Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien

More documents

Recommendations

Info

Referenser Berggren Kleja, D., Svensson, M., Hooshang, M., Jansson, P.-E., Langvall, O., Bergkvist, B., Johansson, M-B., Weslien, P., Truusb, L., Lindroth, A. & Ågren G. 2008. Pools and fluxes of carbon in three Norway spruce ecosystems along a climatic gradient in Sweden. Biogeochemistry 89, 7–25. Holmgren, K., Eriksson, E., Olsson, O., Olsson, M., Hillring, B. & Parikka, M. 2007. Biofuels and climate neutrality – system analysis of production and utilisation. Elforsk, Rapport 07:35. Larsson, S., Lundmark, T. & Ståhl, G. 2009. Möjligheter till intensivodling av skog. Slutrapport från regeringsuppdrag Jo 2008/1885. Le Quéré, C. m fl. 2009. Trends in the sources and sinks of carbon dioxide. Nature Geosciences 2, 831–836. Naturvårdsverket. 2010. National Inventory Report 2010 Sweden. Sathre, R. & O’Connor, J. 2010. Meta-analysis of greenhouse gas displacement factors of wood product substitution. Environmental Science & Policy 13, 104–114. Slutrapport från regeringsuppdrag Jo 2008/3958. 2009. Flöden av växthusgaser från skog och annan markanvändning. SLU. 14 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 4 2010
Ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Hans Nilsagård Halten av växthusgaser i atmosfären påverkas av aktiviteter runtom i världen. Utsläpp som sker på andra sidan jorden har samma betydelse för det svenska klimatet som utsläpp som sker på hemmaplan. Därför går inte en klimatförändring att bromsa med mindre än att länder kommer överens om att tillsammans begränsa utsläpp och öka upptaget av växthusgaser. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna mellan olika länder åt. Det är heller inte lätt att fördela ansvaret för åtgärder mellan olika länder så att det uppfattas som rättvist. Allt sedan FN:s klimatkonvention 1992 har världens länder undan för undan kommit överens om gemensamma åtgärder för att minska risken för farliga klimatförändringar. I Kyotoprotokollet 1997 gjorde en rad i-länder åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser och hjälpa u-länder att genomföra åtgärder för att minska deras utsläpp och för att anpassa deras samhällsekonomier till ett förändrat klimat. Sedan några år pågår förhandlingar för att komma överens om ytterligare åtgärder. Dels ska Kyotoprotokollet uppdateras eftersom nuvarande åtaganden endast gäller till och med 2012, dels måste man komma överens om åtgärder för att minska utsläppen även i länder som inte har åtaganden enligt Kyoto-protokollet. Internationella avtal omsätts i nationell klimatpolitik Ett internationellt klimatavtal innebär inte i sig någon omedelbar påverkan på svensk klimatpolitik, inte heller på svenskt skogsbruk. Däremot ger det incitament för regeringar att ändra regelverk och bidragssystem för att uppnå de åtaganden man gjort. Det är inte förrän man skapar nationella styrmedel som skogsnäringen påverkas. För Sveriges del gäller detta åtgärder såväl på EU-nivå som nationell lagstiftning, till exempel genom förändrade skatter och bidragssystem. Men det svenska skogsbruket påverkas också indirekt av styrmedel i andra länder som har inverkan på deras skogsbruks lönsamhet och konkurrenssituation. FN:s klimatkonferens i Köpenhamn Förväntningarna inför klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15 1 ) i december 2009 var stora, inte minst i de europeiska länderna. Mötet var kulmen på flera års förhandlingar. Många hoppades att man skulle komma överens om en fortsättning på Kyotoprotokollets första åtagande som löper ut 2012 och att listan på länder som åtar sig att begränsa sina utsläpp kunde vidgas. Man nådde dock inte ända fram. Samtidigt kunde man redovisa resultat i några delar. Copenhagen Accord 2 förhandlades fram mellan ledare för 29 länder från hela världen. 1. 15:e partsmötet (Conference of Parties) under FN:s klimatkonvention (United Nations Framework Convention on Climate Change). 2. Tillgängligt på: http://unfccc.int/resource/docs/2009/cop15/eng/11a01.pdf#page=4. 2010-06-14. Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat 15
Page 1 and 2: Skogsbrukets bidrag till ett bättr
Page 3 and 4: Skogsbrukets bidrag till ett bättr
Page 5 and 6: Varje år flyttar vi människor net
Page 7 and 8: Kolets kretslopp och dess koppling
Page 9 and 10: Det globala kretsloppet Globalt tar
Page 11 and 12: Lagerökningen av kol i växande sk
Page 13: Trädbiomassan kan betraktas som n
Page 17 and 18: Ton CO 2 -ekvivalenter per capita 2
Page 19 and 20: länder använder en projektion av
Page 21 and 22: Skogen bidrar bäst på olika vis i
Page 23 and 24: Figur 2. Svedjebränning i Moçambi
Page 25 and 26: Nyttja skogen effektivt för att br
Page 27 and 28: Substitutionseffekter - ska man bin
Page 29 and 30: Areal: 50 ha Årlig tillväxt: ca 3
Page 31 and 32: Utgivna nummer av Kungl. Skogs- och

Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?