PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren

Christian dog på 

splittrat bygge 

Tippa och slå kompisarna 

i vår nya, kluriga frågesport 

1. 1 X 2 

2. 1 X 2 

3. 1 X 2 

Glasarbete: en 

evig utryckning 

Så håller 

du nyårslöftet 

46 

Så många byggnadsarbetares 

årslöner motsvarar 

Skanskas vd Johan 

Karlströms inkomst. 

”PAPPA LA ALDRIG 

NER HAMMAREN” 

Leif GW Persson om: 

✔ sin fars byggolycka ✔ klassresan 

✔ passionen för att lösa svåra brott 

NUMMER 1 | 19 JANUARI 2012 | www.byggnadsarbetaren.se

BLODSTOPPARENHETEN 

ÖGONAKUTEN 

PLÅSTERENHETEN 

Välkommen in i världens 

minsta akutmottagning. 

När olyckan är framme är varje sekund viktig. Vår nya generation 

Första Hjälpen-produkter är utvecklad för att du och dina 

medarbetare ska ha maximal beredskap på jobbet. Läs mer om 

världens minsta akutmottagning på www.rstaid.cederroth.com. 

Tack för din omtanke. 

Första Hjälpen för alla. Överallt. 

Nyheter! Luckor som håller produkterna 

fräscha och två extra fack för egna tillval.

TEXT: MARGITE FRANSSON 

FOTO: PER TRANÉ, ANNA 

SIMONSSON, PRIVAT, 

KRISTIANSTADSADBLADET 

NUMMER 1 JANUARI 2012 ÅRGÅNG 63 

Välkommen! 

13 DOG PÅ DELAT BYGGE 

16–21 Christian Wikström är en av 13 byggnadsarbetare 

som under de senaste två åren omkommit vid 

arbete på underentreprenad. ”Golvfolket, som Chrisse 

tillhörde, var inte värda någonting”, säger hans mamma 

Bittan Andersson. Skyddsombud varnar nu för 

ännu fler dödsfall på splittrade byggen. 

10–11 BYGGNYTT 

Byggnads säljer 

kontorslokaler 

för 130 miljoner 

Fyra förbund flyttar in på 

kontoret i Stockholm. 

22–23 GRANSKNING 

Bygghöjdarnas 

inkomst – vi 

har hela listan 

Skanskas vd toppar. 

24–25 TRÄNING 

Expertens bästa 

råd för att 

hålla ditt 

nyårslöfte 

26–29 ARBETSPLATS 

De rycker ut när 

glasen spricker 

Byggnadsarbetaren följer 

med glasarbetare en dag. 

34–35 SÅ FUNKAR DET 

Följ plankans 

väg till 

limträbalk 

Träet blir starkt som stål. 

30–33 PORTRÄTT 

”Jag åkte ångvält. 

Allt var kolossalt 

spännande”. 

+ 

9 BILDEN Läsarens mäktiga bild av arenabygget. 

Leif GW Persson om när han fick 

följa med sin pappa på bygget. 

36 TÄVLING Hitta bitarna som vi plockat från tidningen. 

37 GREJER & GREPP Hylsor nyckeln till ny väggteknik. 

38 EFTER JOBBET Så hittar du rätt bland alla kryssningar. 

41 BILDKRYSSET Alltid i Byggnadsarbetaren. 

43 INBLICK Information från Byggnads. 

REDAKTIONEN: 

DÖDSOLYCKOR PÅ STYCKADE BYGGEN 

”CHRISSE 

FÖRSÖKTE 

SLÅ LARM” 

De senaste 

två åren har 

13 byggnadsarbetare 

dött 

i arbete för 

underentreprenörer. 

Christian 

”Chrisse” 

Wikström, 26, 

var en av dem. 

Nu varnar 

skyddsombud 

för att fler kan 

skadas och 

dö, när allt 

fler byggen 

splittras upp. 

KIZZY ROCK SPELAR INTE MER. Istället finns 

artistnamnet inristat i en gravsten på kyrkogården 

i Färila utanför Ljusdal. Bleka solstrålar når Bittan 

Andersson när hon tänder ett ljus för sin son, 

Christian ”Chrisse” Wikström. Han var betongarbetare 

och montör och förlorade livet efter en rasolycka 

i Solna, bara 26 år gammal. Vännerna och 

familjen minns killen som älskade hårdrock, som 

var glad och hjälpsam och aldrig rädd för att ta i. 

När olyckan hände arbetade han med montering 

på ett stort kontorsbygge vid den nya Arenastaden. 

Han arbetade åt en underentreprenör, 

precis som 12 andra byggnadsarbetare som dött i 

byggolyckor de senaste två åren. Det visar Byggnadsarbetarens 

granskning av 21 dödsolyckor. 

Och samtidigt varnar skyddsombud och experter 

för en utveckling där uppsplittrade byggen leder 

till en risk att ännu fler drabbas av svåra olyckor. 

Raset som tog Chrisses liv inträffade den 19 maj 

2011 och fortfarande utreds orsaken. Frågorna om 

26–29 30–33 

Glasarbetaren Micke Andrén hamrar 

bort fog i ett växthus. 

ANNA-LENA MATTSSON 

hur och varför det kunde ske är ständigt närvarande 

i familjen, hos Bittan Andersson, pappa Janne Wikström 

och storebror Niklas. 

Familjen känner vanmakt, sorg och ilska över att 

det kunde ske. Ända sedan förra hösten var Christian 

mycket kritisk till säkerheten på bygget och oroade sig 

för riskerna. Han ville bara bort därifrån. 

– Chrisse och flera arbetskamrater försökte slå 

larm, säger Bittan Andersson. 

Men hon säger att det bara handlade om tid och 

pengar. Att ingen lyssnade. 

– Golvfolket, som Chrisse tillhörde, de var 

bara slit och släng, inte värda någonting, säger hon. 

När han var hemma och hälsade på kom ständigt 

problemen upp; om byggdelar som inte passade. På 

vintern berättade han att de inte fick chansen att 

hacka bort is från balkfästena innan de skulle gjutas 

ihop. Bland det otäckaste tyckte hon var när han berättade 

om en sättning i huset där han jobbade. 

– Alla arbetare sprang för de var rädda för ras. Men 

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 17 

Leif GW Persson berättar om sitt 

innehållsrika liv. 

MISSA INTE! 

Den kluriga tävlingen där du 

letar bitar (s 39). 

ANDERS G WARNE 

KATARINA CONNHEIM 

redaktionssekreterare (vik) 

08-728 49 87 ● 070-627 60 84 

k.c@byggnadsarbetaren.se 

KENNETH PETTERSON 

chefredaktör, ansv. utgivare 

08-728 49 70 ● 070-607 56 97 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

JOHAN FYRK 

layoutansvarig 

08-728 49 77 ● 073-338 79 46 

j.f@byggnadsarbetaren.se 

CENNETH NIKLASSON 

reporter 

08-728 49 76 ● 070-607 56 92 

c.n@byggnadsarbetaren.se 

PETER LEANDER 

reporter, brottslighet (vik) 

08-728 48 53 ● 070-245 04 30 

p.l@byggnadsarbetaren.se 

MARIA PERSSON 

reporter (vik) 

08-728 49 71 ● 073-338 70 42 

m.p@byggnadsarbetaren.se 

MARGITE FRANSSON 

reporter, arbetsmiljö 

08-728 49 74 ● 070-607 56 89 

m.f@byggnadsarbetaren.se 

JENNY BERGGREN 

reporter, arbetsrätt 

08-728 49 72 ● 070-664 49 00 

j.b@byggnadsarbetaren.se 

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Hagagatan 2, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Chrismark, 08-551 196 80 

TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2010 114 900 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Anders G Warne 

NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 3

Bodsnack 

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se 

FRÅGAN 

Har Skanskas vd en rimlig inkomst? 

Adam Hedvall, 24 år, snickare, 

Borlänge 

Vissa har det bra. 

Jag tycker förstås 

inte att det låter rimligt. 

Det är ett stort ansvar 

och ett stort företag så 

det är klart han ska tjäna 

mer, annars tar ingen de 

jobben, men 14,8 miljoner låter mycket. 

Stefan Åstenius, 41 år, byggnadsplåtslagare, 

Alingsås 

Nej, det är det väl 

inte. Jag skulle 

också vilja tjäna så 

mycket. Men är en människa 

värd så mycket 

pengar för arbete gjort på 

ett år, kan man tänka. Det är 

en otrolig summa. 

På sidan 22 kan man läsa att han tjänade 46 gånger 

mer än en genomsnittlig byggnadsarbetarlön. 

Staffan Eriksson, 43 år, betongarbetare, 

Eskilstuna 

Nej, det tycker jag 

inte. Det är alldeles 

för mycket. Lite ansvar 

har de ju, men jag tycker 

inte de skulle ha mer än 

fyra, fem miljoner i alla 

fall. De sparkar ju folk och så 

tjänar de själva mer. 

Världens dyraste 

blomsterkvast 

■ Är extra kongressen 

2012 ett dyrt jippo 

för att avtacka Hans 

Tilly? 

Endast personval 

kommer att finnas 

på dagordningen. Alla 

övriga frågor som ska 

behandlas, beslutas på det 

ordinarie förbundsfullmäktigemötet. 

Också det nu i sommar 

2012. 

När det kommer till val av ny 

ordförande för förbundet, Hans 

Tilly ska ju gå i pension, så blir väl 

andre ordförande tillförordnad fram 

till den ordinarie kongressen 2014, det 

är väl därför man har en andre ordförande? 

På det sättet sparar vi massor 

av pengar. Hur mycket, frågar ni? Ja, 

det undrar vi med, för ingen som man 

frågar verkar veta, eller vill berätta i 

alla fall. Det gör ju att man blir bara 

mer misstänksam om att 

det är en betydande 

summa pengar. 

Vi tycker att man 

ute i regionerna 

borde bojkotta kongressen 

genom att inte utse 

eller skicka några kongressledamöter, 

utan bara skicka 

dem som sitter i förbundsfullmäktige. 

Vår uppmaning till alla medlemmar 

som sitter i regionfull- 

mäktige (representantskapet) är 

att inte skicka några kongressledamöter 

till kongressen 2012. Det här 

kan nog vara den dyraste blomsterkvast 

som någonsin delats ut. Vi gissar 

att den är värd hundratusentals 

kronor, kanske mer? 

MIKAEL ÖHLUND 

Medlemskretsarna Bureå/Lövånger 

Burträsk Ost 

region Västerbotten 

Tilly: Jag klarar mig utan avtackning 

Svar: Självklart kan det vara roligt att 

bli avtackad, men det är inte syftet 

med den extra kongressdagen. 

För det första tycker jag att en 

förbundsordförande ska vara kongressvald 

och inte tillförordnad under 

så lång tid som två år, det vill säga till 

ordinarie kongress 2014. För det andra 

har förbundet också gjort en omorganisation 

med bildandet av 11 regioner, 

där varje region ska ha en plats i förbundsstyrelsen. 

Det innebär att fyra 

nya ledamöter ska väljas till styrelsen. 

Jag lovar att för egen del klara mig 

utan avtackning, men tänk på dem 

som ska leda förbundet in i framtiden. 

De ska känna sig riktigt valda och ha 

mandat av en kongress. 

HANS TILLY 

Ordförande Byggnads 

SAXAT 

FRÅN 

WEBBEN 

”Det är bra att 

det blir krafttag 

mot svartjobb. 

Arbetsmiljön 

är inte prioriterad 

på svartbyggen.” 

PATRIK 

”När ska övriga 

medborgare förstå 

att det inte 

bara är våra 

jobb vi försöker 

skydda när vi vill 

att företag ska 

ha kollektivavtal 

och även sköta 

skatterna. Vi 

skyddar ju även 

skatteintäkter 

till hela samhället.” 

FREDRIK 

ANDERSSON 

”Stress kan 

bara lathundar 

få. Om man 

jobbar effektivt 

så får man tid 

över att förbereda 

nästa moment”. 

RILLE RÄV 

Svagt att inte 

vilja tycka till 

■ Hur i hela fridens namn kan vi kalla 

oss för en fackförening att räkna med 

när vi knappt förmår att engagera 3–4 

procent av medlemmarna. 

Vi vanliga knegare har en benägenhet 

att säga vad vi tycker, i bästa fall 

på jobbet och i värsta fall när vi sitter i 

våra hushåll och beklagar oss för dem 

vi bor ihop med, i stället för att ställa 

den enkla frågan på ett medlemsmöte: 

varför? Det som irriterar mig ännu 

mer är att ledande företrädare kan stå 

och säga saker som att man stärkt 

våra positioner gentemot arbetsgivaren, 

då blir man lite konfunderad. 

Är det så att man inte förstår bättre 

eller försöker man dölja sin egen 

svaga kompetens för att inte förlora 

sin försörjning, en försörjning som vi 

medlemmar betalar för. 

CHRISTAN JÖNSSON 

Gör någonting! 

■ Jag började på en liten firma för 

något år sedan och efter några månader 

framkom det att det var olika 

löner bland de anställda. Trodde i min 

enfald att alla hade samma, men icke, 

men man vågar ju inte ryta i. 

Härom veckan var facket ute och 

någon yppade om löneskillnaderna 

och så fick det inte vara, enligt facket. 

Men det är samma peng i lönekuvertet 

fortfarande, vad gör facket? Kontroll? 

Uppföljning? Ska man behöva gå ur 

facket för att få samma lön som de 

andra? 

MICKE ANDERSSON 

4 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012

TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls 

mellan dig och redaktionen om du använder signatur. 

LEDARE 

TYCK 

TILL PÅ 

NÄTET! 

Du lever farligare 

långt ner i kedjan 

Ju fler aktörer 

som finns, 

desto svårare blir 

det att hålla koll 

på säkerheten. 

OM DU ARBETAR HOS EN underentreprenör så utsätts du för 

större risker i jobbet än om du är anställd direkt hos något av de 

stora byggföretagen. Det visar vår granskning av de två senaste 

årens dödsolyckor i byggbranschen. 

Under de två senaste åren dödades ofattbara 21 byggnadsarbetare 

i jobbet – nästan en varje månad. 13 var anställda hos underentreprenörer. 

När byggen styckas upp i mindre delar blir resultatet 

en kedja av entreprenörer som hyr in underentreprenörer som i 

sin tur hyr in underentreprenörer – i vissa fall upp till fyra led. 

Det är en utveckling som påminner om den brittiska byggbranschen, 

med inhyrda enmansföretagare 

och där ”lagbasen” är en 

uthyrare som tar provision på att 

förmedla enmansföretagare. Där 

är lagarbete enligt svensk modell 

okänt, de enskilda enmansföretagarna, 

som till exempel monterar 

gipsväggar, ser bara till sin egen 

del. Där är vi inte ännu och förhoppningsvis når vi aldrig dit. 

Det säger sig självt att ju fler aktörer som finns, desto svårare 

blir det att hålla koll på säkerheten. Där ligger förklaringen till 

att så många anställda hos underentreprenörer dödas eller skadas 

i byggolyckor. 

ARBETSMILJÖN ÄR AKTUELL även i årets avtalsrö- 

relse. I dagarna inleds förhandlingarna om ett 

nytt avtal som ska ersätta det treårsavtal som 

ingicks i skuggan av finanskrisen 2009. 

Under 2010 fick LO-arbetare historiskt låga 

löneökningar, 2,3 procent, de lägsta på 55 år, 

enligt LO:s lönerapport för inkomståret 2010, 

även om reallönerna ökade något på 

grund av låg inflation. Den här gången 

gäller det inte bara höjda löner och 

ersättningar. Ett av Byggnads 

avtalskrav är en arbetsmiljöcertifiering, 

bland annat att alla 

anställda och arbetsledare 

ska inneha ett grönt kort 

för att över huvud taget 

få komma in på en byggarbetsplats. 

ROBUST SVENSK KVALITET 

Craftline TopQ Flexkniv 

Med tunnt böjbart blad 

www.moraofsweden.se 

Originalet sedan 1891 

Kenneth Petterson, chefredaktör 

MORAKNIV ® är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från 

Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891. 

Köp originalet. 


ett 

Bodsnack 

2 TUM 

För Zlatans 

bok som 

fått unga 

killar att 

börja läsa. 

Jag klev ut i det okända 

– efter år av ursäkter 

Surdegar 

... 

IBLAND MÅSTE MAN kasta sig ut i det okända. 

Det gjorde jag – efter flera år. 

Det tog mig massor med tid att komma till Indien. 

Fast jag så gärna ville. Jag ville resa dit för att skriva om 

byggnadsarbetare och asbest. Ändå kom jag aldrig i väg. 

Det kom så mycket emellan. Det dagliga jobbet. Alla 

grejer som skulle fixas hemma. 

En lunginflammation. 

Alltid fanns det något 

skäl till att det jag verkligen 

ville hela tiden sköts 

upp. Ändå låg tanken 

där i bakhuvudet, ändå 

planerade jag att jag 

snart skulle resa. 

”Och så ska jag göra 

reportaget i Indien”, sa 

Allt fanns 

på plats, förberedelserna 

var 

påbörjade. Men 

lik förbannat 

gick åren. 

jag på planeringsmöte efter planeringsmöte. Till slut 

hörde jag själv hur ihåligt det lät. Bidragande till förseningen 

var också tvivlet. Hur skulle jag få allt i lås? 

Skulle jag kunna göra ett bra jobb? 

JAG VILLE SÅ GÄRNA berätta för er läsare om hur 

människor i Indien utsätts för livsfara genom asbestfibrerna. 

Inte minst efter alla år som jag skrivit om 

asbest i Sverige. Allt fanns på plats, min chef ville att 

jag skulle åka, förberedelserna var påbörjade. Men lik 

förbannat gick åren. 

Tills en dag när jag verkligen bestämde mig att 

nu eller aldrig. Nu skulle jag sluta vara en som bara 

snackar. Och då föll alla bitar plötsligt på plats. Jag fick 

hjälp och dessutom ressällskap och lyckades äntligen 

boka min biljett till omgivningens stora förundran. 

Så åkte jag och mötte byggnadsarbetare och deras 

familjer och fick i höstas äntligen skriva om den verklighet 

som jag så länge velat skildra. 

DÅ BLEV JAG nästan arg på mig själv. Varför oroade 

jag mig? Varför väntade jag? Jag skulle gjort det här 

för länge sedan. Precis likadant är det 

med massor av saker. Det är så lätt 

att skjuta upp stort som smått. Att 

börja träna, byta bostad, ringa den 

där kompisen man inte hört av på 

åratal. Ofta handlar det bara om att 

bestämma sig och börja med att ta 

ett litet första steg. 

Ibland skjuts saker upp för vi 

vill ha garantier för hur saker och 

ting ska bli. 

– Go with an open mind, (res 

med ett öppet sinne) sa en av 

mina indiska kontakter innan jag 

åkte. 

Jag tog ett steg ut i det okända 

och gjorde det. 

MARGITE FRANSSON – reporter 

TIPSA 

OM KLIPP! 

j.f@byggnads 

arbetaren.se 

YOUTUBE-KLIPPET 

Världens största träruckel 

FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus fall 

efter 

på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning 

ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s 

Världens 

arbetsplats vid största 

regementet trähus, 

i Strängnäs. Polisen 

högre uppger att än olyckan många inträffade skyskrapor, i samband med att en 

finns byggnadsställning i ryska Archangelsk. 

revs. Enligt Arbetsmiljöverket 

Se tog historien lärlingen bort om skydds hur räcket ägaren när han skulle kasta 

skräp tappade i containern. 

kontrollen över 

bygget, på grund av 

fängelsestraff och 

pengabrist. 

FÖR ATT SE KLIPPET: 

Klicka på länken på 

www.byggnadsarbetaren.se 

891! 

Så många svar fick 

vi i förra numrets 

tomtetävling. 

Tack för alla fantastiska 

kort och 

mejl! Grattis Klas 

Lundqvist (Backe) 

och Olof Johansson (Fagerfjäll) till var sin jacka från 

Milwaukee. 


© 

TEGERA ® 9126 TEGERA ® 299 

Kylan slår till när du minst anar det. Slå tillbaka i år! Med hjälp av 

sköna TEGERA ® vinterhandskar från Ejendals håller du dig varm 

och säker. En del vill ha handskar som syns, andra vill ha diskreta. 

Någon föredrar latex, för vissa är MICROTHAN+ det som 

känns bäst. Välj ditt hemliga vapen, och ge kylan en match. Se 

bara till att det står TEGERA ® på handsken. 

www.ejendals.com

Sju frågor 

VEM: 

ÅLDER: 

YRKE: 

SARA JONSSON 

23 ÖSTERSUND 

BOR: 

GLASMÄSTARE 

AKTUELL: 

NOMINERAD TILL ”ÅRETS FACKLIGA HJÄLTEDÅD” 

PÅ LO:S UNGDOMSFORUM I SLUTET AV 2011, 

BLAND ANNAT FÖR STORT ENGAGEMANG. 

”Ungdomar är så drivna” 

LINDA HÅKANSSON 

1. Du nominerades till facklig hjälte av Zandra 

Larsson som också deltog på ungdomsforumet. 

Vad tror du fick henne att nominera 

just dig? 

– Hon och jag sitter med i LO:s ungdomskommitté 

i Östersund så vi har jobbat vid sidan av varandra i 

några år. Jag vet inte varför hon nominerade mig, men 

jag antar att det har med ungdomsfrågor att göra. 

2. Vad har du för fackliga uppdrag nu? 

– Jag sitter i Byggnads centrala ungdomsgrupp, i LO:s 

ungdomskommitté i Östersund och så är jag ordinarie 

i Byggnads repskap här. 

3. Tidigare var du en ovanligt ung sektionsordförande, 

har du lämnat den posten? 

– Ja, jag bestämde mig för att köra bara ungdomsfrågor. 

Jag tycker det är roligast. Ungdomar är så 

drivna, det är roligt att se dem komma igång. Det 

andra hinner man jobba med sedan. Jag är ju bara 

23 år. 

4. Vilka tycker du är de viktigaste fackliga 

frågorna just nu? 

– Avtalsrörelsen är förstås viktig även för ungdomar. 

En annan viktig fråga är att få in ungdomar i repskapet. 

5. Du har nyligen varit på LO:s ungdomsforum. 

Vad gör man där? 

– Man går på seminarier. Den här gången handlade 

det mycket om hur man syns i medierna. Och så är 

det ju ett sätt att bygga nätverk att vara där. Det var 

ungefär 20 personer från Byggnads som deltog. 

6. I nomineringen beskrivs du som en ”stor 

förebild för många”. Har du själv några förebilder 

när du jobbar fackligt? 

– Dennis Henningsson (Byggnads internationella sekreterare) 

tycker jag är helt otrolig. Han har hjälpt mig 

jättemycket med ungdomsfrågorna. Och ombudsmännen 

på avdelningen är också förebilder. 

Sara Jonsson på LO:s ungdomsforum. ”Den här gången handlade det mycket om hur 

man syns i medierna”, berättar hon. 

7. Vad jobbar du med i yrkeslivet nu? 

– Jag är ju glasmästare, men jag är arbetslös just 

nu. Nu vikarierar jag på dagis. Jag vill förstås jobba 

som glasmästare, men det blir alltid mindre jobb på 

vintern. 



SKICKA 

BILDEN! 

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. Mejla den med en kort 

beskrivning till: j.f@byggnadsarbetaren.se eller sms:a till: 073-338 79 46. 

Bilden 

MANGE LARSSON 

Här reser 

sig arenan 

■ Mange Larsson har 

tagit denna mäktiga 

bild på arenabygget vid 

Globen. Grattis Mange, 

dina två dubbeltriss 

kommer med posten! 

Fota en jobbarkompis 

– vinn 

presentkort för 

300 kr på 

XL-bygg 


Byggnytt 

Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se 

Byggnads säljer 

FYRA FACKFÖRBUND FLYTTAR 

IN PÅ KONTORET I STOCKHOLM 

DE FLYTTAR IN 

Byggnads säljer delar av 

förbundskontoret för 130 

miljoner kronor. Köpare är 

fyra av förbunden inom 6F. 

6F, samarbetet mellan Byggnads 

och fem andra fackförbund, 

rycker allt närmare. 

En del av processen är att fem 

av förbunden ska göra besparingar 

genom att sitta i gemensamma 

lokaler. Efter diskussioner har 

förbunden nu bestämt sig för att 

bygga gemensamt bo i Byggnads 

nuvarande förbundskontor på Hagagatan 

i Stockholm. Ett krav från 

de andra förbunden var då att de 

inte skulle hyra av Byggnads utan 

få köpa loss ytor motsvarande 

förbundens storlek. Något som 

Byggnads nu gått med på. 

– Det blir en bra lösning där de 

andra förbunden känner att de då 

flyttar in på lika villkor som Byggnads. 

Samtidigt har de alternativ 

vi tittat på haft högre hyresnivåer, 

säger Niklas Rengen, ekonomichef 

på Byggnads. 

BYGGNADS ÄGER hälften av 

kontorshuset där förbundskontoret 

är inrymt. Den andra delen 

ägs av Kommunal. Däremot 

disponerar Byggnads i dag enbart 

35 procent av hela ytan och det 

är den delen som nu ska styckas 

upp och säljas ut. Störst del köper 

Seko. De ska betala 74 miljoner 

för drygt 37 procent, Fastighets 

handlar 14 procent av ytan för 28 

miljoner kronor, Elektrikerna 9 

procent för 18 miljoner kronor 

och Målarna drygt 5 procent för 

10 miljoner kronor. Byggnads 

behåller själva drygt 34 procent 

av ytan. Det sjätte förbundet inom 

6F, Transport, har sedan tidigare 

hoppat av den administrativa 

delen av 6F som bland annat 

omfattar samlokalisering. 

Byggnads kommer efter affären 

att minska sitt ägande av kontorshuset 

från 50 procent till 27 

procent. Om något av förbunden 

inom 6F i framtiden vill sälja 

sin del har Byggnads förtur till 

återköp. 

DE 130 MILJONER kronorna ska 

även i fortsättningen placeras i 

fastigheter. 

– Vi har inte bestämt något 

ännu, men möjligen gör vi en avbetalning 

på de lån som finns på 

fastigheten där förbundskontoret 

ligger eller så placerar vi kapitalet 

i någon annan fastighet, säger 

Niklas Rengen. 

Försäljningen beräknas vara 

klar tidigast i sommar. 

Att de fem förbunden får plats 

på Hagagatan har blivit möjligt 

sedan tidningen Kommunalarbetaren 

och a-kassorna för 

Kommunal och Byggnads lämnar 

lokalerna. 

– Vi kommer att sitta trängre 

än vad vi gör i dag och i vissa fall 

kommer det kanske bli ett öppet 

kontorslandskap. På så sätt kommer 

ytorna att utnyttjas effektivare, 

säger Niklas Rengen. 


GAMLA GRANNAR 

■ Seko, 

Elektrikerna, 

Fastighets och 

Målarna. 

Här, på Hagagatan 2 i Stockholm, kommer Byggnads att sitta tillsammans med 

E 

Skadad och i rullstol men utan skadestånd 

■ Lärlingen Andreas Nilsson skadade sig så illa vid ett takarbete att han 

blev rullstolsburen. Men han får inget skadestånd. Det slår Värmlands 

tingsrätt fast i en dom. Enligt domen är det de anställda själva som valt 

att sätta upp en provisorisk ställning utan fallskydd. Tingsrätten var 

inte enig. Bland annat ansåg domaren att företaget låtit bli att göra en 

riskbedömning av det aktuella arbetet. 

Färre medlemmar – men tappet minskar 

■ Byggnads medlemskår minskade förra året med 4 335 personer. 

Nedgången var starkast i början av året. För december redovisas en liten 

minskning med 81 medlemmar. Tendensen att flera avdelningar visar 

upp plussiffror på månadsbasis blir allt tydligare. Under december 

redovisade 7 av 20 avdelningar/regioner upp ett ökat antal medlemmar. 

Totalt hade Byggnads den sista december 106 013 medlemmar. 


för 130 miljoner 

NY ÄGARFÖRDELNING 

Kommunal ...50 % 

Byggnads ......27 % 

Seko ................ 13 % 

Fastighets .......5 % 

Elektrikerna .3,2 % 

Målarna ........ 1,8 % 

Ny ägarbild för 

förbundskontoret 

på Hagagatan 2. 

SAMARBETET 6F 

Jobbar med att 

bilda opinion 

■ 6F är ett samarbete 

mellan de sex LO-förbunden 

Byggnads, Seko, 

Elektrikerna, Fastighets, 

Transport och Målarna. 

Samtliga kommer att 

samarbeta när det gäller 

opinionsbildning. 

■ Transport har däremot 

hoppat av det mer långtgående 

samarbetet där 

förbunden ska samlokaliseras 

och ha en gemensam 

administration. 

■ De fem förbunden har 

startat ett gemensamt 

servicebolag – Fasab 

(Facklig Administration i 

Samverkan 6F AB) – för 

att uppnå samordningsfördelar. 

JOHAN FYRK 

Elektrikerna, Seko, Fastighets och Målarna. ”De andra förbunden känner att de flyttar in på lika villkor som Byggnads”, säger Niklas Rengen, ekonomichef. 

Byggkonkurser i höjden – sedan vände det 

■ Antalet konkurser i byggbranschen ökade något under 2011 jämfört 

med 2010. 

För byggbranschens del så började året med stora konkursuppgångar, 

men under andra halvan vände det. Till slut hamnade alltså antalet 

byggkonkurser under 2011 på 971, vilket var bara två fler än under 2010 

(969 konkurser). 

Byggnads stämmer för en halv miljon 

■ Byggnads har stämt byggbolaget Tripulado SIA i Arbetsdomstolen. 

Man har bland annat ett lönekrav på 492 000 kronor. Tripulados vd 

Carl Kjellberg har tidigare sagt att han tycker att facket gör fel som 

jämför bolagets bruttolön med svenska bruttolöner. 

Kjellberg räknar in traktamentet i förtjänsten, vilket inte är brukligt 

enligt svenska avtal. 


Byggnytt 

Stenhård kamp 

AD-domarnas utfall för 

Byggnads: 

ÅR SEGER FÖRLUST 

2007 1 0 

2008 0 3 

2009 3 3 

2010 6 3 

2011 0 2 

10 

vunna 

Totalt 07–11 

11 

förluster 

NÄTFRÅGAN 

Blir bygget sämre med fler 

aktörer? 

Bygglöner (kr/tim) 

Industrilöner (kr/tim) 

NEJ, inte alls: 11 % 

Nästa fråga: Fortsätter du att träna efter midsommar? 

RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

JA, definitivt: 89 % 

LÖNEMATCHEN: BYGG VS. INDUSTRI 

155,5 

156,4 

159,4 

156,3 

158.5 

KÄLLA: SCB 

149,1 

152, 1 

152,2 152,3 

153,3 

Byggnadsarbetaren nr 1 2009, nr 1 2010 och nr 1 2011. 

AD-matchen 

allt hårdare 

BYGGNADS FÖRLORADE TVÅ FALL 2011 

Två förluster är Byggnads 

facit i Arbetsdomstolen 

2011. Samtidigt har förbundet 

lämnat in 17 nya stämningar 

och stämts i tre fall. 

Sett över fem år är läget väldigt 

jämnt. Byggnads har vunnit tio 

fall och förlorat elva i Arbetsdomstolen 

(AD). 2011 växte dock 

endast stapeln med förluster. 

Bara två fall med Byggnads som 

part avgjordes i rätten och båda 

dömdes alltså till arbetsgivarsidans 

fördel. 

I det ena fallet krävde Byggnads 

löner till arbetare på ett 

hotellbygge i Örebro. Enligt 

domen faller anspråken då det är 

oklart om det stämda företaget 

hade arbetsgivaransvaret. I det 

andra fallet krävdes lön gällande 

en period då en arbetare inte 

anvisats arbete. Men domstolen 

gick på arbetsgivarens linje; att 

mannen i själva verket inte stått 

till förfogande och därmed saknade 

rätten till lön. 

Sägas ska också att Byggnads 

under förra året fick igenom sina 

krav i sex fall, främst gällande 

löner. Men tvisterna är egentligen 

inte prövade i rätten utan 

dömdes till fackets fördel då de 

stämda företagen inte lämnat sin 

version. 

SAMTIDIGT LÄMNADE Byggnads 

in 17 stämningar mot 13 

företag under 2011. Över hälften 

av dem innehöll krav på saknade 

löner och ersättningar. Ett företag 

krävs exempelvis på närmare 

en miljon i löner och ersättningar 

till sammanlagt 13 arbetare, ett 

annat på en halv miljon som 

tre arbetare ska dela på. Sammanlagt 

kräver Byggnads de 13 

stämda företagen på drygt 4,5 

miljoner i olika typer av skadestånd. 

Förra året var summan 

nästan tio gånger så hög. Nivån 

drogs då upp av en rekordstor 

stämning som skulle ha avgjorts 

i rätten under 2011, men som i 

stället slutade med förlikning. 

Förra året stämdes Byggnads 

också tre gånger av arbetsgivarsidan. 

Det gällde lönetvister och en 

fråga om avtalstolkning. 


OKT -10 JAN -11 APR -11 JULI -11 OKT -11 

Snittlöner för byggindustrin och tillverknings-, gruv- och mineralindustrin. 

Alla löner är timlöner. Övertidsersättning ingår inte. 

BI sågar fackets lönekrav 

■ Byggnads och Sveriges Byggindustrier, BI, har utväxlat avtalskrav. 

Byggnads avtalskrav ställer sig bakom LO:s samordning, vilket innebär 

löneökningar på 3,5 procent. 

En viktig punkt för Byggnads är också att kravet på retroaktiva 

löner lyfts in i avtalsrörelsen. 

När det gäller arbetsmiljön fortsätter Byggnads att driva kravet 

på certifiering. BI skriver i ett pressmeddelande att de anser att 

Byggnads lönekrav är för höga. Avtalsförhandlingarna inleds den 23 

februari. 

■ Så många regioner finns det numera i Byggnads. Från 

och med den första januari i år har Byggnads avdelningar 

ersatts av elva regioner. 

Syftet är att rationalisera och få mer tid för fackligt 

11arbete. 

R 

EgoCut skärbord 

gör isolerjobbet snabbt, lätt och tätt 

– steglös inställning 

– vinkelskärning 

– hopfällbart 

– bärbart 

Kan beställas hos 

välsorterade byggleverantörer! 

EgoCut Industri AB 

Tel: 0501-20407, • E-post: egocut@telia.com • Hemsida: www.egoindustri.nu 


TIPSA 

OSS! 

tel: 08 728 49 87 ● e-post: k.c@byggnadsarbetaren.se 

Här stoppades bygget 

FALLRISK ENLIGT BYGGNADS – REGELRÄTT ENLIGT ARBETSMILJÖVERKET 

Byggnads i Göteborg ansåg 

att det innebar risker 

med ett för stort avstånd 

från takfoten ner till ställningen. 

Arbetsmiljöverket 

däremot ansåg att ställningen 

var byggd enligt 

regelverket. 

– Vi följer bara reglerna och då 

är det två meter som gäller, säger 

Claes Hällqvist, arbetsmiljöinspektör 

i Göteborg. 

När Hans Stevander, arbetsmiljöansvarig 

på Byggnads, kom 

till en byggarbetsplats i centrala 

Göteborg upptäckte han att det 

var ett stort avstånd från takfoten 

till ställningen. Han stoppade 

takbygget. 

– Jag tycker att det finns en 

Konflikten som pågått 

under en längre tid mellan 

Handels och Byggnads 

på avdelningen i 

Gävle är löst. Flera personer 

har slutat och Byggnads 

blickar framåt. 

Den långvariga och infekterade 

konflikten som funnits på 

Byggnads avdelning i Gävle är 

över, enligt Byggnads. Poul-Erik 

Jensen, regionalt skyddsombud 

på Handels, säger att han ska 

meddela Arbetsmiljöverket 

att Handels inte längre driver 

frågan. 

– Vi tar tillbaka det vi tidigare 

sagt eftersom Byggnads har 

vidtagit åtgärder. Men vi kommer 

att kräva att företagshälsovården 

även fortsättningsvis har 

koll på den psykosociala miljön. 

I BÖRJAN AV oktober gjorde 

Arbetsmiljöverket en inspektion 

oskriven regel om att det inte ska 

vara mer än 50 centimeter, men 

här var avståndet 1,2 meter. 

Hans Stevander tror att 

skadorna skulle bli allvarliga för 

dem som ramlar ut över kanten. 

Han ser även en fara för dem 

som kommer med fart från taket 

och ramlar ut genom eller över 

skyddsräcket på ställningen och 

ner till marken. 

– Jag påpekade bristen och ville 

att den skulle åtgärdas, men då 

kom Arbetsmiljöverket och sa att 

ställningen är byggd enligt regelverket. 

Jag tycker att fallhöjden är 

alldeles för hög. 

STOPPET AV takbygget hävdes 

efter kort tid. Men Hans Stevander 

har överklagat beslutet till 

förvaltningsdomstolen. 

Konflikten i Gävle löst 

efter trakasserierna 

Byggnadsarbetaren under 

hösten 2011. 

av arbetsmiljön på arbetsplatsen. 

Orsaken var att Handels hävdade 

att deras medlemmar 

hade trakasserats på arbetsplatsen. 

Anita Nordström, sektionschef 

på Arbetsmiljöverket i 

Falun, var med. Hon berättar 

att de möttes av en ny situation. 

– Flera personer hade slutat 

eller skulle sluta. 

Vid årsskiftet trädde den nya 

regionen GävleDala i kraft och 

Byggnads skriver i ett pressmeddelande 

att man nu blickar 

framåt. 

MARIA PERSSON 

– Jag tycker att riskerna är så 

höga att det krävs nya bestämmelser. 

PÅ ARBETSMILJÖVERKET 

tycker man att det är bra att Byggnads 

överklagar. 

– Vi måste hålla oss till de 

Norgips Humidboard 2.0 

Den nya generationens våtrumsskiva 

Nytt ytskikt för bättre arbetsmiljö! 

Nytt ytskikt för bättre hantering! 

Betydligt minskad mängd fibrer! 

Montera på Norgips dB+ reglar för ett helt säkert våtrum! 

Ingen mikrobiell tillväxt kan påvisas vid provning på SP 

Uppfyller egenskapskrav och kompatibilitet enligt BKR & GVK 

Lansering våren 2012! 

www.norgips.se 

Avståndet från takfoten 

till ställningen 

var över en meter. 

regler som finns i dag. Ur ergonomisk 

synpunkt är det bra 

för plåtslagaren att ställningen 

är lägre, men det är självklart 

värre för dem som eventuellt 

ramlar ner från taket, säger Claes 

Hällqvist. 


HANS STEVANDER 


Byggnytt 

HALLÅ DÄR! 

JENS BRYNER 

som är en av sex 

nyrekryterade 

medarbetare 

på Byggnads 

medlemscenter 

som drar i gång 

på riktigt i maj. 

Vad ska du göra? 

– Ge facklig rådgivning i avtals- 

och försäkringsfrågor till 

exempel. Knyta nya medlemmar 

till oss och rädda kvar 

dem som är på väg ut. Jag 

kommer att ha lite specialansvar 

för förtroendevalda. 

Varför behövs ni? 

– På ett mindre eller medelstort 

företag saknas facklig 

organisation och då är det 

avdelningen medlemmen 

vänder sig till. Men det är 

svårt för vanliga medlemmar 

att komma i kontakt med sina 

avdelningar visade en enkät 

som gjordes innan centret 

startades. 

Hur har du förberett dig? 

– Jag tar med mig den erfarenhet 

jag har. Jag är träarbetare 

och har arbetat som 

förtroendevald i många år. 

Jag har varit mb-ledamot och 

huvudskyddsombud på NCC. 

Vi i gruppen kompletterar 

varandra. 

Vad tror du att den vanligaste 

frågan kommer att vara? 

– Arbetstiden. Det har det 

varit på NCC. Olika frågor 

om ledighetslagar. Men även 

arbetsmiljöfrågor. 

Ska det bli roligt? 

– Ja, jättespännande! Det är 

kul att få vara med från början. 

MARIA PERSSON 

Fångarna ska få 

chansen på bygget 

Anstalten Storboda erbjuder 

arbetsmarknadsutbildning 

för sina intagna. 15 

veckor ska ge kompetens 

för att gå som lärling i 

byggbranschen. 

Arbetsförmedlingen har konstaterat 

att det kommer att råda brist 

på arbetskraft, rivare, snickare 

och plattsättare, i byggsektorn 

framöver. 

Därför har en arbetsmarknadsutbildning 

startats på Storboda 

som är ett fängelse några mil norr 

om Stockholm. 

Storbodaanstalten, där de intagna erbjuds arbetsmarknadsutbildning. 

– DET ÄR BRA att de försöker 

byta bana, det är positivt. Har 

man suttit inne så har man sonat 

sitt straff och ska anses oskyldig. 

Det viktiga är bara att det säkerställs 

att de som gått utbildningen 

har en bra grund att stå på när 

de kommer ut till en arbetsplats, 

säger Christer Carlsson, ledamot 

i styrelsen för Byggindustrins 

yrkesnämnd, Byn. 

Första kursomgången påbörjades 

i november 2011 och ska vara 

klar i mars 2012. Utbildningen 

är 15 veckor lång och ska ge 

grundläggande kompetens för att 

arbeta inom bygg. Tre omgångar 

av utbildningen med tio elever i 

varje är planerade på Storboda i 

nuläget. 

De som vill gå utbildningen söker 

själva och får inte ha en färdig 

yrkesutbildning sedan tidigare. De 

måste också ha en strafftid som 

innebär att de friges villkorligt 

inom tio månader från det att 

utbildningen avslutats. 

MARIA PERSSON 

OLYCKSRONDEN: Fick benet under grävmaskin 

5 DECEMBER 2011: En man fick 

ett ben under en grävmaskinsskopa 

vid en arbetsplatsolycka 

i centrala Stockholm. 

Mannen fördes till sjukhus 

efter olyckan. 

8 DECEMBER 2011: En 32-årig 

man fick lättare skador när 

han fick armeringsjärn över sitt 

vänstra ben. Mannen fördes i 

ambulans till sjukhus. Olyckan 

inträffade i Piteå. 

19 DECEMBER 2011: En takarbetare 

ramlade under sitt 

arbete i Stockholm. Mannen var 

uppe på taket, men föll inte ner 

på marken. Mannen fick smärtor 

i bröstet och ont i en arm. 

KRIMINALVÅRDEN 

Dödsolyckan på vindkraftverket kan leda till åtal 

En montör dödades vid 

byggandet av ett vindkraftverk 

i Jämtland. Nu begär 

Arbetsmiljöverket åtalsprövning. 

Anmälan riktar sig mot vindkraftbyggaren 

Enercon, i vars bygglag 

montören ingick, via ett bemanningsföretag. 

Vid olyckan föll en 

31-årig montör 11,5 meter och 

avled omedelbart. 

Mannen byggde vindkraftverket 

som består av flera betongsegment. 

I samband med arbeten skulle 

montören klättra på stegar inuti 

betongfundamentet. En orsak 

till olyckan var att stegarna inte 

var korrekt sammanfogade, utan 

att löparen kunde falla ut och 

montören trilla ner. Att de inte 

satt samman berodde på att delar 

lossats vid arbete för att justera 

ett segment. 

ARBETSMILJÖVERKET har 

också ställt omfattande krav på 

förbättringar i arbetsmiljön vid 

Enercons arbetsplatser i landet 

där vindkraftverk byggs. Efter 

olyckan konstaterade verket att 

arbetstagarna inte hade tillräckliga 

kunskaper om hur arbetet 

med att uppföra vindkraftverk ska 

ske utan risk för olycksfall. 

En åklagare kommer nu att 

göra en rättslig prövning om ärendet 

ska drivas vidare. 



Bala utesluts ur BI: ”Beklagligt” 

Byggnads har under en 

längre period haft en konflikt 

med byggföretaget 

Bala. Sveriges Byggindustrier 

(BI) har nu uteslutit 

Bala, men Byggnads tycker 

att BI skjuter ifrån sig problemet. 

2007 gick det polska byggföretaget 

Bala med i arbetsgivarorganisationen 

Sveriges Byggindustrier 

(BI). Ett år senare hamnade 

Byggnads avdelning i Göteborg 

i konflikt med Bala eftersom 

företaget inte försäkrat sina arbetare. 

Byggnads lade ett så kallat 

tilltänkt veto mot Bala. 

2011 FICK BALA ett kontrakt 

med NCC på det nya rättsjukhuset 

som byggs i Göteborg. Kort därefter 

fick Byggnads i Göteborg reda 

på att Bala struntat i att betala 

försäkringen åt sina anställda, 

och facket lade 

därför ytterligare 

ett veto mot Bala. 

Ungefär samtidigt 

som konflikten 

i Göteborg drev 

även Byggnads i 

Malmö en tvist 

mot Bala. 

På ett bygge 

i Lund hade företaget betalat ut 

för låga löner till, åtminstone, nio 

byggnadsarbetare. 

I TVISTERNA MED Byggnads 

har Bala representerats av BI. 

Men efter alla problem med Bala 

har nu BI uteslutit företaget ur sin 

organisation. 

Något som både Byggnads i 

Göteborg och Malmö är missnöjda 

med. 

– Det är beklagligt. De finns ju 

fortfarande kvar på marknaden. 

Andra medlemmar i BI kommer 

ju fortsätta att anlita dem. Genom 

www.montanashop.se 

Ola 

Månsson. 

Roland 

Ljungdell. 

att stänga ute 

Bala skjuter BI 

bara ifrån sig 

problemet, säger 

Roland Ljungdell, 

ordförande 

på Byggnads i 

Malmö. 

BI:s vd Ola 

Månsson tycker 

inte att Byggnads har rätt att 

kritisera dem för att man utesluter 

Bala. 

– VI HAR STRIKTA regler för 

våra medlemmar, och de har vi för 

att det ska vara en seriös och sund 

byggbransch. Följer man inte våra 

regler blir man utestängd. Om 

företaget inte har betalat ut rätt 

löner har de inte gjort rätt för sig, 

säger han. 

Byggnadsarbetaren har förgäves 

sökt Bala för en kommentar. 

PETER LEANDER 

NYHET! 

Rimec krävs på 

miljonbelopp 

■ Skatteverket kräver bemanningsföretaget 

Rimec på cirka 

elva miljoner kronor i obetalda 

skatter och avgifter för 2007 och 

2008. Beslutet från Skatteverket 

innebär att Rimec ska betala in 

arbetsgivaravgifter på 6 miljoner 

kronor plus skattetillägg på 1,2 

miljoner kronor för år 2006. För 

2007 ska de betala in arbetsgivaravgifter 

på 3 miljoner och ett 

skattetillägg på drygt 600 000. 

Byggnads och Rimec har haft 

flera kontroverser de senaste 

åren. Facket har hävdat att Rimec 

inte gör rätt för sig när det gäller 

skatter och avgifter samt att 

de dumpar lönenivån. Senaste 

bataljen där förbundet begärde 

stora summor i skadestånd förlorade 

Byggnads då de tvingades 

till en förlikning. 

Rimec är nu inhyrda av NCC 

på ombyggnaden av kraftverket 

Hissmofors. 

DAMMFRITT FIX GER EN 

RENARE OCH 

HÄLSOSAMMARE 

ARBETSMILJÖ. 

Kontakta Bostik för mer information på 

tel 042-19 50 00 eller besök www.bostik.se. 

R 

UNIVERSALPRODUKT TILL 

FOGNING, LIMNING 

OCH TÄTNING 

Tänk kvalitè, miljö 

och ekonomi 

Du hittar 

R -produkterna i Bygg-, 

Järn-, Färg-, och Rörfackhandeln. 

Se återförsäljarlista på www.novatech.nu Tlf 031-135490 

94x60_TEC7_SE_2012.indd 1 29.12.2011 13:54:54 


DÖDSOLYCKOR PÅ SPLITTRADE BYGGEN 

”CHRISSE 

FÖRSÖKTE 

SLÅ LARM” 

De senaste 

två åren har 

13 byggnadsarbetare 

dött 

i arbete hos 

underentreprenörer. 

Christian 

”Chrisse” 

Wikström, 26, 

var en av dem. 

Nu varnar 

skyddsombud 

för att fler kan 

skadas och 

dö, när allt 

fler byggen 

splittras upp. 

TEXT: MARGITE FRANSSON 

FOTO: PER TRANÉ, ANNA 

SIMONSSON, PRIVAT, 

KRISTIANSTADSADBLADET 

KIZZY ROCK SPELAR INTE MER. Istället finns 

artistnamnet inristat i en gravsten på kyrkogården 

i Färila utanför Ljusdal. Bleka solstrålar når Bittan 

Andersson när hon tänder ett ljus för sin son, 

Christian ”Chrisse” Wikström. Han var betongarbetare 

och montör och förlorade livet efter en rasolycka 

i Solna, bara 26 år gammal. Vännerna och 

familjen minns killen som älskade hårdrock, som 

var glad och hjälpsam och aldrig rädd för att ta i. 

När olyckan hände arbetade han med montering 

på ett stort kontorsbygge vid den nya Arenastaden. 

Han arbetade åt en underentreprenör, 

precis som 12 andra byggnadsarbetare som dött i 

byggolyckor de senaste två åren. Det visar Byggnadsarbetarens 

granskning av 21 dödsolyckor. 

Och samtidigt varnar skyddsombud och experter 

för en utveckling där uppsplittrade byggen leder 

till en risk att ännu fler drabbas av svåra olyckor. 

Raset som tog Chrisses liv inträffade den 19 maj 

2011 och fortfarande utreds orsaken. Frågorna om

hur och varför det kunde ske är ständigt närvarande 

i familjen, hos Bittan Andersson, pappa Janne Wikström 

och storebror Niklas. 

Familjen känner vanmakt, sorg och ilska över att 

det kunde ske. Ända sedan förra hösten var Christian 

mycket kritisk till säkerheten på bygget och oroade sig 

för riskerna. Han ville bara bort därifrån. 

– Chrisse och flera arbetskamrater försökte slå 

larm, säger Bittan Andersson. 

Men hon säger att det bara handlade om tid och 

pengar. Att ingen lyssnade. 

– Golvfolket, som Chrisse tillhörde, de var 

bara slit och släng, inte värda någonting, säger hon. 

När han var hemma och hälsade på kom ständigt 

problemen upp; om byggdelar som inte passade. På 

vintern berättade han att de inte fick chansen att 

hacka bort is från balkfästena innan de skulle gjutas 

ihop. Bland det otäckaste tyckte hon var när han berättade 

om en sättning i huset där han jobbade. 

– Alla arbetare sprang för de var rädda för ras. Men 


Bittan Andersson minns sin son ”Chrisse” med bilder. 

”Det var och 

är fortfarande 

inte tillräckligt 

uppstyrt på 

bygget”. 

TOMAS KULLBERG, SKYDDSOMBUD 

PÅ BYGGETTAN I STOCKHOLM, ÄR 

INTE FÖRVÅNAD ÖVER ATT OLYCK- 

AN MED CHRISTIAN WIKSTRÖM 

SKEDDE. 

Tomas Kullberg, skyddsombud på Byggettan, vid bygget där Christian Wikström omkom. 

Han var mycket kritisk till säkerheten vid tiden för olyckan. 

21 

PERSONER 

Så många har omkommit 

i byggolyckor de senaste 

två åren. 

cheferna skrek: ”tillbaka och jobba”. 

Det var också en ständig tidspress. 

– På grund av alla fel tog allt längre tid. Men ändå 

skulle tidsplanen hållas, berättar storebror Niklas. 

Familjen menar att Christian kan ha varit extra 

utsatt, som anställd hos en entreprenör i kedjan. 

Det finns en press att hålla tiderna samtidigt som de 

skulle parera för felen som uppstod i andra led. 

Som Byggnadsarbetarens granskning i förra 

numret visade går trenden i byggbranschen mot en 

allt större uppsplittring av byggena. Det bekräftas 

av en rundringning som Byggnadsarbetaren gjort 

till regionala skyddsombud i Byggnads 11 regioner. 

Samma åsikt har också representanter inom Arbetsmiljöverket. 

Det kan vara lokala variationer men 

trenden pekar åt samma håll. Allra tydligast är det 

runt de större städerna. Fler byggen delas upp i långa 

entreprenörskedjor. Arbeten som traditionellt gjorts 

av de stora bolagen som gipsväggar, inredningar med 

mera läggs ut på underentreprenörer. Till det kommer 

att bemanning blir allt vanligare och att enmansföretagare 

plockas in för sig eller i grupp. 

SAMTIDIGT VARNAR MÅNGA skyddsombud för att 

denna utveckling kan leda till fler olyckor. 

– Kanske är 75 procent av byggena här uppsplittrade. 

Ofta fungerar det inte, för att den som har 

samordningsansvaret inte kan hålla ihop säkerheten. 

Ansvarsområden faller mellan stolarna och varje företag 

ser bara till sin egen lilla del, säger Tomas Kullberg, 

regionalt skyddsombud på Byggettan i Stockholm. 

Med många aktörer blir det svårare att hålla koll på 

hur säkerheten sköts i alla led, vilket ställer enorma 

krav på den som har samordningsansvaret. 

Finn Örstavik är en av forskarna bakom en ny, 

norsk, rapport som slår fast att det blir stora säker- 


”VI STÄLLER 

KRAV PÅ 

SÄKERHET” 

Christian Wikström berättade ofta om problemen och den stora tidspressen på bygget vid 

Arenastaden i Solna. 

hetsrisker med uppsplittring. Också i Norge pågår 

samma utveckling som i Sverige. Där är byggena delade 

i många delar och anställnings- och arbetsvillkor 

skiljer mellan arbetarna. 

– Det leder till att säkerhetsarbetet blir mer omfattande, 

hela arbetssituationen blir oöversiktlig, ansvarsförhållandena 

blir oklara och hela arbetsmiljön 

sämre, säger Finn Örstavik. 

Detta, anser han, görs av ekonomiska skäl och för 

att företagen vill vara flexibla och snabbt kunna öka 

och minska arbetskraft. Men, samtidigt är medaljens 

baksida att det får negativa effekter på säkerhet och 

arbetsmiljö. 

MÅNGA MIL FRÅN FÄRILA och Christians familj står 

Tomas Kullberg utanför arbetsplatsen där Christian 

dog. Flera stora huskroppar formar nya kontorshus. 

Vid olyckan stod Christian på tionde våningen i ett av 

husen till kontorsbygget. En kran hade precis lagt på 

en förtillverkad betongdel till trappan. Vittnen hörde 

att Christian skrek ”Nej”. Sedan rasade trappdelarna 

med dominoeffekt. Han föll 28 meter och hamnade 

delvis under rasmassor. Skadorna var så svåra att han 

sedan avled. 

Tomas Kullberg säger att han tyvärr inte är förvånad 

över att olyckan kunde hända. 

– Det var och är fortfarande inte tillräckligt uppstyrt 

på bygget. Då är det särskilt allvarligt om man 

inte lyssnar på varningssignaler från de anställda. 

Han har agerat på arbetsplatsen förra vintern då 

montörer saknade skydd och har reagerat över att det 

fanns hål i bjälklagen och att arbetsplatsen inte värmdes 

upp mitt i vintern. Cirka 200 personer arbetar här 

i dag. Totalentreprenör är Peab som har underentreprenörer 

i flera led. Enligt företaget kommer totalt 

drygt 200 entreprenörer att ha arbetat i projektet. 

n Enligt Byggnadsarbetarens 

kartläggning skedde 13 

av 21 dödsolyckor 

på 

underentreprenad 

(se nästa 

uppslag). 

Sveriges 

Byggindustrier 

anser Björn 

att mer 

Samuelson. 

riskfyllda arbeten kan vara 

orsak till olyckorna. 

– Underentreprenörer har 

ofta jobb som kan vara farliga, 

som till exempel installationsjobb. 

Ofta får de nog 

arbeta under förhållanden 

som är mer provisoriska, 

säger Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert 

på Sveriges 

Byggindustrier. 

Samtidigt, berättar han, 

är en större andel av byggnadsarbetarna 

anställda av 

underentreprenörer. Maria 

Johansson, arbetsmiljöchef 

på Peab, säger att företaget 

alltid tar ansvar för sina 

underentreprenörer, oavsett 

om Peab samordnar skyddet 

på hela arbetsplatsen 

eller inte. 

Men hur ska olyckorna 

minskas? 

– Vi ställer krav på 

underentreprenörernas säkerhetsarbete 

vid upphandlingar, 

kontrollerar att detta 

följs och de är till exempel 

med vid våra skyddsronder 

och genomgångar på 

arbetsplatsen, säger hon. 

Lars-Gunnar Larsson, arbetsmiljöchef 

på NCC, har 

letat mönster i olyckorna 

bland sina underentreprenörer, 

utan att lyckas. 

– Men vi ska hindra 

olyckor på våra arbetsplatser 

oavsett om det är egen 

eller extern personal. Det 

kan vi göra genom att bli 

ännu tydligare i kravställandet 

på kompetens och 

säkerhet hos dem vi anlitar 

och genom att bli bättre i 

våra uppföljningar. 


SÅ MÅNGA 

HAR DÖTT 

PÅ BYGGEN 

DE SENASTE 

TVÅ ÅREN 

n Övriga 

dödsolyckor. 

n Inhyrd 

egen 

företagare. 

1 

4 

7 

2010: 12 DÖDA 

n Arbetade 

hos underentreprenörer. 

n Anställd i 

bemanningsföretag. 

n Övriga 

dödsolyckor. 

– Här finns entreprenörer i minst tredje och fjärde 

led, säger Tomas Kullberg. 

Enligt Niclas Brantingson, pressansvarig på Peab, 

avvaktar man Arbetsmiljöverkets rapport om olyckan. 

– Det har funnits brister runt vissa saker, och då 

har man tagit tag i det och vidtagit åtgärder för att få 

en bättre arbetssituation, säger han. 

TOMAS KULLBERG säger att utvecklingen mot fler 

entreprenörer är densamma hos alla de stora byggföretagen 

Skanska och NCC och Peab och hos byggledningsföretag. 

Som exempel på andra dödsolyckor vid 

arbetsplatser med många entreprenörer nämner han 

olyckor i Kista och Liljeholmen i Stockholmsområdet. 

Christian Wikström var anställd av Betong & 

Smide. Företaget var anlitat för montaget och i sin 

tur en underentreprenör till Betongmästarna, som 

ansvarade för kontorshusets stomme. 

Två röda ljus brinner framför bilderna på Christian 

på köksbordet i Färila. Bittan Andersson glömmer 

aldrig dagen när hon måste kasta sig i en taxi och åka 

mot Stockholm. Vid orten Tönnebro i Söderhamn 

slutade vännerna att höra av sig med samtal och sms. 

– Då förstod jag att det var slut, säger hon. 

– Vi vill veta sanningen om Chrisses död, det får 

inte glömmas bort. Man trodde aldrig att detta kunde 

hända. Nu måste byggbranschen se till att det aldrig 

händer igen. 

Hon blickar ner mot fotot på sin son på gravstenen 

och på inskriptionen på stenen, en strof från hans 

favoritlåt: ”… the flame still burns” . 

Hans låga brinner fortfarande. 

Så här såg det ut efter raset där trappdelarna föll. Christian Wikström föll 28 meter och hamnade under 

rasmassorna. Han avled senare av skadorna. Vittnen hörde att Christian skrek ”Nej” just före fallet. 

ANSVARSFÖRDELNING 

Arbetsgivaren 

har ansvaret 

n Byggherren har ansvaret 

för samordningen 

av arbetsmiljön. Detta 

delegeras ofta till entreprenören. 

Denne kan 

i sin tur kräva säkerhet 

av underentreprenören 

när man skriver kontrakt. 

Arbetsgivaren har alltid 

det direkta ansvaret 

för säkerheten för sina 

anställda. 


1 

2 

6 

2011: 9 DÖDA 

n Arbetade 


n Anställd i 

bemanningsföretag. 

n Övriga 

dödsolyckor. 

6 

1 1 

13 

TOTALT: 21 DÖDA 

n Inhyrd 

egen 

företagare. 

n Arbetade 


DÖDSOLYCKORNA OFTA 

LÅNGT NER I BYGGKEDJAN 

Mer än hälften av dem, som dog i 

byggolyckor de senaste två åren, 

arbetade hos underentreprenörer. 

Åtta av 13 dog på arbetsplatser som 

leddes av något av de stora byggbolagen. 

Många som jobbar för underentreprenörer 

lever farligt på bygget. Av de 21 personer 

som dog i byggolyckor 2010–2011, arbetade 

13 hos underentreprenörer, visar Byggnadsarbetarens 

granskning. Ytterligare två 

var inhyrda eller inlånade av den som hade 

ansvaret för bygget. Sju var egna företagare. 

– Jag tror det finns en stor risk att det 

farliga jobbet på byggen läggs ut på underentreprenörer, 

säger Jan Swedberg, ansvarig 

för samordning av byggtillsyn inom Arbetsmiljöverket. 

MER ÄN HÄLFTEN AV DEM, 8 av 13, som 

dog i arbete hos underentreprenörer, jobbade 

på arbetsplatser under något av de största 

byggbolagen; NCC, Peab eller JM. I vissa fall 

var underentreprenörerna direkt anlitade 

av storföretagen, i andra fall var de anlitade 

av andra underentreprenörer i kedjan. Det 

rörde sig om sju olyckor med åtta dödsfall. 

Fyra personer dog i tre olyckor på NCC och 

tre omkom i olyckor på Peab-byggen. (En av 

dem var anställd av Peab men utlånad till en 

underentreprenör). JM hade en dödsolycka 

bland underentreprenörer. Men dödsfallen 

var färre bland dem som var direkt anställda 

i de stora bolagen. Två NCC-anställda dödades 

i byggolyckor under perioden. 

Jan Swedberg tycker att det är oroväckande 

med de många dödsfallen bland underentreprenörer, 

liksom Jens Bryner, handläggare 

för arbetsmiljö inom NCC:s centrala 

mb-grupp. 

– De svåra olyckorna och tillbuden inträffar 

oftast hos våra underentreprenörer och 

sidoentreprenörer och det har vi tagit upp 

med företaget. 

Han tycker att NCC måste ta ett större 

ansvar för sina underentreprenörer. 

– De får oftast en alldeles för dålig introduktion 

i säkerhet och arbetsmiljö när de 

kommer till våra arbetsplatser. Företaget 

kräver säkerhet, men kontrollerar inte 

tillräckligt att det efterlevs. Jag tycker vi ska 

ta underentreprenörernas anställda på lika 

En 20-årig brandskyddsmontör skadades 

så svårt att han senare avled vid byggandet 

av Kristianstads Arena. Den omkomne 

var anställd hos en underentreprenör på 

NCC:s bygge. 

stort allvar som våra egna, säger han. 

Framför allt vill han öka medvetenheten 

om säkerhet hos många underentreprenörer. 

Han tror att det kommer att bli allt vanligare 

att sälja ut jobb till underentreprenörer 

eller bemanning. 

– Men på vissa arbetsplatser, där NCC inte 

har egna anställda utan bara bemanning och 

underentreprenörer har vi inte tillträde till 

arbetsplatsen. Det vill vi ha för att säkerställa 

att jobbet blir säkert utfört. 

Tommi Hakala, mb-representant på Peab, 

vill också få rätt att ingripa på fler företag. 

– I dag har vi bara rätt att verka i det egna 

bolaget. Men jag skulle önska att vår fackliga 

skyddsorganisation även kunde hjälpa och 

stötta kolleger på företag längre ner i kedjan, 

säger han. 



LÖNEGRANSKNING 

Tjänar som 

46 

på ett 

bygge 

Skanskas vd Johan Karlström tjänar 46 gånger mer än en genomsnittlig 

byggnadsarbetare. Sverige är i dag ett av de länder där inkomstklyftorna 

växer mest. 

TEXT: PETER LEANDER FOTO: SKANSKA ILLUSTRATION: JOHAN FYRK, COLOURBOX 

”SVENSKA LÖNER FÖLJER DEN INTERNATIONELLA TRENDEN” 

SÅ GJORDE VI 

■ Vi har granskat vdlönerna 

på Sveriges 

största bygg- och vvsföretag 

under 2010. 

Alla inkomster avser 

taxerad förvärvsinkomst. 

2010 TJÄNADE SKANSKAS VD, Johan Karlström, 

14 800 000 kronor. Det är fyra miljoner kronor mer 

än vad han tjänade 2009. 2010 låg samtidigt medelårsinkomsten 

för en byggnadsarbetare på 319 000 

kronor. Johan Karlström tjänade alltså 46 gånger mer 

än den genomsnittlige byggnadsarbetaren. Näst mest 

tjänade NCC:s före detta vd Olle Ehrlén, som under 

2010 kammade in närmare tio miljoner kronor. 

Den som rent procentuellt tagit det största löneklivet 

är Infranords vd Niclas F Reinikainen. 2010 hade 

han en inkomst på 2 479 300, vilket är en ökning med 

103 procent jämfört med 2009. Detta, förklarar hans 

pressekreterare, beror på att Niclas F Reinikainen 

gick från en tjänst som divisionschef på det statligt 

ägda Banverket till att bli vd för Infranord. 

Mats Paulsson, numera före detta vd på Peab, var 

den vd som under 2010 hade störst kapitalinkomst - 

27,5 miljoner kronor. Även 2009 låg han i topp med 

23,5 miljoner kronor. Men den stora klyftan, mellan 

byggnadsarbetare och de mest välbetalda vd:arna, är 

inte på något sätt unik för byggsektorn. 

Enligt en granskning som LO-tidningen har gjort 

gick det förra året 32 industriarbetarlöner på en 

genomsnittlig vd-lön. Utvecklingen för storbolagens 

vd:ar har sedan början av 90-talet rusat i höjden. Då 

gick det omkring 20 industriarbetarlöner på en vd-lön. 

– Jag skulle inte vara förvånad om utvecklingen ser 

likadan ut inom byggsektorn, säger LO-ekonomen 

Torbjörn Hållö. 

HAN HÄNVISAR TILL en nypublicerad OECD-rapport 

där Sverige lyfts fram som ett av de länder där 

klassklyftorna växer mest. Detta beror på att Sveriges 

gränser öppnats mer mot resten av världen, som till 

exempel EU-inträdet. 

– En konsekvens har blivit att även svenska löner 

följt den rådande internationella trenden med ökade 

inkomstklyftor. De lägsta lönerna har pressats nedåt 

och de högsta har rusat uppåt, säger Torbjörn Hållö. 

Om du undrar vad Johan Karlström tycker om att 

han tjänar 46 gånger mer än en byggnadsarbetare, 

får du tyvärr fortsätta undra. Pressavdelningen på 

Skanska meddelar att Johan Karlström inte svarar på 

frågor om sin inkomst. 


Johan Karlströms inkomst 

= 

46 byggarbetares 

snittinkomst 

KARLSTRÖM, EHRLÉN OCH SKOGLUND I TOPP 

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSFÖRETAG 

Namn, företag Inkomst -10 Ändring (%) Kapitalinkomst (kr) 

Johan Karlström, Skanska 14 826 400 38 1 231 125 

Olle Ehrlén*, NCC 9 956 400 46,7 - 

Johan Skoglund, JM 6 507 500 31,9 20 442 

Anders Danielsson, Skanska Sv 4 473 500 22 44 809 

Mats Paulsson*, Peab 4 397 600 0,4 27 542 784 

Thomas Carlsson, NCC Sv 4 237 200 32,6 - 

Göran Landgren, NCC Roads 3 534 100 1,5 - 

P-O Wedin*, Svevia 3 123 200 1,7 211 500 

Per-Ingemar Persson, Veidekke 2 849 700 -2,9 67 864 

Niclas F Reinikainen, Infranord 2 479 300 103 - 

Mats O Paulsson*, Oden** 2 230 400 -71,9 962 069 

Robert Röder, Strukton Rail 1 469 000 8,8 - 

Magnus Jonasson*, Balfour Beatty Rail 1 761 100 -4,4 41 008 

VVS 

Torbjörn Torell*, Bravida 5 427 200 -9,6 4 012 853 

Håkan Bergkvist*, NVS Installation 4 548 200 16,7 5 095 737 

Fredrik Sederholm*, YIT Sverige 2 414 500 15,1 11 522 

Erling Pålsson, Sydtotal 1 470 600 -16,6 426 381 

ARB.GIVARORGANISATIONERNA 

Namn, organisation Inkomst -10 Ändring Kapitalinkomst 

Bo Antoni*, BI 1 898 200 0,9 2 070 931 

Hampe Mobärg, ME 1 392 300 8,3 - 

Roine Kristiansson, VVS Företagen 1 385 500 0,7 - 

Thomas Dahlberg, PLR 785 200 26,4 14 837 

Per Sjöhult, GBF 782 200 -0,2 - 

*Har under 2011 slutat som vd. ** Har bytt namn till Strabag. 

UTVECKLINGEN JÄMFÖRT MED VD-LÖNERNA 

46 

29 

34 

2008 2009 

2010 

■ Så många byggarbetarlöner gick det på den högsta vd-lönen i Byggnadsarbetarens 

granskning av VD-lönerna. 


TRÄNING EFTER NYÅR 

Hur gick det med nyårslöftet om 

träningen? 

Många är fyllda av energi första 

träningsdagarna, men sedan 

stannar löpbanden ett efter ett. 

Idrottspsykologen Johan Plates 

bästa tips: Skryt om din träning! 

TEXT: CENNETH NIKLASSON FOTO: JOHAN FYRK, COLOURBOX 

EXPERTENS TIPS FÖR ATT FIXA NYÅRSLÖFTET 

DET ÄR 

trångt i landets 

träningslokaler 

dagarna efter årsskiftet. 

Träningsivern är stor och det 

konsumeras årskort och energidrycker 

i massor. Men ganska snabbt 

tunnas leden ut och efter några veckor 

återgår allt till det normala. Samma personer 

som tränade hela förra året fortsätter, medan 

de andra faller ifrån, som vanligt. 

Johan Plate är en av landets främsta idrottspsykologer 

och har arbetet med många av landets 

sportstjärnor. Han har några grundläggande 

knep som förbättrar oddsen för att den som 

börjar träna verkligen orkar fortsätta. De två 

viktigaste handlar om att göra det offentligt, då 

blir det svårare att smita undan. 

– Det är väldigt bra att berätta för omgivningen 

att man börjat träna. Då blir det en 

social kontroll och därmed en liten press 

som gör att många går och tränar även fast 

de känner ett visst motstånd. 

DET ANDRA KNEPET där omgivningen 

utnyttjas handlar om att börja 

träna tillsammans med andra, till 

exempel innebandy eller badminton 

med jobbarkompisar. 

– Det är samma drivkraft 

som ligger bakom. Är man 

med i ett sammanhang är 

Vår reporter Peter Leander basunerar här ut för 

det svårare att komma 

alla läsare att han har kommit i gång med träningen. 

undan. Det är lite 

Mejla honom gärna om några veckor och kolla om 

snack om ”match- 

han håller löftet: p.l@byggnadsarbetaren.se. 

erna” och det gör 

det roligare att motionera, säger Johan Plate. 

Ett annat sätt att få motivation för att träna längre 

än en vecka är att ha tydliga mål. Det kan handla om 

att siktet är inställt på ett speciellt lopp eller att gå ner 

ett visst antal kilo. Med målstyrd träning är det viktigt 

med delmål och belöningar. För det första gäller att 

sätta ett slutmål som är realistiskt. Sedan är det viktigt 

med delmål på vägen. 

– Om en person bestämmer sig för att gå ner tio kilo 

kan det vara lämpligt att göra det under ett år. Det blir 

ett kilo per månad förutom två ”frimånader” på sommaren 

då det kan vara gott med lite kött från grillen. 

BELÖNINGAR SKA DELAS UT när varje delmål uppnås. 

Johan Plate tycker att det kan vara lämpligt att unna sig 

något extra, kanske en weekendresa med sin käresta. 

Förr i tiden var kroppsarbete vanligare och kvällarna 

blev en tid för återhämtning. Även i dag är många trötta 

efter jobbet efter åtta timmar på kontoret utan rörelser. 

Att sätta sig framför TV:n och koppla av är många 

gånger mer lockande än att packa träningsväskan. 

– En liten siesta på 15–20 minuter efter jobbet är 

inte fel. Inte längre, men för hjärnan motsvarar det tre 

timmars nattsömn. Sedan är det betydligt lättare att 

komma i väg, säger Johan Plate. 

För den som ändå vill ”fuska” lite med träningen 

en dag så tycker han att det ibland kan räcka med att 

man går till jobbet eller kliver av bussen någon station 

tidigare. Det ersätter inte träningen, men bidrar 

till att ändå hålla kroppen igång. Och det är viktigt. 

– Kroppen är det största motståndaren när 

träningen börjar, men det gäller bara i början av träningsperioden. 

Efter ett par månader så säger kroppen 

i stället att den vill träna – träningen blir ett behov. 

Det är den tröskeln som är så svår att komma över, men 

väl där så går det lättare. 


Klipp ut och spara! 

Johan Plates 

tips för att 

fortsätta träna 

6 fortsätta träna 

SÄG TILL ALLA 

ATT DU ÄR I GÅNG 

■ Tala om för hela världen att 

du börjar träna. Då ökar den 

sociala kontrollen och vännerna 

frågar hur det går 

KÄMPA PÅ– 

DET VÄNDER 

■ Håll ut ! Efter ett par månader 

vänder det. Endorfinerna 

som bildas under träningen 

kommer att leda till att kroppen 

skriker efter mer träning. 

TRÄNA 

I GRUPP 

■ Börja 

gärna röra 

på dig tillsammans 

med andra. 

Då blir det 

svårare 

att smita 

undan även 

under dagar 

då träningslusten 

är 

låg. 

SE UPP FÖR 

TV:N – DIN 

VÄRSTA 

FIENDE 

■ Den som vill 

döda träningslusten 

ska sätta sig 

och se på TV. Den 

som hamnar i soffan 

har en tendens 

att bli kvar där hela 

kvällen 

BELÖNA DIG SJÄLV 

MED EN OXFILÉ 

■ Sätt upp tydliga 

mål och delmål som 

är möjliga att uppnå 

och var frikostig 

med belöningar. 

Varför inte lite oxfilé 

när första kilot är 

borta? 

TA EN TUPPLUR – OCH PIGGNA TILL IGEN 

■ Ta en tupplur på 15–20 minuter efter jobbet. Hjärnan piggnar till 

och då brukar lusten och orken att träna komma. 

NÄTFRÅGAN 

Fortsätter du 

träna efter 

midsommar? 

www.byggnads 

arbetaren.se 


EN DAG MED EN GLASARBETARE 

GLASKLAR 

GLAS 

från morgon 

till kväll 

Michael Andrén byter ut en ruta i råglas på Gamla Orangeriet vid Frescatiområdet. 

Plåtslagare hade råkat spräcka glaset under takarbete. 


GLASARBETAREN MICHAEL ANDRÉN GÖR UTRYCKNINGAR VARJE DAG 

Snabba jobb över hela Storstockholm, på upp till tio olika ställen om dagen. 

Det är ingen ovanlighet för glasarbetarna Michael Andrén och Anders 

Holmene. 

– Man vet aldrig i förväg vad som ska hända under dagen. Men det är ju det 

som är kul, säger Michael. 

TEXT: TOMMY HARNESK FOTO: ANNA-LENA MATTSSON 

DET ÄR TIDIG MÅNDAGSMORGON och dagens 

första uppdrag delas ut hos Nybergs Glas & Metall i 

Farsta i södra Stockholm. För Michael Andrén och 

Anders Holmene blir det först en trasig fönsterruta 

inne i stan, och därefter ett takjobb i Frescatiområdet 

ute på Djurgården. 

Men medan de lastar bilen med material och redskap 

förklarar Michael att det inte alls är säkert att 

det verkligen blir dessa båda jobb som går först: 

– Alla jobb kan avblåsas om det dyker upp något 

mer brådskande, särskilt om det innebär 

fara för annans liv, som det heter. 

DET KAN EXEMPELVIS betyda trasiga 

rutor inom räckhåll för barn, eller där 

det finns risk att förbipasserande 

skadas av nedfallande glas. 

– Sådana grejer går före allt 

annat. Så vi har en ungefärlig 

rutt, men hur det faktiskt blir 

är för tidigt att säga, sammanfattar 

Michael. 

Morgonens första 

uppdrag återfinns i 

en hemslöjdsförenings lokaler bakom Sabbatsbergs 

kyrka, och är snabbt avklarat. Fönsterramen tas ner, 

den trasiga innerrutan plockas ur, och gammalt kitt 

knackas bort med hammare och stämjärn. Därefter 

skär Michael till en ny ruta efter fönsterramens mått, 

och knäcker elegant glaset i snittet efter glasskäraren. 

TILLSKÄRNINGEN SER ENKEL UT, men är i själva 

verket ganska knepig så här års. 

– Glaset blir känsligare i minusgrader, det kan lätt 

brytas åt ett annat håll än där man skurit. Och när det 

är för varmt och rutan legat exponerad för solljuset, 

då kan den bara falla i bitar i händerna när man lyfter 

den. Vår och höst är egentligen 

de bästa årstiderna för att 

hålla på med glas, säger 

Michael. 

Den nya rutan fästs 

med stiftmaskin och 

fogspruta innan det 

bär i väg mot Frescati, 

där plåtslagare 

råkat spräcka en 

ruta i glastaket till 

ett växthus. 


Michael Andrén och Anders Holmene får veta att de inte behöver använda medtaget glas 

på Gamla orangeriet. Reservglas finns nämligen i en intilligande byggnad. 

Michael Andrén jobbar med överkroppen hängande ut genom takfönstret. 

Michael syns genom de rutor som han och Anders har med sig i 

GLASARBETARE ... 

... TJÄNAR: Lönesnittet 

ligger mellan 150 och 155 

kronor i timmen. Ingångslönen 

är 133 kronor i timmen. 

... HAR SÅDAN UTBILD- 

NING: De vanligaste vägarna 

till yrket är lärlingsanställning 

hos företag, eller 

tvåårig gymnasieutbildning 

med praktikdel. Båda vägarna 

omfattar totalt 5 500 

utbildningstimmar. 

Uppflugna på trappstegar konstaterar Michael 

och Anders att rutan är satt med instick så att det nya 

glaset måste skjutas in från sidan, samtidigt som glastaket 

inte håller att gå på. Alltså måste Michael jobba 

med överkroppen hängande ut genom ett takfönster 

och hissa ner den spräckta rutan till Anders nedanför. 

– DET GÄLLER ATT MAN litar på den man jobbar 

med. Man vill veta att han inte släpper för tidigt eller 

börjar slita och dra när man inte är i synk, då kan man 

skära sig. Det har blivit några stygn i händerna genom 

åren, men inget allvarligare – peppar, peppar, säger 

Michael. 

Även detta jobb hör till de enklare. Betydligt 

slitigare uppdrag är vanliga i yrket, som faktiskt blivit 

tyngre på senare år. Dagens krav på energibesparing 

och ljudisolering har medfört att nya fönsterrutor 

oftast är dubbelt så tjocka som de äldre. 

– ANDRA JOBB I BYGGBRANSCHEN har ju många 

gånger blivit lättare, de har kapat ner gipsskivorna, 

fått bättre lyftanordningar och så vidare. Men här blir 

det bara tyngre och tyngre, säger Michael men tillägger 

att jobbet samtidigt blivit roligare: 

– Förr var det väl i princip bara fönster som var 

gjorda av glas, men i dag är det duschkabiner, glastak, 

man använder glas i stället för kakel, det kommer nytt 

hela tiden. Man blir aldrig fullärd. 


4 

3 

2 

1 

EN ARBETSDAG 

I STOCKHOLM FÖR 

GLASARBETARNA 

1. UTGÅNGSPUNKTEN, FARSTA: Här får Micke Andrén dagens uppdrag av Johnny Bäckström, arbetsledare 

för glas på Nybergs. 

2. FÖRSTA JOBBET: Byter ut en innerruta i en hemslöjdsförenings lokaler intill Sabbatsbergs kyrka. Trots 

kylan, som gör glaset känsligare, lyckas Michael skära till en ny ruta efter fönsterramens mått. 

3. ANDRA JOBBET: Gör ett komplicerat glasbyte i Gamla orangeriet i Frescatiområdet. 

4. TREDJE JOBBET: Får avboka alla andra jobb och ägna resten av dagen åt att fixa en tjock, spräckt, fyrglasruta 

i Vällingby Centrum. 

ett stående skåp i bilen. 

När jobbet nästan är klart ringer telefonen: Ett 

butiksfönster är insparkat i Vällingby. Det betyder 

att Michael och Anders vet var de ska härnäst – och 

att den planerade lunchen måste skjutas fram en 

stund. 

– Det är svårt att ha en lunchdejt i det här jobbet, 

säger Michael med ett snett leende. 

PÅ VÄG MOT VÄLLINGBY framkommer det att 

glasarbetarnas lön inte höjts i takt med att jobbet 

blivit tyngre – ingångslönen är blygsamma 133 kronor 

i timmen enligt avtalet. 

– Vi ligger rätt långt ner jämfört med övriga 

byggbranschen, och jag fattar inte varför. Vi är ju 

ändå problemlösare och ska kunna rätt mycket, säger 

Anders. 

Utanför en galleria i Vällingby Centrum inser Michael 

och Anders snart att övriga jobb måste avbokas – 

detta är ett sådant uppdrag som innebär fara för annan, 

och som tar resten av dagen i anspråk. En tjock fyrglasruta 

på säkert tre kvadratmeter liknar en stor böljande 

spindelväv av sprickor, och buktar sig ut mot gallerians 

entré där fotgängare passerar i en strid ström. 

– Det här blir special, special, konstaterar Michael, 

och börjar överlägga med Anders: Vi måste ringa och 

meddela att det drar ut på tiden, kanske få hit en kille 

till, eventuellt ringa efter en fogbil, skaffa plyfaskivor 

och reglar … 

GLASARBETARE ... 

... ÄR SÅ MÅNGA: Ungefär 

1 000 glasarbetare anslutna 

till Byggnads. Ett fåtal är 

kvinnor. 

... HAR DESSA FRAMTIDS- 

UTSIKTER: Arbetsförmedlingen 

beräknar att efterfrågan 

på glasarbetare kommer att 

öka de närmaste åren, eftersom 

byte av fönsterglas blivit 

alltmer uppmärksammat i 

jakten på energibesparingar. 


GW OCH KLASSRESAN 

”Jag hjälpte till 

Leif är fem år när hans pappa tar med honom 

till läroverket. ”Här ska du gå i skolan när 

du ska bli ingenjör.” Men Leif GW Persson 

blir varken ingenjör eller byggjobbare, utan 

Sveriges mest folkkäre kriminolog. Här 

berättar han om klassresan och vad den 

har kostat. 

TEXT: MARIA PERSSON FOTO: ANDERS WARNE, 

ALBERT BONNIERS FÖRLAG, COLOURBOX, TV3 

Leif GW Perssons pappa Gustav jobbade med 

att bygga Stockholms tunnelbana. Gustav blev 

svårt skadad under arbetet. 

Patroner blandat med 

kontorsmaterial. Jakt har 

alltid varit viktigt för Leif. 

Redan när han började 

skolan hade han varit 

med sin pappa på älgjakt 

flera gånger. 

PATRIK 45, MALIN 42, H edda 37, Julia 30, Klara 

27 och August 25. De är alla Leif GW Perssons barn. 

Utöver det finns också sex barnbarn. Från lilla Elinor 

på drygt ett år till Astrid som precis har fyllt 20. De 

är viktiga för Leif. Han har kontakt med dem nästan 

dagligen och försöker träffa dem så ofta han kan. Så 

har det inte alltid varit. I perioder har han varit en frånvarande 

pappa. I en annan tid, i en annan klass fanns 

Leifs egen pappa, byggnadsarbetaren Gustav Persson, 

skyddsombud och medlem i Byggnadsarbetareförbundet. 

Med händer som ständigt ville göra något. 

– Han ville aldrig lägga ner spaden eller hammaren 

eller vad han nu höll i för tillfället. 

Pappans händer var stora, så stora att den klackring 

han bar, och som är en av de få saker Leif har 

kvar efter honom, inte passar på något av Leifs 

fingrar. Han bär den i stället närmare hjärtat i en 

kedja runt halsen. Leif GW Perssons senaste bok, 

självbiografin ”Gustavs grabb”, är en hyllning till en 

närvarande och kärleksfull pappa, en motpol till den 

hypokondriska och manipulativa mamman. 

LEIF FICK OFTA VARA med pappa Gustav på jobbet. 

Hemma fanns mamma som var ”sjuk” och inte kunde 

ta hand om sonen. 

– Jag fick hjälpa till med att langa fram spik och 

tumstockar. Jag åkte ångvält. Lunch åt vi redan 

klockan 9 från bleckmatlådan som stått i värmeskåpet. 

Allt var kolossalt spännande och jag hade inga 


att langa spik” 

Leif GW Persson i sin 

arbetslägenhet i Stockholm. 

Författaren och 

kriminologen berättar 

att hans största 

inkomst kommer från 

skrivandet. ”Men jag 

gör ändå 1 500 timmar 

om året för polisen och 

det kommer jag att 

sakna”, säger den 

blivande pensionären. 


GW OCH KLASSRESAN 

Leif GW Persson kallades 

för professor Wille 

Vingmutter när han 

började i folkskolan. 

Han hade utstående 

öron och var den ende 

som kunde läsa. 

GW:S LIV – FRÅN 

VINGMUTTER TILL 

ETT TREDJE 

GIFTERMÅL 

tankar på mamma som låg hemma och höll på att dö. 

Mamman mådde dessutom nästan alltid bättre när 

Leif och pappan kom hem framåt kvällen. 

När Leif var 11 år hände något som förändrade 

hans liv. Året var 1956 och Gustav Persson byggde 

tunnelbana i Stockholm. En kort stund tog han av sig 

hjälmen för att stryka svetten ur pannan och träffades 

av en 30 kilo tung sprängsten i huvudet. När Leif kom 

hem från skolan låg pappans arbetskläder som ett 

blodigt bylte på tamburgolvet och världen rasar. 

Mirakulöst överlevde pappan, men han var allvarligt 

skadad och låg på sjukhus i ett halvår. 

– Han var förändrad. Skakig och hade neurologiska 

skador. Han sjönk ihop fysiskt. Men de stora händerna 

gick det inte att göra något åt. Han såg ut som en mager 

krabba. För första gången höjde han rösten åt mig. 

LEIFS PAPPA VAR ÄNDÅ tillbaka i jobbet redan mindre 

än ett år efter olyckan. 

– Efter tre år var han sig lik. Men egentligen skulle 

han inte ha gått tillbaka till jobbet så snabbt. 

Inte ens före olyckan var det aktuellt att Leif skulle 

gå i sin pappas fotspår. Leif skulle i stället ”kostas på”, 

pappa Gustav ville att han skulle bli ingenjör. På jobbet 

fanns ”ingenjörn” och ingenjör, det var det finaste 

man kunde bli. 

– Säkert hade han någon epa-examen. Själv tyckte 

jag att han var en liten skinntorr figur i fluga och inget 

jag ville bli, säger Leif, som själv inte är liten vare sig i 

omfång eller i ord. 

Nej, tidigt vaknade i stället intresset för detektivarbetet. 

I självbiografin berättar Leif om hur han en 

gång blev vittne till en man som rusar ner i trapphuset 

klädd i hatt och lång rock. Väl ute på gatan, dit Leif 

skuggat honom, hoppar mannen in i en svart Citroën. 

Senare visade det sig att han antastat en liten flicka 

uppe på vinden. Men det blev aldrig polissak. Registreringsnumret 

som Leif antecknat var nämligen identiskt 

med en kommissaries registreringsskylt upplyste 

en kvinna vid polisen Leif om. Och det var liksom 

omöjligt. Kommissarien hade dessutom varit på sitt 

kontor kunde flera av kollegerna intyga. 

Kanske var det detta rättsövergrepp som ledde Leif 

in på en lång bana av brottslösande. 

– Det är min livsnerv när jag kommit på hur ett 

brott har begåtts. Men det är inte så att jag får ståfräs 

av ett färskt lik. 

I vår när han fyllt 67 år slutar han på Rikspolisstyrelsen. 

Något han inte verkar se fram emot. 

– Det är egentligen böckerna jag tjänar pengar på, 95 

procent kommer därifrån, men jag gör ändå 1 500 timmar 

om året för polisen och det kommer jag att sakna. 

Han har inget emot att prata om hur mycket pengar 

han har i dag och erkänner att pengar var en drivkraft 

från början. 

1950 Pappan visar honom 

läroverket: ”Här ska du gå 

när du ska bli ingenjör”. 

1952 Börjar folkskolan och får öknamnet professor Wille 

Vingmutter, professor eftersom han är den ende i klassen 

som kan läsa och vingmutter på grund av öronen. 

1962–63 Sommarjobbar 

i byggsvängen 

med pappa Gustav. 

1965 Börjar studera 

vid Stockholms 

universitet. 

1940 1950 1960 1970 

1945 Föds den 

12 mars på 

Allmänna 

BB i Stockholm. 

1956 Börjar i realskolan, 

samma år skadas pappan 

allvarligt i en sprängolycka 

i sitt arbete med att bygga 

Stockholms tunnelbana. 

1960 Blir av med oskulden, 

inleder en brottslig karriär 

genom att sälja vidare smuggelcigaretter 

och sprit samt 

börjar gymnasiet. 

1967 Blir 

expert och 

rådgivare på 

Rikspolisstyrelsen. 


– Barnen tycker att jag är jävligt konstig. De är 

överklassbarn och tycker inte att man ska prata om 

pengar. För oss som en gång har varit med om att inte 

ha några är det annorlunda. Det tar en generation att 

byta klass vet du. 

HAN HAR ALDRIG VARIT RÄDD för att säga vad han 

tycker. Som liten uppfattades han som stökig när han 

käftade emot, som vuxen som bufflig. 

– Hade jag jobbat på utrikesdepartementet hade 

det väl varit världskrig vid det här laget. 

Hans nuvarande fru påstår att många är rädda för 

honom och en av döttrarna säger att han är en person 

som andra människor förhåller sig till. 

”Barnen är överklassbarn och tycker 

inte att man ska prata om pengar. För 

oss som en gång har varit med om att 

inte ha några är det annorlunda. Det 

tar en generation att byta klass”. 

LEIF GW PERSSON 

Hälsan säger han att han misskött under många år. 

Varje år i maj när han besöker sin läkare på Sophiahemmet 

i Stockholm får han frågan om han dricker. 

Leif svarar nej, men skulle kunna lägga till ”inte just 

nu”. Han delar nämligen upp sitt liv i ett första nyktert 

halvår och sen ett avslutande onyktert. Att han tidigare 

alltid undvikit sjukvården tror han beror på mamman. 

– Jag var så trött på hennes ständiga kältande om 

sjukdomar och döden. 

Förhållandet till mamman är komplicerat. Han 

ville inte skriva boken medan mamman levde. 

– Mamma trodde inte på ett liv efter detta, men 

hon hade så ofta fel så kanske hon ändå kan läsa boken 

och då får det väl vara så. 

3 

RÖSTER 

OM GW 

Camilla Kvartoft, 

programledare 

”Veckans 

brott”: 

– Det händer 

att människor 

springer ikapp 

mig på gatan och 

vill att jag ska hälsa 

honom att de läst någon av 

hans böcker. Han är en ganska 

bestämd person, men det 

är kul att han vet vad han vill. 

Malin Persson- 

Giolito, dotter 

och jurist och 

handläggare 

på EU-kommissionen: 

– När pappa är 

på det humöret är 

han en av de mest generösa 

och underhållande människor 

jag känner. När han inte är 

på det humöret är han ganska 

exakt precis motsatsen. 

Bengt Svenson, 

rikspolischef 

– Leif är en väldigt 

bra medarbetare. 

Han 

gör inte alltid 

det väntade, 

utan har lösningar 

på problem som inte ligger 

närmast till hands. Jag kommer 

att sakna diskussionerna 

med honom och hoppas 

verkligen att han fortsätter 

marknadsföra svensk polis. 

1977 Hamnar i kläm i Geijeraffären: Sparkas 

från sitt jobb på Rikspolisstyrelsen efter att 

han utpekats som Dagens Nyheters källa. 

2003 Gifter sig för tredje 

(och sista) gången, frun 

heter Kim. 

2004 Drabbas av en blodpropp 

i huvudet på trettondagsafton. 

1980 1990 

2000 2010 

1980 

Lägger 

fram sin 

doktorsavhandling. 

1991 Utnämns till professor 

i ”kriminologi med särskild 

inriktning på polisiära 

metoder och problem” vid 

Rikspolisstyrelsen. 

1998 Är med 

i tv-programmet 

”Efterlyst” 

för första 

gången. 

2011 Ger ut 

självbiografin 

”Gustavs grabb” 

om sitt liv. 


Så TEST funkar det LIMTRÄBALKAR 

Så blir limträbalkarna från Töreboda 

STARKARE 

I Töreboda tillverkar Moelven limträbalkar 

enligt löpandebandprincipen. Datorer styr 

den komplicerade proceduren men i grunden 

är allt rätt enkelt – plank hyvlas och limmas 

ihop. Följ hela processen här intill. 

1 

2 

TEXT: CENNETH NIKLASSON FOTO: CENNETH NIKLASSON, MOELVEN 

UNDER DE SENASTE TJUGO åren 

har det blivit allt vanligare med limträbalkar, 

men tekniken är gammal 

och fanns redan för över 100 år sedan. 

En av de första kända byggnaderna i 

landet som fick limträbalkar är Stockholms 

central där de monterades 1925. 

Men det var först långt senare som 

limträbalkarna slog igenom på bred 

front. 

I dag används de ofta i konstruktionen 

i olika typer av sporthallar, 

men även hemma i villor – för avväxling 

– i takt med att det blivit alltmer 

modernt att riva väggar för att skapa 

öppna ytor. I förhållande till sin vikt 

är limträ starkare än stål och betong. 

Träet står även bättre emot en brand 

än stål då det tar lång tid för elden att 

jobba sig igenom limträet. 

I TÖREBODA HAR Moelven tillverkat 

limträ sedan 1919 och nu har de byggt 

en helt ny monteringshall. Där skickas 

beställningar från kalkylavdelningen 

på kontoret ner till datorn i hallen där 

plankor från sågverket sätts ihop till 

limträbalkar. Och virket som gäller är 

gran då de har en högre och jämnare 

kvalitet jämfört med fura. 

■ När virket kommer från sågen är det märkt med ettor 

och tvåor. Ettorna är av bättre kvalitet och tvåorna något 

sämre. De kommer sedan att placeras på olika platser 

i limträbalken för att tillräcklig hållfasthet ska uppnås. 

En enkel jämförelse är I-balkar av stål. De är förstärkta i 

toppen och botten. Samma sak gäller för limträbalkar – 

högre kvalitet på virket i toppen och botten och däremellan 

räcker det med något sämre klassat virke. 

Virket sorteras och märks 

5 

Dras ihop 

med tvingar 

■ Lamellerna 

är nu limmade, 

med flatsidorna 

mot varandra, 

och ihopdragna 

med tvingar. Om 

det ska vara en 

båge på limträ- 

balken flyttas de 

blå järnbalkarna 

till vänster i 

bilden ut så att 

limträbalkens 

båge formas 

efter beställningen. 

6 

■ 

Här ligger flera limträbalkar i press i väntan på att 

limmet ska torka. Det går även att se att maskinen sorterat 

ettor och tvåor rätt. Ettorna med högre kvalitet är 

blåfärgade och de ligger helt riktigt längst ut på sidorna i 

limträbalken. 

Torkar under press 

7 


FLER 

ARTIKLAR 

PÅ NÄTET 

www.byggnadsarbetaren.se ● Citybanan ● Rotavdraget ● Hybridmotor ● Glögg ● Om du blir arbetslös ● Tyst asfalt 

ÄN STÅLPlanken 

2 

■ Innan virket är klart för att sättas 

ihop till en limträbalk fingerskarvas/ 

kapas de till rätt längder. I samma 

veva görs det ytterligare en kvalitetskontroll. 

Det får till exempel inte vara kvistar för nära 

ändarna. På bilden är virket upplagt i väntan 

på att matas in i maskinen. 

Kapning och kontroll 

av kvaliteten 

■ Planken – lamellerna – som är 

av gran hyvlas på flatsidorna och 

placeras i ett upplag i väntan på 

att monteras ihop till limträbalkar. De ligger 

i staplar med längder anpassade för att 

passa till nästa limträbalk som ska sättas 

ihop. Lamellerna har i detta läge en något 

större dimension än vad de kommer att ha 

när limträbalken är färdig. Orsaken är att 

limträbalken i ett senare skede ska hyvlas 

till exakta mått. 

3 

Ändarna sätts ihop 

– under övervakning 

4 

■ Här har virket gått igenom kvalitetskontrollen 

och är på väg ner till maskinen där 

ändarna sys ihop. Hela processen övervakas 

av två personer och hela anläggningen, som 

styrs av ett avancerat datasystem, håller 

reda på vilka längder som kapas till och om 

det handlar om ettor eller tvåor. 

Hyvling och sortering 

7 8 9 

■ Limträbalkar som inte är formade 

efter en konstant båge, utan har 

mer kantig form tillverkas genom att 

lamellerna läggs i ett trappmönster som bilden 

visar. När limmet sedan torkat sågas den slutliga 

formen ut. 

Läggs i trappmönster 

Klart! 

■ Så här ser det ut i Strandbjörkshallen 

i Växjö. Ett typiskt exempel 

på där det ofta används limträbalkar. 

■ När limträbalken har 

hyvlats och kapats till 

exakta mått plastas den in 

och fraktas till beställaren 

för montering. 

På plats! 


TÄVLING 

NÅGOT ATT BITA I ... 

Hitta bitarna och 

vinn fina priser 

1 2 

3 4 

SIDA: 

SIDA: 

SIDA: 

SIDA: 

5 6 

7 8 

SIDA: 

SIDA: 

SIDA: 

SIDA: 

■ I bildrutorna ovan har vi ”klippt ut” delar av sidorna i detta nummer av Byggnadsarbetaren. Din uppgift blir nu att klura ut från vilka sidor de 

klippts ut. Fyll i rutorna ovan och skicka in denna sida till Byggnadsarbetaren, 106 32 Stockholm. Märk kuvertet ”Tävling nr 1”. Eller e-posta svaren 

till k.c@byggnadsarbetaren.se. Skriv ”Tävling nr 1” i ämnesraden. Vi lottar ut fem prispaket. Senast den 30 januari vill vi ha ditt bidrag. 

NAMN: 

ADRESS: 

STORLEK: 

Priserna: 

1 

FLEECE- 

JACKA FRÅN 

SNICKERS 

WORKWEAR 

2 

50-PACK HANT- 

VERKSKNIVAR 

FRÅN 

HULTAFORS 

Tävlingen 

sponsras av: 

3 4 

UNDER- 

STÄLL FRÅN 

SNICKERS 

WORKWEAR 

5 YXA 

SNICKERS 

HANT- 

VERKAR- 

JEANS 

HULTA- 

FORS 

FRILUFTS- 

YXA 


TEST Grejer&grepp 

Kjäll får form på väggen 

En distanshylsa är nyckeln till 

ett nytt sätt att gjuta väggar. 

Distanserna gjuts in i formen 

som byggs av cementförstärkta 

spånskivor. Resultatet blir 

släta väggar som kräver 

ytterst lite efterarbete. 


Vid traditionell väggjutning används 

en form som transporteras till byggplatsen 

i delar. Först reses den ena 

väggformen, sedan monteras armering. 

Därefter sätts den andra väggsidan 

på plats, och slutligen fylls formen 

med betong. Här står formen kvar och 

fungerar som väggskal. Metoden har 

utvecklats av Kjäll Sönnergren, byggnadsingenjör 

på Gotland. 

– Idén kom när jag började introducera 

självkompakterande betong på 

Gotland, berättar Kjäll Sönnergren. 

1 2 3 

Med Kjäll Sönnergrens metod står gjutformen kvar och blir till ett väggskal. 

4 

Distanshylsorna sätts fast på 

de två vägghalvorna. 

HAN HAR 40 ÅRS erfarenhet av arbete 

inom byggnadsindustrin och var under 

de senaste tio åren platschef för 

tre av Betongindustri AB: s fabriker 

på Gotland. 

Med hans metod fylls skalet med 

självkompakterande betong som har 

armering av stålfibrer. Betongen behöver 

inte vibreras och ingen ytterligare 

armering krävs, förutom i väggpartier 

över dörrar och fönster. 

Distanshylsorna är tillverkade av 

plast och består av två konformade 

konsoler samt en hylsa. De håller ihop 

vägghalvorna och får sitta kvar i formen 

vid gjutningen. Väggformarna 

tillverkas av 25 mm tjocka spånskivor. 

Skivorna, som tillverkas i Tjeckien, 

har cement som bindemedel. 

– Men de kan ändå bearbetas med 

vanliga verktyg, poängterar Kjäll Sönnergren. 

När väggformarna tillverkas placeras 

spånskivorna i två buntar intill 

varandra. En monteringsmall läggs 

på en av de översta skivorna. I mallen 

finns hål där de cirkelrunda konsolerna 

placeras, varefter de skruvas fast i 

spånskivan. 

Därefter vänds mallen och placeras 

spegelvänd på bunten intill, varpå ytterligare 

en omgång konsoler monteras 

i den plattan. 

Hål borras för eldosor och rör för elledningarna 

dras mellan distanserna. 

En distanshylsa trycks in i varje kon. 

Därefter läggs de båda vägghalvorna 

Hylsorna fästs i varandra och 

gör att väggen håller ihop. 

Stålfibrerna 

som fixar 

armeringen. 

Därefter sätts väggen upp och 

fylls med betong. 

samman så att de bildar ett skal. 

Varje skal hålls ihop med ett tiotal 

distanshylsor per kvadratmeter. 

Sedan är formen, som 

väger cirka 200 kilo styck, färdig 

att resas. 

Kjäll Sönnergren har mönsterskyddat 

sitt byggsystem som har tagit 

fyra år att utveckla. År 2010 var han 

Gotlands kandidat till Skapa-stipendiet 

och samma år visade han sin uppfinning 

hos Almi på Tekniska mässan 

i Stockholm. 


PETTERSONS 

PRYLAR 

Tipsa mig! 

08-728 49 70 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

Grejer&grepp på nätet: 

www.byggnadsarbetaren.se 

FIXA FOGARNA MED KANNAN 

■ Murbrukskannan från franska Laporte 

pressar in fogbruket mellan tegelstenarna. 

En motordriven visp pressar ut bruket 

genom munstycket, som kan 

justeras 5–25 mm. 

Kan också användas till 

fogmassa vid läggning av 

golvklinker. 

Visades på byggmässan 

Batimat i Paris i november. 

SITT FINT, PLATTSÄTTARE! 

■ Ergonomisk arbetsstol för plattsättare, 

golvläggare, målare, vvs-montörer 

med flera från spanska Rubi, 

som är stor leverantör 

av verktyg för plattsättning. 

Stolen har bekväm 

sits och mjuka skålade 

knästöd. 


Efter jobbet 

KRYSSA RÄTT! 

ÖSTERSJÖNS FÄRJOR ERBJUDER SOL INOMHUS, SPA OCH GOLFRESOR 

Vill du göra en kort och plånboksvänlig resa? 

Då är kryssning ett givet val. Här är vår guide till den 

flytande nöjesindustrin på Östersjön. 

Sverige 

TEXT: KATARINA CONNHEIM FOTO: COLOURBOX, TOMASZ SIENICKI, TALLINK, BIRKA 

GRAFIK: JOHAN FYRK 

”Vi har fulla 

människor och 

heltäckningsmattor, 

men 

vi har också så 

mycket mer”. 

JANIS PAVULS, TALLINKSILJA 

FINLANDSFÄRJA FÅR DIG KANSKE att tänka 

på fylla och nerspydda heltäckningsmattor. Och 

Janis Pavuls, kommunikationschef på Tallink Silja, 

erkänner att etiketten fortfarande sitter kvar i folks 

medvetande. 

– Vi har fulla människor och heltäckningsmattor, 

men vi har också så mycket mer. Vi erbjuder fantastiska 

middagar, goda viner och ett stort taxfree-utbud. 

Och kryssningar är populärt. Tallink Silja har cirka 

nio miljoner besökare per år. Mest populärt är det att 

åka under sommaren, från mitten av juni till augusti. 

Men även under många helger som jul och nyår, påsk 

och sportlov är det fullbokat. Enligt Janis Pavuls är 

det de korta avbrotten som människor gillar. 

– Vi trodde att det skulle gå ner under lågkonjunkturen, 

men det har ökat. Kryssningar är korta och 

prisvärda resor, säger han. 

EN KRYSSNING TAR cirka 40 timmar om du åker till 

Helsingfors eller Tallin. Under denna tid ska kryssningsresenären 

äta, shoppa, dansa och underhållas. 

Utbudet är stort. Det finns till och med särskilda 

rock-, golf- och partykryssningar. Om du åker till 

Polen kan du få en temakryssning. 

– Det innebär att du får en föreläsning ombord och 

sedan en guidad tur i staden, säger Jesper Waltersson, 

informatör på Stena Line. 

Eller varför inte åka på en 16-dagars 

kryssning i Västindien med sol, bad och 

spännande utflykter? För den som vill ta en 

kortare kryssning för en hundralapp rekommenderas 

en kryssning till Åland, dit tar det 

bara 22 timmar. 

På vintern kan du få sol även där – fast 

under tak. 

LYXSPECIAL 

Västindien: Shoppa loss 

Priser: För en 16-dagars kryssning i Västindien 

kostar den billigaste hytten 16 990 

kronor med Globetrotters (avfärd den 18 januari 

2012). I priset ingår flyg, en övernattning, 

helpension, underhållning och transfer. 

Tid: Normalkryssning från 8 till 16 dagar. 

Resrutt: Med kryssningsfartyget Braemar går 

följande rutt i Västindien: Barbados, Grenada, 

Curacao, Tortola, St Maarten, St Kitts, Antigua, 

Dominica, Tobago, St Lucia och tillbaka till 

Barabados. 

Aktiviteter: Vinprovningar, matlagningskurser, 

bad- och solmöjligheter, golfsimulatorer, 

träning och spa med olika behandlingar, 

brett restaurangutbud, kvällsunderhållning, 

shoppning. 

Övrigt: Det finns också möjligheter till 

utfärder till olika sevärdheter där fartygen 

lägger till. 

Gdynia: Lär känna Polen 

Pris: Standardhytten för två personer på Stena 

Line kostar 1 198 kr ( 20/1). Om man lägger 

till några hundralappar kan man få en hytt med 

havsutsikt. 

Resmål: Kryssningen går från Karlskrona till Gdynia, 

men städerna Gdansk och Sopot ligger några mil 

därifrån. Dit går det bussar. 

Tid: 36 timmar 

Aktiviteter: Det finns olika restauranger som 

buffé, à la carte, food city, relax- och spaavdelning 

med bubbelpool, aktiviteter för barn och lokala 

Karlskronaartister. 

Övrigt: Det finns även golfresor och temaresor 

(guidade turer i de polska städerna). 


Åland: Sola inomhus 

Priser: Kampanjpris på Birka 

cruises under hela januari. 

Den billigaste hytten för två personer 

kostar 100 kronor en vardag 

i januari. Hytt med fönster blir fyra 

gånger dyrare. 

Tid: 22 timmar. 

Aktiviteter: Smörgåsbord, à 

la carte, bistro och kafé, partyband, 

shower, karaoke, bingo och 

dansband. Det finns en spaavdelning, 

massage och behandlingar. 

På övre däck finns ett inglasat 

soldäck med solstolar och pool. 

Övrigt: Även under vintern 

går det att sola, fast då med 

sollampor. 

Östersjön 

Helsingfors: Ät tapas 

Priser: Priset varierar, det finns 

många kampanjer. Med Viking Line 

kostar den billigaste hytten för två personer 

324 kronor (24/1). På fredagarna är 

det dubbla priset. 


Aktiviteter: Äta i restauranger (buffé, 

à la carte, tapas med mera), dansa, 

shower, kasino, spelautomater, shoppa, 

barnland, pool, spa och bastu. 

Övrigt: kan kombineras med hotellnätter 

i Helsingfors 

Lettland 

Litauen 

Estland 

Finland 

Tallinn: Låt barnen leka 

Priser: En helg i januari kostar en 

hytt med fönster för två personer 

898 kronor (24/1) med Tallink Silja. En 

lyxig svit med balkong kostar desto mer, 

8468 kronor. 


Aktiviteter: Äta i restauranger (buffé, 

à la carte, rysk 

restaurang med 

mera), dansa, 

se shower, 

karaoke, 

shoppa, 

barnland, 

pool, 

spa och 

bastu. 

Övrigt: 

Kryssningen 

kan 

kombineras med 

hotellnätter i Tallin. 

Riga: Gå på spa – och hotell 

Priser: En helg i januari kostar den billigaste 

hytten 588 kronor, en hytt med fönster kostar 

898 kronor (20/1) med Tallink Silja. 

Tid: 

40 timmar. 

Aktiviteter: Äta i olika restauranger (buffé, 

à la carte, skaldjur med mera), dansa, se 

shower, sjunga karaoke, shoppa, barnland, spa 

och bastu. 

Övrigt: Kryssningen kan kombineras med hotellnätter 

i Riga. 


CHRISTER KLOCKARÅS/DT 

Efter jobbet 

Kompisen Kalle hjälpte till lite i slutet. Resten av arbetet med busskuren stod 

Sjöns Erik Jonsson för själv. 

10-årig snickare 

fixade egen kur 

Varför har du byggt en egen busskur? 

– Det skulle bli ett hockeybås till 

min kompis Kalle, men det blev en 

busskur i stället. 

Vad byggde du med? 

– Jag hade hammare, såg, tumstock, 

kniv och spik. 

Fick du någon hjälp? 

– Jag var först, men sen kom Kalle 

och frågade ”hur går det”. ”Bra”, sa jag 

och sen hjälpte han till. 

Har busschauffören sagt att busskuren 

var fin? 

– Nä. Vi har satt på reflexer så den 

TIPSRADEN 

1. Den 4 februari går den första deltävlingen i Melodifestivalen. Vilken av 

följande artister deltar inte? 1) Björn Ranelid. X) Åsa Jinder. 2) Thomas Di Leva. 

MIN GREJ 

MITT NAMN: Sjöns* Erik Jonsson, 

10 år. 

MITT YRKE: Går i skolan. 

MIN GREJ: Har byggt en 

egen busskur där han bor i 

Dalarna. 

* Sjöns är ett gårdsnamn, 

som i Dalarna ofta sätts före 

förnamnet. 

syns. Det finns gratisreflexer på bussen 

som man kan ta. 

Håller du på och bygger något annat 

nu? 

– Ja, en bar som jag ska ha saker 

på. 

Vad vill du jobba med när du blir 

stor? 

– Snickare om det inte blir något 

annat. Jobba med maskiner kanske. 

Vad gör du när du inte snickrar eller 

går i skolan? 

– Pysslar lite, är hemma. Jag har en 

hund, en japansk spets, som heter Kia. 

MARIA PERSSON 

VEM FIXAR RÄTT I FRÅGESPORT? 

1. 1 X 2 

SAGT 

& HÖRT 

”Jag tycker din 

intervjuteknik är 

helt usel. Ingen 

videokamera, 

ingenting, bara 

en jävla Apple. 

Ut! Om två sekunder 

slår jag 

dig på käften”. 

MUSTASCHS 

RALF GYLLEN- 

HAMMAR TILL 

DD:S JONAS 

STENTÄPP 

EFTER EN 

SPELNING I 

BORLÄNGE 

Den 2 februari 

showar 

rockkungen 

Tomas Ledin på 

Liseberg i 

Göteborg. 

Mängder av 

hits utlovas. 

”Konami har 

haft den goda 

smaken att 

skrämma upp 

grafiken i ’Metal 

Gear Solid 2’, 

’Metal Gear 

Solid 3: Snake 

Eater’ och det 

bärbara äventyret 

’Peace Walker’. 

Det kommer 

såklart att bli 

svinbra.” 

GT, MED STORA 

FÖRHOPPNING- 

AR PÅ SPELET 

MUSIK 

Mustasch 

SOUNDS LIKE HELL, LOOKS LIKE HEAVEN 

”Sounds like hell, 

looks like heaven” 

är en rätt bra 

skiva av ett väldigt 

bra band. Det 

tio spår långa albumet håller en hög 

lägsta nivå, men topparna lyser tyvärr 

med sin frånvaro. Visst är singeln 

”The Challanger” både hård och hittig, 

och på ”I don’t hate you” kommer 

sångaren Ralf Gyllenhammars röst till 

sin fulla rätt. Men tyvärr tråkar Mustasch 

ner sig lite här och där i sega 

riff och töntiga balladintron. Det hade 

inte skadat med lite mer skit och råhet, 

då är Mustasch som bäst. PL 

DATASPEL 

Metal Gear Solid 

HD Collection 

KONAMI, X360, PS3, 18 ÅR 

Tre delar av spionsåpan 

”Metal Gear 

Solid” (Sons of Liberty, 

Snake Eater och 

Peace Walker) har 

återupplivats i hög 

definition och samlats på en prisvärd 

skiva. Den nya grafiken är fin, och det 

är fortfarande nervpirrande att smyga 

osedd bakom fiendens linjer i rollen 

som en av seriens superspioner. Det är 

tyvärr också tydligt att vissa av spelen 

har åldrats med mer värdighet än andra. 

Kalla kriget-thrillern ”Snake Eater” 

är bättre än någonsin medan ”Sons 

of Liberty”, som har ett decennium på 

nacken, lastas av förlegade kontroller 

som hör hemma i en annan tid. EC 

VÄND TIDNINGEN FÖR RÄTT RAD: 

6. Nu är det mörkt och det är viktigt att köra försiktigt för att undvika 

älgarna. Men när tappar de sina horn? 1) Februari. X) Maj. 2) November. 

x, 2, 2, x, 1, 1, x, x, x, x 

6. 1 X 2 

2. Vilka blir Sveriges gruppmotståndare i EM? 1) Spanien, Holland, Polen. 

X) Tjeckien, England, Holland. 2) Frankrike, Ukraina, England. 

2. 1 X 2 

7. Isbrytarna har på grund av det milda vädret haft lite att göra hittills. Vilket 

av följande fartyg är inte en isbrytare? 

1)Thule. X) Visby. 2) Ymer. 

7. 1 X 2 

3. Karaktären Kurt Olsson har lämnat oss. Men vad hette mannen bakom den 

galne journalisten? 1) Hans Landeby. X) Sten-Åke Cederhök. 2) Lasse Brandeby. 

3. 1 X 2 

8. Peter Forsberg har haft det tungt som biträdande general manager i 

Modo. Men hur många OS-guld har ”Foppa”? 1) 1. X) 2. 2) 3. 

8. 1 X 2 

4. Snart är det semmeldag. Men vad kan bakverket också kallas? 

1) Betongvägg. X) Hetvägg. 2) Storstruva. 

4. 1 X 2 

9. Två kvinnor som fick Nobels fredspis 2011 kommer från ett och samma 

land i Afrika. Vilket land är det? 

1) Tanzania. X) Liberia. 2. Nigeria. 

9. 1 X 2 

5. Nu är det dags för sportlov. Vilken skidteknik ska du lära dig för att hänga 

med i backen? 

1) Carving. X) Telemark. 2) Monoski. 

5. 1 X 2 

10. En storm lamslog delar av Sverige under julhelgen. Vad hette stormen? 

1) Gudrun. X) Dagmar. 2) Per. 

1 0. 1 X 2

INGREPP 

I BUKEN 

HAR INGEN 

ADRESSAT 

KREDIT 

STEGRA 

TYGDOCKA 

I RUTAN 

TRAKAS- 

SERAD 

OVÄDER 

HITTAR I 

SITT 

VATTEN 

SÄTTER 

BOLLEN 

I SPEL 

HAR SIN 

LIKE 

I AMOR 

HOLMEN 

SAMLAR 

RÖRELSE- 

HINDRADE 

REPÄNDA 

VANLIG 

ÅSYN 

EFTER 

ANNO 

LEKTIONS- 

FRI 

STUND 

RINNER I 

FRANKRIKE 

& BELGIEN 

FÖR DÖRR 

OCH 

FÖNSTER 

HASSE I 

RUTAN 

VARJAGISK 

FURSTE 

UPPSALA- 

KÖR 

GUDINNA 

STRÖ 

UT 

LYSSNAR 

MULAN 

MED 

HINDRAR 

INSEKTER 

ASTAT 

GER 

ARMEN 

STÖD 

HAR 

MÅNGA 

VULKANER 

FARKOST 

I BOHUS- 

LÄN 

EXISTENSEN 

ROS 

KAN HON 

HETA 

INSTRUK- 

TION 

MEDEL- 

MÅTTIG 

KAN 

PRESSAS 

VITVARU- 

MÄRKE 

PRYL 

LINA GREEN 

FINNS FÖR 

DE MED 

HUND 

OMODERN 

OVÄSEN 

BLIR MAN 

I RÄTTEN 

SKÄLLA 

UT 

BLIR DET 

UTEPLATS 

AV 

FLINAR 

SES PÅ 

BOTTEN 

BIFALL 

JUDISK 

RELIGIONS- 

LÄRARE 

ÄR KLIMAT- 

RAPP- 

ORTERNA 

PONERA 

GAR- 

FUNKEL 

SIGNALEN 

SKINN- 

KRAGE 

PRICKAS 

SOM SMÅ 

SVART 

STEN 

SENT 

GE FÖRTUR 

PRO- 

NOMEN 

ÄR HÖGRE 

ÄN 

TALET 

SJUNGER 

JERRY 

WILLIAMS 

NEJD 

RITADE 

ROLIGT 

KUNDE 

TRE 

KNAS 

RUTTEN 

LÖPA 

FÖRFATT- 

AREN 

ELIOT 

HÖR TILL 

MÅRD- 

SLÄKTET 

UTSIKT 

VILL 

FÅNGAR 

BAKSTRÖM 

FASADEN 

ÄR EN 

ÖBO 

TAR PÅ 

KRAFTERNA 

JP 2011 

©PERSSON 

VINNARE I BILDKRYSS 13 

K.G Kjellström, Eskilstuna; Jan Andersson, 

Örebro; Olof Classon, Skepplanda; Lars Rosö, 

Nordmark; Göran Hansson, Malmö; Jarl Atenius, 

Nacka; Gunnar Kindh, Söderköping; Solveig 

Larsson, Båstad; Anita Thomasson, Falköping; 

Einar Larsson, Uddevalla; Ingvar Andersson, 

Avesta; Lennart Svensson, Vårgårda; Ulla 

Åberg, Arlöv; Lilian Forsberg, Sundsvall; 

Ruben Handler, Åsarna. 

A F R I K A N E R 

ESRANGE 

TRÅD R A K E T B A S 

F I B E R SAMMAN- 

BINDA 

E N A 

PENN PÅ 

FILM S E A N FORMAS 

SNURR- 

ANDE T LITERÄR VIN FRÅN 

ORM UNGERN 

DRAG 

Ö S SVAGT KAN MAN 

KLUBBA 

BETYG KAN MAN 

SLÄPVAGN L A K E 

A R K I P E L A G 

SKÄR- 

GÅRD S FARMAR 

STUPADE 

NELSON 

VID G Å R D A R 

GER OSS 

NYTT 

ANDNINGS- 

PROBLEM T T BESITTA 

KORT FÖR 

TUNISIEN H A KREDIT UPP- 

TÄCKA I 

H MODIST 

DEL AV 

RÄTTEN A HYMEN 

FIRAR VI HAR RÖTT 

SEGEL A JUL FLÖDE 

A O R T A N KÄRLEKS- 

DRÖMMAR 

R MJÖLK- 

SKIV- 

LINGAR 

P A N K P Å P L A N K R Ö R 

ANGÅR PARTI 

SKULPTUR 

PINNEN 

AV RODIN 

LÄNGS T Ä N K A R E N KUNDE 

RAMSTRÖM 

HANTERA F DÖDSKAMP 

LOCH MED 

ODJUR A G O N I 

U T M E D HÖLL 

EN ISRAEL- 

MJÖLNAR- 

ISK ABBA 

JP 2011 MATTE 

UPPSIKT 

ÖKA 

L HALTEN AV E B A N 

©PERSSON ROCK- 

REED M A S 

MIA NORD 

LEVER PÅ 

SPELARE M N VINNER ÖVERORD 

INGEN STAD I 

FINNE PERU V I A TRÄ- 

SKO- 

VIRKE A L E SES I 

SKALAN 

FÖDA L A VÄRLDS- 

STAD K 

V A D S L A G N I N G S K O N T O 

TRIVS I 

LABORA- 

TORIUM 

LYTT K E M I K E R DAN-ADAM 

STEEN 

SPELPINNE 

L A M NAGEL- 

VÅRD 

TALLHED 

KAN 

TAVLA BLI 

STAD I 

NEVADA 

R A M A D BRUKAR 

DET OSA I 

MÅNGA I SITTER 

BUKINA INGA 

FASO SKALLIGA I 

M A N I K Y R RYSKT 

DRAG 

D A S R U T O R 

U IDROTTS- 

KLUBB 

ORDADE I K DUNANT- 

VERK 

O B S K Y R 

O K 

K Ö K TVIVEL- 

AKTIG 

A BLADSLINGA SKREV ÄR LÖST 

HAR ALLT 

TEATER- LÅNESKULD 

FÖR 

HEMMET BÅTEN ASTAT 

R E N O E V A L U B B A URMODER KUTA FÖRDELAR 

BÖRDAN 

KVADRATER 

I MASORT 

VARU- 

KOD 

O 

Bildkryss 1 

Dragning den 20 februari. 15 med rätt lösning 

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen 

till Bildkryss 1, Byggnadsarbetaren, 

Box 196 15, 104 32 Stockholm. 

Namn ....................................................... 

Adress ...................................................... 

Postadress ................................................. 

NÄSTA NUMMER 

KOMMER DEN ... 

9 feb 


Pengar att hämta 

för dig som vill 

komma tillbaka 

till jobbet! 

Johan arbetar som byggnadsarbetare. Han har 

under flera år haft besvär med ryggen. Johan har 

fått sjukgymnastik och annan medicinsk behandling 

som hjälper tillfälligt, men han behöver lära sig mer 

om sin rygg för att kunna hantera de återkommande 

besvären. Tar han inte tag i det nu finns det en stor 

risk att han när som helst åker dit igen och blir 

långtidssjukskriven. 

Johan går till en läkare som remitterar honom till 

en fyra veckors ryggkurs. Försäkringskassan betalar 

ut en förebyggande sjukpenning under tiden som 

kursen pågår. Det hela landar på 56.000 kronor 

och arbetsgivaren kan ansöka om att få ersättning 

för halva kostnaden hos AFA Försäkring. 

Pengar att hämta genom AGS-fonden 

Ersättningen gäller både arbetslivsinriktad rehabilitering 

och insatser som görs i förebyggande syfte. 

Förutsättningarna är att: 

• Du som anställd omfattas av avtalsgruppsjukförsäkringen, 

AGS eller av efterskydd i försäkringen 

• Det finns ett styrkt rehabiliteringsbehov 

• Det finns en plan för återgång i arbete 

Kontakta ditt regionkontor för mer information. 

www.byggnads.se 

NYTT AVTAL! 

Läs mer på Inblickssidorna om 

det nya avtalet som innebär att 

du har rätt till 100 procent av din 

lön från dag 1 vid arbetsskada.

INBLICK information från ditt fackförbund 

nr 1 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm 

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se 

Nytt kollektivavtal 

ger bättre försäkring 

Överenskommelsen i det nya avtalet 2012 gäller 

samtliga arbetare på arbetsplatser där det finns 

kollektivavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv. 

Man har enats om förbättringar inom avtalsgruppssjukförsäkringen 

AGS, Arbetsskadeförsäkringen 

TFA samt Avtalspension SAF-LO. 

n AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring) 

I årets avtalsförhandlingar 

är LO och Svenskt 

Näringsliv överens om att 

ta bort taket i AGS månadsersättning, 

som tidigare var 

begränsat till maximalt 48 156 

kronor per år. 

Lönedelar mellan 321 000 

och 856 000 kronor ersätts med 

65 procent. Lönedelar mellan 

856 000 och 1 284 000 kronor 

ersätts med 32,5 procent. 

De nya villkoren gäller dem 

som beviljas sjukersättning från 

och med 1 januari, 2012. 

Den som innan förtidspensioneringen 

har en årsinkomst 

på 400 000 kronor fick enligt 

tidigare avtal 48 156 kronor/år. 

Nuvarande avtal ger i stället en 

person med samma inkomst 

99 350 kronor/år. 

n TFA (Arbetsskade försäkringen) 

TFA försäkring 

är en kompletteringsförsäkring 

som gäller vid skador i 

arbetet. Arbetsgivaren betalar 

Från och med i år ger kollektiv avtalet 

dig rätt till 100 procent av din lön från 

dag 1 vid arbetsskada. 

80 procent sjuklön i 14 dagar. 

TFA ersätter med 20 procent 

så att den skadade inte drabbas 

av inkomstförlust. Tidigare 

krävdes det dock att man var 

”... ersättning från 

dag ett med 100 

procent inkomstförlust.” 

sjuk skriven längre än 14 dagar 

för att få ersättning från försäkringen. 

Hade sjukskrivningsperioden 

däremot blivit 15 dagar eller 

längre, så fick den sjukskrivne 

också ersättning för de första 

14 dagarna. Det nya avtalet ger 

ersättning från dag ett med 

100 procent av inkomstförlust 

samt att självrisken för kostnader 

på 500 kronor försvinner. 

En arbetstagare med en 

timlön på 180 kronor – vilket 

motsvarar en månadslön på 

31 320 kronor i månaden – gick 

tidigare miste om 2 880 kronor 

om den på grund av arbetsskada 

var sjukskriven i 14 dagar. 

Nu får samma person med 

de nya reglerna behålla sin 

inkomst på 180 kr i timmen. 

n Graviditetsersättning 

Kvinnor som beviljas 

graviditets penning från 

Försäkringskassan för att de 

inte kan arbeta ända fram till 

förlossningen, har tidigare inte 

haft rätt att få avsättningar till 

sin avtalspension under denna 

period. 

Nuvarande avtal ändras 

så att kvinnor som uppbär 

graviditetsersättning också får 

pensionsavsättningar till sin 

Avtalspension SAF-LO. 

Byggnads 11 regioner. 

Vi vill kunna nå er! 

n Vi saknar mejladresser och 

mobilnummer till våra medlemmar! 

Mejla in dina kontakt uppgifter 

till din avdelning/region 

eller till info@byggnads.se. 

Autogiro 

Betalar du medlemsavgift via 

autogiro måste pengar finnas 

på ditt konto senast den 

26 januari. 

A-kassan 

Ersättning från A-kassan betalas 

ut den 19 och den 26 januari, 

samt den 2 och den 9 februari. 

NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 43

Du har väl koll? 

Du som jobbar under 

kollektivavtal har värdefulla 

avtalsförsäkringar! 

• Avtalsgruppsjukförsäkring, AGS 

Ersättning du får då du är sjukskriven mer än 14 dagar. 

Ersättning från dag 15 och längst till och med dag 360 i sjukperioden. 

AGS ger dig ca 10% mer än vanlig sjukpenning. 

• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA 

Om du skadar dig på jobbet eller till och från jobbet. Du 

kan få ersättning för till exempel inkomstförlust, kostnader 

samt kvarstående besvär. 

• Tjänstegruppliv, TGL 

En försäkring som skyddar dina efterlevande ifall du dör 

före 65 års ålder. 

• Försäkring om avgångsbidrag, AGB 

– om du förlorar ditt arbete 

Skydd du har om du är 40 år och blir uppsagd på grund av arbetsbrist 

Att förlora sitt arbete innebär stora påfrestningar på ekonomin. I första 

hand får du ersättning från a-kassan – men i kollektivavtalet finns också 

AGB-försäkringen som kan hjälpa dig att klara ekonomin. 

• Avtalspension, SAF–LO 

Premiebefrielseförsäkringen i ditt kollektivavtal säkerställer att du inte 

förlorar pensionsrätt i Avtalspension SAF-LO när du är sjuk eller när du 

är föräldraledig med föräldrapenning i samband med barns födelse. Vid 

sjukskrivning betalas avtalspensionen in via Premiebefrielseförsäkringen 

och inte av arbetsgivaren. 

Vid föräldraledighet görs anmälan på en särskild blankett. 

• Försäkringsinformation – en del av kollektivavtalet 

Byggnads har försäkringsinformatörer som kan ge dig hjälp och stöd, både 

i akuta försäkringsärenden och om du behöver svar på en fråga. Försäkringsinformatör 

är ett fackligt uppdrag som man för det mesta har vid sidan av 

sitt vanliga arbete på arbetsplatsen. 

Om det inte finns försäkringsinformatör på din arbetsplats kan du vända 

dig till din avdelning/region för mer information. 

Vid försäkringsfall är det de fullständiga villkoren som gäller. 

Kräv alltid kollektivavtal!

MÖTEN & SÅNT 

svenska byggnads arbetareförbundet, 106 32 stockholm 

besöksadress: hagagatan 2, stockholm, tel: 08-728 48 00 

Byggnads Skåne 

Scheelegatan 27, 212 28 Malmö 

Tfn 010-601 10 06 

Fax 040-97 46 30 

skane@byggnads.se 

Svedala, Trelleborg o. Vellinge: 

Årsmöte tis den 24 jan 2012, kl. 

18.00. Plats: LO i Trelleborg. Ur dagordningen; 

Val till gemensam krets 

Svedala, Trelleborg och Vellinge. 

Vellinge S-Klubb: Årsmöte mån 

den 20 febr 2012, kl. 18.00, Folkets 

Hus, Vellinge. 

Eslöv, Hörby o. Höör: Årsmöte 

tis den 24 jan 2012, kl. 17.00. Plats: 

Lucky Bowl. Mat serveras. Anmälan 

till avdelningen. 

Helsingborg: Årsmöte ons den 

25 januari 2012 kl. 18.30. Lokal: 

Avdelningen, Måndagsgatan 1, 

Helsingborg. 

Landskrona: Årsmöte tors den 

19 jan 2012 kl. 18.30, Styrelsen 

träffas 17.30. Plats: Folkets Hus, 

Drufvan, Landskrona. 

Höganäs, Ängelholm o. Båstad 

– Krets Hallandsåsen: Årsmöte 

tis den 31 jan 2012, kl. 18.30. Plats: 

Folkets Hus, Ängelholm. 

Söderåsen: Årsmöte tis den 24 jan 

2012, kl. 18.30 i Folkets Hus, Bjuv. 

Perstorp, Örkelljunga, Hässleholm 

o. Osby: Årsmöte tors den 19 jan 

2012, kl. 19.00 i Fackets lokal i Hässleholm. 

Vi bjuder på kaffe och kaka. 

Tollarp: Årsmöte mån den 30 jan 

2012, kl. 19.00 i Medborgarhuset i 

Tollarp. 

Broby, Bromölla o. Kristianstad: 

Årsmöte mån den 23 jan 2012, kl. 

19.00 i Fackens Hus i Kristianstad. 

Byggnads 

Småland-Blekinge 

Rådjursvägen 1, 352 45 Växjö 

Tfn 010-601 10 07 

Fax 0470 202 19 

smaland-blekinge@byggnads.se 

Medlemskrets Högsby och 

Mönsterås: Årsmöte tis den 24 

jan 2012 kl. 18.30. Byggnads lokal 

IOGT-NTO Mönsterås. 

Medlemskrets Nybro: Årsmöte tis 

den 24 jan 2012 kl. 18.30 i Folkets 

Hus i Nybro. Ordförande Lars 

Hildingsson medverkar. 

Medlemskrets Kalmar: Årsmöte 

ons den 25 jan 2012 kl. 18.30, Byggnads 

Radarvägen 9. 

Medlemskrets Hultsfred: Årsmöte 

mån den 30 jan 2012 kl. 18.30. ABF 

lokalen (Valhall) 

Medlemskrets Ronneby: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. Byggnads, 

Gula huset, Ronneby. 

Medlemskrets Alvesta: Årsmöte 

mån den 30 jan 2012 kl. 19.00. 

Alvesta Folkets Hus. 

Medlemskrets Ljungby: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. Garvaren 

Ljungby. 

Medlemskrets Traryd: Årsmöte 

tis den 7 febr 2012 kl. 18.30 på Verdandi 

Traryd. 

Medlemskrets Växjö: Årsmöte 

mån den 30 jan 2012 kl. 18.30. Byggnads 

kontor. 

Medlemskrets Jönköping: Årsmöte 

fre den 27 jan 2012 kl. 18.00. 

Byggnads kontor. 

Medlemskrets Tranås: Årsmöte fre 

den 27 jan 2012 kl. 17.30. Bowlinghallen. 

Anmälan till Weine 070-6675182 

eller Ulf-Göran 070-6093283. 

Byggnads Väst 

Olof Palmes Plats 1, 413 04 

Göteborg 

Tfn 010 601 10 09 

Fax 031-774 33 12 

vast@byggnads.se 

OBS! Alla medlemmar tillhör från 

årsskiftet någon av 30 medlemskretsar. 

Bostadsort avgör vilken. De 

”gamla” sektionerna läggs ner på 

årsmötena, se nedan. I vissa fall startas 

medlemskretsarna upp samtidigt. 

Kontaktpersoner finns på hemsidan, 

www.byggnads.se/vast. Eller ring 

ditt kontor, se tidningen Byggvästen. 

Bengtsfors: Årsmöte ons den 25 jan 

kl. 16.30. Plats: Restaurang Freden, 

Bengtsfors. Välkomna, Willy Eliasson. 

Ed: Årsmöte tors den 26 jan kl. 

16.30. Plats: Gästhuset Tjuren, Ed. 

Välkomna, Bengt Karlsson. 

Lysekil/Sotenäs: Årsmöte ons den 

25 jan kl. 18.30. Plats: Folkets Hus, 

Lysekil. Välkomna, Niklas Sjölin. 

Trollhättan/Lilla Edet: Årsmöte 

tis den 24 jan kl. 17.00. Plats: 

Swedenborg Center, Trollhättan. 

Välkomna, Morgan Karlsson. 

Vänersborg: Årsmöte tis den 24 

jan kl. 18.30. Plats: Folkets Hus, 

Vändersborg. Välkomna, Christer 

Lindgren. 

Uddevalla/Munkedal/Färgelanda: 

Årsmöte tors den 26 jan kl. 18.30. 

Plats: Folkets Hus, Uddevalla. 

Välkomna, Rickard Kronlid. 

Mellerud: Årsmöte tors den 2 febr 

kl. 18.00. Plats: ABF-lokalen, Mellerud. 

Anmälan senast den 27 jan 

på 0520-489283. Välkomna, Morgan 

Karlsson. 

Mariestad-Töreboda: Årsmöte tis 

den 24 jan kl. 17.30. Plats: Bowlinghallen, 

Mariestad. Välkomna, Sture 

Pettersson. 

Östra Skaraborg, Skövde-Tibro- 

Karlsborg-Tidaholm-Hjo-Falköping: 

Avslutande Årsmöte och uppstart 

för Krets 12 tis den 24 jan kl. 17.00. 

Start med mat på restaurang 

Parnassen i Skövde kulturhus. 

Anmälan senast den 23 jan till 0500- 

447501 eller 070-2681524. På mötet: 

nomineringar till styrelse, val av styrelse 

och förtroendeuppdrag, val till 

nya regionfullmäktige. Välkomna, 

sektionsstyrelserna 10, 12 o. 13. 

Skara-Götene: Årsmöte tis den 24 

jan kl. 18.30. Plats: HSBs samlingslokal, 

Skara. Välkomna, Dennis 

Svensson. 

Strömstad/Grebbestad: Årsmöte 

tors den 2 febr kl. 17.30. Plats: Restaurang 

Park, Strömstad. Anmälan 

senast den 30 jan, 0520-48 92 75. 

Välkomna, Rickard Kronlid. 

Lidköping: Årsmöte mån den 23 

jan kl. 18.30. Plats: Läktarsalen 

Folkets Hus, Lidköping. Välkomna, 

Anders Fransson. 

Vara: Årsmöte mån den 30 jan 

kl. 18.30. Plats: Rosa huset, Vara. 

Välkomna, Jan-Erik Idsjö. 

Åmål: Årsmöte tors den 26 jan kl. 

18.30. Plats: ABF-lokalen i Åmål. 

Välkomna, Lars-Göran Lundahl. 

Göteborg Centrum: Årsmöte ons den 

25 jan 2012, kl. 17.00 i AFIG:s lokaler, 

Järntorget 7, vån 5, Göteborg, 

(till vänster om Dubliners). 

Alingsås: Årsmöte tors den 26 jan 

kl. 18.00. Plats: ABF:s lokaler S 

Strömg. 15, Alingsås. 

Borås: Årsmöte mån den 30 jan 

kl. 18.00. Plats: Boråskontoret, 

Alidelundsg. 9. 

Herrljunga-Vårgårda: Årsmöte tors 

den 26 jan kl. 18.00. Anmälan till 

0708-136156. 

Ulricehamn: Årsmöte mån den 30 

jan kl. 18.00. Plats: Focus Limmared. 

Mark-Svenljunga: Årsmöte mån den 

30 jan kl. 18.00. Plats: ABF:s lokaler 

Fredenborgsg., Kinna. 

Varberg: Årsmöte tors den 19 jan kl. 

18.30. Plats: Folkets Hus, Varberg. 

Hylte-Västbo: Årsmöte fre den 20 

jan kl. 18.30. Plats: Gästis, Torup 

(Anmälan 0709 12 49 03). 

Byggnads Öst 

Luntgatan 28, 602 19 Norrköping 

Tfn 010-601 10 12 

Fax 011-19 04 39 

ost@byggnads.se 

Medlemskrets Nyköping: Årsmöte 

tors den 19 januari 2012 kl. 18.30 

i IF Metalls lokal, Tingshusplatsen. 

Varmt välkomna, styrelsen. 

Fler mötesannonser 

på nästa sida 

Byggnads på Facebook 

Besök oss! 

vwww.facebook.com/byggnads 


Fortsättning, Möten & Sånt 

Medlemskrets Söderköping/ 

Valdemarsvik: Årsmöte tis den 31 

jan 2012, kl. 18.30 i Arbetarkommunens 

lokaler, Alviksgatan 4, 

Söderköping. Välkomna. 

Medlemskrets Vimmerby: 

Årsmöte tis den 24 jan 2012 i sektionslokalen, 

Sevedegatan 4. 

Medlemskrets Mjölby: Årsmöte 

ons den 18 jan 2012 kl. 18.00. 

ABF Kanikeg. 5, Mjölby. 

Medlemskrets Linköping: 

Årsmöte tis den 24 jan 2012, 

kl. 17.00. Plats: Byggnads exp, 

Majgatan 2, Linköping. 

Medlemskrets Motala: 

Årsmöte ons den 25 jan 2012 

kl. 18.30. Plats: ABFs lokaler, 

Kyrkogatan 6, Motala. Vi bjuder 

på smörgåstårta. Anmälan till 

Sören Welander 013-374400 eller 

010-6011109. 

Medlemskrets Västervik: 

Årsmöte tis den 24 jan kl. 18.00. 

Plats: Statt. Vår gäst är Magnus 

Cato, Byggnads Öst. 

Byggnads Norrbotten 

Nygatan 3, Box 37, 971 02 Luleå 

Tfn 010-601 10 05 

Fax 010-601 12 87 

norrbotten@byggnads.se 

Medlemskrets Luleå: Årsmöte ons 

den 18 jan 2012. Plats: Exp. Luleå 

Nygatan 3. 

Medlemskrets Haparanda: 

Årsmöte tors den 26 jan 2012, 

kl. 17.00 i Folkets Hus. 

Medlemskrets Arvidsjaur: Årsmöte 

tors den 19 jan 2012, kl. 18.00 

på Rosengård. 

Medlemskrets Övertorneå: Årsmöte 

sön den 29 jan 2012, kl. 14.00 

i Folkets Hus. 

Medlemskrets Överkalix: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012, kl. 18.00. Plats: 

LO-facken. 

Medlemskrets Älvsbyn: Årsmöte 

fre den 27 jan 2012, kl. 18.30. Plats 

Trescorona. 

Medlemskrets Piteå: Årsmöte 

ons den 25 jan 2012, kl. 19.00. 

Plats: Nolia city konferens lokal 

Strömnäs. Tema: sedvanliga 

årsmötesförhandlingar. 

Välkomna! 

Byggnads Mälardalen 

Portalgatan 32, 754 23 Uppsala 

Tfn 010-601 10 04 

Fax 018-19 45 01 

malardalen@byggnads.se 

Medlemskrets Alunda/Östhammar: 

Årsmöte tors den 19 jan 2012, kl. 

18.30, Rospinglan i Östhammar. 

Medlemskrets Enköping: Årsmöte 

tors den 19 jan 2012, kl. 18.30, ABF 

Östra Järnvägsg. 1 i Enköping. 

Medlemskrets Hallstavik: Årsmöte 

tis den 24 jan 2012, kl. 19.00 i Folkets 

Hus i Hallstavik. 

Medlemskrets Norrtälje: Årsmöte 

tis den 24 jan 2012, kl. 19.00 i Folkets 

Hus i Norrtälje. 

Medlemskrets Tierp: Årsmöte tors 

den 26 jan 2012, kl. 19.00, Gästis i 

Tierp. 

Medlemskrets Uppsala: Årsmöte 

ons den 25 jan 2012, kl. 17.00, Portalgatan 

32 i Uppsala. 

Medlemskrets Katrineholm- 

Vingåker-Flen: Årsmöte ons den 

25 jan 2012 kl. 18.30 på konditori 

Sultan 

i Katrineholm. 

Rörklubben: Årsmöte tors den 26 

jan 2012, kl. 17.00, Portalgatan 32 i 

Uppala 

Byggnads 

Örebro- Värmland 

Posthornsgatan 8, 656 32 Karlstad 

Tfn 010-601 10 11 

Fax 054-83 47 42 

orebro-varmland@byggnads.se 

Medlemskrets Arvika/Eda: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. 

Lokal, Folkets Hus. 

Medlemskrets Säffle: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. 

Medlemskrets Torsby: Årsmöte 

fre den 27 jan 2012 kl. 18.00. Lokal, 

Bowlinghallen. 

Medlemskrets Grums: Årsmöte 

tors den 19 april 2012 kl. 17.00. 

Lokal, Konf FH. 

Medlemskrets Hagfors: Årsmöte 

tors den 19 jan 2012 kl. 17.00. Lokal, 

LO-lokalen Metall. 

Medlemskrets Karlstad: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012 kl. 18.00. Lokal, 

Bygg-29:an. 

Medlemskrets Kristinehamn: Årsmöte 

tis den 24 jan 2012 kl. 18.00, 

Lokal, Folkets Hus. 

Medlemskrets Sunne: Årsmöte 

fre den 27 jan 2012 kl. 18.30. Lokal, 

Frykenstrand. 

Medlemskrets Askersund: sektionsårsmöte 

tors den 19 jan kl. 

18.30. Hotell Norra Vättern. 

Medlemskrets Degerfors: sektionsårsmöte 

tors den 26 jan kl. 

19.00. Folkets Hus C-sal. 

Medlemskrets Frövi: sektionsårsmöte 

fre den 27 jan kl. 18.30. 

Kofallsvägen 1. 

Medlemskrets Hallsberg: sektionsårsmöte 

tors den 19 jan kl. 18.00. 

Hotell Stinsen. 

Medlemskrets Hällefors: sektionsårsmöte 


Hällefors Herrgård 

Medlemskrets Karlskoga: sektionsårsmöte 

fre den 27 jan kl. 19.30. 

Red Brick med resp. 

Medlemskrets Kumla: sektionsårsmöte 


Folkets hus. 

Medlemskrets Lindesberg: sektionsårsmöte 

mån den 23 jan kl. 

19.00. Folkets hus. 

Medlemskrets Nora: sektionsårsmöte 

tors den 19 jan kl. 18.00, 

Folkets hus. 

Medlemskrets Örebro: sektionsårsmöte 

tis den 24 jan kl. 18.30. 

Byggfackens hus. 

Byggnads GävleDala 

Wallingatan 15, 784 34 Borlänge 

Tfn 010-601 10 02 

Fax 0243-824 88 

gavledala@byggnads.se 

Medlemskrets Avesta: Årsmöte ons 

25 jan 2012, kl. 19.00. IF Metallhuset, 

Malmgatan 8, Avesta. 

Medlemskrets Borlänge: Årsmöte 

tis den 24 jan 2012, kl. 17.00. 

Byggnads Dalarnas kontor. 

Wallingatan 15, Borlänge. 

Medlemskrets Falun: Årsmöte tis 

24 jan 2012, kl. 17.00. Falu Folkets 

Hus, Myntgatan 10-14, Falun. 

Medlemskrets Gagnef: Årsmöte 

tors 26 jan 2012, kl. 19.00. Lindbergshallen, 

Södra Industrivägen 

8, Djurås. 

Medlemskrets Hedemora: Årsmöte 

tors 26 jan 2012, kl. 18.30. Lokal ej 

fastställd. 

Medlemskrets Leksand: Årsmöte 

mån 23 jan 2012, kl. 19.00. 

Moskogen Hotell & Konferens, 

Insjövägen 50, Leksand. 

Medlemskrets Ludvika: Årsmöte 

tors 26 jan 2012, kl. 18.30. Folkets 

Hus, vån. 3. Carlavägen 24 Ludvika. 

Medlemskrets Malung: Årsmöte 

tors 26 jan 2012, kl. 18.15. Folkets 

Hus, Skolgatan 2, Malung. 

Medlemskrets Mora: Årsmöte ons 

den 25 jan 2012, kl. 18.30. Hotell 

Mora-Parken, Parkvägen 1, Mora. 

Medlemskrets Rättvik: Årsmöte tors 

den 19 jan 2012, kl. 18.30. Classic 

Car Center, Vasagatan 12, Rättvik. 

Medlemskrets Smedjebacken: Årsmöte 

ons den 18 jan 2012, kl. 19.00. 

Fritidsgården, Morgårdshammar. 

Medlemskrets Säter: Årsmöte tors 

den 19 jan 2012, kl. 18.30. Lokal ej 

fastställd. 

Medlemskrets Vansbro: Årsmöte 

tors den 26 jan 2012 kl. 18.00. 

Värdshuset Flottaren, Järnavägen 

12, Vansbro. 

Medlemskrets Älvdalen: Årsmöte 

tors den 19 jan 2012, kl. 19.00. Hotell 

Älvdalen, Dalagatan 77, Älvdalen. 

Medlemskrets Orsa: Årsmöte tors 

den 26 jan 2012, kl. 19.00. Orsa 

Hotell, Järnvägsgatan 4, Orsa. 

Medlemskrets Gävle: Årsmöte 

tors den 19 jan 2012, kl. 18.30, 

Byggnads expedition, S Kansligatan 

26, Gävle. Rapporter och 

sedvanliga årsmötesförhandlingar. 

Nomineringar och val inför region 

GävleDalas årsmöte i mars 2012. 

Medlemskrets Bergby-Ockelbo: 

Årsmöte fre den 20 jan, kl. 18.00, 

Hakke Gård, Bergby. Rapporter 

och sedvanliga årsmötesförhandlingar. 

Nomineringar och val inför 

region GävleDalas årsmöte i mars 

2012. 

Medlemskrets Söderhamn: Årsmöte 

tors den 26 jan kl. 18.00, Kulturens 

Hus. 

Medlemskrets Hudiksvall: Årsmöte 

tis den 24 jan kl. 17.00. Pizzeria 

O’Sole Mio. Välkomna. 

Medlemskrets Ljusdal: Årsmöte 

tors den 26 jan kl. 19.00 på Winercafé 

Ljusdal. 

Vill du annonsera om 

möten och aktiviteter? 

Mejla: asa.kemkes@byggnads.se 

46 INBLICK NR 1 JANUARI 2012

SISTA ORDET 

GRÖNT BYGGANDE KAN 

MINSKA KLIMATHOTET 

JAG TROR ATT VI är många som funderar 

på vad som håller på att hända med 

vår miljö och vårt klimat, inte minst mot 

bakgrund av årets milda vinter. Vi har 

haft två vintrar med extremt mycket snö 

och kyla och denna vinter var det 5–10 

plusgrader vid jultid och på vissa håll 

har man till och med hittat svamp i skogen. 

Det är en extrem skillnad i vädret 

och tankarna kommer om vart vi är på 

väg och hur det ska bli för kommande 

generationer. 

Det är framför allt den förstärkta 

växthuseffekten som gör jorden varmare 

än normalt. Genom att bränna fossila 

bränslen som kol och olja släpper vi ut 

växthusgaser som värmer upp jorden 

mer än normalt. Läser man vad klimatforskarna 

säger om framtiden finns det 

all anledning till oro. FN:s klimatpanel 

förutspår att jordens medeltemperatur 

riskerar att stiga med flera grader, vilket 

leder till att isarna smälter och att vädret 

blir mer extremt med översvämningar 

på vissa håll och torka på andra ställen. 

Samtidigt konstaterar våra experter att 

vi kan stoppa denna negativa utveckling. 

Även om man kan känna oro så finns 

det samtidigt mycket som kan göras. Vi 

har alla ett ansvar att i stort och smått 

tänka på miljön och bidra till en bättre 

framtid för vår jord och vårt klimat. 

”Vi har alla ett ansvar att 

i stort och smått tänka på 

miljön och bidra till en 

bättre framtid för vår jord 

och vårt klimat.” 

Byggsektorn har, som ett exempel, stora 

möjligheter att vara med och förhindra 

växthuseffekten. 

Visste du att byggandet i världen 

står för runt 40 procent av allt energianvändade 

och orsakar stora mängder 

utsläpp? Samtidigt är det också så att 

110 miljoner människor har sina jobb i 

byggsektorn. 

Det innebär alltså en stor utmaning 

för byggsektorn att omvandlas till gröna 

jobb och miljövänligt byggande. 

NÄR DET GÄLLER SVENSKA förhållanden 

så lyfter vi i Byggnads bostadspolitiska 

program fram flera förslag för 

att bygga energisnålare och att energieffektivisera 

det gamla lägenhetsbeståndet 

(miljonprogrammen). 

Ett allvarligt faktum är att rekordårens 

bostäder förbrukar drygt 25 procent 

mer energi på varje kvadratmeter 

jämfört med bostäder som har byggts 

efter år 2000. Mot den bakgrunden 

råder det knappast någon tvekan om 

att potentialen för energibesparingar i 

rekordårens bostäder är enormt stor. 

Det är mycket lönsamt att kombinera 

upprustningen med åtgärder som bidrar 

till en effektivare energianvändning. 

SAMTIDIGT HAR STATEN ett stort 

ansvar för att underlätta och se till att 

energieffektiviseringen av miljonprogrammen 

kommer igång. Jag har sagt 

det många gånger och säger det igen, det 

behövs minst en miljard i investeringsbidrag 

från staten och nu börjar det bli 

fler som har fått samma insikt. Socialdemokraterna 

har föreslagit 

ett system med statliga 

lånegarantier. Vi måste 

vara öppna för många 

olika förslag och lösningar 

och alla måste vara 

med och ta ansvar. 

Klimatet och vår 

framtid kan inte 

vänta! 

hans tilly 

förbundsordförande 

telefon 08-728 48 10 

mobil 070-552 67 40 

e-post hans.tilly 

@byggnads.se 

TILLY TYCKER TILL ... 

... OM 2012 

Detta måste bli året då vi får uppleva färre olyckor 

på våra byggarbetsplatser 

... OM FRAMTIDEN 

”Varje tid får ta ansvar för sitt. Men glöm inte att 

läsa och lära för framtiden” (citat okänd) 

... OM LINKÖPINGS HC 

Hur kan ett tippat topplag bli ett bottenlag? 

Lars Winnerbäck har skrivit: ”han var så nöjd 

med sin lön att han glömde sitt jobb” Gäller detta 

LHC:s stjärnor? 


VARMT OCH SKÖNT 

PÅ JOBBET 

RENAULT KANGOO EXPRESS 

HERITAGE EDITION 

TOTAL LEASINGKOSTNAD 

1.440:-/mån* EX. MOMS 

RENAULT TRAFIC 


TOTAL LEASINGKOSTNAD 

2.099:-/mån* EX. MOMS 

DIESELVÄRMARE MED TIDUR 

Kampanjpris 9.990 kr. Ord. pris 18.500 kr. 

GRAND CONFORT-PAKET 

Kampanjpris 2.990 kr. Värde 7.200 kr. 

KANGOO EXPRESS HERITAGE EDITION 

Du sparar 11.500 kr. 

RENAULT TRAFIC 


FÅ ERBJUDANDEN OCH RABATTER 

FÖR UPP TILL 

RENAULT KANGOO EXPRESS 


FÅ ERBJUDANDEN OCH RABATTER 

FÖR UPP TILL 

24.220:- 

50.140:- 

FJÄRRSTART TILL DIESELVÄRMARE 

Kampanjpris 2.990 kr. Ord. pris ca 13.000 kr. 

GRAND CONFORT-PAKET 

Kampanjpris 2.990 kr. Värde 12.720 kr. 

TRAFIC HERITAGE EDITION 

Du sparar upp till 30.400 kr. 

VÅRT GRAND CONFORT-PAKET INNEHÅLLER SMARTA FUNKTIONER som luftkonditionering (AC), 

radio/CD, glasade bakdörrar, elfönsterhissar och elspeglar till Kangoo Express. Paketet till Trafi c ger dig bl.a. automatisk luftkonditionering 

fram, bränslevärmare och färddator. Kom in och provkör våra välutrustade specialmodeller Kangoo Express och Trafi c Heritage Edition. 

LÄS MER PÅ WWW.RENAULT.SE 

*Leasingkostnaden för Kangoo Express baseras på en totalkostnad på 126.180 kr som består av Kangoo Express 1.5 dCi 75 hk FAP Euro 5 Heritage Edition (113.200 kr) inklusive Grand Confort paket (2.990 kr) och Dieselvärmare med tidur (9.990 kr). Bränsleförbrukning 

vid blandad körning från 5,2 l/100 km (1.5 dCi 75 hk FAP man). Koldioxidutsläpp CO 2: från 137g/km (1.5 dCi 75 hk FAP man). Leasingkostnaden för Trafi c baseras på en totalkostnad på 183.980 kr som består av Trafi c L1H1 2.9t 2.0 dCi 90 hk Euro5 Heritage Edition 

(178.000 kr) inklusive Grand Confort paket (2.990 kr) och Fjärrstart till dieselvärmare (2.990 kr). Bränsleförbrukning vid blandad körning från 7,5/100 km (2.0 dCi 90 hk man). Koldioxidutsläpp CO 2: från 198 g/km (L1H1 2.0 dCi 90 hk man). Leasingkostnaden för både 

Kangoo Express Heritage Edition och Trafi c Heritage Edition beräknas på 30% 1:a förhöjd hyra och 40% restvärde efter 36 månader. Finansiering med Renault Transportbilleasing. Inga avgifter. Lokala avvikelser kan förekomma. 

Samtliga priser är ex. moms. Bilarna i annonsen är extrautrustade. Erbjudandet gäller endast för lagerbilar t o m 29/2 2012. 

www.blaklader.com

PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?