Fortroendearbetstid_2010

Förtroendearbetstid
– en vägledning
Akademikerförbundet
för
jurister, ekono mer,
systemvetare,
personalvetare och
samhällsvetare

Vad är förtroendearbetstid?
I det statliga avtalet ALFA 1 finns bestämmelser
om arbetstid. Bestämmelserna i
ALFA ersätter arbetstidslagens regler.
De flesta statligt anställda har reglerad arbetstid,
så kallad kontorsarbetstid. För denna grupp
finns en del regler i ALFA om arbets tidens
längd och förläggning, vad som gäller vid
övertidsarbete samt regler för kompensationsledighet,
ersättning med mera. Reglerna kompletteras
vanligtvis av lokala arbetstidsavtal.
De flesta statligt anställda har
reglerad arbetstid, så kallad
kontorsarbetstid.
Enligt ALFA kan vissa arbetstagare i stället
ha förtroendearbetstid eller oreglerad
arbetstid 2 , som det kallades tidigare. ALFA
innehåller då inga närmare bestämmelser om
arbetstidens längd och förläggning, övertidsarbete
och så vidare för den som har förtroende
arbets tid. Där sägs endast att ”Med
för troende arbetstid avses sådan arbetstid som
en arbets tagare med hänsyn till sina arbetsuppgifter
har förtroendet att själv disponera ”.
Av detta följer att en arbetstagare med förtroendearbetstid
• har fått ett förtroende att själv disponera
sin arbetstid,
• ska disponera sin arbetstid på det sätt som
arbetsuppgifterna kräver,
• inte har någon bestämd ordinarie arbetstid
att hålla sig till, och
• inte har rätt till särskild ekonomisk ersättning
för övertidsarbete 3 .
Förtroendearbetstid enligt ALFA innebär
alltså att ansvaret för hur huvuddelen av
arbetstiden disponeras ligger på arbetstagaren.
Den enskilde arbetstagaren ges
ett stort ansvar att själv avgöra vad arbetsuppgifterna
kräver och när de ska utföras.
Arbetsgivarens inflytande över när, hur och
var den enskilde arbetstagaren förlägger sin
arbetstid minskar i motsvarande grad.
Förtroendet ger arbetstagaren möjlighet
att utvecklas till en självständig och mer
ansvarstagande medarbetare. Arbetstagaren
får också större möjligheter att på ett flexibelt
sätt förena arbetsliv och privatliv. Under rätt
förutsättningar är förtroendearbetstid till
fördel för både verksamheten och den
enskilde arbetstagaren.
Arbetsgivaren har naturligtvis, inom ramen
för sin arbetsledningsrätt, kvar rätten att
bestämma över vilka arbetsuppgifter som ska
utföras. Det är arbetsuppgifternas karaktär
som avgör vad de kräver och när de kan
ut föras. Finns det olika uppfattningar vad
arbetsuppgifterna kräver har arbetsgivaren,
i kraft av sin arbetsledningsrätt, sista ordet.
Förtroendearbetstid innebär att
arbets tagaren har fått förtroendet att
själv välja när han eller hon vill förlägga
sitt arbete – både i fråga om tid och plats
– utifrån de krav som arbetsuppgifterna
ställer.
1 ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal) hittar du på www.jusek.se, eller på www.arbetesgivarverket.se.
2 Begreppet oreglerad arbetstid används fortfarande inom domstolsväsendet och åklagarväsendet och har samma betydelse som
förtroendearbetstid. I texten används för enkelhetens skull bara termen förtroendearbetstid.
3 Lokala avvikelser kan dock förekomma i frågan om ersättning för visst arbete, till exempel för jour och beredskap.
2

I ALFA anges vilka
statligt anställda som
har förtroendearbetstid.
Vilka har förtroendearbetstid?
I ALFA anges vilka statligt anställda som har
förtroendearbetstid. Det gäller bland annat
domare och åklagare samt chefer i verksledande
ställning. Enligt ALFA kan också
andra anställda träffa överenskommelse med
sin arbetsgivare om att tillämpa förtroendearbetstid.
En sådan överenskommelse ska vara
skriftlig och kan göras uppsägningsbar. Slutligen
kan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen
komma överens om att
träffa ett lokalt kollektivavtal om förtroendearbetstid
för en viss grupp av arbetstagare.
Förtroendearbetstid kan också vara avtalat
för vissa grupper av arbetstagare i särskilda
centrala avtal.
Jusek anser att en grundläggande förutsättning
för att vara anställd med förtroendearbetstid
är att arbetsuppgifterna
i anställningen verkligen är så självständiga
att det är den anställde som bäst kan
bedöma hur huvuddelen av arbetstiden
ska disponeras .
Arbetstagare som har förtroendearbetstid
• Arbetstagare som har träffat en särskild överenskommelse med sin arbetsgivare om
förtroendearbetstid (4 kap. 14 § ALFA)
• Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställning har verksledande eller
därmed jämförbar anställning (4 kap. 29 § ALFA)
• Ledamot i Högsta domstolen, Regeringsrätten, hovrätt, kammarrätt, tingsrätt,
förvaltningsrätt eller hyresnämnd, revisionssekreterare, regeringsrättssekreterare eller
assessor och fiskal i hovrätt eller kammarrätt samt tingsfiskal och länsrättsfiskal (4 kap.
29 § ALFA)
• Åklagare och åklagaraspirant vid åklagarmyndighet
• Distriktsveterinärer (4 kap. 29 § ALFA)
• Arbetstagare som normalt utför arbetet i hemmet eller annars under sådana förhållanden
att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat
(4 kap. 29 § ALFA)
• Arbetstagare som tillhör den lokala chefskretsen (9 § chefsavtalet för det statliga området)
• Grupp av arbetstagare för vilka arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen har
träffat lokalt kollektivavtal om förtroendearbetstid (1 kap. 4 § ALFA)
3

Förtroendearbetstid är inte
obegränsad arbetstid
Arbetsuppgifterna styr arbetstiden
Enligt arbetstidslagen (1982:673) får en
arbetstagares ordinarie arbetstid inte uppgå
till mer än 40 timmar i veckan. För arbetstagare
i staten som har kontorsarbetstid gäller
enligt ALFA en genomsnittlig ordinarie
vecko arbetstid om 39 timmar och 45 minuter
(normalarbetstid). Vare sig arbetstidslagen
eller den ordinarie veckoarbetstiden enligt
ALFA gäller för den som har förtroendearbetstid.
Det som ska styra arbetstiden och
dess förläggning är i stället vad arbetet kräver.
39 timmar och 45 minuter i veckan är
utgångspunkten…
Ett avtal om förtroendearbetstid får inte syfta
till att åstadkomma någon utökad arbetsskyldighet
i förhållande till vad som är
normalt för kontorsarbete i staten allmänhet.
Arbetstiden för arbetstagare med förtroendearbetstid
är – sett över en lite längre period –
varken längre eller kortare än den som gäller
för anställda med kontorsarbetstid. Vid deltidsarbetet
är arbetstiden, sedd över samma
period, reducerad i motsvarande mån.
…men ibland kan arbetsuppgifterna
kräva mer arbete…
Under vissa perioder kan arbetsuppgifterna
medföra att den som har förtroendearbetstid
behöver arbeta mer än vad som motsvarar
normalarbetstid. Det ingår då i arbetstagarens
arbetsskyldighet att utföra det arbete
som behövs. Arbetstagaren har i detta fall
inte rätt till någon ekonomisk kompensation
för sådant arbete.
…och ibland mindre!
På samma sätt gäller att om arbets uppgifterna
under en period kan utföras tillfredsställande
på kortare tid än normalarbetstid kan arbetstagaren
arbeta mindre. Avsikten är med
andra ord att arbetstiden sett över en längre
Under vissa perioder kan arbetsuppgifterna medföra
att den som har förtroendearbetstid behöver arbeta
mer än vad som motsvarar normalarbetstid.
4

period ska jämna ut sig så att den motsvarar
normalarbetstiden för arbetstagare med
kontors arbetstid. På detta sätt ska arbetstagaren
kunna kompensera sig för perioder
när hon eller han arbetat mer än normalarbetstiden.
Rätt mängd arbetsuppgifter
Även om den formella arbetstidsregleringen
inte gäller den som har förtroendearbetstid
har naturligtvis arbetsgivaren arbetsmiljöansvar
enligt arbetsmiljölagen även för dessa
anställda.
Arbetsorganisation och arbetsinnehåll måste
vara utformade så att ohälsa undviks. Detta
innebär att arbetsgivaren har en skyldighet
att så långt det är möjligt organisera arbetet
på ett sådant sätt att arbete utöver det
normala veckoarbetstidsmåttet eller arbete
på kvällar eller helgar kan undvikas. Det är
inte heller acceptabelt att en arbetstagare ska
behöva arbeta mer än arbetstidsmåttet under
någon längre period eller att arbetsbelastningen
– ens under en kort period – blir så
hög att den medför risk för psykisk eller
fysisk ohälsa hos en arbetstagare.
För att arbetsmiljörisker ska kunna undvikas
måste arbetsgivaren och arbetstagaren ha en
ständigt pågående dialog om arbetsmängden
och hur arbetstiden förläggs. Arbetstagaren –
med förtroendearbetstid – har ett ansvar för
att informera arbetsgivaren om sin situation.
Detta ansvar innebär också en skyldighet att
underlätta för arbetsgivaren om man har en
arbetssituation som innebär att man under en
längre tid arbetar mindre än normalarbetstid
och detta inte är motiverat som kompensation
för tidigare arbete eller som förberedelse
inför en kommande arbetstopp.
Med de ökade krav på effektivisering som
riktas mot myndigheterna – i form av nya
arbetsuppgifter men också som krav på prioriteringar
genom nya tidsfrister i lagstiftning
och regleringsbrev – ökar också kraven på
arbetstagarna. Räcker inte arbetstiden till för
att lösa fler arbetsuppgifter är risken stor att
den som har förtroendearbetstid, inte bara
tillfälligt utan mer eller mindre permanent,
ökar sin arbetstid utöver normalarbetstidsmåttet.
Vid sidan av att förtroendearbetstid
inte ger arbetsgivaren någon rätt att permanent
utöka arbetsmängden innebär detta en
risk för ohälsa i arbetet.
5

Frihet under ansvar
Förtroendearbetstid förutsätter
förtroende
Förtroendearbetstid ska inte förväxlas med
olika former av flexibel arbetstid. Förtroendearbetstid
kännetecknas av att det föreligger
ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare,
att arbetsuppgifterna utförs med
kvalitet och i tid. Flexibel arbetstid kännetecknas
av att det finns en inbyggd kontroll
eller intresse av den anställdes närvaro i
betydande omfattning. Kontrollen behöver
inte ske genom stämpelur eller annan notering
av arbetstid, det räcker att det finns mer
eller mindre uttalade regler om förväntad
närvaro.
Förtroendearbetstid innebär, som nämnts,
att man saknar rätt till särskild ekonomisk
ersättning för övertid. Vid flexibel arbetstid
kan också rätten till särskild ekonomisk
ersättning för övertid avtalas bort. För att
enbart åstadkomma det senare är det fel att
träffa avtal om något som kallas förtroendearbetstid
men till sitt innehåll alltjämt är
flextid. I ett sådant avtal saknas det förtroende
som ska prägla en överenskommelse
om verklig förtroendearbetstid.
Likaså brister det i det förtroende som förutsätts
om arbetsgivaren tillämpar eller inför
regler på arbetsplatsen av innebörden att
också den som har förtroendearbetstid i
stor utsträckning måste vara närvarande
på arbetsplatsen under ”normalarbetstid”,
”kontors tid” eller vissa klockslag. Sådana
regler innebär egentligen att arbetsgivaren
ensidigt inför reglerad arbetstid.
Inte heller arbetstagaren kan ensidigt besluta
sig för att permanent förlägga sitt arbete till
ovanliga tider utanför kontoret, till exempel
arbeta hemma en viss veckodag eller alltid
arbeta kvällstid. Också det är ett sätt att
frångå det förtroende som avtalet förutsätter.
Det förekommer att förtroendearbetstid
används som beteckning på arbetstidsreglering
som inte kännetecknas av det
förtroende som förtroendearbetstid
enligt ALFA förutsätter. Sådan oäkta
förtroendearbetstid ska inte förväxlas
med den som avses i ALFA.
Arbetstiden kan disponeras utifrån vad
arbetsuppgifterna kräver.
Vad arbetsuppgifterna kräver
Arbetstiden kan disponeras utifrån vad
arbetsuppgifterna kräver. I normalfallet innebär
det inga särskilda problem för vare sig
arbetstagare eller arbetsgivare att avgöra vad
som krävs. Arbetsformerna är normalt väletablerade
och arbetsinnehållet väl känt.
Till arbetsuppgifterna hör i de allra flesta fall
mer än vad den enskilde anställde får sig till­
6

Arbetstagaren har även viss
frihet att bestäm ma över var
arbetet ska utföras.
delade genom direkt arbetsledning eller till
exempel genom lottning och liknande arbetsfördelningsformer.
Dit hör också att i varierande
grad vara tillgänglig för kollegor för
rådgivning/diskussion, besvara allmänhetens
frågor eller ta över en kollegas arbetsuppgifter
vid dennes sjukdom. För att alla dessa arbetsuppgifter
ska kunna utföras på bästa möjliga
sätt samtidigt som arbetsstagaren ska kunna
utnyttja den frihet som förtroendearbetstid är
tänkt att ge, krävs en öppen och förtroendefull
dialog om arbetstidens förläggning,
präglad av kompromissvilja och smidighet.
Grundläggande förutsättningar för detta är
dels att arbetstagaren håller arbetsgivaren
underrättad om hur arbetstiden i stora drag
förläggs, dels att arbetsgivaren verkligen låter
arbetstagaren avgöra när och var huvuddelen
av arbetsuppgifterna ska utföras.
Arbete dagtid eller på kvällar
och helger?
Utgångspunkten är att arbetet normalt ska
vara förlagt till dagtid på vardagar. Ibland
kan emellertid arbetsuppgifterna medföra att
arbete måste förläggas till kvällar eller helger.
Det kan till exempel gälla den som har en
frist att bevaka eller som måste fatta beslut
senast vid en viss tidpunkt. Det kan också
gälla den arbetstagare som under en period
har fått mer omfattande arbetsuppgifter än
normalt och där den normala arbetstiden inte
räcker till för att utföra arbetsuppgifterna
inom rimlig tid. Arbetstagaren kan då vara
tvungen att utföra arbete på kvälls- eller
helgtid i den omfattning som är nödvändigt
med hänsyn till arbetsuppgifterna. Det kan
också vara så att det av någon anledning
passar en arbetstagare bättre att vid något
tillfälle utföra arbetet på kvälls- eller helgtid
i stället för dagtid en vardag. Den som har
för troende arbetstid har rätt att själv disponera
sin arbetstid som han eller hon finner
lämplig förutsatt att det inte går ut över
arbets uppgifterna.
Arbete på arbetsplatsen eller på
annan plats?
Arbetstagaren har även viss frihet att bestäm ma
över var arbetet ska utföras. Arbetstagaren
kan till exempel vid något tillfälle välja att
utföra vissa arbetsuppgifter i hemmet. En del
arbetsuppgifter förutsätter dock närvaro på
arbetsplatsen eller att de utförs vid en viss
given tidpunkt, till exempel möten, sammanträden
eller jourer. I sådana fall måste arbetstagaren
infinna sig på arbetsplatsen om inte
arbetsgivaren ger tillstånd till frånvaro.
I de flesta verksamheter finns det gemensamma
arbetsuppgifter som ska utföras i lika
omfattning av alla anställda, till exempel att
svara på frågor från allmänheten i telefon.
Sådana arbetsuppgifter kan innebära att
arbetstagaren måste vara närvarande på
arbetsplatsen under vissa tider. Genom tillgång
till tekniska hjälpmedel som mobiltelefon
eller dator kan dock sådana uppgifter
många gånger skötas från annan plats.
7

Att byta från kontorsarbetstid
till förtroendearbetstid
Avtalsförutsättningar
Vid sidan av möjligheten för en lokal arbetstagarorganisation
att sluta kollektivavtal med
en myndighet om att en grupp anställda ska
ha förtroendearbetstid (1 kap. 4 § ALFA) kan
också överenskommelse om detta träffas
direkt mellan den enskilde arbetstagaren och
arbetsgivaren. Regeln om detta finns i 4 kap.
16 § ALFA.
Tillräckligt fria arbetsförhållanden?
Förtroendearbetstid är lämplig för arbetstagare
som har ett så självständigt arbete att
hon eller han är den som själv bäst bedömer
och bestämmer hur huvuddelen av arbetstiden
ska disponeras. Med detta menas att
arbetet ska vara obundet och självständigt
i mycket hög grad och att arbetsgivaren
egentligen bara har intresse av att följa
upp slut resultatet, inte när det utförs.
kring och kostnader för övertidsarbete
samtidigt som man inte erbjuder tillräckligt
fria arbetsförhållanden ska man välja någon
annan form av överenskommelse, till exempel
flextid med en särskild överenskommelse om
hur ersättning för övertiden regleras.
Medarbetare som till exempel av familjeskäl,
behöver friare arbetsförhållanden kan ta
initiativ till en enskild överenskommelse om
förtroendearbetstid. Det förutsätter dock att
man har självständiga arbetsuppgifter och
förmåga att kunna disponera sin arbetstid.
Kännetecknas arbetet av en hårt styrd förväntad
närvaro under kontorstid, finns ingen
anledning att av enbart statusskäl avtala om
en i så fall oäkta förtroendearbetstid.
Förtroendearbetstid är inte lämplig om arbetsgivaren
har ett stort behov av att arbetstagaren
är närvarande på arbetsplatsen mellan vissa
bestämda tider. Inte heller är det lämpligt om
arbetsgivaren vill att all frånvaro, till exempel
även sådan som kompen serar ett större arbetstidsuttag
som arbets uppgifterna tidigare krävt,
måste beviljas av närmaste chef.
Vad har parterna för avsikt med att
avtala om förtroendearbetstid?
Arbetstidsreglering ska alltid utgå från
verksamhetens krav och behov. Det är därför
naturligt att initiativet ofta kommer från
arbetsgivaren, som upplever att verksamheten
kan bedrivas på ett bättre sätt med medarbetare
som har förtroendearbetstid. Om
detta sker med medarbetare som har – eller
får – tillräckligt fria arbetsförhållanden är
förtroendearbetstid normalt en bra konstruktion,
förutsatt att parterna också är överens
om övriga anställningsvillkor.
Om arbetsgivarens initiativ främst föranleds
av att denne vill slippa administrationen
8

Vad får ändringen för effekter?
Övergång till förtroendearbetstid medför i
vart fall två tydliga effekter:
• Den anställde måste på eget ansvar
disponera sin arbetstid.
• Om man enligt sitt anställningsavtal/
kollek tivavtal har rätt till särskild ersättning
för övertidsarbete förlorar man denna rätt.
En anställd som inte är beredd att i hög grad
på eget ansvar disponera sin arbetstid bör
naturligtvis undvika förtroendearbetstid.
De ekonomiska konsekvenserna kan vara
mer eller mindre viktiga. En fråga man
måste ställa sig är hur mycket ersättning för
beordrad övertid det är troligt att man kan
komma att få de kommande åren? Den
ersättningen, tillsammans med värdet för
arbetsgivaren att få en mera självständig och
ansvarstagande arbetstagare liksom värdet av
att slippa administrationen runt beordrad
övertid, bör omsättas i en lönehöjning i samband
med att förtroendearbetstid avtalas.
Uppsägningsbarhet
En enskild överenskommelse om förtroendearbetstid
kan göras uppsägningsbar. Men
parterna kan också komma överens om att
förtroendearbetstid ska införas som en
perma nent del av anställningsavtalet.
Kommer man överens om uppsägningsbarhet
kan arbetsgivaren eller arbetstagaren
säga upp överenskommelsen om förtroendearbetstid
utan att själva anställningsavtalet
behöver sägas upp. Om det knutits något
lönetillägg eller annan kompensation till
överens kommelsen faller denna bort vid
upp s ä g n i n g .
För att det inte ska uppstå oklarheter kring
vad som överenskommits ska överenskommelsen
alltid vara skriftlig. Om den
gjorts uppsägningsbar ska överenskommelsen
också innehålla en reglering av vad som
händer vid uppsägning och vilken uppsägningstid
som parterna ska iaktta.
Förtroendearbetstid är lämplig för den arbetstagare
som har ett så självständigt arbete att den själv bäst kan
bedöma hur huvuddelen av arbetstiden ska disponeras.
9

Vad gäller vid förtroendearbetstid
enligt ALFA?
Kan jag arbeta hemma någon
enstaka hel dag?
Ja, det kan du. Det förutsätter dock att det
inte är någon arbetsuppgift på arbetsplatsen
som kräver närvaro. Du måste också meddela
arbetsgivaren var du kan nås. Det är
den enskilde arbetstagarens ansvar att
bedöma om arbetsuppgifterna tillåter att
han eller hon arbetar hemma.
Kan jag arbeta hemma regelbundet?
På många arbetsplatser är arbetsuppgifterna
sådana att det inte är möjligt att arbeta
hemma till exempel varje fredag, för att
arbetstagarna då förutsätts delta i olika
interna aktiviteter, som sammanträden.
Det kan också vara så att det ofta kommer
in brådskande ärenden som normalt ska
fördelas mellan flera arbetstagare. Du kan
då inte välja att arbeta hemma utan att först
försäkrat dig om att de brådskande ärenden
som tilldelas dig hanteras på ett korrekt sätt
i din frånvaro. Men vissa arbetstagare – den
som till exempel enbart arbetar med en
större utredning och inte har några möten
eller dylikt inbokade – kan mycket väl arbeta
hemma regelbundet. Det är upp till den
enskilde arbetstagaren att bedöma vad som
är lämpligt vid varje tillfälle.
Ger förtroendearbetstid rätt att
jobba på distans?
På den frågan kan man svara både ja och
nej. Om arbetssituationen medger det så
visst går det att enstaka dagar utföra arbete
från sommarstugan. Men det ger inte någon
rätt att permanent förlägga sitt arbete till
hemmet eller till annan plats. Distansarbete
enligt avtalet om distansarbete kräver en
särskild överenskommelse med arbetsgivaren.
Kan jag avstå från arbete en hel dag?
Du kan kompensera dig för att du har
arbetat eller kommer att arbeta mycket
genom att inte arbeta en enstaka dag. Precis
som för hemarbete förutsätter det dock att
du inte har någon arbetsuppgift som kräver
närvaro på arbetsplatsen. Du måste också
hålla dig tillgänglig och kunna åka in till
arbetsplatsen om någon hastigt påkommen
arbetsuppgift skulle kräva det. Om du inte
är nåbar eller reser bort har du själv ett
ansvar för att detta inte går ut över dina
arbetsuppgifter.
Måste jag ha arbetsgivarens
tillstånd för att vara borta från
arbetsplatsen?
Det ligger i sakens natur att arbetsgivaren
på något lämpligt sätt ska hållas informerad
om att du är frånvarande. Det är dock inte
samma sak som att arbetsgivaren måste ge
sitt tillstånd. Arbetsgivaren kan med stöd
av sin arbetsledningsrätt kräva att du ska
utföra arbetsuppgifter, som måste utföras,
då du tänkt vara frånvarande. Till exempel
om andra arbetstagare hastigt blivit sjuka.
Med framförhållning, kompromissvilja och
smidighet ska detta sällan eller aldrig
behöva inträffa.
Måste jag arbeta på helger?
Du kan undantagsvis bli tvungen att arbeta
långa veckor för att hinna göra färdigt vissa
ärenden och arbetsuppgifter. Samtidigt är
det du själv som avgör om det är nödvändigt
med kvälls- eller helgarbete. Om det till
exempel är möjligt att få en frist förlängd
utan att det skulle inverka negativt på
ärendet finns inget skäl till helgarbete.
Är jag som deltidsarbetande skyldig
att arbeta på överenskommen ledig
tid om arbetsgivaren kräver det?
Förtroendearbetstid ger inte arbetsgivaren
rätt att beordra arbete under ledig tid. Det
betyder att den som till exempel är föräldraledig
på fredagar efter överenskommelse
med arbetsgivaren inte kan beordras att
utföra en arbetsuppgift under denna tid.
Om du ändå frivilligt ställer upp och arbetar
en ledig dag kan du ta ut ”kompensationsledighet”
under samma förutsättningar som
för en heltidsarbetande, det vill säga när
arbetsuppgifterna medger det.
10

Om Jusek
Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.
Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och
villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden.
Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.
Jusek.
Stockholm: Nybrogatan 30, 102 44 Stockholm.
Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.
Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.
Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se
Fotoskrift AB | 1009