INVERKAN PÃ RÃDLISTADE FÃGELARTER TILL FÃLJD AV HAMN ...

INVERKAN PÅ RÖDLISTADE FÅGELARTER 

TILL FÖLJD AV HAMN- OCH 

TRANSPORTVERKSAMHETEN PÅ SÖDRA 

LOVÖN 

Maria Embertsén Hilda Gustafsson 

Maj 2010 

TRITA-LWR Kandidatarbete 2010:05 

ISSN 1651-064X 

ISRN KTH/LWR/Kandidatarbete 2010:05 

ISBN 55-555-555-5

Hilda Gustafsson & Maria Embertsén Kandidatarbete 2010:05 

© Hilda Gustafsson & Maria Embertsén, 2010 

Kandidatarbete 

Department of Land and Water Resources Engineering 

Royal Institute of Technology (KTH) 

SE-100 44 STOCKHOLM, Sweden 

II

Inverkan på rödlistade fågelarter till följd av hamn- och transportverksamheten på södra Lovön 

SAMMANFATTNING 

Förbifart Stockholm är ett av Sveriges genom tiderna största vägbyggnadsprojekt. 

Det utgörs av en 21 km lång vägsträcka som till största 

delen kommer att gå i tunnel. På ön Lovön i Ekerö kommun kommer 

tunneln att mynna i en trafikplats ovan jord. Där planeras också delar av 

de krossade bergsmassorna från tunnelbygget att tas upp för att sedan 

fraktas till en tillfällig hamn där massorna transporteras vidare på båt för 

deponi. Två hamnlägen på södra Lovön beaktas av vilka endast en hamn 

kommer att byggas. Frågeställningen i arbetet handlar om huruvida detta 

område med den planerade verksamheten kommer att påverka fågellivet 

och den kringliggande miljön. Metodiken har bestått av en utförlig 

litteraturstudie, intervjuer med experter samt en sammanställning av de 

få inventeringar som finns. Biotoper och beståndstyper har analyserats 

med hjälp av programmet ArcMap och understötts av fältstudier. Det 

har under studierna framkommit att det inte finns tillräckligt med 

undersökningsdata för att kunna dra säkra slutsatser. Trafikverket har 

inte gjort några inventeringar varken för växter eller djur. De data som 

finns att tillgå är genom Arportalen i form av loggförande av fåglar av 

amatörornitologer. 

Sammanställda data visar att det i genomsnitt observerats 18 rödlistade 

arter på Lovön varje år och att totalt har 43 rödlistade arter hittats sedan 

2001. Hamnområdena ligger i biotoper som i teorin är mycket lämpliga 

häckningsbiotoper för flertalet av de rödlistade fågelarterna. Biotoperna 

kan även ha betydelse för andra djur och växter. I arbetet understryks 

vikten av ytterligare inventeringar innan byggandet tar vid. Resultatet 

visar även på förväntade kraftiga bullerstörningar från hamnverksamheten. 

Slutsatsen är att noggranna bullerundersökningar bör 

göras för att utesluta påverkan på häckande fåglar samt att lämpliga 

bullerskyddsåtgärder bör vidtas. 

Förslag till vidare forskning och undersökningar består av att undersöka 

transportbandet som barriäreffekt, att undersöka påverkan av damm, att 

göra ordentliga inventeringar av växter och djur samt att noga överväga 

biotoper för rödlistade växt- och djurarter innan beslut om hamnläge tas. 

III

Hilda Gustafsson & Maria Embertsén Kandidatarbete 2010:05 

TACK 

Vi vill tacka institutionen för mark- och vattenteknik vid Kungliga 

Tekniska Högskolan i Stockholm för möjligheten att genomföra detta 

arbete. För genomgående hjälp och handledning vill vi tacka Ulla 

Mörtberg. Vi vill även tacka Gunno Renman för inspiration och 

initiativtagande under arbetets inledning samt Joanne Fernlund för 

ovärderliga råd på rapportens utformning. 

Sist vill vi nämna familjemedlemmar som agerat bollplank. Tack Helén 

Anderson, Lena Engelmark Embertsén och Ola Engelmark för 

inspirerande diskussioner, råd och stöd under arbetets gång. 

IV


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Sammanfattning 

III 

Tack 

IV 

Innehållsförteckning 

V 

Abstract 1 

Inledning 2 

Bakgrund 2 

Frågeställning 2 

Metod 2 

Begränsningar 2 

Teori 4 

Beskrivning av tillfälliga hamnar 4 

Beståndstyper och markanvändning 5 

Vattenbiotop 5 

Fåglar 6 

Rödlistning 6 

Fåglar på Lovön 7 

Buller 8 

Resultat 10 

Beståndstyper 10 

Södra Lovön - Hamnalternativ 1 10 

Södra Lovön – Hamnalternativ 2 11 

Fåglar 12 

Urvalsmetodik för inventering, Lovön 12 

Resultat inventering Lovön 12 

Urvalsmetodik, speciella fåglar: 13 

Buller 14 

Diskussion 15 

Kommentarer 15 

Fågelarter/habitat 15 

Beståndstyper 16 

Buller 16 

Förslag till vidare undersökningar 17 

Djur- och växtartsinventeringar 17 

Buller, bulleråtgärder 17 

Barriäreffekten 17 

Dammpåverkan 17 

slutsats 18 

Referenser 19 

Övriga referenser 20 

bilaga 1 – karta från arcgis över naturtyper 21 

bilaga 2 – fågelinventeringar 22 

bilaga 3 – bullerutredning 24 

bilaga 4 – bullerspridning södra lovön 25 

V


ABSTRACT 

‘Förbifart Stockholm’, the Stockholm bypass, one of the biggest road 

construction project in Sweden involves the construction of a tunnel 

under the whole of Lovön, in the lake Mälaren. The island Lovön, close 

to Stockholm is known for its great cultural and recreational values.. 

Temporary harbours and an associated conveyor-belt, carrying great 

masses of rock from the tunnel are being planned for shipping out the 

construction waste. One of these harbours is planned to be build in the 

southern part of the island. The aim of this study was to investigate if the 

planned exploitation could have a significant effect on the aquatic life 

and the birdlife, respectively. The method for the investigation was to 

search different databases, conduct interviews and to find and read 

relevant literature. The program ArcMap has been used for illustrating 

the conveyor belt and its effects on surrounding nature e.g. noise. On 

average, 18 red-listed bird species per year have been registrated for the 

period 2001-2009. In total 43 red-listed bird species have been observed 

on the island Lovön during the period between 2001-2010. The 

conclusion of the study is that there is not a sufficient amount of data to 

exclude harm being inflicted on the surrounding life in both water- and 

on shore. The only database that had sufficient data to draw conclusion 

from is the one logging birdlife, and that one tells us that there are a lot 

of birds worthy of protection that could live in the vicinity of the 

harbour and conveyor belt. 

Key words: Förbifart Stockholm; Lovön; Rödlistade fåglar; 

Transportband; Tillfälliga hamnar. 

1

Hilda Gustafsson & Maria Embertsén 


INLEDNING 

Bakgrund 

Förbifart Stockholm är ett av Sveriges genom tiderna största 

vägbyggnadsprojekt. Förbifarten omfattar en 21 km lång vägsträcka från 

Häggvik i norr till Kungens Kurva i söder, med syfte att skapa bättre 

norr-söder anslutning för trafiken. Merparten av vägsträckan kommer att 

gå i tunnel för att på ett effektivt sätt gå förbi Mälarpassagen som anses 

som den stora barriären i Stockholm. Förbifart Stockholm fick 

klartecken av regeringen hösten 2009 men är fortfarande i ett planeringsskede 

där många problem kvarstår att lösa. 

Lovön ligger i Mälaren väster om Stockholms stadskärna och tillhör 

Ekerö kommun. Här finns bland annat världsarvet Drottningholm och 

Natura-2000 området Edeby Ekhage. Hela Lovön anses vara en viktig så 

kallad grön kil och ett rekreationsområde i Stockholm. Förbifarten 

kommer att gå upp på Lovön och på södra delen kommer Trafikplats 

Lovö att anläggas. Det innebär att flertalet ordinarie tunnlar så väl som 

arbetstunnlar kommer att mynna där. I regeringsbeslutet från 2009 ställs 

som krav att masstransporter från tunnelbygget till största del ska ske 

med båt över Mälaren för att slippa tung trafik förbi bland annat 

världsarvet Drottningholm, och för att minimera miljöpåverkan. De 

nuvarande planerna är att transporterna av krossmassor ska ske via två 

tillfälliga hamnar, en på norra och en på södra Lovön. 

Frågeställning 

Finns det tillräckliga underlag för att bedöma hamn- och 

transportverksamhetens påverkan på känsliga växt- och djurarter? 

 

Finns det några känsliga fågelarter som kan påverkas av den tillfälliga 

hamn- och transportverksamheten på södra Lovön i samband med 

vägprojektet Förbifart Stockholm? 

 

Finns det risk för att buller från verksamheten påverkar känsliga 

fågelarter? 

Metod 

Omfattande litteraturstudier samt intervju med limnologen Håkan 

Häggström på länsstyrelsen i Stockholm, har genomförts. Huvudsakligt 

underlag för placering av hamnar och transportband kommer från 

Trafikverkets publicerade material samt kontakt med Kjell Windelhed, 

bergsingenjör. För inventeringar har Artportalens databaser genomsökts 

och sammanställts. Programmet Arcmap har använts för att illustrera 

och analysera beståndstyper och olika biotoper samt även för att 

illustrera bullerspridning. 

Begränsningar 

Enbart hamnalternativen på södra Lovön har studerats utan hänsyn till 

eller slutsatser kring vilket av de två hamnalternativen som är lämpligast. 

2


Ekologisk påverkan har begränsats till fågelliv och fokuserar endast på 

vissa arter, baserat på tillgängligt underlag. Effekterna på fågellivet har 

begränsats buller. 

3



TEORI 

Beskrivning av tillfälliga hamnar 

På Lovön kommer det, förutom de två huvudtunnlarna, att byggas 

uppfarter med fyra tunnlar för att ansluta till markytan och trafikplats 

Lovön samt även flertalet arbetstunnlar. Enligt beräkningar kommer det 

att tas ut ca en miljon kubikmeter krossat bergmaterial på södra Lovön 

(Wildelhed, personlig kommunikation). Regeringens krav var att lösa 

transporterna av dessa över Mälaren för att slippa skytteltrafiken på väg 

261 förbi världsarvet Drottningholm (Miljödepartementet, 2009). 

För att ta hand om massorna kommer en tillfällig hamn att anläggas på 

södra Lovön. Massorna ska krossas i bergtunneln för att undvika stora 

mängder buller och damm. Massorna körs sedan upp och lastas på ett 

transportband som tar dem vidare till hamnen där de lastas på fartyg för 

vidare transport till mellanlagring och deponi (Windelhed, personlig 

kommunikation). Hamnarna är tänkta att byggas långt ut i vattnet för att 

i möjligaste mån undvika muddring av sjöbotten. Verksamheten 

förväntas pågå i fem år (Norberg et al, 2009). 

Det finns begränsad tillgänglig information hur själva transportbandet 

kommer att se ut, men på Nybro grus AB i Flivik finns ett transportband 

vilket är referensprojekt till Förbifarten. Där är transportbandet 

grundlagt på traditionella järnvägsslipers i betong och fasta förankringar 

finns på ett antal platser. Driv- och vändsektioner är monterade och 

förankrade i ett platsgjutet betongfundament (Johansson, personlig 

kommunikation). Bandet är övertäckt av en kåpa för att minska damm 

och buller och således minska omgivningspåverka mellan tunnel och 

hamn. Transportbandet som kommer att användas på södra Lovön kan 

tänkas ha samma utseende (Fig. 1 och 2). 

Fig.1 Transportband på Nybrogrus AB. 

4


Fig. 2 Transportband på Nybrogrus AB. 

Beståndstyper och markanvändning 

Lovön är en del av Stockholms grönstruktur och Ekerökilen, en grön kil 

som värderas högt i form av rekreationsområde med höga natur- och 

kulturvärden (Regionplanekontoret, 2010). Öns grönstruktur är blandad 

med allt från jordbruks- och betesmark till ädellövskog och små partier 

blandbarrskog. Vilken typ av skog som finns spelar roll för vilka djur 

som förekommer. Många känsliga växt- och djurarter kan vara knutna till 

en speciell beståndstyp, till exempel hyser ofta gammal ädellövskog 

rödlistade insekter och skalbaggar. Nedan följer definitioner av berörda 

beståndstyper: 

Ädellövskog kallas en beståndstyp som sammanlagt består av minst 70 % 

ädellövträd d.v.s. alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind eller lönn. 

Triviallövskog består av mindre än 70 % ädellövträd och resten 

triviallövträd, rönn, al, asp, sälg, björk och hassel. Innehåller skogen vissa 

ädellövträd kan beståndstypen benämnas som triviallövskog med inslag av 

ädel. 

Hygge /impediment är mark som ej uthålligt kan producera minst en 1 

m 3 sk/ha och år (Sveriges skogsvårdsförbund/tekniska 

nomenklaturcentralen, 1994). 

Vattenbiotop 

Lovön ligger i Mälaren, Sveriges tredje största sjö som sträcker sig 

genom Stockholms, Uppsalas, Västmanlands och Sörmlands län. 

Mälaren storlek gör att den delas upp i ett antal områden, och ett flertal 

av dessa klassas som naturtyp 3150, vilket bl. a. innebär att sjön är 

naturligt eutrof, enligt det Europeiska nätverket Natura 2000 (Olsson, 

2008). 

5



Näringsrika sjöar är en förutsättning för sumpmarksväxter och vass. 

Stora vassbälten bildar förutsättningar för akvatiskt liv och goda 

levnadsmiljöer för exempelvis rördrommen. Huvuddelen av de växtdelar 

som tillför näring till sjöns stranddelar kommer från landväxter. Träd 

som växer ut över vattenbryn tappar sina löv ner i vattnet, bidrar med ett 

betydande tillskott organiskt material till sjöbotten. Detta skapar en 

bottenfauna med mer organiskt material än vad sjön själv förser sig med. 

Allt organiskt material skapar förutsättningar för mikroorganismer som 

bryter ner växtdelar. Mikroorganismerna skapar förutsättningar för mer 

liv genom att locka större organismer som i sin tur lever av dem. 

Effekten av det organiska tillskottet av nedfallna löv fortsätter att inverka 

upp i näringskedjan, med ett rikare insektsliv, mer fisk och därigenom 

också bättre förutsättningar för fågelliv (Häggström, personlig 

kommunikation). 

Fåglar 

Rödlistning 

Från och med år 2000 följer Sveriges rödlista de kriterier (Fig 5) som den 

Internationella naturvårdsunionen, IUCN, satt upp. Dessa bygger på en 

prognos för artens risk för nationellt utdöende. 

Fig. 3 Kategorier rödlistan 2010. 

RE (Regionally extinct) betyder Nationellt utdöd och är då en art utom 

rimligt tvivel har dött eller försvunnit från regionen eller då den sista 

individen som är potentiellt kapabel till reproduktion försvunnit. 

6


CR (Critically endangered) betyder Akut hotad och det är den när arten 

bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

EN (Endangered) betyder att arten är Starkt hotad och bedöms löpa 

mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

VU (Vulnerable) betyder att arten är Sårbar, den bedöms då ha hög risk 

att dö ut i vilt tillstånd. 

NT (Nearly threatened) betyder att arten är Nära hotad. Det gör den om 

den inte uppfyller något av de bakomliggande kriterierna för de 

ovanstående kategorierna men bedöms vara nära att uppfylla dem nu 

eller inom en snar framtid. 

LC (Least concern) kallas på svenskan Livskraftig och rödlistas ej 

(Gärdenfors, 2010) 

Fåglar på Lovön 

Lovön har rikt fågelliv och med den stora variationen av beståndstyper 

och markanvändning utgör ön habitat för många olika fågelarter. Nedan 

beskrivs några av de arter som påträffats i undersökningen. 

Törnskata 

Rödlistan 2005 – NT (Nära hotad), Rödlistan 2010 – Ej rödlistad 

Törnskatan är en liten fågel som mäter 16-18 cm från näbb till stjärt. 

Den kommer till Sverige från övervintringsområden i Afrika i maj – juni. 

Törnskatan häckar i betesmarker i jordbrukslandskap samt hyggen i 

skogslandskapet främst i södra och mellersta Sverige men även utmed 

norrlandskusten. 

Boet byggs i buskar, framförallt taggbuskar som slån, hagtorn och ro 

men även barrträd som en och gran, och placeras på ca 0,5-2 m höjd. 

Törnskatan är mycket känslig för störning och kan överge ett bo vid 

kraftig mänsklig störning (Roos, 2006). 

Beståndet har minskat kraftigt och inventeringar visar att det skett en 

34%-ig minskning de senaste 15 åren. Det har visat sig att det är 

bestånden i jordbrukslandskapen som minskar mest. Lovön har ett 

ovanligt stort antal törnskator och just därför är detta ett viktigt bestånd 

att bevara (Trafikverket, 2009). 

Rördrom 

Rödlistan – NT (Nära hotad) 

Rördrommen är en vattenfågel som främst känns igen för hannens 

karakteristiska läte. Den lever i täta vassbestånd i kulturslättsjöar med 

god tillgång på grodor, fisk och vatteninsekter. Arten återfinns framför 

7



allt i områdena kring Vänern, i Östergötland, Närke och Mälarlandskapen. 

Arten är sedan länge en svensk häckfågel men under 1800-talet och 

början av 1900-talet saknades fågeln nästan helt i Sverige. Den började 

återinvandra under 1930-talet och har sedan dess ökat stadigt även om 

den idag fortfarande anses som missgynnad art. 

På lång sikt är det allvarligaste hotet mot rördrommen minskningen av 

bladvassarealer vilket har skett på vissa ställen i Sverige på grund av 

torrläggning och uppodling. Antalet stora vassområden som ger skydd 

för häckningsplatser och samtidigt goda näringsbetingelser anses idag så 

begränsade att negativa biotopförändringar bör uppmärksammas och 

förhindras. (Broberg, 2006) 

Stenskvätta 

Rödlistan 2005 – NT (Nära hotat), Rödlistan 2010 – Ej rödlistad 

Stenskvättan är en liten marklevande fågel som är ca 15-16 cm lång. 

Arten kan ses i större delen av Sverige men förekomsten är framförallt 

knuten till jordbrukslandskap, fjäll och kust. Stenskvättan föredrar öppna 

miljöer och markvegetation. Eftersom arten är en hålhäckare är 

förekomsten av lämpliga håligheter en förutsättning för häckning. 

Arten har varit relativt vanlig i Sverige men en kraftig minskning började 

kring 1975 och uppskattningar antyder att beståndet idag är halverat 

(Pärt, 2006). 

Hämpling 

Rödlistan– VU (Sårbar) 

Hämplingen är en liten fågel som mäter ca 14 cm från näbb till stjärt. 

Den återvänder till Sverige i slutet av mars från sina övervintringsområden 

i sydvästra Europa och återfinns främst i södra och mellersta 

Sverige upp till södra Värmland och norra Uppland. Arten trivs bäst i 

kulturlandskap och den viktigaste häckningsbiotopen är solbelysta, torra 

och buskrika naturbetesmarker, men även trädgårdar, planteringar och 

skogsbryn i anslutning till jordbruksmark. 

Hämplingen skiljer sig från många andra sparvar och finkar genom att de 

så gott som uteslutande lever på vegetarisk föda. De är beroende av gräsoch 

ogräsfrön året runt. 

Hämplingen har minskat mycket kraftigt sedan mitten av 1970-talet. 

Enligt svenska häckfågeltaxeringen ser vi idag endast en population på 

21 % jämfört med år 1975 (Wretenberg, 2006). 

Buller 

Buller har visat sig ha betydelse för fåglar då det stör deras 

kommunikation vilket i sin tur leder till stress, problem att hitta mat och 

8


framförallt försvårar parbildningen och därmed också fortplantningen 

hos vissa fågelarter. Än så länge är riktvärden för buller kopplade till 

bostadsområden för människor, men enligt en rapport utgiven av 

TransportMistra påverkas människor och djur likvärdigt av ekvivalenta 

bullernivåer och därför bör riktvärden för bostadsområden direkt 

appliceras när man utreder hur skadligt buller är för fåglar. Det finns 

riktlinjer för såväl Natura 2000 områden som rekreationsområden, men 

dessa är sällan implementerade (Helldin, 2009). 

Fig. 4 Den vertikala axeln visar relativ förekomst av häckande fåglar, den 

horisontella axeln visar vilken ljudnivå det var vid platsen. Bilden gäller 

tågtrafikbuller. 

Naturvårdsverket gjorde 2005 en rapport, Ljudkvalitet i natur- och 

kulturmiljöer. Studiens slutsats är: ”Tills vidare föreslår vi att vid god 

ljudmiljö ska minst 80 % av besökarna i ett område efter besöket anse att 

de har upplevt en god ljudmiljö”. Detta gäller människors uppfattning, 

och väger därför in dessa personers förväntningar på acceptabel ljudnivå. 

Vid mätningar visar det sig att 45 dB inte bör överstigas mer än 60 

minuter per dag. Om man studerar vid vilken ljudnivå 80 % av fågellivet 

verkar vara ostört så framkommer 50dB för gräsmarksfåglar och 48dB 

för skogsmarksfåglar (Tabell 1). Rekommendationerna på vilken ljudnivå 

som kan accepteras utan att störa fågellivet är 50 dB i stadsnära miljöer, 

men på landsbygden bör en lägre ljudnivå användas som riktlinje för att 

inte störa fågellivet. 

Tabell 1 Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som 

ekvivalent ljudnivå i dBA. Tabellen gäller frifältsvärden vid nyetablering av 

industri. 

9



RESULTAT 

Beståndstyper 

För att studera vilka beståndstyper som existerar inom arbets- och 

etableringsområdet för de tillfälliga hamnarna har studier med hjälp av 

GIS, grafiska informationssystem utförts. Programmet Arcmap har 

använts och i det en fil för inventering av olika beståndstyper (Bilaga 1). 

En fältstudie har även gjorts för att bekräfta resultatet. Nedan följer en 

beskrivning av de två hamnalternativen med utgångspunkt från ovan 

nämnda studier. 

Södra Lovön - Hamnalternativ 1 

Hamnalternativ ett ligger längst bort från Förbifarten sett. 

Etableringsområdet täcker ca 40% åkermark som brukas idag. Längs 

åkerkanten finns stora bestånd av slån och vissa parter med nyponsnår 

(Fig. 5). Närmare vattnet finns lövskog av blandad art. Majoriteten av 

skogen är av trivialtyp men trivialskog med ädelinslag samt ren 

ädellövskog förekommer också. Längs med strandlinjen växer mycket al 

och ett vassbestånd följer nästan hela strandlinjen (Fig. 6). Vid den västra 

gränsen till etableringsområdet gränsar en sumpskog av okänd karaktär. 

Från hamn- och etableringsområdet går en tänkt arbetskorridor för 

transportbandet. Denna går framförallt genom jordbruksmark, det vill 

säga åker, men närmare anslutning till Förbifarten skär det områden med 

triviallövskog, lövblandad barrskog samt barrblandskog (Bilaga 1). 

Fig. 5 Snår i kanten av etableringsområdet på hamnalternativ 1. 

10


Fig. 6 Vass och överhängande träd vid hamnområde 1. 

Södra Lovön – Hamnalternativ 2 

Arealen för hamnalternativ 2's arbetsområdet är mindre än hamnalternativ 

1's och transportbandet kommer att kunna göras kortare. Den del av 

etableringsområdet som ligger närmast vattnet hyser framförallt 

triviallövskog och något enstaka inslag av ädellöv. Längre från vattnet 

övergår skogen i gran och blandbarrskog där vissa delar är gamla hyggen 

och impediment. Det ej fastställda arbetsområdet går sedan genom 

relativt stora arealer av jordbruks- och åkermark samt mer triviallövskog 

och ett hygge/impediment innan de anknyter till Förbifarten(Bilaga 1). 

Vid strandkanten växer bland annat stora alar som hänger ut över vattnet 

(Fig. 7). Detta ger förutsättningar för en berikad bottenfauna då det faller 

ner mycket organiskt material från dessa. I vattnet växer ganska stora 

oregelbundna vassbestånd. 

11



Fig. 7 Vass och överhängande träd vid hamnområde 2. 

Fåglar 

Urvalsmetodik för inventering, Lovön 

Det sammanställda resultatet grundar sig på de loggförda observationer 

som gjort på Artportalen (artportalen.se). Avgränsningarna för urvalet av 

arter var dels geografisk, där observationer på Lovön togs med. Det 

andra kravet på sökningen var att endast studera tidsperioden mellan 

2000-01-01 och 2010-04-15. Det sista kriteriet för sökningen som 

ställdes var att arterna ska vara rödlistade enligt IUCN's standard. Då 

ingen särskild inventering för projektet har gjorts valdes hela Lovön som 

geografisk avgränsning, för att få en helhetsbild av vilka rödlistade arter 

som kan leva i närheten av den planerade hamnen. Tidsperioden 10 år 

valdes dels för att möjliggöra en bedömning av vilka arter som var 

regelbundet återkommande i observationsdata, dels för att de databaser 

som finns tillgängliga inte kan anses vara tillförlitliga längre tillbaka i 

tiden. Regelbundenheten bedömdes som avgörande för huruvida Lovön 

är en viktig plats för de arter som har observerats där. Anledningen till 

att endast ta med rödlistade arter i sökningen gjordes med avseende på 

frågeställningen som avser undersöka betydande effekter på fågellivet. 

Definitionen av ”betydande effekt” har i detta arbete satts till inverkan 

på redan utsatta arter. 

Resultat inventering Lovön 

Det totala antalet rödlistade arter som observerats under den valda 

tidsperioden uppgår till 43 st (Bilaga 2). Det kan konstateras att ett stort 

antal av de rödlistade fågelarterna är återkommande och att flertalet av 

dem verkar vara bofasta och häcka på Lovön. För många av de arter som 

häckar längre norrut verkar Lovön som en rastplats för vila och födosök. 

12


Antal observerade rödlistade arter på Lovö mellan år 2001-2009 

30 

25 

20 

Antal 

15 

10 

5 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

År 

Fig. 8 Antal observerade rödlistade arter på Lovön mellan år 2001-2009 

Medelvärdet för observerade rödlistade arter på Lovön, mellan 2001-01- 

01 och 2009-12-31, är 18 arter. Medelvärdet räknades utan hänsyn till 

observationsdata för år 2000 och 2010. Detta för att 2000 års data anses 

vara otillräckligt för att grunda statistik på då det inte finns en enda djureller 

växtart rapporterad från området över huvud taget. Vid sökningar i 

databaser har inte heller år 2010 kommit till sitt slut och att ha med data 

från detta år kan verka missvisande i Fig 8. 

Urvalsmetodik, speciella fåglar: 

Enligt ovan, 43 rödlistade arter har observerats på Lovön sedan 2001. 

För att undersöka vilka arter som kan vara mest känsliga för den tänkta 

bergsmass- och hamnverksamheten har de fågelarter valts ut som 

stämmer in på minst två av följande kriterier; 

 

Är rödlistade enligt 2005 års rödlista. 

Har observerats majoriteten av åren från det valda intervallet 2001- 

2010, samt under stor del av året. 

 

 

Arten har varit ”häckande”, ”födosökande” eller angivits som "par i 

lämplig biotop", "par i lämplig häckningsbiotop" eller ”bo, 

ungar/ägg”. 

Är/kan vara känslig för mänsklig aktivitet vilken kan uppstå i 

samband med den tänkta mass- och hamnverksamheten. 

Törnskatan har observerats frekvent under de senaste tio åren på Lovön. 

Aktiviteten har varit allt från ”födosökande” till ”lämplig häckningsbiotop” 

och ”bo, ungar/ägg”. Observationer har knutits till södra 

delarna av Lovön och är därmed intressant för de två hamnalternativen. 

Rördrom har observerats sju år på Lovön sedan 2001. Det är en 

vattenlevande fågel som påträffats och loggats som ”stationär” på 

Lovön. 

13



Stenskvätta har observerats frekvent varje år på Lovön. Det finns många 

loggförda observationer som beskriver både ”par i lämplig 

häckningsbiotop” och ”bo, ungar/ägg”. Även stenskvättan har alla år 

observerats på södra Lovön vilken då kan vara intressant för detta 

arbete. 

Buller 

Hämpling har även den observerats kontinuerligt varje år sedan 2001. 

Den har observerats på södra Lovön som ”par i lämplig 

häckningsbiotop” och på fler ställen på Lovön som ”stationär” och 

”lockläte”. 

För att uppskatta hur bullerkartan kan tänkas se ut för 

hamnverksamheten på södra Lovön har bullermätningar från 

referensprojektet på Nybrogrus AB studerats (Bilaga 3). De största 

ljudkällorna kan antas vara sprängningar av berget och sedan krossen 

som finfördelar block innan de transporteras upp på transportband 

(Benthien, 2007). Då dessa moment kommer att ske i tunneln, för att 

minimera damm och buller, utesluts dem. De ljud som uppskattas uppstå 

är ljud från själva transportbandet, och ljud vid lastkajen till båten, samt 

båtens egna motorljud. 

Den maximala bullerutbredningen blir uppskattat 360 meter från 

transportbandets slut på hamnalternativ 1 och samma bullerspridning från 

hamnalternativ 2 (Bilaga 4). Detta har fåtts genom mätningar från 

bullerkarteringen under dagtid som gjorts för kross- och 

hamnverksamheten på Nybrogrus AB i Flivik. 

14


DISKUSSION 

Kommentarer 

Rödlistan uppdateras vart femte år, senast 2010 och gången innan det år 

2005. Då detta arbete inleddes fanns inte 2010 års rödlista tillgänglig och 

resultatet av sökningarna gav då 2005 års rödlistade arter. I slutet av 

april blev 2010 års kategoriseringar tillgängliga och en revision av alla 

arter gjordes. Alla arter som har tagits upp har alltså reviderats till deras 

respektive uppdaterade rödlistestatus för år 2010, detta innebar att 

informationen som har presenterats är uppdaterad och tillförlitlig. Dock 

föreligger det en risk att arter som över huvud taget inte fanns med på 

rödlistan år 2005, men som gör det enligt 2010 års klassning, inte har 

redovisats. Då antalet rödlistade fågelarter har ökat från 88 till 91 och sex 

arter har skrivits av rödlistan sedan 2005, kan slutsatsen att nio arter har 

tillkommit dras. Det handlar alltså om maximalt nio arter som potentiellt 

har förbisetts. 

Uppdatering av sökresultat av andra organismer än fåglar har inte gjorts 

för 2010 års rödliste-kategorier, då dessa sökningar knappt gav resultat 

för 2005 års klassningar. Bristen på resultat antas bero på att inga 

inventeringar gjorts, snarare än att det inte finns ex rödlistad växtlighet 

på Lovön. 

Bullerkarteringen skall betraktas som en fingervisning av hur bullernivåer 

skulle kunna se ut. Utbredningen bygger på det projekt som Trafikverket 

har hänvisat till som referensprojekt (Flivik transportband). Ingen 

hänsyn har tagits till omgivande växtlighets eventuellt bullerdämpande 

effekt. Inga mätningar på Lovön har kunnat genomföras av den enkla 

anledningen att inget transportband i dagsläget finns där. 

Fågelarter/habitat 

Törnskatan är sedan 2010 ej längre rödlistad i Sverige men just på Lovön 

finns ett ovanligt stort bestånd som fortfarande är viktigt att bevara. Vid 

studiebesöket för de tänkta hamn- och etableringsområdena på södra 

Lovön kunde bland annat stora mängder buskar och snår, huvudsakligen 

slån, hittas inom etableringsområdets gränser. Det är framförallt vid 

hamnalternativ 1 som stora, sammanhängande slånbärs- och nyponsnår 

hittats. Dessa utgör habitat för den känsliga törnskatan som hittats kring 

dessa områden. Det finns därmed en stor sannolikhet att törnskatan 

häckar i eller kring de tänkta etableringsområdena något som bör 

undersökas grundligare innan det beslutas om vilket hamnalternativ som 

kommer användas. 

Finns häckande par i närheten av etableringsområdet bör även 

bullerfrågan uppmärksammas med avseende på törnskatan. Arten är 

känslig för mänsklig störning och kan lämna boet vid äggläggningen av 

denna anledning. Det är därför angeläget att noga utreda bullerpåverkan 

av transportbandet samt lastning vid skeppen. Om möjligt bör 

bullerskyddande åtgärder tas för att inte störa häckande par. 

Även hämplingen som år 2010 uppgraderades på rödlistan från nära hotad 

till sårbar finns på Lovön och har observerats kontinuerligt de senaste tio 

åren. 

15



Längs stranden vid de två tänkta tillfälliga hamnarna på södra Lövön 

finns ett relativt stort vassbestånd. Då rördrommen, som även den är 

rödlistad, har iakttagits på olika ställen på Lovön de senaste åren, trivs 

och häckar just i vass bör det utredas om detta är en plats som används 

för häckning. 

Fler arter med RKK-status VU, sårbar, har observerats kontinuerligt 

sedan 2000 på Lovön. Däribland pilgrimsfalk och vinterhämpling. 

Silltruten som nedgraderades från sårbar till nära hotad har även 

observerats. Då dessa arter klassas som sårbara nära hotade bör 

noggrannare inventeringar göras för att utesluta häckningsbiotoper för 

dessa. 

Beståndstyper 

Vid inventering kan vi se att vissa delar av hamnalternativ 1 består av 

ädellövskog. Denna beståndstyp, särskilt om den är gammal, kan utgöra 

en viktig biotop för många rödlistade växter och djur. Detta bör noga 

undersökas innan ett fast beslut om val av hamnläge tas. 

På de två hamnalternativen finns det gott om träd och buskage som 

hänger över vattnet. Förutsättningar för ett rikt vattenliv är uppfyllda och 

stranden tycks vara en trolig levnadsplats för både fiskar och insekter. 

För att bevara växt och djurlivet som det är nu och minska inverkan bör 

man undvika att rensa bort de träd som står närmast vattenbrynet. Det 

organiska material som faller ner från träden och landar i vattnet utgör 

rimligen ett viktigt inslag i bottenfaunan och mat till växtätande 

organismer. Dessa utgör i sin tur mat till större organismer och skapar 

förutsättningar för fluglarver och andra insekter att leva där. Insekter är 

av betydande vikt för de insektsätande fågelarterna. Det marina livet och 

tillgången till fisk spelar i sin tur roll för ex rördrommen. 

Buller 

Som presenterats i teorin i denna rapport kan buller störa fåglars 

fortplantning. Det förefallet troligt att med höga ljud framförallt från 

själva lastningen på båtar kan utgöra ett stressmoment för fågellivet. De 

riktlinjer som har satts upp av Naturvårdsverket är i dagens läge inte så 

absoluta och är som redovisats längre upp mindre än 50dB. Det man 

dock bör ta i beaktande är att de riktvärden som fastställts är baserade på 

att 80% anser det vara en god ljudmiljö. I fallet med utrotningshotade 

eller rödlistade arter kanske det inte räcker med att 80% av fåglarna 

överlever. Rödlistade arter innebär att en tillväxt i populationen skall ses 

för att inte längre klassa dem som hotade. Om 20% av en art skulle 

drivas från Lovön skulle detta mål med tillväxt hämmas kraftigt. Dock 

vet vi inte hur exakt de redovisade arterna kommer att reagera på bullret 

och därmed hur skadligt det kan tänkas vara. Möjligheten att mindre 

bullerkänsliga arter i förlängningen kan hitta en sorts fristad av bullret 

finns. Vissa arter kanske rent utav kan dra någon form av 

konkurrensfördel av buller som andra arter skyr. Dock ses detta 

alternativ inte som ett särskilt troligt utfall. 

Bullerspridningen bygger på vägverkets egna referensprojekt i Flivik. 

Den maximala utbredningen för buller >45dB är utritad efter mätningar 

16


som gjorts i liknande miljö i Flivik, dvs. vid ett gränsområde mellan land 

och vatten. Den maximala utbredningen sker över vatten, inåtland 

kommer bullret troligtvis att dämpas av skog- och snårmiljön. 

Utbredningen av buller är därför troligen mindre mot land än vad som 

illustrerats (Bilaga 4). Då det är svårt att bedöma hur mycket skog och 

snår som måste avverkas, har heller inte hänsyn tagits till skogens 

bullerdämpande effekt. 

Förslag till vidare undersökningar 

Djur- och växtartsinventeringar 

Det är av största vikt att genomföra noggranna artinventeringar för att 

undvika att bestånd av rödlistade arter skadas eller utrotas till följd av 

verksamheten. Det bör med fördel göras under ett par år för att minska 

risken att en art ej upptäcks. Dessutom bör inventeringarna göras för 

både land- och vattenbiotoper i och kring den planerade verksamheten. 

Buller, bulleråtgärder 

Som framkommit i arbetet krävs ordentliga bullerundersökningar för att 

undvika negativa effekter på människor och djur och därmed kunna 

upprätta tillräckliga bulleråtgärder. 

Barriäreffekten 

Något som ej tagits upp i detta arbete men anses vara en viktig fråga då 

Lovön tillhör Ekerökilen är den eventuella barriäreffekt som hamnar och 

transportband kan tänkas utgöra. Detta anses som angeläget att 

undersöka för att utesluta att viktiga spridningsvägar blockeras. 

Dammpåverkan 

Ytterligare en aspekt som detta arbete ej innefattar är påverkan på 

kringliggande miljö med avseende på det damm som kan förväntas 

uppkomma i samband med kross-, transportoch lastning av 

bergsmaterial. 

17



SLUTSATS 

Som slutsats och svar på frågeställningarna kan konstateras att det finns 

dryga 40 rödlistade och därav känsliga fågelarter på Lovön. Tänkbart är 

även att flertalet av dessa kan komma att påverkas negativt av transportoch 

hamnverksamheten främst i och med anspråkstagandet av mark men 

även av buller. Men underlaget för att bedöma hur och till vilken grad 

fåglar och framförallt andra djur- och växtarter påverkas saknas. Detta 

bör undersökas ytterligare för att få ett gediget beslutsunderlag inför 

exploatering. 

18


REFERENSER 

Benthien, J. (2007) Bullerkartering och spridningsberäkning av framtida 

externt industribuller vid AB Nybrogrus kross- och hamnverksamhet i 

Flivik. Miljökonsult sydost AB. S28. 

Broberg, L. (2006) Botaurus stellaris - rördrom. ArtDatabanken, SLU. s3. 

Gärdenfors, U. (2010) Manualer och riktlinjer för rödlistning i Sverige 

2010. s72. 

Helldin, J-O. (2009) Riktvärden för bullerpåverkan på människor och 

djur. Centrum för biologisk mångfald/SLU. s10. 

Naturvårdsverket. (1978) Riktlinjer för externt industribuller. 

Naturvårdsverket. s28. 

Naturvårdsverket. (2007) God ljudmiljö... mer än bara frihet från buller. 

Naturvårdsverket. s22. 

Miljödepartementet. (2009) Tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 

Effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet. Regeringen. 

s31. 

Norberg, L. et al. (2009) Förbifart Stockholm- utdrag från 

samrådsunderlag om arbetplanen, hösten 2009. Vägverket. s34. 

Olsson, A. (2008) Undervattensvegetation i Mälaren 2006, Metalica. s45 

Pärt, T. (2006) Oenanthe oenanthe – stenskvätta. ArtDatabanken, SLU. 

s3. 

Roos, S. (2006) Lanius collurio – törnskata. ArtDatabanken, SLU. s3. 

Trafikverket. (2009) En redovisning av rödlistade arter inom eller I 

närheten av förordad korridor. Trafikverket. s29. 

Sveriges skogsvårdsförbund/tekniska nomenklaturcentralen. (1994) 

Skogsordlista. Sveriges skogsvårdsförbund/tekniska nomenklatur 

centralen.s518. 

Wretenberg, J. (2006) Carduelis cannabina - Hämpling. ArtDatabanken, 

SLU. s4. 

19



Övriga referenser 

Häggström, Håkan: Länsstyrelsen, Stockholm. Personlig 

kommunikation, intervju, mars 2010. 

Johansson, Jonas: Nybrogrus AB, Nybro. Personlig kommunikation, 

mailkontakt, april 2010. 

Windelhed, Kjell: Trafikverket, Stockholm Personlig kommunikation, 

mailkontakt, mars-april 2010. 

www.regionplanekontoret.sll.se, 2010, 

http://www.regionplanekontoret.sll.se/utstallning/utstallningsforslaget/ 

Regional-struktur/Gronstrukturen. Tillgängänglig 2010-05-12 

www.artdata.slu.se, 2010, 

http://www.artdata.slu.se/rodlista/kategorier.asp. Tillgängänglig 2010- 

05-12 

www.artportalen.se, 2010. Tillgängänglig 2010-05-12 

20


BILAGA 1 – KARTA FRÅN ARCGIS ÖVER NATURTYPER 

21



BILAGA 2 – FÅGELINVENTERINGAR 

22


23



BILAGA 3 – BULLERUTREDNING 

(Benthien, 2007) 

24


BILAGA 4 – BULLERSPRIDNING SÖDRA LOVÖN 

25



26

INVERKAN PÃ RÃDLISTADE FÃ GELARTER TILL FÃLJD AV HAMN ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

INVERKAN PÃ RÃDLISTADE FÃGELARTER TILL FÃLJD AV HAMN ...