Hjälpledarprojektet - Skellefteå kommun
Hjälpledarprojektet - Skellefteå kommun
Hjälpledarprojektet - Skellefteå kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hjälpledarprojektet</strong><br />
En utbildningsmodell för ungdomar med ungdomar
Ett stort tack<br />
Till Migrationsverkets flyktingfond som trodde på projektet, Fritidskontoret<br />
och socialkontoret som hjälpt oss att skapa förutsättningar<br />
för att lyckas. Till våra närmaste kollegor som under projektet<br />
fått större belastning i sitt dagliga arbete på grund av att vi till stor<br />
del låst in oss under två år.<br />
Vi vill också tacka Stefan Permansson som utförde MOD-övningarna,<br />
Dramapedagog Theresa Eriksson, Konsumentvägledningen,<br />
Sofia och Anna vid Polisen, Dreamhack, Pea Israelsson vid <strong>Skellefteå</strong><br />
AIK, Janne Hallberg tränare i Sunnanå SK. Vi vill även tacka alla<br />
som hjälpt oss med text och innehåll i denna utbildningsmodell,<br />
ingen nämnd ingen glömd.<br />
Vidare vill vi också tacka våra familjer som vid flera tillfällen fått<br />
lyssna till våra planer och drömmar om utbildningen och som stöttat<br />
oss hela vägen.<br />
Största tacket går till de ungdomar som deltagit i <strong>Hjälpledarprojektet</strong><br />
– ni har lärt oss massor, hoppas vi lärt er en del också!<br />
Kerstin Nilsson och Johan Carlsten
Innehållsförteckning<br />
Efyran – Ungdomens hus.......................................................................................... 4<br />
18+................................................................................................................................... 5<br />
Projektbeskrivning....................................................................................................... 6<br />
Bakgrund till projektet............................................................................................... 7<br />
Mål med projektet................................................................................................. 7<br />
Arbetsmetod................................................................................................................. 8<br />
Styrgrupp.................................................................................................................. 8<br />
Rekrytering............................................................................................................... 8<br />
Arbetsintervju.......................................................................................................... 9<br />
Enkät........................................................................................................................10<br />
Grupphandledning..............................................................................................10<br />
Individuell handledning......................................................................................11<br />
Praktiskt utbildningsinnehåll..................................................................................12<br />
Introduktion...........................................................................................................12<br />
Arbetspraktik/öppna verksamheten..............................................................12<br />
Forum ung..............................................................................................................14<br />
Dreamhack.............................................................................................................14<br />
Hjälpledarnas arbete på pan - aphuset........................................................15<br />
Forumteater...........................................................................................................16<br />
Teoretiskt utbildningsinnehåll................................................................................17<br />
Fritidsledares tysta kunskap..............................................................................17<br />
Föreläsningar.........................................................................................................17<br />
Droginformation..................................................................................................18<br />
Studiebesök...........................................................................................................19<br />
Fritidsgårdar i <strong>Skellefteå</strong>....................................................................................19<br />
Studieresa till Stockholm...................................................................................20<br />
Andra studiebesök......................................................................... 21<br />
<strong>Skellefteå</strong> AIK ishockey......................................................................................21<br />
Sunnanå sportklubb............................................................................................21<br />
Polisen......................................................................................................................22<br />
Konsumentvägledning.......................................................................................22<br />
Mod (mångfald och dialog)..............................................................................23<br />
Gruppresa med samarbetsövningar................................................ 24<br />
HRV (hedersrelaterat våld och förtryck).......................................................25<br />
Erfarenheter.................................................................................................................26<br />
Prolog.............................................................................................................................29<br />
Källhänvisning.............................................................................................................31<br />
3
Efyran – Ungdomens hus<br />
Efyran drivs av Fritid <strong>Skellefteå</strong> och har fungerat som Ungdomens Hus<br />
sen 1997. Målgruppen är gymnasieungdomar och äldre som vuxit ur den<br />
ordinarie fritidsgårdsverksamheten (16-25 år). Efyran – Ungdomens hus<br />
driver öppen verksamhet med café och diverse olika tillfälliga projekt som<br />
bygger på ungdomars initiativ. I Efyrans lokaler finns också, förutom 18+<br />
verksamheten, Mångkulturellt forum, <strong>Skellefteå</strong> <strong>kommun</strong>s fältverksamhet,<br />
Ungdomsmottagningen, Ungdomshälsan samt ett flertal intresseföreningar<br />
som foto- skate- och teaterförening, replokal och musikstudio.<br />
Alla olika verksamheter, oavsett huvudman, samverkar mer eller mindre<br />
genom Paraplyet som är husets intresseförening.<br />
4
18+<br />
<strong>Skellefteå</strong> har tagit emot ensamkommande barn sedan 1986. Sedan dess<br />
och fram till 2000-talet har mottagandet av ungdomar ökat och för närvarande<br />
finns det sex grupphem med plats för 52 barn. Vid 18 års ålder<br />
blir de myndiga och ska flytta till ett eget boende. Vid denna tidpunkt<br />
försvinner även God man eller Särskilt förordnad vårdnadshavare.<br />
Tidigare kunde ungdomar som bott på grupphem söka upp sin ”gamla”<br />
grupphemspersonal för stöd i olika frågor som läxhjälp eller hur man tog<br />
kontakt med olika myndigheter. I takt med att mottagandet av ensamkommande<br />
flyktingbarn ökade blev det svårt för personalen att hinna<br />
med både de boende på grupphemmen och de utflyttade ungdomarna.<br />
Ungdomarnas mående, skolgång och sociala situation försämrades i<br />
många fall så grupphemmen började efterfråga utökat stöd för de utflyttade<br />
ungdomarna.<br />
Verksamheten 18+ inleddes som ett projekt 2005 och inhystes på Efyran<br />
– Ungdomens hus. Redan 2008 blev projektet en permanent del av <strong>Skellefteå</strong><br />
<strong>kommun</strong>s verksamheter riktade mot flyktingmottagande.<br />
Syftet med 18+ arbete är integration, stöd, självständighet och känsla av<br />
sammanhang. 18+ kartlägger ungdomarnas behov genom samtal där de<br />
själva får uttrycka vad de behöver stöd i, ofta gör man en tidsbestämd genomförandeplan<br />
och utvärderar efter tidsperiodens slut. Arbetet kräver ett<br />
stort mått av flexibilitet och behoven kan förändras under tidsperioden.<br />
18+ arbetsuppgifter kan bestå av studieteknik med läxläsning, lära sig<br />
hushållsekonomi, veta vart de ska vända sig i olika frågor, förklara vilka<br />
skyldigheter och rättigheter har man i Sverige, tydliggöra sociala normer<br />
och seder. I många fall även motiverande samtal att i lärande syfte jobba<br />
med mående, att hjälpa ungdomen att hantera vardagen.<br />
Idag finns 18+ utanför Efyran – Ungdomens hus. Sedan juni 2009 finns<br />
verksamheten i nyrenoverade lokaler i TeknoBalder i direkt anslutning vid<br />
Balderskolans gymnasium.<br />
5
Projektbeskrivning<br />
På Efyran – Ungdomens hus i <strong>Skellefteå</strong> drevs 2008-2010 ett EU-finansierat<br />
projekt under namnet <strong>Hjälpledarprojektet</strong>. Projektet riktade sig till<br />
gymnasieungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk och syftet<br />
var att öka invandrarungdomars möjlighet till integration i det svenska<br />
samhället. Man ville också se att dessa ungdomar skulle kunna verka som<br />
goda förebilder i olika sammanhang, samt bidra till att ungdomar med<br />
olika etnisk bakgrund umgicks och knöt nya kontakter.<br />
Utbildningstiden för deltagarna var 10 månader per omgång. I den första<br />
omgången av projektet deltog 11 ungdomar. Målet var att minst 24 ungdomar<br />
skulle ha genomgått utbildningen vid det tvååriga projektets slut.<br />
Därför ökades antalet ungdomar till andra året.<br />
Ungdomarna fick teoretiskt lära sig om ledarskap, kassahantering i Efyrans<br />
café, baka, laga mat - men också hjälpa den tjänstgörande personalen<br />
med andra arbetsuppgifter, t ex vid specialarrangemang som disco, konserter<br />
och andra teman. Ungdomarna har själva planerat, förberett och<br />
genomfört arrangemangskvällar med olika teman inom Ungdomens hus.<br />
6
Bakgrund till projektet<br />
I samband med att 18+ flyttade in i Efyran – Ungdomens hus började<br />
också fler invandrarungdomar med olika nationaliteter söka sig till Efyrans<br />
verksamheter. Då personalen inte hade de verktyg som behövdes för att<br />
nå invandrarungdomarna uppstod vid flera tillfällen incidenter som ibland<br />
utvecklade sig till bråk. Mindre försök till matlagningskurser visade dock<br />
att många ville vara med och delta i husets olika verksamheter. 2007 genomfördes<br />
ett första försök till <strong>Hjälpledarprojektet</strong>, där en mindre grupp<br />
invandrarungdomar fick verka i köket och synas i den öppna verksamheten.<br />
Stämningen mellan grupperna förändrades i rätt riktning och ett<br />
beslut togs om att utveckla försöket till ett riktigt projekt med förhoppningen<br />
där projektdeltagarna skulle kunna verka som goda förebilder på<br />
Efyran – Ungdomens hus.<br />
Mål med projektet<br />
Projektet ville via utbildningsinsatser skapa bra förutsättningar för de deltagande<br />
ungdomarna att verka som goda förebilder i olika sammanhang<br />
samt bidra till att ungdomar med olika etniska bakgrunder möts.<br />
Hjälpledarna skulle också utifrån behov verka som språkrör för Efyrans besökare.<br />
De skulle även ha kännedom om ledarskap i dess olika yrkesroller.<br />
Genom att delta och ansvara för delar av Efyrans verksamhet hade projektet<br />
för avsikt att öka projektdeltagarnas möjligheter till integrering i det<br />
svenska samhället.<br />
I projektansökan fanns följande mål formulerade för projektet:<br />
• Minst 24 invandrade ungdomar skall genomgå utbildningen till Hjälpledare.<br />
• Efter 10 månaders Hjälpledarutbildning ska deltagarna ha tillräckliga kunskaper,<br />
färdigheter och trygghet för att ex kunna söka arbete som timanställd<br />
kvällsledare på fritidsgårdar i <strong>Skellefteå</strong> eller andra <strong>kommun</strong>er.<br />
• Utbildningsmodellen för unga ledare med annan etnisk bakgrund än<br />
svensk ska vara en naturlig del av Efyrans och 18+ ordinarie verksamhet.<br />
• Utbildningsmodellen ska kunna användas av andra aktörer inom och<br />
utanför <strong>Skellefteå</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
7
Arbetsmetod<br />
Styrgrupp<br />
Styrgruppens uppgift har varit att styra och se till att projektet nått målen<br />
som satts upp i projektplanen. Styrgrupp har bestått av representanter<br />
från berörda verksamheter. Fritid <strong>Skellefteå</strong> har representerats av<br />
FRIS (Förebyggande Rådet I <strong>Skellefteå</strong>), utvecklingsledare projektekonom<br />
samt arbetsledare för fritidsgårdsverksamheten i centrala <strong>Skellefteå</strong>. Socialkontoret<br />
representerades av socialsekreterare från fältverksamheten<br />
samt 18+ chef. Dessutom deltog studierektorn från IVIK vid Balderskolans<br />
gymnasium.<br />
Rekrytering<br />
Många ungdomar visade ett intresse av att delta i utbildningen och anmälde<br />
sig frivilligt, huvuddelen av ungdomarna hade dock 18+ och Efyran kännedom<br />
om sedan tidigare och dessa bjöds in för en kommande intervju.<br />
Inför rekryteringen hade vi en rad tankar, vi har sammanfattat dessa i<br />
punkter nedan:<br />
– Stor spridning i språk och etnicitet, för att undvika att deltagarna talar<br />
sitt språk och på så sätt skapar grupperingar inom gruppen.<br />
– Bred rekrytering av tjejer. Det bästa vore att komma så nära 50/50 i<br />
könsfördelningen som möjligt.<br />
– För att ge ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ett<br />
större kontaktnät är deltagande av ensamkommande ungdomar i sådana<br />
här projekt mycket bra. För att öka sitt nätverk och ytterligare öka möjligheter<br />
att få jobb i framtiden. För svenskar och andra människor med<br />
familj är det ofta en nära släkting eller bekant som hjälper till att ordna<br />
första jobben.<br />
– Rekrytera även ungdomar i familj. De har ett behov att få komma ut<br />
och träffa jämnåriga i Sverige. Vissa av dem, speciellt tjejer, tenderar att<br />
hamna utanför sociala aktiviteter på grund av övriga familjens rädsla och<br />
osäkerhet i det nya landet. För en dialog med familjen om deltagaren<br />
själv önskar det. Hjälp även familjen att förstå varför ni tycker det är viktigt<br />
att deras son/dotter skall få delta i verksamheten.<br />
8
– Huvudandelen deltagare skall vara handplockade utifrån deras starka<br />
och goda egenskaper. Det skall vara individer som också känns homogena<br />
i grupparbete.<br />
– Rekrytera ungdomar som riskerar att hamna i dåligt sällskap eller på annat<br />
sätt är i behov av positivt nätverk och aktivitet. Får man dessa individer<br />
att tänka om från ett begynnande eller befintligt destruktivt beteende<br />
har projektet redan där gjort en stor social vinst.<br />
– För att deltagargruppen skall ha störst chans att få stabilitet och kontinuitet<br />
bör man endast ta med de ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd<br />
(PUT). Vi önskade en stark närvaro och på så sätt minskade<br />
vi de yttre störningarna så mycket som möjligt.<br />
– Vi fokuserade på åldrarna mellan 18-21, då detta är 18+ huvudmålgrupp<br />
och att det även förenklar kvällstjänstgöring.<br />
Arbetsintervju<br />
Vi visste att de flesta flyktingungdomar har dåliga erfarenheter av myndigheter<br />
från hemlandet och att de inte alltid svarar när det ringer från<br />
en myndighets telefonnummer. Så när vi skulle kalla till intervju använde<br />
vi oss av jobbets mobiltelefon. Förutom att ringa har vi också använt oss<br />
av SMS med korta lätta meddelanden på grund av språket.<br />
”Tydlighet är en av de viktigaste sakerna man måste tänka på. Förutom<br />
språket kan Ungdomens hus och andra fritidsgårdsverksamheter vara<br />
svåra att förstå. Den kan ju i vissa fall även uppfattas luddig eller rent av<br />
flummig av svenskar. Tydlighet när det gäller tider, innehåll och förväntningar<br />
är A och O” - Johan Carlsten, Projektledare.<br />
Vi genomförde intervjuerna en och en – det önskvärda är att man är flera<br />
som sitter med vid intervjun, men detta hade vi inte resurser till. Efter<br />
intervjuerna gjorde vi ett urval i två etapper där först varje förvaltning fick<br />
göra sina val och därefter samlades projektledarna från de olika avdelningarna<br />
och kom överrens.<br />
Vi beslutade om urvalet utifrån de kriterier vi presenterade ovan.<br />
Vi räknade med ett bortfall på cirka 2-3 ungdomar på grund att det fanns<br />
dem som inte har förstått vilken omfattning och tid det innebar att medverka<br />
i <strong>Hjälpledarprojektet</strong>. Vissa hade inte heller uppfattat att det var<br />
ideellt arbete det handlade om.<br />
9
Enkät<br />
Under hösten 2008 och 2009 genomförde vi en enkät för att kunna utvärdera<br />
och ge ungdomarna utrymme att reflektera över sin egen ledarroll<br />
teoretisk och praktiskt.<br />
För oss blev det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller<br />
att utveckla. En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister<br />
i bussförbindelser på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och<br />
deltagande i projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor.<br />
Grupphandledning<br />
I den första utbildningsperioden hade Hjälpledarna en träff i månaden<br />
där det fanns möjlighet att ta upp ämnen i gruppen som de hade frågor<br />
om eller ville veta mer om. I den andra utbildningsomgången träffades<br />
vi varje måndag. Vid dessa tillfällen åkte vi på studiebesök och fick samhällsinformation.<br />
Förutom detta har måndagskvällarna använts för teori och handledning i<br />
grupp, vi har pratat om vad som gått bra och vad vi bör förbättra. Ansvaret<br />
för att driva diskussionen har legat på deltagarna, vi har verkat som<br />
moderatorer och lett samtal och diskussioner vidare samt försökt fånga<br />
upp detaljer som setts som viktiga för gruppen. Vi har använt modellen<br />
Johari fönster i grupp såväl på individnivå för att deltagarna lättare ska<br />
förstå hur de kan lära känna varandra bättre och hur de ska kunna nyttja<br />
varandras personligheter bäst. Dessa tillfällen är värdefulla för vilket jobb<br />
eller vid vilken arbetsplats Hjälpledarna än kommer att hamna på i framtiden<br />
när det i grunden handlar om personlig utveckling.<br />
I gruppen har vi genomfört gemensam och individuell feedback som<br />
verktyg och metod för att de skulle få vetskap om sina styrkor men också<br />
veta vilka områden de kan utveckla. Som utomstående ser vi annat än<br />
vad individen själv vill förmedla och då kan feedback bli mycket meningsfullt<br />
och utvecklande för den enskilde deltagaren. Feedback som metod<br />
ses som ofta som det mest värdefulla handledningsverktyg när man informerar<br />
och utvärderar utvecklingen i både enskild och i grupp. Den bör<br />
ske regelbundet med täta intervaller för att ge önskat resultat. Används<br />
feedback rätt ser man snabbt att individen blir mer motiverad, prestation<br />
höjs samt att engagemanget i arbetet ökar.<br />
10
Hjälpledarna tyckte grupphandledningen var bra då de fått lära sig uttrycka<br />
sig i grupp och känt sig respekterade och lyssnade på. Vi har talat<br />
om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och<br />
vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit – vad är<br />
en bra ungdomsledare?<br />
Individuell handledning<br />
I första omgången satt vi tillsammans med deltagarna i ostrukturerad<br />
individuell handledning. Dessa handledningstillfällen blev en ”öppen”<br />
handledning och vi fick svara på många praktiska frågor. Det var svårt för<br />
deltagarna att reflektera över sin egen insats och att prata om förväntningar<br />
och den personliga utvecklingen var stundom svårt. Vi som agerade<br />
handlare var heller aldrig fullt förberedda på vad som skulle komma,<br />
då språknivån var olika bland deltagarna.<br />
Året därpå la vi in mer strukturerade individuella handledningstillfällen<br />
där vi lade tonvikten på den personliga utvecklingen. Vi använde oss av<br />
metoden Johari fönster. Här fick deltagarna reflektera över vilka styrkor<br />
de ansåg sig ha som ledare och vad de behövde utveckla. Samtalen handlade<br />
om förväntningar på utbildningen, tankar om innehållet, samt hur<br />
de trivdes i gruppen. Efter varje sittning fick de feedback i form av ”läxor”<br />
utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, ungdomarna fick själva beskriva<br />
vad de ville uppnå och vilka mål de hade. Vi följde upp dessa handledningstillfällen<br />
för att kunna stötta dem att nå sina mål. Mål kunde se<br />
olika ut, det kunde bland annat vara att hitta vägar till dialog med dem<br />
som gästar Ungdomens hus.<br />
Här blev Hjälpledarna uppmärksammade på sin personliga utveckling, de<br />
blev mer och mer införstådda med att de var viktiga personer för besökarna<br />
på Efyran – Ungdomens hus. I enkäten så svarade de allra flesta att<br />
den individuella handledningen gett dem bra självinsikt. Frågor som styrt<br />
handledningen har varit - ”Vad vill jag och vad behöver jag? Vem är jag<br />
och hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag bli uppfattad?<br />
11
Praktiskt utbildningsinnehåll<br />
Nedan följer en detaljerad beskrivning på det praktiska innehållet för de<br />
båda utbildningsperioderna.<br />
Introduktion<br />
Introduktionen under första året var mycket baserat på termen ”learning<br />
by doing”. Det vill säga att utan förberedande teoretisk kunskap<br />
om Ungdomens hus gav vi dem uppgifter i den öppna verksamheten. Vi<br />
följde dem tätt för att i alla olika moment kunna förklara och guida. De<br />
tyckte det var roligt att få jobba och lära sig något nytt direkt, men utvärderingarna<br />
visade att Hjälpledarna tyckte att första tiden i den öppna<br />
verksamheten var svår och obegriplig. De visste inte vad som förväntades<br />
av dem och de hade inte heller kännedom om vad Ungdomens hus stod<br />
för. Dessutom visste inte den tjänstgörande kvällspersonal vilka Hjälpledarna<br />
var förrän det gått flera månader. Vi kände att det behövdes en<br />
ändring i upplägget. Till den andra projektperioden var vi mer förberedda<br />
med en noggrannare planering. Introduktionen blev mer teoretisk i den<br />
andra periodens första skede. Vi inledde med en bred information om<br />
ungdomsledarskap och Ungdomens hus. De fick också i ett tidigt stadium<br />
träffa de timanställda kvällsledarna så de fick lära känna varandra.<br />
Arbetspraktik / öppna verksamheten<br />
Arbetspraktiken i den öppna verksamheten har för Hjälpledarnas del<br />
framförallt allt handlat om att bedriva caféet för gymnasieungdomar i<br />
Efyran - Ungdomens hus.<br />
De arbetsuppgifter som har ingått för Hjälpledarna har varit:<br />
• Att på ett vänligt sätt bemöta de ungdomar som besöker Ungdomens<br />
hus.<br />
• Sprida information om vad som händer under våra öppettider.<br />
• Fungera som språkrör till sina landsmän.<br />
• Planera olika kvällsaktiviteter, från tipstävling till musikarrangemang.<br />
12
• Marknadsföra Efyran – Ungdomens hus olika kvällsarrangemang på<br />
<strong>Skellefteå</strong> gymnasieskolor.<br />
• Buzz marketing – (mun mot mun metoden). En metod som har inneburit<br />
ett stort uppsving av besökare på Ungdomens hus. En minnesvärd<br />
kväll förväntades det komma 20-30 besökare, det kom mer än<br />
300 personer i alla åldrar och det blev en hejdundrande fest.<br />
• Hantera kassan, faktureringar och handha försäljningen på kvällstid i<br />
caféet.<br />
Syftet med arbetspraktiken har varit att väcka intresse, inspirera, skapa<br />
ett engagemang, förstå ledarrollen och stärka identiteten hos Hjälpledarna.<br />
Vi ville även att de skulle få erfarenheter genom att praktiskt öva<br />
på sitt ledarskap under arbetspassen. Tillsammans med ungdomar och<br />
övrig personal skulle de förstå hur Ungdomens hus fungerar. Deras praktiska<br />
arbete har dessutom främjat möjligheter till en naturlig integration<br />
mellan olika ungdomsgrupper.<br />
13
Forum ung<br />
Ett av de största enskilda arrangemang som arrangerades för ungdomar i<br />
gymnasieåldern under 2008 var ”Forum ung”. Ett samarbete mellan Efyran<br />
– Ungdomens hus, ABF <strong>Skellefteå</strong>, Folkparken <strong>Skellefteå</strong> samt Musikfabriken.<br />
Inspirera och inspireras var ledorden för Forum ung och var ett myller av<br />
aktiviteter, upplevelser och människor som stod redo att dela med sig av<br />
sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med Forum ung är att aktivt ta<br />
emot information och att delta i möten med andra. Forum ung var en<br />
heldag med workshops, seminarier, debatter, utställningar, uppträdande<br />
och andra aktiviteter som ligger i ungas intressen. Alla presentationer i<br />
Forum ung utgår från ämnen som ungdomarna själva engagerar sig i - av<br />
ungdomar för ungdomar.<br />
Våra Hjälpledare fanns på plats denna dag och hade ansvar för informationsdisken<br />
där de välkomnade alla. De hjälpte även till att dela ut<br />
programblad, visa lokaler, dela ut tröjor till dem som var ansvariga samt<br />
föra statistik.<br />
Hjälpledarna hade även hand om mat och caféförsäljning och för det<br />
hade de förberett sig tre veckor innan på Efyran - Ungdomens hus genom<br />
att baka och tillreda. Syftet med att Hjälpledarna deltog i arrangemanget<br />
var att de skulle få pröva på flera olika arbetsuppgifter och att de skulle<br />
få träna på sin ledarroll i ett större sammanhang.<br />
Dreamhack<br />
Dreamhack är världens största LAN (Local Area Network) /datorfestival<br />
enligt Guinness rekordbok. Tack vare ett bra omhändertagande i <strong>Skellefteå</strong><br />
har Dreamhack återkommit att arrangera sin festival i Expolaris<br />
Kongresscenter. Efyran - Ungdomens hus har varje år haft glädjen att<br />
ta emot crewet (funktionärsstaben) som jobbar på Dreamhack med mat<br />
och logi.<br />
Våra Hjälpledare ville vara med i detta arrangemang, och eftersom vi hade<br />
ett behov av personal dygnet runt tyckte vi att det var ett bra tillfälle för<br />
Hjälpledarna att jobba tillsammans med den tjänstgörande personalen.<br />
Vi lade ner mycket förberedelsetid med att planera inköp, laga mat, skriva<br />
anmälningslistor, sätta upp anslag, skriva informationsblad samt göra<br />
14
arbetsscheman. Hjälpledarna jobbade olika arbetspass där de fick göra<br />
allt från att servera frukost till att förbereda dagens maträtter, servera,<br />
diska, torka bord samt ansvara för kassan.<br />
Syftet med detta var att Hjälpledarna skulle få praktiska erfarenheter genom<br />
att ta hand om våra gäster samt att de kunde följa processen med<br />
att genomföra ett arrangemang.<br />
Hjälpledarnas arbete på Pan – Aphuset<br />
Pandisco är ett nöjesarrangemang för högstadiet i Pansalen på Efyran –<br />
Ungdomens hus. Beroende på vilka som står för arrangemanget kan kvällarna<br />
innehålla rockband, ståuppartister, trollkonstnärer, cykeltrialuppvisning,<br />
sumobrottning, boomfighting, tävlingar och utlottningar osv.<br />
Lokalerna rymmer över 600 personer men snittet ligger på ca 200 besökare,<br />
mellan 10 och 15 fritidsledare jobbar under kvällarna.<br />
Hjälpledarnas främsta uppgift har varit att sköta kioskförsäljningen under<br />
arrangemangen. Förutom själva försäljningen av godis och läsk så har de<br />
tagit hand om kaffe- och tekokning till ledarfikat.<br />
Efter ett par tillfällen så fick alla ingå i ordinarie personalschema dvs. sitta<br />
i entrén och kolla nykterhet, ta betalt, stämpla samt fylla i vilken skola<br />
besökarna kommer från.<br />
Arbetet under dessa arrangemangskvällarna är uppdelade i inne- och<br />
utepass.<br />
Utepass: Hålla koll på området utanför entrén men även gå en runda på<br />
stan för att skapa sig en bild över stämningen.<br />
Innepass: Arbetet inrymmer att vara närvarande vid den lilla scenen och<br />
caféet samt uppe på discot. Detta innebär kortfattat att se till att alla besökare<br />
sköter sig och har trevligt samt att hjälpa till vid tävlingar, plocka<br />
skräp dels mingla med ungdomarna.<br />
När Hjälpledarna började på ordinarie schema såg vi alltid till att det fanns<br />
rutinerade ledare vid deras sida som handledning och stöd.<br />
15
Forumteater<br />
UngHästen startades år 2000 av Malin Lundqvist och Petra Åström som<br />
ett ungdomspedagogiskt projekt. Projektet har drivits med hjälp av EU<br />
medel i <strong>Skellefteå</strong> <strong>kommun</strong>s regi. Från och med hösten 2007 drivs Ung<br />
Hästen i Västerbottensteaterns regi, och 2009 övergick verksamheten<br />
från projekt till fast verksamhet.<br />
UngHästen är numera en verksamhet som i stora drag vill föra ut interaktiv<br />
teater till skolorna, främst högstadiet och första årskurs i gymnasiet.<br />
De vill väcka tankar i ämnen som berör unga och skapa dialog ungdomarna<br />
emellan. Unghästens arbete har hittills varit mycket givande och<br />
fått mycket god respons över hela landet.<br />
I <strong>Hjälpledarprojektet</strong> har vi hyrt in dem som konsulter i teaterform och i<br />
rollspelsövningar. Unghästens dramapedagog Theresa Eriksson har följt<br />
Hjälpledarna i projektet och det har varit mycket positivt. I rollspelsövningarna<br />
har Hjälpledarna fått träna på hur man tar kontakt med andra.<br />
Deltagarna har fått göra ”fyrahörnsövningar” med provocerande påståenden,<br />
en övning där man tar ställning genom att ställa sig i olika hörn<br />
med svarsalternativ.<br />
Hjälpledarna har även sett Unghästens drama ”Den man älskar agar<br />
man”, ett samhällsdrama om kvinnomisshandel. Dessutom deltog ungdomarna<br />
i den interaktiva teatern ”Sex med spex” i samarbete mellan<br />
Unghästen och ungdomsmottagningen. Unghästens medverkan har varit<br />
oerhört uppskattat av deltagarna, ett annorlunda sätt att diskutera och<br />
fundera i frågor som rör ungdomar och deras liv, allt i lärande syfte.<br />
16
Teoretiskt utbildningsinnehåll<br />
Nedan följer en detaljerad beskrivning på det teoretiska innehållet för de<br />
båda utbildningsperioderna.<br />
Fritidsledares tysta kunskap<br />
Första gruppen Hjälpledare fick tidigt komma in i den öppna verksamheten<br />
men vid utvärderingen som ungdomarna gjorde i anslutning till<br />
avslutningen kom det fram att de önskat sig mer teori i början. Så i den<br />
andra projektperioden förstärkte vi teorin väsentligt. Här kunde vi i grupp<br />
förklara, berätta och med ett pedagogiskt tänk beskriva vad fritidsledarrollen<br />
innebär.<br />
Vi har talat om inställning och värderingar, hur egenskaper kan skapa<br />
relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan<br />
har varit – Vad är en bra ungdomsledare? I detta har vi använt så kallade<br />
egenskapskort och annat innehåll som gjort att de kunnat se sin egen<br />
ledartyp samt förstå hur och varför andra i omgivningen agerar olika i<br />
olika situationer.<br />
Deltagarna har fått varsin bok, ”Fritidsledares tysta kunskap” av Mats<br />
Havström, Diana Pettersson Svenneke. En bok som tar upp yrket fritidsledare<br />
på ett sätt som tidigare varit svår att sätta ord på. Ur boken har<br />
vi hittat bra information som vi använt muntligt vid måndagsträffarna,<br />
speciellt historien bakom fritidsgårdarna men även hur man kan tänka<br />
när man planerar en aktivitet för andra ungdomar.<br />
”Vi har talat om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa<br />
relationer och vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har<br />
varit – Vad är en bra ungdomsledare?” – Kerstin Nilsson, projektledare<br />
och föreståndare, Efyran -Ungdomens hus.<br />
Föreläsningar<br />
Första omgången Hjälpledare fick lyssna på föreläsningen ”Rivet skinn”<br />
av Niclas Jansson. Den handlade om Niclas uppväxt i tuffa förhållanden<br />
och vägen ur ett kriminellt och missbrukande liv. Den andra gruppen<br />
lyssnade till Lasse Erikssons föreläsning ”Alla är olika – utom jag”. Lasses<br />
tema var att våga vara sig själv på en arbetsplats, att olikheter är både bra<br />
17
och utvecklande på jobbet. Hjälpledarna var mycket positiva till denna<br />
föreläsning. De upplevde och kände sig starkare i sig själva och fick större<br />
tro på sin egen identitet - jag duger som den jag är!<br />
”Det var bra att föreläsningarna lockade till både skratt och allvar. Men<br />
man bör tänka på att språknivån är viktig, föreläsningar med allt för akademiskt<br />
språk kan vara svårt för deltagarna att förstå” Kerstin Nilsson<br />
Droginformation<br />
Fältverksamheten är socialkontorets förebyggande och uppsökande enhet<br />
som vänder sig till <strong>Skellefteå</strong> <strong>kommun</strong>s ungdomar i åldern 13-20 år.<br />
Fältverksamheten i <strong>Skellefteå</strong> jobbar tillsammans med andra aktörer för<br />
att ge <strong>kommun</strong>ens unga en bra tonårstid. Fältverksamheten består idag<br />
av tre heltidsanställda socionomer och har sin fasta punkt på Efyran -<br />
Ungdomens Hus i <strong>Skellefteå</strong>. Den största delen av tiden återfinns ”fältarna”<br />
dock ute i ungdomsmiljöer, på skolor, på stan osv. En av ”fältarna”<br />
Hans-Göran Boström har sedan 1990 arbetat med huvudsaklig inriktning<br />
på narkotika i <strong>Skellefteå</strong> med omnejd. Arbetet har till stor del bestått av<br />
uppsökande arbete i narkotika och ungdomsmiljöer. Men det har också<br />
gett möjlighet att arbeta med olika grupper, familjerådslag, enskilda möten,<br />
utbildning och dylikt.<br />
Under den eftermiddag Hans-Göran träffade <strong>Hjälpledarprojektet</strong>s ungdomar<br />
försökte han ge dem en inblick i:<br />
• Hur narkotikavärlden har förändrats de senaste 20 åren.<br />
• Vem är och vem riskerar att bli narkoman i dag.<br />
• Hur har preparaten förändrats och vilka nya har tillkommit.<br />
• Vilka strategier bör man ha för att förebygga i deras kommande yrkesroll?<br />
• Vilket ansvar har man som yrkesperson och medmänniska?<br />
• En kort inblick i hur man gör och när man gör anmälan till sociala<br />
myndigheter.<br />
• Samt tid för egna frågor från gruppen.<br />
18
Hjälpledarna har fått en bra insyn och kunskap om drogers symptom och<br />
igenkännande, för att kunna se om andra besökare på Ungdomens hus<br />
skulle vara påverkade av narkotika. Detta är särskilt viktigt då Efyran ställer<br />
krav på besökarna att vara drogfria. Hjälpledarna har också fått lära sig<br />
hur de ska hantera situationer med drogpåverkade personer för att kunna<br />
rapportera till ordinarie personal om eventuell avvisning från stället.<br />
Denna del av utbildningen har vi sett som en av de mer centrala delarna.<br />
Här handlar det mycket om att påverka attityder och att ta ställning. Att<br />
som god förebild ta avstånd och inte nyttja droger är ett viktigt ställningstagande<br />
för oss. Bilden av en god ledare är också att man föregår med<br />
gott exempel, detta gäller även hantering av alkohol. Vi försökte aktivt<br />
påverka attityder i detta ämne.<br />
Studiebesök<br />
När man kommer från länder i konflikt såsom Afghanistan, Irak, Somalia<br />
etc. Vad är då detta Ungdomens hus man kommit till? För att deltagarna<br />
ska få en djupare kunskap och en bättre insyn så valde vi att låta deltagarna<br />
se en mängd liknande verksamheter mot olika målgrupper<br />
Fritidsgårdar i <strong>Skellefteå</strong><br />
Studiebesöken på <strong>Skellefteå</strong> <strong>kommun</strong>s fritidsgårdar har gett Hjälpledarna<br />
en inblick i fritidsgårdsarbete och vetskap om att det är mötesplatser och<br />
arenor för unga människor. Dessa gårdar kännetecknas av den öppna<br />
verksamheten där utrymme ges för att goda relationer skapas mellan<br />
ungdomar, samt mellan vuxna och besökande ungdomar. Hjälpledarna<br />
har även lärt sig hur viktigt det är att fritidsgårdarna är anpassade och<br />
attraktiva för både tjejer och killar. Studiebesöken på fritidsgårdarna har<br />
gett deltagarna möjligheter att se framtida arbetsplatser samt att bygga<br />
nya nätverk. Även vid dessa studiebesök talade vi och ställde frågor om<br />
ledarnas förhållningssätt och hur ledarna praktiskt arbetar med de ungdomar<br />
som besöker gården. Vi talade om Fritid <strong>Skellefteå</strong>s gemensamma<br />
policy och värdegrundsarbete.<br />
En deltagare säger:<br />
”Jag har tyckt att <strong>kommun</strong>erna har slösat pengar på sådana här ställen,<br />
men när jag fick en inblick i vad en fritidsgård är så vill jag att mina framtida<br />
barn ska vara på sådana här ställen, drogfritt och med bra vuxna”.<br />
19
Studieresa till Stockholm<br />
Tanken bakom studieresan till Stockholm var en uppmuntran för deras<br />
ideella arbete under året. Men också för att engagera, ge kunskaper och<br />
erfarenheter samt att skapa förutsättningar för att förverkliga sina idéer<br />
på hemmaplan. Det var också viktigt att de skulle få ökad kunskap om<br />
olika ungdomars träffpunkter och mötesplatser/arenor. Första året innehöll<br />
ett studiebesök på Ungdomens hus Tuben samt Fryshuset. Andra<br />
året byttes Tuben ut mot Ungdomens hus Lava.<br />
Tuben ligger beläget i Farsta och är en träffpunkt för ungdomar mellan<br />
16-20 år. På Tuben fick vi en rundvandring, därefter berättade fritidsledarna<br />
mer ingående om Tubens olika verksamheter. Där kan man repa<br />
med sitt band, lära sig att dansa, producera film, göra sina egna projekt<br />
mm. Hjälpledarna fick även prova på att måla tavlor i deras ateljé.<br />
Ungdomens hus Lava ligger centralt beläget i Kulturhuset vid Sergels torg.<br />
På Lava fick Hjälpledarna en föreläsning om Lava som är en mötesplats<br />
och träffpunkt för unga som vill ta del av och ägna sig åt kultur.<br />
I Lava finns en projektverkstad där unga kan förverkliga sina idéer inom<br />
alla konst och kulturområden. De berättade även om sina arbetsmetoder<br />
och om hur betydelsefullt det är att erbjuda coachning, inspiration och<br />
olika fackkunskaper. De visade hur de uppmuntrar unga arrangörer genom<br />
professionell handledning och ger information till ungdomarna att<br />
själva producera olika slags arrangemang. Personalen vid Lava poängterade<br />
också att det var viktigt att samarbeta med andra aktörer så att de<br />
ungdomar som besöker lava ska erbjudas att vara med i ett större sammanhang<br />
där alla kan vara delaktiga och medskapande.<br />
Lava förtydligade även hur viktigt det är att det finns professionell utrustning<br />
och material så att ungdomarna kan skapa de saker som de vill.<br />
Hjälpledarna fick sedan prova på att göra tröjtryck på en egen T-shirt på<br />
lava, detta var mycket populärt.<br />
På Fryshuset fick vi en föreläsning om deras olika verksamheter. En av<br />
deras mest kända är Lugna gatan och av dem fick Hjälpledarna den mest<br />
detaljerade presentationen. Allt från rekrytering och utbildning till om hur<br />
de praktiskt arbetar på fältet, en av deras värdar pratade om det viktiga<br />
arbete som dess medlemmar utför i både förebyggande och främjande<br />
syfte. Hjälpledarna fick även veta att man på Fryshuset arbetar med unga<br />
individer från olika kulturer och religioner samt att de integrerar unga<br />
20
människor i samhället genom närvaro, engagemang, upplysning och arbete.<br />
De berättade att lugna gatans verksamhet bygger på identitet, relationer,<br />
social kompetens och nätverk. Hjälpledarna visade stort intresse<br />
för just Lugna gatans verksamhet och ställde massor med frågor.<br />
Ett av de viktigaste momenten i studiebesöken är att visa hur ledarna<br />
använder sig själva som verktyg i yrkesutövandet som fritidsledare.<br />
Andra studiebesök<br />
Genusperspektiv och bredd på innehållet utifrån olika ledaryrken förgyllde<br />
de olika utbildningsinsatserna under andra omgången Hjälpledare. Att vara<br />
ledare är inte bara ett arbete inom de fritidsgårdar som finns i <strong>Skellefteå</strong>. Vi<br />
ville även att deltagarna skulle få en inblick i föreningslivet i Sverige.<br />
<strong>Skellefteå</strong> AIK ishockey<br />
Per-Anders Israelsson som arbetar som VD i AIK ishockey talade om historik<br />
i föreningslivet, vad ideellt arbete betyder och hur <strong>Skellefteå</strong> AIK:s verksamhet<br />
är uppbyggd, allt från organisation till ekonomi i Elitserien i ishockey.<br />
Efter en grundlig rundtur i <strong>Skellefteå</strong> Kraft Arena där <strong>Skellefteå</strong> AIK har sina<br />
hemmamatcher bjöd Per-Anders dessutom Hjälpledarna på ett norrlandsderby<br />
mellan <strong>Skellefteå</strong> AIK och Luleå som blev mycket uppskattat.<br />
Sunnanå Sportklubb<br />
Janne Hallberg är damlagets tränare i Sunnanå SK. De spelar i damallsvenskan<br />
i fotboll och han talade om filosofin som genomsyrar deras förening.<br />
Förutom sin tränarroll så arbetar han också vid Sunnanå Utveckling<br />
som föreläsare och inspiratör. Exempel på uppdrag som Sunnanå utveckling<br />
jobbar med är arbetsklimatutveckling, förändringar av organisationskulturer,<br />
ledarutveckling, lagutveckling, medarbetarskapsutveckling, dialogoch<br />
medskapandeträning. Sunnanå var tidiga med att förstå att det man<br />
utvecklar i en lagsport även går att anamma inom arbetslivet. Detta har<br />
Sunnanå kunnat utveckla till ett begripligt innehåll och kunnat tillgodose<br />
mängder av personal och arbetsgrupper hos företag både inom den offentliga<br />
sektorn såväl som den privata. Många av Hjälpledarna har fotboll<br />
som sitt största intresse och tyckte det var mycket intressant att få lyssna<br />
till Janne som är en mycket duktig och pedagogisk tränare. De fick även<br />
chansen att se en match i damallsvenskan mellan Sunnanå SK och Piteå.<br />
21
Polisen<br />
Deltagarna i projektet hade en mycket varierad uppfattning om vad polismyndigheten<br />
gör. Polisen förklarade att deras arbete i många år har varit<br />
förebyggande och relationsskapande, de möter små barn i skolan och<br />
pratar om cykelregler, därefter så kommer de och talar om mopeder osv.<br />
Många invandrares egna erfarenheter från hemlandet gör ofta att det<br />
framkommer en stark känsla av obehag när de skall ta kontakt med polismyndigheten.<br />
Vid denna del av utbildningen var syftet att avdramatisera<br />
uniformen, få en positivare bild av polisen och deras arbete.<br />
En av deltagarna förklarade efter denna del av innehållet så här:<br />
”Jag är inte längre rädd för polisen, de var så tydliga men verkade snälla.”<br />
Sofia Stare och Anna Lundmark arbetar som polisassistent respektive inspektör<br />
hos polisen i <strong>Skellefteå</strong>. De besökte den andra gruppen Hjälpledare<br />
som fick många svar på sina frågor, bland annat om polisutbildningen. Det<br />
faktum att polisen dessutom dök upp som två kvinnor var mycket bra. Här<br />
fick många fördomar komma upp till ytan. Det var en relationsskapande<br />
succé. Anna och Sofia var mycket nöjda med sitt möte med deltagarna:<br />
”Wow vilka ungdomar, det var jättetrevligt, de hade många bra frågor,<br />
det var mycket positivt att träffa dem” menade inspektör Anna efteråt.<br />
Konsumentvägledning<br />
Ungdomarna som deltog i utbildningen önskade mycket samhällsinformation.<br />
Vi vet att denna målgrupp har svårt att tillgodose och förstå<br />
reklam och de gör tyvärr en del felaktiga eller tvivelaktiga inköp. Konsumentvägledningen<br />
medverkade för att de skulle få mer information om<br />
vilka lagar och regler som gäller.<br />
Vid två tillfällen fick Hjälpledarna träffa konsumentvägledningen, en gång<br />
där de gjorde en egen budget. De fick en ingående lektion i hur man får<br />
ett studiemedel eller ett försörjningsstöd att räcka längre. Vid det andra<br />
tillfället så informerade de om hur man kan reklamera eller ångra ett köp,<br />
om lån via sms och andra saker som faror kring mobil och hemförsäljning<br />
och marknadsföring. En viktig del i konsumentvägledningens arbete är<br />
just det förebyggande. Vi vet att detta var helt ny information för de<br />
flesta och att många av deltagarna har besökt dem efteråt för att få<br />
kostnadsfria råd om vissa saker. De har även varit duktiga på att vägleda<br />
sina landsmän och kompisar att få råd av konsumentvägledningen efter<br />
dessa informationstillfällen.<br />
22
MOD (mångfald och dialog)<br />
MOD - Mångfald och Dialog, är ett pedagogiskt koncept för att arbeta<br />
med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens<br />
ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas<br />
egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra till att<br />
skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett<br />
samhälleligt plan.<br />
Övningarna kan bidra till en samhällsutveckling där människor med olika<br />
världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar kan leva sida vid sida utan<br />
diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde<br />
och rättigheter enligt FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna<br />
men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller<br />
kön. I samtal, gruppövningar, idéstormar, rollspel och drama arbetar man<br />
med hjälp av gruppen med sina egna värderingar. Till hjälp finns främst<br />
deltagarnas egna erfarenheter som man delar med varandra, men också<br />
ett flertal pedagogiska hjälpmedel samt en utbildad MOD-ledare. Förmågan<br />
att se sig själv och den man i verkligheten är övas genom MODmetoderna.<br />
Samtalen behandlar även deltagarnas förmåga att hantera<br />
konflikter - att se människan före hotbilden.<br />
MOD främjar gemenskap och används för att stärka självkänsla och självförtroende<br />
i grupper. Det finns speciellt utformade övningar som gör att<br />
<strong>kommun</strong>ikationen utvecklas mellan människor som inte känner varandra<br />
så bra; men även i arbetslag som vill öka samarbetsförmåga. Ett kul och<br />
annorlunda sätt att lära sig att respektera och acceptera olikheter, att se<br />
varandra i ögonen eller att hälsa på folk. Vi använde oss av Fritid <strong>Skellefteå</strong>s<br />
Stefan Permansson som är en MOD-instruktör. Förutom instruktör<br />
från Fritid <strong>Skellefteå</strong> har han en mångårig erfarenhet som fritidsledare för<br />
högstadieungdomar.<br />
23
Gruppresa med samarbetsövningar<br />
Ett billigt alternativ för oss när vi ville resa iväg med ungdomarna var att<br />
hyra <strong>kommun</strong>ens egen lägergård vid havet i Burvik, 2 mil söder om <strong>Skellefteå</strong>.<br />
Här ligger sovstugor, storstuga, grillplatser och massor av gräsytor<br />
alldeles vid stranden. På dagen var det utbildning och föreläsning och på<br />
kvällen mys och små roliga inslag av tävlingar, grillning ute vid stranden<br />
och dans i storstugan.<br />
Som första punkt på lägret hade vi den droginformation vi tidigare nämnde<br />
med hjälp av Hans-Göran Boström från Fältverksamheten på <strong>Skellefteå</strong><br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Alla deltagare delades därefter in i tre olika lag. De tävlade i dagarna två<br />
i en mångkamp med inslag av samarbetsövningar som att lägga pussel,<br />
fylla en vattenhink med vatten, boccia, Irländsk julafton, basket, springa<br />
ihopbundna, rita-gissa-spring, stampa ballonger osv. Tävlingsinslagen var<br />
klassiska lekar som de aldrig sett eller hört talas om.<br />
Alla lag utsåg en lagledare och såg till att det fanns domare. Alla var<br />
sportsligt kamratliga och duktiga på att stödja varandra. Men häftiga<br />
diskussioner uppstod mellan lagen ibland då detta var ett gäng ledare,<br />
konstigt vore det annars…<br />
Vi delade på tjejerna så att de hamnade i var sitt lag och det var även tjejerna<br />
som fick äran att vara lagkaptener. Tjejernas position måste tydligt<br />
höjas, när de i olika situationer backade för att ge de tävlingsinriktade killarna<br />
utrymme markerades det och ifrågasättas tydligt. Vi delade även på<br />
språk och kompisar så att de skulle få lära känna varandra ännu bättre.<br />
Samma lag höll ihop under hela lägret, detta gällde också vid matlagning<br />
och städning. Som exempel så kunde lag ett grilla, lag två tillreda en grekisk<br />
sallad, lag tre ansvara för att plocka bort och diska efter middagen.<br />
Efteråt samlades vi runt elden och sjöng och lekte lekar ända in på småtimmarna,<br />
sedan gick vi in i och fortsatte med frågesport där alla deltagarna<br />
fick tävla i olika roliga utmaningar.<br />
Dagen efter fortsatte samarbetsövningar med klurigheter. Efter två intensiva<br />
men roliga dagar utvärderade vi lägret, genom att ställda oss i en ring<br />
där alla fick berätta om sina tankar om dygnet i Burvik. Alla var positiva<br />
till utbildningen men främst var alla nöjda med de aktiviteter som svetsat<br />
samman Hjälpledarna till ett bättre arbetslag.<br />
24
HRV (hedersrelaterat våld och förtryck)<br />
Vid den första utbildningsperioden var vi inte riktigt förberedda på hur<br />
projektet kunde hota en invandrartjejs familjs heder. Det dök upp frågor<br />
om vilka svårigheter <strong>Hjälpledarprojektet</strong> innebar för familjen.<br />
Det hade börjat cirkulera ett rykte om att Efyran – Ungdomens hus var ett<br />
”dåligt” ställe. En plats där ungdomar träffades och hamnade i relationer<br />
som skulle vara skamliga för familjen och andra i familjens nätverk. I dessa<br />
fall har vi försökt ha en dialog med de närstående för att kunna förklara<br />
vad ett Ungdomens hus är för något. Ibland såg vi ett positivt resultat hos<br />
föräldern. Men ett invant beteende som innefattar hedersrelaterat våld<br />
och/eller förtryck är ingenting som försvinner över en natt. Vi hjälpte de<br />
aktuella tjejerna att få kontakt med socialtjänsten och dessa fick stå kvar<br />
som deltagare i <strong>Hjälpledarprojektet</strong> även om de inte hade samma krav på<br />
närvaro som de övriga. Detta har inte minst varit otroligt viktigt ur integrationsperspektiv.<br />
Efterhand blev det bättre för de inblandade<br />
För oss inblandade i <strong>Hjälpledarprojektet</strong> var HRV problematiken ingenting<br />
som avskräckte. Även om det gav pannan veck så gav det massor av<br />
energi och lust att finna dessa ungdomar även till nästa projektgrupp.<br />
Samma mönster återfanns även i den ungdomsgruppen.<br />
Erfarenheten tycks visa, att när familjer integreras på ett bra sätt i det<br />
svenska samhället, genom ett meningsfullt arbete och ett tillfredsställande<br />
boende, när svenska bekanta finns och barnen inte blir diskriminerade<br />
i skolan, minskar risken att konservativa förtrycksroller uppträder.<br />
© 2002 Fryshuset/Elektra<br />
25
Erfarenheter<br />
Hjälpledarna fick svara på en enkät efter projektperioden. För oss blev<br />
det tydligt att det fanns negativa detaljer att förbättra eller att utveckla.<br />
En del saker kunde inte projektet påverka. Dit räknas brister i bussförbindelser<br />
på kvällstid samt svårigheter att kombinera skola och deltagande i<br />
projektet, speciellt när det var mycket prov eller läxor.<br />
För kort tid<br />
Tydligt framkom det att Hjälpledarna tyckte att hela projekttiden var för<br />
kort, många hade velat fortsätta dubbelt så länge. En stor del av deltagarna<br />
kände en stor sorg och avsaknad av gruppen men även de regelbundna<br />
träffarna och sysselsättningen på Efyran – Ungdomens hus.<br />
Stress i Stockholm<br />
Hjälpledarna tyckte att vi hade för kort om tid i Stockholm, detta sade<br />
båda grupperna. Speciellt tydligt ansåg den andra gruppen att det var<br />
stressigt, men till skillnad mot första gänget som åkte flyg åkte de buss<br />
och var därmed inte utvilade.<br />
Hantering av frånvaro och sen ankomst<br />
Kanske hade vi för låga krav eller så var vi inte tillräckligt tydliga. Det var<br />
en del frånvaro, och vissa av deltagarna tyckte att vi i projektledningen<br />
inte varit nog tydliga med dessa individer. Delar av Hjälpledargruppen<br />
kände att vi saknade konsekvenser för dem som ofta kom för sent eller<br />
har mycket frånvaro utan giltigt skäl. En av deltagarna tyckte att man<br />
skulle ha använt ett poängsystem där det hade tydliggjorts hur man legat<br />
till i med närvaron.<br />
Kontinuerlighet<br />
Vikten av tydlighet och regelbundenhet har varit viktigt, så fort rutinerna<br />
ändrades kunde vi uppfatta svårigheter hos deltagarna att komma ihåg tider<br />
och platser. Här ryms naturligtvis det faktum att de inte är så bra på svenska<br />
språket eller att de inte hittade vägen till de aktuella studiebesöken.<br />
26
KASAM<br />
Aaron Antonovskys termer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet<br />
ger en känsla av sammanhang. Detta tycker vi har bidragit till en att<br />
Hjälpledarna själva tycker att de har gjort ett bra och nyttigt jobb. De har<br />
förstått innebörden av sitt deltagande och när vi arbetat utifrån denna<br />
teori så har projektets innehåll självt kunnat motivera till deltagande.<br />
Handledning<br />
Deltagarna var samstämmigt överrens att handledningen var bland de<br />
viktigaste inslagen i utbildningen. Här finns det möjligheter till utökning<br />
och ännu mer uppföljning i strukturerade enskilda samtal. Den personliga<br />
utvecklingen har varit otroligt viktig. Att kunna se sin egen utveckling och<br />
att lära känna sina styrkor och utvecklingsområden har varit både lärorikt<br />
och utvecklande. Den öppna handledningen har då istället kunnat koncentreras<br />
till praktiska frågor som rör de olika delarna i verksamheten.<br />
Aktiviteter<br />
När vi la ner mer tid på aktiviteter och gemensamma träffar i början av<br />
projektperiod två så blev diskussionerna och grupphandledningen avsevärt<br />
mycket bättre än i den föregående projektperioden. Prioritera gruppstärkande<br />
aktiviteter som gör att deltagarna lär känna varandra bättre<br />
över sina egna kulturgränser. Vi tycker det är viktigt att man inte ser<br />
denna ungdomsgrupp som en samlad grupp invandrare. De är med sina<br />
olika nationaliteter, bakgrunder och religioner även de främmande för<br />
varandra. I början på perioden hade vi kulturkvällar då de fick berätta<br />
om sina ursprungsländer och deras olika kulturer. Detta var jättebra, de<br />
fick stor förståelse för varandras bakgrunder då de även talade om sina<br />
varierade skäl till varför de flytt till Sverige.<br />
27
Ökad kulturkompetens<br />
Besökgruppen av invandrare var som sagt ny på Efyran – Ungdomens<br />
hus. Detta projekt gav inte bara vinster till deltagarna i form av ny kunskap.<br />
All personal som arbetat nära dessa Hjälpledare och speciellt föreståndarna<br />
på Efyran – Ungdomens hus har fått ökad kulturkompetens<br />
och kan idag känna sig mer rutinerade i mötet med den ungdomsgrupp<br />
som innan projektet delvis ansågs som ”stökiga”. Ungdomar med invandrarbakgrund<br />
ses inte heller som främmande för dem som besöker<br />
Efyran – Ungdomens hus.<br />
Samhällsinformation<br />
Det innehåll som vi fyllt utbildningen med har tagits fram med hjälp av<br />
våra erfarenheter av ungdomsarbete. Däremot fick Hjälpledarna själva<br />
komma med förslag på utbildningsinsatser i projektet. Detta gav bredd<br />
och en känsla av egenmakt och inflytande. Alla förslag kunde vi dock inte<br />
uppfylla då innehåll inte kunde riktas mot mål eller syfte i projektplanen.<br />
28
Prolog<br />
Invandrarungdomar vill vara med. Det är vi andra i samhället som måste<br />
ha en vilja att släppa in dem. Integration är ibland inte svårare än så. På<br />
Efyran - Ungdomens hus öppnade man dörren och sa välkommen.<br />
När konflikterna kulminerade på Efyran – Ungdomens hus beslöt man att<br />
ta tag i problemet istället för att sopa dem under mattan eller utestänga<br />
den aktuella ungdomsgruppen.<br />
– Det måste gå att lösa detta, tyckte Kerstin Nilsson, och tog kontakt med<br />
dem som jobbade mot målgruppen.<br />
Här inleddes arbetet, kring 2007. Året därefter startade allt på riktigt och<br />
nu har det gått två år. Fritid <strong>Skellefteå</strong> har varit en engagerad projektägare<br />
och 18+ vid socialkontoret har varit en trogen projektpartner i vad<br />
som kan anses vara ett mycket lyckat integrationsarbete.<br />
24 ungdomar skulle fullfölja utbildningen. Det blev 26,varav 10 stycken<br />
tjejer och 16 stycken killar deltog. Om det bara funnits ekonomi hade<br />
detta projekt kunnat bli en permanent verksamhet inom Efyran - Ungdo<br />
29
mens hus. För önskan att få komma in i <strong>Hjälpledarprojektet</strong> har fortsatt.<br />
Nu får framtiden visa vad detta gett både deltagarna men även Ungdomens<br />
hus och hur avsaknaden av dessa fantastiska ungdomar på plats i<br />
caféet tar sig utryck. Kommer den stämning som en gång gjorde att idén<br />
till projektet startade att återkomma? Tid, engagemang och öppenhet är<br />
väl det som krävs från båda håll.<br />
Resultatet av detta projekt är frukten av ett genuint intresse och ett engagemang<br />
hos oss vuxna som möter olika ungdomsgrupper. Vår långa<br />
erfarenhet av ungdomsarbete och vårt förhållningssätt är inte och kan<br />
aldrig bli ett facit hur man bör eller ska jobba, men detta är vårt sätt. Det<br />
finns säkert andra metoder att jobba med den målgrupp som vi valde,<br />
men i norra Sverige är inte dessa kända i så stor utsträckning. <strong>Hjälpledarprojektet</strong><br />
är vår modell och det innehåll vi valde tror vi kan fungera på ett<br />
lika framgångsrikt sätt överallt i Sverige.<br />
Målet var bland många andra mål, att sudda ut ”Vi och dom”– kulturen.<br />
Det är ett ömsesidigt ansvar. Denna kultur finns ju även i och mellan arbetsplatser,<br />
och det som skedde mellan socialkontoret och fritidskontoret<br />
var även det ett arbete som skedde över gränser som inte alltid ses som<br />
vanligt inom större <strong>kommun</strong>er.<br />
Det börjar med att öppna dörren och sträcka ut handen, som en hälsning,<br />
precis som Efyran – Ungdomens hus gjorde.<br />
30
Källhänvisning<br />
Litteratur:<br />
Fritidsledares tysta kunskap; Mats Havström, Diana Pettersson Svenneke<br />
Rivet skinn; Niclas Jansson<br />
Webbplatser:<br />
www.efyran.org<br />
www.sunnana.com<br />
www.skellefteaaik.se<br />
www.fryshuset.se<br />
www.elektra.nu<br />
www.kulturhuset.se/default.asp?id=1236&ptid=12253&Category=Lava<br />
31
Av Johan Carlsten och Kerstin Nilsson