Formsprutning.pdf - Rolf Lövgren

PM Formsprutning
Mälardalens Högskola
Insert­Outsertmoulding
Med denna metod kan man gjuta in andra material eller detaljer i en plastdetalj. Det vanligaste är att
olika metallinsatser ingjutes. Det kan vara skruvar eller styrpinnar eller andra förstärkningsdetaljer.
Ett exempel är en osthyvel som är helt i plast men har ett skärblad av metall.
Vid Outsert moulding formsprutas ett antal mindre plastdetaljer på en bärande platta. Plattans
uppgift är att ge konstruktionen styvhet och styrka. Ett vanligt exempel på outsert moulding är
elektroniska apparater dör plattans funktion är att ge styvhet och fastsättningsmöjligheter för olika
komponenter. Plattan förs in i formrummet innan verktyget stängs. Plasten formsprutas fast i plattan
och behöver alltså inte monteras. Vanligtvis behövs det stora serier för att detta ska vara lönsamt då
verktygen har en tendens att bli dyra.
Reflektioner
Anledningen att jag valde att skriva om formsprutning var att jag tyckte det var ett intressant område
som jag bara visste en liten del av. Under arbetets gång och faktainsamling har jag insett att det var
mycket mer omfattande än jag trodde. Till en början verkar det vara en enkel process som går
smidigt och snabbt utan större inverkan ifrån operatörer. Men efter att ha läst mer om ämnet märkte
jag att det är många aspekter man måste ta hänsyn till. Samt flera funktioner som kan påverkas för
att optimera hela processen. Det är tydligt att formsprutning är beroende av teknisk utveckling vilket
också betyder att branschen är under ständig utveckling. Jag tror att i framtiden kommer det finnas
ännu mer avancerade maskiner än idag, som kan hantera fler material och på så sätt öka
produktutbudet.
Den stora nackdelen som det inte talas så mycket om är det faktum att plast är gjort av råolja vilket
alla vet att användningen (åtgången) av det ger vissa komplikationer. Återanvändningen av plast är
också begränsad då materialet förlorar egenskaper vid omsmältning. Samt att alla olika plaster
sorteras tillsammans och på grund utav det så blir det omöjligt att veta vilka egenskaper plasten har.
Detta resulterar i att det mesta av den återanvända plasten blir plastpåsar.
Jag känner att detta arbete har resulterat i en djupare kunskap i formsprutning och att det är något
jag kommer ha nytta av i framtiden. Efter att ha läst mycket om olika material, främst plaster och
deras egenskaper i tidigare materialkurser vet jag nu hur man kan använda den informationen i
produktion.
Jonas Ivarsson
11