styrelse<br />

och förtroendeuppdrag, val till<br />

nya regionfullmäktige. Välkomna,<br />

sektionsstyrelserna 10, 12 o. 13.<br />

Skara-Götene: Årsmöte tis den 24<br />

jan kl. 18.30. Plats: HSBs samlingslokal,<br />

Skara. Välkomna, Dennis<br />

Svensson.<br />

Strömstad/Grebbestad: Årsmöte<br />

tors den 2 febr kl. 17.30. Plats: Restaurang<br />

Park, Strömstad. Anmälan<br />

senast den 30 jan, 0520-48 92 75.<br />

Välkomna, Rickard Kronlid.<br />

Lidköping: Årsmöte mån den 23<br />

jan kl. 18.30. Plats: Läktarsalen<br />

Folkets Hus, Lidköping. Välkomna,<br />

Anders Fransson.<br />

Vara: Årsmöte mån den 30 jan<br />

kl. 18.30. Plats: Rosa huset, Vara.<br />

Välkomna, Jan-Erik Idsjö.<br />

Åmål: Årsmöte tors den 26 jan kl.<br />

18.30. Plats: ABF-lokalen i Åmål.<br />

Välkomna, Lars-Göran Lundahl.<br />

Göteborg Centrum: Årsmöte ons den<br />

25 jan 2012, kl. 17.00 i AFIG:s lokaler,<br />

Järntorget 7, vån 5, Göteborg,<br />

(till vänster om Dubliners).<br />

Alingsås: Årsmöte tors den 26 jan<br />

kl. 18.00. Plats: ABF:s lokaler S<br />

Strömg. 15, Alingsås.<br />

Borås: Årsmöte mån den 30 jan<br />

kl. 18.00. Plats: Boråskontoret,<br />

Alidelundsg. 9.<br />

Herrljunga-Vårgårda: Årsmöte tors<br />

den 26 jan kl. 18.00. Anmälan till<br />

0708-136156.<br />

Ulricehamn: Årsmöte mån den 30<br />

jan kl. 18.00. Plats: Focus Limmared.<br />

Mark-Svenljunga: Årsmöte mån den<br />

30 jan kl. 18.00. Plats: ABF:s lokaler<br />

Fredenborgsg., Kinna.<br />

Varberg: Årsmöte tors den 19 jan kl.<br />

18.30. Plats: Folkets Hus, Varberg.<br />

Hylte-Västbo: Årsmöte fre den 20<br />

jan kl. 18.30. Plats: Gästis, Torup<br />

(Anmälan 0709 12 49 03).<br />

Byggnads Öst<br />

Luntgatan 28, 602 19 Norrköping<br />

Tfn 010-601 10 12<br />

Fax 011-19 04 39<br />

ost@byggnads.se<br />

Medlemskrets Nyköping: Årsmöte<br />

tors den 19 januari 2012 kl. 18.30<br />

i IF Metalls lokal, Tingshusplatsen.<br />

Varmt välkomna, styrelsen.<br />

Fler mötesannonser<br />

på nästa sida<br />

Byggnads på Facebook<br />

Besök oss!<br />

vwww.facebook.com/byggnads<br />

NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 45


Fortsättning, Möten & Sånt<br />

Medlemskrets Söderköping/<br />

Valdemarsvik: Årsmöte tis den 31<br />

jan 2012, kl. 18.30 i Arbetarkommunens<br />

lokaler, Alviksgatan 4,<br />

Söderköping. Välkomna.<br />

Medlemskrets Vimmerby:<br />

Årsmöte tis den 24 jan 2012 i sektionslokalen,<br />

Sevedegatan 4.<br />

Medlemskrets Mjölby: Årsmöte<br />

ons den 18 jan 2012 kl. 18.00.<br />

ABF Kanikeg. 5, Mjölby.<br />

Medlemskrets Linköping:<br />

Årsmöte tis den 24 jan 2012,<br />

kl. 17.00. Plats: Byggnads exp,<br />

Majgatan 2, Linköping.<br />

Medlemskrets Motala:<br />

Årsmöte ons den 25 jan 2012<br />

kl. 18.30. Plats: ABFs lokaler,<br />

Kyrkogatan 6, Motala. Vi bjuder<br />

på smörgåstårta. Anmälan till<br />

Sören Welander 013-374400 eller<br />

010-6011109.<br />

Medlemskrets Västervik:<br />

Årsmöte tis den 24 jan kl. 18.00.<br />

Plats: Statt. Vår gäst är Magnus<br />

Cato, Byggnads Öst.<br />

Byggnads Norrbotten<br />

Nygatan 3, Box 37, 971 02 Luleå<br />

Tfn 010-601 10 05<br />

Fax 010-601 12 87<br />

norrbotten@byggnads.se<br />

Medlemskrets Luleå: Årsmöte ons<br />

den 18 jan 2012. Plats: Exp. Luleå<br />

Nygatan 3.<br />

Medlemskrets Haparanda:<br />

Årsmöte tors den 26 jan 2012,<br />

kl. 17.00 i Folkets Hus.<br />

Medlemskrets Arvidsjaur: Årsmöte<br />

tors den 19 jan 2012, kl. 18.00<br />

på Rosengård.<br />

Medlemskrets Övertorneå: Årsmöte<br />

sön den 29 jan 2012, kl. 14.00<br />

i Folkets Hus.<br />

Medlemskrets Överkalix: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012, kl. 18.00. Plats:<br />

LO-facken.<br />

Medlemskrets Älvsbyn: Årsmöte<br />

fre den 27 jan 2012, kl. 18.30. Plats<br />

Trescorona.<br />

Medlemskrets Piteå: Årsmöte<br />

ons den 25 jan 2012, kl. 19.00.<br />

Plats: Nolia city konferens lokal<br />

Strömnäs. Tema: sedvanliga<br />

årsmötesförhandlingar.<br />

Välkomna!<br />

Byggnads Mälardalen<br />

Portalgatan 32, 754 23 Uppsala<br />

Tfn 010-601 10 04<br />

Fax 018-19 45 01<br />

malardalen@byggnads.se<br />

Medlemskrets Alunda/Östhammar:<br />

Årsmöte tors den 19 jan 2012, kl.<br />

18.30, Rospinglan i Östhammar.<br />

Medlemskrets Enköping: Årsmöte<br />

tors den 19 jan 2012, kl. 18.30, ABF<br />

Östra Järnvägsg. 1 i Enköping.<br />

Medlemskrets Hallstavik: Årsmöte<br />

tis den 24 jan 2012, kl. 19.00 i Folkets<br />

Hus i Hallstavik.<br />

Medlemskrets Norrtälje: Årsmöte<br />

tis den 24 jan 2012, kl. 19.00 i Folkets<br />

Hus i Norrtälje.<br />

Medlemskrets Tierp: Årsmöte tors<br />

den 26 jan 2012, kl. 19.00, Gästis i<br />

Tierp.<br />

Medlemskrets Uppsala: Årsmöte<br />

ons den 25 jan 2012, kl. 17.00, Portalgatan<br />

32 i Uppsala.<br />

Medlemskrets Katrineholm-<br />

Vingåker-Flen: Årsmöte ons den<br />

25 jan 2012 kl. 18.30 på konditori<br />

Sultan<br />

i Katrineholm.<br />

Rörklubben: Årsmöte tors den 26<br />

jan 2012, kl. 17.00, Portalgatan 32 i<br />

Uppala<br />

Byggnads<br />

Örebro- Värmland<br />

Posthornsgatan 8, 656 32 Karlstad<br />

Tfn 010-601 10 11<br />

Fax 054-83 47 42<br />

orebro-varmland@byggnads.se<br />

Medlemskrets Arvika/Eda: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30.<br />

Lokal, Folkets Hus.<br />

Medlemskrets Säffle: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30.<br />

Medlemskrets Torsby: Årsmöte<br />

fre den 27 jan 2012 kl. 18.00. Lokal,<br />

Bowlinghallen.<br />

Medlemskrets Grums: Årsmöte<br />

tors den 19 april 2012 kl. 17.00.<br />

Lokal, Konf FH.<br />

Medlemskrets Hagfors: Årsmöte<br />

tors den 19 jan 2012 kl. 17.00. Lokal,<br />

LO-lokalen Metall.<br />

Medlemskrets Karlstad: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012 kl. 18.00. Lokal,<br />

Bygg-29:an.<br />

Medlemskrets Kristinehamn: Årsmöte<br />

tis den 24 jan 2012 kl. 18.00,<br />

Lokal, Folkets Hus.<br />

Medlemskrets Sunne: Årsmöte<br />

fre den 27 jan 2012 kl. 18.30. Lokal,<br />

Frykenstrand.<br />

Medlemskrets Askersund: sektionsårsmöte<br />

tors den 19 jan kl.<br />

18.30. Hotell Norra Vättern.<br />

Medlemskrets Degerfors: sektionsårsmöte<br />

tors den 26 jan kl.<br />

19.00. Folkets Hus C-sal.<br />

Medlemskrets Frövi: sektionsårsmöte<br />

fre den 27 jan kl. 18.30.<br />

Kofallsvägen 1.<br />

Medlemskrets Hallsberg: sektionsårsmöte<br />

tors den 19 jan kl. 18.00.<br />

Hotell Stinsen.<br />

Medlemskrets Hällefors: sektionsårsmöte<br />

tors den 26 jan kl. 18.00.<br />

Hällefors Herrgård<br />

Medlemskrets Karlskoga: sektionsårsmöte<br />

fre den 27 jan kl. 19.30.<br />

Red Brick med resp.<br />

Medlemskrets Kumla: sektionsårsmöte<br />

tors den 26 jan kl. 19.00.<br />

Folkets hus.<br />

Medlemskrets Lindesberg: sektionsårsmöte<br />

mån den 23 jan kl.<br />

19.00. Folkets hus.<br />

Medlemskrets Nora: sektionsårsmöte<br />

tors den 19 jan kl. 18.00,<br />

Folkets hus.<br />

Medlemskrets Örebro: sektionsårsmöte<br />

tis den 24 jan kl. 18.30.<br />

Byggfackens hus.<br />

Byggnads GävleDala<br />

Wallingatan 15, 784 34 Borlänge<br />

Tfn 010-601 10 02<br />

Fax 0243-824 88<br />

gavledala@byggnads.se<br />

Medlemskrets Avesta: Årsmöte ons<br />

25 jan 2012, kl. 19.00. IF Metallhuset,<br />

Malmgatan 8, Avesta.<br />

Medlemskrets Borlänge: Årsmöte<br />

tis den 24 jan 2012, kl. 17.00.<br />

Byggnads Dalarnas kontor.<br />

Wallingatan 15, Borlänge.<br />

Medlemskrets Falun: Årsmöte tis<br />

24 jan 2012, kl. 17.00. Falu Folkets<br />

Hus, Myntgatan 10-14, Falun.<br />

Medlemskrets Gagnef: Årsmöte<br />

tors 26 jan 2012, kl. 19.00. Lindbergshallen,<br />

Södra Industrivägen<br />

8, Djurås.<br />

Medlemskrets Hedemora: Årsmöte<br />

tors 26 jan 2012, kl. 18.30. Lokal ej<br />

fastställd.<br />

Medlemskrets Leksand: Årsmöte<br />

mån 23 jan 2012, kl. 19.00.<br />

Moskogen Hotell & Konferens,<br />

Insjövägen 50, Leksand.<br />

Medlemskrets Ludvika: Årsmöte<br />

tors 26 jan 2012, kl. 18.30. Folkets<br />

Hus, vån. 3. Carlavägen 24 Ludvika.<br />

Medlemskrets Malung: Årsmöte<br />

tors 26 jan 2012, kl. 18.15. Folkets<br />

Hus, Skolgatan 2, Malung.<br />

Medlemskrets Mora: Årsmöte ons<br />

den 25 jan 2012, kl. 18.30. Hotell<br />

Mora-Parken, Parkvägen 1, Mora.<br />

Medlemskrets Rättvik: Årsmöte tors<br />

den 19 jan 2012, kl. 18.30. Classic<br />

Car Center, Vasagatan 12, Rättvik.<br />

Medlemskrets Smedjebacken: Årsmöte<br />

ons den 18 jan 2012, kl. 19.00.<br />

Fritidsgården, Morgårdshammar.<br />

Medlemskrets Säter: Årsmöte tors<br />

den 19 jan 2012, kl. 18.30. Lokal ej<br />

fastställd.<br />

Medlemskrets Vansbro: Årsmöte<br />

tors den 26 jan 2012 kl. 18.00.<br />

Värdshuset Flottaren, Järnavägen<br />

12, Vansbro.<br />

Medlemskrets Älvdalen: Årsmöte<br />

tors den 19 jan 2012, kl. 19.00. Hotell<br />

Älvdalen, Dalagatan 77, Älvdalen.<br />

Medlemskrets Orsa: Årsmöte tors<br />

den 26 jan 2012, kl. 19.00. Orsa<br />

Hotell, Järnvägsgatan 4, Orsa.<br />

Medlemskrets Gävle: Årsmöte<br />

tors den 19 jan 2012, kl. 18.30,<br />

Byggnads expedition, S Kansligatan<br />

26, Gävle. Rapporter och<br />

sedvanliga årsmötesförhandlingar.<br />

Nomineringar och val inför region<br />

GävleDalas årsmöte i mars 2012.<br />

Medlemskrets Bergby-Ockelbo:<br />

Årsmöte fre den 20 jan, kl. 18.00,<br />

Hakke Gård, Bergby. Rapporter<br />

och sedvanliga årsmötesförhandlingar.<br />

Nomineringar och val inför<br />

region GävleDalas årsmöte i mars<br />

2012.<br />

Medlemskrets Söderhamn: Årsmöte<br />

tors den 26 jan kl. 18.00, Kulturens<br />

Hus.<br />

Medlemskrets Hudiksvall: Årsmöte<br />

tis den 24 jan kl. 17.00. Pizzeria<br />

O’Sole Mio. Välkomna.<br />

Medlemskrets Ljusdal: Årsmöte<br />

tors den 26 jan kl. 19.00 på Winercafé<br />

Ljusdal.<br />

Vill du annonsera om<br />

möten och aktiviteter?<br />

Mejla: asa.kemkes@byggnads.se<br />

46 INBLICK NR 1 JANUARI 2012


SISTA ORDET<br />

GRÖNT BYGGANDE KAN<br />

MINSKA KLIMATHOTET<br />

JAG TROR ATT VI är många som funderar<br />

på vad som håller på att hända med<br />

vår miljö och vårt klimat, inte minst mot<br />

bakgrund av årets milda vinter. Vi har<br />

haft två vintrar med extremt mycket snö<br />

och kyla och denna vinter var det 5–10<br />

plusgrader vid jultid och på vissa håll<br />

har man till och med hittat svamp i skogen.<br />

Det är en extrem skillnad i vädret<br />

och tankarna kommer om vart vi är på<br />

väg och hur det ska bli för kommande<br />

generationer.<br />

Det är framför allt den förstärkta<br />

växthuseffekten som gör jorden varmare<br />

än normalt. Genom att bränna fossila<br />

bränslen som kol och olja släpper vi ut<br />

växthusgaser som värmer upp jorden<br />

mer än normalt. Läser man vad klimatforskarna<br />

säger om framtiden finns det<br />

all anledning till oro. FN:s klimatpanel<br />

förutspår att jordens medeltemperatur<br />

riskerar att stiga med flera grader, vilket<br />

leder till att isarna smälter och att vädret<br />

blir mer extremt med översvämningar<br />

på vissa håll och torka på andra ställen.<br />

Samtidigt konstaterar våra experter att<br />

vi kan stoppa denna negativa utveckling.<br />

Även om man kan känna oro så finns<br />

det samtidigt mycket som kan göras. Vi<br />

har alla ett ansvar att i stort och smått<br />

tänka på miljön och bidra till en bättre<br />

framtid för vår jord och vårt klimat.<br />

”Vi har alla ett ansvar att<br />

i stort och smått tänka på<br />

miljön och bidra till en<br />

bättre framtid för vår jord<br />

och vårt klimat.”<br />

Byggsektorn har, som ett exempel, stora<br />

möjligheter att vara med och förhindra<br />

växthuseffekten.<br />

Visste du att byggandet i världen<br />

står för runt 40 procent av allt energianvändade<br />

och orsakar stora mängder<br />

utsläpp? Samtidigt är det också så att<br />

110 miljoner människor har sina jobb i<br />

byggsektorn.<br />

Det innebär alltså en stor utmaning<br />

för byggsektorn att omvandlas till gröna<br />

jobb och miljövänligt byggande.<br />

NÄR DET GÄLLER SVENSKA förhållanden<br />

så lyfter vi i Byggnads bostadspolitiska<br />

program fram flera förslag för<br />

att bygga energisnålare och att energieffektivisera<br />

det gamla lägenhetsbeståndet<br />

(miljonprogrammen).<br />

Ett allvarligt faktum är att rekordårens<br />

bostäder förbrukar drygt 25 procent<br />

mer energi på varje kvadratmeter<br />

jämfört med bostäder som har byggts<br />

efter år 2000. Mot den bakgrunden<br />

råder det knappast någon tvekan om<br />

att potentialen för energibesparingar i<br />

rekordårens bostäder är enormt stor.<br />

Det är mycket lönsamt att kombinera<br />

upprustningen med åtgärder som bidrar<br />

till en effektivare energianvändning.<br />

SAMTIDIGT HAR STATEN ett stort<br />

ansvar för att underlätta och se till att<br />

energieffektiviseringen av miljonprogrammen<br />

kommer igång. Jag har sagt<br />

det många gånger och säger det igen, det<br />

behövs minst en miljard i investeringsbidrag<br />

från staten och nu börjar det bli<br />

fler som har fått samma insikt. Socialdemokraterna<br />

har föreslagit<br />

ett system med statliga<br />

lånegarantier. Vi måste<br />

vara öppna för många<br />

olika förslag och lösningar<br />

och alla måste vara<br />

med och ta ansvar.<br />

Klimatet och vår<br />

framtid kan inte<br />

vänta!<br />

hans tilly<br />

förbundsordförande<br />

telefon 08-728 48 10<br />

mobil 070-552 67 40<br />

e-post hans.tilly<br />

@byggnads.se<br />

TILLY TYCKER TILL ...<br />

... OM 2012<br />

Detta måste bli året då vi får uppleva färre olyckor<br />

på våra byggarbetsplatser<br />

... OM FRAMTIDEN<br />

”Varje tid får ta ansvar för sitt. Men glöm inte att<br />

läsa och lära för framtiden” (citat okänd)<br />

... OM LINKÖPINGS HC<br />

Hur kan ett tippat topplag bli ett bottenlag?<br />

Lars Winnerbäck har skrivit: ”han var så nöjd<br />

med sin lön att han glömde sitt jobb” Gäller detta<br />

LHC:s stjärnor?<br />

NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 47


VARMT OCH SKÖNT<br />

PÅ JOBBET<br />

RENAULT KANGOO EXPRESS<br />

HERITAGE EDITION<br />

TOTAL LEASINGKOSTNAD<br />

1.440:-/mån* EX. MOMS<br />

RENAULT TRAFIC<br />

HERITAGE EDITION<br />

TOTAL LEASINGKOSTNAD<br />

2.099:-/mån* EX. MOMS<br />

DIESELVÄRMARE MED TIDUR<br />

Kampanjpris 9.990 kr. Ord. pris 18.500 kr.<br />

GRAND CONFORT-PAKET<br />

Kampanjpris 2.990 kr. Värde 7.200 kr.<br />

KANGOO EXPRESS HERITAGE EDITION<br />

Du sparar 11.500 kr.<br />

RENAULT TRAFIC<br />

HERITAGE EDITION<br />

FÅ ERBJUDANDEN OCH RABATTER<br />

FÖR UPP TILL<br />

RENAULT KANGOO EXPRESS<br />

HERITAGE EDITION<br />

FÅ ERBJUDANDEN OCH RABATTER<br />

FÖR UPP TILL<br />

24.220:-<br />

50.140:-<br />

FJÄRRSTART TILL DIESELVÄRMARE<br />

Kampanjpris 2.990 kr. Ord. pris ca 13.000 kr.<br />

GRAND CONFORT-PAKET<br />

Kampanjpris 2.990 kr. Värde 12.720 kr.<br />

TRAFIC HERITAGE EDITION<br />

Du sparar upp till 30.400 kr.<br />

VÅRT GRAND CONFORT-PAKET INNEHÅLLER SMARTA FUNKTIO<strong>NER</strong> som luftkonditionering (AC),<br />

radio/CD, glasade bakdörrar, elfönsterhissar och elspeglar till Kangoo Express. Paketet till Trafi c ger dig bl.a. automatisk luftkonditionering<br />

fram, bränslevärmare och färddator. Kom in och provkör våra välutrustade specialmodeller Kangoo Express och Trafi c Heritage Edition.<br />

LÄS MER PÅ WWW.RENAULT.SE<br />

*Leasingkostnaden för Kangoo Express baseras på en totalkostnad på 126.180 kr som består av Kangoo Express 1.5 dCi 75 hk FAP Euro 5 Heritage Edition (113.200 kr) inklusive Grand Confort paket (2.990 kr) och Dieselvärmare med tidur (9.990 kr). Bränsleförbrukning<br />

vid blandad körning från 5,2 l/100 km (1.5 dCi 75 hk FAP man). Koldioxidutsläpp CO 2: från 137g/km (1.5 dCi 75 hk FAP man). Leasingkostnaden för Trafi c baseras på en totalkostnad på 183.980 kr som består av Trafi c L1H1 2.9t 2.0 dCi 90 hk Euro5 Heritage Edition<br />

(178.000 kr) inklusive Grand Confort paket (2.990 kr) och Fjärrstart till dieselvärmare (2.990 kr). Bränsleförbrukning vid blandad körning från 7,5/100 km (2.0 dCi 90 hk man). Koldioxidutsläpp CO 2: från 198 g/km (L1H1 2.0 dCi 90 hk man). Leasingkostnaden för både<br />

Kangoo Express Heritage Edition och Trafi c Heritage Edition beräknas på 30% 1:a förhöjd hyra och 40% restvärde efter 36 månader. Finansiering med Renault Transportbilleasing. Inga avgifter. Lokala avvikelser kan förekomma.<br />

Samtliga priser är ex. moms. Bilarna i annonsen är extrautrustade. Erbjudandet gäller endast för lagerbilar t o m 29/2 2012.<br />

www.blaklader.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!