22.10.2014 Views

Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien

Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien

Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat - och Lantbruksakademien

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Givetvis skulle utsläppen från hyggen<br />

vara <strong>ett</strong> stort problem om all skog avverkas<br />

vid samma tidpunkt, men i svenskt skogsbruk<br />

slutavverkas endast cirka 0,8 procent av<br />

skogsmarksarealen årligen (194 000 ha per år<br />

i medeltal åren 2003/2004–2007/2008 enligt<br />

Riksskogstaxeringen). Varje år gallras cirka 1,5<br />

procent av skogen. Den övervägande delen av<br />

skogen är således orörd från skörd av biomassa<br />

<strong>och</strong> det är i denna skog som upptaget av koldioxid<br />

sker.<br />

Ett exempel på <strong>ett</strong> extremt utsläpp av CO 2<br />

finns uppmätt efter stormen Gudrun som i<br />

januari 2005 drabbade delar av Götaland.<br />

Utsläppen har beskrivits som en ”koldioxidbomb”<br />

(Lindroth m fl 2009). Även under en<br />

så extrem händelse som stormen Gudrun kommer<br />

utsläppen dock att kompenseras av upptag<br />

på andra ställen i skogen. S<strong>ett</strong> över en större<br />

areal, hela Götaland, har virkesförrådet efter<br />

stormarna Gudrun, Per <strong>och</strong> mellanliggande avverkningar<br />

enligt Riksskogstaxeringen minskat<br />

endast marginellt. Därför har utsläppet efter<br />

Gudrunstormen nästan kompenserats av <strong>till</strong>växt<br />

i andra delar av den sydsvenska skogen.<br />

En förutsättning för att inte stora skogsskador<br />

ska ge utsläpp är dock att virket tas om<br />

hand <strong>och</strong> att det ökade virkesutbudet leder <strong>till</strong><br />

att avverkningarna inte avstannar i oskadade<br />

delar av skogen. Exempel på skogsskador där<br />

mycket stora n<strong>ett</strong>outsläpp av CO 2<br />

sk<strong>ett</strong> är efter<br />

det stora insektsangreppet under senare år i<br />

British Colombia <strong>och</strong> efter omfattande bränder<br />

i <strong>till</strong> exempel Sydeuropa <strong>och</strong> Indonesien.<br />

Kan så kallat hyggesfritt skogsbruk ge<br />

högre CO 2<br />

-bindning?<br />

Vetskapen om att hyggen släpper ut koldioxid<br />

har fött hypotesen att hyggesfritt skogsbruk är<br />

mer <strong>klimat</strong>smart än <strong>ett</strong> konventionellt skogsbruk.<br />

Hypotesen är nu föremål för forskning<br />

<strong>och</strong> utredningar. Den har utsatts för kritik<br />

främst på grund av att hyggesfritt skogsbruk<br />

bedöms ge lägre produktion än <strong>ett</strong> konventionellt.<br />

Om det hyggesfria skogsbruket skulle<br />

ge mindre CO 2<br />

-utsläpp än <strong>ett</strong> konventionellt,<br />

innebär d<strong>ett</strong>a att mer kol skulle lagras i mark<br />

<strong>och</strong> fältskikt, vilket inte kunnat påvisas. Det<br />

mesta talar således för att hyggesfritt skogsbruk<br />

skulle ge en lägre CO 2<br />

-bindning än trakthyggesbruk,<br />

förutsatt samma virkesuttag.<br />

Resultat från gallringförsök visar att vid<br />

normal gallring i yngre <strong>och</strong> medelålders skog<br />

sker inga n<strong>ett</strong>outsläpp av CO 2<br />

, medan d<strong>ett</strong>a kan<br />

ske vid senare avverkningar. Dock saknas experimentella<br />

data från avverkning i äldre skog<br />

(blädningsliknande huggningar) som följts under<br />

<strong>till</strong>räckligt lång tid.<br />

Kolavgivning<br />

Kolupptag<br />

Figur 1. Principbild på hur kolinlagringen<br />

under en omloppstid kan se ut.<br />

Det grönstreckade området indikerar att<br />

skogen tar upp mer koldioxid än den avger.<br />

I de rödstreckade områdena gäller det<br />

motsatta.<br />

Plantskog Ungskog Fullsluten skog<br />

Avverkning<br />

26 Kungl. Skogs- <strong>och</strong> <strong>Lantbruksakademien</strong>s TIDSKRIFT nr 4 2010

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!