Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien

Ett globalt problem som måste lösas via global
samverkan
Hans Nilsagård
Halten av växthusgaser i atmosfären påverkas av aktiviteter runtom i världen. Utsläpp som sker
på andra sidan jorden har samma betydelse för det svenska klimatet som utsläpp som sker på
hemmaplan. Därför går inte en klimatförändring att bromsa med mindre än att länder kommer
överens om att tillsammans begränsa utsläpp och öka upptaget av växthusgaser. Samtidigt skiljer
sig förutsättningarna mellan olika länder åt. Det är heller inte lätt att fördela ansvaret för åtgärder
mellan olika länder så att det uppfattas som rättvist.
Allt sedan FN:s klimatkonvention 1992 har
världens länder undan för undan kommit överens
om gemensamma åtgärder för att minska
risken för farliga klimatförändringar. I Kyotoprotokollet
1997 gjorde en rad i-länder åtaganden
om att minska utsläppen av växthusgaser
och hjälpa u-länder att genomföra åtgärder för
att minska deras utsläpp och för att anpassa deras
samhällsekonomier till ett förändrat klimat.
Sedan några år pågår förhandlingar för att
komma överens om ytterligare åtgärder. Dels
ska Kyotoprotokollet uppdateras eftersom nuvarande
åtaganden endast gäller till och med
2012, dels måste man komma överens om åtgärder
för att minska utsläppen även i länder som
inte har åtaganden enligt Kyoto-protokollet.
Internationella avtal omsätts i nationell
klimatpolitik
Ett internationellt klimatavtal innebär inte i
sig någon omedelbar påverkan på svensk klimatpolitik,
inte heller på svenskt skogsbruk.
Däremot ger det incitament för regeringar att
ändra regelverk och bidragssystem för att uppnå
de åtaganden man gjort. Det är inte förrän man
skapar nationella styrmedel som skogsnäringen
påverkas. För Sveriges del gäller detta åtgärder
såväl på EU-nivå som nationell lagstiftning, till
exempel genom förändrade skatter och bidragssystem.
Men det svenska skogsbruket påverkas
också indirekt av styrmedel i andra länder som
har inverkan på deras skogsbruks lönsamhet
och konkurrenssituation.
FN:s klimatkonferens i Köpenhamn
Förväntningarna inför klimatkonferensen i
Köpenhamn (COP15 1 ) i december 2009 var
stora, inte minst i de europeiska länderna.
Mötet var kulmen på flera års förhandlingar.
Många hoppades att man skulle komma överens
om en fortsättning på Kyotoprotokollets
första åtagande som löper ut 2012 och att listan
på länder som åtar sig att begränsa sina utsläpp
kunde vidgas. Man nådde dock inte ända fram.
Samtidigt kunde man redovisa resultat i några
delar.
Copenhagen Accord 2 förhandlades fram
mellan ledare för 29 länder från hela världen.
1. 15:e partsmötet (Conference of Parties) under FN:s klimatkonvention (United Nations Framework Convention
on Climate Change).
2. Tillgängligt på: http://unfccc.int/resource/docs/2009/cop15/eng/11a01.pdf#page=4. 2010-06-14.
Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat 15