3 Automatisk detektering av partikelverb - Stp - Uppsala universitet

Uppsala universitet 

Institutionen för lingvistik 

Oktober 2000 

Examensarbete på 

språkteknologiprogrammet 

Automatisk detektering 

av partikelverb 

Bodil Mattisson 

Handledare: 

Åbylundsvägen 75 

Lars Borin, inst. för lingvistik, Uppsala universitet 

137 32 Västerhaninge Charlotta Berglund, Telia Promotor AB 

Hem. 08-500 248 92 

Harald Berthelsen, Telia Promotor AB 

Arb. 08-764 35 04 

bodil.m.mattisson@telia.se 

1

Innehåll 

1 INLEDNING ......................................................................................................................... 8 

1 INLEDNING ......................................................................................................................... 8 

1.1 SYFTE................................................................................................................................... 8 

1.2 BAKGRUND: TALSYNTES OCH PROSODI ............................................................................ 8 

TILLÄMPNINGAR............................................................................................................................ 8 

PRODUKTION AV SYNTETISKT TAL................................................................................................ 9 

MOTIVERING AV UPPGIFTEN.......................................................................................................... 9 

2 DEFINITION AV PARTIKELVERB................................................................................. 9 

2.1 UPPBYGGNAD OCH BETONING ......................................................................................... 10 

PARTIKELNS ORDKLASSTILLHÖRIGHET....................................................................................... 10 

PARTIKELNS SATSDELSTILLHÖRIGHET........................................................................................ 11 

2.2 FUNKTION.......................................................................................................................... 11 

2.3 FORM ................................................................................................................................. 11 

2.4 BETYDELSE ....................................................................................................................... 12 

2.5 PARTIKELVERBENS SYNTAX ............................................................................................ 12 

ORDFÖLJD.................................................................................................................................... 13 

INSKOTTSMATERIAL.................................................................................................................... 14 

PARTIKEL ELLER PREPOSITION ?.................................................................................................. 15 

PARTIKEL ELLER ADVERB ?......................................................................................................... 16 

VALENS ....................................................................................................................................... 16 

3 AUTOMATISK DETEKTERING AV PARTIKELVERB.............................................................. 17 

3.1 LINDBERGS ARBETE.......................................................................................................... 17 

3.2 MITT EGET ARBETE I KORTHET....................................................................................... 19 

4 METOD ............................................................................................................................... 20 

4.1 MATERIAL......................................................................................................................... 20 

4.2 KRITERIER ........................................................................................................................ 20 

4.3 ARBETETS OLIKA FASER .................................................................................................. 20 

SÖKNING, SORTERING OCH SÅLLNING......................................................................................... 20 

KONTEXTEXTRAKTION................................................................................................................ 21 

KONTEXTSTUDIER ....................................................................................................................... 22 

5 RESULTAT ......................................................................................................................... 24 

5.1 PARTIKELVERBSLEXIKON................................................................................................ 24 

TERMINOLOGI.............................................................................................................................. 24 

STRUKTUR OCH INFORMATION.................................................................................................... 25 

LEXIKONINGÅNGAR..................................................................................................................... 26 

AV................................................................................................................................................ 26 

I.................................................................................................................................................... 26 

MED............................................................................................................................................. 27 

OM ............................................................................................................................................... 28 

3

PÅ ................................................................................................................................................ 28 

BORT............................................................................................................................................ 29 

FRAM ........................................................................................................................................... 29 

IHOP ............................................................................................................................................. 30 

IN ................................................................................................................................................. 30 

TILL ............................................................................................................................................. 32 

UPP .............................................................................................................................................. 33 

UT................................................................................................................................................ 35 

5.2 GENERELLA REGLER........................................................................................................ 36 

HÖGERKONTEXT.......................................................................................................................... 36 

GRUPPERING................................................................................................................................37 

SPECIALFALL ............................................................................................................................... 37 

ADVERBIAL.................................................................................................................................. 37 

5.3 SYNTAKTISKA REGLER..................................................................................................... 38 

IMPLEMENTERING AV LEXIKON OCH REGLER ........................................................ 39 

6.1 BESKRIVNING AV PROGRAMMET..................................................................................... 39 

6.2 VAD KLARAR PROGRAMMET AV ? ................................................................................... 39 

7 TESTNING AV PROGRAMMET .................................................................................... 40 

7.1 TESTRESULTAT ................................................................................................................. 40 

7.2 TYPER AV FEL OCH FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR............................................................. 41 

7.3 UTVÄRDERING AV RESULTATET ...................................................................................... 43 

8 ALLMÄNNA FÖRBÄTTRINGAR AV PROGRAMMET............................................. 43 

9 SAMMANFATTNING ....................................................................................................... 44 

LITTERATUR........................................................................................................................... 45 

INNEHÅLL................................................................................................................................ 47 

PARTIKELVERB SOM OMFATTAS AV UNDERSÖKNINGEN:.................................... 48 

HÖGERKONTEXTER............................................................................................................. 49 

PARTIKELVERBSINGÅNGAR............................................................................................. 50 

AV ............................................................................................................................................... 50 

4

I ................................................................................................................................................... 50 

MED............................................................................................................................................. 51 

OM............................................................................................................................................... 53 

PÅ ................................................................................................................................................ 54 

BORT ........................................................................................................................................... 56 

FRAM........................................................................................................................................... 56 

IHOP ............................................................................................................................................ 56 

IN................................................................................................................................................. 57 

TILL............................................................................................................................................. 59 

UPP.............................................................................................................................................. 60 

UT................................................................................................................................................ 62 

5

Sammandrag 

Automatisk detektering av partikelverb 

Syftet med mitt examensarbete är att genom att skriva ett program som kan detektera 

partikelverb förbättra kvalitén på talsyntesen i Telia Promotors text-till-talomvandlare, 

Infovox. Partikelverben skiljer sig enbart genom sitt uttal från vissa andra konstruktioner, 

t.ex. verb följt av prepositionsfras. Ambiguiteter mellan partiklar och prepositioner eller 

adverb är således ett problem som gör detekteringen komplicerad. Ett annat bekymmer är 

att det mellan verbet och partikeln kan förekomma inskottsmaterial i form av subjekt eller 

adverbial. Jag har försökt att lösa problemen genom att utifrån en korpus ta fram 

information om i vilka kontexter partikelverb får och inte får förekomma. Informationen 

har jag samlat i ett partikelverbslexikon vilket utgör underlag för själva detekteringsprogrammet. 

Programmet opererar på ordklasstaggad text och det är meningen att det ska 

ingå som en del i preprocessningen i Infovox. 

6

1 Inledning 

Denna rapport är en redogörelse för ett examensarbete utfört på Telia 

Promotor AB i Solna inom ramen för språkteknologiprogrammet vid Uppsala 

universitet. Arbetet ingår i en magisterexamen i datorlingvistik med inriktning 

mot talteknologi och omfattar 20 poäng. 

1.1 Syfte 

Det övergripande ändamålet med examensarbetet är att förbättra prosodin i 

Telia Promotors text-till-talomvandlare, Infovox. Arbetet innefattar att 

undersöka i vilka kontexter partikelverb förekommer och utifrån detta skapa 

regler för disambiguering av partikelverb och konstruktioner som liknar 

partikelverben ortografiskt men har annorlunda prosodi. Vidare ingår det i 

uppgiften att avgöra vilka av dessa regler som är tillräckligt pålitliga för att 

användas i Infovox. 

1.2 Bakgrund: talsyntes och prosodi 

Talsyntes innebär i korthet att en dator får en ortografiskt skriven text som 

sedan läses upp med syntetiskt, d.v.s. konstgjort, tal. Målet är oftast att 

syntesen ska efterlikna mänskligt tal så mycket som möjligt. Nyckeln till 

naturlighet i detta fall är bra prosodi, d.v.s. att kunna efterlikna det mänskliga 

talets melodi. 

Tillämpningar 

Det är många människor, framför allt talskadade och synskadade som har nytta 

av talsyntes. För talskadade finns det program som fungerar som talproteser. 

Synskadade kan få annars svårtillgängligt skrivet material, såsom 

tidningsartiklar och brev, uppläst förutsatt att materialet finns i elektronisk 

form. Både synskadade och dyslektiker kan dra nytta av talsyntes genom att få 

egenhändigt skriven text uppläst och på så sätt upptäcka eventuella fel. 

Människor med talsvårigheter har även nytta av texttelefoni; de skriver vad de 

vill säga och låter syntesen läsa upp meddelandet. Om texttelefonen klarar av 

taligenkänning, d.v.s. att konverteraa talat språk till skrivet språk, kan även 

hörselskadade ha glädje av den då de kan få samtalspartnerns yttranden i 

skriven text. 

I och med att talsyntesens kvalité ökar blir det allt vanligare att talsyntes 

används för att producera yttranden i dialogsystem och 

informationsförmedlingsystem. Förr användes ofta färdiginspelade meningar 

från en människa i den här sortens applikationer. Det blir dock ohållbart att 

vara beroende av en person (vars röst dessutom varierar med bl.a. hälsa och 

ålder) om systemet måste uppdateras ofta. Detta gör att det är särskilt lämpligt 

att använda talsyntes när variabel information ska vidarebefordras via telefon, 

t.ex. väderprognoser, nyheter, och e-post. Ytterligare tillämpningar är dataspel 

och interaktiva läromedel. 

8

Produktion av syntetiskt tal 

För att en dator ska klara av att läsa upp en skriven text med någorlunda 

naturligt uttal måste texten först konverteras till en underliggande fonetisk 

beskrivning. Ett grundläggande steg i denna process är att den fonetiska 

transkription för alla orden i texten slås upp i lexikon. Ett alternativ till detta är 

att använda grafem-till-fonemregler i kombination med ett undantagslexikon. 

Ett annat viktigt steg är den lingvistiska analysen. Omfattningen av analysen 

varierar mycket mellan olika system men den är nödvändig för att åstadkomma 

en hyfsad prosodi då lingvistisk analys gör det möjligt att sätta ut prosodiska 

markörer. Syntaktisk, morfologisk och ibland även semantisk analys gör att vi 

kan sätta markörer för t.ex. stavelsestruktur och frasgränser. Dessa markörer 

styr sedan talljudens längd, grundtonskurvans mönster och intensiteten och de 

är avgörande för prosodins kvalitet. Även mänskliga faktorer såsom ålder, kön, 

ansatsrörets längd, hälsa och sinnesstämning påverkar indirekt prosodin men 

dessa parametrar går sällan att få fram utifrån den skrivna texten. 

Den färdiga fonetiska representationen konverteras sedan till tal. Det finns 

olika tekniker för detta; formantsyntes är parameterstyrd och helt 

datorgenererad, konkateneringssyntes innebär att förinspelade ljudsegment från 

en människa, t.ex. difoner, klistras ihop. En difon består av övergången mellan 

två ljud, t.ex. andra halvan av ett ”b” följt av första halvan av ett ”a”. Vitsen 

med difoner är att man fångar övergångarna mellan olika fonem (t.ex.. låter ”b” 

framför ett ”a” lite annorlunda än framför ett ”i”). För att syntestisera ordet 

”bad” hämtas följande difoner från en difondatabas: tystnad+b, b+a, a+d 

och d+tystnad. 

Motivering av uppgiften 

Varför är det då viktigt att kunna detektera partikelverb vid text-tilltalomvandling? 

För det första skiljer sig partikelverbens betoningsmönster 

från andra verbfrasers och detta påverkar prosodin. Detta gör att om man inte 

kan hitta partikelverben kommer dessa alltid att betonas fel vilket leder till att 

det kan vara svårt att förstå vad som menas och helhetsintrycket av syntesen 

blir sämre. För att göra syntesen så lättförståelig som möjligt är det därför 

viktigt att hitta partikelverben men att samtidigt se till att andra, liknande 

konstruktioner inte får partikelverbsbetoning om de inte ska ha det. För det 

andra är det behändigt att kunna behandla partikelverben som hela enheter i 

stället för två ord (verb och partikel) under förarbetet av texten inför syntesen. 

Detta gäller framför allt när verbet och partikeln står efter varandra. I dessa 

fall blir materialet enklare att parsa, d.v.s. analysera syntaktiskt, och vi får en 

bättre grammatisk beskrivning. Detta i sin tur leder till att det är lättare att sätta 

ut prosodiska markörer. Summan av det hela är att vi får ett naturligare uttal på 

både fras- och meningsnivå. 

2 Definition av partikelverb 

Att hitta en definition av ordet ”partikelverb” i svenska grammatikböcker är 

inte lätt då det oftast inte finns med. Dock verkar grammatikboksförfattarna 

vara ense om att det finns konstruktioner i svenskan som består av ett 

obetonat verb följt av en betonad partikel eller ett verb med en betonad 

9

partikel som förled. Hur sådana konstruktioner ska benämnas, vad partikeln 

har för ordklasstillhörighet och vilken satsdel den tillhör finns det varierande 

åsikter om i litteraturen. Den vanligaste beskrivningen av ett partikelverb är 

dock något i stil med det som följer. De flesta exemplen nedan är tagna från 

Thorell(1981). 

2.1 Uppbyggnad och betoning 

Ett partikelverb utgörs av ett obetonat verb och en betonad partikel, 

tillsammans har de sammanfattningsaccent (även kallad idiomatiseringsaccent, 

gruppordsaccent och konnektiv prosodi), d.v.s. tryckaccent på sista ledet i 

ordgruppen. Jämför exempelmeningarna nedan. I det första exemplet nedan är 

på obetonat, i det andra betonat. 

Han hälsade på henne / d.v.s. sade ”hej” 

Han hälsade på henne / d.v.s. besökte 

(verb + prepositionsfras) 

(partikelverb) 

Partikelns ordklasstillhörighet 

Enligt t.ex. Thorell (1973) kan partikeln antingen bestå av ett adverb (t.ex. ut, 

fram, ihop) eller en preposition (t.ex. på, av, om). Partikelverb kan även 

konstrueras med en preposition följd eller föregången av ett reflexivt 

pronomen (t.ex. (sätta)på sig/(ta) sig in). 

En del räknar också en del (mer idiomatiska) konstruktioner med adjektiv och 

substantiv som partikelverb, t.ex. göra färdigt och slå dank. I det sista exemplet är 

det svårt att utröna partikelverbets betydelse utifrån de ingående delarnas 

betydelse och sådana konstruktioner kallas ofta lexikaliserade partikelverb. 

Senare grammatikboksförfattare, t.ex. Järner (1993) och Stroh-Wollin (1998), 

uttrycker sig mycket försiktigare om partklarnas ordklasstillhörighet genom att 

säga att verbpartiklarna liknar/ser ut som adverb och prepositioner och att de 

självständigt kan fungera som sådana. Båda nämnda författare anser dock att 

verbpartiklar och prepositioner skiljer sig åt i en rad avseenden: 

- Prepositioner är obetonade i kontexten ifråga, verbpartiklar 

betonande. 

- Verbpartiklarna är starkare bundna till verben de är knutna 

till än vad prepositionerna är. 

- Prepositionerna måste förekomma tillsammans med 

substantiv, detta gäller ej verbpartiklar. 

Med detta i åtanke tar det emot att klassificera verbpartiklar som prepositioner. 

Stroh-Wollin påpekar att verbpartiklarna traditionellt har räknats till adverben. 

Detta är i linje med den information man finner om man konsulterar en 

någorlunda utförlig ordbok. I, av, med och på räknas alla till ordklassen adverb i 

de fall de uppträder som verbpartiklar. 

10

Senare kommer vi se att partikelverben uppför sig lite olika beroende på typ av 

partikel, det är därför praktiskt att tala om ”prepositionsliknande” och 

”adverbliknande” partiklar. 

Partikelns satsdelstillhörighet 

Verbpartikeln kan räknas som utgörande en del av predikatet eller som ett 

adverbial. Partikeln bildar en syntaktisk, semantisk och uttalsmässig enhet med 

verbet och därför är det inte svårt att se den som en del av predikatet. Det är 

heller inte ologiskt att räkna verbpartikeln som ett adverbial då den liksom ett 

adverbial modifierar verbet. En som följt denna linje är Erik Andersson (1993). 

Han kallar verbpartiklar för partikeladverbial. Detta synsätt återfinns också i 

den nyutkomna Svenska akademiens grammatik (1999) där han är en av 

medförfattarna. 

2.2 Funktion 

Partikeln har tre funktioner: transitivering, objektsväxling samt förändring av 

verbets aktionssätt. 

Transitivering innebär att intransitiva verb görs transitiva. Ett exempel på detta 

är verbet tänka, som är intransitivt och tar en prepositionsfras, och 

partikelverbet tänka ut som är transitivt, d.v.s. det konstrueras med objekt. 

Ett exempel på objektsväxling är konstruktionerna: 

skriva [sitt namn]obj. [på ett kontrakt]pp. 

skriva på [ett kontrakt]obj. [med sitt namn]pp. 

Det enkla verbets objekt (sitt namn) motsvaras av en prepositionsfras (med sitt 

namn) vid partikelverb. Prepositionsfrasen vid enkelt verb (på ett kontrakt) 

motsvaras av ett objekt (ett kontrakt) i konstruktionen med partikelverb. 

I svenskan skiljer vi på t.ex. terminativt och durativt aktionssätt. Ett verb som 

är terminativt är begränsat i tiden, t.ex. bestiga, och ett durativt verb är 

obegränsat i relation till tiden, t.ex. klättra. En partikel kan ändra ett verbs 

aktionssätt, t.ex. från durativt till terminativt. Exempel på detta är blomma – 

blomma upp. 

2.3 Form 

Partikeln kan vara efterställd och lösgjord från verbet, då talar man om lös 

förbindelse/sammansättning. Ett exempel på detta är ställa in. Partikeln kan 

även stå som förled till verbet, så är fallet i t.ex. inställa. Här är det istället en 

fast förbindelse/sammansättning vi har att göra med. 

Man måste skilja på partikelsammansatta verb, t.ex. inställa, och prefixavledda 

verb, t.ex. beställa. Partikeln (i detta fall in) består alltid av ett fritt morfem med 

motsvarigheter i ett självständigt ord medan prefixet utgörs av ett bundet 

morfem (i detta fall be-). Partiklarna till skillnad mot prefixen kan oftast skiljas 

från sitt verb men det finns undantag, se nedan. Partiklar och prefix har mycket 

gemensamt då de båda modifierar verbets betydelse och förmåga att ingå i 

11

olika syntaktiska konstruktioner. Märk dock att i inställa är det partikeln som 

har huvudtrycket och i beställa är det verbet. 

Vissa partikelverb förekommer enbart som fasta förbindelser, t.ex. tillåta och 

urarta. Andra finns bara i lös förbindelse, däribland tycka om och rycka till. En 

tredje grupp bildar de partikelverb som kan förekomma i båda formerna, t.ex. 

inställa - ställa in. I den sistnämnda gruppen finner vi en stilistisk skillnad mellan 

de olika formerna; den fasta konstruktionen är mer formell och typisk för 

skriftspråk, medan den lösa varianten är vanlig i talspråk och informella 

sammanhang. Vid participbildning är det emellertid alltid fast förbindelse som 

gäller, t.ex. utvecklande. 

Många partikelverb finns i reflexiva varianter. En del, som t.ex. ta med och ta 

med sig är semantiskt knutna till varandra och har liknande syntaktiska 

egenskaper. Andra par har väldigt lite gemensamt förutom formen. Detta 

gäller t.ex. ta till (hammaren), ta till sig (ngt) och (vad ska man) ta sig till. 

2.4 Betydelse 

Det är inte alltid det går att förutsäga ett partikelverbs betydelse utifrån de 

ingående delarna. Det enkla verbets betydelse förändras ofta då det kombineras 

med en partikel. Detta kan exemplifieras av verbet duka och partikelverbet 

duka under som inte alls betyder samma sak. Vidare finns det homografer hos 

partikelverben som kan ha helt olika betydelser. T.ex. gå på har minst tre olika 

betydelser: ”gå in i” (t.ex. en buss) , ”bli lurad”, och ”forsätta med det man 

håller på med”. 

Många partikelverb uppvisar både semantisk och en stilistisk skillnad beroende 

på förbindelseformen. Jämför t.ex. framställa - ställa fram, avbryta - bryta av. De 

fasta förbindelserna är abstrakta med bildlig betydelse medan deras lösa 

motsvarigheter är mer konkreta i sin betydelse. I flera fall är det svårt att 

överhuvudtaget se något semantiskt samband mellan de två formerna. Detta 

gäller t.ex. avgöra (besluta) - göra av (med pengar). 

2.5 Partikelverbens syntax 

Partikelverben utgör en undergrupp till lexikaliserade fraser som i sin tur utgör 

en undergrupp till kollokationer, d.v.s. ord som ofta förekommer tillsammans. 

Några exempel på lexikaliserade fraser är t.ex. fina fisken, Dagens Nyheter, kniv och 

gaffel, full i sjutton och hålla klaffen. Enligt Anward & Linell (1976) kännetecknas 

lexikaliserade fraser bl.a. av att de utgör en syntaktisk enhet, t.ex. en 

konstituent, och att de (ofta) har konnektiv prosodi. Vi har sett ovan att detta 

även gäller partikelverben. 

Liksom enkla verb kan man dela in partikelverb i transitiva och intransitiva. 

Partikelverb kan förekomma i meningar med omvänd ordföljd och vissa 

partikelverb kan även förekomma i passiverade och topikaliserade meningar. 

Till skillnad från enkla verb är de löst sammansatta partikelverben tvådelade 

och inskottsmaterial i form av ett eller flera ord kan förekomma mellan verbet 

och partikeln. I och med att partikeln till formen kan vara identisk med adverb 

eller prepositioner uppstår även ambiguiteter. 

12

Nedan följer en redogörelse för hur partikelverben uppträder i olika 

sammanhang, vad inskottsmaterialet kan bestå av och vilka ambiguiteter som 

är förknippade med partikelverb. 

Ordföljd 

I detta avsnitt presenteras olika typer av förändringar av ordföljden, de 

processer som ligger bakom och vilka mönster de ger upphov till i de fall 

partikelverb är närvarande. 

I fasta förbindelser står partikeln alltid före och tillsammans med verbet oavsett 

typ av sats. 

Han inställde mötet. 

Vad gäller lösa förbindelser i huvudsatser med rak ordföljd står partikeln 

frånskiljt från, men direkt efter, verbet. Förekommer satsadverb placeras detta 

mellan verbet och partikeln (i påståendesatser och uppmaningar). Exempel: 

Oskar skrev på kontraktet igår. 

Oskar skrev inte på kontraktet igår. 

Skriv inte på kontraktet! 

Om ett annat satsled än subjektet står först i en huvudsats (d.v.s. i 

fundamentet) får vi omvänd ordföljd. Detta gäller också vissa typer av 

frågesatser. Den omvända ordföljden gör att subjektet hamnar mellan verbet 

och partikeln. 

Igår skrev Oskar på kontraktet. 

Om jag inte minns fel, skrev Oskar på kontraktet igår. 

Skrev Oskar på kontraktet igår? 

(omvänd) 

(omvänd) 

(omvänd) 

I bisatser är partikeln alltid placerad direkt efter verbet oavsett om satsadverb 

förekommer eller ej. 

Han sade att han (inte) ställde in mötet igår. 

I exemplen ovan påverkas inte högerkontexten (objektet står kvar direkt efter 

partikeln) men objektet kan mycket väl flyttas fram till fundamentet. T.ex. ger 

en del transformationer upphov till förändringar av högerkontexten. Detta 

gäller främst passivering och topikalisering. Definitionerna nedan kommer från 

Dahl (1982). 

Passivering innebär att följande förändring sker av en mening i aktiv diates: 

subjektet placeras efter verbet, prepositionen ”av” läggs till framför subjektet, 

objektet placeras på subjektets plats och verbet får passiv form. Exempel: 

Oskar skrev på kontraktet 

Kontraktet skrevs på av Oskar 

(aktiv) 

(passiv) 

13

Endast meningar med ett transitivt verbled kan genomgå en sådan 

transformation. 

Det är dock inte alltid den passiva konstruktionen uppvisar samma mönster 

som ovan. Subjektet kan strykas i passiva konstruktioner i tre fall; om det är 

underförstått som i exempelmeningen nedan, om det är obekant eller om syftet 

är att dölja subjektet. 

Kontraktet skrevs på och affären avslutades. 

Utelämnande av subjekt eller objekt är ett vanligt fenomen i olika sorters 

satsförkortningar, oberoende av diates. I nästa exempel har objektet uteslutits: 

Alla var nöjda med kontraktet, till och med Oskar skrev på. 

Topikalisering innebär att en nominalfras, oftast det direkta objektet, i en 

mening flyttas fram till fundamentsposition. Topikaliseringen medför också att 

det finita verbet flyttas fram före subjektet (s.k. finit-framflyttning). 

Oskar gav bort boken (till Anna). 

Boken gav Oskar bort (till Anna). 

(rak ordföljd) 

(topikaliserad version) 

Observera även följande passiva variant av meningen: 

Boken gavs bort till Anna. 

Här har givaren (Oskar) uteslutits, vilket enligt Thorell (1973) är vanligt när det 

gäller verb som t.ex. ”giva”, ”lämna” och ”lova”. Det kan också tänkas att det 

var uppenbart vem som gav boken till Anna och att det var därför subjektet 

uteslöts. 

Inskottsmaterial 

Lindberg (1994) har arbetat med automatisk detektering av lexikaliserade fraser 

och har även inkluderat partikelverb i sin undersökning. Lindberg har kommit 

fram till att följande gäller för inskottsmaterial och jag har inte hittat något som 

emotsäger detta: 

1) Om inskottet innehåller ett subjekt kan detta bestå av allt från enkla 

pronomen till hela nominalfraser med attribut av olika slag samt även 

proprier och förkortningar. 

2) Om inskottet innehåller ett adverbial utgörs detta allt som oftast av 

ett kort satsadverbial (t.ex. inte eller ju), eller en prepositionsfras, men 

även tyngre adverbial förekommer (Lindbergs exempel): 

Han ställer inte upp idag 

Jag kommer tyvärr inte speciellt bra ihåg henne 

3) I följande fall kan det inte förekomma något inskottsmaterial: 

- i satser som innehåller hjälpverb 

14

- i bisatser 

- när verbet står i infinitiv eller particip 

Partikel eller preposition ? 

Det kan vara mycket svårt och ibland t.o.m. omöjligt för både datorer och 

människor att skilja följande konstruktioner från varandra då det enda som 

skiljer konstruktionerna åt är betoningen och den kan man inte sluta sig till 

enbart utifrån texten. Exempel: 

Du måste skruva på korken. 

(dvs. sätta på korken på flaskan t.ex.) 

Du måste skruva på korken. 

(dvs. du ska inte trycka på korken, 

utan skruva på den). 

(partikelverb + nominalfras) 

(verb+advl (prep. + nominalfr.)) 

Då osäkerhet uppstår finns det en rad olika ”förflyttningstester” att ta till. 

Teleman(1983) föreslår bl.a. följande tester (mina språkexempel): 

- Om prepositionskandidaten samt efterföljande nominal kan brytas 

ut och göras till fundament, inleda en relativ sats eller frågesats, så 

är det en preposition: 

Kalle går på tricket 

*Det är på tricket som Kalle går 

Kalle går på vägen 

Det är på vägen som Kalle går 

- Det prepositionsliknande ordet är en partikel om det efterföljande 

nominalet lätt kan göras till subjekt i passiv sats: 

käppen bröts av 

- Ordet ”särskilt” kan användas för att disambiguera prepositioner och 

partiklar. Ett nominal i en prepositionsfras kan framhävas på 

följande sätt: 

jag har lekt särskilt med Kalle. 

Det går däremot inte att placera ”särskilt” framför en partikel i 

avsikten att framhäva det efterföljande objektet: 

jag har brutit av särskilt käpparna 

*jag har brutit särskilt av käpparna 

- Om man kan sätta prepositionskandidaten som förled till verbet utan 

att ändra ordföljden är det ett partikelverb vi har att göra med: 

ta (i)från Svensson bilen 

frånta Svensson bilen 

ta bilen från Svensson 

*frånta bilen Svensson 

15

Testerna ovan må vara nog så praktiska men de går tyvärr inte att använda i 

datorsammanhang. 

Partikel eller adverb ? 

Lindberg har funnit att ett verb tillsammans med en adverbliknande partikel 

oftast utgör ett partikelverb. Sådana konstruktioner ger därför upphov till få 

ambiguiteter. Men om verbet betecknar rörelse kan det ibland vara svårt att 

avgöra om t.ex. ”upp” är en partikel eller om det är ett adverb som bestämmer 

ett rumsadverbial. Rumsadverbialet börjar ofta med mot/till. Exempel: 

Han gick upp mot kyrkan. 

Han gick upp mot kyrkan 

Det bör nämnas här att prepositioner och adverb kan vara betonade i 

emfatiska konstruktioner, till exempel i meningen ”Han gick på mattan (inte 

bredvid den)”. Denna betoning går det heller inte att sluta sig till enbart från 

texten om där inte finns en speciell fördefinierad markör. 

Valens 

Vad gäller valens menar Lindberg att om man anger både de enkla verbens och 

partikelverbens valens i lexikon löser man en del ambiguiteter, men inte alla. 

Om man vet att ett partikelverb är intransitivt så kan man utesluta 

konstruktioner där den eventuella partikeln följs av en nominalfras. Lindbergs 

exempel (här och framåt tills annat anges): 

* Han gick under stegen. 

Han gick under stegen. 

Notera att detta kan vara lite vanskligt då adverbial kan utgöras av 

nominalfraser (t.ex. han tittade in en torsdagskväll) vilka dessutom gärna följer 

direkt efter partikeln i meningen (min anmärkning). 

För de enkla verben är det (enligt Lindberg) också bra att ange huruvida de kan 

efterföljas av en prepositionsfras eller ej. Genom att i lexikon ange sådan 

information jämte uppgifter om ordklass och valens kan meningsanalyser som 

de nedan undvikas: 

De såg på oss. 

Hon klippte av några centimeter. 

Han satte i fönstret. 

Valensinformation räcker emellertid inte i de fall då det enkla verbet kan bilda 

både transitiva partikelverb och ta prepositionsfras. Ambiguiteten består t.ex. i 

följande meningar: 

Slå i sina böcker 

Slå i sina vänner att… 

16

3 Automatisk detektering av partikelverb 

Vad är det då ett program för automatisk detektering av partikelverb måste 

klara av? Den övergripande uppgiften är att avgöra huruvida ett verb följt av 

ett adverb eller en preposition utgör ett partikelverb eller ej. Detta innebär att 

programmet måste kunna hantera följande: 

1) Eventuella inskottsmaterial, d.v.s. hitta inskottsmaterialet och 

analysera det. 

2) Eventuella högerkontexter, d.v.s. identifiera det material som 

kommer efter partikeln och analysera det. 

3) Hantera förändringar i ordföljden. T.ex. ska både meningar med rak 

och omvänd ordföljd kunna behandlas. 

Detta innebär att det någonstans måste formuleras vilka inskott och 

högerkontexter som är tillåtna och att programmet måste klara av en viss grad 

av syntaktisk analys eller samverka med andra moduler som ger sådan 

information. 

Jag kommer i detta kapitel kortfattat presentera Lindbergs förslag till lösning 

från 1994 och även nämna hur han ser på problemet idag. Mitt eget 

lösningsförslag, som i mångt och mycket liknar Lindbergs, redovisas därefter i 

korta ordalag för att sedan presenteras närmare i resultatkapitlet. 

3.1 Lindbergs arbete 

För att detektera lexikaliserade fraser och då även partikelverb automatiskt 

föreslog Lindberg 1994 en metod som bygger på både regler och lexikon. I 

korthet såg hans förslag till lösning ut som följer: 

- Hantera partikelverb innehållande prepositionsliknande 

partiklar genom att lista dem i lexikonet. 

- Hantera partikelverb innehållande adverbliknande partiklar 

med regler. Om disambigueringsreglerna kräver ett verb, ett 

begränsat inskottsmaterial och sedan den adverbliknande 

partikeln blir andelen övergenereringar ganska liten. 

- Tillåt subjekt, adverbial och objektspronomina som inskott. 

- Uteslut dock verb, subjunktioner och skiljetecken i inskottet. 

- Begränsa antalet inskottsord till ca fem. 

- Ange ordklass i lexikonet. 

- Ange partikelverbens och de enkla valens i lexikonet. 

- Ange även i lexikonet huruvida enkla verb kan ta 

prepositionsfraser. 

Sammanfattningsvis säger Lindberg att reglerna har fördelen att de kan hitta 

alla konstruktioner som uppfyller vissa kriterier och de kan även hitta 

nybildningar. Täckningsgraden är dock inte tillräckligt stor även om man 

begränsar reglerna till att enbart omfatta t.ex. partikelverb som tar 

adverbliknande partiklar, och dessutom släpps en hel del tvetydigt och felaktigt 

material igenom. En metod som helt förlitar sig på lexikonet övergenererar inte 

17

lika mycket som en regelbaserad men partikelverben är å andra sidan väldigt 

många. 

I en senare rapport, Lindberg (1999), har Lindberg ändrat uppfattning på flera 

punkter vad gäller partikelverben. Till att börja med har han genom att utgå 

från semantiska kriterier snarare än formella och prosodiska begränsat vilka 

partikelverb som får vara med i fraslexikonet. Han fokuserar därmed på de mer 

idiomatiska partikelverben. Därför utesluter han partikelverb vars partikel 

används i sin ursprungliga rumsliga betydelse, därmed utesluts ”slänga in” men 

”lägga in” får vara med i och med att en av dess betydelser (”konservera”) inte 

är semantiskt kompositionell, d.v.s. det går inte att sluta sig till betydelsen 

utifrån de ingående delarna. Den andra typen av partikelverb som utesluts är 

sådana som används i rumsliga metaforer, t.ex. ”slunga ut” och ”sväva ut”. 

Vad gäller regler och lexikon har Lindberg frångått idén att hantera 

adverbliknande partiklar med hjälp av regler då där fanns för många 

ambiguiteter. Han menar att övriga får skötas av parsern. Han ser ej heller 

längre någon fördel i att i lexikonet ange huruvida enkla verb kan ta 

prepositioner efter sig i och med att alla verb kan ta adverbiella prepositioner. I 

övrigt gäller det som listades ovan. 

LP-Detect är namnet på Lindbergs program och det innehåller tre 

komponenter: ett lexikon över lexikaliserade fraser, ett detekteringsprogram 

och en disambigueringsdel (Dis). Lexikonet innehåller totalt drygt 8000 fraser 

som med hjälp av variabler kan härledas utifrån ca 4800 typer av fraser. 

Lexikonet innehåller följande uppgifter: 

- Vilken typ av fras det rör sig om och hur många exempel av 

den typen det finns i lexikonet 

- En approximering av hur långt det minst frekventa ordet är 

anges genom att lista det längsta ordet i frasen. 

- Ordklassanalys av frasen (med subkategorisering av verben 

som t.ex. anger om verbet är transitivt, bitransitivt eller 

intransitivt). 

- Ett reguljärt uttryck som används för att hitta frasen i texten. 

Uttrycket kan innehålla ord, ordklasser och variabler. 

- Prosodisk och morfologisk information m.m. 

Detekteringsprogrammet använder de reguljära uttrycken. Sökrymden 

begränsas genom att endast de fraser vars längsta ord finns med i meningen 

anses som möjliga. Programmet innehåller både disambigueringsregler och 

uteslutningsregler (”discarding rules”) som tillsammans hittar den rätta 

lösningen. 

Input till programmet är textfiler från SUC innehållande ord:ordklass-par. Om 

ordet är ett verb står dess grundform. Output är samma mening med 

eventuella lexikaliserade fraser markerade med hakparenteser och taggar. 

Programmet klarar av att hitta 94 % av de lexikaliserade fraserna i SUC. Jag har 

ingen uppgift på vilka partikelverb han hanterar och om procentsiffran även 

gäller för den gruppen. 

18

3.2 Mitt eget arbete i korthet 

I detta avsnitt presenterar jag mitt eget lösningsförslag i stora drag. En mer 

detaljerad redovisning återfinns i kapitlet Resultat. Jag har fått stor hjälp av 

Lindbergs arbete och i mycket av det jag har gjort syns det spår efter honom. 

Hans uppgift var mer övergripande än min då han syftade till att hantera alla 

sorters lexikaliserade fraser medan jag enbart har koncentrerat mig på 

partikelverb och till och med bara ett begränsat antal sådana (se kapitlet 

Metod). Även jag anger ordklass och valens i lexikonet, tillåter subjekt och 

adverbial som inskott och begränsar inskottet till fem ord. Jag godkänner dock 

inte objektspronomina rakt av utan anger för varje partikelverb om de kan 

förekomma i reflexiv form eller ej. 

Jag listar både partikelverben med adverbliknande partiklar och dem med 

prepositionsliknande partiklar i lexikonet. Jag anger huruvida partikelverben är 

intransitiva eller transitiva men den informationen är bara till för att framtida 

syntaktiska regler (t.ex. regler för att hantera passivering) ska veta vilka 

partikelverb de kan operera på. Huruvida Lindberg har några syntaktiska regler 

som hanterar förändringar i ordföljden vet jag inte men dessa torde vara 

nödvändiga om man vill få en hög täckningsgrad, åtminstone för ickeidiomatiserade 

partikelverb. För lexfraser av typen ”hålla sig underrättad” eller 

”skämt åsido” är det möjligt att ordföljden inte påverkar fraserna i sig utan bara 

deras omgivningar. Jag anger valens i form av en lista av godkända högerkontexter. 

En subkategorisering av partikelverben har jag varit inne på, se mer 

om detta i avsnitt 5.2. När det gäller inskottet sköts detta hos Lindberg genom 

att det i de reguljära uttrycken även lämnas plats för inskott. Om jag har 

förstått rätt använder han samma begränsningar av inskottet för alla typer av 

lexfraser. Vi godkänner i stort sätt samma inskott men jag förhindrar en hel del 

feltolkningar genom att för vissa partikelverb förbjuda ett eller flera inskott, 

detta görs i lexikonet. 

Våra lösningar liknar varandra i det att vi båda valt att lista partikelverben i 

lexikon och där även ange valens- och kontextinformation. Jag har dock använt 

listor av kontexter i stället för reguljära uttryck, detta gäller även hanteringen av 

inskottsmaterialet. På det stora hela har jag varit mer specifik i mina uppgifter 

och detta är naturligt då hans arbete omfattar ett mycket större och 

månsidigare material. 

19

4 Metod 

I de tidigare avsnitten har en definition av begreppet partikelverb presenterats 

och mitt och Lindbergs lösningsförslag har beskrivits. Fokus skiftar nu från de 

grundläggande bakgrundsstudierna i undersökningen till det faktiska arbetet. 

Nedan följer en redovisning av det material som används vid sökning efter 

partikelverb, vilka kriterier sökningen grundar sig på och vilket tillvägagångssätt 

som använts. 

4.1 Material 

Det textmaterial som använts i undersökningen är Stockholm Umeå Corpus 

(SUC), utvecklad av institutionen för lingvistik på Stockholms universitet och 

motsvarande i Umeå. Den version som används här är SUC 2.0. Korpusen 

innehåller drygt en miljon ord och den är taggad med avseende på ordklass, 

lemma och böjningsmorfologi. Taggningen är till största delen gjord med 

manuella metoder och tagguppsättningen finns beskriven i Ejerhed et al (1992). 

SUC består av 500 texter om 2000 ord vardera. Dessa är hämtade från vitt 

skilda ämnesområden för att täcka så många olika språkstilar som möjligt. De 

flesta texterna är tryckta under åren 1990-1993 och någon enstaka 1994. 

Meningen är att korpusen ska spegla den nutida svenskan i största möjligaste 

mån. 

4.2 Kriterier 

De partikelverb som skulle studeras valdes ut från SUC enligt vissa kriterier. 

Dels var det önskvärt att studera de mest frekventa partikelverben. Att enbart 

kunna hantera dessa skulle i sig vara ett stort lyft för talsyntesen. Det var också 

önskvärt att titta på de produktivaste verben och partiklarna, d.v.s. de verb som 

kan kombineras med flest partiklar och vice versa. Jag hoppades på detta sätt 

underlätta sökningen efter samband och mönster som kan leda till någon form 

av gruppering av partikelverben. Med andra ord var målet att hitta de vanligaste 

partikelverben med de produktivaste beståndsdelarna. Med Lindbergs arbete i 

bakhuvudet anpassades även metoden för att kunna studera partikelverbens 

eventuella inskottsmaterial och deras högerkontexter. 

4.3 Arbetets olika faser 

Arbetet med att undersöka hur olika partikelverb uppför sig syntaktiskt och 

vilka ambiguiteter de ger upphov till kan delas upp i ett antal olika delmoment 

vilka redovisas nedan. 

Sökning, sortering och sållning 

Det första steget var att ta fram alla enskilda partikelverb i SUC, d.v.s. 

konstruktioner där ett verb följs av ett optionellt inskott följt av en preposition 

eller ett adverb som blivit taggade som PL. Det blev ca 1600 st. Utifrån 

frekvenslistor sorterade jag ut dem som förekom 10 eller fler gånger i SUC, 

varefter återstod ca 260 st. Från dessa 260 valdes de partikelverb ut vars verb 

20

och partikel i sig själva var produktiva, d.v.s. de kunde kombineras med många 

partiklar respektive verb. Notera att en del väldigt vanliga partikelverb föll bort 

i detta moment beroende på improduktiva komponenter. I slutändan hade 173 

st. frekventa partikelverb valts ut. Dessa utgör kombinationer av 85 verb och 

12 partiklar: 

betala gå måla stänga 

bjuda göra nå stöta 

bli ha passa sudda 

breda hinna plocka säga 

bry hjälpa ringa sända 

bryta hoppa råka sätta 

bygga hyra räcka ta 

byta hålla räkna tala 

bära hälsa rätta titta 

dela hänga samla träda 

dra höra se tränga 

dyka klara skicka tycka 

falla kliva skjuta vara 

finnas komma skriva veta 

flytta känna slå visa 

fylla köpa släppa välja 

få köra stanna vända 

fånga lyfta sticka växa 

följa låsa stiga äta 

föra lägga sträcka 

ge lämna stå 

glömma lösa ställa 

Tabell 1: Verb (85 st.) 

av i med till 

bort ihop om upp 

fram in på ut 

Tabell 2: Partiklar (12 st.) 

Kontextextraktion 

Nästa moment bestod i att extrahera alla de utvalda partikelverben i sin kontext 

ur SUC. För varje partikelverb togs alla meningar fram som innehöll verbet 

och partikeln i rätt följd med eventuellt inskottsmaterial emellan. För att kunna 

undersöka vilka inskottsmaterial och högerkontexter partikelverben kunde 

förekomma tillsammans med sparades resultatfilerna i olika varianter. (a) visar 

hur en mening i SUC ser ut. (b) visar samma mening men här med fokus på 

taggarna, bara verbet och partikelns ortografiska (grund)form finns kvar. 

Stjärnorna är till för att det ska vara lättare att hitta verbet och partikeln vid 

manuell läsning om det förekommer långt inskottsmaterial. I (c) finns bara 

verbet och partikeln samt deras eventuella inskott med. För att underlätta 

vanlig läsning av meningarna skapades även en filvariant där enbart texten syns 

med partikeln och verbet markerade (d). 

a) 

 

FattaruINfattaru 

21

,MID, 

allaPNUTR/NEU PLU IND 

SUb/ObJalla 

vissteVbPRT AKTveta 

omPLom 

detPNNEU SIN DEF SUb/ObJdet 

utomKNutom 

jagPNUTR SIN DEF SUbjag 

...MAD... 

 

b) 

 

IN MID PN ***veta Vb PL om*** PN KN PN MAD 

c) 

veta Vb PL om 

veta Vb Ab Ab PL om 

d) 

 

Fattaru, alla ***visste om*** det utom jag … 

För att kunna identifiera och studera ambiguitetsproblem extraherades även de 

meningar innehållande snarlika konstruktioner som inte blivit taggade som 

partikelverb, d.v.s. meningar innehållande ett verb, ett eventuellt inskott och en 

preposition eller ett adverb. (e) är ett exempel på en sådan konstruktion. 

e) 

 

I dag ***vet ingen om*** Volvo lyckas i Uddevalla . 

Samma sorts resultatfiler som för partikelverben producerades och studerades. 

I detta moment upptäcktes mängder av feltaggningar i SUC. I de allra flesta fall 

visade det sig att det var ett riktigt partikelverb vi hade att göra med. 

Resterande undersökningar omfattar även det feltaggade materialet. Det är jag 

själv som avgjort vad som är partikelverb eller ej i dessa fall. En del 

felbedömningar har med all sannolikhet släppts igenom men jag hoppas att 

detta inte har påverkat det övergripande resultatet. 

Kontextstudier 

De taggade resultatfilerna användes för att studera inskottsmaterial på 

ordklassnivå. För varje partikelverb noterades vilka inskott som kunde 

förekomma och vilka som var vanligast. Lindberg hade helt rätt i att de 

vanligaste inskotten var subjekt och adverbial och ofta korta sådana. 

Inskottsmaterialet i partikelverben jämfördes med motsvarande hos liknande 

konstruktioner med annat betoningsmönster. 

För att ta reda på vilka högerkontexter som får och inte får förknippas med 

varje partikelverb undersöktes de ortografiska filerna för både partikelverb och 

liknande obetonade konstruktioner. Ambiguiteter noterades på både ord-, 

ordklass- och frasnivå. För varje enskilt partikelverb funderade jag dessutom 

länge och väl vilka övriga kontexter som var tillåtna respektive otillåtna, detta 

var tvunget då SUC inte är så stort. 

22

Ett antal uppgifter noterades för varje partikelverb: totala antalet förekomster, 

antalet förekomster av varje typ av inskottsmaterial och antalet förekomster av 

varje typ av högerkontext. Genom att jämföra med liknande information om 

”falska” konstruktioner gick det att identifiera ambiguitetsproblem, utröna vad 

som är särskiljande mellan partikelverb och deras falska motsvarigheter och 

utifrån detta formulera disambigueringsregler. 

23

5 Resultat 

Kontextstudierna resulterade i två lexikon och ett antal generella regler som i 

samverkan beskriver det syntaktiska uppträdandet hos 173 partikelverb. 

Partikelverbslexikonet innehåller information om vilka kontexter partikelverben 

får och inte får uppträda i och verb lexikonet anger för varje verb vilka 

partiklar som är tillåtna. Det sistnämnda verblexikonet har ingångar av typen: 

betala:particles:in,ut 

Verblexikonet skulle eventuellt kunna vara en del av ett större ordklasstaggat 

lexikon och kommer inte att presenteras närmare här. För närvarande är båda 

lexikonen fullformslexikon, d.v.s. det finns en ingång för varje verbform. 

Medan informationen i lexikonen beskriver uppträdandet hos de enskilda 

verben och partikelverben arbetar reglerna på en mer övergripande nivå. 

Reglerna förbjuder eller släpper igenom vissa inskott och högerkontexter och 

det är meningen att de även ska hantera ordföljdsförändringar. 

5.1 Partikelverbslexikon 

I detta avsnitt beskrivs vilka beteckningar som använts i partikelverbslexikonet, 

lexikonets struktur och vilken information det innehåller. Därefter presenteras 

själva lexikoningångarna. Vi börjar med ingångarna för partikelverb som tar 

prepositionsliknande partiklar följt av dem som tar adverbliknande partiklar. 

Vilka ambiguitetsproblem som är förknippade med varje partikel presenteras 

kortfattat. I vissa fall diskuteras även enskilda partikelverb, speciellt om deras 

uppförande begränsas av någon restriktion utöver de vanliga. Den 

diskussionen sker i så fall i Appendix. 

Terminologi 

Följande förkortningar och termer har använts i lexikoningångarna: 

PV 

HK 

INS 

PL 

NP 

VP 

Sats 

intrans 

trans 

sig1 

sig2 

nn 

pn 

pm 

vb 

pp 

ab 

ok 

partikelverb 

högerkontext 

inskottsmaterial 

partikel 

nominalfras 

verbfras 

här: nominalfras följt av en verbfras 

intransitiv 

transitiv 

vb sig PL (t.ex. ta sig till) 

vb PL sig (t.ex. ta till sig) 

nomen 

pronomen 

proprium 

verb 

preposition 

adverb 

inga restriktioner förekommer (generella regler gäller dock). 

24

Om ett partikelverb har blivit definierat som både intrans och trans kan detta 

betyda två saker. Dels kan det vara så att partikelverbet uppträder i båda 

formerna, ”dra fram” är ett exempel på ett detta: man kan ”dra fram över 

prärien” och man kan ”dra fram en pistol”. Dels kan det betyda att det är 

vanligt att man utelämnar objektet. Exempel: ”Han lade på (luren) och gick ut 

i köket”. ”Trans” i sig betyder att partikelverbet kan passiveras och att den tar 

något av de tillåtna objekten. ”Intrans” betyder att partikelverbet ej kan 

passiveras men att det eventuellt kan ta objekt (i så fall är detta angivet). Efter 

intransitiva partikelverb ska dessutom en rad adverbial tillåtna. 

Om det bara står sig1 eller sig2 i HK-fältet betyder detta att partikelverbet 

endast kan förekomma i reflexiv form. ”ej” framför en ordklass eller en 

konstituent anger förbud. Detta förekommer bara i två fall: ”ej s” som anger 

att partikelverbet inte kan förekomma i s-form, och ”ej sats” som anger att 

högerkontexten inte få innehålla en sats. En sats är tillsvidare definierad som 

en kort NP (ett eller två ord lång) följt av VP. 

Struktur och information 

En lexikoningång kan sägas vara indelad i tre fält: PV anger vilket partikelverb 

det är fråga om och INS-restr anger vilka restriktioner som gäller för 

inskottsmaterialet mellan verbet och partikeln. HK specificerar en mängd 

egenskaper: partikelverbets valens, vilka högerkontexter som är tillåtna, om 

partikelverbet förekommer i s-form eller ej samt huruvida det kan ingå i 

reflexiva konstruktioner. 

PV INS-restr. HK 

lägga av ej NP att Sats, NP, med NP,sig2, intrans, trans, s 

Figur 1: Exempel på en lexikoningång 

Informationen i lexikoningången för partikelverbet lägga av ovan ska därmed 

tolkas på följande sätt: 

! det får inte ta någon nominalfras som inskottsmaterial 

! det kan ta högerkontexterna att Sats, NP och med NP 

! det kan ingå i reflexiv konstruktion av typen ”VB PL sig” (lägga av sig), 

! det kan konstrueras både intransitivt och transitivt 

! det kan förekomma i s-form 

Vidare gäller följande: lägga av får inte förekomma med några andra 

högerkontexter än de som anges i HK-fältet förutom dem som anges av de 

generella reglerna. Vad gäller inskottet får det inte innehålla en NP. Om 

reglerna och informationen i lexikonet emotsäger varandra gäller det som står i 

lexikonet. Reglerna presenteras i avsnitt 5.2 efter lexikoningångarna. 

25

Lexikoningångar 

Nedan redovisas alla lexikoningångar. För varje partikel diskuteras allmänt vilka 

problem den är förknippad med. Själva ingångarna redovisas i listform. 

Kommentarer till listorna finns i Appendix. 

Av 

Orsaksadverbial av typen av hjärtans lust, av flera skäl etc. kan ställa till det i och 

med att så gott som alla partikelverb i denna grupp har NP som sin mest 

frekventa högerkontext. Jämför t.ex. 

Jag drog av flera skäl (in till stan). 

Jag drog av flera lager (från barken). 

Jag har dock inte hittat en enda förekomst av den här typen av adverbial 

tillsammans med verben nedan. Detta tillsammans med att NP är bland de 

vanligaste högerkontexterna gör att jag väljer att tillåta den utom i några 

enstaka fall där jag bedömer att det är stor risk för ambiguiteter. 


känna av ok trans, att Sats, NP, ej s 

bli av ok intrans, att Sats, NP, med NP, ej s 

lägga av ej NP intrans, trans, att Sats, NP, med NP, s, sig2 

gå av ok intrans, trans, NP, ej s 

hoppa av ok intrans, trans, NP, från NP, ej s 

göra av ok intrans, trans, NP, med NP, s, sig1 

höra av ok trans, NP, s,sig2 

klara av ej NP trans, att Sats, att VP, NP, s, sig2 

stänga av ok intrans, trans, NP, s, sig2 

dra av ok trans, NP, s 

ta av ok trans, NP, s, sig2 

Tabell 3: Verb + av 

I 

Tyvärr så är partikeln ”i” väldigt sparsamt representerad i min undersökning 

och det är svårt att avgöra hur pass allvarliga ambiguiteter den kan ge upphov 

till. I och med att många adverbial börjar med ”i” (t.ex. ”i morse”, ”i skålen”, ”i 

alla fall”) så är det främst de partikelverb som tar NP och som kan ta sådana 

adverbial som borde vara problematiska. Det enda som går att göra är att 

förbjuda NP som högerkontext. Se kommentaren till ”lägga i” i Appendix. 


fylla i ok trans, att Sats, att VP, NP, Sats, s 

lägga i ej NP trans, NP, s, sig1 

ta i ej NP intrans, med NP, s 

Tabell 4 : Verb + i 

26

Med 

Här nedan kommer vi snudda vid ett vanligt och problematiskt fenomen som 

vi kommer att se mer av när de adverbliknande partiklarna diskuteras. 

Problemet är att rörelseverb kan ta emfas. Meningen ”Han gick med Kalle till 

dagis” kan läsas på två sätt; om vi har partikelverb betyder det ”följde med” 

annars betyder det att man gick snarare än ta sig dit med t.ex. bil eller cykel. 

Huruvida NP ska uteslutas som högerkontext måste man avgöra från fall till 

fall. Min princip har varit följande: om det är så att exemplen utan konnektiv 

betoning är få eller obefintliga och betydelseskillnaden mycket liten har jag 

undvikit att utesluta NP främst p.g.a. att så många partikelverb skulle 

underkännas. 

Några andra bekymmer är t.ex. att adverbial som börjar med ”med”, t.ex. ”med 

stor sannolikhet” krånglar till det liksom bestämningar av typen ”med den röda 

tröjan”. 


få med ok intrans, trans, att Sats, NP, ej s, sig2 

vara med ok 

intrans, att VP, NP, om, på att Sats, 

på NP, när Sats, som NP, i NP, ej s 

hinna med ok intrans, trans, att VP, NP, s 

ha med ok trans, NP, ej s, sig2 

hänga med ok 

intrans, trans, på NP, när Sats, i NP, 

till NP, ej s 

gå med ok 

intrans, trans, NP, på NP, som NP, i NP, 

till NP, ej s 

följa med ej NP 


till NP, ej s 

komma med ok 

intrans, trans, NP, på NP, som NP, i NP, till NP, 

ej s 

finnas med ok intrans, på NP, som NP, i NP, vid NP, s 

hålla med ok intrans, trans, NP, om, s 

föra med ok trans, NP, s, sig2 

ta med ej NP trans, NP, s, sig2 

Tabell 5: Verb + med 

27

Om 

”Om” förekommer ytterst sällan som preposition med verben jag tittat på. 

”Om” som subjunktion är dock vanligt förekommande och tar alltid en sats 

som högerkontext – detta gör inte partikelverb. För att känna igen en sats 

måste reglerna klara av att först identifiera en nominalfras och sedan en 

verbfras efter denna. Någon form av begränsning är oundviklig och jag har 

funnit att det är i ytterst få fall som verbfrasen börjar fler än 2-3 ord efter 

partikeln. Vanligast är alltså nominalfraser bestående av endast ett ord. Den 

slutliga lösningen blir att om vi inte hittat en nominalfras och ett verb (i den 

ordningen) bland de närmast följande orden efter partikeln är det inte en sats 

efteråt och vi kan gå vidare och titta på restriktionerna för inskott och de 

tillåtna högerkontexterna. 


tycka om ok trans, att Sats, att VP, NP, när Sats, ej s 

veta om ok trans, att Sats, NP, ej s, ej Sats 

vända om ok intrans, ej s, ej Sats 

bygga om ok intrans, trans, så att Sats, NP, till NP, s, ej Sats 

göra om ej NP, tvärt, helt intrans, trans, så att Sats, NP, till NP, s, sig2, ej Sats 

bry om - - 

tala om ej NP trans, att Sats, att VP, NP, för NP, hur Sats, när Sats, s 

se om ok trans, NP, s, sig2, ej Sats 

Tabell 6: Verb + om 

På 

Problemet med partikelverb som tar ”på” som partikel är att ”på” följt av NP 

är en mycket vanlig konstruktion i rumsadverbial/tidsadverbial samtidigt som 

flera av partikelverben har NP som sin vanligaste högerkontext. 


komma på ej NP intrans, att Sats, s, sig2 

passa på ok intrans, att VP, ej s 

hålla på ok intrans, att VP, med att, med NP, s 

se på ok intrans, hur Sats, när Sats, s 

stöta på ok trans, NP, ej s 

lägga på ej NP intrans, trans, NP, s, sig2 

ta på ok sig2 

dra på ok trans, s, sig2 

hälsa på ok trans, trans, NP, hos NP, s 

sätta på ej NP trans, NP, s, sig2 

Tabell 7: Verb + på 

28

Bort 

Inget av partikelverben som innehåller ”bort” har blivit försedda med några 

restriktioner. Så länge någon av de angivna högerkontexterna förekommer efter 

verbet (eller någon av de som är godkända för alla partikelverb) så går det bra. 

Den enda som skulle kunna vara lite problematisk är ”gå bort” (p.g.a. att det är 

ett rörelseverb). T.ex. meningen ”han reste sig och gick (barfota/långsamt) 

bort mot strandkanten” kan man diskutera hur den ska uttalas. Det blir dock 

aldrig riktigt fel att ha konnektiv betoning på ”gå bort” och därför har jag valt 

att inte sätta upp några restriktioner. Detta synsätt kommer att återspeglas i 

hanteringen av flera liknande partikelverb. 


gå bort ok intrans, med NP, mot NP, på NP, till NP, från NP, ej s, sig2 

glömma bort ok intrans, trans, att Sats, att VP, NP, när Sats, hur Sats, s, sig2 

få bort ok trans, NP, s 

ta bort ok trans, NP, s, sig1 

Tabell 8: Verb + bort 

Fram 

Endast vid några enstaka verb behövs restriktioner, se tabellen nedan och 

kommentarer i Appendix. 


komma fram ok 

intrans, att Sats, med NP, mot NP, hur Sats, som NP, 

i NP, vid NP, till NP, från NP, ur NP, ej s 

gå fram ej NP intrans, mot NP, i NP, till NP, ej s 

nå fram ok intrans, i NP, till NP, ej s 

växa fram ok intrans, NP, på NP, som NP, i NP, ur NP, ej s 

få fram ok trans, NP, s 

träda fram ok intrans, på NP, som NP, i NP, till NP, ej s 

dra fram ok intrans, trans, NP, mot NP, på NP,som NP, över NP, s 

föra fram ok trans, att Sats, NP, s 

lyfta fram ok trans, NP, s 

lägga fram ok trans, NP, s 

plocka fram ok trans, NP, s 

sträcka fram ok trans, NP, s 

ta fram ej NP trans, NP, s, sig1 

Tabell 9: Verb + fram 

29

Ihop 

Man skulle kunna tänka sig emfas på ”slå” och ”dra” nedan men jag har inte 

hittat några exempel på det. För övrigt har jag inte funnit några ambiguiteter i 

samband med ”ihop”. 


hänga ihop ok intrans, med NP, ej s 

hålla ihop ok intrans, trans, NP, s 

slå ihop ok intrans, trans, NP, sig1, sig2 

dra ihop ok trans, NP, sig2 

Tabell 10: Verb + ihop 

In 

I tabellen för partikeln ”in” på nästa sida är det också väldigt tomt på 

kontextrestriktioner. Detta betyder emellertid inte att det inte förekommer 

några ambiguiteter när partikeln ”in” är inblandad. Betydelseskillnaden är ofta 

väldigt liten eller helt försumbar om man väljer konnektiv betoning eller ej. 

Några exempel på detta är meningarna ”han tittar in genom fönstret” och ”han 

går in mot mitten”. I SUC verkar de flesta meningarna av den här typen uttalas 

som innehållande partikelverb och jag har inte velat utesluta prepositionsfraser 

av typen ”mot/till/genom + NP” som högerkontext då så många partikelverb 

skulle missas i detekteringen. Samma princip har använts för de flesta 

adverbliknande partiklarna. 

Ett annat fall där det kan vara svårt att veta vilken betoning som ska användas 

är när det finns ett adverb mellan verbet och ”in”. Jämför t.ex. ”hon gick in i 

rummet” och ”hon gick tillbaka in i rummet”. En lösning är att utesluta alla 

adverb utom satsadverb som ”inte”, ”aldrig”, ”kanske”, ”tyvärr” etc. Detta 

skulle i så fall endast gälla rörelseverb (vilka tyvärr är dåligt representerade när 

det gäller partikeln ”i”). Denna lösning är än så länge bara aktuell för just ”gå 

in”. 

30


falla in ok 

intrans, att VP, mot NP, på NP, i NP, till NP, 

från NP, ej s, sig1 

titta in ok 

intrans, med NP, mot NP, på NP, i NP, 

till NP, från NP, hos NP, ej s 

träda in ok intrans, med NP, på NP, i NP, ej s 

komma in ok 

intrans, med NP, på NP, som NP, i NP, 

vid NP, till NP, från NP, ej s 

kliva in ok 

intrans, mot NP, på NP, i NP, till NP, 

från NP, ej s 

stiga in ok 



få in ok trans, NP, ej s, sig2 

passa in ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, s 

flytta in ok 

intrans, trans, NP, på NP, i NP, till NP, 

hos NP, s, sig2 

köra in ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, till NP, s 

tränga in ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, till NP, s 

gå in ok, ej ab 


till NP, från NP, för NP, för att NP, ej s 

dra in ok intrans, trans, NP, s 

lämna in ok intrans, trans, NP, s 

sätta in ok intrans, trans, NP, s, sig 1 

ta in ej NP trans, NP, på NP, s, sig1 

betala in ok trans, NP, s 

föra in ok trans, NP, s 

samla in ok trans, NP, s 

släppa in ok trans, NP, s 

ställa in ok trans, NP, s, sig1, sig2 

dela in ok trans, NP, s, sig2 

köpa in ok trans, NP, s, sig2 

lägga in ok trans, NP, s, sig2 

bjuda in ok trans, NP, till NP, s, sig2 

Tabell 11: Verb + in 

31

Till 

Adverbial på ”till + NP” ställer till problem. Det förekommer även 

ambiguiteter när ”till” betyder ytterligare. Det är i själva verket så att alla 

verben nedan kan ta en NP och sedan ”till” i den betydelsen. Därför är NP 

uteslutet som inskott för samtliga verb i tabellen. 


se till ej NP intrans, trans, att Sats, så att Sats, att VP, s 

hjälpa till ej NP intrans, att VP, med att, med NP, ej s 

komma till ej NP, ab intrans, för att VP, ej s 

stanna till ej NP intrans, för att VP, ej s 

vara till ej NP intrans, för NP, för att NP, för att VP, ej s, sig2 

ställa till ej NP intrans, trans, NP, med NP, ej s 

hålla till ej NP intrans, på NP, i NP, vid NP, ej s 

gå till ej NP intrans, så att Sats, ej s 

säga till ej NP intrans, trans, att Sats, NP, om, hur Sats, när Sats, s 

lägga till ej NP intrans, trans, att Sats, NP, s, sig1+med 

dra till ej NP intrans, trans, med NP, med att, s 

slå till ej NP intrans, trans, NP, mot NP, på NP, när Sats, med NP, s 

räcka till ej NP, länge intrans, åt NP, för NP, för att NP, ej s 

känna till ej NP trans, att Sats, NP, hur Sats, när Sats, s 

ta till ej NP trans, NP, i NP, s 

rätta till ej NP trans, NP, s 

Tabell 12: Verb + till 

32

Upp 

Det finns många fall som talar för att utesluta adverbial som högerkontext för 

vissa partikelverb som tar ”upp”. Om partikeln följs av t.ex. emot, mot, till, över, 

längs, längst, genom, rakt, snett, högt eller och ner och sedan en nominalfras kan det 

vara mycket svårt t.o.m. för en människa att avgöra om betoningen ska ligga på 

verbet eller den förmodade partikeln. Det är emellertid så att de flesta fall gör 

det ingenting om ”upp” får betoning i stället för verbet. Undantaget är när 

partikelverbet betyder något helt annat än det enkla verbet följt av adverbial. 

Högerkontexten ”till” intar en särställning då ”upp till” + NP är en vanlig 

konstruktion, t.ex. ”det kan ta upp till åtta veckor” och här blir det definitivt fel 

om ”upp” betonas. Exemplet talar för att förbjuda ”till” som högerkontext. 

Dessvärre är det vanligt med prepositionsfraser bestående av ”till” + NP efter 

rörelseverb, t.ex. ”han gick upp till huset”. 

Ett adverbial i dess olika realiseringar i inskottet kan ställa till problem. 

Åtminstone stiga, växa, gå, hoppa, titta, stanna, se, skjuta, leva, hänga och måla skulle 

kunna följas av nominalfrasen ”en meter upp” följd av t.ex. ”i luften”. Många 

verb skulle likaså kunna ta adjektivet ”högre” eller adverbet ”snabbt” som 

adverbial mellan sig och ”upp”. Jag har bara uteslutit NP som inskott i de fall 

där jag hittat meningar av den typen. Det enda jag kan göra vad gäller 

adverbialen är nog att utesluta allt utom några enstaka satsadverbial. 

Jag har funnit exempel på meningar med emfas på några av verben nedan (t.ex. 

bära). Det är alltid en fara och det går inte att göra något åt det. 

33


stiga upp ej NP, AL intrans, från NP, mot NP, ur NP, ej s 

växa upp ej AL 

intrans, med NP, på NP, som NP, 

i NP, ej s 

ge upp ej AL intrans, NP, ej s, sig1 

gå upp ej NP, AL 

intrans, NP, för , mot NP, på NP, 

i NP, till NP, från NP, ej s 

göra upp ej AL intrans, trans, NP, med NP, om, s 

sticka upp ej AL intrans, trans, NP, på NP, i NP, ur NP, s 

hoppa upp ej NP, AL 

intrans, på NP, i NP, från NP, 

ur NP, ej s 

komma upp ej AL 

intrans, på NP, i NP, till NP, från NP, 

ur NP, ej s, sig2 

dyka upp ej AL intrans, på NP, som NP, i NP, ej s 

titta upp ej AL intrans, på NP, till NP, från NP, ej s 

stanna upp ej AL intrans, på NP, vid NP, s 

se upp ej AL 

intrans, så att Sats, med NP, för, mot 

NP, på NP, i NP, till NP, från NP, ej s 

bryta upp ej AL intrans, trans, från NP, s 

skjuta upp ej AL 

intrans, trans, NP, från NP, ur NP, s, 

sig2 

ställa upp ej AL 

intrans, trans, NP, med NP, för, på NP, 

som NP, i NP, till NP, s, sig2 

låsa upp ej AL intrans, trans, NP, s 

lösa upp ej AL intrans, trans, NP, s 

ringa upp ej AL intrans, trans, NP, s 

äta upp ej AL intrans, trans, NP, s, sig2 

leva upp ej AL intrans, trans, NP, till NP, s 

ta upp ej AL trans, att Sats, NP, hur Sats, s 

visa upp ej AL trans, att Sats, NP, s, sig2 

plocka upp ej AL trans, NP, efter mig/sig, s 

få upp ej AL trans, NP, ej s 

följa upp ej AL trans, NP, hur Sats, s 

bära upp ej AL trans, NP, s 

dra upp ej AL trans, NP, s 

fånga upp ej AL trans, NP, s 

hänga upp ej AL trans, NP, s 

lyfta upp ej AL trans, NP, s 

måla upp ej AL trans, NP, s 

slå upp ej AL trans, NP, s 

bygga upp ej AL trans, NP, s, sig2 

dela upp ej AL trans, NP, s, sig2 

lägga upp ej AL trans, NP, s, sig2 

säga upp ej AL trans, NP, s, sig2 

sätta upp ej AL trans, NP, s, sig2 

Tabell 13: Verb + upp 

34

Ut 

”Ut” är en tacksam partikel som ger upphov till få ambiguiteter. 


se ut 

ok 

intrans, att VP, mot NP, som NP, som om NP, 

över NP, genom NP, ej s 

råka ut ok intrans, för NP, för att Sats, ej s 

titta ut ok intrans, genom NP, över NP 

stå ut ok intrans, med NP, med att Sats, ej s 

komma ut ok 

intrans, med NP, på NP, som NP, i NP, till NP, 

från NP, ur NP, ej s 

få ut ok trans, NP, ej s 

sträcka ut ok intrans, NP, s, sig2 

gå ut 

ej fullt 

intrans, på NP, på att Sats, som NP, i NP, till 

NP, från NP, över NP, genom NP, över NP, ej s 

bryta ut ok intrans, trans, NP, i NP, s, sig1 

hyra ut ok intrans, trans, NP, i NP, till NP, s 

slå ut ok intrans, trans, NP, med NP, i NP, s 

ställa ut ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, s 

dra ut ej NP intrans, trans, NP, på NP, s 

skriva ut ok intrans, trans, NP, s 

räkna ut ok trans, att Sats, NP, hur Sats, när Sats, var Sats, s 

betala ut ok trans, NP, s 

bygga ut ok intrans, trans, NP, s 

dela ut ok trans, NP, s 

föra ut ok trans, NP, s 

lägga ut ok intrans, trans, NP, s 

lämna ut ok trans, NP, s 

skicka ut ok trans, NP, s 

släppa ut ok trans, NP, s 

sudda ut ok trans, NP, s 

sända ut ok trans, NP, s 

välja ut ok trans, NP, s 

ge ut ok trans, NP, s, sig1 

breda ut ok trans, NP, s, sig2 

ta ut ej NP trans, NP, s, sig2 

Tabell 14: Verb + ut 

35

5.2 Generella regler 

Utöver de partikelverbsspecifika restriktionerna i tabellerna ovan finns ett antal 

regler/restriktioner som gäller för alla partikelverb i undersökningen. 

”Ok” i inskottsfältet i lexikonet betyder att inga andra begränsningar råder 

förutom följande: 

! Inskottet får bestå av ett subjekt och/eller ett adverbial. Ordningen 

dem emellan spelar ingen roll. Ett subjekt har definierats som att 

det utgörs av en NP, detta är förstås en generalisering men det 

räcker ganska långt. 

! Inskottet får inte innehålla skiljetecken, verb eller subjunktioner. 

! Inskottet får inte vara större än fem ord. 

Vissa typer av meningar som innehåller partikelverb utesluts (felaktigt) av dessa 

regler: 

Här kommer Kenneth Simonsson,SGIF, in på 41:a plats. 

(Inskottet innehåller skiljetecken) 

Ingen ska komma sprängande in till henne i rök och damm. 

(Adverbialet besår av ett verb i presens particip). 

För högerkontexten gäller att utöver de tillåtna kontexterna som angivits i 

lexikonet godkänns alltid ”och VP”. 

Jag är övertygad om att de generella reglerna kan utökas. T.ex. vore det 

intressant att testa en regel som taggar verb + ett optionellt begränsat inskott + 

adverb som partikelverb, om inte annat bara för att se vad man får för resultat. 

Det kan hända att åtminstone några partikelverben är så säkra att de kan 

släppas igenom utan att några andra kontextrestriktioner gäller förutom de 

generella. Denna regel föreslogs av Lindberg (1994). 

Högerkontext 

När det gäller högerkontexten måste det påpekas att de i partikelverbslexikonet 

angivna högerkontexterna speglar innehållet i SUC. Flera partikelverb 

(framförallt de intransitiva) kan t.ex. ta en rad olika prepositioner följt av NP. 

Dessa prepositioner hade kanske inte varit desamma om jag använt en annan 

korpus i undersökningen. Det vore därför nyttigt att testa med den mer 

generella restriktionen ”pp NP”. 

Jag har bara angivit en generell restriktion av högerkontexter, nämligen att det 

alltid får förekomma ”och VP” efter partikelverbet. Här kan man nog lägga till 

att ett orsaksadverbial som börjar med ”för att” eller ”därför att” också ska 

godkännas. Listan över konstruktioner som allt som oftast kan komma efter 

verb (oberoende av verbets betydelse eller form) kan säkert göras mycket 

längre. Med en mer komplett sådan lista skulle hanteringen av de intransitiva 

36

partikelverben troligtvis bli bättre, detsamma gäller för transitiva partikelverb 

som fått sitt objekt flyttat. 

När den förmodade partikeln följs av meningsslut (d.v.s. utropstecken, punkt, 

semikolon eller frågetecken) är det oftast ett partikelverb som hittats. Undantag 

finns dock, t.ex. ”Sean Connery är säkert en man som damer gärna vill ta på”. 

Hur ofta händer det att enkla verb följd av en preposition eller ett adverb står i 

slutet av en mening? Är det vanligt eller skulle man kunna markera sådana 

konstruktioner som innehållande ett partikelverb utan att göra alltför många 

misstag? 

Gruppering 

Min ambition var från början att kunna dela in partikelverben i olika grupper 

utifrån hur de uppträdde, d.v.s. subkategorisera dem på något sätt. Först var jag 

inne på att partikelverb som betyder samma sak skulle uppträda på samma sätt 

men i och med att ett partikelverb kan ha flera olika betydelser var detta inte en 

bra utgångspunkt. Om man istället delar in partikelverben efter deras 

valensegenskaper får man fram bättre grupper då transitiva och intransitiva 

verb följer vissa mönster. Det hela kompliceras av att vissa partikelverb 

konstrueras både intransitivt och transitivt (oftast beroende på betydelse eller 

att det är vanligt att utesluta ett objekt) och då kan valensangivelsen bli en 

motsägelse (t.ex. tar NP, tar inte NP). Det är dock inte så enkelt att ett 

intransitivt partikelverb kan det ta alla högerkontexter som sina intransitiva 

kamrater kan. Lösningen på problemet är, tror jag, att ange dels partikelverbens 

transitivitet men att även komplettera den informationen med mer specifika 

kontexter som endast tas av ett eller några enstaka partikelverb. 

Specialfall 

”På” och ”till” är speciella jämfört med de andra partiklarna i det att de är 

mycket produktiva. ”På” kan tillsammans med många verb bilda partikelverb 

som uttrycker ”fortsätt/öka tempot”, t.ex. ”jobba på” och ”snabba på”. ”Till” 

tillsammans med verb kan betyda att något sker hastigt eller kortvarigt, t.ex. 

”stanna till” och ”hosta till”. Det som behövs göras är att undersöka om det är 

några speciella typer av verb som kan ta ”till” och/eller ”på” i dessa betydelser. 

Adverbial 

De flesta av ambiguiteterna som uppstår i samband med partikelverb har att 

göra med verb som återföljs av ett adverbial som börjar på en preposition eller 

ett adverb. Dessa är svåra att hantera. Det finns emellertid en rad adverbial 

som börjar på ord som inte kan förväxlas med partiklar. Bland tidsadverbialen 

hittar vi t.ex. sedan, då, genast, alltid, länge, ännu, ofta, ibland, aldrig, längre. Likaså 

finns det en hel del satsadverbial (som t.ex. bör godkännas som inskott) vilka 

bör läggas in i programmet: nog, väl, dock, ändå, därför, alltså, emellertid, trots allt, 

antagligen, inte. 

En idé jag har haft om adverbial som börjar på preposition är att godkänna 

sådana som innehåller orden ”kväll”, ”eftermiddag”, ”klockan 14.00” (o. dyl.), 

”morgon” och andra som uttrycker tidpunkter. 

37

5.3 Syntaktiska regler 

I kapitlet ”Partikelverbens syntax” presenterades bl.a. hur partikelverben 

uppför sig vid passivering och topikalisering. När detta skrivs klarar inte 

programmet av att hitta partikelverben i sådana kontexter. Därför är det viktigt 

att implementera syntaktiska regler som kan hantera sådan fenomen. Nedan 

har jag skrivit förslag på hur sådana regler skulle kunna fungera. 

Passivering: 

Om vi söker en NP efter ett transitivt partikelverb men istället 

hittar prepositionen ”av” gör följande: kontrollera om ”av” följs 

av en NP , om verbet står i s-form och om verbet föregås av en 

NP. Om allt detta gäller, godkänn partikelverbet. 

Topikalisering: 

Om meningar är topikaliserade får inte fundamentet och platsen 

mellan verbet och partikeln vara tomma. Om vi söker en NP 

efter ett transitivt partikelverb men inte hittar det (och inget ”av” 

heller) bör vi kontrollera om det finns en NP både framför 

verbet och som inskott. Är detta fallet, godkänn partikelverbet. 

Den passiva varianten av topikaliseringen med uteslutet subjekt 

hittas om vi istället söker efter en NP före verbet och 

kontrollerar att verbet står i s-form. 

Det finns många fler sätt det går att förbättra programmet på, se kapitel 8 och 9. 

38

Implementering av lexikon och regler 

Lexikon och regler samverkar i ett detekteringsprogram för partikelverb som är 

skrivet i Perl. Nedan beskrivs hur programmet är uppbyggt och hur det 

fungerar, vad det klarar av och inte klarar av. Utöver partikelverbslexikonet och 

verblexikonet som diskuterades ovan behöver detekteringsprogrammet en 

ordklasstaggad inputtext för att fungera. 

6.1 Beskrivning av programmet 

I detta avsnitt beskrivs mycket kortfattat hur programmet fungerar. 

Programmet tar hela texter som input men det opererar på meningsnivå. I 

beskrivningen utgår jag från en mening som innehåller både inskottsmaterial 

och högerkontext. 

1) Meningen görs om till en lista av ord. 

2) För varje ord kontrolleras om det är ett verb mot verblexikonet. Om ordet 

är ett verb hämtas dess partikellista från nämnda lexikon, d.v.s. en lista som 

specificerar vilka partiklar verbet får bilda partikelverb med. 

3) Därefter kontrolleras för varje partikel om den finns i resten av meningen. 

Om den gör det sparas det eventuella inskottet och den eventuella 

högerkontexten undan. 

4) Partikelverbet slås upp i partikelverbslexikonet där det anges vilka sorters 

inskott och högerkontexter som är tillåtna. Först kontrolleras inskottet och 

därefter högerkontexten. 

5) Om både inskott och högerkontext blir godkända kontrolleras de mot de 

generella reglerna. Om de klarar även detta test betraktas partikelverbet 

som godkänt och markeras i outputfilen med stjärnor. 

6.2 Vad klarar programmet av ? 

I listan nedan anges ett antal stereotypa meningar för att beskriva vad programmet 

klarar av. De är skrivna så som de ser ut när det kommer från 

detekteringsprogrammet. 

Mening: 

Bodil *stannar upp*. 

Bodil *stannade upp* och gick sedan vidare. 

Bodil *stannade upp* och ***gick av*** vägen. 

Bodil *stannar inte upp*. 

Där *stannade Bodil upp*. 

Där *stannade Bodil inte upp*. 

Där *stannade inte Bodil upp*. 

Bodil *bröt sig ut* från fängelset. 

Bodil *slet ut* sig i fabriken. 

Mönster: 

VB PL (intransitivt partikelverb) 

VB PL och VP 

(fler PV i samma mening) 

VB inskott(AL) PL 

VB inskott(SUBJ) PL 

VB inskott(SUBJ AL) PL 

VB inskott(AL SUBJ) PL 

VB obj.pron. PL (refl. partikelverb) 

VB PL obj.pron. (refl. partikelverb) 

I följande meningar blir inga partikelverb detekterade: 

Bodil stannade, upp med händerna sa den maskerade mannen. (skiljetecken mellan VB och PL) 

Bodil stannar och upp gick solen. ( ”och” är ej AL eller SUBJ) 

39

De fel programmet gör presenteras i kapitlet om testning. 

Programmet begränsas bl.a. av att listor lagts in över vad en nominalfras, 

verbfras och ett adverbial kan bestå av. Dessa listor är inte framtagna på någon 

systematisk väg; jag har helt enkelt manuellt tittat på massor av meningar och 

antecknat de mönster jag funnit. Jag har heller ingen liten fiffig mekanism som 

kan uttrycka optionella element i mina listor så alla möjliga 

frassammansättningar måste specificeras. Exempel: nn (bilen), det nn (den 

bilen) och det jj nn (den gröna bilen). Det går alltså inte att skriva (det) (jj) nn. 

7 Testning av programmet 

Testningen av detekteringprogrammet gjordes mot ordklasstaggade sändningar 

av Dagens Eko i textformat. Ordklasstaggningen är gjord maskinellt. 

Sammanlagt innehåller ekosändningarna 3992 meningar. Vad det gäller 

partikelverb finns 99 av de jag tittat på representerade. 

Det är meningen att programmet ska jobba direkt på ordklasstaggad text men i 

testningen löstes ordklasstaggningen genom att hela det taggade testmaterialet 

läses in till ett stort lexikon. Nackdelen med detta är att ordklassambiguiteter 

orsakar en del missar och övergenereringar. Det otaggade textmaterialet tjänade 

sedan som input till programmet. 

7.1 Testresultat 

I testmaterialet fanns 157 förekomster av partikelverb som programmet ska 

klara av att hitta. Av dessa hittades 119 och 38 missades. Det betyder att lite 

drygt 75% blev hittade och ca 25% missades. Utöver detta har programmet 

felaktigt markerat ytterligare 132 fall som partikelverb. Översatt till recall och 

precision får vi resultatet nedan. Termen recall beskriver täckningen, d.v.s. hur 

många procent av de möjliga fallen som hittades, och termen precision 

beskriver träffsäkerheten, d.v.s. hur många procent av de totala antalet träffar 

som var relevanta.. 

Recall: A ∩ B/B = 119/157 = 0,757962 = 76% 

Precision: A ∩ B/A = 119/251 = 0,474104 = 47% 

A ∩ B = det som är gemensamt för både A och B (snittet): 119 

A = övergenereringen + snittet: 132 + 119 = 251 

B = d.v.s. de missade fallen + snittet: 38 + 119 = 157 

Dessa siffror betyder på vanlig svenska att 76 % av de befintliga partikelverben 

hittades men att endast 47% av alla konstruktioner som taggades som 

partikelverb verkligen var sådana. Då ingen av dessa siffror är särskilt 

tillfredställande redovisas nedan vilka typer av fel som förekom och vad som 

behöver göras för att programmet ska bli bättre. 

40

7.2 Typer av fel och förslag till ändringar 

För varje fel som gjordes finns det antecknat vilket partikelverb det gällde, i 

vilken mening partikelverbet förekommer och vilken typ av fel det handlade 

om. Det finns sex olika typer av fel vilka listas nedan. Om vi slår ihop 

övergenereringsfelen (132 st.) med antalet missade partikelverb (38) får vi totalt 

170 fel. Vid varje typ nedan anges hur många procent fel just den typen gav 

upphov till. 

1. Partikelverbens kontextinformation är inte rillräckligt restriktiv. 

Exempel på fel: godkänner NP som objekt, godkänner NP som 

inskottsmaterial. (68 fall, 40%) 

2. De generella reglerna är inte fullständigt implementerade i programmet. 

Exempel: relativa och passiva konstruktioner hanteras ej, adverbialhanteringen 

är bristfällig. (49 fall, 28%). 

3. Det saknades kontextinformation i partikelverbslexikonet. 

Exempel: ”ta till NP” fanns inte med som kontext för några partikelverb. (24 

fall, 14%). 

4. Ingångar saknades i verb- och partikellexikonet. 

Exempel: verbformerna ”tog”, ”går” och ”tala”. Även en del talspråksformer 

saknades. (10 fall, 6%). 

5. Ogrammatiskt språk i testmaterialet. 

Exempel: upprepningar och lustig ordföljd. (11 fall, 7%). 

6. Ordklassambiguiteter. 

Exempel: verb och substantiv förväxlas. (8 fall, 5%). 

Siffrorna ovan visar att det framför allt är de tre första grupperna som orsakar 

fel i detekteringen (82% av felen närmare bestämt) och vi ska titta lite närmare 

på dem. 

Den första gruppen är det mycket viktigt att ta hand om då vi där finner 

huvudorsaken till den omfattande övergenereringen. Partikelverben ”ha med”, 

”säga till”, ”vara med” och ”ta till” står för en tredjedel av felen. 

Kontextinformationen för dessa verb är troligtvis för generös och måste därför 

ses över. Många andra partikelverb som tar ”med” som partikel finns också 

representerade i denna grupp varför hela ”med”-gruppen bör granskas 

närmare. 

I den andra gruppen är det framförallt de syntaktiska reglerna som fungerat 

dåligt. Listan nedan beskriver vad som behöver ses över. 

! Hanteringen av adverbial måste förbättras. Om man godkänner ett 

enkelt adverbial mellan partikeln och det efterföljande objektet skulle 

många fler meningar hittas. 

! Partikelverb i passiva eller relativa satser missas ofta och även mycket 

enkla regler för att hantera sådan konstruktioner skulle göra stor nytta. 

41

! Vad olika konstituenter kan bestå av måste också ses över. Framför allt 

är det nominalfraslistan som inte är tillräckligt innehållsrik. T.ex. hade 

jag missat att det kan ingå siffror i nominalfraser vilket orsakat en del 

misstag. 

! Vissa kontexter hade programmet problem med att känna igen 

överhuvudtaget. Bland dem återfinns bland annat det viktiga ”och VP” 

som ska tillåtas efter alla partikelverb. I detta test berördes bara några 

få fall men detta måste åtgärdas. Likaså hanteringen kontexten ”att NP 

VP” (d.v.s. ”att + sats) måste förbättras. 

! I några enstaka fall träffade inte programmet på första förekomsten av 

partikelkandidaten, t.ex. ”upp”, utan undersökte istället ett ”upp” som 

kom senare i meningen. Då inskottet oftast blev för långt eller innehöll 

otillåtna ordklasser eller konstituenter underkändes partikelverbet. 

Den tredje gruppen innehåller de fall där kontextinformationen inte varit 

tillräcklig. Hälften av felen beror på att någon prepositionsfras saknades i 

kontextlistan. För ”komma fram” saknades ”till att NP” som tillåten kontext 

och i några andra fall tilläts inte ”NP” efter partikelverbet. 

Det som saknades i lexikonet i grupp 4 är redan inlagt. Grupp nr 5 går det inte 

att göra så mycket åt då ogrammatiskt språk används ofta, främst i informella 

sammanhang. De flesta ordklassambiguiteterna berodde på att ett ord fanns 

flera gånger i lexikonet med olika ordklasstaggar och att programmet helt 

enkelt valde den första ingången. När programmet körs mot ett entydigt taggat 

material kommer nog mängden ambiguiteter att minska men en liten del 

sådana fel får man alltid räkna med. 

Om man tittar på vilka partikelverb som blir felhanterade flest gånger ser man 

att 16 av partikelverben förekommer i 132 fall eller ca 80% av feltaggningarna. 

De har feltaggats 4 eller fler gånger. 

PV Antal fel PV Antal fel 

vara med 24 ta till 8 

ha med 16 se till 7 

se ut 12 tala om 7 

säga till 11 ta ut 6 

lägga fram 10 komma med 4 

komma fram 9 lägga på 4 

skjuta upp 8 sätta in 4 

ta till 8 sätta på 4 

se till 7 visa upp 4 

Tabell 15: Partikelverb som ofta blir felhanterade 

Förhoppningsvis borde en granskning av dessa partikelverbs kontextlistor leda 

till ett bättre resultat. 

42

7.3 Utvärdering av resultatet 

Att programmet bara markerar ca 75 % av de befintliga partikelverben tycker 

jag inte är inte någon katastrof. Siffran går dessutom att höja lite genom att 

man fyller i de verbformer som saknades i lexikonet, uppdaterar kontextlistorna 

med det material som kom fram i testningen, ser över definitionerna av NP 

och tillåter ett enkelt enordsadverbial mellan partikeln och högerkontexten. 

Övergenereringen är dock oacceptabelt hög. Genom att titta närmare på de 

partikelverb som stod för många av felen hoppas jag kunna minska antalet 

feldetekeringar något men jag tror det är väldigt svårt att helt stoppa dem. För 

många partikelverb är det så att den vanligaste högerkontexten (oftast NP) 

även är den som kan ställa till problem. 

Hur pass mycket bättre resultatet kan bli om de förslagna ändringarna görs är 

mycket svårt att uppskatta. Att bara drygt hälften av partikelverben som ingår i 

undersökningen fanns med i testmaterialet gör bedömningen ännu svårare. Om 

ett test som inkluderar även de återstående 74 partikelverben skulle höja eller 

sänka värdena på precision och recall återstår att se. Inget av de otestade 

partikelverben bör ingå i Infovoxsystemet. 

8 Allmänna förbättringar av programmet 

Förutom de ändringar som nämnts ovan är det en del andra, mer generella, 

förbättringar som kan göras för att programmet ska fungera bättre. 

! Utöka täckningen vad gäller nominalfraser, verbfraser och 

adverbial. 

! För reflexiva partikelverb finns det ingen kontroll av kontexter, 

dessa godkänns bara om de står i rak ordföljd utan inskott. Jag 

själv har valt ut vilka som ska släppas igenom. En bättre 

hantering av dessa är önskvärd. 

! Jag har inte gjort någon gruppindelning av partikelverben. Det är 

däremot lätt att utifrån partikelverbslexikonet skapa en sorterad 

lista där det tydligt syns vilka partikelverb som uppför sig lika. 

När det är dags att lägga in fler partikelverb kan det åtminstone 

vara nyttigt studera en sådan lista först för att få en uppfattning 

om hur de nya partikelverben kan tänkas uppföra sig. 

! Jag har inte lagt in någon specialhantering av partiklarna ”till” 

och ”på” som kan förekomma efter väldigt många verb, t.ex. 

”rycka till” och ”jobba på”. Deras kontexter bör undersökas lite 

närmare. 

43

9 Sammanfattning 

Mitt examensarbete har resulterat i ett program som detekterar partikelverb i 

ordklasstaggad text. Programmet jobbar mot ett partikelverbslexikon där det 

finns angivet i vilka kontexter varje enskilt partikelverb får förekomma. 

Kontexter kan anges på ord- och/eller konstituentnivå. Som komplement till 

partikelverbslexikonet finns ett antal generella regler som talar om vilka 

kontexter som är tillåtna och förbjudna för samtliga partikelverb i 

undersökningen. Programmet hanterar för närvarande 173 vanliga partikelverb 

med produktiva beståndsdelar samt ett en del reflexiva varianter av dessa. 

Programmet övergenererar en del för närvarande och i rapporten finns förslag 

på hur programmet skulle kunna göras bättre. I slutändan är det meningen att 

programmet ska användas till att förbättra prosodin i Telia Promotors 

text-till-tal-system Infovox. 

44

Litteratur 

Andersson, Erik, 1993. Grammatik från grunden. Hallgren och Fallgren 

Studieförlag AB, MO-Print AB, Uppsala 1993. 2:a upplagen 1994. Sid. 86-88. 

Anward, Jan & Linell, Per, 1976. Om lexikaliserade fraser i svenskan. Nysvenska 

studier. 55-56, s77-119. 

Dahl, Östen,1982. Grammatik, Studentlitteratur, Lund. Sid. 95-96. 

Ejerhed, Eva; Källgren, Gunnel; Wennstedt, Ola & Åström, Magnus, 1992. 

The Linguistic Annotation System of the Stockholm-Umeå Corpus Project, Report no. 33, 

Institutionen för lingvistik, Umeå universitet. 

Järner, Karin, 1993. Bra Böckers svenska grammatik. Bokförlaget Bra Böcker, 

Finland 1993. Sid 46. 

Lindberg, Jan,1994. Lexikaliserade fraser och ordaccent, strukturella drag och implementering för 

text-till-tal, Intern rapport INFOVOX. 

Lindberg, Jan, 1999. Automatic Detection of Lexicalised Phrases in Swedish. 

Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Nodalida 99. 

Stroh-Wollin, Ulla, 1998. Koncentrerad nusvensk formlära och syntax. 

Studentlitteratur, Lund 1998. §58. 

Teleman, Ulf, 1983. Manual för grammatisk beskrivning av talad och skriven svenska, 

Lundastudier i nordisk språkveteskap, serie C nr 6, 2:a tryckningen, Lund, sid. 66, 

kapitel 14. 

Teleman, Ulf; Hellberg, Staffan; Andersson, Erik, 1999. Svenska akademiens 

grammatik. Del 3 (Fraser), avsnittet om adverbial, §6 Partikelvadverbial, sid 417, 

Stockholm 1999. 

Thorell, Olof, 1981. Svensk ordbildningslära, Esselte Studium AB, Norstedts Tryckeri, 

Stockholm. §140 – 153. 

Thorell, Olof, 1973. Svensk grammatik, Esselte Studium AB, Norstedts Tryckeri, 

Stockholm 1987. 

45

Appendix 

46

Innehåll 

INNEHÅLL ..................................................................................................................... 47 

PARTIKELVERB SOM OMFATTAS AV UNDERSÖKNINGEN: ......................... 48 

HÖGERKONTEXTER .................................................................................................. 49 

PARTIKELVERBSINGÅNGAR .................................................................................. 50 

AV................................................................................................................................ 50 

I.................................................................................................................................... 50 

MED ............................................................................................................................. 51 

OM ............................................................................................................................... 53 

PÅ................................................................................................................................. 54 

BORT............................................................................................................................ 56 

FRAM ........................................................................................................................... 56 

IHOP............................................................................................................................. 56 

IN.................................................................................................................................. 57 

TILL ............................................................................................................................. 59 

UPP............................................................................................................................... 60 

UT ................................................................................................................................ 62 

47

Partikelverb som omfattas av undersökningen: 

klara av dela in sätta på lyfta upp 

dra av flytta in stöta på fånga upp 

stänga av betala in se till stanna upp 

hoppa av titta in känna till hänga upp 

göra av stiga in gå till måla upp 

bli av samla in hjälpa till äta upp 

lägga av lägga in räcka till bryta upp 

höra av falla in ta till plocka upp 

ta av lämna in vara till ringa upp 

känna av köra in slå till lösa upp 

gå av passa in komma till hoppa upp 

ta bort köpa in ställa till se ut 

gå bort bjuda in lägga till gå ut 

få bort ställa in hålla till komma ut 

glömma bort släppa in dra till ta ut 

komma fram kliva in säga till få ut 

ta fram vara med rätta till släppa ut 

få fram ta med stanna till ge ut 

växa fram följa med ta upp betala ut 

gå fram gå med bygga upp slå ut 

lägga fram finnas med dyka upp välja ut 

plocka fram ha med gå upp lägga ut 

lyfta fram hålla med ställa upp breda ut 

dra fram komma med växa upp stå ut 

föra fram hinna med sätta upp ställa ut 

träda fram få med säga upp dela ut 

nå fram hänga med komma upp bygga ut 

sträcka fram föra med titta upp räkna ut 

lägga i tycka om visa upp byta ut 

ta i bry om göra upp råka ut 

fylla i tala om ge upp sträcka ut 

hålla ihop göra om dra upp föra ut 

slå ihop veta om bära upp dra ut 

dra ihop se om slå upp skicka ut 

hänga ihop bygga om lägga upp lämna ut 

komma in vända om få upp sända ut 

gå in lägga på dela upp skriva ut 

sätta in passa på se upp hyra ut 

ta in dra på stiga upp bryta ut 

dra in hälsa på skjuta upp titta ut 

tränga in se på låsa upp sudda ut 

föra in hålla på följa upp 

träda in ta på leva upp 

få in komma på sticka upp 

48

Högerkontexter 

att +sats 

så att + sats 

att + VP 

tar NP 

reflexiva (Vb PL sig) 

reflexiva (Vb sig PL) 

med (NP) 

för (NP) 

åt NP 

mot NP 

om 

på 

hur + sats 

när + sats 

som NP 

som om + sats 

i NP 

vid NP 

till NP 

från NP 

Vb jj ab PL 

för NP 

för att NP 

för att VP 

sats 

av NP 

49

Partikelverbsingångar 

AV 


känna av ok intrans, trans, att Sats, NP, ej s 

bli av ok intrans, att Sats, NP, med NP, ej s 

lägga av ej NP intrans, trans, att Sats, NP, med NP, s, sig2 

gå av ok intrans, trans, NP, ej s 

hoppa av ok intrans, trans, NP, från NP, ej s 

göra av ok intrans, trans, NP, med NP, s, sig1 

höra av ok trans, NP, s,sig2 

klara av ej NP intrans, trans, att Sats, att VP, NP, s 

stänga av ok intrans, trans, NP, s, sig2 

dra av ok trans, NP, s 

ta av ok trans, NP, s, sig2 

Tabell 16: Verb + av 

PV 

Restriktioner 

Anledning/exempel: 

lägga av 

ins ≠ NP 

Jag lägger patiens av flera skäl. 

PV 

Restriktioner 


klara av 

ins ≠ NP 

Jag måste klara tentan av flera skäl. 

I 


fylla i ok trans, att Sats, att VP, NP, Sats, s 

lägga i ej NP trans, NP, s, sig1 

ta i ej NP intrans, med NP, s 

Tabell 17 : Verb + i 

PV 

Restriktioner 

Kommentar 

fylla i 

(inga) 

Den vanligaste betydelsen av fylla i (9av 12 i SUC) finner man i 

meningar som ”jag for och fyllde i en del papper och sen åt vi 

lunch”. Objektet är här en nominalfras. När fylla i istället betyder 

”säga något” kan objektet bestå av vad som helst (i och med att vi 

kan säga vad som helst), t.ex.: 

50

”Erfaren och klok” fyllde jag i. 

”Då kan man väl med viss förtröstan bedöma 

risken för läckage som liten”, fyllde en av de 

ekonomliknande rådgivarna i och slog… 

Dessa förekomster blir svåra att fånga. Jag har lagt till ”att Sats” och 

”Sats” som möjliga högerkontexter men det kommer inte att räcka 

långt. Att hålla utkik efter citattecken är troligtvis en bättre lösning. 

Det enkla verbet ”fylla” kan mycket väl ta en NP som objekt. 

Exempel: ”han fyllde tanken i Emmaboda”. Inga sådana exempel 

hittades dock, därav inga restriktioner på inskottet. 

PV 

Restriktioner 


lägga i 

ins ≠ NP 

Hon gillar att lägga näsan i blöt. 

Hon lade druvorna i skålen. 

PV 

Restriktioner 


ta i 

ins ≠ NP 

Han tog hammaren i ett fast grepp. 

Jag har dock inte hittat något exempel av denna typ av mening i 

SUC. 

”NP” och ”med NP” förekommer bara som högerkontexter en gång 

vardera på tio möjliga. Av de resterande är de flesta adverbial av 

vilka de flesta beskriver hur mycket någon tar i, t.ex. ”lite extra”. 

Detta exempel visar att det är viktigt att kunna känna igen 

adverbialen för att fånga partikelverben, framför allt de intransitiva. 

Med 


få med ok intrans, trans, att Sats, NP, ej s, sig2 

vara med ok 

intrans, att VP, NP, om, på att Sats, 

på NP, när Sats, som NP, i NP, ej s 

hinna med ok intrans, trans, att VP, NP, s 

ha med ok trans, NP, ej s, sig2 

hänga med ok 

intrans, trans, på NP, när Sats, i NP, 

till NP, ej s 

gå med ok 


till NP, ej s 

följa med ej NP 


till NP, ej s 

komma med ok 

intrans, trans, NP, på NP, som NP, i NP, till NP, 

ej s 

finnas med ok intrans, på NP, som NP, i NP, vid NP, s 

hålla med ok intrans, trans, NP, om, s 

föra med ok trans, NP, s, sig2 

ta med ej NP trans, NP, s, sig2 

Tabell 18: Verb + med 

51

PV 

Restriktioner 

Anledning/exempel 

hänga med 

hk ≠ NP 

Han hängde med huvudet. 

PV 

Restriktioner 


PV 

Restriktioner 


gå med 

(inga) 

Inte ett enda exempel som talar för att det finns någon anledning att 

utesluta NP som hk. 

följa med 

ins ≠ NP, hk ≠ strömmen 

Följ honom med röda tröjan. 

Det är bara att följa med strömmen. 

PV 

Restriktioner 


komma med 

hk ≠ NP 

Jag kom med honom till New York 

Jag kom med planet till New York 

Jag kom med barnen till dagis kl. 10. 

De två första meningarna kan läsas på två sätt, med eller utan 

konnektiv betoning. Det finns dock bara ett exempel på ”komma 

med” + NP i SUC: ”det kom med en bit”. Jag tar dock det säkra 

före det osäkra och förbjuder NP i högerkontexten. 

PV 

hålla med 

Restriktioner 

hk ≠ NP men NP + att/om är ok. 

Anledning/exempel Jag höll med handen på motorhuven . 

Jag höll med Kalle [att det var bra/om det]. 

PV 

Restriktioner 


vara med 

hk ≠ NP 

Jag vill vara med dig. (exempel i SUC saknas dock) 

PV 

ta med 

Restriktioner 

hk ≠ NP, ins ≠ NP 

Anledning/exempel Han tog med penseln uppe i vänstra hörnet. (inget exempel i 

SUC) 

Han tog med sig mat till festen. 

(partikelverb, 

refl.) 

Han tog tag med båda händerna. 

Inga exempel i SUC på adverbial som börjar med ”med” i samband 

med de berörda verben. 

52

Om 


tycka om ok intrans, trans, att Sats, att VP, NP, när Sats, ej s 

veta om ok intrans, trans, att Sats, NP, ej s, ej Sats 

vända om ok intrans, ej s, ej Sats 

bygga om ok intrans, trans, så att Sats, NP, till NP, s, ej Sats 

göra om ej NP, tvärt, helt intrans, trans, så att Sats, NP, till NP, s, sig2, ej Sats 

bry om - - 

tala om ej NP trans, att Sats, att VP, NP, för NP, hur Sats, när Sats, s 

se om ok trans, NP, s, sig2, ej Sats 

Tabell 19: Verb + om 

PV 

Restriktioner 

Kommentar 

tycka om 

(inga) 

Egentligen behövs restriktioner för ”tycka om”. Här behövs t.ex. 

begränsning av vänsterkontexten, nämligen att ”vad” inte får 

förekomma före (eventuellt subjekt) och verb: 

Vad tycker du om honom? 

Vad jag tycker om honom? 

PV 

Restriktioner 


veta om 

hk ≠ sats, ins ≠ att 

Jag vet inte om jag tror på det här. 

Jag visste att om jag ville lyckas var jag tvungen att … 

PV 

Restriktioner 


vända om, bygga om 

hk ≠ sats 

Jag vänder om jag blir trött. Jag bygger om vädret blir bra. 

PV 

Restriktioner 


göra om 

hk ≠ sats, ins ≠NP, helt, tvärt 

Det skulle jag själv göra om jag var arbetsgivare. 

Han gjorde turer (runt) om i världen/om kvällarna. 

Facket och (s) gör helt/tvärt om och satsar på småföretagarna. 

”Helt” och ”tvärt” är adverb men jag vill inte utesluta hela 

ordklassen då förbudet inte skulle släppa igenom det mycket vanliga 

inte. 

PV 

Restriktioner 


bry om 

(inga) 

Vi bryr oss om dig. 

”bry om” förekommer endast i sin reflexiva form ”bry sig om”. 

Problemet är att ”bry” mycket väl kan betonas, det kan t.o.m. vara 

svårt för en människa att avgöra vilken betoning som avses. Detta 

gör att det är svårt att avgöra vilka förekomster som är rätt taggade i 

SUC och vilka som inte är det. Det blir också svårt att avgöra vilken 

betoning som är vanligast. Därför har ingen information om ”bry 

53

om” lagts in i lexikonet och partikelverbet kommer därmed inte att 

hanteras av detekteringsprogrammet. 

PV 

Restriktioner 


tala om 

ins ≠ NP 

Jag talade med pastorn om problemet. 

PV 

Restriktioner 


se om 

hk ≠ Sats, ins ≠ att 

Efter några år skulle jag se om min inskrift fanns kvar. 

Jag såg att om han gjorde så skulle det bli fel. 

På 


komma på ej NP intrans, trans, att Sats, s, sig2 

passa på ok intrans, att VP, ej s 

hålla på ok intrans, att VP, med att, med NP, s 

se på ok intrans, hur Sats, när Sats, s 

stöta på ok trans, NP, ej s 

lägga på ej NP intrans, trans, NP, s, sig2 

ta på ok sig2 

dra på ok trans, s, sig2 

hälsa på ok trans, NP, hos NP, s 

sätta på ej NP trans, NP, s, sig2 

Tabell 20: Verb + på 

PV 

Restriktioner 


komma på 

hk ≠ NP 

Vi kommer på kvällen 

Det är synd att utesluta NP då 14/22 tar NP som HK. Inget 

exempel i SUC på en sådan mening som ovan. Dock en vanlig 

konstruktion. De som tar ”att Sats” släpps dock igenom (3/22). 

PV 

Restriktioner 


stöta på 

(inga) 

Han stötte på (flörtade med) Lena. 

Han stötte på (träffade) Lena. 

Syntaktiskt är det omöjligt att skilja dessa meningar åt. Jag har dock 

inga exempel på ”flörta”-varianten och den är dessutom mycket 

informell. Samtliga förekomster av partikelverbet (i rak ordföljd) tar 

NP som HK och det vore därför synd att utesluta den 

högerkontexten. 

PV 

Restriktioner 


lägga på 

ins ≠ NP 

Vi lade nycklarna på bordet. 

Detta skulle egentligen kunna skötas med hjälp av regler. Om vi har 

en NP mellan verbet och partikeln måste det vara subjektet och då 

får det inte finnas någon NP innan verbet. Vid omvänd ordföljd, 

t.ex. ”Igår lade vi nycklarna på bordet” har vi två NP mellan verb 

54

och subjekt, detta kanske också skulle kunna ta bort med hjälp av 

regler? 

PV 

Restriktioner 


dra på 

hk ≠ NP 

Han drog på munnen. 

”Dra på ” är ett partikelverb som blir svårt att hantera. Dess enda 

tillåtna högerkontext är NP och den måste vi förbjuda p.g.a. av att 

det finns risk för ambiguiteter (han drog på motorn/huvan). Det 

finns dock endast ett exempel på detta (det med motorn). Övriga 

förekomster av ”dra på” är i den reflexiva konstruktionen ”dra på 

sig”. 

PV 

Restriktioner 


hälsa på 

hk = (hemma) hos NP 

Han hälsade på sin mamma. 

När det gäller ”hälsa på” måste man vara försiktig då partikelverbet 

både kan betyda ”säga hej” och ”besöka” utan att det blir någon 

syntaktisk skillnad. Man kan dock vara säker på att det är 

partikelverbet som avses om vi har högerkontexten ”hemma hos 

ngn”. 

PV 

Restriktioner 


sätta på 

ins ≠ NP 

Han sätter kastrullen på spisen. 

55

Bort 


gå bort ok intrans, med NP, mot NP, på NP, till NP, från NP, ej s, sig2 

glömma bort ok intrans, trans, att Sats, att VP, NP, när Sats, hur Sats, s, sig2 

få bort ok trans, NP, s 

ta bort ok trans, NP, s, sig1 

Tabell 21: Verb + bort 

Fram 


komma fram ok 

intrans, att Sats, med NP, mot NP, hur Sats, som NP, 

i NP, vid NP, till NP, från NP, ur NP, ej s 

gå fram ej NP intrans, mot NP, i NP, till NP, ej s 

nå fram ok intrans, i NP, till NP, ej s 

växa fram ok intrans, NP, på NP, som NP, i NP, ur NP, ej s 

få fram ok trans, NP, s 

träda fram ok intrans, på NP, som NP, i NP, till NP, ej s 

dra fram ok intrans, trans, NP, mot NP, på NP,som NP, över NP, s 

föra fram ok trans, att Sats, NP, s 

lyfta fram ok trans, NP, s 

lägga fram ok trans, NP, s 

plocka fram ok trans, NP, s 

sträcka fram ok trans, NP, s 

ta fram ej NP trans, NP, s, sig1 

Tabell 22: Verb + fram 

PV 

Restriktioner 


gå fram 

ins ≠ NP, ins ≠ ab 

Han gick den sista kilometern fram till sjukhuset. 

Hon började sedan långsamt gå trottoaren fram. 

Han gick rakt fram utan att se sig om. 

Han gick längre/längst fram för att se bättre. 

Däremot så godkänns alltid satsadverben ”inte” och ”aldrig”. 

PV 

Restriktioner 


ta fram 

ins ≠ NP 

Hon tog ett steg fram mot honom. 

Ihop 

56


hänga ihop ok intrans, med NP, ej s 

hålla ihop ok intrans, trans, NP, s 

slå ihop ok intrans, trans, NP, sig1, sig2 

dra ihop ok trans, NP, sig2 

Tabell 23: Verb + ihop 

In 


falla in ok 

intrans, att VP, mot NP, på NP, i NP, till NP, 

från NP, ej s, sig1 

titta in ok 

intrans, med NP, mot NP, på NP, i NP, 

till NP, från NP, hos NP, ej s 

träda in ok intrans, med NP, på NP, i NP, ej s 

komma in ok 

intrans, med NP, på NP, som NP, i NP, 

vid NP, till NP, från NP, ej s 

kliva in ok 



stiga in ok 



få in ok trans, NP, ej s, sig2 

passa in ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, s 

flytta in ok 

intrans, trans, NP, på NP, i NP, till NP, 

hos NP, s, sig2 

köra in ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, till NP, s 

tränga in ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, till NP, s 

gå in ok, ej ab 


till NP, från NP, för NP, för att NP, ej s 

dra in ok intrans, trans, NP, s 

lämna in ok intrans, trans, NP, s 

sätta in ok intrans, trans, NP, s, sig 1 

ta in ej NP trans, NP, på NP, s, sig1 

betala in ok trans, NP, s 

föra in ok trans, NP, s 

samla in ok trans, NP, s 

släppa in ok trans, NP, s 

ställa in ok trans, NP, s, sig1, sig2 

dela in ok trans, NP, s, sig2 

köpa in ok trans, NP, s, sig2 

lägga in ok trans, NP, s, sig2 

bjuda in ok trans, NP, till NP, s, sig2 

Tabell 24: Verb + in 

PV 

Restriktioner 


betala in 

hk ≠ ”natura” 

Många skatter och avgifter betalades in natura. 

(Sådan restriktion är än så länge ej möjlig att göra). 

57

PV 

Restriktioner 


PV 

Restriktioner 


ta in 

ins ≠ NP 

Han tog ett beslutsamt steg in i rummet. 

Han tog bilen in till stan. 

gå in 

ins ≠ ab (dock godkänns diverse satsadverbial) 

Han gick in på scenen. 

Han gick genast in på scenen. 

58

Till 


se till ej NP intrans, trans, att Sats, så att Sats, att VP, s 

hjälpa till ej NP intrans, att VP, med att, med NP, ej s 

komma till ej NP, ab intrans, för att VP, ej s 

stanna till ej NP intrans, för att VP, ej s 

vara till ej NP intrans, för NP, för att NP, för att VP, ej s, sig2 

ställa till ej NP intrans, trans, NP, med NP, ej s 

hålla till ej NP intrans, på NP, i NP, vid NP, ej s 

gå till ej NP intrans, så att Sats, ej s 

säga till ej NP intrans, trans, att Sats, NP, om, hur Sats, när Sats, s 

lägga till ej NP intrans, trans, att Sats, NP, s, sig1+med 

dra till ej NP intrans, trans, med NP, med att, s 

slå till ej NP intrans, trans, NP, mot NP, på NP, när Sats, med NP, s 

räcka till ej NP, länge intrans, åt NP, för NP, för att NP, ej s 

känna till ej NP trans, att Sats, NP, hur Sats, när Sats, s 

ta till ej NP trans, NP, i NP, s 

rätta till ej NP trans, NP, s 

Tabell 25: Verb + till 

PV 

Restriktioner 


Kommentar 

PV 

Restriktioner 


komma till 

ins ≠ NP, ab (dock godkänns diverse satsadverbial) 

Det kom en smäll till bakifrån. 

Det kom ofta och snabbt till hotfulla situationer. 

Att inskottet inte får innehålla något adverb innebär att ”komma illa till” 

och ”komma fram till” utesluts. Dessa två borde också tas om hand. 

räcka till 

ins ≠ NP, länge 

Hon kan inte räcka länge till. 

59

Upp 


stiga upp ej NP, AL intrans, från NP, mot NP, ur NP, ej s 

växa upp ej AL 

intrans, med NP, på NP, som NP, 

i NP, ej s 

ge upp ej AL intrans, NP, ej s, sig1 

gå upp ej NP, AL 

intrans, NP, för , mot NP, på NP, 

i NP, till NP, från NP, ej s 

göra upp ej AL intrans, trans, NP, med NP, om, s 

sticka upp ej AL intrans, trans, NP, på NP, i NP, ur NP, s 

hoppa upp ej NP, AL 

intrans, på NP, i NP, från NP, 

ur NP, ej s 

komma upp ej AL 

intrans, på NP, i NP, till NP, från NP, 

ur NP, ej s, sig2 

dyka upp ej AL intrans, på NP, som NP, i NP, ej s 

titta upp ej AL intrans, på NP, till NP, från NP, ej s 

stanna upp ej AL intrans, på NP, vid NP, s 

se upp ej AL 

intrans, så att Sats, med NP, för, mot 

NP, på NP, i NP, till NP, från NP, ej s 

bryta upp ej AL intrans, trans, från NP, s 

skjuta upp ej AL 

intrans, trans, NP, från NP, ur NP, s, 

sig2 

ställa upp ej AL 

intrans, trans, NP, med NP, för, på NP, 

som NP, i NP, till NP, s, sig2 

låsa upp ej AL intrans, trans, NP, s 

lösa upp ej AL intrans, trans, NP, s 

ringa upp ej AL intrans, trans, NP, s 

äta upp ej AL intrans, trans, NP, s, sig2 

leva upp ej AL intrans, trans, NP, till NP, s 

ta upp ej AL trans, att Sats, NP, hur Sats, s 

visa upp ej AL trans, att Sats, NP, s, sig2 

plocka upp ej AL trans, NP, efter mig/sig, s 

få upp ej AL trans, NP, ej s 

följa upp ej AL trans, NP, hur Sats, s 

bära upp ej AL trans, NP, s 

dra upp ej AL trans, NP, s 

fånga upp ej AL trans, NP, s 

hänga upp ej AL trans, NP, s 

lyfta upp ej AL trans, NP, s 

måla upp ej AL trans, NP, s 

slå upp ej AL trans, NP, s 

bygga upp ej AL trans, NP, s, sig2 

dela upp ej AL trans, NP, s, sig2 

lägga upp ej AL trans, NP, s, sig2 

säga upp ej AL trans, NP, s, sig2 

sätta upp ej AL trans, NP, s, sig2 

Tabell 26: Verb + upp 

PV 

Restriktioner 


stiga upp 

ins ≠ NP 

..ballonger som steg bortemot 30 kilometer upp i atmosfären. 

(bortemot = adverb = godkänt inskott) 

60

PV 

Restriktioner 


PV 

Restriktioner 

Kommentarer och exempel 

hoppa upp 

ins ≠ NP 

Jag hoppar minst en meter upp i luften. 

gå upp 

ins ≠ NP 

”gå upp” är svårast att hantera i denna grupp. Det verkar vara så att 

”gå” endast är vanligt verb framför ”upp” i två fall: 1) i betydelsen 

spatsera och vandra eller när man vill framhäva att man gick snarare 

än förflyttade sig på något annat sätt 2) i betydelsen ”sträcker sig”. 

Följande (förkortade) meningar från SUC får exemplifiera: 

Sedan går vi ut och går upp längs Odengatan. (partikelverb 

möjligt) 

Karl gick vidare upp genom vägbankens gräs. 

De måste gå längre upp, i myrkanten. 

De hade gått Katarinavägen upp, tätt omslingrade. 

Leden går via dalens högra sida upp över en skogklädd rygg. 

Från byggnaden går vägen brant upp till stationen. 

Dessa meningar talar för att utesluta adverbial som inskott och även 

som högerkontext. Som högerkontext skulle NP förbjudas. Vid 

jämförelse med partikelverbsmeningarna fann jag att den första och 

sista restriktionen var rimlig, framför allt då NP som inskott 

överhuvudtaget är ovanligt. Att inte tillåta adverbial efter ”gå upp” är 

värre då partikelverbet är intransitivt. En preliminär lösning får bli att 

endast tillåta adverbial funna efter partikelverb. Dessa börjar med 

någon av följande ord: i, till. mot, från samt på. 

PV 

sätta upp 

Restriktioner 

ins ≠ högt, högre, högst 

Anledning/exempel Verkligheten satte också andra uppgifter högre upp på 

dagordningen. 

Utbildning är en fråga som klubbstyrelsen sätter högt upp på 

åtgärdslistan. 

61

Ut 


se ut 

ok 

intrans, att VP, mot NP, som NP, som om NP, 

över NP, genom NP, ej s 

råka ut ok intrans, för NP, för att Sats, ej s 

titta ut ok intrans, genom NP, över NP 

stå ut ok intrans, med NP, med att Sats, ej s 

komma ut ok 

intrans, med NP, på NP, som NP, i NP, till NP, 

från NP, ur NP, ej s 

få ut ok trans, NP, ej s 

sträcka ut ok intrans, NP, s, sig2 

gå ut 

ej fullt 

intrans, på NP, på att Sats, som NP, i NP, till 

NP, från NP, över NP, genom NP, över NP, ej s 

bryta ut ok intrans, trans, NP, i NP, s, sig1 

hyra ut ok intrans, trans, NP, i NP, till NP, s 

slå ut ok intrans, trans, NP, med NP, i NP, s 

ställa ut ok intrans, trans, NP, på NP, i NP, s 

dra ut ej NP intrans, trans, NP, på NP, s 

skriva ut ok intrans, trans, NP, s 

räkna ut ok trans, att Sats, NP, hur Sats, när Sats, var Sats, s 

betala ut ok trans, NP, s 

bygga ut ok intrans, trans, NP, s 

dela ut ok trans, NP, s 

föra ut ok trans, NP, s 

lägga ut ok intrans, trans, NP, s 

lämna ut ok trans, NP, s 

skicka ut ok trans, NP, s 

släppa ut ok trans, NP, s 

sudda ut ok trans, NP, s 

sända ut ok trans, NP, s 

välja ut ok trans, NP, s 

ge ut ok trans, NP, s, sig1 

breda ut ok trans, NP, s, sig2 

ta ut ej NP trans, NP, s, sig2 

Tabell 27: Verb + ut 

PV 

Restriktioner 


PV 

Restriktioner 


PV 

Restriktioner 


gå ut 

ins ≠ fullt 

Vi går på din linje fullt ut. 

dra ut 

ins ≠ NP 

Han drar cykelkärran ut från gården. 

ta ut 

ins ≠ NP 

Han tog bilen ut på landet. 

62

3 Automatisk detektering av partikelverb - Stp - Uppsala universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?