Hjälpledarprojektet - Skellefteå kommun

Hjälpledarprojektet
En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar

Ett stort tack
Till Migrationsverkets flyktingfond som trodde på projektet, Fritidskontoret
och socialkontoret som hjälpt oss att skapa förutsättningar
för att lyckas. Till våra närmaste kollegor som under projektet
fått större belastning i sitt dagliga arbete på grund av att vi till stor
del låst in oss under två år.
Vi vill också tacka Stefan Permansson som utförde MOD-övningarna,
Dramapedagog Theresa Eriksson, Konsumentvägledningen,
Sofia och Anna vid Polisen, Dreamhack, Pea Israelsson vid Skellefteå
AIK, Janne Hallberg tränare i Sunnanå SK. Vi vill även tacka alla
som hjälpt oss med text och innehåll i denna utbildningsmodell,
ingen nämnd ingen glömd.
Vidare vill vi också tacka våra familjer som vid flera tillfällen fått
lyssna till våra planer och drömmar om utbildningen och som stöttat
oss hela vägen.
Största tacket går till de ungdomar som deltagit i Hjälpledarprojektet
– ni har lärt oss massor, hoppas vi lärt er en del också!
Kerstin Nilsson och Johan Carlsten

Innehållsförteckning
Efyran – Ungdomens hus.......................................................................................... 4
18+................................................................................................................................... 5
Projektbeskrivning....................................................................................................... 6
Bakgrund till projektet............................................................................................... 7
Mål med projektet................................................................................................. 7
Arbetsmetod................................................................................................................. 8
Styrgrupp.................................................................................................................. 8
Rekrytering............................................................................................................... 8
Arbetsintervju.......................................................................................................... 9
Enkät........................................................................................................................10
Grupphandledning..............................................................................................10
Individuell handledning......................................................................................11
Praktiskt utbildningsinnehåll..................................................................................12
Introduktion...........................................................................................................12
Arbetspraktik/öppna verksamheten..............................................................12
Forum ung..............................................................................................................14
Dreamhack.............................................................................................................14
Hjälpledarnas arbete på pan - aphuset........................................................15
Forumteater...........................................................................................................16
Teoretiskt utbildningsinnehåll................................................................................17
Fritidsledares tysta kunskap..............................................................................17
Föreläsningar.........................................................................................................17
Droginformation..................................................................................................18
Studiebesök...........................................................................................................19
Fritidsgårdar i Skellefteå....................................................................................19
Studieresa till Stockholm...................................................................................20
Andra studiebesök......................................................................... 21
Skellefteå AIK ishockey......................................................................................21
Sunnanå sportklubb............................................................................................21
Polisen......................................................................................................................22
Konsumentvägledning.......................................................................................22
Mod (mångfald och dialog)..............................................................................23
Gruppresa med samarbetsövningar................................................ 24
HRV (hedersrelaterat våld och förtryck).......................................................25
Erfarenheter.................................................................................................................26
Prolog.............................................................................................................................29
Källhänvisning.............................................................................................................31
3

Efyran – Ungdomens hus
Efyran drivs av Fritid Skellefteå och har fungerat som Ungdomens Hus
sen 1997. Målgruppen är gymnasieungdomar och äldre som vuxit ur den
ordinarie fritidsgårdsverksamheten (16-25 år). Efyran – Ungdomens hus
driver öppen verksamhet med café och diverse olika tillfälliga projekt som
bygger på ungdomars initiativ. I Efyrans lokaler finns också, förutom 18+
verksamheten, Mångkulturellt forum, Skellefteå kommuns fältverksamhet,
Ungdomsmottagningen, Ungdomshälsan samt ett flertal intresseföreningar
som foto- skate- och teaterförening, replokal och musikstudio.
Alla olika verksamheter, oavsett huvudman, samverkar mer eller mindre
genom Paraplyet som är husets intresseförening.
4

18+
Skellefteå har tagit emot ensamkommande barn sedan 1986. Sedan dess
och fram till 2000-talet har mottagandet av ungdomar ökat och för närvarande
finns det sex grupphem med plats för 52 barn. Vid 18 års ålder
blir de myndiga och ska flytta till ett eget boende. Vid denna tidpunkt
försvinner även God man eller Särskilt förordnad vårdnadshavare.
Tidigare kunde ungdomar som bott på grupphem söka upp sin ”gamla”
grupphemspersonal för stöd i olika frågor som läxhjälp eller hur man tog
kontakt med olika myndigheter. I takt med att mottagandet av ensamkommande
flyktingbarn ökade blev det svårt för personalen att hinna
med både de boende på grupphemmen och de utflyttade ungdomarna.
Ungdomarnas mående, skolgång och sociala situation försämrades i
många fall så grupphemmen började efterfråga utökat stöd för de utflyttade
ungdomarna.
Verksamheten 18+ inleddes som ett projekt 2005 och inhystes på Efyran
– Ungdomens hus. Redan 2008 blev projektet en permanent del av Skellefteå
kommuns verksamheter riktade mot flyktingmottagande.
Syftet med 18+ arbete är integration, stöd, självständighet och känsla av
sammanhang. 18+ kartlägger ungdomarnas behov genom samtal där de
själva får uttrycka vad de behöver stöd i, ofta gör man en tidsbestämd genomförandeplan
och utvärderar efter tidsperiodens slut. Arbetet kräver ett
stort mått av flexibilitet och behoven kan förändras under tidsperioden.
18+ arbetsuppgifter kan bestå av studieteknik med läxläsning, lära sig
hushållsekonomi, veta vart de ska vända sig i olika frågor, förklara vilka
skyldigheter och rättigheter har man i Sverige, tydliggöra sociala normer
och seder. I många fall även motiverande samtal att i lärande syfte jobba
med mående, att hjälpa ungdomen att hantera vardagen.
Idag finns 18+ utanför Efyran – Ungdomens hus. Sedan juni 2009 finns
verksamheten i nyrenoverade lokaler i TeknoBalder i direkt anslutning vid
Balderskolans gymnasium.
5

Projektbeskrivning
På Efyran – Ungdomens hus i Skellefteå drevs 2008-2010 ett EU-finansierat
projekt under namnet Hjälpledarprojektet. Projektet riktade sig till
gymnasieungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk och syftet
var att öka invandrarungdomars möjlighet till integration i det svenska
samhället. Man ville också se att dessa ungdomar skulle kunna verka som
goda förebilder i olika sammanhang, samt bidra till att ungdomar med
olika etnisk bakgrund umgicks och knöt nya kontakter.
Utbildningstiden för deltagarna var 10 månader per omgång. I den första
omgången av projektet deltog 11 ungdomar. Målet var att minst 24 ungdomar
skulle ha genomgått utbildningen vid det tvååriga projektets slut.
Därför ökades antalet ungdomar till andra året.
Ungdomarna fick teoretiskt lära sig om ledarskap, kassahantering i Efyrans
café, baka, laga mat - men också hjälpa den tjänstgörande personalen
med andra arbetsuppgifter, t ex vid specialarrangemang som disco, konserter
och andra teman. Ungdomarna har själva planerat, förberett och
genomfört arrangemangskvällar med olika teman inom Ungdomens hus.
6

Bakgrund till projektet
I samband med att 18+ flyttade in i Efyran – Ungdomens hus började
också fler invandrarungdomar med olika nationaliteter söka sig till Efyrans
verksamheter. Då personalen inte hade de verktyg som behövdes för att
nå invandrarungdomarna uppstod vid flera tillfällen incidenter som ibland
utvecklade sig till bråk. Mindre försök till matlagningskurser visade dock
att många ville vara med och delta i husets olika verksamheter. 2007 genomfördes
ett första försök till Hjälpledarprojektet, där en mindre grupp
invandrarungdomar fick verka i köket och synas i den öppna verksamheten.
Stämningen mellan grupperna förändrades i rätt riktning och ett
beslut togs om att utveckla försöket till ett riktigt projekt med förhoppningen
där projektdeltagarna skulle kunna verka som goda förebilder på
Efyran – Ungdomens hus.
Mål med projektet
Projektet ville via utbildningsinsatser skapa bra förutsättningar för de deltagande
ungdomarna att verka som goda förebilder i olika sammanhang
samt bidra till att ungdomar med olika etniska bakgrunder möts.
Hjälpledarna skulle också utifrån behov verka som språkrör för Efyrans besökare.
De skulle även ha kännedom om ledarskap i dess olika yrkesroller.
Genom att delta och ansvara för delar av Efyrans verksamhet hade projektet
för avsikt att öka projektdeltagarnas möjligheter till integrering i det
svenska samhället.
I projektansökan fanns följande mål formulerade för projektet:
• Minst 24 invandrade ungdomar skall genomgå utbildningen till Hjälpledare.
• Efter 10 månaders Hjälpledarutbildning ska deltagarna ha tillräckliga kunskaper,
färdigheter och trygghet för att ex kunna söka arbete som timanställd
kvällsledare på fritidsgårdar i Skellefteå eller andra kommuner.
• Utbildningsmodellen för unga ledare med annan etnisk bakgrund än
svensk ska vara en naturlig del av Efyrans och 18+ ordinarie verksamhet.
• Utbildningsmodellen ska kunna användas av andra aktörer inom och
utanför Skellefteå kommun.
7

Arbetsmetod
Styrgrupp
Styrgruppens uppgift har varit att styra och se till att projektet nått målen
som satts upp i projektplanen. Styrgrupp har bestått av representanter
från berörda verksamheter. Fritid Skellefteå har representerats av
FRIS (Förebyggande Rådet I Skellefteå), utvecklingsledare projektekonom
samt arbetsledare för fritidsgårdsverksamheten i centrala Skellefteå. Socialkontoret
representerades av socialsekreterare från fältverksamheten
samt 18+ chef. Dessutom deltog studierektorn från IVIK vid Balderskolans
gymnasium.
Rekrytering
Många ungdomar visade ett intresse av att delta i utbildningen och anmälde
sig frivilligt, huvuddelen av ungdomarna hade dock 18+ och Efyran kännedom
om sedan tidigare och dessa bjöds in för en kommande intervju.
Inför rekryteringen hade vi en rad tankar, vi har sammanfattat dessa i
punkter nedan:
– Stor spridning i språk och etnicitet, för att undvika att deltagarna talar
sitt språk och på så sätt skapar grupperingar inom gruppen.
– Bred rekrytering av tjejer. Det bästa vore att komma så nära 50/50 i
könsfördelningen som möjligt.
– För att ge ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ett
större kontaktnät är deltagande av ensamkommande ungdomar i sådana
här projekt mycket bra. För att öka sitt nätverk och ytterligare öka möjligheter
att få jobb i framtiden. För svenskar och andra människor med
familj är det ofta en nära släkting eller bekant som hjälper till att ordna
första jobben.
– Rekrytera även ungdomar i familj. De har ett behov att få komma ut
och träffa jämnåriga i Sverige. Vissa av dem, speciellt tjejer, tenderar att
hamna utanför sociala aktiviteter på grund av övriga familjens rädsla och
osäkerhet i det nya landet. För en dialog med familjen om deltagaren
själv önskar det. Hjälp även familjen att förstå varför ni tycker det är viktigt
att deras son/dotter skall få delta i verksamheten.
8

– Huvudandelen deltagare skall vara handplockade utifrån deras starka
och goda egenskaper. Det skall vara individer som också känns homogena
i grupparbete.
– Rekrytera ungdomar som riskerar att hamna i dåligt sällskap eller på annat
sätt är i behov av positivt nätverk och aktivitet. Får man dessa individer
att tänka om från ett begynnande eller befintligt destruktivt beteende
har projektet redan där gjort en stor social vinst.
– För att deltagargruppen skall ha störst chans att få stabilitet och kontinuitet
bör man endast ta med de ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd
(PUT). Vi önskade en stark närvaro och på så sätt minskade
vi de yttre störningarna så mycket som möjligt.
– Vi fokuserade på åldrarna mellan 18-21, då detta är 18+ huvudmålgrupp
och att det även förenklar kvällstjänstgöring.
Arbetsintervju
Vi visste att de flesta flyktingungdomar har dåliga erfarenheter av myndigheter
från hemlandet och att de inte alltid svarar när det ringer från
en myndighets telefonnummer. Så när vi skulle kalla till intervju använde
vi oss av jobbets mobiltelefon. Förutom att ringa har vi också använt oss
av SMS med korta lätta meddelanden på grund av språket.
”Tydlighet är en av de viktigaste sakerna man måste tänka på. Förutom
språket kan Ungdomens hus och andra fritidsgårdsverksamheter vara
svåra att förstå. Den kan ju i vissa fall även uppfattas luddig eller rent av
flummig av svenskar. Tydlighet när det gäller tider, innehåll och förväntningar
är A och O” - Johan Carlsten, Projektledare.
Vi genomförde intervjuerna en och en – det önskvärda är att man är flera
som sitter med vid intervjun, men detta hade vi inte resurser till. Efter
intervjuerna gjorde vi ett urval i två etapper där först varje förvaltning fick
göra sina val och därefter samlades projektledarna från de olika avdelningarna
och kom överrens.
Vi beslutade om urvalet utifrån de kriterier vi presenterade ovan.
Vi räknade med ett bortfall på cirka 2-3 ungdomar på grund att det fanns
dem som inte har förstått vilken omfattning och tid det innebar att medverka
i Hjälpledarprojektet. Vissa hade inte heller uppfattat att det var
ideellt arbete det handlade om.
9

Enkät
Under hösten 2008 och 2009 genomförde vi en enkät för att kunna utvärdera
och ge ungdomarna utrymme att reflektera över sin egen ledarroll
teoretisk och praktiskt.
För oss blev det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller
att utveckla. En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister
i bussförbindelser på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och
deltagande i projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor.
Grupphandledning
I den första utbildningsperioden hade Hjälpledarna en träff i månaden
där det fanns möjlighet att ta upp ämnen i gruppen som de hade frågor
om eller ville veta mer om. I den andra utbildningsomgången träffades
vi varje måndag. Vid dessa tillfällen åkte vi på studiebesök och fick samhällsinformation.
Förutom detta har måndagskvällarna använts för teori och handledning i
grupp, vi har pratat om vad som gått bra och vad vi bör förbättra. Ansvaret
för att driva diskussionen har legat på deltagarna, vi har verkat som
moderatorer och lett samtal och diskussioner vidare samt försökt fånga
upp detaljer som setts som viktiga för gruppen. Vi har använt modellen
Johari fönster i grupp såväl på individnivå för att deltagarna lättare ska
förstå hur de kan lära känna varandra bättre och hur de ska kunna nyttja
varandras personligheter bäst. Dessa tillfällen är värdefulla för vilket jobb
eller vid vilken arbetsplats Hjälpledarna än kommer att hamna på i framtiden
när det i grunden handlar om personlig utveckling.
I gruppen har vi genomfört gemensam och individuell feedback som
verktyg och metod för att de skulle få vetskap om sina styrkor men också
veta vilka områden de kan utveckla. Som utomstående ser vi annat än
vad individen själv vill förmedla och då kan feedback bli mycket meningsfullt
och utvecklande för den enskilde deltagaren. Feedback som metod
ses som ofta som det mest värdefulla handledningsverktyg när man informerar
och utvärderar utvecklingen i både enskild och i grupp. Den bör
ske regelbundet med täta intervaller för att ge önskat resultat. Används
feedback rätt ser man snabbt att individen blir mer motiverad, prestation
höjs samt att engagemanget i arbetet ökar.
10

Hjälpledarna tyckte grupphandledningen var bra då de fått lära sig uttrycka
sig i grupp och känt sig respekterade och lyssnade på. Vi har talat
om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och
vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit – vad är
en bra ungdomsledare?
Individuell handledning
I första omgången satt vi tillsammans med deltagarna i ostrukturerad
individuell handledning. Dessa handledningstillfällen blev en ”öppen”
handledning och vi fick svara på många praktiska frågor. Det var svårt för
deltagarna att reflektera över sin egen insats och att prata om förväntningar
och den personliga utvecklingen var stundom svårt. Vi som agerade
handlare var heller aldrig fullt förberedda på vad som skulle komma,
då språknivån var olika bland deltagarna.
Året därpå la vi in mer strukturerade individuella handledningstillfällen
där vi lade tonvikten på den personliga utvecklingen. Vi använde oss av
metoden Johari fönster. Här fick deltagarna reflektera över vilka styrkor
de ansåg sig ha som ledare och vad de behövde utveckla. Samtalen handlade
om förväntningar på utbildningen, tankar om innehållet, samt hur
de trivdes i gruppen. Efter varje sittning fick de feedback i form av ”läxor”
utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, ungdomarna fick själva beskriva
vad de ville uppnå och vilka mål de hade. Vi följde upp dessa handledningstillfällen
för att kunna stötta dem att nå sina mål. Mål kunde se
olika ut, det kunde bland annat vara att hitta vägar till dialog med dem
som gästar Ungdomens hus.
Här blev Hjälpledarna uppmärksammade på sin personliga utveckling, de
blev mer och mer införstådda med att de var viktiga personer för besökarna
på Efyran – Ungdomens hus. I enkäten så svarade de allra flesta att
den individuella handledningen gett dem bra självinsikt. Frågor som styrt
handledningen har varit - ”Vad vill jag och vad behöver jag? Vem är jag
och hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag bli uppfattad?
11

Praktiskt utbildningsinnehåll
Nedan följer en detaljerad beskrivning på det praktiska innehållet för de
båda utbildningsperioderna.
Introduktion
Introduktionen under första året var mycket baserat på termen ”learning
by doing”. Det vill säga att utan förberedande teoretisk kunskap
om Ungdomens hus gav vi dem uppgifter i den öppna verksamheten. Vi
följde dem tätt för att i alla olika moment kunna förklara och guida. De
tyckte det var roligt att få jobba och lära sig något nytt direkt, men utvärderingarna
visade att Hjälpledarna tyckte att första tiden i den öppna
verksamheten var svår och obegriplig. De visste inte vad som förväntades
av dem och de hade inte heller kännedom om vad Ungdomens hus stod
för. Dessutom visste inte den tjänstgörande kvällspersonal vilka Hjälpledarna
var förrän det gått flera månader. Vi kände att det behövdes en
ändring i upplägget. Till den andra projektperioden var vi mer förberedda
med en noggrannare planering. Introduktionen blev mer teoretisk i den
andra periodens första skede. Vi inledde med en bred information om
ungdomsledarskap och Ungdomens hus. De fick också i ett tidigt stadium
träffa de timanställda kvällsledarna så de fick lära känna varandra.
Arbetspraktik / öppna verksamheten
Arbetspraktiken i den öppna verksamheten har för Hjälpledarnas del
framförallt allt handlat om att bedriva caféet för gymnasieungdomar i
Efyran - Ungdomens hus.
De arbetsuppgifter som har ingått för Hjälpledarna har varit:
• Att på ett vänligt sätt bemöta de ungdomar som besöker Ungdomens
hus.
• Sprida information om vad som händer under våra öppettider.
• Fungera som språkrör till sina landsmän.
• Planera olika kvällsaktiviteter, från tipstävling till musikarrangemang.
12

• Marknadsföra Efyran – Ungdomens hus olika kvällsarrangemang på
Skellefteå gymnasieskolor.
• Buzz marketing – (mun mot mun metoden). En metod som har inneburit
ett stort uppsving av besökare på Ungdomens hus. En minnesvärd
kväll förväntades det komma 20-30 besökare, det kom mer än
300 personer i alla åldrar och det blev en hejdundrande fest.
• Hantera kassan, faktureringar och handha försäljningen på kvällstid i
caféet.
Syftet med arbetspraktiken har varit att väcka intresse, inspirera, skapa
ett engagemang, förstå ledarrollen och stärka identiteten hos Hjälpledarna.
Vi ville även att de skulle få erfarenheter genom att praktiskt öva
på sitt ledarskap under arbetspassen. Tillsammans med ungdomar och
övrig personal skulle de förstå hur Ungdomens hus fungerar. Deras praktiska
arbete har dessutom främjat möjligheter till en naturlig integration
mellan olika ungdomsgrupper.
13

Forum ung
Ett av de största enskilda arrangemang som arrangerades för ungdomar i
gymnasieåldern under 2008 var ”Forum ung”. Ett samarbete mellan Efyran
– Ungdomens hus, ABF Skellefteå, Folkparken Skellefteå samt Musikfabriken.
Inspirera och inspireras var ledorden för Forum ung och var ett myller av
aktiviteter, upplevelser och människor som stod redo att dela med sig av
sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med Forum ung är att aktivt ta
emot information och att delta i möten med andra. Forum ung var en
heldag med workshops, seminarier, debatter, utställningar, uppträdande
och andra aktiviteter som ligger i ungas intressen. Alla presentationer i
Forum ung utgår från ämnen som ungdomarna själva engagerar sig i - av
ungdomar för ungdomar.
Våra Hjälpledare fanns på plats denna dag och hade ansvar för informationsdisken
där de välkomnade alla. De hjälpte även till att dela ut
programblad, visa lokaler, dela ut tröjor till dem som var ansvariga samt
föra statistik.
Hjälpledarna hade även hand om mat och caféförsäljning och för det
hade de förberett sig tre veckor innan på Efyran - Ungdomens hus genom
att baka och tillreda. Syftet med att Hjälpledarna deltog i arrangemanget
var att de skulle få pröva på flera olika arbetsuppgifter och att de skulle
få träna på sin ledarroll i ett större sammanhang.
Dreamhack
Dreamhack är världens största LAN (Local Area Network) /datorfestival
enligt Guinness rekordbok. Tack vare ett bra omhändertagande i Skellefteå
har Dreamhack återkommit att arrangera sin festival i Expolaris
Kongresscenter. Efyran - Ungdomens hus har varje år haft glädjen att
ta emot crewet (funktionärsstaben) som jobbar på Dreamhack med mat
och logi.
Våra Hjälpledare ville vara med i detta arrangemang, och eftersom vi hade
ett behov av personal dygnet runt tyckte vi att det var ett bra tillfälle för
Hjälpledarna att jobba tillsammans med den tjänstgörande personalen.
Vi lade ner mycket förberedelsetid med att planera inköp, laga mat, skriva
anmälningslistor, sätta upp anslag, skriva informationsblad samt göra
14

arbetsscheman. Hjälpledarna jobbade olika arbetspass där de fick göra
allt från att servera frukost till att förbereda dagens maträtter, servera,
diska, torka bord samt ansvara för kassan.
Syftet med detta var att Hjälpledarna skulle få praktiska erfarenheter genom
att ta hand om våra gäster samt att de kunde följa processen med
att genomföra ett arrangemang.
Hjälpledarnas arbete på Pan – Aphuset
Pandisco är ett nöjesarrangemang för högstadiet i Pansalen på Efyran –
Ungdomens hus. Beroende på vilka som står för arrangemanget kan kvällarna
innehålla rockband, ståuppartister, trollkonstnärer, cykeltrialuppvisning,
sumobrottning, boomfighting, tävlingar och utlottningar osv.
Lokalerna rymmer över 600 personer men snittet ligger på ca 200 besökare,
mellan 10 och 15 fritidsledare jobbar under kvällarna.
Hjälpledarnas främsta uppgift har varit att sköta kioskförsäljningen under
arrangemangen. Förutom själva försäljningen av godis och läsk så har de
tagit hand om kaffe- och tekokning till ledarfikat.
Efter ett par tillfällen så fick alla ingå i ordinarie personalschema dvs. sitta
i entrén och kolla nykterhet, ta betalt, stämpla samt fylla i vilken skola
besökarna kommer från.
Arbetet under dessa arrangemangskvällarna är uppdelade i inne- och
utepass.
Utepass: Hålla koll på området utanför entrén men även gå en runda på
stan för att skapa sig en bild över stämningen.
Innepass: Arbetet inrymmer att vara närvarande vid den lilla scenen och
caféet samt uppe på discot. Detta innebär kortfattat att se till att alla besökare
sköter sig och har trevligt samt att hjälpa till vid tävlingar, plocka
skräp dels mingla med ungdomarna.
När Hjälpledarna började på ordinarie schema såg vi alltid till att det fanns
rutinerade ledare vid deras sida som handledning och stöd.
15

Forumteater
UngHästen startades år 2000 av Malin Lundqvist och Petra Åström som
ett ungdomspedagogiskt projekt. Projektet har drivits med hjälp av EU
medel i Skellefteå kommuns regi. Från och med hösten 2007 drivs Ung­
Hästen i Västerbottensteaterns regi, och 2009 övergick verksamheten
från projekt till fast verksamhet.
UngHästen är numera en verksamhet som i stora drag vill föra ut interaktiv
teater till skolorna, främst högstadiet och första årskurs i gymnasiet.
De vill väcka tankar i ämnen som berör unga och skapa dialog ungdomarna
emellan. Unghästens arbete har hittills varit mycket givande och
fått mycket god respons över hela landet.
I Hjälpledarprojektet har vi hyrt in dem som konsulter i teaterform och i
rollspelsövningar. Unghästens dramapedagog Theresa Eriksson har följt
Hjälpledarna i projektet och det har varit mycket positivt. I rollspelsövningarna
har Hjälpledarna fått träna på hur man tar kontakt med andra.
Deltagarna har fått göra ”fyrahörnsövningar” med provocerande påståenden,
en övning där man tar ställning genom att ställa sig i olika hörn
med svarsalternativ.
Hjälpledarna har även sett Unghästens drama ”Den man älskar agar
man”, ett samhällsdrama om kvinnomisshandel. Dessutom deltog ungdomarna
i den interaktiva teatern ”Sex med spex” i samarbete mellan
Unghästen och ungdomsmottagningen. Unghästens medverkan har varit
oerhört uppskattat av deltagarna, ett annorlunda sätt att diskutera och
fundera i frågor som rör ungdomar och deras liv, allt i lärande syfte.
16

Teoretiskt utbildningsinnehåll
Nedan följer en detaljerad beskrivning på det teoretiska innehållet för de
båda utbildningsperioderna.
Fritidsledares tysta kunskap
Första gruppen Hjälpledare fick tidigt komma in i den öppna verksamheten
men vid utvärderingen som ungdomarna gjorde i anslutning till
avslutningen kom det fram att de önskat sig mer teori i början. Så i den
andra projektperioden förstärkte vi teorin väsentligt. Här kunde vi i grupp
förklara, berätta och med ett pedagogiskt tänk beskriva vad fritidsledarrollen
innebär.
Vi har talat om inställning och värderingar, hur egenskaper kan skapa
relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan
har varit – Vad är en bra ungdomsledare? I detta har vi använt så kallade
egenskapskort och annat innehåll som gjort att de kunnat se sin egen
ledartyp samt förstå hur och varför andra i omgivningen agerar olika i
olika situationer.
Deltagarna har fått varsin bok, ”Fritidsledares tysta kunskap” av Mats
Havström, Diana Pettersson Svenneke. En bok som tar upp yrket fritidsledare
på ett sätt som tidigare varit svår att sätta ord på. Ur boken har
vi hittat bra information som vi använt muntligt vid måndagsträffarna,
speciellt historien bakom fritidsgårdarna men även hur man kan tänka
när man planerar en aktivitet för andra ungdomar.
”Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa
relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har
varit – Vad är en bra ungdomsledare?” – Kerstin Nilsson, projektledare
och föreståndare, Efyran -Ungdomens hus.
Föreläsningar
Första omgången Hjälpledare fick lyssna på föreläsningen ”Rivet skinn”
av Niclas Jansson. Den handlade om Niclas uppväxt i tuffa förhållanden
och vägen ur ett kriminellt och missbrukande liv. Den andra gruppen
lyssnade till Lasse Erikssons föreläsning ”Alla är olika – utom jag”. Lasses
tema var att våga vara sig själv på en arbetsplats, att olikheter är både bra
17

och utvecklande på jobbet. Hjälpledarna var mycket positiva till denna
föreläsning. De upplevde och kände sig starkare i sig själva och fick större
tro på sin egen identitet - jag duger som den jag är!
”Det var bra att föreläsningarna lockade till både skratt och allvar. Men
man bör tänka på att språknivån är viktig, föreläsningar med allt för akademiskt
språk kan vara svårt för deltagarna att förstå” Kerstin Nilsson
Droginformation
Fältverksamheten är socialkontorets förebyggande och uppsökande enhet
som vänder sig till Skellefteå kommuns ungdomar i åldern 13-20 år.
Fältverksamheten i Skellefteå jobbar tillsammans med andra aktörer för
att ge kommunens unga en bra tonårstid. Fältverksamheten består idag
av tre heltidsanställda socionomer och har sin fasta punkt på Efyran -
Ungdomens Hus i Skellefteå. Den största delen av tiden återfinns ”fältarna”
dock ute i ungdomsmiljöer, på skolor, på stan osv. En av ”fältarna”
Hans-Göran Boström har sedan 1990 arbetat med huvudsaklig inriktning
på narkotika i Skellefteå med omnejd. Arbetet har till stor del bestått av
uppsökande arbete i narkotika och ungdomsmiljöer. Men det har också
gett möjlighet att arbeta med olika grupper, familjerådslag, enskilda möten,
utbildning och dylikt.
Under den eftermiddag Hans-Göran träffade Hjälpledarprojektets ungdomar
försökte han ge dem en inblick i:
• Hur narkotikavärlden har förändrats de senaste 20 åren.
• Vem är och vem riskerar att bli narkoman i dag.
• Hur har preparaten förändrats och vilka nya har tillkommit.
• Vilka strategier bör man ha för att förebygga i deras kommande yrkesroll?
• Vilket ansvar har man som yrkesperson och medmänniska?
• En kort inblick i hur man gör och när man gör anmälan till sociala
myndigheter.
• Samt tid för egna frågor från gruppen.
18

Hjälpledarna har fått en bra insyn och kunskap om drogers symptom och
igenkännande, för att kunna se om andra besökare på Ungdomens hus
skulle vara påverkade av narkotika. Detta är särskilt viktigt då Efyran ställer
krav på besökarna att vara drogfria. Hjälpledarna har också fått lära sig
hur de ska hantera situationer med drogpåverkade personer för att kunna
rapportera till ordinarie personal om eventuell avvisning från stället.
Denna del av utbildningen har vi sett som en av de mer centrala delarna.
Här handlar det mycket om att påverka attityder och att ta ställning. Att
som god förebild ta avstånd och inte nyttja droger är ett viktigt ställningstagande
för oss. Bilden av en god ledare är också att man föregår med
gott exempel, detta gäller även hantering av alkohol. Vi försökte aktivt
påverka attityder i detta ämne.
Studiebesök
När man kommer från länder i konflikt såsom Afghanistan, Irak, Somalia
etc. Vad är då detta Ungdomens hus man kommit till? För att deltagarna
ska få en djupare kunskap och en bättre insyn så valde vi att låta deltagarna
se en mängd liknande verksamheter mot olika målgrupper
Fritidsgårdar i Skellefteå
Studiebesöken på Skellefteå kommuns fritidsgårdar har gett Hjälpledarna
en inblick i fritidsgårdsarbete och vetskap om att det är mötesplatser och
arenor för unga människor. Dessa gårdar kännetecknas av den öppna
verksamheten där utrymme ges för att goda relationer skapas mellan
ungdomar, samt mellan vuxna och besökande ungdomar. Hjälpledarna
har även lärt sig hur viktigt det är att fritidsgårdarna är anpassade och
attraktiva för både tjejer och killar. Studiebesöken på fritidsgårdarna har
gett deltagarna möjligheter att se framtida arbetsplatser samt att bygga
nya nätverk. Även vid dessa studiebesök talade vi och ställde frågor om
ledarnas förhållningssätt och hur ledarna praktiskt arbetar med de ungdomar
som besöker gården. Vi talade om Fritid Skellefteås gemensamma
policy och värdegrundsarbete.
En deltagare säger:
”Jag har tyckt att kommunerna har slösat pengar på sådana här ställen,
men när jag fick en inblick i vad en fritidsgård är så vill jag att mina framtida
barn ska vara på sådana här ställen, drogfritt och med bra vuxna”.
19

Studieresa till Stockholm
Tanken bakom studieresan till Stockholm var en uppmuntran för deras
ideella arbete under året. Men också för att engagera, ge kunskaper och
erfarenheter samt att skapa förutsättningar för att förverkliga sina idéer
på hemmaplan. Det var också viktigt att de skulle få ökad kunskap om
olika ungdomars träffpunkter och mötesplatser/arenor. Första året innehöll
ett studiebesök på Ungdomens hus Tuben samt Fryshuset. Andra
året byttes Tuben ut mot Ungdomens hus Lava.
Tuben ligger beläget i Farsta och är en träffpunkt för ungdomar mellan
16-20 år. På Tuben fick vi en rundvandring, därefter berättade fritidsledarna
mer ingående om Tubens olika verksamheter. Där kan man repa
med sitt band, lära sig att dansa, producera film, göra sina egna projekt
mm. Hjälpledarna fick även prova på att måla tavlor i deras ateljé.
Ungdomens hus Lava ligger centralt beläget i Kulturhuset vid Sergels torg.
På Lava fick Hjälpledarna en föreläsning om Lava som är en mötesplats
och träffpunkt för unga som vill ta del av och ägna sig åt kultur.
I Lava finns en projektverkstad där unga kan förverkliga sina idéer inom
alla konst och kulturområden. De berättade även om sina arbetsmetoder
och om hur betydelsefullt det är att erbjuda coachning, inspiration och
olika fackkunskaper. De visade hur de uppmuntrar unga arrangörer genom
professionell handledning och ger information till ungdomarna att
själva producera olika slags arrangemang. Personalen vid Lava poängterade
också att det var viktigt att samarbeta med andra aktörer så att de
ungdomar som besöker lava ska erbjudas att vara med i ett större sammanhang
där alla kan vara delaktiga och medskapande.
Lava förtydligade även hur viktigt det är att det finns professionell utrustning
och material så att ungdomarna kan skapa de saker som de vill.
Hjälpledarna fick sedan prova på att göra tröjtryck på en egen T-shirt på
lava, detta var mycket populärt.
På Fryshuset fick vi en föreläsning om deras olika verksamheter. En av
deras mest kända är Lugna gatan och av dem fick Hjälpledarna den mest
detaljerade presentationen. Allt från rekrytering och utbildning till om hur
de praktiskt arbetar på fältet, en av deras värdar pratade om det viktiga
arbete som dess medlemmar utför i både förebyggande och främjande
syfte. Hjälpledarna fick även veta att man på Fryshuset arbetar med unga
individer från olika kulturer och religioner samt att de integrerar unga
20

människor i samhället genom närvaro, engagemang, upplysning och arbete.
De berättade att lugna gatans verksamhet bygger på identitet, relationer,
social kompetens och nätverk. Hjälpledarna visade stort intresse
för just Lugna gatans verksamhet och ställde massor med frågor.
Ett av de viktigaste momenten i studiebesöken är att visa hur ledarna
använder sig själva som verktyg i yrkesutövandet som fritidsledare.
Andra studiebesök
Genusperspektiv och bredd på innehållet utifrån olika ledaryrken förgyllde
de olika utbildningsinsatserna under andra omgången Hjälpledare. Att vara
ledare är inte bara ett arbete inom de fritidsgårdar som finns i Skellefteå. Vi
ville även att deltagarna skulle få en inblick i föreningslivet i Sverige.
Skellefteå AIK ishockey
Per-Anders Israelsson som arbetar som VD i AIK ishockey talade om historik
i föreningslivet, vad ideellt arbete betyder och hur Skellefteå AIK:s verksamhet
är uppbyggd, allt från organisation till ekonomi i Elitserien i ishockey.
Efter en grundlig rundtur i Skellefteå Kraft Arena där Skellefteå AIK har sina
hemmamatcher bjöd Per-Anders dessutom Hjälpledarna på ett norrlandsderby
mellan Skellefteå AIK och Luleå som blev mycket uppskattat.
Sunnanå Sportklubb
Janne Hallberg är damlagets tränare i Sunnanå SK. De spelar i damallsvenskan
i fotboll och han talade om filosofin som genomsyrar deras förening.
Förutom sin tränarroll så arbetar han också vid Sunnanå Utveckling
som föreläsare och inspiratör. Exempel på uppdrag som Sunnanå utveckling
jobbar med är arbetsklimatutveckling, förändringar av organisationskulturer,
ledarutveckling, lagutveckling, medarbetarskapsutveckling, dialogoch
medskapandeträning. Sunnanå var tidiga med att förstå att det man
utvecklar i en lagsport även går att anamma inom arbetslivet. Detta har
Sunnanå kunnat utveckla till ett begripligt innehåll och kunnat tillgodose
mängder av personal och arbetsgrupper hos företag både inom den offentliga
sektorn såväl som den privata. Många av Hjälpledarna har fotboll
som sitt största intresse och tyckte det var mycket intressant att få lyssna
till Janne som är en mycket duktig och pedagogisk tränare. De fick även
chansen att se en match i damallsvenskan mellan Sunnanå SK och Piteå.
21

Polisen
Deltagarna i projektet hade en mycket varierad uppfattning om vad polismyndigheten
gör. Polisen förklarade att deras arbete i många år har varit
förebyggande och relationsskapande, de möter små barn i skolan och
pratar om cykelregler, därefter så kommer de och talar om mopeder osv.
Många invandrares egna erfarenheter från hemlandet gör ofta att det
framkommer en stark känsla av obehag när de skall ta kontakt med polismyndigheten.
Vid denna del av utbildningen var syftet att avdramatisera
uniformen, få en positivare bild av polisen och deras arbete.
En av deltagarna förklarade efter denna del av innehållet så här:
”Jag är inte längre rädd för polisen, de var så tydliga men verkade snälla.”
Sofia Stare och Anna Lundmark arbetar som polisassistent respektive inspektör
hos polisen i Skellefteå. De besökte den andra gruppen Hjälpledare
som fick många svar på sina frågor, bland annat om polisutbildningen. Det
faktum att polisen dessutom dök upp som två kvinnor var mycket bra. Här
fick många fördomar komma upp till ytan. Det var en relationsskapande
succé. Anna och Sofia var mycket nöjda med sitt möte med deltagarna:
”Wow vilka ungdomar, det var jättetrevligt, de hade många bra frågor,
det var mycket positivt att träffa dem” menade inspektör Anna efteråt.
Konsumentvägledning
Ungdomarna som deltog i utbildningen önskade mycket samhällsinformation.
Vi vet att denna målgrupp har svårt att tillgodose och förstå
reklam och de gör tyvärr en del felaktiga eller tvivelaktiga inköp. Konsumentvägledningen
medverkade för att de skulle få mer information om
vilka lagar och regler som gäller.
Vid två tillfällen fick Hjälpledarna träffa konsumentvägledningen, en gång
där de gjorde en egen budget. De fick en ingående lektion i hur man får
ett studiemedel eller ett försörjningsstöd att räcka längre. Vid det andra
tillfället så informerade de om hur man kan reklamera eller ångra ett köp,
om lån via sms och andra saker som faror kring mobil och hemförsäljning
och marknadsföring. En viktig del i konsumentvägledningens arbete är
just det förebyggande. Vi vet att detta var helt ny information för de
flesta och att många av deltagarna har besökt dem efteråt för att få
kostnadsfria råd om vissa saker. De har även varit duktiga på att vägleda
sina landsmän och kompisar att få råd av konsumentvägledningen efter
dessa informationstillfällen.
22

MOD (mångfald och dialog)
MOD - Mångfald och Dialog, är ett pedagogiskt koncept för att arbeta
med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens
ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas
egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra till att
skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett
samhälleligt plan.
Övningarna kan bidra till en samhällsutveckling där människor med olika
världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar kan leva sida vid sida utan
diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde
och rättigheter enligt FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller
kön. I samtal, gruppövningar, idéstormar, rollspel och drama arbetar man
med hjälp av gruppen med sina egna värderingar. Till hjälp finns främst
deltagarnas egna erfarenheter som man delar med varandra, men också
ett flertal pedagogiska hjälpmedel samt en utbildad MOD-ledare. Förmågan
att se sig själv och den man i verkligheten är övas genom MODmetoderna.
Samtalen behandlar även deltagarnas förmåga att hantera
konflikter - att se människan före hotbilden.
MOD främjar gemenskap och används för att stärka självkänsla och självförtroende
i grupper. Det finns speciellt utformade övningar som gör att
kommunikationen utvecklas mellan människor som inte känner varandra
så bra; men även i arbetslag som vill öka samarbetsförmåga. Ett kul och
annorlunda sätt att lära sig att respektera och acceptera olikheter, att se
varandra i ögonen eller att hälsa på folk. Vi använde oss av Fritid Skellefteås
Stefan Permansson som är en MOD-instruktör. Förutom instruktör
från Fritid Skellefteå har han en mångårig erfarenhet som fritidsledare för
högstadieungdomar.
23

Gruppresa med samarbetsövningar
Ett billigt alternativ för oss när vi ville resa iväg med ungdomarna var att
hyra kommunens egen lägergård vid havet i Burvik, 2 mil söder om Skellefteå.
Här ligger sovstugor, storstuga, grillplatser och massor av gräsytor
alldeles vid stranden. På dagen var det utbildning och föreläsning och på
kvällen mys och små roliga inslag av tävlingar, grillning ute vid stranden
och dans i storstugan.
Som första punkt på lägret hade vi den droginformation vi tidigare nämnde
med hjälp av Hans-Göran Boström från Fältverksamheten på Skellefteå
kommun.
Alla deltagare delades därefter in i tre olika lag. De tävlade i dagarna två
i en mångkamp med inslag av samarbetsövningar som att lägga pussel,
fylla en vattenhink med vatten, boccia, Irländsk julafton, basket, springa
ihopbundna, rita-gissa-spring, stampa ballonger osv. Tävlingsinslagen var
klassiska lekar som de aldrig sett eller hört talas om.
Alla lag utsåg en lagledare och såg till att det fanns domare. Alla var
sportsligt kamratliga och duktiga på att stödja varandra. Men häftiga
diskussioner uppstod mellan lagen ibland då detta var ett gäng ledare,
konstigt vore det annars…
Vi delade på tjejerna så att de hamnade i var sitt lag och det var även tjejerna
som fick äran att vara lagkaptener. Tjejernas position måste tydligt
höjas, när de i olika situationer backade för att ge de tävlingsinriktade killarna
utrymme markerades det och ifrågasättas tydligt. Vi delade även på
språk och kompisar så att de skulle få lära känna varandra ännu bättre.
Samma lag höll ihop under hela lägret, detta gällde också vid matlagning
och städning. Som exempel så kunde lag ett grilla, lag två tillreda en grekisk
sallad, lag tre ansvara för att plocka bort och diska efter middagen.
Efteråt samlades vi runt elden och sjöng och lekte lekar ända in på småtimmarna,
sedan gick vi in i och fortsatte med frågesport där alla deltagarna
fick tävla i olika roliga utmaningar.
Dagen efter fortsatte samarbetsövningar med klurigheter. Efter två intensiva
men roliga dagar utvärderade vi lägret, genom att ställda oss i en ring
där alla fick berätta om sina tankar om dygnet i Burvik. Alla var positiva
till utbildningen men främst var alla nöjda med de aktiviteter som svetsat
samman Hjälpledarna till ett bättre arbetslag.
24

HRV (hedersrelaterat våld och förtryck)
Vid den första utbildningsperioden var vi inte riktigt förberedda på hur
projektet kunde hota en invandrartjejs familjs heder. Det dök upp frågor
om vilka svårigheter Hjälpledarprojektet innebar för familjen.
Det hade börjat cirkulera ett rykte om att Efyran – Ungdomens hus var ett
”dåligt” ställe. En plats där ungdomar träffades och hamnade i relationer
som skulle vara skamliga för familjen och andra i familjens nätverk. I dessa
fall har vi försökt ha en dialog med de närstående för att kunna förklara
vad ett Ungdomens hus är för något. Ibland såg vi ett positivt resultat hos
föräldern. Men ett invant beteende som innefattar hedersrelaterat våld
och/eller förtryck är ingenting som försvinner över en natt. Vi hjälpte de
aktuella tjejerna att få kontakt med socialtjänsten och dessa fick stå kvar
som deltagare i Hjälpledarprojektet även om de inte hade samma krav på
närvaro som de övriga. Detta har inte minst varit otroligt viktigt ur integrationsperspektiv.
Efterhand blev det bättre för de inblandade
För oss inblandade i Hjälpledarprojektet var HRV problematiken ingenting
som avskräckte. Även om det gav pannan veck så gav det massor av
energi och lust att finna dessa ungdomar även till nästa projektgrupp.
Samma mönster återfanns även i den ungdomsgruppen.
Erfarenheten tycks visa, att när familjer integreras på ett bra sätt i det
svenska samhället, genom ett meningsfullt arbete och ett tillfredsställande
boende, när svenska bekanta finns och barnen inte blir diskriminerade
i skolan, minskar risken att konservativa förtrycksroller uppträder.
© 2002 Fryshuset/Elektra
25

Erfarenheter
Hjälpledarna fick svara på en enkät efter projektperioden. För oss blev
det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller att utveckla.
En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister i bussförbindelser
på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och deltagande i
projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor.
För kort tid
Tydligt framkom det att Hjälpledarna tyckte att hela projekttiden var för
kort, många hade velat fortsätta dubbelt så länge. En stor del av deltagarna
kände en stor sorg och avsaknad av gruppen men även de regelbundna
träffarna och sysselsättningen på Efyran – Ungdomens hus.
Stress i Stockholm
Hjälpledarna tyckte att vi hade för kort om tid i Stockholm, detta sade
båda grupperna. Speciellt tydligt ansåg den andra gruppen att det var
stressigt, men till skillnad mot första gänget som åkte flyg åkte de buss
och var därmed inte utvilade.
Hantering av frånvaro och sen ankomst
Kanske hade vi för låga krav eller så var vi inte tillräckligt tydliga. Det var
en del frånvaro, och vissa av deltagarna tyckte att vi i projektledningen
inte varit nog tydliga med dessa individer. Delar av Hjälpledargruppen
kände att vi saknade konsekvenser för dem som ofta kom för sent eller
har mycket frånvaro utan giltigt skäl. En av deltagarna tyckte att man
skulle ha använt ett poängsystem där det hade tydliggjorts hur man legat
till i med närvaron.
Kontinuerlighet
Vikten av tydlighet och regelbundenhet har varit viktigt, så fort rutinerna
ändrades kunde vi uppfatta svårigheter hos deltagarna att komma ihåg tider
och platser. Här ryms naturligtvis det faktum att de inte är så bra på svenska
språket eller att de inte hittade vägen till de aktuella studiebesöken.
26

KASAM
Aaron Antonovskys termer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet
ger en känsla av sammanhang. Detta tycker vi har bidragit till en att
Hjälpledarna själva tycker att de har gjort ett bra och nyttigt jobb. De har
förstått innebörden av sitt deltagande och när vi arbetat utifrån denna
teori så har projektets innehåll självt kunnat motivera till deltagande.
Handledning
Deltagarna var samstämmigt överrens att handledningen var bland de
viktigaste inslagen i utbildningen. Här finns det möjligheter till utökning
och ännu mer uppföljning i strukturerade enskilda samtal. Den personliga
utvecklingen har varit otroligt viktig. Att kunna se sin egen utveckling och
att lära känna sina styrkor och utvecklingsområden har varit både lärorikt
och utvecklande. Den öppna handledningen har då istället kunnat koncentreras
till praktiska frågor som rör de olika delarna i verksamheten.
Aktiviteter
När vi la ner mer tid på aktiviteter och gemensamma träffar i början av
projektperiod två så blev diskussionerna och grupphandledningen avsevärt
mycket bättre än i den föregående projektperioden. Prioritera gruppstärkande
aktiviteter som gör att deltagarna lär känna varandra bättre
över sina egna kulturgränser. Vi tycker det är viktigt att man inte ser
denna ungdomsgrupp som en samlad grupp invandrare. De är med sina
olika nationaliteter, bakgrunder och religioner även de främmande för
varandra. I början på perioden hade vi kulturkvällar då de fick berätta
om sina ursprungsländer och deras olika kulturer. Detta var jättebra, de
fick stor förståelse för varandras bakgrunder då de även talade om sina
varierade skäl till varför de flytt till Sverige.
27

Ökad kulturkompetens
Besökgruppen av invandrare var som sagt ny på Efyran – Ungdomens
hus. Detta projekt gav inte bara vinster till deltagarna i form av ny kunskap.
All personal som arbetat nära dessa Hjälpledare och speciellt föreståndarna
på Efyran – Ungdomens hus har fått ökad kulturkompetens
och kan idag känna sig mer rutinerade i mötet med den ungdomsgrupp
som innan projektet delvis ansågs som ”stökiga”. Ungdomar med invandrarbakgrund
ses inte heller som främmande för dem som besöker
Efyran – Ungdomens hus.
Samhällsinformation
Det innehåll som vi fyllt utbildningen med har tagits fram med hjälp av
våra erfarenheter av ungdomsarbete. Däremot fick Hjälpledarna själva
komma med förslag på utbildningsinsatser i projektet. Detta gav bredd
och en känsla av egenmakt och inflytande. Alla förslag kunde vi dock inte
uppfylla då innehåll inte kunde riktas mot mål eller syfte i projektplanen.
28

Prolog
Invandrarungdomar vill vara med. Det är vi andra i samhället som måste
ha en vilja att släppa in dem. Integration är ibland inte svårare än så. På
Efyran - Ungdomens hus öppnade man dörren och sa välkommen.
När konflikterna kulminerade på Efyran – Ungdomens hus beslöt man att
ta tag i problemet istället för att sopa dem under mattan eller utestänga
den aktuella ungdomsgruppen.
– Det måste gå att lösa detta, tyckte Kerstin Nilsson, och tog kontakt med
dem som jobbade mot målgruppen.
Här inleddes arbetet, kring 2007. Året därefter startade allt på riktigt och
nu har det gått två år. Fritid Skellefteå har varit en engagerad projektägare
och 18+ vid socialkontoret har varit en trogen projektpartner i vad
som kan anses vara ett mycket lyckat integrationsarbete.
24 ungdomar skulle fullfölja utbildningen. Det blev 26,varav 10 stycken
tjejer och 16 stycken killar deltog. Om det bara funnits ekonomi hade
detta projekt kunnat bli en permanent verksamhet inom Efyran - Ungdo­
29

mens hus. För önskan att få komma in i Hjälpledarprojektet har fortsatt.
Nu får framtiden visa vad detta gett både deltagarna men även Ungdomens
hus och hur avsaknaden av dessa fantastiska ungdomar på plats i
caféet tar sig utryck. Kommer den stämning som en gång gjorde att idén
till projektet startade att återkomma? Tid, engagemang och öppenhet är
väl det som krävs från båda håll.
Resultatet av detta projekt är frukten av ett genuint intresse och ett engagemang
hos oss vuxna som möter olika ungdomsgrupper. Vår långa
erfarenhet av ungdomsarbete och vårt förhållningssätt är inte och kan
aldrig bli ett facit hur man bör eller ska jobba, men detta är vårt sätt. Det
finns säkert andra metoder att jobba med den målgrupp som vi valde,
men i norra Sverige är inte dessa kända i så stor utsträckning. Hjälpledarprojektet
är vår modell och det innehåll vi valde tror vi kan fungera på ett
lika framgångsrikt sätt överallt i Sverige.
Målet var bland många andra mål, att sudda ut ”Vi och dom”– kulturen.
Det är ett ömsesidigt ansvar. Denna kultur finns ju även i och mellan arbetsplatser,
och det som skedde mellan socialkontoret och fritidskontoret
var även det ett arbete som skedde över gränser som inte alltid ses som
vanligt inom större kommuner.
Det börjar med att öppna dörren och sträcka ut handen, som en hälsning,
precis som Efyran – Ungdomens hus gjorde.
30

Källhänvisning
Litteratur:
Fritidsledares tysta kunskap; Mats Havström, Diana Pettersson Svenneke
Rivet skinn; Niclas Jansson
Webbplatser:
www.efyran.org
www.sunnana.com
www.skellefteaaik.se
www.fryshuset.se
www.elektra.nu
www.kulturhuset.se/default.asp?id=1236&ptid=12253&Category=Lava
31

Av Johan Carlsten och Kerstin Nilsson