Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien
Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien
Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Givetvis skulle utsläppen från hyggen<br />
vara <strong>ett</strong> stort problem om all skog avverkas<br />
vid samma tidpunkt, men i svenskt skogsbruk<br />
slutavverkas endast cirka 0,8 procent av<br />
skogsmarksarealen årligen (194 000 ha per år<br />
i medeltal åren 2003/2004–2007/2008 enligt<br />
Riksskogstaxeringen). Varje år gallras cirka 1,5<br />
procent av skogen. Den övervägande delen av<br />
skogen är således orörd från skörd av biomassa<br />
<strong>och</strong> det är i denna skog som upptaget av koldioxid<br />
sker.<br />
Ett exempel på <strong>ett</strong> extremt utsläpp av CO 2<br />
finns uppmätt efter stormen Gudrun som i<br />
januari 2005 drabbade delar av Götaland.<br />
Utsläppen har beskrivits som en ”koldioxidbomb”<br />
(Lindroth m fl 2009). Även under en<br />
så extrem händelse som stormen Gudrun kommer<br />
utsläppen dock att kompenseras av upptag<br />
på andra ställen i skogen. S<strong>ett</strong> över en större<br />
areal, hela Götaland, har virkesförrådet efter<br />
stormarna Gudrun, Per <strong>och</strong> mellanliggande avverkningar<br />
enligt Riksskogstaxeringen minskat<br />
endast marginellt. Därför har utsläppet efter<br />
Gudrunstormen nästan kompenserats av <strong>till</strong>växt<br />
i andra delar av den sydsvenska skogen.<br />
En förutsättning för att inte stora skogsskador<br />
ska ge utsläpp är dock att virket tas om<br />
hand <strong>och</strong> att det ökade virkesutbudet leder <strong>till</strong><br />
att avverkningarna inte avstannar i oskadade<br />
delar av skogen. Exempel på skogsskador där<br />
mycket stora n<strong>ett</strong>outsläpp av CO 2<br />
sk<strong>ett</strong> är efter<br />
det stora insektsangreppet under senare år i<br />
British Colombia <strong>och</strong> efter omfattande bränder<br />
i <strong>till</strong> exempel Sydeuropa <strong>och</strong> Indonesien.<br />
Kan så kallat hyggesfritt skogsbruk ge<br />
högre CO 2<br />
-bindning?<br />
Vetskapen om att hyggen släpper ut koldioxid<br />
har fött hypotesen att hyggesfritt skogsbruk är<br />
mer <strong>klimat</strong>smart än <strong>ett</strong> konventionellt skogsbruk.<br />
Hypotesen är nu föremål för forskning<br />
<strong>och</strong> utredningar. Den har utsatts för kritik<br />
främst på grund av att hyggesfritt skogsbruk<br />
bedöms ge lägre produktion än <strong>ett</strong> konventionellt.<br />
Om det hyggesfria skogsbruket skulle<br />
ge mindre CO 2<br />
-utsläpp än <strong>ett</strong> konventionellt,<br />
innebär d<strong>ett</strong>a att mer kol skulle lagras i mark<br />
<strong>och</strong> fältskikt, vilket inte kunnat påvisas. Det<br />
mesta talar således för att hyggesfritt skogsbruk<br />
skulle ge en lägre CO 2<br />
-bindning än trakthyggesbruk,<br />
förutsatt samma virkesuttag.<br />
Resultat från gallringförsök visar att vid<br />
normal gallring i yngre <strong>och</strong> medelålders skog<br />
sker inga n<strong>ett</strong>outsläpp av CO 2<br />
, medan d<strong>ett</strong>a kan<br />
ske vid senare avverkningar. Dock saknas experimentella<br />
data från avverkning i äldre skog<br />
(blädningsliknande huggningar) som följts under<br />
<strong>till</strong>räckligt lång tid.<br />
Kolavgivning<br />
Kolupptag<br />
Figur 1. Principbild på hur kolinlagringen<br />
under en omloppstid kan se ut.<br />
Det grönstreckade området indikerar att<br />
skogen tar upp mer koldioxid än den avger.<br />
I de rödstreckade områdena gäller det<br />
motsatta.<br />
Plantskog Ungskog Fullsluten skog<br />
Avverkning<br />
26 Kungl. Skogs- <strong>och</strong> <strong>Lantbruksakademien</strong>s TIDSKRIFT nr 4 2010