PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren
PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren
PAPPA LA ALDRIG NER HAMMAREN” - Byggnadsarbetaren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Christian dog på<br />
splittrat bygge<br />
Tippa och slå kompisarna<br />
i vår nya, kluriga frågesport<br />
1. 1 X 2<br />
2. 1 X 2<br />
3. 1 X 2<br />
Glasarbete: en<br />
evig utryckning<br />
Så håller<br />
du nyårslöftet<br />
46<br />
Så många byggnadsarbetares<br />
årslöner motsvarar<br />
Skanskas vd Johan<br />
Karlströms inkomst.<br />
”<strong>PAPPA</strong> <strong>LA</strong> <strong>ALDRIG</strong><br />
<strong>NER</strong> <strong>HAMMAREN”</strong><br />
Leif GW Persson om:<br />
✔ sin fars byggolycka ✔ klassresan<br />
✔ passionen för att lösa svåra brott<br />
NUMMER 1 | 19 JANUARI 2012 | www.byggnadsarbetaren.se
BLODSTOPPARENHETEN<br />
ÖGONAKUTEN<br />
PLÅSTERENHETEN<br />
Välkommen in i världens<br />
minsta akutmottagning.<br />
När olyckan är framme är varje sekund viktig. Vår nya generation<br />
Första Hjälpen-produkter är utvecklad för att du och dina<br />
medarbetare ska ha maximal beredskap på jobbet. Läs mer om<br />
världens minsta akutmottagning på www.rstaid.cederroth.com.<br />
Tack för din omtanke.<br />
Första Hjälpen för alla. Överallt.<br />
Nyheter! Luckor som håller produkterna<br />
fräscha och två extra fack för egna tillval.
TEXT: MARGITE FRANSSON<br />
FOTO: PER TRANÉ, ANNA<br />
SIMONSSON, PRIVAT,<br />
KRISTIANSTADSADB<strong>LA</strong>DET<br />
NUMMER 1 JANUARI 2012 ÅRGÅNG 63<br />
Välkommen!<br />
13 DOG PÅ DE<strong>LA</strong>T BYGGE<br />
16–21 Christian Wikström är en av 13 byggnadsarbetare<br />
som under de senaste två åren omkommit vid<br />
arbete på underentreprenad. ”Golvfolket, som Chrisse<br />
tillhörde, var inte värda någonting”, säger hans mamma<br />
Bittan Andersson. Skyddsombud varnar nu för<br />
ännu fler dödsfall på splittrade byggen.<br />
10–11 BYGGNYTT<br />
Byggnads säljer<br />
kontorslokaler<br />
för 130 miljoner<br />
Fyra förbund flyttar in på<br />
kontoret i Stockholm.<br />
22–23 GRANSKNING<br />
Bygghöjdarnas<br />
inkomst – vi<br />
har hela listan<br />
Skanskas vd toppar.<br />
24–25 TRÄNING<br />
Expertens bästa<br />
råd för att<br />
hålla ditt<br />
nyårslöfte<br />
26–29 ARBETSP<strong>LA</strong>TS<br />
De rycker ut när<br />
glasen spricker<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> följer<br />
med glasarbetare en dag.<br />
34–35 SÅ FUNKAR DET<br />
Följ plankans<br />
väg till<br />
limträbalk<br />
Träet blir starkt som stål.<br />
30–33 PORTRÄTT<br />
”Jag åkte ångvält.<br />
Allt var kolossalt<br />
spännande”.<br />
+<br />
9 BILDEN Läsarens mäktiga bild av arenabygget.<br />
Leif GW Persson om när han fick<br />
följa med sin pappa på bygget.<br />
36 TÄVLING Hitta bitarna som vi plockat från tidningen.<br />
37 GREJER & GREPP Hylsor nyckeln till ny väggteknik.<br />
38 EFTER JOBBET Så hittar du rätt bland alla kryssningar.<br />
41 BILDKRYSSET Alltid i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />
43 INBLICK Information från Byggnads.<br />
REDAKTIONEN:<br />
DÖDSOLYCKOR PÅ STYCKADE BYGGEN<br />
”CHRISSE<br />
FÖRSÖKTE<br />
SLÅ <strong>LA</strong>RM”<br />
De senaste<br />
två åren har<br />
13 byggnadsarbetare<br />
dött<br />
i arbete för<br />
underentreprenörer.<br />
Christian<br />
”Chrisse”<br />
Wikström, 26,<br />
var en av dem.<br />
Nu varnar<br />
skyddsombud<br />
för att fler kan<br />
skadas och<br />
dö, när allt<br />
fler byggen<br />
splittras upp.<br />
KIZZY ROCK SPE<strong>LA</strong>R INTE MER. Istället finns<br />
artistnamnet inristat i en gravsten på kyrkogården<br />
i Färila utanför Ljusdal. Bleka solstrålar når Bittan<br />
Andersson när hon tänder ett ljus för sin son,<br />
Christian ”Chrisse” Wikström. Han var betongarbetare<br />
och montör och förlorade livet efter en rasolycka<br />
i Solna, bara 26 år gammal. Vännerna och<br />
familjen minns killen som älskade hårdrock, som<br />
var glad och hjälpsam och aldrig rädd för att ta i.<br />
När olyckan hände arbetade han med montering<br />
på ett stort kontorsbygge vid den nya Arenastaden.<br />
Han arbetade åt en underentreprenör,<br />
precis som 12 andra byggnadsarbetare som dött i<br />
byggolyckor de senaste två åren. Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
granskning av 21 dödsolyckor.<br />
Och samtidigt varnar skyddsombud och experter<br />
för en utveckling där uppsplittrade byggen leder<br />
till en risk att ännu fler drabbas av svåra olyckor.<br />
Raset som tog Chrisses liv inträffade den 19 maj<br />
2011 och fortfarande utreds orsaken. Frågorna om<br />
26–29 30–33<br />
Glasarbetaren Micke Andrén hamrar<br />
bort fog i ett växthus.<br />
ANNA-LENA MATTSSON<br />
hur och varför det kunde ske är ständigt närvarande<br />
i familjen, hos Bittan Andersson, pappa Janne Wikström<br />
och storebror Niklas.<br />
Familjen känner vanmakt, sorg och ilska över att<br />
det kunde ske. Ända sedan förra hösten var Christian<br />
mycket kritisk till säkerheten på bygget och oroade sig<br />
för riskerna. Han ville bara bort därifrån.<br />
– Chrisse och flera arbetskamrater försökte slå<br />
larm, säger Bittan Andersson.<br />
Men hon säger att det bara handlade om tid och<br />
pengar. Att ingen lyssnade.<br />
– Golvfolket, som Chrisse tillhörde, de var<br />
bara slit och släng, inte värda någonting, säger hon.<br />
När han var hemma och hälsade på kom ständigt<br />
problemen upp; om byggdelar som inte passade. På<br />
vintern berättade han att de inte fick chansen att<br />
hacka bort is från balkfästena innan de skulle gjutas<br />
ihop. Bland det otäckaste tyckte hon var när han berättade<br />
om en sättning i huset där han jobbade.<br />
– Alla arbetare sprang för de var rädda för ras. Men<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 17<br />
Leif GW Persson berättar om sitt<br />
innehållsrika liv.<br />
MISSA INTE!<br />
Den kluriga tävlingen där du<br />
letar bitar (s 39).<br />
ANDERS G WARNE<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
redaktionssekreterare (vik)<br />
08-728 49 87 ● 070-627 60 84<br />
k.c@byggnadsarbetaren.se<br />
KENNETH PETTERSON<br />
chefredaktör, ansv. utgivare<br />
08-728 49 70 ● 070-607 56 97<br />
k.p@byggnadsarbetaren.se<br />
JOHAN FYRK<br />
layoutansvarig<br />
08-728 49 77 ● 073-338 79 46<br />
j.f@byggnadsarbetaren.se<br />
CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON<br />
reporter<br />
08-728 49 76 ● 070-607 56 92<br />
c.n@byggnadsarbetaren.se<br />
PETER LEANDER<br />
reporter, brottslighet (vik)<br />
08-728 48 53 ● 070-245 04 30<br />
p.l@byggnadsarbetaren.se<br />
MARIA PERSSON<br />
reporter (vik)<br />
08-728 49 71 ● 073-338 70 42<br />
m.p@byggnadsarbetaren.se<br />
MARGITE FRANSSON<br />
reporter, arbetsmiljö<br />
08-728 49 74 ● 070-607 56 89<br />
m.f@byggnadsarbetaren.se<br />
JENNY BERGGREN<br />
reporter, arbetsrätt<br />
08-728 49 72 ● 070-664 49 00<br />
j.b@byggnadsarbetaren.se<br />
POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Hagagatan 2, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Chrismark, 08-551 196 80<br />
TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPP<strong>LA</strong>GA 2010 114 900 KORREKTUR Michelle Bergman OMS<strong>LA</strong>G Anders G Warne<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 3
Bodsnack<br />
E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se<br />
FRÅGAN<br />
Har Skanskas vd en rimlig inkomst?<br />
Adam Hedvall, 24 år, snickare,<br />
Borlänge<br />
Vissa har det bra.<br />
Jag tycker förstås<br />
inte att det låter rimligt.<br />
Det är ett stort ansvar<br />
och ett stort företag så<br />
det är klart han ska tjäna<br />
mer, annars tar ingen de<br />
jobben, men 14,8 miljoner låter mycket.<br />
Stefan Åstenius, 41 år, byggnadsplåtslagare,<br />
Alingsås<br />
Nej, det är det väl<br />
inte. Jag skulle<br />
också vilja tjäna så<br />
mycket. Men är en människa<br />
värd så mycket<br />
pengar för arbete gjort på<br />
ett år, kan man tänka. Det är<br />
en otrolig summa.<br />
På sidan 22 kan man läsa att han tjänade 46 gånger<br />
mer än en genomsnittlig byggnadsarbetarlön.<br />
Staffan Eriksson, 43 år, betongarbetare,<br />
Eskilstuna<br />
Nej, det tycker jag<br />
inte. Det är alldeles<br />
för mycket. Lite ansvar<br />
har de ju, men jag tycker<br />
inte de skulle ha mer än<br />
fyra, fem miljoner i alla<br />
fall. De sparkar ju folk och så<br />
tjänar de själva mer.<br />
Världens dyraste<br />
blomsterkvast<br />
■ Är extra kongressen<br />
2012 ett dyrt jippo<br />
för att avtacka Hans<br />
Tilly?<br />
Endast personval<br />
kommer att finnas<br />
på dagordningen. Alla<br />
övriga frågor som ska<br />
behandlas, beslutas på det<br />
ordinarie förbundsfullmäktigemötet.<br />
Också det nu i sommar<br />
2012.<br />
När det kommer till val av ny<br />
ordförande för förbundet, Hans<br />
Tilly ska ju gå i pension, så blir väl<br />
andre ordförande tillförordnad fram<br />
till den ordinarie kongressen 2014, det<br />
är väl därför man har en andre ordförande?<br />
På det sättet sparar vi massor<br />
av pengar. Hur mycket, frågar ni? Ja,<br />
det undrar vi med, för ingen som man<br />
frågar verkar veta, eller vill berätta i<br />
alla fall. Det gör ju att man blir bara<br />
mer misstänksam om att<br />
det är en betydande<br />
summa pengar.<br />
Vi tycker att man<br />
ute i regionerna<br />
borde bojkotta kongressen<br />
genom att inte utse<br />
eller skicka några kongressledamöter,<br />
utan bara skicka<br />
dem som sitter i förbundsfullmäktige.<br />
Vår uppmaning till alla medlemmar<br />
som sitter i regionfull-<br />
mäktige (representantskapet) är<br />
att inte skicka några kongressledamöter<br />
till kongressen 2012. Det här<br />
kan nog vara den dyraste blomsterkvast<br />
som någonsin delats ut. Vi gissar<br />
att den är värd hundratusentals<br />
kronor, kanske mer?<br />
MIKAEL ÖHLUND<br />
Medlemskretsarna Bureå/Lövånger<br />
Burträsk Ost<br />
region Västerbotten<br />
Tilly: Jag klarar mig utan avtackning<br />
Svar: Självklart kan det vara roligt att<br />
bli avtackad, men det är inte syftet<br />
med den extra kongressdagen.<br />
För det första tycker jag att en<br />
förbundsordförande ska vara kongressvald<br />
och inte tillförordnad under<br />
så lång tid som två år, det vill säga till<br />
ordinarie kongress 2014. För det andra<br />
har förbundet också gjort en omorganisation<br />
med bildandet av 11 regioner,<br />
där varje region ska ha en plats i förbundsstyrelsen.<br />
Det innebär att fyra<br />
nya ledamöter ska väljas till styrelsen.<br />
Jag lovar att för egen del klara mig<br />
utan avtackning, men tänk på dem<br />
som ska leda förbundet in i framtiden.<br />
De ska känna sig riktigt valda och ha<br />
mandat av en kongress.<br />
HANS TILLY<br />
Ordförande Byggnads<br />
SAXAT<br />
FRÅN<br />
WEBBEN<br />
”Det är bra att<br />
det blir krafttag<br />
mot svartjobb.<br />
Arbetsmiljön<br />
är inte prioriterad<br />
på svartbyggen.”<br />
PATRIK<br />
”När ska övriga<br />
medborgare förstå<br />
att det inte<br />
bara är våra<br />
jobb vi försöker<br />
skydda när vi vill<br />
att företag ska<br />
ha kollektivavtal<br />
och även sköta<br />
skatterna. Vi<br />
skyddar ju även<br />
skatteintäkter<br />
till hela samhället.”<br />
FREDRIK<br />
ANDERSSON<br />
”Stress kan<br />
bara lathundar<br />
få. Om man<br />
jobbar effektivt<br />
så får man tid<br />
över att förbereda<br />
nästa moment”.<br />
RILLE RÄV<br />
Svagt att inte<br />
vilja tycka till<br />
■ Hur i hela fridens namn kan vi kalla<br />
oss för en fackförening att räkna med<br />
när vi knappt förmår att engagera 3–4<br />
procent av medlemmarna.<br />
Vi vanliga knegare har en benägenhet<br />
att säga vad vi tycker, i bästa fall<br />
på jobbet och i värsta fall när vi sitter i<br />
våra hushåll och beklagar oss för dem<br />
vi bor ihop med, i stället för att ställa<br />
den enkla frågan på ett medlemsmöte:<br />
varför? Det som irriterar mig ännu<br />
mer är att ledande företrädare kan stå<br />
och säga saker som att man stärkt<br />
våra positioner gentemot arbetsgivaren,<br />
då blir man lite konfunderad.<br />
Är det så att man inte förstår bättre<br />
eller försöker man dölja sin egen<br />
svaga kompetens för att inte förlora<br />
sin försörjning, en försörjning som vi<br />
medlemmar betalar för.<br />
CHRISTAN JÖNSSON<br />
Gör någonting!<br />
■ Jag började på en liten firma för<br />
något år sedan och efter några månader<br />
framkom det att det var olika<br />
löner bland de anställda. Trodde i min<br />
enfald att alla hade samma, men icke,<br />
men man vågar ju inte ryta i.<br />
Härom veckan var facket ute och<br />
någon yppade om löneskillnaderna<br />
och så fick det inte vara, enligt facket.<br />
Men det är samma peng i lönekuvertet<br />
fortfarande, vad gör facket? Kontroll?<br />
Uppföljning? Ska man behöva gå ur<br />
facket för att få samma lön som de<br />
andra?<br />
MICKE ANDERSSON<br />
4 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls<br />
mellan dig och redaktionen om du använder signatur.<br />
LEDARE<br />
TYCK<br />
TILL PÅ<br />
NÄTET!<br />
Du lever farligare<br />
långt ner i kedjan<br />
Ju fler aktörer<br />
som finns,<br />
desto svårare blir<br />
det att hålla koll<br />
på säkerheten.<br />
OM DU ARBETAR HOS EN underentreprenör så utsätts du för<br />
större risker i jobbet än om du är anställd direkt hos något av de<br />
stora byggföretagen. Det visar vår granskning av de två senaste<br />
årens dödsolyckor i byggbranschen.<br />
Under de två senaste åren dödades ofattbara 21 byggnadsarbetare<br />
i jobbet – nästan en varje månad. 13 var anställda hos underentreprenörer.<br />
När byggen styckas upp i mindre delar blir resultatet<br />
en kedja av entreprenörer som hyr in underentreprenörer som i<br />
sin tur hyr in underentreprenörer – i vissa fall upp till fyra led.<br />
Det är en utveckling som påminner om den brittiska byggbranschen,<br />
med inhyrda enmansföretagare<br />
och där ”lagbasen” är en<br />
uthyrare som tar provision på att<br />
förmedla enmansföretagare. Där<br />
är lagarbete enligt svensk modell<br />
okänt, de enskilda enmansföretagarna,<br />
som till exempel monterar<br />
gipsväggar, ser bara till sin egen<br />
del. Där är vi inte ännu och förhoppningsvis når vi aldrig dit.<br />
Det säger sig självt att ju fler aktörer som finns, desto svårare<br />
blir det att hålla koll på säkerheten. Där ligger förklaringen till<br />
att så många anställda hos underentreprenörer dödas eller skadas<br />
i byggolyckor.<br />
ARBETSMILJÖN ÄR AKTUELL även i årets avtalsrö-<br />
relse. I dagarna inleds förhandlingarna om ett<br />
nytt avtal som ska ersätta det treårsavtal som<br />
ingicks i skuggan av finanskrisen 2009.<br />
Under 2010 fick LO-arbetare historiskt låga<br />
löneökningar, 2,3 procent, de lägsta på 55 år,<br />
enligt LO:s lönerapport för inkomståret 2010,<br />
även om reallönerna ökade något på<br />
grund av låg inflation. Den här gången<br />
gäller det inte bara höjda löner och<br />
ersättningar. Ett av Byggnads<br />
avtalskrav är en arbetsmiljöcertifiering,<br />
bland annat att alla<br />
anställda och arbetsledare<br />
ska inneha ett grönt kort<br />
för att över huvud taget<br />
få komma in på en byggarbetsplats.<br />
ROBUST SVENSK KVALITET<br />
Craftline TopQ Flexkniv<br />
Med tunnt böjbart blad<br />
www.moraofsweden.se<br />
Originalet sedan 1891<br />
Kenneth Petterson, chefredaktör<br />
MORAKNIV ® är ett registrerat varumärke och har använts för knivar från<br />
Mora of Sweden, tidigare KJ Eriksson och Frosts Knivfabrik, sedan 1891.<br />
Köp originalet.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 5
ett<br />
Bodsnack<br />
2 TUM<br />
För Zlatans<br />
bok som<br />
fått unga<br />
killar att<br />
börja läsa.<br />
Jag klev ut i det okända<br />
– efter år av ursäkter<br />
Surdegar<br />
...<br />
IB<strong>LA</strong>ND MÅSTE MAN kasta sig ut i det okända.<br />
Det gjorde jag – efter flera år.<br />
Det tog mig massor med tid att komma till Indien.<br />
Fast jag så gärna ville. Jag ville resa dit för att skriva om<br />
byggnadsarbetare och asbest. Ändå kom jag aldrig i väg.<br />
Det kom så mycket emellan. Det dagliga jobbet. Alla<br />
grejer som skulle fixas hemma.<br />
En lunginflammation.<br />
Alltid fanns det något<br />
skäl till att det jag verkligen<br />
ville hela tiden sköts<br />
upp. Ändå låg tanken<br />
där i bakhuvudet, ändå<br />
planerade jag att jag<br />
snart skulle resa.<br />
”Och så ska jag göra<br />
reportaget i Indien”, sa<br />
Allt fanns<br />
på plats, förberedelserna<br />
var<br />
påbörjade. Men<br />
lik förbannat<br />
gick åren.<br />
jag på planeringsmöte efter planeringsmöte. Till slut<br />
hörde jag själv hur ihåligt det lät. Bidragande till förseningen<br />
var också tvivlet. Hur skulle jag få allt i lås?<br />
Skulle jag kunna göra ett bra jobb?<br />
JAG VILLE SÅ GÄRNA berätta för er läsare om hur<br />
människor i Indien utsätts för livsfara genom asbestfibrerna.<br />
Inte minst efter alla år som jag skrivit om<br />
asbest i Sverige. Allt fanns på plats, min chef ville att<br />
jag skulle åka, förberedelserna var påbörjade. Men lik<br />
förbannat gick åren.<br />
Tills en dag när jag verkligen bestämde mig att<br />
nu eller aldrig. Nu skulle jag sluta vara en som bara<br />
snackar. Och då föll alla bitar plötsligt på plats. Jag fick<br />
hjälp och dessutom ressällskap och lyckades äntligen<br />
boka min biljett till omgivningens stora förundran.<br />
Så åkte jag och mötte byggnadsarbetare och deras<br />
familjer och fick i höstas äntligen skriva om den verklighet<br />
som jag så länge velat skildra.<br />
DÅ BLEV JAG nästan arg på mig själv. Varför oroade<br />
jag mig? Varför väntade jag? Jag skulle gjort det här<br />
för länge sedan. Precis likadant är det<br />
med massor av saker. Det är så lätt<br />
att skjuta upp stort som smått. Att<br />
börja träna, byta bostad, ringa den<br />
där kompisen man inte hört av på<br />
åratal. Ofta handlar det bara om att<br />
bestämma sig och börja med att ta<br />
ett litet första steg.<br />
Ibland skjuts saker upp för vi<br />
vill ha garantier för hur saker och<br />
ting ska bli.<br />
– Go with an open mind, (res<br />
med ett öppet sinne) sa en av<br />
mina indiska kontakter innan jag<br />
åkte.<br />
Jag tog ett steg ut i det okända<br />
och gjorde det.<br />
MARGITE FRANSSON – reporter<br />
TIPSA<br />
OM KLIPP!<br />
j.f@byggnads<br />
arbetaren.se<br />
YOUTUBE-KLIPPET<br />
Världens största träruckel<br />
FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus fall<br />
efter<br />
på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning<br />
ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s<br />
Världens<br />
arbetsplats vid största<br />
regementet trähus,<br />
i Strängnäs. Polisen<br />
högre uppger att än olyckan många inträffade skyskrapor, i samband med att en<br />
finns byggnadsställning i ryska Archangelsk.<br />
revs. Enligt Arbetsmiljöverket<br />
Se tog historien lärlingen bort om skydds hur räcket ägaren när han skulle kasta<br />
skräp tappade i containern.<br />
kontrollen över<br />
bygget, på grund av<br />
fängelsestraff och<br />
pengabrist.<br />
FÖR ATT SE KLIPPET:<br />
Klicka på länken på<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
891!<br />
Så många svar fick<br />
vi i förra numrets<br />
tomtetävling.<br />
Tack för alla fantastiska<br />
kort och<br />
mejl! Grattis Klas<br />
Lundqvist (Backe)<br />
och Olof Johansson (Fagerfjäll) till var sin jacka från<br />
Milwaukee.<br />
6 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
©<br />
TEGERA ® 9126 TEGERA ® 299<br />
Kylan slår till när du minst anar det. Slå tillbaka i år! Med hjälp av<br />
sköna TEGERA ® vinterhandskar från Ejendals håller du dig varm<br />
och säker. En del vill ha handskar som syns, andra vill ha diskreta.<br />
Någon föredrar latex, för vissa är MICROTHAN+ det som<br />
känns bäst. Välj ditt hemliga vapen, och ge kylan en match. Se<br />
bara till att det står TEGERA ® på handsken.<br />
www.ejendals.com
Sju frågor<br />
VEM:<br />
ÅLDER:<br />
YRKE:<br />
SARA JONSSON<br />
23 ÖSTERSUND<br />
BOR:<br />
G<strong>LA</strong>SMÄSTARE<br />
AKTUELL:<br />
NOMI<strong>NER</strong>AD TILL ”ÅRETS FACKLIGA HJÄLTEDÅD”<br />
PÅ LO:S UNGDOMSFORUM I SLUTET AV 2011,<br />
B<strong>LA</strong>ND ANNAT FÖR STORT ENGAGEMANG.<br />
”Ungdomar är så drivna”<br />
LINDA HÅKANSSON<br />
1. Du nominerades till facklig hjälte av Zandra<br />
Larsson som också deltog på ungdomsforumet.<br />
Vad tror du fick henne att nominera<br />
just dig?<br />
– Hon och jag sitter med i LO:s ungdomskommitté<br />
i Östersund så vi har jobbat vid sidan av varandra i<br />
några år. Jag vet inte varför hon nominerade mig, men<br />
jag antar att det har med ungdomsfrågor att göra.<br />
2. Vad har du för fackliga uppdrag nu?<br />
– Jag sitter i Byggnads centrala ungdomsgrupp, i LO:s<br />
ungdomskommitté i Östersund och så är jag ordinarie<br />
i Byggnads repskap här.<br />
3. Tidigare var du en ovanligt ung sektionsordförande,<br />
har du lämnat den posten?<br />
– Ja, jag bestämde mig för att köra bara ungdomsfrågor.<br />
Jag tycker det är roligast. Ungdomar är så<br />
drivna, det är roligt att se dem komma igång. Det<br />
andra hinner man jobba med sedan. Jag är ju bara<br />
23 år.<br />
4. Vilka tycker du är de viktigaste fackliga<br />
frågorna just nu?<br />
– Avtalsrörelsen är förstås viktig även för ungdomar.<br />
En annan viktig fråga är att få in ungdomar i repskapet.<br />
5. Du har nyligen varit på LO:s ungdomsforum.<br />
Vad gör man där?<br />
– Man går på seminarier. Den här gången handlade<br />
det mycket om hur man syns i medierna. Och så är<br />
det ju ett sätt att bygga nätverk att vara där. Det var<br />
ungefär 20 personer från Byggnads som deltog.<br />
6. I nomineringen beskrivs du som en ”stor<br />
förebild för många”. Har du själv några förebilder<br />
när du jobbar fackligt?<br />
– Dennis Henningsson (Byggnads internationella sekreterare)<br />
tycker jag är helt otrolig. Han har hjälpt mig<br />
jättemycket med ungdomsfrågorna. Och ombudsmännen<br />
på avdelningen är också förebilder.<br />
Sara Jonsson på LO:s ungdomsforum. ”Den här gången handlade det mycket om hur<br />
man syns i medierna”, berättar hon.<br />
7. Vad jobbar du med i yrkeslivet nu?<br />
– Jag är ju glasmästare, men jag är arbetslös just<br />
nu. Nu vikarierar jag på dagis. Jag vill förstås jobba<br />
som glasmästare, men det blir alltid mindre jobb på<br />
vintern.<br />
JENNY BERGGREN<br />
8 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
SKICKA<br />
BILDEN!<br />
Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. Mejla den med en kort<br />
beskrivning till: j.f@byggnadsarbetaren.se eller sms:a till: 073-338 79 46.<br />
Bilden<br />
MANGE <strong>LA</strong>RSSON<br />
Här reser<br />
sig arenan<br />
■ Mange Larsson har<br />
tagit denna mäktiga<br />
bild på arenabygget vid<br />
Globen. Grattis Mange,<br />
dina två dubbeltriss<br />
kommer med posten!<br />
Fota en jobbarkompis<br />
– vinn<br />
presentkort för<br />
300 kr på<br />
XL-bygg<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 9
Byggnytt<br />
Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />
Byggnads säljer<br />
FYRA FACKFÖRBUND FLYTTAR<br />
IN PÅ KONTORET I STOCKHOLM<br />
DE FLYTTAR IN<br />
Byggnads säljer delar av<br />
förbundskontoret för 130<br />
miljoner kronor. Köpare är<br />
fyra av förbunden inom 6F.<br />
6F, samarbetet mellan Byggnads<br />
och fem andra fackförbund,<br />
rycker allt närmare.<br />
En del av processen är att fem<br />
av förbunden ska göra besparingar<br />
genom att sitta i gemensamma<br />
lokaler. Efter diskussioner har<br />
förbunden nu bestämt sig för att<br />
bygga gemensamt bo i Byggnads<br />
nuvarande förbundskontor på Hagagatan<br />
i Stockholm. Ett krav från<br />
de andra förbunden var då att de<br />
inte skulle hyra av Byggnads utan<br />
få köpa loss ytor motsvarande<br />
förbundens storlek. Något som<br />
Byggnads nu gått med på.<br />
– Det blir en bra lösning där de<br />
andra förbunden känner att de då<br />
flyttar in på lika villkor som Byggnads.<br />
Samtidigt har de alternativ<br />
vi tittat på haft högre hyresnivåer,<br />
säger Niklas Rengen, ekonomichef<br />
på Byggnads.<br />
BYGGNADS ÄGER hälften av<br />
kontorshuset där förbundskontoret<br />
är inrymt. Den andra delen<br />
ägs av Kommunal. Däremot<br />
disponerar Byggnads i dag enbart<br />
35 procent av hela ytan och det<br />
är den delen som nu ska styckas<br />
upp och säljas ut. Störst del köper<br />
Seko. De ska betala 74 miljoner<br />
för drygt 37 procent, Fastighets<br />
handlar 14 procent av ytan för 28<br />
miljoner kronor, Elektrikerna 9<br />
procent för 18 miljoner kronor<br />
och Målarna drygt 5 procent för<br />
10 miljoner kronor. Byggnads<br />
behåller själva drygt 34 procent<br />
av ytan. Det sjätte förbundet inom<br />
6F, Transport, har sedan tidigare<br />
hoppat av den administrativa<br />
delen av 6F som bland annat<br />
omfattar samlokalisering.<br />
Byggnads kommer efter affären<br />
att minska sitt ägande av kontorshuset<br />
från 50 procent till 27<br />
procent. Om något av förbunden<br />
inom 6F i framtiden vill sälja<br />
sin del har Byggnads förtur till<br />
återköp.<br />
DE 130 MILJO<strong>NER</strong> kronorna ska<br />
även i fortsättningen placeras i<br />
fastigheter.<br />
– Vi har inte bestämt något<br />
ännu, men möjligen gör vi en avbetalning<br />
på de lån som finns på<br />
fastigheten där förbundskontoret<br />
ligger eller så placerar vi kapitalet<br />
i någon annan fastighet, säger<br />
Niklas Rengen.<br />
Försäljningen beräknas vara<br />
klar tidigast i sommar.<br />
Att de fem förbunden får plats<br />
på Hagagatan har blivit möjligt<br />
sedan tidningen Kommunalarbetaren<br />
och a-kassorna för<br />
Kommunal och Byggnads lämnar<br />
lokalerna.<br />
– Vi kommer att sitta trängre<br />
än vad vi gör i dag och i vissa fall<br />
kommer det kanske bli ett öppet<br />
kontorslandskap. På så sätt kommer<br />
ytorna att utnyttjas effektivare,<br />
säger Niklas Rengen.<br />
CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON<br />
GAM<strong>LA</strong> GRANNAR<br />
■ Seko,<br />
Elektrikerna,<br />
Fastighets och<br />
Målarna.<br />
Här, på Hagagatan 2 i Stockholm, kommer Byggnads att sitta tillsammans med<br />
E<br />
Skadad och i rullstol men utan skadestånd<br />
■ Lärlingen Andreas Nilsson skadade sig så illa vid ett takarbete att han<br />
blev rullstolsburen. Men han får inget skadestånd. Det slår Värmlands<br />
tingsrätt fast i en dom. Enligt domen är det de anställda själva som valt<br />
att sätta upp en provisorisk ställning utan fallskydd. Tingsrätten var<br />
inte enig. Bland annat ansåg domaren att företaget låtit bli att göra en<br />
riskbedömning av det aktuella arbetet.<br />
Färre medlemmar – men tappet minskar<br />
■ Byggnads medlemskår minskade förra året med 4 335 personer.<br />
Nedgången var starkast i början av året. För december redovisas en liten<br />
minskning med 81 medlemmar. Tendensen att flera avdelningar visar<br />
upp plussiffror på månadsbasis blir allt tydligare. Under december<br />
redovisade 7 av 20 avdelningar/regioner upp ett ökat antal medlemmar.<br />
Totalt hade Byggnads den sista december 106 013 medlemmar.<br />
10 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
för 130 miljoner<br />
NY ÄGARFÖRDELNING<br />
Kommunal ...50 %<br />
Byggnads ......27 %<br />
Seko ................ 13 %<br />
Fastighets .......5 %<br />
Elektrikerna .3,2 %<br />
Målarna ........ 1,8 %<br />
Ny ägarbild för<br />
förbundskontoret<br />
på Hagagatan 2.<br />
SAMARBETET 6F<br />
Jobbar med att<br />
bilda opinion<br />
■ 6F är ett samarbete<br />
mellan de sex LO-förbunden<br />
Byggnads, Seko,<br />
Elektrikerna, Fastighets,<br />
Transport och Målarna.<br />
Samtliga kommer att<br />
samarbeta när det gäller<br />
opinionsbildning.<br />
■ Transport har däremot<br />
hoppat av det mer långtgående<br />
samarbetet där<br />
förbunden ska samlokaliseras<br />
och ha en gemensam<br />
administration.<br />
■ De fem förbunden har<br />
startat ett gemensamt<br />
servicebolag – Fasab<br />
(Facklig Administration i<br />
Samverkan 6F AB) – för<br />
att uppnå samordningsfördelar.<br />
JOHAN FYRK<br />
Elektrikerna, Seko, Fastighets och Målarna. ”De andra förbunden känner att de flyttar in på lika villkor som Byggnads”, säger Niklas Rengen, ekonomichef.<br />
Byggkonkurser i höjden – sedan vände det<br />
■ Antalet konkurser i byggbranschen ökade något under 2011 jämfört<br />
med 2010.<br />
För byggbranschens del så började året med stora konkursuppgångar,<br />
men under andra halvan vände det. Till slut hamnade alltså antalet<br />
byggkonkurser under 2011 på 971, vilket var bara två fler än under 2010<br />
(969 konkurser).<br />
Byggnads stämmer för en halv miljon<br />
■ Byggnads har stämt byggbolaget Tripulado SIA i Arbetsdomstolen.<br />
Man har bland annat ett lönekrav på 492 000 kronor. Tripulados vd<br />
Carl Kjellberg har tidigare sagt att han tycker att facket gör fel som<br />
jämför bolagets bruttolön med svenska bruttolöner.<br />
Kjellberg räknar in traktamentet i förtjänsten, vilket inte är brukligt<br />
enligt svenska avtal.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 11
Byggnytt<br />
Stenhård kamp<br />
AD-domarnas utfall för<br />
Byggnads:<br />
ÅR SEGER FÖRLUST<br />
2007 1 0<br />
2008 0 3<br />
2009 3 3<br />
2010 6 3<br />
2011 0 2<br />
10<br />
vunna<br />
Totalt 07–11<br />
11<br />
förluster<br />
NÄTFRÅGAN<br />
Blir bygget sämre med fler<br />
aktörer?<br />
Bygglöner (kr/tim)<br />
Industrilöner (kr/tim)<br />
NEJ, inte alls: 11 %<br />
Nästa fråga: Fortsätter du att träna efter midsommar?<br />
RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE<br />
JA, definitivt: 89 %<br />
LÖNEMATCHEN: BYGG VS. INDUSTRI<br />
155,5<br />
156,4<br />
159,4<br />
156,3<br />
158.5<br />
KÄL<strong>LA</strong>: SCB<br />
149,1<br />
152, 1<br />
152,2 152,3<br />
153,3<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr 1 2009, nr 1 2010 och nr 1 2011.<br />
AD-matchen<br />
allt hårdare<br />
BYGGNADS FÖRLORADE TVÅ FALL 2011<br />
Två förluster är Byggnads<br />
facit i Arbetsdomstolen<br />
2011. Samtidigt har förbundet<br />
lämnat in 17 nya stämningar<br />
och stämts i tre fall.<br />
Sett över fem år är läget väldigt<br />
jämnt. Byggnads har vunnit tio<br />
fall och förlorat elva i Arbetsdomstolen<br />
(AD). 2011 växte dock<br />
endast stapeln med förluster.<br />
Bara två fall med Byggnads som<br />
part avgjordes i rätten och båda<br />
dömdes alltså till arbetsgivarsidans<br />
fördel.<br />
I det ena fallet krävde Byggnads<br />
löner till arbetare på ett<br />
hotellbygge i Örebro. Enligt<br />
domen faller anspråken då det är<br />
oklart om det stämda företaget<br />
hade arbetsgivaransvaret. I det<br />
andra fallet krävdes lön gällande<br />
en period då en arbetare inte<br />
anvisats arbete. Men domstolen<br />
gick på arbetsgivarens linje; att<br />
mannen i själva verket inte stått<br />
till förfogande och därmed saknade<br />
rätten till lön.<br />
Sägas ska också att Byggnads<br />
under förra året fick igenom sina<br />
krav i sex fall, främst gällande<br />
löner. Men tvisterna är egentligen<br />
inte prövade i rätten utan<br />
dömdes till fackets fördel då de<br />
stämda företagen inte lämnat sin<br />
version.<br />
SAMTIDIGT LÄMNADE Byggnads<br />
in 17 stämningar mot 13<br />
företag under 2011. Över hälften<br />
av dem innehöll krav på saknade<br />
löner och ersättningar. Ett företag<br />
krävs exempelvis på närmare<br />
en miljon i löner och ersättningar<br />
till sammanlagt 13 arbetare, ett<br />
annat på en halv miljon som<br />
tre arbetare ska dela på. Sammanlagt<br />
kräver Byggnads de 13<br />
stämda företagen på drygt 4,5<br />
miljoner i olika typer av skadestånd.<br />
Förra året var summan<br />
nästan tio gånger så hög. Nivån<br />
drogs då upp av en rekordstor<br />
stämning som skulle ha avgjorts<br />
i rätten under 2011, men som i<br />
stället slutade med förlikning.<br />
Förra året stämdes Byggnads<br />
också tre gånger av arbetsgivarsidan.<br />
Det gällde lönetvister och en<br />
fråga om avtalstolkning.<br />
JENNY BERGGREN<br />
OKT -10 JAN -11 APR -11 JULI -11 OKT -11<br />
Snittlöner för byggindustrin och tillverknings-, gruv- och mineralindustrin.<br />
Alla löner är timlöner. Övertidsersättning ingår inte.<br />
BI sågar fackets lönekrav<br />
■ Byggnads och Sveriges Byggindustrier, BI, har utväxlat avtalskrav.<br />
Byggnads avtalskrav ställer sig bakom LO:s samordning, vilket innebär<br />
löneökningar på 3,5 procent.<br />
En viktig punkt för Byggnads är också att kravet på retroaktiva<br />
löner lyfts in i avtalsrörelsen.<br />
När det gäller arbetsmiljön fortsätter Byggnads att driva kravet<br />
på certifiering. BI skriver i ett pressmeddelande att de anser att<br />
Byggnads lönekrav är för höga. Avtalsförhandlingarna inleds den 23<br />
februari.<br />
■ Så många regioner finns det numera i Byggnads. Från<br />
och med den första januari i år har Byggnads avdelningar<br />
ersatts av elva regioner.<br />
Syftet är att rationalisera och få mer tid för fackligt<br />
11arbete.<br />
R<br />
EgoCut skärbord<br />
gör isolerjobbet snabbt, lätt och tätt<br />
– steglös inställning<br />
– vinkelskärning<br />
– hopfällbart<br />
– bärbart<br />
Kan beställas hos<br />
välsorterade byggleverantörer!<br />
EgoCut Industri AB<br />
Tel: 0501-20407, • E-post: egocut@telia.com • Hemsida: www.egoindustri.nu<br />
12 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
TIPSA<br />
OSS!<br />
tel: 08 728 49 87 ● e-post: k.c@byggnadsarbetaren.se<br />
Här stoppades bygget<br />
FALLRISK ENLIGT BYGGNADS – REGELRÄTT ENLIGT ARBETSMILJÖVERKET<br />
Byggnads i Göteborg ansåg<br />
att det innebar risker<br />
med ett för stort avstånd<br />
från takfoten ner till ställningen.<br />
Arbetsmiljöverket<br />
däremot ansåg att ställningen<br />
var byggd enligt<br />
regelverket.<br />
– Vi följer bara reglerna och då<br />
är det två meter som gäller, säger<br />
Claes Hällqvist, arbetsmiljöinspektör<br />
i Göteborg.<br />
När Hans Stevander, arbetsmiljöansvarig<br />
på Byggnads, kom<br />
till en byggarbetsplats i centrala<br />
Göteborg upptäckte han att det<br />
var ett stort avstånd från takfoten<br />
till ställningen. Han stoppade<br />
takbygget.<br />
– Jag tycker att det finns en<br />
Konflikten som pågått<br />
under en längre tid mellan<br />
Handels och Byggnads<br />
på avdelningen i<br />
Gävle är löst. Flera personer<br />
har slutat och Byggnads<br />
blickar framåt.<br />
Den långvariga och infekterade<br />
konflikten som funnits på<br />
Byggnads avdelning i Gävle är<br />
över, enligt Byggnads. Poul-Erik<br />
Jensen, regionalt skyddsombud<br />
på Handels, säger att han ska<br />
meddela Arbetsmiljöverket<br />
att Handels inte längre driver<br />
frågan.<br />
– Vi tar tillbaka det vi tidigare<br />
sagt eftersom Byggnads har<br />
vidtagit åtgärder. Men vi kommer<br />
att kräva att företagshälsovården<br />
även fortsättningsvis har<br />
koll på den psykosociala miljön.<br />
I BÖRJAN AV oktober gjorde<br />
Arbetsmiljöverket en inspektion<br />
oskriven regel om att det inte ska<br />
vara mer än 50 centimeter, men<br />
här var avståndet 1,2 meter.<br />
Hans Stevander tror att<br />
skadorna skulle bli allvarliga för<br />
dem som ramlar ut över kanten.<br />
Han ser även en fara för dem<br />
som kommer med fart från taket<br />
och ramlar ut genom eller över<br />
skyddsräcket på ställningen och<br />
ner till marken.<br />
– Jag påpekade bristen och ville<br />
att den skulle åtgärdas, men då<br />
kom Arbetsmiljöverket och sa att<br />
ställningen är byggd enligt regelverket.<br />
Jag tycker att fallhöjden är<br />
alldeles för hög.<br />
STOPPET AV takbygget hävdes<br />
efter kort tid. Men Hans Stevander<br />
har överklagat beslutet till<br />
förvaltningsdomstolen.<br />
Konflikten i Gävle löst<br />
efter trakasserierna<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> under<br />
hösten 2011.<br />
av arbetsmiljön på arbetsplatsen.<br />
Orsaken var att Handels hävdade<br />
att deras medlemmar<br />
hade trakasserats på arbetsplatsen.<br />
Anita Nordström, sektionschef<br />
på Arbetsmiljöverket i<br />
Falun, var med. Hon berättar<br />
att de möttes av en ny situation.<br />
– Flera personer hade slutat<br />
eller skulle sluta.<br />
Vid årsskiftet trädde den nya<br />
regionen GävleDala i kraft och<br />
Byggnads skriver i ett pressmeddelande<br />
att man nu blickar<br />
framåt.<br />
MARIA PERSSON<br />
– Jag tycker att riskerna är så<br />
höga att det krävs nya bestämmelser.<br />
PÅ ARBETSMILJÖVERKET<br />
tycker man att det är bra att Byggnads<br />
överklagar.<br />
– Vi måste hålla oss till de<br />
Norgips Humidboard 2.0<br />
Den nya generationens våtrumsskiva<br />
Nytt ytskikt för bättre arbetsmiljö!<br />
Nytt ytskikt för bättre hantering!<br />
Betydligt minskad mängd fibrer!<br />
Montera på Norgips dB+ reglar för ett helt säkert våtrum!<br />
Ingen mikrobiell tillväxt kan påvisas vid provning på SP<br />
Uppfyller egenskapskrav och kompatibilitet enligt BKR & GVK<br />
Lansering våren 2012!<br />
www.norgips.se<br />
Avståndet från takfoten<br />
till ställningen<br />
var över en meter.<br />
regler som finns i dag. Ur ergonomisk<br />
synpunkt är det bra<br />
för plåtslagaren att ställningen<br />
är lägre, men det är självklart<br />
värre för dem som eventuellt<br />
ramlar ner från taket, säger Claes<br />
Hällqvist.<br />
CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON<br />
HANS STEVANDER<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 13
Byggnytt<br />
HALLÅ DÄR!<br />
JENS BRY<strong>NER</strong><br />
som är en av sex<br />
nyrekryterade<br />
medarbetare<br />
på Byggnads<br />
medlemscenter<br />
som drar i gång<br />
på riktigt i maj.<br />
Vad ska du göra?<br />
– Ge facklig rådgivning i avtals-<br />
och försäkringsfrågor till<br />
exempel. Knyta nya medlemmar<br />
till oss och rädda kvar<br />
dem som är på väg ut. Jag<br />
kommer att ha lite specialansvar<br />
för förtroendevalda.<br />
Varför behövs ni?<br />
– På ett mindre eller medelstort<br />
företag saknas facklig<br />
organisation och då är det<br />
avdelningen medlemmen<br />
vänder sig till. Men det är<br />
svårt för vanliga medlemmar<br />
att komma i kontakt med sina<br />
avdelningar visade en enkät<br />
som gjordes innan centret<br />
startades.<br />
Hur har du förberett dig?<br />
– Jag tar med mig den erfarenhet<br />
jag har. Jag är träarbetare<br />
och har arbetat som<br />
förtroendevald i många år.<br />
Jag har varit mb-ledamot och<br />
huvudskyddsombud på NCC.<br />
Vi i gruppen kompletterar<br />
varandra.<br />
Vad tror du att den vanligaste<br />
frågan kommer att vara?<br />
– Arbetstiden. Det har det<br />
varit på NCC. Olika frågor<br />
om ledighetslagar. Men även<br />
arbetsmiljöfrågor.<br />
Ska det bli roligt?<br />
– Ja, jättespännande! Det är<br />
kul att få vara med från början.<br />
MARIA PERSSON<br />
Fångarna ska få<br />
chansen på bygget<br />
Anstalten Storboda erbjuder<br />
arbetsmarknadsutbildning<br />
för sina intagna. 15<br />
veckor ska ge kompetens<br />
för att gå som lärling i<br />
byggbranschen.<br />
Arbetsförmedlingen har konstaterat<br />
att det kommer att råda brist<br />
på arbetskraft, rivare, snickare<br />
och plattsättare, i byggsektorn<br />
framöver.<br />
Därför har en arbetsmarknadsutbildning<br />
startats på Storboda<br />
som är ett fängelse några mil norr<br />
om Stockholm.<br />
Storbodaanstalten, där de intagna erbjuds arbetsmarknadsutbildning.<br />
– DET ÄR BRA att de försöker<br />
byta bana, det är positivt. Har<br />
man suttit inne så har man sonat<br />
sitt straff och ska anses oskyldig.<br />
Det viktiga är bara att det säkerställs<br />
att de som gått utbildningen<br />
har en bra grund att stå på när<br />
de kommer ut till en arbetsplats,<br />
säger Christer Carlsson, ledamot<br />
i styrelsen för Byggindustrins<br />
yrkesnämnd, Byn.<br />
Första kursomgången påbörjades<br />
i november 2011 och ska vara<br />
klar i mars 2012. Utbildningen<br />
är 15 veckor lång och ska ge<br />
grundläggande kompetens för att<br />
arbeta inom bygg. Tre omgångar<br />
av utbildningen med tio elever i<br />
varje är planerade på Storboda i<br />
nuläget.<br />
De som vill gå utbildningen söker<br />
själva och får inte ha en färdig<br />
yrkesutbildning sedan tidigare. De<br />
måste också ha en strafftid som<br />
innebär att de friges villkorligt<br />
inom tio månader från det att<br />
utbildningen avslutats.<br />
MARIA PERSSON<br />
OLYCKSRONDEN: Fick benet under grävmaskin<br />
5 DECEMBER 2011: En man fick<br />
ett ben under en grävmaskinsskopa<br />
vid en arbetsplatsolycka<br />
i centrala Stockholm.<br />
Mannen fördes till sjukhus<br />
efter olyckan.<br />
8 DECEMBER 2011: En 32-årig<br />
man fick lättare skador när<br />
han fick armeringsjärn över sitt<br />
vänstra ben. Mannen fördes i<br />
ambulans till sjukhus. Olyckan<br />
inträffade i Piteå.<br />
19 DECEMBER 2011: En takarbetare<br />
ramlade under sitt<br />
arbete i Stockholm. Mannen var<br />
uppe på taket, men föll inte ner<br />
på marken. Mannen fick smärtor<br />
i bröstet och ont i en arm.<br />
KRIMINALVÅRDEN<br />
Dödsolyckan på vindkraftverket kan leda till åtal<br />
En montör dödades vid<br />
byggandet av ett vindkraftverk<br />
i Jämtland. Nu begär<br />
Arbetsmiljöverket åtalsprövning.<br />
Anmälan riktar sig mot vindkraftbyggaren<br />
Enercon, i vars bygglag<br />
montören ingick, via ett bemanningsföretag.<br />
Vid olyckan föll en<br />
31-årig montör 11,5 meter och<br />
avled omedelbart.<br />
Mannen byggde vindkraftverket<br />
som består av flera betongsegment.<br />
I samband med arbeten skulle<br />
montören klättra på stegar inuti<br />
betongfundamentet. En orsak<br />
till olyckan var att stegarna inte<br />
var korrekt sammanfogade, utan<br />
att löparen kunde falla ut och<br />
montören trilla ner. Att de inte<br />
satt samman berodde på att delar<br />
lossats vid arbete för att justera<br />
ett segment.<br />
ARBETSMILJÖVERKET har<br />
också ställt omfattande krav på<br />
förbättringar i arbetsmiljön vid<br />
Enercons arbetsplatser i landet<br />
där vindkraftverk byggs. Efter<br />
olyckan konstaterade verket att<br />
arbetstagarna inte hade tillräckliga<br />
kunskaper om hur arbetet<br />
med att uppföra vindkraftverk ska<br />
ske utan risk för olycksfall.<br />
En åklagare kommer nu att<br />
göra en rättslig prövning om ärendet<br />
ska drivas vidare.<br />
MARGITE FRANSSON<br />
14 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
Bala utesluts ur BI: ”Beklagligt”<br />
Byggnads har under en<br />
längre period haft en konflikt<br />
med byggföretaget<br />
Bala. Sveriges Byggindustrier<br />
(BI) har nu uteslutit<br />
Bala, men Byggnads tycker<br />
att BI skjuter ifrån sig problemet.<br />
2007 gick det polska byggföretaget<br />
Bala med i arbetsgivarorganisationen<br />
Sveriges Byggindustrier<br />
(BI). Ett år senare hamnade<br />
Byggnads avdelning i Göteborg<br />
i konflikt med Bala eftersom<br />
företaget inte försäkrat sina arbetare.<br />
Byggnads lade ett så kallat<br />
tilltänkt veto mot Bala.<br />
2011 FICK BA<strong>LA</strong> ett kontrakt<br />
med NCC på det nya rättsjukhuset<br />
som byggs i Göteborg. Kort därefter<br />
fick Byggnads i Göteborg reda<br />
på att Bala struntat i att betala<br />
försäkringen åt sina anställda,<br />
och facket lade<br />
därför ytterligare<br />
ett veto mot Bala.<br />
Ungefär samtidigt<br />
som konflikten<br />
i Göteborg drev<br />
även Byggnads i<br />
Malmö en tvist<br />
mot Bala.<br />
På ett bygge<br />
i Lund hade företaget betalat ut<br />
för låga löner till, åtminstone, nio<br />
byggnadsarbetare.<br />
I TVISTERNA MED Byggnads<br />
har Bala representerats av BI.<br />
Men efter alla problem med Bala<br />
har nu BI uteslutit företaget ur sin<br />
organisation.<br />
Något som både Byggnads i<br />
Göteborg och Malmö är missnöjda<br />
med.<br />
– Det är beklagligt. De finns ju<br />
fortfarande kvar på marknaden.<br />
Andra medlemmar i BI kommer<br />
ju fortsätta att anlita dem. Genom<br />
www.montanashop.se<br />
Ola<br />
Månsson.<br />
Roland<br />
Ljungdell.<br />
att stänga ute<br />
Bala skjuter BI<br />
bara ifrån sig<br />
problemet, säger<br />
Roland Ljungdell,<br />
ordförande<br />
på Byggnads i<br />
Malmö.<br />
BI:s vd Ola<br />
Månsson tycker<br />
inte att Byggnads har rätt att<br />
kritisera dem för att man utesluter<br />
Bala.<br />
– VI HAR STRIKTA regler för<br />
våra medlemmar, och de har vi för<br />
att det ska vara en seriös och sund<br />
byggbransch. Följer man inte våra<br />
regler blir man utestängd. Om<br />
företaget inte har betalat ut rätt<br />
löner har de inte gjort rätt för sig,<br />
säger han.<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har förgäves<br />
sökt Bala för en kommentar.<br />
PETER LEANDER<br />
NYHET!<br />
Rimec krävs på<br />
miljonbelopp<br />
■ Skatteverket kräver bemanningsföretaget<br />
Rimec på cirka<br />
elva miljoner kronor i obetalda<br />
skatter och avgifter för 2007 och<br />
2008. Beslutet från Skatteverket<br />
innebär att Rimec ska betala in<br />
arbetsgivaravgifter på 6 miljoner<br />
kronor plus skattetillägg på 1,2<br />
miljoner kronor för år 2006. För<br />
2007 ska de betala in arbetsgivaravgifter<br />
på 3 miljoner och ett<br />
skattetillägg på drygt 600 000.<br />
Byggnads och Rimec har haft<br />
flera kontroverser de senaste<br />
åren. Facket har hävdat att Rimec<br />
inte gör rätt för sig när det gäller<br />
skatter och avgifter samt att<br />
de dumpar lönenivån. Senaste<br />
bataljen där förbundet begärde<br />
stora summor i skadestånd förlorade<br />
Byggnads då de tvingades<br />
till en förlikning.<br />
Rimec är nu inhyrda av NCC<br />
på ombyggnaden av kraftverket<br />
Hissmofors.<br />
DAMMFRITT FIX GER EN<br />
RENARE OCH<br />
HÄLSOSAMMARE<br />
ARBETSMILJÖ.<br />
Kontakta Bostik för mer information på<br />
tel 042-19 50 00 eller besök www.bostik.se.<br />
R<br />
UNIVERSALPRODUKT TILL<br />
FOGNING, LIMNING<br />
OCH TÄTNING<br />
Tänk kvalitè, miljö<br />
och ekonomi<br />
Du hittar<br />
R -produkterna i Bygg-,<br />
Järn-, Färg-, och Rörfackhandeln.<br />
Se återförsäljarlista på www.novatech.nu Tlf 031-135490<br />
94x60_TEC7_SE_2012.indd 1 29.12.2011 13:54:54<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 15
DÖDSOLYCKOR PÅ SPLITTRADE BYGGEN<br />
”CHRISSE<br />
FÖRSÖKTE<br />
SLÅ <strong>LA</strong>RM”<br />
De senaste<br />
två åren har<br />
13 byggnadsarbetare<br />
dött<br />
i arbete hos<br />
underentreprenörer.<br />
Christian<br />
”Chrisse”<br />
Wikström, 26,<br />
var en av dem.<br />
Nu varnar<br />
skyddsombud<br />
för att fler kan<br />
skadas och<br />
dö, när allt<br />
fler byggen<br />
splittras upp.<br />
TEXT: MARGITE FRANSSON<br />
FOTO: PER TRANÉ, ANNA<br />
SIMONSSON, PRIVAT,<br />
KRISTIANSTADSADB<strong>LA</strong>DET<br />
KIZZY ROCK SPE<strong>LA</strong>R INTE MER. Istället finns<br />
artistnamnet inristat i en gravsten på kyrkogården<br />
i Färila utanför Ljusdal. Bleka solstrålar når Bittan<br />
Andersson när hon tänder ett ljus för sin son,<br />
Christian ”Chrisse” Wikström. Han var betongarbetare<br />
och montör och förlorade livet efter en rasolycka<br />
i Solna, bara 26 år gammal. Vännerna och<br />
familjen minns killen som älskade hårdrock, som<br />
var glad och hjälpsam och aldrig rädd för att ta i.<br />
När olyckan hände arbetade han med montering<br />
på ett stort kontorsbygge vid den nya Arenastaden.<br />
Han arbetade åt en underentreprenör,<br />
precis som 12 andra byggnadsarbetare som dött i<br />
byggolyckor de senaste två åren. Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
granskning av 21 dödsolyckor.<br />
Och samtidigt varnar skyddsombud och experter<br />
för en utveckling där uppsplittrade byggen leder<br />
till en risk att ännu fler drabbas av svåra olyckor.<br />
Raset som tog Chrisses liv inträffade den 19 maj<br />
2011 och fortfarande utreds orsaken. Frågorna om
hur och varför det kunde ske är ständigt närvarande<br />
i familjen, hos Bittan Andersson, pappa Janne Wikström<br />
och storebror Niklas.<br />
Familjen känner vanmakt, sorg och ilska över att<br />
det kunde ske. Ända sedan förra hösten var Christian<br />
mycket kritisk till säkerheten på bygget och oroade sig<br />
för riskerna. Han ville bara bort därifrån.<br />
– Chrisse och flera arbetskamrater försökte slå<br />
larm, säger Bittan Andersson.<br />
Men hon säger att det bara handlade om tid och<br />
pengar. Att ingen lyssnade.<br />
– Golvfolket, som Chrisse tillhörde, de var<br />
bara slit och släng, inte värda någonting, säger hon.<br />
När han var hemma och hälsade på kom ständigt<br />
problemen upp; om byggdelar som inte passade. På<br />
vintern berättade han att de inte fick chansen att<br />
hacka bort is från balkfästena innan de skulle gjutas<br />
ihop. Bland det otäckaste tyckte hon var när han berättade<br />
om en sättning i huset där han jobbade.<br />
– Alla arbetare sprang för de var rädda för ras. Men<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 17
Bittan Andersson minns sin son ”Chrisse” med bilder.<br />
”Det var och<br />
är fortfarande<br />
inte tillräckligt<br />
uppstyrt på<br />
bygget”.<br />
TOMAS KULLBERG, SKYDDSOMBUD<br />
PÅ BYGGETTAN I STOCKHOLM, ÄR<br />
INTE FÖRVÅNAD ÖVER ATT OLYCK-<br />
AN MED CHRISTIAN WIKSTRÖM<br />
SKEDDE.<br />
Tomas Kullberg, skyddsombud på Byggettan, vid bygget där Christian Wikström omkom.<br />
Han var mycket kritisk till säkerheten vid tiden för olyckan.<br />
21<br />
PERSO<strong>NER</strong><br />
Så många har omkommit<br />
i byggolyckor de senaste<br />
två åren.<br />
cheferna skrek: ”tillbaka och jobba”.<br />
Det var också en ständig tidspress.<br />
– På grund av alla fel tog allt längre tid. Men ändå<br />
skulle tidsplanen hållas, berättar storebror Niklas.<br />
Familjen menar att Christian kan ha varit extra<br />
utsatt, som anställd hos en entreprenör i kedjan.<br />
Det finns en press att hålla tiderna samtidigt som de<br />
skulle parera för felen som uppstod i andra led.<br />
Som <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s granskning i förra<br />
numret visade går trenden i byggbranschen mot en<br />
allt större uppsplittring av byggena. Det bekräftas<br />
av en rundringning som <strong>Byggnadsarbetaren</strong> gjort<br />
till regionala skyddsombud i Byggnads 11 regioner.<br />
Samma åsikt har också representanter inom Arbetsmiljöverket.<br />
Det kan vara lokala variationer men<br />
trenden pekar åt samma håll. Allra tydligast är det<br />
runt de större städerna. Fler byggen delas upp i långa<br />
entreprenörskedjor. Arbeten som traditionellt gjorts<br />
av de stora bolagen som gipsväggar, inredningar med<br />
mera läggs ut på underentreprenörer. Till det kommer<br />
att bemanning blir allt vanligare och att enmansföretagare<br />
plockas in för sig eller i grupp.<br />
SAMTIDIGT VARNAR MÅNGA skyddsombud för att<br />
denna utveckling kan leda till fler olyckor.<br />
– Kanske är 75 procent av byggena här uppsplittrade.<br />
Ofta fungerar det inte, för att den som har<br />
samordningsansvaret inte kan hålla ihop säkerheten.<br />
Ansvarsområden faller mellan stolarna och varje företag<br />
ser bara till sin egen lilla del, säger Tomas Kullberg,<br />
regionalt skyddsombud på Byggettan i Stockholm.<br />
Med många aktörer blir det svårare att hålla koll på<br />
hur säkerheten sköts i alla led, vilket ställer enorma<br />
krav på den som har samordningsansvaret.<br />
Finn Örstavik är en av forskarna bakom en ny,<br />
norsk, rapport som slår fast att det blir stora säker-<br />
18 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
”VI STÄLLER<br />
KRAV PÅ<br />
SÄKERHET”<br />
Christian Wikström berättade ofta om problemen och den stora tidspressen på bygget vid<br />
Arenastaden i Solna.<br />
hetsrisker med uppsplittring. Också i Norge pågår<br />
samma utveckling som i Sverige. Där är byggena delade<br />
i många delar och anställnings- och arbetsvillkor<br />
skiljer mellan arbetarna.<br />
– Det leder till att säkerhetsarbetet blir mer omfattande,<br />
hela arbetssituationen blir oöversiktlig, ansvarsförhållandena<br />
blir oklara och hela arbetsmiljön<br />
sämre, säger Finn Örstavik.<br />
Detta, anser han, görs av ekonomiska skäl och för<br />
att företagen vill vara flexibla och snabbt kunna öka<br />
och minska arbetskraft. Men, samtidigt är medaljens<br />
baksida att det får negativa effekter på säkerhet och<br />
arbetsmiljö.<br />
MÅNGA MIL FRÅN FÄRI<strong>LA</strong> och Christians familj står<br />
Tomas Kullberg utanför arbetsplatsen där Christian<br />
dog. Flera stora huskroppar formar nya kontorshus.<br />
Vid olyckan stod Christian på tionde våningen i ett av<br />
husen till kontorsbygget. En kran hade precis lagt på<br />
en förtillverkad betongdel till trappan. Vittnen hörde<br />
att Christian skrek ”Nej”. Sedan rasade trappdelarna<br />
med dominoeffekt. Han föll 28 meter och hamnade<br />
delvis under rasmassor. Skadorna var så svåra att han<br />
sedan avled.<br />
Tomas Kullberg säger att han tyvärr inte är förvånad<br />
över att olyckan kunde hända.<br />
– Det var och är fortfarande inte tillräckligt uppstyrt<br />
på bygget. Då är det särskilt allvarligt om man<br />
inte lyssnar på varningssignaler från de anställda.<br />
Han har agerat på arbetsplatsen förra vintern då<br />
montörer saknade skydd och har reagerat över att det<br />
fanns hål i bjälklagen och att arbetsplatsen inte värmdes<br />
upp mitt i vintern. Cirka 200 personer arbetar här<br />
i dag. Totalentreprenör är Peab som har underentreprenörer<br />
i flera led. Enligt företaget kommer totalt<br />
drygt 200 entreprenörer att ha arbetat i projektet.<br />
n Enligt <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
kartläggning skedde 13<br />
av 21 dödsolyckor<br />
på<br />
underentreprenad<br />
(se nästa<br />
uppslag).<br />
Sveriges<br />
Byggindustrier<br />
anser Björn<br />
att mer<br />
Samuelson.<br />
riskfyllda arbeten kan vara<br />
orsak till olyckorna.<br />
– Underentreprenörer har<br />
ofta jobb som kan vara farliga,<br />
som till exempel installationsjobb.<br />
Ofta får de nog<br />
arbeta under förhållanden<br />
som är mer provisoriska,<br />
säger Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert<br />
på Sveriges<br />
Byggindustrier.<br />
Samtidigt, berättar han,<br />
är en större andel av byggnadsarbetarna<br />
anställda av<br />
underentreprenörer. Maria<br />
Johansson, arbetsmiljöchef<br />
på Peab, säger att företaget<br />
alltid tar ansvar för sina<br />
underentreprenörer, oavsett<br />
om Peab samordnar skyddet<br />
på hela arbetsplatsen<br />
eller inte.<br />
Men hur ska olyckorna<br />
minskas?<br />
– Vi ställer krav på<br />
underentreprenörernas säkerhetsarbete<br />
vid upphandlingar,<br />
kontrollerar att detta<br />
följs och de är till exempel<br />
med vid våra skyddsronder<br />
och genomgångar på<br />
arbetsplatsen, säger hon.<br />
Lars-Gunnar Larsson, arbetsmiljöchef<br />
på NCC, har<br />
letat mönster i olyckorna<br />
bland sina underentreprenörer,<br />
utan att lyckas.<br />
– Men vi ska hindra<br />
olyckor på våra arbetsplatser<br />
oavsett om det är egen<br />
eller extern personal. Det<br />
kan vi göra genom att bli<br />
ännu tydligare i kravställandet<br />
på kompetens och<br />
säkerhet hos dem vi anlitar<br />
och genom att bli bättre i<br />
våra uppföljningar.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 19
SÅ MÅNGA<br />
HAR DÖTT<br />
PÅ BYGGEN<br />
DE SENASTE<br />
TVÅ ÅREN<br />
n Övriga<br />
dödsolyckor.<br />
n Inhyrd<br />
egen<br />
företagare.<br />
1<br />
4<br />
7<br />
2010: 12 DÖDA<br />
n Arbetade<br />
hos underentreprenörer.<br />
n Anställd i<br />
bemanningsföretag.<br />
n Övriga<br />
dödsolyckor.<br />
– Här finns entreprenörer i minst tredje och fjärde<br />
led, säger Tomas Kullberg.<br />
Enligt Niclas Brantingson, pressansvarig på Peab,<br />
avvaktar man Arbetsmiljöverkets rapport om olyckan.<br />
– Det har funnits brister runt vissa saker, och då<br />
har man tagit tag i det och vidtagit åtgärder för att få<br />
en bättre arbetssituation, säger han.<br />
TOMAS KULLBERG säger att utvecklingen mot fler<br />
entreprenörer är densamma hos alla de stora byggföretagen<br />
Skanska och NCC och Peab och hos byggledningsföretag.<br />
Som exempel på andra dödsolyckor vid<br />
arbetsplatser med många entreprenörer nämner han<br />
olyckor i Kista och Liljeholmen i Stockholmsområdet.<br />
Christian Wikström var anställd av Betong &<br />
Smide. Företaget var anlitat för montaget och i sin<br />
tur en underentreprenör till Betongmästarna, som<br />
ansvarade för kontorshusets stomme.<br />
Två röda ljus brinner framför bilderna på Christian<br />
på köksbordet i Färila. Bittan Andersson glömmer<br />
aldrig dagen när hon måste kasta sig i en taxi och åka<br />
mot Stockholm. Vid orten Tönnebro i Söderhamn<br />
slutade vännerna att höra av sig med samtal och sms.<br />
– Då förstod jag att det var slut, säger hon.<br />
– Vi vill veta sanningen om Chrisses död, det får<br />
inte glömmas bort. Man trodde aldrig att detta kunde<br />
hända. Nu måste byggbranschen se till att det aldrig<br />
händer igen.<br />
Hon blickar ner mot fotot på sin son på gravstenen<br />
och på inskriptionen på stenen, en strof från hans<br />
favoritlåt: ”… the flame still burns” .<br />
Hans låga brinner fortfarande.<br />
Så här såg det ut efter raset där trappdelarna föll. Christian Wikström föll 28 meter och hamnade under<br />
rasmassorna. Han avled senare av skadorna. Vittnen hörde att Christian skrek ”Nej” just före fallet.<br />
ANSVARSFÖRDELNING<br />
Arbetsgivaren<br />
har ansvaret<br />
n Byggherren har ansvaret<br />
för samordningen<br />
av arbetsmiljön. Detta<br />
delegeras ofta till entreprenören.<br />
Denne kan<br />
i sin tur kräva säkerhet<br />
av underentreprenören<br />
när man skriver kontrakt.<br />
Arbetsgivaren har alltid<br />
det direkta ansvaret<br />
för säkerheten för sina<br />
anställda.<br />
20 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
1<br />
2<br />
6<br />
2011: 9 DÖDA<br />
n Arbetade<br />
hos underentreprenörer.<br />
n Anställd i<br />
bemanningsföretag.<br />
n Övriga<br />
dödsolyckor.<br />
6<br />
1 1<br />
13<br />
TOTALT: 21 DÖDA<br />
n Inhyrd<br />
egen<br />
företagare.<br />
n Arbetade<br />
hos underentreprenörer.<br />
DÖDSOLYCKORNA OFTA<br />
LÅNGT <strong>NER</strong> I BYGGKEDJAN<br />
Mer än hälften av dem, som dog i<br />
byggolyckor de senaste två åren,<br />
arbetade hos underentreprenörer.<br />
Åtta av 13 dog på arbetsplatser som<br />
leddes av något av de stora byggbolagen.<br />
Många som jobbar för underentreprenörer<br />
lever farligt på bygget. Av de 21 personer<br />
som dog i byggolyckor 2010–2011, arbetade<br />
13 hos underentreprenörer, visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
granskning. Ytterligare två<br />
var inhyrda eller inlånade av den som hade<br />
ansvaret för bygget. Sju var egna företagare.<br />
– Jag tror det finns en stor risk att det<br />
farliga jobbet på byggen läggs ut på underentreprenörer,<br />
säger Jan Swedberg, ansvarig<br />
för samordning av byggtillsyn inom Arbetsmiljöverket.<br />
MER ÄN HÄLFTEN AV DEM, 8 av 13, som<br />
dog i arbete hos underentreprenörer, jobbade<br />
på arbetsplatser under något av de största<br />
byggbolagen; NCC, Peab eller JM. I vissa fall<br />
var underentreprenörerna direkt anlitade<br />
av storföretagen, i andra fall var de anlitade<br />
av andra underentreprenörer i kedjan. Det<br />
rörde sig om sju olyckor med åtta dödsfall.<br />
Fyra personer dog i tre olyckor på NCC och<br />
tre omkom i olyckor på Peab-byggen. (En av<br />
dem var anställd av Peab men utlånad till en<br />
underentreprenör). JM hade en dödsolycka<br />
bland underentreprenörer. Men dödsfallen<br />
var färre bland dem som var direkt anställda<br />
i de stora bolagen. Två NCC-anställda dödades<br />
i byggolyckor under perioden.<br />
Jan Swedberg tycker att det är oroväckande<br />
med de många dödsfallen bland underentreprenörer,<br />
liksom Jens Bryner, handläggare<br />
för arbetsmiljö inom NCC:s centrala<br />
mb-grupp.<br />
– De svåra olyckorna och tillbuden inträffar<br />
oftast hos våra underentreprenörer och<br />
sidoentreprenörer och det har vi tagit upp<br />
med företaget.<br />
Han tycker att NCC måste ta ett större<br />
ansvar för sina underentreprenörer.<br />
– De får oftast en alldeles för dålig introduktion<br />
i säkerhet och arbetsmiljö när de<br />
kommer till våra arbetsplatser. Företaget<br />
kräver säkerhet, men kontrollerar inte<br />
tillräckligt att det efterlevs. Jag tycker vi ska<br />
ta underentreprenörernas anställda på lika<br />
En 20-årig brandskyddsmontör skadades<br />
så svårt att han senare avled vid byggandet<br />
av Kristianstads Arena. Den omkomne<br />
var anställd hos en underentreprenör på<br />
NCC:s bygge.<br />
stort allvar som våra egna, säger han.<br />
Framför allt vill han öka medvetenheten<br />
om säkerhet hos många underentreprenörer.<br />
Han tror att det kommer att bli allt vanligare<br />
att sälja ut jobb till underentreprenörer<br />
eller bemanning.<br />
– Men på vissa arbetsplatser, där NCC inte<br />
har egna anställda utan bara bemanning och<br />
underentreprenörer har vi inte tillträde till<br />
arbetsplatsen. Det vill vi ha för att säkerställa<br />
att jobbet blir säkert utfört.<br />
Tommi Hakala, mb-representant på Peab,<br />
vill också få rätt att ingripa på fler företag.<br />
– I dag har vi bara rätt att verka i det egna<br />
bolaget. Men jag skulle önska att vår fackliga<br />
skyddsorganisation även kunde hjälpa och<br />
stötta kolleger på företag längre ner i kedjan,<br />
säger han.<br />
MARGITE FRANSSON<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 21
LÖNEGRANSKNING<br />
Tjänar som<br />
46<br />
på ett<br />
bygge<br />
Skanskas vd Johan Karlström tjänar 46 gånger mer än en genomsnittlig<br />
byggnadsarbetare. Sverige är i dag ett av de länder där inkomstklyftorna<br />
växer mest.<br />
TEXT: PETER LEANDER FOTO: SKANSKA ILLUSTRATION: JOHAN FYRK, COLOURBOX<br />
”SVENSKA LÖ<strong>NER</strong> FÖLJER DEN INTERNATIONEL<strong>LA</strong> TRENDEN”<br />
SÅ GJORDE VI<br />
■ Vi har granskat vdlönerna<br />
på Sveriges<br />
största bygg- och vvsföretag<br />
under 2010.<br />
Alla inkomster avser<br />
taxerad förvärvsinkomst.<br />
2010 TJÄNADE SKANSKAS VD, Johan Karlström,<br />
14 800 000 kronor. Det är fyra miljoner kronor mer<br />
än vad han tjänade 2009. 2010 låg samtidigt medelårsinkomsten<br />
för en byggnadsarbetare på 319 000<br />
kronor. Johan Karlström tjänade alltså 46 gånger mer<br />
än den genomsnittlige byggnadsarbetaren. Näst mest<br />
tjänade NCC:s före detta vd Olle Ehrlén, som under<br />
2010 kammade in närmare tio miljoner kronor.<br />
Den som rent procentuellt tagit det största löneklivet<br />
är Infranords vd Niclas F Reinikainen. 2010 hade<br />
han en inkomst på 2 479 300, vilket är en ökning med<br />
103 procent jämfört med 2009. Detta, förklarar hans<br />
pressekreterare, beror på att Niclas F Reinikainen<br />
gick från en tjänst som divisionschef på det statligt<br />
ägda Banverket till att bli vd för Infranord.<br />
Mats Paulsson, numera före detta vd på Peab, var<br />
den vd som under 2010 hade störst kapitalinkomst -<br />
27,5 miljoner kronor. Även 2009 låg han i topp med<br />
23,5 miljoner kronor. Men den stora klyftan, mellan<br />
byggnadsarbetare och de mest välbetalda vd:arna, är<br />
inte på något sätt unik för byggsektorn.<br />
Enligt en granskning som LO-tidningen har gjort<br />
gick det förra året 32 industriarbetarlöner på en<br />
genomsnittlig vd-lön. Utvecklingen för storbolagens<br />
vd:ar har sedan början av 90-talet rusat i höjden. Då<br />
gick det omkring 20 industriarbetarlöner på en vd-lön.<br />
– Jag skulle inte vara förvånad om utvecklingen ser<br />
likadan ut inom byggsektorn, säger LO-ekonomen<br />
Torbjörn Hållö.<br />
HAN HÄNVISAR TILL en nypublicerad OECD-rapport<br />
där Sverige lyfts fram som ett av de länder där<br />
klassklyftorna växer mest. Detta beror på att Sveriges<br />
gränser öppnats mer mot resten av världen, som till<br />
exempel EU-inträdet.<br />
– En konsekvens har blivit att även svenska löner<br />
följt den rådande internationella trenden med ökade<br />
inkomstklyftor. De lägsta lönerna har pressats nedåt<br />
och de högsta har rusat uppåt, säger Torbjörn Hållö.<br />
Om du undrar vad Johan Karlström tycker om att<br />
han tjänar 46 gånger mer än en byggnadsarbetare,<br />
får du tyvärr fortsätta undra. Pressavdelningen på<br />
Skanska meddelar att Johan Karlström inte svarar på<br />
frågor om sin inkomst.<br />
22 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
Johan Karlströms inkomst<br />
=<br />
46 byggarbetares<br />
snittinkomst<br />
KARLSTRÖM, EHRLÉN OCH SKOGLUND I TOPP<br />
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSFÖRETAG<br />
Namn, företag Inkomst -10 Ändring (%) Kapitalinkomst (kr)<br />
Johan Karlström, Skanska 14 826 400 38 1 231 125<br />
Olle Ehrlén*, NCC 9 956 400 46,7 -<br />
Johan Skoglund, JM 6 507 500 31,9 20 442<br />
Anders Danielsson, Skanska Sv 4 473 500 22 44 809<br />
Mats Paulsson*, Peab 4 397 600 0,4 27 542 784<br />
Thomas Carlsson, NCC Sv 4 237 200 32,6 -<br />
Göran Landgren, NCC Roads 3 534 100 1,5 -<br />
P-O Wedin*, Svevia 3 123 200 1,7 211 500<br />
Per-Ingemar Persson, Veidekke 2 849 700 -2,9 67 864<br />
Niclas F Reinikainen, Infranord 2 479 300 103 -<br />
Mats O Paulsson*, Oden** 2 230 400 -71,9 962 069<br />
Robert Röder, Strukton Rail 1 469 000 8,8 -<br />
Magnus Jonasson*, Balfour Beatty Rail 1 761 100 -4,4 41 008<br />
VVS<br />
Torbjörn Torell*, Bravida 5 427 200 -9,6 4 012 853<br />
Håkan Bergkvist*, NVS Installation 4 548 200 16,7 5 095 737<br />
Fredrik Sederholm*, YIT Sverige 2 414 500 15,1 11 522<br />
Erling Pålsson, Sydtotal 1 470 600 -16,6 426 381<br />
ARB.GIVARORGANISATIO<strong>NER</strong>NA<br />
Namn, organisation Inkomst -10 Ändring Kapitalinkomst<br />
Bo Antoni*, BI 1 898 200 0,9 2 070 931<br />
Hampe Mobärg, ME 1 392 300 8,3 -<br />
Roine Kristiansson, VVS Företagen 1 385 500 0,7 -<br />
Thomas Dahlberg, PLR 785 200 26,4 14 837<br />
Per Sjöhult, GBF 782 200 -0,2 -<br />
*Har under 2011 slutat som vd. ** Har bytt namn till Strabag.<br />
UTVECKLINGEN JÄMFÖRT MED VD-LÖ<strong>NER</strong>NA<br />
46<br />
29<br />
34<br />
2008 2009<br />
2010<br />
■ Så många byggarbetarlöner gick det på den högsta vd-lönen i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
granskning av VD-lönerna.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 23
TRÄNING EFTER NYÅR<br />
Hur gick det med nyårslöftet om<br />
träningen?<br />
Många är fyllda av energi första<br />
träningsdagarna, men sedan<br />
stannar löpbanden ett efter ett.<br />
Idrottspsykologen Johan Plates<br />
bästa tips: Skryt om din träning!<br />
TEXT: CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON FOTO: JOHAN FYRK, COLOURBOX<br />
EXPERTENS TIPS FÖR ATT FIXA NYÅRSLÖFTET<br />
DET ÄR<br />
trångt i landets<br />
träningslokaler<br />
dagarna efter årsskiftet.<br />
Träningsivern är stor och det<br />
konsumeras årskort och energidrycker<br />
i massor. Men ganska snabbt<br />
tunnas leden ut och efter några veckor<br />
återgår allt till det normala. Samma personer<br />
som tränade hela förra året fortsätter, medan<br />
de andra faller ifrån, som vanligt.<br />
Johan Plate är en av landets främsta idrottspsykologer<br />
och har arbetet med många av landets<br />
sportstjärnor. Han har några grundläggande<br />
knep som förbättrar oddsen för att den som<br />
börjar träna verkligen orkar fortsätta. De två<br />
viktigaste handlar om att göra det offentligt, då<br />
blir det svårare att smita undan.<br />
– Det är väldigt bra att berätta för omgivningen<br />
att man börjat träna. Då blir det en<br />
social kontroll och därmed en liten press<br />
som gör att många går och tränar även fast<br />
de känner ett visst motstånd.<br />
DET ANDRA KNEPET där omgivningen<br />
utnyttjas handlar om att börja<br />
träna tillsammans med andra, till<br />
exempel innebandy eller badminton<br />
med jobbarkompisar.<br />
– Det är samma drivkraft<br />
som ligger bakom. Är man<br />
med i ett sammanhang är<br />
Vår reporter Peter Leander basunerar här ut för<br />
det svårare att komma<br />
alla läsare att han har kommit i gång med träningen.<br />
undan. Det är lite<br />
Mejla honom gärna om några veckor och kolla om<br />
snack om ”match-<br />
han håller löftet: p.l@byggnadsarbetaren.se.<br />
erna” och det gör<br />
det roligare att motionera, säger Johan Plate.<br />
Ett annat sätt att få motivation för att träna längre<br />
än en vecka är att ha tydliga mål. Det kan handla om<br />
att siktet är inställt på ett speciellt lopp eller att gå ner<br />
ett visst antal kilo. Med målstyrd träning är det viktigt<br />
med delmål och belöningar. För det första gäller att<br />
sätta ett slutmål som är realistiskt. Sedan är det viktigt<br />
med delmål på vägen.<br />
– Om en person bestämmer sig för att gå ner tio kilo<br />
kan det vara lämpligt att göra det under ett år. Det blir<br />
ett kilo per månad förutom två ”frimånader” på sommaren<br />
då det kan vara gott med lite kött från grillen.<br />
BELÖNINGAR SKA DE<strong>LA</strong>S UT när varje delmål uppnås.<br />
Johan Plate tycker att det kan vara lämpligt att unna sig<br />
något extra, kanske en weekendresa med sin käresta.<br />
Förr i tiden var kroppsarbete vanligare och kvällarna<br />
blev en tid för återhämtning. Även i dag är många trötta<br />
efter jobbet efter åtta timmar på kontoret utan rörelser.<br />
Att sätta sig framför TV:n och koppla av är många<br />
gånger mer lockande än att packa träningsväskan.<br />
– En liten siesta på 15–20 minuter efter jobbet är<br />
inte fel. Inte längre, men för hjärnan motsvarar det tre<br />
timmars nattsömn. Sedan är det betydligt lättare att<br />
komma i väg, säger Johan Plate.<br />
För den som ändå vill ”fuska” lite med träningen<br />
en dag så tycker han att det ibland kan räcka med att<br />
man går till jobbet eller kliver av bussen någon station<br />
tidigare. Det ersätter inte träningen, men bidrar<br />
till att ändå hålla kroppen igång. Och det är viktigt.<br />
– Kroppen är det största motståndaren när<br />
träningen börjar, men det gäller bara i början av träningsperioden.<br />
Efter ett par månader så säger kroppen<br />
i stället att den vill träna – träningen blir ett behov.<br />
Det är den tröskeln som är så svår att komma över, men<br />
väl där så går det lättare.<br />
24 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
Klipp ut och spara!<br />
Johan Plates<br />
tips för att<br />
fortsätta träna<br />
6 fortsätta träna<br />
SÄG TILL AL<strong>LA</strong><br />
ATT DU ÄR I GÅNG<br />
■ Tala om för hela världen att<br />
du börjar träna. Då ökar den<br />
sociala kontrollen och vännerna<br />
frågar hur det går<br />
KÄMPA PÅ–<br />
DET VÄNDER<br />
■ Håll ut ! Efter ett par månader<br />
vänder det. Endorfinerna<br />
som bildas under träningen<br />
kommer att leda till att kroppen<br />
skriker efter mer träning.<br />
TRÄNA<br />
I GRUPP<br />
■ Börja<br />
gärna röra<br />
på dig tillsammans<br />
med andra.<br />
Då blir det<br />
svårare<br />
att smita<br />
undan även<br />
under dagar<br />
då träningslusten<br />
är<br />
låg.<br />
SE UPP FÖR<br />
TV:N – DIN<br />
VÄRSTA<br />
FIENDE<br />
■ Den som vill<br />
döda träningslusten<br />
ska sätta sig<br />
och se på TV. Den<br />
som hamnar i soffan<br />
har en tendens<br />
att bli kvar där hela<br />
kvällen<br />
BELÖNA DIG SJÄLV<br />
MED EN OXFILÉ<br />
■ Sätt upp tydliga<br />
mål och delmål som<br />
är möjliga att uppnå<br />
och var frikostig<br />
med belöningar.<br />
Varför inte lite oxfilé<br />
när första kilot är<br />
borta?<br />
TA EN TUPPLUR – OCH PIGGNA TILL IGEN<br />
■ Ta en tupplur på 15–20 minuter efter jobbet. Hjärnan piggnar till<br />
och då brukar lusten och orken att träna komma.<br />
NÄTFRÅGAN<br />
Fortsätter du<br />
träna efter<br />
midsommar?<br />
www.byggnads<br />
arbetaren.se<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 25
EN DAG MED EN G<strong>LA</strong>SARBETARE<br />
G<strong>LA</strong>SK<strong>LA</strong>R<br />
G<strong>LA</strong>S<br />
från morgon<br />
till kväll<br />
Michael Andrén byter ut en ruta i råglas på Gamla Orangeriet vid Frescatiområdet.<br />
Plåtslagare hade råkat spräcka glaset under takarbete.<br />
26 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
G<strong>LA</strong>SARBETAREN MICHAEL ANDRÉN GÖR UTRYCKNINGAR VARJE DAG<br />
Snabba jobb över hela Storstockholm, på upp till tio olika ställen om dagen.<br />
Det är ingen ovanlighet för glasarbetarna Michael Andrén och Anders<br />
Holmene.<br />
– Man vet aldrig i förväg vad som ska hända under dagen. Men det är ju det<br />
som är kul, säger Michael.<br />
TEXT: TOMMY HARNESK FOTO: ANNA-LENA MATTSSON<br />
DET ÄR TIDIG MÅNDAGSMORGON och dagens<br />
första uppdrag delas ut hos Nybergs Glas & Metall i<br />
Farsta i södra Stockholm. För Michael Andrén och<br />
Anders Holmene blir det först en trasig fönsterruta<br />
inne i stan, och därefter ett takjobb i Frescatiområdet<br />
ute på Djurgården.<br />
Men medan de lastar bilen med material och redskap<br />
förklarar Michael att det inte alls är säkert att<br />
det verkligen blir dessa båda jobb som går först:<br />
– Alla jobb kan avblåsas om det dyker upp något<br />
mer brådskande, särskilt om det innebär<br />
fara för annans liv, som det heter.<br />
DET KAN EXEMPELVIS betyda trasiga<br />
rutor inom räckhåll för barn, eller där<br />
det finns risk att förbipasserande<br />
skadas av nedfallande glas.<br />
– Sådana grejer går före allt<br />
annat. Så vi har en ungefärlig<br />
rutt, men hur det faktiskt blir<br />
är för tidigt att säga, sammanfattar<br />
Michael.<br />
Morgonens första<br />
uppdrag återfinns i<br />
en hemslöjdsförenings lokaler bakom Sabbatsbergs<br />
kyrka, och är snabbt avklarat. Fönsterramen tas ner,<br />
den trasiga innerrutan plockas ur, och gammalt kitt<br />
knackas bort med hammare och stämjärn. Därefter<br />
skär Michael till en ny ruta efter fönsterramens mått,<br />
och knäcker elegant glaset i snittet efter glasskäraren.<br />
TILLSKÄRNINGEN SER ENKEL UT, men är i själva<br />
verket ganska knepig så här års.<br />
– Glaset blir känsligare i minusgrader, det kan lätt<br />
brytas åt ett annat håll än där man skurit. Och när det<br />
är för varmt och rutan legat exponerad för solljuset,<br />
då kan den bara falla i bitar i händerna när man lyfter<br />
den. Vår och höst är egentligen<br />
de bästa årstiderna för att<br />
hålla på med glas, säger<br />
Michael.<br />
Den nya rutan fästs<br />
med stiftmaskin och<br />
fogspruta innan det<br />
bär i väg mot Frescati,<br />
där plåtslagare<br />
råkat spräcka en<br />
ruta i glastaket till<br />
ett växthus.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 27
Michael Andrén och Anders Holmene får veta att de inte behöver använda medtaget glas<br />
på Gamla orangeriet. Reservglas finns nämligen i en intilligande byggnad.<br />
Michael Andrén jobbar med överkroppen hängande ut genom takfönstret.<br />
Michael syns genom de rutor som han och Anders har med sig i<br />
G<strong>LA</strong>SARBETARE ...<br />
... TJÄNAR: Lönesnittet<br />
ligger mellan 150 och 155<br />
kronor i timmen. Ingångslönen<br />
är 133 kronor i timmen.<br />
... HAR SÅDAN UTBILD-<br />
NING: De vanligaste vägarna<br />
till yrket är lärlingsanställning<br />
hos företag, eller<br />
tvåårig gymnasieutbildning<br />
med praktikdel. Båda vägarna<br />
omfattar totalt 5 500<br />
utbildningstimmar.<br />
Uppflugna på trappstegar konstaterar Michael<br />
och Anders att rutan är satt med instick så att det nya<br />
glaset måste skjutas in från sidan, samtidigt som glastaket<br />
inte håller att gå på. Alltså måste Michael jobba<br />
med överkroppen hängande ut genom ett takfönster<br />
och hissa ner den spräckta rutan till Anders nedanför.<br />
– DET GÄLLER ATT MAN litar på den man jobbar<br />
med. Man vill veta att han inte släpper för tidigt eller<br />
börjar slita och dra när man inte är i synk, då kan man<br />
skära sig. Det har blivit några stygn i händerna genom<br />
åren, men inget allvarligare – peppar, peppar, säger<br />
Michael.<br />
Även detta jobb hör till de enklare. Betydligt<br />
slitigare uppdrag är vanliga i yrket, som faktiskt blivit<br />
tyngre på senare år. Dagens krav på energibesparing<br />
och ljudisolering har medfört att nya fönsterrutor<br />
oftast är dubbelt så tjocka som de äldre.<br />
– ANDRA JOBB I BYGGBRANSCHEN har ju många<br />
gånger blivit lättare, de har kapat ner gipsskivorna,<br />
fått bättre lyftanordningar och så vidare. Men här blir<br />
det bara tyngre och tyngre, säger Michael men tillägger<br />
att jobbet samtidigt blivit roligare:<br />
– Förr var det väl i princip bara fönster som var<br />
gjorda av glas, men i dag är det duschkabiner, glastak,<br />
man använder glas i stället för kakel, det kommer nytt<br />
hela tiden. Man blir aldrig fullärd.<br />
28 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
EN ARBETSDAG<br />
I STOCKHOLM FÖR<br />
G<strong>LA</strong>SARBETARNA<br />
1. UTGÅNGSPUNKTEN, FARSTA: Här får Micke Andrén dagens uppdrag av Johnny Bäckström, arbetsledare<br />
för glas på Nybergs.<br />
2. FÖRSTA JOBBET: Byter ut en innerruta i en hemslöjdsförenings lokaler intill Sabbatsbergs kyrka. Trots<br />
kylan, som gör glaset känsligare, lyckas Michael skära till en ny ruta efter fönsterramens mått.<br />
3. ANDRA JOBBET: Gör ett komplicerat glasbyte i Gamla orangeriet i Frescatiområdet.<br />
4. TREDJE JOBBET: Får avboka alla andra jobb och ägna resten av dagen åt att fixa en tjock, spräckt, fyrglasruta<br />
i Vällingby Centrum.<br />
ett stående skåp i bilen.<br />
När jobbet nästan är klart ringer telefonen: Ett<br />
butiksfönster är insparkat i Vällingby. Det betyder<br />
att Michael och Anders vet var de ska härnäst – och<br />
att den planerade lunchen måste skjutas fram en<br />
stund.<br />
– Det är svårt att ha en lunchdejt i det här jobbet,<br />
säger Michael med ett snett leende.<br />
PÅ VÄG MOT VÄLLINGBY framkommer det att<br />
glasarbetarnas lön inte höjts i takt med att jobbet<br />
blivit tyngre – ingångslönen är blygsamma 133 kronor<br />
i timmen enligt avtalet.<br />
– Vi ligger rätt långt ner jämfört med övriga<br />
byggbranschen, och jag fattar inte varför. Vi är ju<br />
ändå problemlösare och ska kunna rätt mycket, säger<br />
Anders.<br />
Utanför en galleria i Vällingby Centrum inser Michael<br />
och Anders snart att övriga jobb måste avbokas –<br />
detta är ett sådant uppdrag som innebär fara för annan,<br />
och som tar resten av dagen i anspråk. En tjock fyrglasruta<br />
på säkert tre kvadratmeter liknar en stor böljande<br />
spindelväv av sprickor, och buktar sig ut mot gallerians<br />
entré där fotgängare passerar i en strid ström.<br />
– Det här blir special, special, konstaterar Michael,<br />
och börjar överlägga med Anders: Vi måste ringa och<br />
meddela att det drar ut på tiden, kanske få hit en kille<br />
till, eventuellt ringa efter en fogbil, skaffa plyfaskivor<br />
och reglar …<br />
G<strong>LA</strong>SARBETARE ...<br />
... ÄR SÅ MÅNGA: Ungefär<br />
1 000 glasarbetare anslutna<br />
till Byggnads. Ett fåtal är<br />
kvinnor.<br />
... HAR DESSA FRAMTIDS-<br />
UTSIKTER: Arbetsförmedlingen<br />
beräknar att efterfrågan<br />
på glasarbetare kommer att<br />
öka de närmaste åren, eftersom<br />
byte av fönsterglas blivit<br />
alltmer uppmärksammat i<br />
jakten på energibesparingar.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 29
GW OCH K<strong>LA</strong>SSRESAN<br />
”Jag hjälpte till<br />
Leif är fem år när hans pappa tar med honom<br />
till läroverket. ”Här ska du gå i skolan när<br />
du ska bli ingenjör.” Men Leif GW Persson<br />
blir varken ingenjör eller byggjobbare, utan<br />
Sveriges mest folkkäre kriminolog. Här<br />
berättar han om klassresan och vad den<br />
har kostat.<br />
TEXT: MARIA PERSSON FOTO: ANDERS WARNE,<br />
ALBERT BONNIERS FÖR<strong>LA</strong>G, COLOURBOX, TV3<br />
Leif GW Perssons pappa Gustav jobbade med<br />
att bygga Stockholms tunnelbana. Gustav blev<br />
svårt skadad under arbetet.<br />
Patroner blandat med<br />
kontorsmaterial. Jakt har<br />
alltid varit viktigt för Leif.<br />
Redan när han började<br />
skolan hade han varit<br />
med sin pappa på älgjakt<br />
flera gånger.<br />
PATRIK 45, MALIN 42, H edda 37, Julia 30, Klara<br />
27 och August 25. De är alla Leif GW Perssons barn.<br />
Utöver det finns också sex barnbarn. Från lilla Elinor<br />
på drygt ett år till Astrid som precis har fyllt 20. De<br />
är viktiga för Leif. Han har kontakt med dem nästan<br />
dagligen och försöker träffa dem så ofta han kan. Så<br />
har det inte alltid varit. I perioder har han varit en frånvarande<br />
pappa. I en annan tid, i en annan klass fanns<br />
Leifs egen pappa, byggnadsarbetaren Gustav Persson,<br />
skyddsombud och medlem i Byggnadsarbetareförbundet.<br />
Med händer som ständigt ville göra något.<br />
– Han ville aldrig lägga ner spaden eller hammaren<br />
eller vad han nu höll i för tillfället.<br />
Pappans händer var stora, så stora att den klackring<br />
han bar, och som är en av de få saker Leif har<br />
kvar efter honom, inte passar på något av Leifs<br />
fingrar. Han bär den i stället närmare hjärtat i en<br />
kedja runt halsen. Leif GW Perssons senaste bok,<br />
självbiografin ”Gustavs grabb”, är en hyllning till en<br />
närvarande och kärleksfull pappa, en motpol till den<br />
hypokondriska och manipulativa mamman.<br />
LEIF FICK OFTA VARA med pappa Gustav på jobbet.<br />
Hemma fanns mamma som var ”sjuk” och inte kunde<br />
ta hand om sonen.<br />
– Jag fick hjälpa till med att langa fram spik och<br />
tumstockar. Jag åkte ångvält. Lunch åt vi redan<br />
klockan 9 från bleckmatlådan som stått i värmeskåpet.<br />
Allt var kolossalt spännande och jag hade inga<br />
30 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
att langa spik”<br />
Leif GW Persson i sin<br />
arbetslägenhet i Stockholm.<br />
Författaren och<br />
kriminologen berättar<br />
att hans största<br />
inkomst kommer från<br />
skrivandet. ”Men jag<br />
gör ändå 1 500 timmar<br />
om året för polisen och<br />
det kommer jag att<br />
sakna”, säger den<br />
blivande pensionären.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 31
GW OCH K<strong>LA</strong>SSRESAN<br />
Leif GW Persson kallades<br />
för professor Wille<br />
Vingmutter när han<br />
började i folkskolan.<br />
Han hade utstående<br />
öron och var den ende<br />
som kunde läsa.<br />
GW:S LIV – FRÅN<br />
VINGMUTTER TILL<br />
ETT TREDJE<br />
GIFTERMÅL<br />
tankar på mamma som låg hemma och höll på att dö.<br />
Mamman mådde dessutom nästan alltid bättre när<br />
Leif och pappan kom hem framåt kvällen.<br />
När Leif var 11 år hände något som förändrade<br />
hans liv. Året var 1956 och Gustav Persson byggde<br />
tunnelbana i Stockholm. En kort stund tog han av sig<br />
hjälmen för att stryka svetten ur pannan och träffades<br />
av en 30 kilo tung sprängsten i huvudet. När Leif kom<br />
hem från skolan låg pappans arbetskläder som ett<br />
blodigt bylte på tamburgolvet och världen rasar.<br />
Mirakulöst överlevde pappan, men han var allvarligt<br />
skadad och låg på sjukhus i ett halvår.<br />
– Han var förändrad. Skakig och hade neurologiska<br />
skador. Han sjönk ihop fysiskt. Men de stora händerna<br />
gick det inte att göra något åt. Han såg ut som en mager<br />
krabba. För första gången höjde han rösten åt mig.<br />
LEIFS <strong>PAPPA</strong> VAR ÄNDÅ tillbaka i jobbet redan mindre<br />
än ett år efter olyckan.<br />
– Efter tre år var han sig lik. Men egentligen skulle<br />
han inte ha gått tillbaka till jobbet så snabbt.<br />
Inte ens före olyckan var det aktuellt att Leif skulle<br />
gå i sin pappas fotspår. Leif skulle i stället ”kostas på”,<br />
pappa Gustav ville att han skulle bli ingenjör. På jobbet<br />
fanns ”ingenjörn” och ingenjör, det var det finaste<br />
man kunde bli.<br />
– Säkert hade han någon epa-examen. Själv tyckte<br />
jag att han var en liten skinntorr figur i fluga och inget<br />
jag ville bli, säger Leif, som själv inte är liten vare sig i<br />
omfång eller i ord.<br />
Nej, tidigt vaknade i stället intresset för detektivarbetet.<br />
I självbiografin berättar Leif om hur han en<br />
gång blev vittne till en man som rusar ner i trapphuset<br />
klädd i hatt och lång rock. Väl ute på gatan, dit Leif<br />
skuggat honom, hoppar mannen in i en svart Citroën.<br />
Senare visade det sig att han antastat en liten flicka<br />
uppe på vinden. Men det blev aldrig polissak. Registreringsnumret<br />
som Leif antecknat var nämligen identiskt<br />
med en kommissaries registreringsskylt upplyste<br />
en kvinna vid polisen Leif om. Och det var liksom<br />
omöjligt. Kommissarien hade dessutom varit på sitt<br />
kontor kunde flera av kollegerna intyga.<br />
Kanske var det detta rättsövergrepp som ledde Leif<br />
in på en lång bana av brottslösande.<br />
– Det är min livsnerv när jag kommit på hur ett<br />
brott har begåtts. Men det är inte så att jag får ståfräs<br />
av ett färskt lik.<br />
I vår när han fyllt 67 år slutar han på Rikspolisstyrelsen.<br />
Något han inte verkar se fram emot.<br />
– Det är egentligen böckerna jag tjänar pengar på, 95<br />
procent kommer därifrån, men jag gör ändå 1 500 timmar<br />
om året för polisen och det kommer jag att sakna.<br />
Han har inget emot att prata om hur mycket pengar<br />
han har i dag och erkänner att pengar var en drivkraft<br />
från början.<br />
1950 Pappan visar honom<br />
läroverket: ”Här ska du gå<br />
när du ska bli ingenjör”.<br />
1952 Börjar folkskolan och får öknamnet professor Wille<br />
Vingmutter, professor eftersom han är den ende i klassen<br />
som kan läsa och vingmutter på grund av öronen.<br />
1962–63 Sommarjobbar<br />
i byggsvängen<br />
med pappa Gustav.<br />
1965 Börjar studera<br />
vid Stockholms<br />
universitet.<br />
1940 1950 1960 1970<br />
1945 Föds den<br />
12 mars på<br />
Allmänna<br />
BB i Stockholm.<br />
1956 Börjar i realskolan,<br />
samma år skadas pappan<br />
allvarligt i en sprängolycka<br />
i sitt arbete med att bygga<br />
Stockholms tunnelbana.<br />
1960 Blir av med oskulden,<br />
inleder en brottslig karriär<br />
genom att sälja vidare smuggelcigaretter<br />
och sprit samt<br />
börjar gymnasiet.<br />
1967 Blir<br />
expert och<br />
rådgivare på<br />
Rikspolisstyrelsen.<br />
32 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
– Barnen tycker att jag är jävligt konstig. De är<br />
överklassbarn och tycker inte att man ska prata om<br />
pengar. För oss som en gång har varit med om att inte<br />
ha några är det annorlunda. Det tar en generation att<br />
byta klass vet du.<br />
HAN HAR <strong>ALDRIG</strong> VARIT RÄDD för att säga vad han<br />
tycker. Som liten uppfattades han som stökig när han<br />
käftade emot, som vuxen som bufflig.<br />
– Hade jag jobbat på utrikesdepartementet hade<br />
det väl varit världskrig vid det här laget.<br />
Hans nuvarande fru påstår att många är rädda för<br />
honom och en av döttrarna säger att han är en person<br />
som andra människor förhåller sig till.<br />
”Barnen är överklassbarn och tycker<br />
inte att man ska prata om pengar. För<br />
oss som en gång har varit med om att<br />
inte ha några är det annorlunda. Det<br />
tar en generation att byta klass”.<br />
LEIF GW PERSSON<br />
Hälsan säger han att han misskött under många år.<br />
Varje år i maj när han besöker sin läkare på Sophiahemmet<br />
i Stockholm får han frågan om han dricker.<br />
Leif svarar nej, men skulle kunna lägga till ”inte just<br />
nu”. Han delar nämligen upp sitt liv i ett första nyktert<br />
halvår och sen ett avslutande onyktert. Att han tidigare<br />
alltid undvikit sjukvården tror han beror på mamman.<br />
– Jag var så trött på hennes ständiga kältande om<br />
sjukdomar och döden.<br />
Förhållandet till mamman är komplicerat. Han<br />
ville inte skriva boken medan mamman levde.<br />
– Mamma trodde inte på ett liv efter detta, men<br />
hon hade så ofta fel så kanske hon ändå kan läsa boken<br />
och då får det väl vara så.<br />
3<br />
RÖSTER<br />
OM GW<br />
Camilla Kvartoft,<br />
programledare<br />
”Veckans<br />
brott”:<br />
– Det händer<br />
att människor<br />
springer ikapp<br />
mig på gatan och<br />
vill att jag ska hälsa<br />
honom att de läst någon av<br />
hans böcker. Han är en ganska<br />
bestämd person, men det<br />
är kul att han vet vad han vill.<br />
Malin Persson-<br />
Giolito, dotter<br />
och jurist och<br />
handläggare<br />
på EU-kommissionen:<br />
– När pappa är<br />
på det humöret är<br />
han en av de mest generösa<br />
och underhållande människor<br />
jag känner. När han inte är<br />
på det humöret är han ganska<br />
exakt precis motsatsen.<br />
Bengt Svenson,<br />
rikspolischef<br />
– Leif är en väldigt<br />
bra medarbetare.<br />
Han<br />
gör inte alltid<br />
det väntade,<br />
utan har lösningar<br />
på problem som inte ligger<br />
närmast till hands. Jag kommer<br />
att sakna diskussionerna<br />
med honom och hoppas<br />
verkligen att han fortsätter<br />
marknadsföra svensk polis.<br />
1977 Hamnar i kläm i Geijeraffären: Sparkas<br />
från sitt jobb på Rikspolisstyrelsen efter att<br />
han utpekats som Dagens Nyheters källa.<br />
2003 Gifter sig för tredje<br />
(och sista) gången, frun<br />
heter Kim.<br />
2004 Drabbas av en blodpropp<br />
i huvudet på trettondagsafton.<br />
1980 1990<br />
2000 2010<br />
1980<br />
Lägger<br />
fram sin<br />
doktorsavhandling.<br />
1991 Utnämns till professor<br />
i ”kriminologi med särskild<br />
inriktning på polisiära<br />
metoder och problem” vid<br />
Rikspolisstyrelsen.<br />
1998 Är med<br />
i tv-programmet<br />
”Efterlyst”<br />
för första<br />
gången.<br />
2011 Ger ut<br />
självbiografin<br />
”Gustavs grabb”<br />
om sitt liv.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 33
Så TEST funkar det LIMTRÄBALKAR<br />
Så blir limträbalkarna från Töreboda<br />
STARKARE<br />
I Töreboda tillverkar Moelven limträbalkar<br />
enligt löpandebandprincipen. Datorer styr<br />
den komplicerade proceduren men i grunden<br />
är allt rätt enkelt – plank hyvlas och limmas<br />
ihop. Följ hela processen här intill.<br />
1<br />
2<br />
TEXT: CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON FOTO: CENNETH NIK<strong>LA</strong>SSON, MOELVEN<br />
UNDER DE SENASTE TJUGO åren<br />
har det blivit allt vanligare med limträbalkar,<br />
men tekniken är gammal<br />
och fanns redan för över 100 år sedan.<br />
En av de första kända byggnaderna i<br />
landet som fick limträbalkar är Stockholms<br />
central där de monterades 1925.<br />
Men det var först långt senare som<br />
limträbalkarna slog igenom på bred<br />
front.<br />
I dag används de ofta i konstruktionen<br />
i olika typer av sporthallar,<br />
men även hemma i villor – för avväxling<br />
– i takt med att det blivit alltmer<br />
modernt att riva väggar för att skapa<br />
öppna ytor. I förhållande till sin vikt<br />
är limträ starkare än stål och betong.<br />
Träet står även bättre emot en brand<br />
än stål då det tar lång tid för elden att<br />
jobba sig igenom limträet.<br />
I TÖREBODA HAR Moelven tillverkat<br />
limträ sedan 1919 och nu har de byggt<br />
en helt ny monteringshall. Där skickas<br />
beställningar från kalkylavdelningen<br />
på kontoret ner till datorn i hallen där<br />
plankor från sågverket sätts ihop till<br />
limträbalkar. Och virket som gäller är<br />
gran då de har en högre och jämnare<br />
kvalitet jämfört med fura.<br />
■ När virket kommer från sågen är det märkt med ettor<br />
och tvåor. Ettorna är av bättre kvalitet och tvåorna något<br />
sämre. De kommer sedan att placeras på olika platser<br />
i limträbalken för att tillräcklig hållfasthet ska uppnås.<br />
En enkel jämförelse är I-balkar av stål. De är förstärkta i<br />
toppen och botten. Samma sak gäller för limträbalkar –<br />
högre kvalitet på virket i toppen och botten och däremellan<br />
räcker det med något sämre klassat virke.<br />
Virket sorteras och märks<br />
5<br />
Dras ihop<br />
med tvingar<br />
■ Lamellerna<br />
är nu limmade,<br />
med flatsidorna<br />
mot varandra,<br />
och ihopdragna<br />
med tvingar. Om<br />
det ska vara en<br />
båge på limträ-<br />
balken flyttas de<br />
blå järnbalkarna<br />
till vänster i<br />
bilden ut så att<br />
limträbalkens<br />
båge formas<br />
efter beställningen.<br />
6<br />
■<br />
Här ligger flera limträbalkar i press i väntan på att<br />
limmet ska torka. Det går även att se att maskinen sorterat<br />
ettor och tvåor rätt. Ettorna med högre kvalitet är<br />
blåfärgade och de ligger helt riktigt längst ut på sidorna i<br />
limträbalken.<br />
Torkar under press<br />
7<br />
34 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
FLER<br />
ARTIK<strong>LA</strong>R<br />
PÅ NÄTET<br />
www.byggnadsarbetaren.se ● Citybanan ● Rotavdraget ● Hybridmotor ● Glögg ● Om du blir arbetslös ● Tyst asfalt<br />
ÄN STÅLPlanken<br />
2<br />
■ Innan virket är klart för att sättas<br />
ihop till en limträbalk fingerskarvas/<br />
kapas de till rätt längder. I samma<br />
veva görs det ytterligare en kvalitetskontroll.<br />
Det får till exempel inte vara kvistar för nära<br />
ändarna. På bilden är virket upplagt i väntan<br />
på att matas in i maskinen.<br />
Kapning och kontroll<br />
av kvaliteten<br />
■ Planken – lamellerna – som är<br />
av gran hyvlas på flatsidorna och<br />
placeras i ett upplag i väntan på<br />
att monteras ihop till limträbalkar. De ligger<br />
i staplar med längder anpassade för att<br />
passa till nästa limträbalk som ska sättas<br />
ihop. Lamellerna har i detta läge en något<br />
större dimension än vad de kommer att ha<br />
när limträbalken är färdig. Orsaken är att<br />
limträbalken i ett senare skede ska hyvlas<br />
till exakta mått.<br />
3<br />
Ändarna sätts ihop<br />
– under övervakning<br />
4<br />
■ Här har virket gått igenom kvalitetskontrollen<br />
och är på väg ner till maskinen där<br />
ändarna sys ihop. Hela processen övervakas<br />
av två personer och hela anläggningen, som<br />
styrs av ett avancerat datasystem, håller<br />
reda på vilka längder som kapas till och om<br />
det handlar om ettor eller tvåor.<br />
Hyvling och sortering<br />
7 8 9<br />
■ Limträbalkar som inte är formade<br />
efter en konstant båge, utan har<br />
mer kantig form tillverkas genom att<br />
lamellerna läggs i ett trappmönster som bilden<br />
visar. När limmet sedan torkat sågas den slutliga<br />
formen ut.<br />
Läggs i trappmönster<br />
Klart!<br />
■ Så här ser det ut i Strandbjörkshallen<br />
i Växjö. Ett typiskt exempel<br />
på där det ofta används limträbalkar.<br />
■ När limträbalken har<br />
hyvlats och kapats till<br />
exakta mått plastas den in<br />
och fraktas till beställaren<br />
för montering.<br />
På plats!<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 35
TÄVLING<br />
NÅGOT ATT BITA I ...<br />
Hitta bitarna och<br />
vinn fina priser<br />
1 2<br />
3 4<br />
SIDA:<br />
SIDA:<br />
SIDA:<br />
SIDA:<br />
5 6<br />
7 8<br />
SIDA:<br />
SIDA:<br />
SIDA:<br />
SIDA:<br />
■ I bildrutorna ovan har vi ”klippt ut” delar av sidorna i detta nummer av <strong>Byggnadsarbetaren</strong>. Din uppgift blir nu att klura ut från vilka sidor de<br />
klippts ut. Fyll i rutorna ovan och skicka in denna sida till <strong>Byggnadsarbetaren</strong>, 106 32 Stockholm. Märk kuvertet ”Tävling nr 1”. Eller e-posta svaren<br />
till k.c@byggnadsarbetaren.se. Skriv ”Tävling nr 1” i ämnesraden. Vi lottar ut fem prispaket. Senast den 30 januari vill vi ha ditt bidrag.<br />
NAMN:<br />
ADRESS:<br />
STORLEK:<br />
Priserna:<br />
1<br />
FLEECE-<br />
JACKA FRÅN<br />
SNICKERS<br />
WORKWEAR<br />
2<br />
50-PACK HANT-<br />
VERKSKNIVAR<br />
FRÅN<br />
HULTAFORS<br />
Tävlingen<br />
sponsras av:<br />
3 4<br />
UNDER-<br />
STÄLL FRÅN<br />
SNICKERS<br />
WORKWEAR<br />
5 YXA<br />
SNICKERS<br />
HANT-<br />
VERKAR-<br />
JEANS<br />
HULTA-<br />
FORS<br />
FRILUFTS-<br />
YXA<br />
36 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
TEST Grejer&grepp<br />
Kjäll får form på väggen<br />
En distanshylsa är nyckeln till<br />
ett nytt sätt att gjuta väggar.<br />
Distanserna gjuts in i formen<br />
som byggs av cementförstärkta<br />
spånskivor. Resultatet blir<br />
släta väggar som kräver<br />
ytterst lite efterarbete.<br />
KENNETH PETTERSON<br />
Vid traditionell väggjutning används<br />
en form som transporteras till byggplatsen<br />
i delar. Först reses den ena<br />
väggformen, sedan monteras armering.<br />
Därefter sätts den andra väggsidan<br />
på plats, och slutligen fylls formen<br />
med betong. Här står formen kvar och<br />
fungerar som väggskal. Metoden har<br />
utvecklats av Kjäll Sönnergren, byggnadsingenjör<br />
på Gotland.<br />
– Idén kom när jag började introducera<br />
självkompakterande betong på<br />
Gotland, berättar Kjäll Sönnergren.<br />
1 2 3<br />
Med Kjäll Sönnergrens metod står gjutformen kvar och blir till ett väggskal.<br />
4<br />
Distanshylsorna sätts fast på<br />
de två vägghalvorna.<br />
HAN HAR 40 ÅRS erfarenhet av arbete<br />
inom byggnadsindustrin och var under<br />
de senaste tio åren platschef för<br />
tre av Betongindustri AB: s fabriker<br />
på Gotland.<br />
Med hans metod fylls skalet med<br />
självkompakterande betong som har<br />
armering av stålfibrer. Betongen behöver<br />
inte vibreras och ingen ytterligare<br />
armering krävs, förutom i väggpartier<br />
över dörrar och fönster.<br />
Distanshylsorna är tillverkade av<br />
plast och består av två konformade<br />
konsoler samt en hylsa. De håller ihop<br />
vägghalvorna och får sitta kvar i formen<br />
vid gjutningen. Väggformarna<br />
tillverkas av 25 mm tjocka spånskivor.<br />
Skivorna, som tillverkas i Tjeckien,<br />
har cement som bindemedel.<br />
– Men de kan ändå bearbetas med<br />
vanliga verktyg, poängterar Kjäll Sönnergren.<br />
När väggformarna tillverkas placeras<br />
spånskivorna i två buntar intill<br />
varandra. En monteringsmall läggs<br />
på en av de översta skivorna. I mallen<br />
finns hål där de cirkelrunda konsolerna<br />
placeras, varefter de skruvas fast i<br />
spånskivan.<br />
Därefter vänds mallen och placeras<br />
spegelvänd på bunten intill, varpå ytterligare<br />
en omgång konsoler monteras<br />
i den plattan.<br />
Hål borras för eldosor och rör för elledningarna<br />
dras mellan distanserna.<br />
En distanshylsa trycks in i varje kon.<br />
Därefter läggs de båda vägghalvorna<br />
Hylsorna fästs i varandra och<br />
gör att väggen håller ihop.<br />
Stålfibrerna<br />
som fixar<br />
armeringen.<br />
Därefter sätts väggen upp och<br />
fylls med betong.<br />
samman så att de bildar ett skal.<br />
Varje skal hålls ihop med ett tiotal<br />
distanshylsor per kvadratmeter.<br />
Sedan är formen, som<br />
väger cirka 200 kilo styck, färdig<br />
att resas.<br />
Kjäll Sönnergren har mönsterskyddat<br />
sitt byggsystem som har tagit<br />
fyra år att utveckla. År 2010 var han<br />
Gotlands kandidat till Skapa-stipendiet<br />
och samma år visade han sin uppfinning<br />
hos Almi på Tekniska mässan<br />
i Stockholm.<br />
KENNETH PETTERSON<br />
PETTERSONS<br />
PRY<strong>LA</strong>R<br />
Tipsa mig!<br />
08-728 49 70<br />
k.p@byggnadsarbetaren.se<br />
Grejer&grepp på nätet:<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
FIXA FOGARNA MED KANNAN<br />
■ Murbrukskannan från franska Laporte<br />
pressar in fogbruket mellan tegelstenarna.<br />
En motordriven visp pressar ut bruket<br />
genom munstycket, som kan<br />
justeras 5–25 mm.<br />
Kan också användas till<br />
fogmassa vid läggning av<br />
golvklinker.<br />
Visades på byggmässan<br />
Batimat i Paris i november.<br />
SITT FINT, P<strong>LA</strong>TTSÄTTARE!<br />
■ Ergonomisk arbetsstol för plattsättare,<br />
golvläggare, målare, vvs-montörer<br />
med flera från spanska Rubi,<br />
som är stor leverantör<br />
av verktyg för plattsättning.<br />
Stolen har bekväm<br />
sits och mjuka skålade<br />
knästöd.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 37
Efter jobbet<br />
KRYSSA RÄTT!<br />
ÖSTERSJÖNS FÄRJOR ERBJUDER SOL INOMHUS, SPA OCH GOLFRESOR<br />
Vill du göra en kort och plånboksvänlig resa?<br />
Då är kryssning ett givet val. Här är vår guide till den<br />
flytande nöjesindustrin på Östersjön.<br />
Sverige<br />
TEXT: KATARINA CONNHEIM FOTO: COLOURBOX, TOMASZ SIENICKI, TALLINK, BIRKA<br />
GRAFIK: JOHAN FYRK<br />
”Vi har fulla<br />
människor och<br />
heltäckningsmattor,<br />
men<br />
vi har också så<br />
mycket mer”.<br />
JANIS PAVULS, TALLINKSILJA<br />
FIN<strong>LA</strong>NDSFÄRJA FÅR DIG KANSKE att tänka<br />
på fylla och nerspydda heltäckningsmattor. Och<br />
Janis Pavuls, kommunikationschef på Tallink Silja,<br />
erkänner att etiketten fortfarande sitter kvar i folks<br />
medvetande.<br />
– Vi har fulla människor och heltäckningsmattor,<br />
men vi har också så mycket mer. Vi erbjuder fantastiska<br />
middagar, goda viner och ett stort taxfree-utbud.<br />
Och kryssningar är populärt. Tallink Silja har cirka<br />
nio miljoner besökare per år. Mest populärt är det att<br />
åka under sommaren, från mitten av juni till augusti.<br />
Men även under många helger som jul och nyår, påsk<br />
och sportlov är det fullbokat. Enligt Janis Pavuls är<br />
det de korta avbrotten som människor gillar.<br />
– Vi trodde att det skulle gå ner under lågkonjunkturen,<br />
men det har ökat. Kryssningar är korta och<br />
prisvärda resor, säger han.<br />
EN KRYSSNING TAR cirka 40 timmar om du åker till<br />
Helsingfors eller Tallin. Under denna tid ska kryssningsresenären<br />
äta, shoppa, dansa och underhållas.<br />
Utbudet är stort. Det finns till och med särskilda<br />
rock-, golf- och partykryssningar. Om du åker till<br />
Polen kan du få en temakryssning.<br />
– Det innebär att du får en föreläsning ombord och<br />
sedan en guidad tur i staden, säger Jesper Waltersson,<br />
informatör på Stena Line.<br />
Eller varför inte åka på en 16-dagars<br />
kryssning i Västindien med sol, bad och<br />
spännande utflykter? För den som vill ta en<br />
kortare kryssning för en hundralapp rekommenderas<br />
en kryssning till Åland, dit tar det<br />
bara 22 timmar.<br />
På vintern kan du få sol även där – fast<br />
under tak.<br />
LYXSPECIAL<br />
Västindien: Shoppa loss<br />
Priser: För en 16-dagars kryssning i Västindien<br />
kostar den billigaste hytten 16 990<br />
kronor med Globetrotters (avfärd den 18 januari<br />
2012). I priset ingår flyg, en övernattning,<br />
helpension, underhållning och transfer.<br />
Tid: Normalkryssning från 8 till 16 dagar.<br />
Resrutt: Med kryssningsfartyget Braemar går<br />
följande rutt i Västindien: Barbados, Grenada,<br />
Curacao, Tortola, St Maarten, St Kitts, Antigua,<br />
Dominica, Tobago, St Lucia och tillbaka till<br />
Barabados.<br />
Aktiviteter: Vinprovningar, matlagningskurser,<br />
bad- och solmöjligheter, golfsimulatorer,<br />
träning och spa med olika behandlingar,<br />
brett restaurangutbud, kvällsunderhållning,<br />
shoppning.<br />
Övrigt: Det finns också möjligheter till<br />
utfärder till olika sevärdheter där fartygen<br />
lägger till.<br />
Gdynia: Lär känna Polen<br />
Pris: Standardhytten för två personer på Stena<br />
Line kostar 1 198 kr ( 20/1). Om man lägger<br />
till några hundralappar kan man få en hytt med<br />
havsutsikt.<br />
Resmål: Kryssningen går från Karlskrona till Gdynia,<br />
men städerna Gdansk och Sopot ligger några mil<br />
därifrån. Dit går det bussar.<br />
Tid: 36 timmar<br />
Aktiviteter: Det finns olika restauranger som<br />
buffé, à la carte, food city, relax- och spaavdelning<br />
med bubbelpool, aktiviteter för barn och lokala<br />
Karlskronaartister.<br />
Övrigt: Det finns även golfresor och temaresor<br />
(guidade turer i de polska städerna).<br />
38 BYGGNADSARBETAREN NR 1 JANUARI 2012
Åland: Sola inomhus<br />
Priser: Kampanjpris på Birka<br />
cruises under hela januari.<br />
Den billigaste hytten för två personer<br />
kostar 100 kronor en vardag<br />
i januari. Hytt med fönster blir fyra<br />
gånger dyrare.<br />
Tid: 22 timmar.<br />
Aktiviteter: Smörgåsbord, à<br />
la carte, bistro och kafé, partyband,<br />
shower, karaoke, bingo och<br />
dansband. Det finns en spaavdelning,<br />
massage och behandlingar.<br />
På övre däck finns ett inglasat<br />
soldäck med solstolar och pool.<br />
Övrigt: Även under vintern<br />
går det att sola, fast då med<br />
sollampor.<br />
Östersjön<br />
Helsingfors: Ät tapas<br />
Priser: Priset varierar, det finns<br />
många kampanjer. Med Viking Line<br />
kostar den billigaste hytten för två personer<br />
324 kronor (24/1). På fredagarna är<br />
det dubbla priset.<br />
Tid: 40 timmar.<br />
Aktiviteter: Äta i restauranger (buffé,<br />
à la carte, tapas med mera), dansa,<br />
shower, kasino, spelautomater, shoppa,<br />
barnland, pool, spa och bastu.<br />
Övrigt: kan kombineras med hotellnätter<br />
i Helsingfors<br />
Lettland<br />
Litauen<br />
Estland<br />
Finland<br />
Tallinn: Låt barnen leka<br />
Priser: En helg i januari kostar en<br />
hytt med fönster för två personer<br />
898 kronor (24/1) med Tallink Silja. En<br />
lyxig svit med balkong kostar desto mer,<br />
8468 kronor.<br />
Tid: 40 timmar.<br />
Aktiviteter: Äta i restauranger (buffé,<br />
à la carte, rysk<br />
restaurang med<br />
mera), dansa,<br />
se shower,<br />
karaoke,<br />
shoppa,<br />
barnland,<br />
pool,<br />
spa och<br />
bastu.<br />
Övrigt:<br />
Kryssningen<br />
kan<br />
kombineras med<br />
hotellnätter i Tallin.<br />
Riga: Gå på spa – och hotell<br />
Priser: En helg i januari kostar den billigaste<br />
hytten 588 kronor, en hytt med fönster kostar<br />
898 kronor (20/1) med Tallink Silja.<br />
Tid:<br />
40 timmar.<br />
Aktiviteter: Äta i olika restauranger (buffé,<br />
à la carte, skaldjur med mera), dansa, se<br />
shower, sjunga karaoke, shoppa, barnland, spa<br />
och bastu.<br />
Övrigt: Kryssningen kan kombineras med hotellnätter<br />
i Riga.<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 39
CHRISTER KLOCKARÅS/DT<br />
Efter jobbet<br />
Kompisen Kalle hjälpte till lite i slutet. Resten av arbetet med busskuren stod<br />
Sjöns Erik Jonsson för själv.<br />
10-årig snickare<br />
fixade egen kur<br />
Varför har du byggt en egen busskur?<br />
– Det skulle bli ett hockeybås till<br />
min kompis Kalle, men det blev en<br />
busskur i stället.<br />
Vad byggde du med?<br />
– Jag hade hammare, såg, tumstock,<br />
kniv och spik.<br />
Fick du någon hjälp?<br />
– Jag var först, men sen kom Kalle<br />
och frågade ”hur går det”. ”Bra”, sa jag<br />
och sen hjälpte han till.<br />
Har busschauffören sagt att busskuren<br />
var fin?<br />
– Nä. Vi har satt på reflexer så den<br />
TIPSRADEN<br />
1. Den 4 februari går den första deltävlingen i Melodifestivalen. Vilken av<br />
följande artister deltar inte? 1) Björn Ranelid. X) Åsa Jinder. 2) Thomas Di Leva.<br />
MIN GREJ<br />
MITT NAMN: Sjöns* Erik Jonsson,<br />
10 år.<br />
MITT YRKE: Går i skolan.<br />
MIN GREJ: Har byggt en<br />
egen busskur där han bor i<br />
Dalarna.<br />
* Sjöns är ett gårdsnamn,<br />
som i Dalarna ofta sätts före<br />
förnamnet.<br />
syns. Det finns gratisreflexer på bussen<br />
som man kan ta.<br />
Håller du på och bygger något annat<br />
nu?<br />
– Ja, en bar som jag ska ha saker<br />
på.<br />
Vad vill du jobba med när du blir<br />
stor?<br />
– Snickare om det inte blir något<br />
annat. Jobba med maskiner kanske.<br />
Vad gör du när du inte snickrar eller<br />
går i skolan?<br />
– Pysslar lite, är hemma. Jag har en<br />
hund, en japansk spets, som heter Kia.<br />
MARIA PERSSON<br />
VEM FIXAR RÄTT I FRÅGESPORT?<br />
1. 1 X 2<br />
SAGT<br />
& HÖRT<br />
”Jag tycker din<br />
intervjuteknik är<br />
helt usel. Ingen<br />
videokamera,<br />
ingenting, bara<br />
en jävla Apple.<br />
Ut! Om två sekunder<br />
slår jag<br />
dig på käften”.<br />
MUSTASCHS<br />
RALF GYLLEN-<br />
HAMMAR TILL<br />
DD:S JONAS<br />
STENTÄPP<br />
EFTER EN<br />
SPELNING I<br />
BORLÄNGE<br />
Den 2 februari<br />
showar<br />
rockkungen<br />
Tomas Ledin på<br />
Liseberg i<br />
Göteborg.<br />
Mängder av<br />
hits utlovas.<br />
”Konami har<br />
haft den goda<br />
smaken att<br />
skrämma upp<br />
grafiken i ’Metal<br />
Gear Solid 2’,<br />
’Metal Gear<br />
Solid 3: Snake<br />
Eater’ och det<br />
bärbara äventyret<br />
’Peace Walker’.<br />
Det kommer<br />
såklart att bli<br />
svinbra.”<br />
GT, MED STORA<br />
FÖRHOPPNING-<br />
AR PÅ SPELET<br />
MUSIK<br />
Mustasch<br />
SOUNDS LIKE HELL, LOOKS LIKE HEAVEN<br />
”Sounds like hell,<br />
looks like heaven”<br />
är en rätt bra<br />
skiva av ett väldigt<br />
bra band. Det<br />
tio spår långa albumet håller en hög<br />
lägsta nivå, men topparna lyser tyvärr<br />
med sin frånvaro. Visst är singeln<br />
”The Challanger” både hård och hittig,<br />
och på ”I don’t hate you” kommer<br />
sångaren Ralf Gyllenhammars röst till<br />
sin fulla rätt. Men tyvärr tråkar Mustasch<br />
ner sig lite här och där i sega<br />
riff och töntiga balladintron. Det hade<br />
inte skadat med lite mer skit och råhet,<br />
då är Mustasch som bäst. PL<br />
DATASPEL<br />
Metal Gear Solid<br />
HD Collection<br />
KONAMI, X360, PS3, 18 ÅR<br />
Tre delar av spionsåpan<br />
”Metal Gear<br />
Solid” (Sons of Liberty,<br />
Snake Eater och<br />
Peace Walker) har<br />
återupplivats i hög<br />
definition och samlats på en prisvärd<br />
skiva. Den nya grafiken är fin, och det<br />
är fortfarande nervpirrande att smyga<br />
osedd bakom fiendens linjer i rollen<br />
som en av seriens superspioner. Det är<br />
tyvärr också tydligt att vissa av spelen<br />
har åldrats med mer värdighet än andra.<br />
Kalla kriget-thrillern ”Snake Eater”<br />
är bättre än någonsin medan ”Sons<br />
of Liberty”, som har ett decennium på<br />
nacken, lastas av förlegade kontroller<br />
som hör hemma i en annan tid. EC<br />
VÄND TIDNINGEN FÖR RÄTT RAD:<br />
6. Nu är det mörkt och det är viktigt att köra försiktigt för att undvika<br />
älgarna. Men när tappar de sina horn? 1) Februari. X) Maj. 2) November.<br />
x, 2, 2, x, 1, 1, x, x, x, x<br />
6. 1 X 2<br />
2. Vilka blir Sveriges gruppmotståndare i EM? 1) Spanien, Holland, Polen.<br />
X) Tjeckien, England, Holland. 2) Frankrike, Ukraina, England.<br />
2. 1 X 2<br />
7. Isbrytarna har på grund av det milda vädret haft lite att göra hittills. Vilket<br />
av följande fartyg är inte en isbrytare?<br />
1)Thule. X) Visby. 2) Ymer.<br />
7. 1 X 2<br />
3. Karaktären Kurt Olsson har lämnat oss. Men vad hette mannen bakom den<br />
galne journalisten? 1) Hans Landeby. X) Sten-Åke Cederhök. 2) Lasse Brandeby.<br />
3. 1 X 2<br />
8. Peter Forsberg har haft det tungt som biträdande general manager i<br />
Modo. Men hur många OS-guld har ”Foppa”? 1) 1. X) 2. 2) 3.<br />
8. 1 X 2<br />
4. Snart är det semmeldag. Men vad kan bakverket också kallas?<br />
1) Betongvägg. X) Hetvägg. 2) Storstruva.<br />
4. 1 X 2<br />
9. Två kvinnor som fick Nobels fredspis 2011 kommer från ett och samma<br />
land i Afrika. Vilket land är det?<br />
1) Tanzania. X) Liberia. 2. Nigeria.<br />
9. 1 X 2<br />
5. Nu är det dags för sportlov. Vilken skidteknik ska du lära dig för att hänga<br />
med i backen?<br />
1) Carving. X) Telemark. 2) Monoski.<br />
5. 1 X 2<br />
10. En storm lamslog delar av Sverige under julhelgen. Vad hette stormen?<br />
1) Gudrun. X) Dagmar. 2) Per.<br />
1 0. 1 X 2
INGREPP<br />
I BUKEN<br />
HAR INGEN<br />
ADRESSAT<br />
KREDIT<br />
STEGRA<br />
TYGDOCKA<br />
I RUTAN<br />
TRAKAS-<br />
SERAD<br />
OVÄDER<br />
HITTAR I<br />
SITT<br />
VATTEN<br />
SÄTTER<br />
BOLLEN<br />
I SPEL<br />
HAR SIN<br />
LIKE<br />
I AMOR<br />
HOLMEN<br />
SAM<strong>LA</strong>R<br />
RÖRELSE-<br />
HINDRADE<br />
REPÄNDA<br />
VANLIG<br />
ÅSYN<br />
EFTER<br />
ANNO<br />
LEKTIONS-<br />
FRI<br />
STUND<br />
RIN<strong>NER</strong> I<br />
FRANKRIKE<br />
& BELGIEN<br />
FÖR DÖRR<br />
OCH<br />
FÖNSTER<br />
HASSE I<br />
RUTAN<br />
VARJAGISK<br />
FURSTE<br />
UPPSA<strong>LA</strong>-<br />
KÖR<br />
GUDINNA<br />
STRÖ<br />
UT<br />
LYSSNAR<br />
MU<strong>LA</strong>N<br />
MED<br />
HINDRAR<br />
INSEKTER<br />
ASTAT<br />
GER<br />
ARMEN<br />
STÖD<br />
HAR<br />
MÅNGA<br />
VULKA<strong>NER</strong><br />
FARKOST<br />
I BOHUS-<br />
LÄN<br />
EXISTENSEN<br />
ROS<br />
KAN HON<br />
HETA<br />
INSTRUK-<br />
TION<br />
MEDEL-<br />
MÅTTIG<br />
KAN<br />
PRESSAS<br />
VITVARU-<br />
MÄRKE<br />
PRYL<br />
LINA GREEN<br />
FINNS FÖR<br />
DE MED<br />
HUND<br />
OMODERN<br />
OVÄSEN<br />
BLIR MAN<br />
I RÄTTEN<br />
SKÄL<strong>LA</strong><br />
UT<br />
BLIR DET<br />
UTEP<strong>LA</strong>TS<br />
AV<br />
FLINAR<br />
SES PÅ<br />
BOTTEN<br />
BIFALL<br />
JUDISK<br />
RELIGIONS-<br />
LÄRARE<br />
ÄR KLIMAT-<br />
RAPP-<br />
ORTERNA<br />
PO<strong>NER</strong>A<br />
GAR-<br />
FUNKEL<br />
SIGNALEN<br />
SKINN-<br />
KRAGE<br />
PRICKAS<br />
SOM SMÅ<br />
SVART<br />
STEN<br />
SENT<br />
GE FÖRTUR<br />
PRO-<br />
NOMEN<br />
ÄR HÖGRE<br />
ÄN<br />
TALET<br />
SJUNGER<br />
JERRY<br />
WILLIAMS<br />
NEJD<br />
RITADE<br />
ROLIGT<br />
KUNDE<br />
TRE<br />
KNAS<br />
RUTTEN<br />
LÖPA<br />
FÖRFATT-<br />
AREN<br />
ELIOT<br />
HÖR TILL<br />
MÅRD-<br />
SLÄKTET<br />
UTSIKT<br />
VILL<br />
FÅNGAR<br />
BAKSTRÖM<br />
FASADEN<br />
ÄR EN<br />
ÖBO<br />
TAR PÅ<br />
KRAFTERNA<br />
JP 2011<br />
©PERSSON<br />
VINNARE I BILDKRYSS 13<br />
K.G Kjellström, Eskilstuna; Jan Andersson,<br />
Örebro; Olof Classon, Skepplanda; Lars Rosö,<br />
Nordmark; Göran Hansson, Malmö; Jarl Atenius,<br />
Nacka; Gunnar Kindh, Söderköping; Solveig<br />
Larsson, Båstad; Anita Thomasson, Falköping;<br />
Einar Larsson, Uddevalla; Ingvar Andersson,<br />
Avesta; Lennart Svensson, Vårgårda; Ulla<br />
Åberg, Arlöv; Lilian Forsberg, Sundsvall;<br />
Ruben Handler, Åsarna.<br />
A F R I K A N E R<br />
ESRANGE<br />
TRÅD R A K E T B A S<br />
F I B E R SAMMAN-<br />
BINDA<br />
E N A<br />
PENN PÅ<br />
FILM S E A N FORMAS<br />
SNURR-<br />
ANDE T LITERÄR VIN FRÅN<br />
ORM UNGERN<br />
DRAG<br />
Ö S SVAGT KAN MAN<br />
KLUBBA<br />
BETYG KAN MAN<br />
SLÄPVAGN L A K E<br />
A R K I P E L A G<br />
SKÄR-<br />
GÅRD S FARMAR<br />
STUPADE<br />
NELSON<br />
VID G Å R D A R<br />
GER OSS<br />
NYTT<br />
ANDNINGS-<br />
PROBLEM T T BESITTA<br />
KORT FÖR<br />
TUNISIEN H A KREDIT UPP-<br />
TÄCKA I<br />
H MODIST<br />
DEL AV<br />
RÄTTEN A HYMEN<br />
FIRAR VI HAR RÖTT<br />
SEGEL A JUL FLÖDE<br />
A O R T A N KÄRLEKS-<br />
DRÖMMAR<br />
R MJÖLK-<br />
SKIV-<br />
LINGAR<br />
P A N K P Å P L A N K R Ö R<br />
ANGÅR PARTI<br />
SKULPTUR<br />
PINNEN<br />
AV RODIN<br />
LÄNGS T Ä N K A R E N KUNDE<br />
RAMSTRÖM<br />
HANTERA F DÖDSKAMP<br />
LOCH MED<br />
ODJUR A G O N I<br />
U T M E D HÖLL<br />
EN ISRAEL-<br />
MJÖLNAR-<br />
ISK ABBA<br />
JP 2011 MATTE<br />
UPPSIKT<br />
ÖKA<br />
L HALTEN AV E B A N<br />
©PERSSON ROCK-<br />
REED M A S<br />
MIA NORD<br />
LEVER PÅ<br />
SPE<strong>LA</strong>RE M N VIN<strong>NER</strong> ÖVERORD<br />
INGEN STAD I<br />
FINNE PERU V I A TRÄ-<br />
SKO-<br />
VIRKE A L E SES I<br />
SKA<strong>LA</strong>N<br />
FÖDA L A VÄRLDS-<br />
STAD K<br />
V A D S L A G N I N G S K O N T O<br />
TRIVS I<br />
<strong>LA</strong>BORA-<br />
TORIUM<br />
LYTT K E M I K E R DAN-ADAM<br />
STEEN<br />
SPELPINNE<br />
L A M NAGEL-<br />
VÅRD<br />
TALLHED<br />
KAN<br />
TAV<strong>LA</strong> BLI<br />
STAD I<br />
NEVADA<br />
R A M A D BRUKAR<br />
DET OSA I<br />
MÅNGA I SITTER<br />
BUKINA INGA<br />
FASO SKALLIGA I<br />
M A N I K Y R RYSKT<br />
DRAG<br />
D A S R U T O R<br />
U IDROTTS-<br />
KLUBB<br />
ORDADE I K DUNANT-<br />
VERK<br />
O B S K Y R<br />
O K<br />
K Ö K TVIVEL-<br />
AKTIG<br />
A B<strong>LA</strong>DSLINGA SKREV ÄR LÖST<br />
HAR ALLT<br />
TEATER- LÅNESKULD<br />
FÖR<br />
HEMMET BÅTEN ASTAT<br />
R E N O E V A L U B B A URMODER KUTA FÖRDE<strong>LA</strong>R<br />
BÖRDAN<br />
KVADRATER<br />
I MASORT<br />
VARU-<br />
KOD<br />
O<br />
Bildkryss 1<br />
Dragning den 20 februari. 15 med rätt lösning<br />
vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen<br />
till Bildkryss 1, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>,<br />
Box 196 15, 104 32 Stockholm.<br />
Namn .......................................................<br />
Adress ......................................................<br />
Postadress .................................................<br />
NÄSTA NUMMER<br />
KOMMER DEN ...<br />
9 feb<br />
NR 1 JANUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 41
Pengar att hämta<br />
för dig som vill<br />
komma tillbaka<br />
till jobbet!<br />
Johan arbetar som byggnadsarbetare. Han har<br />
under flera år haft besvär med ryggen. Johan har<br />
fått sjukgymnastik och annan medicinsk behandling<br />
som hjälper tillfälligt, men han behöver lära sig mer<br />
om sin rygg för att kunna hantera de återkommande<br />
besvären. Tar han inte tag i det nu finns det en stor<br />
risk att han när som helst åker dit igen och blir<br />
långtidssjukskriven.<br />
Johan går till en läkare som remitterar honom till<br />
en fyra veckors ryggkurs. Försäkringskassan betalar<br />
ut en förebyggande sjukpenning under tiden som<br />
kursen pågår. Det hela landar på 56.000 kronor<br />
och arbetsgivaren kan ansöka om att få ersättning<br />
för halva kostnaden hos AFA Försäkring.<br />
Pengar att hämta genom AGS-fonden<br />
Ersättningen gäller både arbetslivsinriktad rehabilitering<br />
och insatser som görs i förebyggande syfte.<br />
Förutsättningarna är att:<br />
• Du som anställd omfattas av avtalsgruppsjukförsäkringen,<br />
AGS eller av efterskydd i försäkringen<br />
• Det finns ett styrkt rehabiliteringsbehov<br />
• Det finns en plan för återgång i arbete<br />
Kontakta ditt regionkontor för mer information.<br />
www.byggnads.se<br />
NYTT AVTAL!<br />
Läs mer på Inblickssidorna om<br />
det nya avtalet som innebär att<br />
du har rätt till 100 procent av din<br />
lön från dag 1 vid arbetsskada.
INBLICK information från ditt fackförbund<br />
nr 1 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm<br />
e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se<br />
Nytt kollektivavtal<br />
ger bättre försäkring<br />
Överenskommelsen i det nya avtalet 2012 gäller<br />
samtliga arbetare på arbetsplatser där det finns<br />
kollektivavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv.<br />
Man har enats om förbättringar inom avtalsgruppssjukförsäkringen<br />
AGS, Arbetsskadeförsäkringen<br />
TFA samt Avtalspension SAF-LO.<br />
n AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring)<br />
I årets avtalsförhandlingar<br />
är LO och Svenskt<br />
Näringsliv överens om att<br />
ta bort taket i AGS månadsersättning,<br />
som tidigare var<br />
begränsat till maximalt 48 156<br />
kronor per år.<br />
Lönedelar mellan 321 000<br />
och 856 000 kronor ersätts med<br />
65 procent. Lönedelar mellan<br />
856 000 och 1 284 000 kronor<br />
ersätts med 32,5 procent.<br />
De nya villkoren gäller dem<br />
som beviljas sjukersättning från<br />
och med 1 januari, 2012.<br />
Den som innan förtidspensioneringen<br />
har en årsinkomst<br />
på 400 000 kronor fick enligt<br />
tidigare avtal 48 156 kronor/år.<br />
Nuvarande avtal ger i stället en<br />
person med samma inkomst<br />
99 350 kronor/år.<br />
n TFA (Arbetsskade försäkringen)<br />
TFA försäkring<br />
är en kompletteringsförsäkring<br />
som gäller vid skador i<br />
arbetet. Arbetsgivaren betalar<br />
Från och med i år ger kollektiv avtalet<br />
dig rätt till 100 procent av din lön från<br />
dag 1 vid arbetsskada.<br />
80 procent sjuklön i 14 dagar.<br />
TFA ersätter med 20 procent<br />
så att den skadade inte drabbas<br />
av inkomstförlust. Tidigare<br />
krävdes det dock att man var<br />
”... ersättning från<br />
dag ett med 100<br />
procent inkomstförlust.”<br />
sjuk skriven längre än 14 dagar<br />
för att få ersättning från försäkringen.<br />
Hade sjukskrivningsperioden<br />
däremot blivit 15 dagar eller<br />
längre, så fick den sjukskrivne<br />
också ersättning för de första<br />
14 dagarna. Det nya avtalet ger<br />
ersättning från dag ett med<br />
100 procent av inkomstförlust<br />
samt att självrisken för kostnader<br />
på 500 kronor försvinner.<br />
En arbetstagare med en<br />
timlön på 180 kronor – vilket<br />
motsvarar en månadslön på<br />
31 320 kronor i månaden – gick<br />
tidigare miste om 2 880 kronor<br />
om den på grund av arbetsskada<br />
var sjukskriven i 14 dagar.<br />
Nu får samma person med<br />
de nya reglerna behålla sin<br />
inkomst på 180 kr i timmen.<br />
n Graviditetsersättning<br />
Kvinnor som beviljas<br />
graviditets penning från<br />
Försäkringskassan för att de<br />
inte kan arbeta ända fram till<br />
förlossningen, har tidigare inte<br />
haft rätt att få avsättningar till<br />
sin avtalspension under denna<br />
period.<br />
Nuvarande avtal ändras<br />
så att kvinnor som uppbär<br />
graviditetsersättning också får<br />
pensionsavsättningar till sin<br />
Avtalspension SAF-LO.<br />
Byggnads 11 regioner.<br />
Vi vill kunna nå er!<br />
n Vi saknar mejladresser och<br />
mobilnummer till våra medlemmar!<br />
Mejla in dina kontakt uppgifter<br />
till din avdelning/region<br />
eller till info@byggnads.se.<br />
Autogiro<br />
Betalar du medlemsavgift via<br />
autogiro måste pengar finnas<br />
på ditt konto senast den<br />
26 januari.<br />
A-kassan<br />
Ersättning från A-kassan betalas<br />
ut den 19 och den 26 januari,<br />
samt den 2 och den 9 februari.<br />
NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 43
Du har väl koll?<br />
Du som jobbar under<br />
kollektivavtal har värdefulla<br />
avtalsförsäkringar!<br />
• Avtalsgruppsjukförsäkring, AGS<br />
Ersättning du får då du är sjukskriven mer än 14 dagar.<br />
Ersättning från dag 15 och längst till och med dag 360 i sjukperioden.<br />
AGS ger dig ca 10% mer än vanlig sjukpenning.<br />
• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA<br />
Om du skadar dig på jobbet eller till och från jobbet. Du<br />
kan få ersättning för till exempel inkomstförlust, kostnader<br />
samt kvarstående besvär.<br />
• Tjänstegruppliv, TGL<br />
En försäkring som skyddar dina efterlevande ifall du dör<br />
före 65 års ålder.<br />
• Försäkring om avgångsbidrag, AGB<br />
– om du förlorar ditt arbete<br />
Skydd du har om du är 40 år och blir uppsagd på grund av arbetsbrist<br />
Att förlora sitt arbete innebär stora påfrestningar på ekonomin. I första<br />
hand får du ersättning från a-kassan – men i kollektivavtalet finns också<br />
AGB-försäkringen som kan hjälpa dig att klara ekonomin.<br />
• Avtalspension, SAF–LO<br />
Premiebefrielseförsäkringen i ditt kollektivavtal säkerställer att du inte<br />
förlorar pensionsrätt i Avtalspension SAF-LO när du är sjuk eller när du<br />
är föräldraledig med föräldrapenning i samband med barns födelse. Vid<br />
sjukskrivning betalas avtalspensionen in via Premiebefrielseförsäkringen<br />
och inte av arbetsgivaren.<br />
Vid föräldraledighet görs anmälan på en särskild blankett.<br />
• Försäkringsinformation – en del av kollektivavtalet<br />
Byggnads har försäkringsinformatörer som kan ge dig hjälp och stöd, både<br />
i akuta försäkringsärenden och om du behöver svar på en fråga. Försäkringsinformatör<br />
är ett fackligt uppdrag som man för det mesta har vid sidan av<br />
sitt vanliga arbete på arbetsplatsen.<br />
Om det inte finns försäkringsinformatör på din arbetsplats kan du vända<br />
dig till din avdelning/region för mer information.<br />
Vid försäkringsfall är det de fullständiga villkoren som gäller.<br />
Kräv alltid kollektivavtal!
MÖTEN & SÅNT<br />
svenska byggnads arbetareförbundet, 106 32 stockholm<br />
besöksadress: hagagatan 2, stockholm, tel: 08-728 48 00<br />
Byggnads Skåne<br />
Scheelegatan 27, 212 28 Malmö<br />
Tfn 010-601 10 06<br />
Fax 040-97 46 30<br />
skane@byggnads.se<br />
Svedala, Trelleborg o. Vellinge:<br />
Årsmöte tis den 24 jan 2012, kl.<br />
18.00. Plats: LO i Trelleborg. Ur dagordningen;<br />
Val till gemensam krets<br />
Svedala, Trelleborg och Vellinge.<br />
Vellinge S-Klubb: Årsmöte mån<br />
den 20 febr 2012, kl. 18.00, Folkets<br />
Hus, Vellinge.<br />
Eslöv, Hörby o. Höör: Årsmöte<br />
tis den 24 jan 2012, kl. 17.00. Plats:<br />
Lucky Bowl. Mat serveras. Anmälan<br />
till avdelningen.<br />
Helsingborg: Årsmöte ons den<br />
25 januari 2012 kl. 18.30. Lokal:<br />
Avdelningen, Måndagsgatan 1,<br />
Helsingborg.<br />
Landskrona: Årsmöte tors den<br />
19 jan 2012 kl. 18.30, Styrelsen<br />
träffas 17.30. Plats: Folkets Hus,<br />
Drufvan, Landskrona.<br />
Höganäs, Ängelholm o. Båstad<br />
– Krets Hallandsåsen: Årsmöte<br />
tis den 31 jan 2012, kl. 18.30. Plats:<br />
Folkets Hus, Ängelholm.<br />
Söderåsen: Årsmöte tis den 24 jan<br />
2012, kl. 18.30 i Folkets Hus, Bjuv.<br />
Perstorp, Örkelljunga, Hässleholm<br />
o. Osby: Årsmöte tors den 19 jan<br />
2012, kl. 19.00 i Fackets lokal i Hässleholm.<br />
Vi bjuder på kaffe och kaka.<br />
Tollarp: Årsmöte mån den 30 jan<br />
2012, kl. 19.00 i Medborgarhuset i<br />
Tollarp.<br />
Broby, Bromölla o. Kristianstad:<br />
Årsmöte mån den 23 jan 2012, kl.<br />
19.00 i Fackens Hus i Kristianstad.<br />
Byggnads<br />
Småland-Blekinge<br />
Rådjursvägen 1, 352 45 Växjö<br />
Tfn 010-601 10 07<br />
Fax 0470 202 19<br />
smaland-blekinge@byggnads.se<br />
Medlemskrets Högsby och<br />
Mönsterås: Årsmöte tis den 24<br />
jan 2012 kl. 18.30. Byggnads lokal<br />
IOGT-NTO Mönsterås.<br />
Medlemskrets Nybro: Årsmöte tis<br />
den 24 jan 2012 kl. 18.30 i Folkets<br />
Hus i Nybro. Ordförande Lars<br />
Hildingsson medverkar.<br />
Medlemskrets Kalmar: Årsmöte<br />
ons den 25 jan 2012 kl. 18.30, Byggnads<br />
Radarvägen 9.<br />
Medlemskrets Hultsfred: Årsmöte<br />
mån den 30 jan 2012 kl. 18.30. ABF<br />
lokalen (Valhall)<br />
Medlemskrets Ronneby: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. Byggnads,<br />
Gula huset, Ronneby.<br />
Medlemskrets Alvesta: Årsmöte<br />
mån den 30 jan 2012 kl. 19.00.<br />
Alvesta Folkets Hus.<br />
Medlemskrets Ljungby: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012 kl. 18.30. Garvaren<br />
Ljungby.<br />
Medlemskrets Traryd: Årsmöte<br />
tis den 7 febr 2012 kl. 18.30 på Verdandi<br />
Traryd.<br />
Medlemskrets Växjö: Årsmöte<br />
mån den 30 jan 2012 kl. 18.30. Byggnads<br />
kontor.<br />
Medlemskrets Jönköping: Årsmöte<br />
fre den 27 jan 2012 kl. 18.00.<br />
Byggnads kontor.<br />
Medlemskrets Tranås: Årsmöte fre<br />
den 27 jan 2012 kl. 17.30. Bowlinghallen.<br />
Anmälan till Weine 070-6675182<br />
eller Ulf-Göran 070-6093283.<br />
Byggnads Väst<br />
Olof Palmes Plats 1, 413 04<br />
Göteborg<br />
Tfn 010 601 10 09<br />
Fax 031-774 33 12<br />
vast@byggnads.se<br />
OBS! Alla medlemmar tillhör från<br />
årsskiftet någon av 30 medlemskretsar.<br />
Bostadsort avgör vilken. De<br />
”gamla” sektionerna läggs ner på<br />
årsmötena, se nedan. I vissa fall startas<br />
medlemskretsarna upp samtidigt.<br />
Kontaktpersoner finns på hemsidan,<br />
www.byggnads.se/vast. Eller ring<br />
ditt kontor, se tidningen Byggvästen.<br />
Bengtsfors: Årsmöte ons den 25 jan<br />
kl. 16.30. Plats: Restaurang Freden,<br />
Bengtsfors. Välkomna, Willy Eliasson.<br />
Ed: Årsmöte tors den 26 jan kl.<br />
16.30. Plats: Gästhuset Tjuren, Ed.<br />
Välkomna, Bengt Karlsson.<br />
Lysekil/Sotenäs: Årsmöte ons den<br />
25 jan kl. 18.30. Plats: Folkets Hus,<br />
Lysekil. Välkomna, Niklas Sjölin.<br />
Trollhättan/Lilla Edet: Årsmöte<br />
tis den 24 jan kl. 17.00. Plats:<br />
Swedenborg Center, Trollhättan.<br />
Välkomna, Morgan Karlsson.<br />
Vänersborg: Årsmöte tis den 24<br />
jan kl. 18.30. Plats: Folkets Hus,<br />
Vändersborg. Välkomna, Christer<br />
Lindgren.<br />
Uddevalla/Munkedal/Färgelanda:<br />
Årsmöte tors den 26 jan kl. 18.30.<br />
Plats: Folkets Hus, Uddevalla.<br />
Välkomna, Rickard Kronlid.<br />
Mellerud: Årsmöte tors den 2 febr<br />
kl. 18.00. Plats: ABF-lokalen, Mellerud.<br />
Anmälan senast den 27 jan<br />
på 0520-489283. Välkomna, Morgan<br />
Karlsson.<br />
Mariestad-Töreboda: Årsmöte tis<br />
den 24 jan kl. 17.30. Plats: Bowlinghallen,<br />
Mariestad. Välkomna, Sture<br />
Pettersson.<br />
Östra Skaraborg, Skövde-Tibro-<br />
Karlsborg-Tidaholm-Hjo-Falköping:<br />
Avslutande Årsmöte och uppstart<br />
för Krets 12 tis den 24 jan kl. 17.00.<br />
Start med mat på restaurang<br />
Parnassen i Skövde kulturhus.<br />
Anmälan senast den 23 jan till 0500-<br />
447501 eller 070-2681524. På mötet:<br />
nomineringar till styrelse, val av styrelse<br />
och förtroendeuppdrag, val till<br />
nya regionfullmäktige. Välkomna,<br />
sektionsstyrelserna 10, 12 o. 13.<br />
Skara-Götene: Årsmöte tis den 24<br />
jan kl. 18.30. Plats: HSBs samlingslokal,<br />
Skara. Välkomna, Dennis<br />
Svensson.<br />
Strömstad/Grebbestad: Årsmöte<br />
tors den 2 febr kl. 17.30. Plats: Restaurang<br />
Park, Strömstad. Anmälan<br />
senast den 30 jan, 0520-48 92 75.<br />
Välkomna, Rickard Kronlid.<br />
Lidköping: Årsmöte mån den 23<br />
jan kl. 18.30. Plats: Läktarsalen<br />
Folkets Hus, Lidköping. Välkomna,<br />
Anders Fransson.<br />
Vara: Årsmöte mån den 30 jan<br />
kl. 18.30. Plats: Rosa huset, Vara.<br />
Välkomna, Jan-Erik Idsjö.<br />
Åmål: Årsmöte tors den 26 jan kl.<br />
18.30. Plats: ABF-lokalen i Åmål.<br />
Välkomna, Lars-Göran Lundahl.<br />
Göteborg Centrum: Årsmöte ons den<br />
25 jan 2012, kl. 17.00 i AFIG:s lokaler,<br />
Järntorget 7, vån 5, Göteborg,<br />
(till vänster om Dubliners).<br />
Alingsås: Årsmöte tors den 26 jan<br />
kl. 18.00. Plats: ABF:s lokaler S<br />
Strömg. 15, Alingsås.<br />
Borås: Årsmöte mån den 30 jan<br />
kl. 18.00. Plats: Boråskontoret,<br />
Alidelundsg. 9.<br />
Herrljunga-Vårgårda: Årsmöte tors<br />
den 26 jan kl. 18.00. Anmälan till<br />
0708-136156.<br />
Ulricehamn: Årsmöte mån den 30<br />
jan kl. 18.00. Plats: Focus Limmared.<br />
Mark-Svenljunga: Årsmöte mån den<br />
30 jan kl. 18.00. Plats: ABF:s lokaler<br />
Fredenborgsg., Kinna.<br />
Varberg: Årsmöte tors den 19 jan kl.<br />
18.30. Plats: Folkets Hus, Varberg.<br />
Hylte-Västbo: Årsmöte fre den 20<br />
jan kl. 18.30. Plats: Gästis, Torup<br />
(Anmälan 0709 12 49 03).<br />
Byggnads Öst<br />
Luntgatan 28, 602 19 Norrköping<br />
Tfn 010-601 10 12<br />
Fax 011-19 04 39<br />
ost@byggnads.se<br />
Medlemskrets Nyköping: Årsmöte<br />
tors den 19 januari 2012 kl. 18.30<br />
i IF Metalls lokal, Tingshusplatsen.<br />
Varmt välkomna, styrelsen.<br />
Fler mötesannonser<br />
på nästa sida<br />
Byggnads på Facebook<br />
Besök oss!<br />
vwww.facebook.com/byggnads<br />
NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 45
Fortsättning, Möten & Sånt<br />
Medlemskrets Söderköping/<br />
Valdemarsvik: Årsmöte tis den 31<br />
jan 2012, kl. 18.30 i Arbetarkommunens<br />
lokaler, Alviksgatan 4,<br />
Söderköping. Välkomna.<br />
Medlemskrets Vimmerby:<br />
Årsmöte tis den 24 jan 2012 i sektionslokalen,<br />
Sevedegatan 4.<br />
Medlemskrets Mjölby: Årsmöte<br />
ons den 18 jan 2012 kl. 18.00.<br />
ABF Kanikeg. 5, Mjölby.<br />
Medlemskrets Linköping:<br />
Årsmöte tis den 24 jan 2012,<br />
kl. 17.00. Plats: Byggnads exp,<br />
Majgatan 2, Linköping.<br />
Medlemskrets Motala:<br />
Årsmöte ons den 25 jan 2012<br />
kl. 18.30. Plats: ABFs lokaler,<br />
Kyrkogatan 6, Motala. Vi bjuder<br />
på smörgåstårta. Anmälan till<br />
Sören Welander 013-374400 eller<br />
010-6011109.<br />
Medlemskrets Västervik:<br />
Årsmöte tis den 24 jan kl. 18.00.<br />
Plats: Statt. Vår gäst är Magnus<br />
Cato, Byggnads Öst.<br />
Byggnads Norrbotten<br />
Nygatan 3, Box 37, 971 02 Luleå<br />
Tfn 010-601 10 05<br />
Fax 010-601 12 87<br />
norrbotten@byggnads.se<br />
Medlemskrets Luleå: Årsmöte ons<br />
den 18 jan 2012. Plats: Exp. Luleå<br />
Nygatan 3.<br />
Medlemskrets Haparanda:<br />
Årsmöte tors den 26 jan 2012,<br />
kl. 17.00 i Folkets Hus.<br />
Medlemskrets Arvidsjaur: Årsmöte<br />
tors den 19 jan 2012, kl. 18.00<br />
på Rosengård.<br />
Medlemskrets Övertorneå: Årsmöte<br />
sön den 29 jan 2012, kl. 14.00<br />
i Folkets Hus.<br />
Medlemskrets Överkalix: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012, kl. 18.00. Plats:<br />
LO-facken.<br />
Medlemskrets Älvsbyn: Årsmöte<br />
fre den 27 jan 2012, kl. 18.30. Plats<br />
Trescorona.<br />
Medlemskrets Piteå: Årsmöte<br />
ons den 25 jan 2012, kl. 19.00.<br />
Plats: Nolia city konferens lokal<br />
Strömnäs. Tema: sedvanliga<br />
årsmötesförhandlingar.<br />
Välkomna!<br />
Byggnads Mälardalen<br />
Portalgatan 32, 754 23 Uppsala<br />
Tfn 010-601 10 04<br />
Fax 018-19 45 01<br />
malardalen@byggnads.se<br />
Medlemskrets Alunda/Östhammar:<br />
Årsmöte tors den 19 jan 2012, kl.<br />
18.30, Rospinglan i Östhammar.<br />
Medlemskrets Enköping: Årsmöte<br />
tors den 19 jan 2012, kl. 18.30, ABF<br />
Östra Järnvägsg. 1 i Enköping.<br />
Medlemskrets Hallstavik: Årsmöte<br />
tis den 24 jan 2012, kl. 19.00 i Folkets<br />
Hus i Hallstavik.<br />
Medlemskrets Norrtälje: Årsmöte<br />
tis den 24 jan 2012, kl. 19.00 i Folkets<br />
Hus i Norrtälje.<br />
Medlemskrets Tierp: Årsmöte tors<br />
den 26 jan 2012, kl. 19.00, Gästis i<br />
Tierp.<br />
Medlemskrets Uppsala: Årsmöte<br />
ons den 25 jan 2012, kl. 17.00, Portalgatan<br />
32 i Uppsala.<br />
Medlemskrets Katrineholm-<br />
Vingåker-Flen: Årsmöte ons den<br />
25 jan 2012 kl. 18.30 på konditori<br />
Sultan<br />
i Katrineholm.<br />
Rörklubben: Årsmöte tors den 26<br />
jan 2012, kl. 17.00, Portalgatan 32 i<br />
Uppala<br />
Byggnads<br />
Örebro- Värmland<br />
Posthornsgatan 8, 656 32 Karlstad<br />
Tfn 010-601 10 11<br />
Fax 054-83 47 42<br />
orebro-varmland@byggnads.se<br />
Medlemskrets Arvika/Eda: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012 kl. 18.30.<br />
Lokal, Folkets Hus.<br />
Medlemskrets Säffle: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012 kl. 18.30.<br />
Medlemskrets Torsby: Årsmöte<br />
fre den 27 jan 2012 kl. 18.00. Lokal,<br />
Bowlinghallen.<br />
Medlemskrets Grums: Årsmöte<br />
tors den 19 april 2012 kl. 17.00.<br />
Lokal, Konf FH.<br />
Medlemskrets Hagfors: Årsmöte<br />
tors den 19 jan 2012 kl. 17.00. Lokal,<br />
LO-lokalen Metall.<br />
Medlemskrets Karlstad: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012 kl. 18.00. Lokal,<br />
Bygg-29:an.<br />
Medlemskrets Kristinehamn: Årsmöte<br />
tis den 24 jan 2012 kl. 18.00,<br />
Lokal, Folkets Hus.<br />
Medlemskrets Sunne: Årsmöte<br />
fre den 27 jan 2012 kl. 18.30. Lokal,<br />
Frykenstrand.<br />
Medlemskrets Askersund: sektionsårsmöte<br />
tors den 19 jan kl.<br />
18.30. Hotell Norra Vättern.<br />
Medlemskrets Degerfors: sektionsårsmöte<br />
tors den 26 jan kl.<br />
19.00. Folkets Hus C-sal.<br />
Medlemskrets Frövi: sektionsårsmöte<br />
fre den 27 jan kl. 18.30.<br />
Kofallsvägen 1.<br />
Medlemskrets Hallsberg: sektionsårsmöte<br />
tors den 19 jan kl. 18.00.<br />
Hotell Stinsen.<br />
Medlemskrets Hällefors: sektionsårsmöte<br />
tors den 26 jan kl. 18.00.<br />
Hällefors Herrgård<br />
Medlemskrets Karlskoga: sektionsårsmöte<br />
fre den 27 jan kl. 19.30.<br />
Red Brick med resp.<br />
Medlemskrets Kumla: sektionsårsmöte<br />
tors den 26 jan kl. 19.00.<br />
Folkets hus.<br />
Medlemskrets Lindesberg: sektionsårsmöte<br />
mån den 23 jan kl.<br />
19.00. Folkets hus.<br />
Medlemskrets Nora: sektionsårsmöte<br />
tors den 19 jan kl. 18.00,<br />
Folkets hus.<br />
Medlemskrets Örebro: sektionsårsmöte<br />
tis den 24 jan kl. 18.30.<br />
Byggfackens hus.<br />
Byggnads GävleDala<br />
Wallingatan 15, 784 34 Borlänge<br />
Tfn 010-601 10 02<br />
Fax 0243-824 88<br />
gavledala@byggnads.se<br />
Medlemskrets Avesta: Årsmöte ons<br />
25 jan 2012, kl. 19.00. IF Metallhuset,<br />
Malmgatan 8, Avesta.<br />
Medlemskrets Borlänge: Årsmöte<br />
tis den 24 jan 2012, kl. 17.00.<br />
Byggnads Dalarnas kontor.<br />
Wallingatan 15, Borlänge.<br />
Medlemskrets Falun: Årsmöte tis<br />
24 jan 2012, kl. 17.00. Falu Folkets<br />
Hus, Myntgatan 10-14, Falun.<br />
Medlemskrets Gagnef: Årsmöte<br />
tors 26 jan 2012, kl. 19.00. Lindbergshallen,<br />
Södra Industrivägen<br />
8, Djurås.<br />
Medlemskrets Hedemora: Årsmöte<br />
tors 26 jan 2012, kl. 18.30. Lokal ej<br />
fastställd.<br />
Medlemskrets Leksand: Årsmöte<br />
mån 23 jan 2012, kl. 19.00.<br />
Moskogen Hotell & Konferens,<br />
Insjövägen 50, Leksand.<br />
Medlemskrets Ludvika: Årsmöte<br />
tors 26 jan 2012, kl. 18.30. Folkets<br />
Hus, vån. 3. Carlavägen 24 Ludvika.<br />
Medlemskrets Malung: Årsmöte<br />
tors 26 jan 2012, kl. 18.15. Folkets<br />
Hus, Skolgatan 2, Malung.<br />
Medlemskrets Mora: Årsmöte ons<br />
den 25 jan 2012, kl. 18.30. Hotell<br />
Mora-Parken, Parkvägen 1, Mora.<br />
Medlemskrets Rättvik: Årsmöte tors<br />
den 19 jan 2012, kl. 18.30. Classic<br />
Car Center, Vasagatan 12, Rättvik.<br />
Medlemskrets Smedjebacken: Årsmöte<br />
ons den 18 jan 2012, kl. 19.00.<br />
Fritidsgården, Morgårdshammar.<br />
Medlemskrets Säter: Årsmöte tors<br />
den 19 jan 2012, kl. 18.30. Lokal ej<br />
fastställd.<br />
Medlemskrets Vansbro: Årsmöte<br />
tors den 26 jan 2012 kl. 18.00.<br />
Värdshuset Flottaren, Järnavägen<br />
12, Vansbro.<br />
Medlemskrets Älvdalen: Årsmöte<br />
tors den 19 jan 2012, kl. 19.00. Hotell<br />
Älvdalen, Dalagatan 77, Älvdalen.<br />
Medlemskrets Orsa: Årsmöte tors<br />
den 26 jan 2012, kl. 19.00. Orsa<br />
Hotell, Järnvägsgatan 4, Orsa.<br />
Medlemskrets Gävle: Årsmöte<br />
tors den 19 jan 2012, kl. 18.30,<br />
Byggnads expedition, S Kansligatan<br />
26, Gävle. Rapporter och<br />
sedvanliga årsmötesförhandlingar.<br />
Nomineringar och val inför region<br />
GävleDalas årsmöte i mars 2012.<br />
Medlemskrets Bergby-Ockelbo:<br />
Årsmöte fre den 20 jan, kl. 18.00,<br />
Hakke Gård, Bergby. Rapporter<br />
och sedvanliga årsmötesförhandlingar.<br />
Nomineringar och val inför<br />
region GävleDalas årsmöte i mars<br />
2012.<br />
Medlemskrets Söderhamn: Årsmöte<br />
tors den 26 jan kl. 18.00, Kulturens<br />
Hus.<br />
Medlemskrets Hudiksvall: Årsmöte<br />
tis den 24 jan kl. 17.00. Pizzeria<br />
O’Sole Mio. Välkomna.<br />
Medlemskrets Ljusdal: Årsmöte<br />
tors den 26 jan kl. 19.00 på Winercafé<br />
Ljusdal.<br />
Vill du annonsera om<br />
möten och aktiviteter?<br />
Mejla: asa.kemkes@byggnads.se<br />
46 INBLICK NR 1 JANUARI 2012
SISTA ORDET<br />
GRÖNT BYGGANDE KAN<br />
MINSKA KLIMATHOTET<br />
JAG TROR ATT VI är många som funderar<br />
på vad som håller på att hända med<br />
vår miljö och vårt klimat, inte minst mot<br />
bakgrund av årets milda vinter. Vi har<br />
haft två vintrar med extremt mycket snö<br />
och kyla och denna vinter var det 5–10<br />
plusgrader vid jultid och på vissa håll<br />
har man till och med hittat svamp i skogen.<br />
Det är en extrem skillnad i vädret<br />
och tankarna kommer om vart vi är på<br />
väg och hur det ska bli för kommande<br />
generationer.<br />
Det är framför allt den förstärkta<br />
växthuseffekten som gör jorden varmare<br />
än normalt. Genom att bränna fossila<br />
bränslen som kol och olja släpper vi ut<br />
växthusgaser som värmer upp jorden<br />
mer än normalt. Läser man vad klimatforskarna<br />
säger om framtiden finns det<br />
all anledning till oro. FN:s klimatpanel<br />
förutspår att jordens medeltemperatur<br />
riskerar att stiga med flera grader, vilket<br />
leder till att isarna smälter och att vädret<br />
blir mer extremt med översvämningar<br />
på vissa håll och torka på andra ställen.<br />
Samtidigt konstaterar våra experter att<br />
vi kan stoppa denna negativa utveckling.<br />
Även om man kan känna oro så finns<br />
det samtidigt mycket som kan göras. Vi<br />
har alla ett ansvar att i stort och smått<br />
tänka på miljön och bidra till en bättre<br />
framtid för vår jord och vårt klimat.<br />
”Vi har alla ett ansvar att<br />
i stort och smått tänka på<br />
miljön och bidra till en<br />
bättre framtid för vår jord<br />
och vårt klimat.”<br />
Byggsektorn har, som ett exempel, stora<br />
möjligheter att vara med och förhindra<br />
växthuseffekten.<br />
Visste du att byggandet i världen<br />
står för runt 40 procent av allt energianvändade<br />
och orsakar stora mängder<br />
utsläpp? Samtidigt är det också så att<br />
110 miljoner människor har sina jobb i<br />
byggsektorn.<br />
Det innebär alltså en stor utmaning<br />
för byggsektorn att omvandlas till gröna<br />
jobb och miljövänligt byggande.<br />
NÄR DET GÄLLER SVENSKA förhållanden<br />
så lyfter vi i Byggnads bostadspolitiska<br />
program fram flera förslag för<br />
att bygga energisnålare och att energieffektivisera<br />
det gamla lägenhetsbeståndet<br />
(miljonprogrammen).<br />
Ett allvarligt faktum är att rekordårens<br />
bostäder förbrukar drygt 25 procent<br />
mer energi på varje kvadratmeter<br />
jämfört med bostäder som har byggts<br />
efter år 2000. Mot den bakgrunden<br />
råder det knappast någon tvekan om<br />
att potentialen för energibesparingar i<br />
rekordårens bostäder är enormt stor.<br />
Det är mycket lönsamt att kombinera<br />
upprustningen med åtgärder som bidrar<br />
till en effektivare energianvändning.<br />
SAMTIDIGT HAR STATEN ett stort<br />
ansvar för att underlätta och se till att<br />
energieffektiviseringen av miljonprogrammen<br />
kommer igång. Jag har sagt<br />
det många gånger och säger det igen, det<br />
behövs minst en miljard i investeringsbidrag<br />
från staten och nu börjar det bli<br />
fler som har fått samma insikt. Socialdemokraterna<br />
har föreslagit<br />
ett system med statliga<br />
lånegarantier. Vi måste<br />
vara öppna för många<br />
olika förslag och lösningar<br />
och alla måste vara<br />
med och ta ansvar.<br />
Klimatet och vår<br />
framtid kan inte<br />
vänta!<br />
hans tilly<br />
förbundsordförande<br />
telefon 08-728 48 10<br />
mobil 070-552 67 40<br />
e-post hans.tilly<br />
@byggnads.se<br />
TILLY TYCKER TILL ...<br />
... OM 2012<br />
Detta måste bli året då vi får uppleva färre olyckor<br />
på våra byggarbetsplatser<br />
... OM FRAMTIDEN<br />
”Varje tid får ta ansvar för sitt. Men glöm inte att<br />
läsa och lära för framtiden” (citat okänd)<br />
... OM LINKÖPINGS HC<br />
Hur kan ett tippat topplag bli ett bottenlag?<br />
Lars Winnerbäck har skrivit: ”han var så nöjd<br />
med sin lön att han glömde sitt jobb” Gäller detta<br />
LHC:s stjärnor?<br />
NR 1 JANUARI 2012 INBLICK 47
VARMT OCH SKÖNT<br />
PÅ JOBBET<br />
RENAULT KANGOO EXPRESS<br />
HERITAGE EDITION<br />
TOTAL LEASINGKOSTNAD<br />
1.440:-/mån* EX. MOMS<br />
RENAULT TRAFIC<br />
HERITAGE EDITION<br />
TOTAL LEASINGKOSTNAD<br />
2.099:-/mån* EX. MOMS<br />
DIESELVÄRMARE MED TIDUR<br />
Kampanjpris 9.990 kr. Ord. pris 18.500 kr.<br />
GRAND CONFORT-PAKET<br />
Kampanjpris 2.990 kr. Värde 7.200 kr.<br />
KANGOO EXPRESS HERITAGE EDITION<br />
Du sparar 11.500 kr.<br />
RENAULT TRAFIC<br />
HERITAGE EDITION<br />
FÅ ERBJUDANDEN OCH RABATTER<br />
FÖR UPP TILL<br />
RENAULT KANGOO EXPRESS<br />
HERITAGE EDITION<br />
FÅ ERBJUDANDEN OCH RABATTER<br />
FÖR UPP TILL<br />
24.220:-<br />
50.140:-<br />
FJÄRRSTART TILL DIESELVÄRMARE<br />
Kampanjpris 2.990 kr. Ord. pris ca 13.000 kr.<br />
GRAND CONFORT-PAKET<br />
Kampanjpris 2.990 kr. Värde 12.720 kr.<br />
TRAFIC HERITAGE EDITION<br />
Du sparar upp till 30.400 kr.<br />
VÅRT GRAND CONFORT-PAKET INNEHÅLLER SMARTA FUNKTIO<strong>NER</strong> som luftkonditionering (AC),<br />
radio/CD, glasade bakdörrar, elfönsterhissar och elspeglar till Kangoo Express. Paketet till Trafi c ger dig bl.a. automatisk luftkonditionering<br />
fram, bränslevärmare och färddator. Kom in och provkör våra välutrustade specialmodeller Kangoo Express och Trafi c Heritage Edition.<br />
LÄS MER PÅ WWW.RENAULT.SE<br />
*Leasingkostnaden för Kangoo Express baseras på en totalkostnad på 126.180 kr som består av Kangoo Express 1.5 dCi 75 hk FAP Euro 5 Heritage Edition (113.200 kr) inklusive Grand Confort paket (2.990 kr) och Dieselvärmare med tidur (9.990 kr). Bränsleförbrukning<br />
vid blandad körning från 5,2 l/100 km (1.5 dCi 75 hk FAP man). Koldioxidutsläpp CO 2: från 137g/km (1.5 dCi 75 hk FAP man). Leasingkostnaden för Trafi c baseras på en totalkostnad på 183.980 kr som består av Trafi c L1H1 2.9t 2.0 dCi 90 hk Euro5 Heritage Edition<br />
(178.000 kr) inklusive Grand Confort paket (2.990 kr) och Fjärrstart till dieselvärmare (2.990 kr). Bränsleförbrukning vid blandad körning från 7,5/100 km (2.0 dCi 90 hk man). Koldioxidutsläpp CO 2: från 198 g/km (L1H1 2.0 dCi 90 hk man). Leasingkostnaden för både<br />
Kangoo Express Heritage Edition och Trafi c Heritage Edition beräknas på 30% 1:a förhöjd hyra och 40% restvärde efter 36 månader. Finansiering med Renault Transportbilleasing. Inga avgifter. Lokala avvikelser kan förekomma.<br />
Samtliga priser är ex. moms. Bilarna i annonsen är extrautrustade. Erbjudandet gäller endast för lagerbilar t o m 29/2 2012.<br />
www.blaklader.com