gå i kloster för en helg - Astra Tech

Vinjett
En skandinavisk tidning från Astra Tech
Techbladder
Nr 1.2008
Mötesplatsen för dig som använder eller
arbetar med katetrar från oss på Astra
Varsågod!
Ta din
egen
tidning
Tema: Lugnare liv
Gå i kloster
för en helg
25 år med LoFric ®
jubileum
Må bra av att välja bort

Start
LoFric
har gjort
skillnad
i 25 år
Vi v e t a t t årets första nummer av
Bladder är efterlängtad. Tidningen
läses av både vårdpersonal och brukare
och intresset ökar i takt med att vi
för söker anpassa innehållet efter era
önskemål. På Astra Tech Skandinavien
arbetar vi efter en värdegrund som
är fundamentet i vår dagliga gärning.
Denna värdegrund påminner oss om
vikten av att ha kunden i centrum.
Den dag vi inte har kunden i centrum
kommer vi inte längre att vara framgångsrika
och hjälpa er lika bra. Detta
är skälet till att vi fortsatt uppmanar
er att ge synpunkter på vad vi gör bra
respektive mindre bra.
d e t ä r n u 25 å r sedan LoFric-katetern
introducerades. RIK, Ren Intermittent
Kateterisering, var en av den tidens
mest innovativa behandlingar, och
LoFric, med det unika hydrofila
yt skiktet, har varit högst delaktig i
att göra denna terapi så framgångsrik.
g e n o m alla å r har vår verksamhet
satsat på innovation, hög kvalité,
livskvalité och önskan om att göra
skillnad. Inom urologin fungerar vi
som sparring- och resurspartners för
alla er som har nytta av vår
kompetens och expertis. Vi ser
fortsatt fram emot samverkan.
Med era synpunkter och er
feedback kommer LoFric
fortsätta att förbättras och göra
skillnad för alla användare.
Låt oss hoppas på
ytterligare 25 framgångsrika
år.
12
gå i kloster
Behovet av stillhet och eftertanke ökar när livet snurrar fortare och fortare. Det märks
bland annat på det ökade intresset för yogaklasser och spabesök. Men även de kloster
som bedriver gästhemsverksamhet är numera fullbokade månader i förväg. Följ med på
ett besök till S:ta Birgittas Kloster i Vadstena.
INNEHÅLL 1.2008
8 Mikaels dröm
När Mikael i tolvårsåldern drabbades av en
hjärnhinneinflammation, som förlamade honom
från midjan och neråt, tog fotbollsdrömmarna
slut. Ett nytt intresse föddes i stället och nu siktar
Mikael 31 år gammal, på en proffskarriär som
basketspelare och en plats i Paralympics.
10 Stressdoktorns bästa tips
14 Låt sexlivet få en chans
15 Läsarnas sida
4 25 år med LoFric
I år är det 25 år sedan den första LoFric-katetern
lanserades på marknaden. En nyhet som innebar något
av en revolution för många människor som tidigare varit
hänvisade till obekväma kvarkatetrar. Sedan dess har
LoFric utvecklats enormt och i dag har LoFric-familjen vuxit
och omfattar flera olika katetertyper för olika behov och
situationer. I detta nummer av Bladder kan du läsa om
LoFrics historia och berättelser om så väl läkare som brukare
som följt utvecklingen de senaste 25 åren. s i d a n 4
Håkan strandberg
Försäljningschef Sverige
8
2 | b l a d d e r 1.08

LoFric ® 25 år
Text OCH FOTO MORTEN LARSEN
Ökad livskvalitet med RIK
Efter 30 år som kirurg och urolog är professor August Bakke säker på
sin sak. Med hjälp av RIK ökar patienternas livskvalitet bland annat på grund av
färre infektioner.
Ba k k e b ö r j a d e s in l ä k a r k a r r i ä r som
student vid Haukeland Universitetssjukhus
1966. 1972 var han klar
med studierna och påbörjade sin AT-tjänst.
Efter fem års frånvaro började han 1977 som
neurokirurg vid Haukeland, och han har
varit verksam på den kirurgiska avdelningen
sedan 1978. Det innebär 30 års gedigen
erfarenhet som kirurg och urolog.
b a k g r u n d e n till d e n här intervjun är att
det nu har gått 25 år sedan LoFric introducerades.
– Det var under vintern 1982–1983 som
vi började använda RIK (Ren Intermittent
Kateterisering) i sin nuvarande form. Min
förra chef ville att jag skulle följa med på
en konferens och titta på den här produkten,
utan någon tro på dess nytta, berättar
Bakke. LoFric visade sig dock ha mycket
stor nytta och har genomgått en rad förbättringar
de senaste 25 åren.
August Bakke hade innan LoFric introducerades
en del erfarenhet av ryggmärgsskador
och problem i samband med
kateterisering. I sitt sökande efter kunskap
läste han om Jack Lapides och hans pionjärarbete
omkring 1977–1978. Faktum var
att väldigt många patienter dog av urinvägsinfektioner
och förstörda njurar.
Jack Lapides åsikt var att det var viktigt
att tömma blåsan ofta och att det räckte
att katetern var ren. Patienten behövde
bara skölja katetern under kranen så var
den klar för tömning igen. Hans teori var
att om tömning utfördes tillräckligt ofta
skulle infektionsförekomsten minska.
Ludwig Guttmann var en annan läkare
som utmärkte sig efter andra världskriget.
Han introducerade steril kateterisering,
i syftet att reducera infektionerna, och gick
runt på avdelningen med ett team som
utförde kateterisering. De två herrarna
blev efter ett tag mycket högljutt oense.
– Det de två läkarna trots allt ska ha äran
för är att de på relativt kort tid gjorde så
att en patient med ryggmärgsskada kunde
leva ett näst intill normalt liv, i jämförelse
med tidigare då en sådan skada ofta hade
dödlig utgång, påpekar Bakke.
– När LoFric introducerades var RIK ett
välkänt behandlingssätt. Vad som gjorde
LoFric så unikt var att ett ytskikt av PVP
»Vad som gjorde LoFric så unikt var att ett ytskikt
av PVP och salt lades på en kateter. På så sätt
fick man en lågfriktionskateter.«
och salt lades på en kateter. På så sätt fick
man en lågfriktionskateter och det blev
smärtfritt att utföra RIK.
August Bakke berättar vidare att kateterisering
är en mycket gammal metod.
– Man har tappat urin i tusentals år
i länder som Indien, Kina och Egypten.
Här i landet använde man gummi
slangar på 1800-talet, och 1880 sa den
norska läkaren Dr Voss att kateterisering
var så enkelt att ”även helt oerfarna
personer kunde utföra det utan att
skada patienten”.
Enligt August Bakke var det att ta i lite
väl mycket.
Professor med.dr
August Bakke är
en erkänd urolog och
representant för
norska urologer
i SIU (Société Internationale
d’Urologie).
– Jag ser fram emot att
få fortsätta studien
av RIK och livskvalitet,
säger han.
1986 t o g m a n initiativ till en uppföljningsstudie
bland patienter som använde LoFric,
och här hade doktor Bakke en central roll.
– Astra Tech hade översikt över många
användare och var intresserade av att
delta i en studie i samarbete med urologer.
Vi skickade ut ett frågeformulär till alla
registrerade patienter. Av en utvald grupp
på drygt 500 ingick 302 patienter i studien,
som följdes upp 1988–1989.
– Studiens fokus var patienternas livskvalitet
i förhållande till RIK-användningen
men även en mängd annan
värdefull information, som hur ofta det
förekom infektioner, besvär med njurar
och blåsa osv. Det här materialet är värt
sin vikt i guld och vi hoppas på att
kunna fortsätta studien för att se hur det
har gått för deltagarna, berättar Bakke.
– Den intressanta slutsatsen var att Jack
Lapides teori bekräftades; med kateterisering
tillräckligt ofta uppnås en klar minskning
av antalet infektioner. Vi kunde
därmed slå fast att RIK med LoFric är ett
säkert och bra behandlingssätt, avslutar
August Bakke.
Läs mer!
Läs mer på www.lofric.se
b l a d d e r 1.08 | 3

LoFric ® 25 år
25
år av
omtanke
A
tt några forskare vågade tänka nytt
och annorlunda är en av förklaringarna
till att tappningskatetern
LoFric ® kunde lanseras 1983. Då hade ett
intensivt forskningsarbete pågått under
flera år, parallellt med omfattande studier
och dokumentation.
Fram till lanseringen av LoFric hade
permanenta katetrar (KAD, kvarkateter)
varit den vanligaste behandlingsformen.
Med LoFric blev Ren Intermittent
Kateterisering (RIK) ett begrepp och en
alternativ behandlingsform. Nu skapades
det en möjlighet för människor även
med omfattande funktionshinder att
kateterisera sig själva på ett bekvämare
sätt och samtidigt minimera riskerna för
urinvägsinfektioner.
u t v e c k l i ng s a r b e t e t m e d l o f r i c kom att
intensifieras och 1985 lanserades ett nytt
ytskikt för att höja glidförmågan. Två år
senare startade utbildning av uroterapeuter
i Sverige.
1997 kom LoFric Hydro-Kit som hade
en förpackning med sterilt vatten och
uppsamlingspåse. 1999 var det premiär
för den gröna och miljövänliga PVCfria
katetern LoFric Plus och 2001 lanseras
LoFric H 2 O, ett kateterset med vatten.
LoFric Primo lanserades 2005 och är
den nya generationens kateter där vattnet
är förpackat separat. Fördelen med det
är att kateterförpackningen förblir mjuk,
följsam och vikbar.
n ä r l o f r i c b ö r j a d e tillverkas för knappt
25 år sedan var det i första hand för den
svenska och nordiska marknaden. Men
exporten tog snabbt fart och idag finns
LoFric i alla världsdelar.
Den allra första LoFric-katetern kanske
inte upplevs som så märkvärdig idag, men
när den kom innebar den en revolution för
kateteranvändare. Plötsligt fanns en kateter
med hydrofil yta som man lätt kunde
lära sig att använda själv. Den hydrofila
ytan åstadkoms med en teknologi som är
unik för AstraTech – Urotonic Surface
Technology – och gör att katetern håller
samma salthalt som urinröret. Detta betyder
att salt och vatten inte transporteras
vare sig till eller från kateterns yta under
tiden den sitter i urinröret. Det i sin tur är
en viktig parameter för att undvika skador
på urinröret när katetern dras ut efter
kateteriseringen.
i d a g h a r v i 25 års klinisk erfarenhet av
LoFric – den enda hydrofila katetern
som är dokumenterat säker för lång tids
användning – och historien tar inte slut
här. Ända sedan debuten har produktutvecklare
tillsammans med användare
fortsatt att ta fram nya LoFric-varianter
för olika behov. Flera andra nyheter finns
runt hörnet och framtiden för LoFricfamiljen
ser onekligen spännande ut.
TÄVLING
Varför använder du LoFric?
Skicka in dina bästa skäl och var med
i utlottningen av 25 säkerhetspaket. Skicka
in ditt svar till: bladder.se@astratech.com
eller. Astra Tech AB, Bladder redaktionen,
Box 14, 431 21 Mölndal
1985
LoFric-kateterns yta vidareutvecklas
för att höja osmolaliteten.
Exporten tar fart.
1992
Astra Meditech AB byter namn
till Astra Tech AB.
1983
LoFric ® lanseras och blir allt mer populär.
Ren Intermittent Kateterisering (RIK) blir etablerad
som behandlingsform och ett välkommet alternativ
till kvarkatetrar.
1987
Utbildningen av uroterapeuter
startar i Sverige i regi av UTF,
Uroterapeuternas Förening.
4 | b l a d d e r 1.08

illustration istock photo
1. LoFric gör att jag kan
simma och bada med
ungarna på friluftsdagen.
Vinjett
EN SKANDINAVISK TIDNING FRÅN ASTRA TECH
Nr 1.2008
Mötesplatsen för dig som använder e ler
arbetar med katetrar från oss på Astra Techbladder
Varsågod!
Ta din
egen
tidning
2. LoFric gör att jag
bidrar till en bättre
miljö.
Tema: Lugnare liv
Gå i kloster
för en helg
25 år med LoFric
JUBILEUM
4. LoFric gör att jag kan resa
vart jag vill i världen.
Må bra av att välja bort
3. LoFric ger mig massor
av läsvärd och intressant
infor mation på www.lofric.se
och i Bladder.
25 skäl som gör att jag väljer LoFric
5. LoFric gör att jag kan kissa utan att det
svider.
6. LoFric gör att jag inte riskerar att lukta
kiss när jag är på kalas.
7. LoFric gör att mina njurar håller lika
länge som resten av min kropp.
8. LoFric gör att jag kan kissa ”nästan som
vanligt”.
9. LoFric gör att jag slipper gå uppkopplad
med en slang i snoppen.
10. LoFric gör att jag slipper febriga urinvägsinfektioner
och trötthet.
11. LoFric gör att jag inte läcker när jag har sex.
12. LoFric gör att jag alltid kan erbjuda alla
mina patienter en passande kateter.
13. LoFric gör att jag kan hänga ut med
kompisar utan att de märker att jag kissar
på mitt eget sätt.
14. LoFric gör att mina patienter slipper antibiotika
och vård för onödiga urinvägsinfektioner.
15. LoFric gör att jag kan ge mina patienter
det mest skonsamma alternativet.
16. LoFric gör att jag sedan 1983 kan erbjuda
mina patienter en kateter jag litar på.
17. LoFric gör att jag kan välja mellan flera
olika kit beroende på i vilken situation
jag befinner mig.
18. LoFric gör att jag alltid får en fräsch och
färsk kateter, som jag aktiverar när jag
skall använda den.
19. LoFric är klar när jag är klar.
20. LoFric gör att våra patienter snabbt lär sig
RIK och klarar sig själva utan bekymmer.
21. LoFric gör att jag vågar duscha med
grabbarna efter tennisen.
22. LoFric gör att jag med trygghet kan
erbjuda patienten det säkraste och mest
dokumenterade alternativet.
23. LoFric ger mig bra service på LoFriclinjen
och de hjälpmedel jag får av min
distriktssköterska.
24. LoFric gör att jag som urolog vet att
RIK med LoFric är den mest beprövade
kombinationen.
25. LoFric gör att jag som personlig assistent
kan undvika att hålla i själva katetern.
1998
Astra Tech firar
50-års jubileum.
2001
LoFric ® H 2 O lanseras – ett
kateterset med vatten.
2005
LoFric ® Primo lanseras – en
förpackning som gör kateteriseringen
enklare och bekvämare.
1997
LoFric ® Hydro-Kit lanseras,
ett kateterset med sterilt vatten
och uppsamlingspåse. Produkten
får ett varmt välkomnande.
1999
Den gröna och miljövänliga
PVC-fria katetern LoFric ® Plus
lanseras.
2008
LoFric ® firar 25 år på den svenska marknaden.
LoFric-katetern finns dokumenterad i en mängd
studier och bidrar till en intensifierad forskning
kring katetrar och kateteriseringsteknik.
b l a d d e r 1.08 | 5

LoFric ® 25 år
Text Rehnskrivet foto PRIVAT
1983
1983
Patrik Havlica och sköterskan
Maritha Telander har gått igenom mycket
tillsammans under de 25 år som gått
sedan Patrik kom till sjukhuset efter
en trafikolycka.
Ett stöd för livet
I januari 1983 skedde trafikolyckan. Först
i december samma år kunde Patrik Havlica
lämna sjukhuset. Dock inte till fots. Under
året lärde han känna sköterskan Maritha
Telander utan och innan. Här berättar de
om sina 25 år tillsammans med LoFric ® .
De t e n k l a s t e ä r n o g att prata med
små barn, konstaterar Patrik
efter 25 år som rullstolsburen.
De hymlar aldrig. Jag glömmer aldrig när
jag skulle hålla i en pingisträning för ett
gäng ungar. Det kom in en liten kille i 5-6
årsåldern som tittade lite skeptiskt, och
han fortsatte kika på mig då och då under
träningen. Till slut kom han fram och
frågade ”Du, kan du inte gå?”, ”Nä” sa
jag ”jag kan inte gå.” Då tittade han länge
under lugg och till sist kom det...: ”Inte
ens en meter?!”
– Där har du ett barns relation till världen,
om du inte ens kan gå en meter, då
är det banne mig illa, skrattar Patrik.
Från hans eget perspektiv ser livet tack
och lov betydligt ljusare ut.
– Du kan ju inte vrida klockan tillbaka,
utan måste helt enkelt se framåt och lära dig
leva med de problem du har, säger Patrik.
Maritha påminner honom milt om att
det trots allt var mycket upp och ned med
humöret under den långa sjukhustiden
i början efter olyckan.
– Men tiden där gjorde nog att kroppen
kunde reparera sig maximalt, både fysiskt
och mentalt, säger hon.
Patrik hade ett halvår kvar att studera på
ett fotbollsgymnasium när det smällde.
– Jag kände ju att det gått lite galet, men
hur farligt det verkligen var greppade jag
inte. Man låg och tänkte på att nu går fotbollssäsongen
igång och om tre veckor är
man uppe och hoppar igen…
d e t b l e v in t e riktigt s å. På sin 19:e födelsedag,
den 17 januari år 1983, sövdes han
ner på grund av en dubbelsidig lunginflammation
som tillstötte efter tio dagar
i skallsträck. Patrik tillbringade sedan
16 veckor liggande. Fotbollsmålen blev till
helt andra mål. Livsmål. En strävan efter
att kunna klara sig själv. Att fixa vardagen.
Och att så småningom få tid med allt
som inte hunnits med som ung, frisk och
lovande idrottskille.
– Alla var på mig när jag kom upp i rullstolen.
Med min bakgrund ville de att jag
skulle bli handikappidrottare. Men för
mig kändes det precis tvärtom. Jag hade
idrottat så det räckte, nu ville jag ägna mig
åt bilar och tjejer. Ut och resa, träffa folk
och ha skoj.
6 | b l a d d e r 1.08

Snabba motorer är en passion som Patrik fick mer tid över
för efter olyckan. En vit Porsche inhandlades och byggdes
om, liksom en båt. Sambon Jeanette delar intresset.
År 2003 invigdes den spektakulära åkattraktionen
Balder, en berg- och dalbana i trä, på Liseberg. Intresset
var enormt, och den första säsongen fick besök arna
köa i timmar.
– Då var man populär. Alla kompisar ringde och vill hänga
med mig i den särskilda kön för funktions hindrade. Personalen
var snäll och lät oss ofta åka flera gånger i sträck.
Patriks liv består till stor del av resor.
– Vi har varit på Rhodos varenda år sedan 1986, förutom
1995 då Johanna föddes. Året efter följde hon med. Vi är
där tre veckor varje år. Man måste ha lite semester.
»Man låg och tänkte på att nu går fotbolls -
säsongen igång och om tre veckor är
man uppe och hoppar igen…«
Maritha ler åt minnet, nickar och minns.
Fjällresan för att åka bob i Åre. Dans -
kvällar på krogen.
– På den tiden gjorde vi mycket sådant
tillsammans, personal och patienter, säger
hon. Det var en väldig trygghet för både
patienter och anhöriga att klara av den
första tiden med katetrar och annat praktiskt
tillsammans med vårdpersonalen.
n ä r d e t gäller j u s t d e t där med katetrar har
Patrik en del mindre trevliga erfarenheter.
– När jag låg inne på sjukhuset var det
plastkatetrar med gel som gällde. Det
var jobbigt. Väldigt jobbigt. Det blev geggigt
och kladdigt och det rann. Det var
verkligen ingen höjdare.
Men Patrik hade tur i oturen. Det skedde
en explosionsartad utveckling kring handikapphjälpmedel
ungefär samtidigt som
han skadade sig. Rullstolarna blev mindre
och lättare. Det kom bättre dynor och
madrasser. Och en ny kateter, LoFric,
introducerades på marknaden.
– Nu fick vi ett bättre alternativ för att kunna
tömma blåsan optimalt, säger Maritha.
Och senare, när man bara behövde tillsätta
vanligt vatten, blev det ännu enklare.
Vi höll länge på med koksaltlösning och
spolade med klorhexidin på sjukhuset, vi
vågade inget annat, ler Maritha. Men det
var en otrolig tidsbesparing för personalen
med LoFric. Dels för att gelen försvann,
men också när det inte längre behövde
vara sterilt. Du kan tömma fortare, du kan
tömma fullständigt, du har mindre infektioner
och mindre jobb med läckage. Och
patienterna lär sig mycket snabbare att
tappa sig själva nu.
f ö r p a t r i k s o m reser m y c k e t i sitt arbete
som säljare är det kanske extra viktigt
med en smidig lösning.
– Förr skulle man ju behövt ha med
sig en hel buss, ler han. Nu lägger jag
LoFric-katetrarna i botten på resväskan.
De tar ingen plats, och jag har alltid med
mig några i ryggsäcken också, så att jag
klarar mig några dagar om resväskan
skulle komma bort.
Maritha inflikar att de nyare allt-i-ett
kateterseten, som LoFric ® Primo, innebär
fördelar och är ännu enklare att ta
med sig när man är på resande fot. Dessa
produkter innehåller även vatten, vilket
gör att man får ett problem mindre.
Patrik håller med om att de nya katetrarna
är smidiga att använda när man känner
sig osäker på tillgången till vatten, till
exempel i segelbåten eller på ett flygplan.
m y c k e t r e s a n d e b l e v d e t alltså, precis som
Patrik eftersträvade i sitt nya liv. Och par
i damer har han också skaffat sig, i form
av sambon Jeanette och 12-åriga dottern
Johanna. Däremot lyckades han inte
avhålla sig helt från idrotten när det kom
till kritan. Det har blivit både rugby och
basket. Bland annat.
– Den där lagkänslan, där man är ett
gäng som träffas och snackar och tränar,
vill man inte vara utan. Det är svårt att
hinna när jag jobbar så mycket, men just
nu försöker vi få ihop ett gäng i curling för
att vinna SM framöver.
Läs mer!
Läs mer på www.lofric.se
b l a d d e r 1.08 | 7

Profilen
Mikael
fotbollstokig basketspelare
som satsar på Paralympics
För Mikael Persson är
basketträning tre dagar
i veckan inte tillräckligt mycket.
En av hans drömmar är att bli
proffs i Spanien eller Tyskland.
Men det närmast hägrande målet
är Paralympics i Peking.
N
är Mikael var 12 år tog livet en
oväntad vändning. Han som
bara levde för att spela fotboll
och som hela tiden fick höra att han var
så lovande, kunde plötsligt inte gå längre.
En hjärnhinneinflammation satte sig
som en svullnad på ryggmärgen och
gjorde honom förlamad
från midjan
och nedåt.
– Jag hade otur,
be rättar Mikael. Det
jag råkade ut för
var väldigt ovanligt.
Jag tror att läkarna
sa att en på 10 000
drabbas.
d e n s t o r a d r ö m m e n under hela barndomen
var att bli fotbollsproffs, och skulle
någon fråga honom i dag vad hans högsta
dröm är så skulle nog första tanken fortfarande
vara: fotbollsproffs. Detta trots att
han nu satsar stenhårt på att bli uttagen
till landslaget i rullstolsbasket lagom till
Paralympics i Peking.
– Basketen tog aldrig fotbollens plats, det
var fotbollen jag brann för, men basketen
underlättade. Om jag hade kommit hem
efter rehab och inte idrottat alls hade det
varit betydligt jobbigare att acceptera mitt
nya liv. Men visst var det tungt när våren
kom och utesäsongen började. Alla stack
i väg och jag blev kvar hemma.
ä n d å l å t e r d e t ganska odramatiskt när
Mikael berättar om sjukdomen och tiden
därefter. Det blev inte så jättestor skillnad.
Han hade fortfarande samma vänner, de
gjorde bara andra saker tillsammans.
Genom basketen fick han också en del nya
vänner. Livet rullade på. Han är inte bitter
över sitt öde, men kan ibland tänka:
– Om jag ändå skulle bli förlamad varför
kunde jag inte bli det vid 25? Då hade jag
ju hunnit pröva på det mesta. Sett om jag
hade blivit något inom fotbollen. Samtidigt
så hade jag nog tagit det hårdare vid
25. Man har inte så djupa tankar om livet
vid 12, säger Mikael.
n ä r m i k a e l b ö r j a d e t r ä n a basket körde
han med sin standardstol, sedan dess har
sporten utvecklats och nu släpper man
inte in någon på planen med en vanlig
stol. Kostnaderna för stolarna gör det
svårt med nyrekrytering.
– Ska man spela fotboll räcker det att
köpa ett par dojor och benskydd. För
500 kronor är du med på lika villkor.
8 | b l a d d e r 3.07

Text ANNA Wallenlind Nuvunga foto Patrik Hagborg
Text & foto: Martin Goodwin
25 år som
förebild
Publicering av glädjande forskningsresultat
runt Lofric och satsning på personalen
står på agendan när Sahlgrenska
sjukhusets avdelning 12 firar sitt första
kvartsekel.
MIKAEL PERSSON
å l d e r: 31 år f a m i l j: Mamma och pappa,
två yngre småbröder i n t r e s s e n: Förutom
idrott, lyssna på musik, se på film, umgås
med kompisar. beskriver s i g s j ä l v s o m :
Glad, snäll, trevlig. Både allvarlig och
”easy-going”.
Nybörjare inom basketen får kanske låna
en stol som inte passar eller en dålig stol.
Det gör att många tröttnar.
m e n m i k a e l h ä r d a d e u t och har nu spelat
i 18 år. Träning tre dagar i veckan och
match en helg i månaden. 2005/2006 var
han med i landslaget, men förra året förlorade
han sin plats. Vad det skulle betyda
för honom att bli uttagen igen och få spela
i Paralympics vet han inte riktigt.
– Det får jag väl svara på när jag kommer
hem. Men OS är det största man kan göra
som idrottsman, andra berättar att det är
en fantastiskt häftig upplevelse. Bara det
att man tävlar inför fullsatta läktare. En
otrolig skillnad mot Sverige där det på sin
höjd sitter tio bekanta och tittar på.
Läs mer!
Mikael är en av LoFrics profiler.
Läs mer på www.lofric.se
N
är Sahlgren ska Universitetssjukhusets
avdelning
12 skapades
för 25 år sedan var det den
första i sitt slag Sverige. Att
efter internationella riktlinjer
under ett tak samla alla resurser
och yrkeskategorier som
krävs för att effektivt vårda
och rehab ilitera personer som
drabbats av akut skada eller
sjukdom i ryggmärgen, var nytt
i Sverige. Initiativtagare och
eldsjäl bakom satsningen var
docent Lars Sullivan, en pionjär
inom skandinavisk ryggmärgsskadevård. Helhets synen
på patienten präglade ända från början både den kliniska verksamheten
och den kreativa och dynamiska forsknings miljön
vid enheten. När man tittar i backspegeln kan man konstatera
att satsningen var framgångsrik. I dag ansvarar överläkare
Ann-Katrin Karlsson och vårdenhetschef Camilla Finnskog för
avdelning tolv. Hur uppmärksammas jubileet under året?
n ä r v i f i r a d e 20 å r satsade vi på en rad utåtriktade aktiviteter
för att informera om avdelningens verksamhet. Nu fokuserar
vi inåt och på aktiviteter för personalen i första hand.
Ända sedan starten har avdelningen samarbetat med Astra
Tech, utbytet av erfarenheter och forskningsresultat under
åren har varit betydande.
– Vi har nyligen kunnat visa att konsekvent användande av
LoFric leder till förbättrad njurfunktion. Resultaten publiceras
i Journal of Urology under försommaren vilket är mycket
glädjande, säger Ann-Katrin Karlsson.
camilla f in n s k o g h a r arbetat på avdelningen sedan starten
och Ann-Katrin Karlsson har varit med i arton år. Vad har
varit de stora förändringarna under åren?
– Skadepanoramat har förändrats, idag har många flera en så
kallad inkomplett skada som förbättras neurologiskt och där
flera återfår gångförmågan. Samtidigt ser vi att allt flera överlever
mycket svåra skador där även andningen är utslagen.
– Den bästa 25-årspresenten vore bättre lokaler! Vi är rätt
trångbodda och i ärlighetens namn är de också ganska
slitna. Högt på önskelistan hamnar också mer resurser för
att kunna bedriva öppenvård med fullt team, avslutar
Camilla Finnskog.
b l a d d e r 1.08 | 9

Lugnare liv
Text jan-olof ekelund foto Alexander von Sydow Illustration: Miika tuomivuo
Våga välja bort
Känslan av tidsbrist är en av de främsta
orsakerna till stressrelaterade sjukdomar.
Att sluta jämföra sig med andra och våga
välja bort några ”måsten” är ett par av de råd
som stressdoktorn Tomas Danielsson rekommenderar
för att inte hamna i stressfällan.
Första gången jag lyssnade på Tomas
Danielsson var i en fullsatt föreläsningssal
med flera hundra personer.
Nio av tio åhörare var kvinnor. Ganska
tidigt berättade Tomas att den generellt
mest utsatta individen för stress och
stressrelaterade sjukdomar är en 37-årig
kvinna med två barn och en aktiv yrkeskarriär
och som dessutom skall hålla sin
kropp i trim, äta rätt sorts mat, veta allt
om vilka tapeter som är rätt till vardagsrummet
och dessutom ha tid att vara en
kärleksfull partner. Phuuh!
n i f ö r s t å r a t t m å n g a i den kvinnodominerade
publiken skrattade lite förläget
igenkännande, oavsett ålder. Men om
de hade räknat med en stor portion förståelse
och medömkan från Tomas
Danielsson så tog de miste. Han har en
egen filosofi om hur vi skall komma tillrätta
med ett allvarligt samhällsproblem
som kostar stora summor pengar varje år.
– Låt mig slå fast att även om det talas
mycket om stress och utbrändhet så är det
fortfarande relativt få personer som blir
utbrända, möjligtvis något vidbrända!
Utbrändhet är när kroppen helt enkelt
slutar fungera, när personen i fråga inte
orkar gå upp ur sängen. Det är ett tillstånd
som är mycket allvarligt och som det tar
lång tid att återhämta sig från. Ofta lika
lång tid som det har tagit att uppnå detta
tillstånd. Den främsta orsaken till att människor
blir utbrända är att de under flera
10 | b l a d d e r 1.08

Mitt absolut viktigaste råd är att inte
bli sjukskriven på heltid. Se istället över
den egna livs situationen och börja göra
aktiva val.
år arbetar eller lever i en situation som är
mycket pressande, stressande och som de
känner att de inte kan påverka. De vet helt
enkelt inte hur de skall ta sig ur den uppkomna
livssituationen.
– d e t ä r in t e o v a n l i g t att många som
kommer till mig med sina stressproblem
frågar om de kan bli sjukskrivna och där
har jag en mycket tydlig åsikt. Nämligen
att sjukskrivning inte löser några problem
utan istället kan förvärra symtomen.
– En person som känner sig stressad kan
göra det av en mängd skäl. Dåligt arbetsklimat,
en ständigt fulltecknad agenda
eller ett trassligt partnerförhållande. Mitt
absolut viktigaste råd är att inte bli sjukskriven
på heltid. Se istället över den egna
livs situationen och börja göra aktiva val.
Är det viktigt att alltid ha ett välstädat hus
eller trädgård? Om relationen med chefen
eller arbetskamraterna inte känts rätt på
flera år, så är det förmodligen bättre att
byta jobb och hitta nya utmaningar.
– Min erfarenhet är att den som blir
sjukskriven på heltid kan få en mängd
olika sjukdomar. Det är lätt att känna efter
i sin ensamhet. Då är det bättre att gå ner
i arbetstid och se till att hålla kontakten
YRKE:
STRESSDOKTOR
n a m n : Tomas Danielsson
b o r : I Örebro u t b i l dn in g :
Examen i beteendemedicin
m i t t a r b e t e: håller föredrag
eller seminarier för att dela
med mig av mina kunskaper
och erfarenheter från goda
”vaccinationer” av hela
arbetsplatser.
med sin arbetsplats. Och som sagt våga
göra val och säga nej till i varje fall några av
alla de krav som ställs av omgivningen.
t o m a s d an i e l s s on ä r i grunden utbildad
beteendevetare. Efter 25 år av föreläsningar
och ett par böcker har Tomas
etablerat begrepp som tokstress, vaccinationer
mot stress och stresshypokondri.
– En av de absolut viktigaste nycklarna
för att komma till rätta med den stress
som nästan alla känner av i större eller
mindre omfattning, är kommunikation.
Det gäller att våga prata öppet med sin
omgivning, både på arbetet och i hemmet
om hur vi mår och hur vi kan hitta
tillbaka till lusten att arbeta och umgås.
– Dessutom är det viktigt att komma
ihåg att det finns positiv stress som gör
oss alerta, kreativa och på gott humör.
För att nå dit måste det dock finnas en
känsla av att kunna påverka, göra egna
val och få tid till återhämtning.
s j ä l v å t e r h ä m t a r s i g t o m a s efter alla
föreläsningar i hemstaden Örebro där
han har både familj, kontor och forskningsmottagning.
så undviker du
att bli sjuk
av stress
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
Sluta jämföra dig med andra.
Våga välja bort.
Skapa balans mellan arbetet,
familj, fritid och egen tid.
Erkänn dina begränsningar men
säg också vad du är bra på.
Tänk positivt, allt kanske ordnar
sig även om du inte hinner idag.
de fem
vanligaste
stressfaktorerna
Man försöker likna summan av
andras prioriteringar, dvs att man
jagar något som aldrig går att
uppnå.
Brist på självförtroende.
Missar att ibland vara lat.
Sover för lite, sju timmar är nödvändigt
för de allra flesta.
Inte lyssnat på kroppens tydliga
signaler i tid som ropat STOPP!
b l a d d e r 1.08 | 11

En lisa
för själen
Allt fler längtar efter tid
och möjlighet till eftertanke.
Fler och fler känner också
ett behov att uppsöka en
rofylld plats där även
själen kan få näring.
Några som tydligt märkt
detta är Birgittasystrarna
i Vadstena vars gästhemsverksamhet
blir allt
populärare.
V
isst strävar vi alla efter välbefinnande
och en god balans mellan
arbete, familj och fritidsaktiviteter.
Dessutom önskar vi oss också en gnutta
egen tid. Men i vardagens tidsträngda
schema blir det allt längre mellan stunderna
av vila och stillhet. Detta kan vara en
av förklaringarna till att intresset för aktiviteter
och platser som erbjuder lugn och
återhämtning ständigt ökar. Utbudet av
yogaklasser, spaanläggningar och reträttvistelser
har aldrig varit större.
De katolska klostren har sedan tidig
medeltid erbjudit en reträttplats i till varon
och de märker tydligt av den stora efterfrågan
som finns idag. Birgitta systrarna i Vadstena
driver ett gästhem med 20 rum, som
är öppet från Påsk till Allhelgonahelgen.
– Inte bara tid utan även tystnad har blivit
en bristvara idag, säger Syster Birgitta.
Vi ser det tydligt på bokningarna till vårt
gästhem. Vi har en högre beläggningsgrad
än hotellen. Jag tror det beror på
den stora allmänna efterfrågan på stillhet
som finns och på att så många idag söker
efter andlighet.
till bir gittasystrarna i v a d s t e n a är alla
välkomna som längtar efter en rofylld
plats att dra sig undan på, för några dagar
i stillhet och eftertanke. Klostrets gästhem
tar emot både män och kvinnor, oavsett
trosuppfattning. Idag är faktiskt ickekatoliker
i majoritet. Vistelsen är också till
stor del på besökarnas egna villkor. Vill
man kan man vara i enskildhet, men syst-
12 | b l a d d e r 1.08

Text Torbjörn Colling foto marie ullnert
Lugnare liv
Klostret ligger vackert beläget
invid Vätterns strand.
»Efterfrågan på detta har nog också sitt
samband med det sökande efter stillhet,
rofylldhet och andlighet som präglar så
många av dagens människor.«
Förberedelser inför middagen.
rarna finns till hands om man söker dem
för samtal.
– Man kan säga till vid bokningen om
man är intresserad av samtal, men det
går naturligtvis även att ta kontakt med
oss på plats om så önskas. Huvudsaken är
att initiativet kommer från den enskilde,
betonar Syster Monika. Om man vill kan
man också närvara vid systrarnas tideböner
fyra gånger om dagen och i den
dagliga mässan, det finns även en präst
som man kan söka för samtal.
klostrets g ä s t h e m e r b j u d e r flera vackra
samlingsrum med utsikt över Vättern
där man kan sitta och tänka, läsa eller
samtala, men för den som vill följa vad
som händer i den yttre världen finns det
även ett gemensamt TV-rum. Trots att
många besökare söker stillhet i samband
med sin klostervistelse råder det inte
tystnad i matsalen annat än vid organiserade
reträtter.
– Det förs många samtal mellan våra
gäster och vi har till och med märkt att
nätverk skapas. Det uppstår en speciell
gemenskap här och många av besökarna
kommer tillbaka flera gånger.
Efterfrågan på de organiserade reträtterna
– besinningshelgerna – som systrarna
anordnar har också ökat kraftigt och
årets helger är redan fullbokade.
– Ja, till dem har vi tyvärr väntelista,
säger Sr Monika. En besinningshelg
kretsar kring ett tema hämtat från den
heliga Birgittas texter som man mediterar
till. Det inleds på fredagen med en bildmeditation
och på lördagen har man två
meditationsinledningar och en samling
på kvällen.
– På så sätt kan vi sätta en ram och ge vägledning
till egen eftertanke och reflektion.
Det kan exempelvis handla om skuld som
vi då mediterar kring, men även handfast
närmar oss genom olika aktiviteter. Detta
har blivit mycket uppskattat och många
återkommer eftersom temat varierar mellan
besinningshelgerna. Vilket tema det
blir hinner vi inte avslöja förrän datum
går ut på nätet, berättar Sr Birgitta.
m e n ä v e n s y s t r a r n a i klostret har behov
av stillhet och eftertanke och därför bedriver
de inte någon gästhemsverksamhet
mellan Allhelgonahelgen och påsk. Däremot
har man öppet i begränsad omfattning
för julhelgen samt påskhelgen för
de som vill vara med om ett traditionellt
katolskt firande.
– Efterfrågan på detta har nog också sitt
samband med det sökande efter stillhet,
rofylldhet och andlighet som präglar så
många av dagens människor, konstaterar
Sr Birgitta.
Fakta om
Birgittasystrarna
s y s t r a r n a le v e r på S:ta Birgittas Kloster
Pax Mariae i Vadstena.
v å r al l r a h e l i g a s t e fr ä l s a r e s orden
bildades på 1300-talet av den heliga
Birgitta i Vadstena. Idag finns det fyra
självständiga kloster kvar av den gamla
delen av orden. På klostret i Vadstena
finns det 13 nunnor från 7 länder. Det
är ett så kallat kontemplativt kloster där
man lever efter den gamla klosterrytmen
med bön-arbete-bön-arbete… och inom ett
begränsat område, klausur, vilket innebär
att man inte heller utför arbete utanför
klostrets tomtgränser.
ALTERNATIVEN
d e t fi n n s et t an t a l samfund; kloster
och kommuniteter som tar emot gäster
och anordnar reträtter. Se t.ex. vidare på
internet hos www.katolskakyrkan.se
och www.svenskakyrkan.se
b l a d d e r 1.08 | 13

Sidan Sex
Text & foto Ole Oxgren ILLUSTRATION ISTOCK PHOTO
Sexolog Birthe Bonde:
◗ s e x & s å n t
j a g heter n in a l j u n g b e r g och
är socionom samt sexologiutbildad.
Har du frågor kring sex och samlevnad
så svarar jag gärna på dem i spalten. Maila
till: bladder.se@astratech.com. Det går också bra
med brev, märk kuvertet med ”Bladder”, adressen
hittar du på sista sidan. Hör gärna av dig.
När sexlivet går
i spillror
Sjukdom är en typisk orsak till att ett sunt och
bra sexliv fördärvas. Men det finns hopp!
Sexlivet f u n g e r a r s j ä l v k l a r t bäst
när man mår bra. Det finns ingen
sjukdom som inte har någon negativ
inverkan på sexualiteten. Och ju allvarligare
sjukdomen är – vare sig fysiskt eller
psykiskt – desto mer påverkas sexualiteten.
Även stress kan såklart ta död på sexlivet!
För Birthe Bonde på GynObs-kliniken på
Østerbro i Köpenhamn är saken glasklar.
I 28 år har hon, först som sjukgymnast och
sedan som sexolog, hjälpt massor av människor
med alla typer av besvär, och det
finns inte mycket som hon inte har sett eller
hört. Hon har alltså goda belägg när hon
säger att sexlivet absolut inte behöver upphöra,
vilken sjukdom man än drabbas av:
– Man kan givetvis få skador som innebär
att man inte kan ha samlag på samma sätt
som förut. Inkontinens kan till exempel
kännas genant eftersom det problemet ju
oundvikligen är knutet till ett av de ställen
där man brukar smeka varandra mest
under sexakten. Det gör att det kan vara
svårare att ha spontant sex. En rullstolsburen
person kan ju till exempel inte bara
kasta upp sin partner på köksbordet och
sätta igång.
– m e n k o m i h å g att det viktigaste sexorganet
inte sitter mellan benen utan mellan
öronen. Det finns så många andra sätt
att leva ut sin sexualitet på, säger Birthe
Bonde tröstande till de många som av en
eller annan orsak har problem med sexualiteten.
I sin rådgivning är hon, enligt egen
utsago, inte rädd för att tala klarspråk till
folk om hon
upplever att
de stänger
sig helt.
– Det finns
så mycket
livskvalitet i
sexualiteten
att vi inte
Det viktigaste sexorganet
sitter mellan öronen,
påminner Birthe Bonde.
bara får låta den dö, oavsett sjukdom. Därför
vill jag göra allt jag kan för att rycka
liv i folk. Att vidröra varandra – antingen
det är passionerat eller inte – är ju fortfarande
detsamma. Att mötas hud mot
hud, läppar mot läppar – det ska vi inte
glömma bort. Och strunta i att allt kanske
inte är på samma sätt som förut. Sluta älta
hur det en gång varit. Blicka framåt, hitta
alternativ, använd din fantasi och använd
orden för att förföra och tända varandra!
– s j u k d o m e n k a n s k e till o c h m e d kan vara
en ny chans – en möjlighet att få sagt det
man har glömt säga varandra i många år.
Därmed kan det vara början på en intimitet
som kan vara positiv även för sexualiteten,
säger Birthe Bonde.
Hennes intryck är – utan några vetenskapliga
belägg – att två tredjedelar av de
personer med inkontinens som besöker
kliniken på grund av problem med sexualiteten
får något positivt ut av besöken.
En behandling omfattar vanligtvis fyra till
sex besök, i en halvtimme till en timme
per gång. ◗
Jag är en tjej på 21 år som undrar
om det finns risk att bli gravid trots
att killen drar sig ur innan han fått utlösning?
Min pojkvän säger att han har full
kontroll och att det är en säker metod,
men jag är rädd för att bli med barn och
har svårt att slappna av.
Avbrutet samlag brukar kallas för en säker
metod men det är faktiskt inte särskilt pålitligt
om ni vill undvika att göra barn. För även
om killen hinner ”dra sig ur” innan utlösningen så
kan spermier ha sipprat ut tidigare under samlaget.
För att du skall kunna ge dig hän och njuta
bör ni nog välja en säkrare preventivmetod.
Nina
Jag är en kille på 26 år som undrar
över utseendet på kvinnors underliv.
Är det skillnad på tjejers kön eller ser alla
likadana ut? Vi killar kan ju lätt se hur
snoppen ser ut och jämföra med andra,
men hur gör tjejer för att se sin snippa?
Tjejer kan med lätthet jämföra utseendet på
själva venusberget, den trekantiga upphöjningen
under magen som kan variera i bullighet,
hår kvalitet och storlek. Mer svårbeskådat är de
dolda partierna; slidöppning, klitoris och blygdläppar.
Men med hjälp av en spegel och särade
ben kan en flicka betrakta sin egen vagina.
Ingen är den andre lik och skillnader förekommer
beträffande färgnyans, veckighet, symmetri
och storlek. De inre blygdläpparna kan hänga
utanför de yttre eller vara små och strama, klitoris
kan vara liten eller mer framträdande.
Nina
Jag har en mycket genant fråga
som jag undrar om det går att göra
något åt. Ibland låter det som jag pruttar
när vi har samlag men luften kommer
från slidan och inte från rumpan. Min
pojkvän tror att jag släpper mig och
skrattar alltid.
Det händer alla att luft pyser ut när det
har pumpats in. Du får förklara för din
pojkvän att det är så kallade ”fittfisar” eller
”muspruttar”. Det uppstår vid samlagsställningar
där det kommer in mycket luft i slidan, exempelvis
om benen hålls brett isär eller om du drar in
magen och därmed suger in luft. Försök att hitta
ställningar som inte blåser upp slidan, håll ihop
benen och ta det med ro när det väl händer.
Nina
Läs mer!
Läs mer om på www.lofric.se
14 | b l a d d e r 1.08

Läsarnas sida
FYLLER
LOFRIC
GÖRS
PAR I
KYRKA
SLOTT
OSÄKER-
HETEN
UTGAV
TREFOT
J O R D -
S K R E D
BILD:
KATETER
ÖR-
LOGS-
FARTYG
TÄVLING
OSTRON
BYGGTS
I STEN
1/100
HAR
FÖR-
MODA
OFTA
FRÅN
VÄXT-
HUS
KÄPP
ÖVAR
PIANO-
ELEV
FOTSID
DRÄKT
SÖTPO-
TATISAR
DAN-
SANTA
FÅGLAR
FÖR-
STÅND
MONARK
PÅ-
TRÄFFAR
MAN
PÅ
MAN
PARAT
NAMN
PÅ FYR
SÖLAR
ORERAT
RIBBA
REDE
FLÄT-
VIRKE
I SVART-
SOPPA
VINTER-
KUNG
TORKAR
SÄD
Vinnare av korsordet i förra numret. Vi skickar Christer fuglesangs bok till:
Göran i Södertälje, Yngve i Sunne, Karin i Orrefors, Kent i Ljungsbro och Lars i Katrineholm.
◗ l ä s a r n a s s p a l t
SVEK
Vinn sköna
duntofflor!
Lös korsordet och skicka in
svaret på svarsfliken längst bak
i tidningen. Bland de rätta in skickade
svaren dras tio vinnare som får varsitt
par varma sköna duntofflor.
LoFric! 30 sekunder –
mer tar det inte för att få lätta på trycket!
Man skall dö ung
så sent som möjligt.
Följ minsta motståndets
lag – använd LoFric
Bara den som upptäcker
sitt eget värde, och vågar
lita på sin förmåga kan
förändra sin situation.
BOKTIPS: Närvara i nuet
Mindfulness i vardagen
Av Ola Schenström
m in d f u l n e s s ä r t r ä n in g
i att vara närvarande
i nuet. Ett österländskt sätt
att förhålla sig till livet som
motverkar oro och stress.
Mindfulness i vardagen
är en efterlängtad introduktion
till detta förhållningssätt
som på kort tid
blivit populärt.
I Mindfulness i vardagen utgår Ola Schenström
från vardagssituationer och beskriver hur vi kan lära
oss att se dem på ett nytt sätt, tänka om och göra
kloka val genom att vara medvetet närvarande.
Genom övningar och praktisk handledning blir
boken en följeslagare, från det att vi vaknar på morgonen
tills vi somnar på kvällen. Förlag: Viva (2007)
I tacksamhetens tecken
Av Patricia Tudor-Sandahl
Livet lunkar för det mesta på
till dess att något händer som
vänder upp och ner på allt.
Då syns det vanliga i ny belysning.
En personlig kris, en
storskalig katastrof, ett möte
som berör- man kan aldrig
veta vad som ska föra oss
i kontakt med det väsentliga.
I Patricia Tudor-Sandahls
nya bok sätts tacksamheten i centrum. Vad är
tacksamhet, vad är det bra för, vad kostar det och
vad ger det? Framförallt: Hur kan vi öva oss i att
upptäcka och uppskatta det vi har och inte bara det
som saknas i våra liv? Förlag: Wahlström & Widstrand
(2007)
Tio tankar om tid
Av Bodil Jönsson
Vi jagar tid, säger vi i vår
kultur. Det vi egentligen menar
är att vi låter klocktiden
jaga oss, och att vi stenhårt
inriktar oss på att försöka
spara tid, till exempel genom
allehanda tekniska finesser.
Men det som du längtar efter
har ingenting med klockan
att göra. Det är din personliga,
din upplevda tid som du vill ha lång. Det är
den som du vill få gott om.
Bodil Jönsson resonerar finurligt och genomklokt
och ger oss många praktiska råd och tips om hur vi
enkelt kan förändra våra liv. Förlag: Brombergs
b l a d d e r 1.08 | 15

Sista sidan
Vi arbetar med LoFric
LoFric lanserades 1983 och
är en svensk originalprodukt
som är framtagen av
forskare på Astra Tech AB. LoFric är den enda
svensktillverkade hydrofila tappningskatetern.
Inom LoFricfamiljen finns det olika typer
av LoFric-kateterar. LoFric Primo och LoFric
Hydro-Kit II är förpackade med vatten och är
därför lätta att ha med sig på resor.
annika olsson,
säljare
hans eriksson,
säljare
lena lundberg,
säljare
Bladder är en mötesplats för oss som använder eller
arbetar med katetrar. Utgivare är: Astra Tech AB
Marknad Sverige, Box 14, 431 21 Mölndal.
tel: 031–776 30 00
f a x: 031–776 30 17
e-p o s t : bladder.se@astratech.com
u r l: www.astratech.se
Ansvarig utgivare
Niels H Rein, Astra Tech AB
redaktionsråd
Maria Orrebrant, Jan-Olof Ekelund, Ingrid Hellgren,
Una Holth, Lene Kruse, Håkan Strandberg
Projektledare
Maria Orrebrant, Astra Tech AB
pär ottosson,
säljare
maria jonsson,
säljare
Adm/kundregister
Anki Jungersten
Redaktionell och grafisk produktion
Rubrik AB, www.rubrik.se
Tryckeri
Grafiska Punkten
Vi förbehåller oss rätten att redigera i insänt
material. Citera oss gärna men ange källan.
håkan strandberg,
försäljningschef
Anki jungersten,
marknadsassistent
Har du förslag om hur vi kan förbättra tidningen
ytterligare är du hjärtligt välkommen att kontakta
oss. Skriv gärna till bladder.se@astratech.com
INFORMATION:
Ring LoFric-linjen
Vill du veta mer om våra produkter?
Ring LoFric-linjen på tel: 020-98 85 85
LoFric på nätet
Välkomna att besöka www.lofric.se
Du kan också gå in via adressen
www.astratech.se
Ny hemsida för sjukvårdspersonal
på www.lofric.se
Hemsida för dig som vill veta mer om
LoFric, RIK, terapiområden och våra
utbildningar. Det finns även speciell information
för dig som arbetar med barn och
ungdomar. Surfa runt och lär dig mer!
Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. tel: 031-776 30 00. f a x: 031-776 30 17. u r l: www.astratech.se
16 | b l a d d e r 1.08