Handlingsplan för kostfrågor i äldreomsorgen - Kil

SOCIALFÖRVALTNINGEN
2012-11-16
Handlingsplan för
kostfrågor i äldreomsorgen
Sidan 1 av 16

BAKGRUND
I livsmedelsverkets skrift ”bra mat i äldreomsorgen” anges att
maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energioch
näringsämnen utan även för vår livskvalitet. Åldrandet gör att risken för
sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider
som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och säkerhet och anpassas
efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Viktigt är att ta hänsyn till
individens egna önskemål.
Maten och måltiderna har såväl kulturella, sociala, psykologiska,
näringsfysiologiska som medicinska inslag. Näringslära är ett mycket
betydelsefullt område inom äldreomsorgen. En bra matsituation och ett bra
näringstillstånd är en förutsättning för att den övriga vården skall ge bästa
resultat. Den ska ge en optimal effekt av läkemedelsbehandling, är nödvändig
för tillfrisknande och förebygga sjukdomar.
För all personal som arbetar med äldre måste det finnas möjlighet till
utbildning och kontinuerlig fortbildning inom detta område. Det måste också
finnas en kostorganisation inom kommunen där mötesplatser finns för
synpunkter på maten och matsituationen hos de äldre. Dialog mellan kök- ,
vård- och omsorgspersonalen är viktig.
SYFTE
Syftet med handlingsplanen är att skapa förståelse och insikt om vikten av
individanpassad näringsriktig mat och matglädje i trevlig miljö.
Sidan 2 av 16

MATVANOR OCH MATGLÄDJE
Maten har stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att maten ger all den näring
och energi som man behöver. Det är också viktigt att måltiderna fördelas över
dagen. Det gör att matens näringsämnen utnyttjas effektivt. Förenklat kan man
säga att regelbundna måltider är bra för energiomsättningen, för att bibehålla
kroppsvikten, för att orka vara aktiv och för humöret. Många äldre orkar inte
äta stora mängder mat på en gång.
Tre huvudmål och tre mellanmål är en lämplig fördelning. Men inte minst
viktigt är att måltiden upplevs som något positivt som ger njutning och glädje.
Matglädje kan vara att få äta och njuta av en god måltid i lugn och trivsam miljö
och umgås med vänner. Mat och relationer hör ihop och det gör att äldre kan
tappa intresset för mat om de blir ensamma. Maten har med andra ord en social
funktion.
NÄRINGSLÄRA
Med stigande ålder minskar muskelmassan och man rör sig allt mindre. Äldre
behöver därför mindre mängd energi och därmed mindre mängd mat än yngre.
Friska 30-åriga män behöver 3000 kcal/dag och 80-åriga män 2200 kcal/dag.
Problemet är dock att behovet av näringsämnen inte sjunker. Det betyder att
den äldre skall få lika mycket näring i en mindre portion. Maten måste då ha en
hög kvalitet. Mycket näring per portion och kcal, man säger att maten har hög
näringstäthet. Kravet på matens kvalitet och allsidighet ökar. Flera måltider
spridda över dagen ökar förutsättningarna för detta.
VATTEN
Vatten är ett mycket viktigt livsmedel för många äldre. Störningar i
vattenbalansen kan orsakas av tillstånd som är vanliga i hög ålder, exempelvis
olika typer av diarré, feber eller njursjukdom. Detta beror dels på att mängden
kroppsvatten minskar med stigande ålder, dels på att förmågan att känna törst
minskar vid hög ålder. Många äldre riskerar därför att få en negativ
vattenbalans, vilket aktivt måste förebyggas.
Sidan 3 av 16

BEHOV AV VITAMINER OCH MINERALER
Rekommendationerna om intag av vitaminer och mineraler är ungefär
desamma för äldre som för friska vuxna, förutom att äldre rekommenderas
högre intag av vitamin D och kalcium. Äldre med god aptit har i regel inga
problem att få i sig de flesta vitaminer och mineraler de behöver. De som kan ha
svårt att täcka behovet är personer som får i sig för lite mat på grund av
ätsvårigheter eller dålig aptit. Man bedömer att ett energiintag på 6,5 MJ (ca 1
500 kcal) per dag är den lägsta nivå som kan ge tillräckligt intag av vitaminer
och mineraler. Om intaget av energi är lågt och den äldre inte äter tillräckligt
varierat kan det vara nödvändigt med någon form av kosttillskott för att täcka
behovet av vitaminer och mineraler. Rekommendation om tillskott av vitaminer
och mineraler bör ske i samråd med ansvarig personal med utbildning och
kompetens i området.
VITAMIN D
Vitamin D reglerar bland annat kalciumbalansen i skelett och tänder samt
muskelfunktion. För lite vitamin D ökar risken för benskörhet och frakturer.
Vi kan få i oss vitaminet på två olika sätt – dels via maten, dels genom att det
bildas i huden med hjälp av solens strålning. Hos äldre är förmågan att bilda D-
vitamin sämre än hos yngre, vilket gör att intaget via maten blir extra viktigt.
Eftersom många äldre sällan är ute i solen och dessutom har dålig aptit gör det
att risken för D-vitaminbrist är hög. Äldre bör erbjudas mat som är rik på
vitamin D och det är önskvärt att alla äldre får möjlighet att vistas utomhus
varje dag. Några exempel på livsmedel som innehåller mycket D-vitamin är fisk,
särskilt fet fisk, och berikat margarin, men även lättmjölk och mellanmjölk är
berikade. De som använder lätt- eller mellanmjölk behöver ofta kompensera för
detta med mer fett i maten. Allra viktigast vid val av livsmedel är dock den
äldres egna vanor och önskemål. Äldre personer som sällan eller aldrig är ute i
solen rekommenderas ett tillskott av 10 µg vitamin D3 varje dag utöver det de
får i sig via maten.
VITAMIN B12
Det rekommenderade intaget av vitamin B12 är detsamma som till den friska
vuxna befolkningen. Förmågan att ta upp vitamin B12 från maten minskar dock
med stigande ålder. Vitaminet behövs bland annat för cellernas
ämnesomsättning och för bildningen av blodkroppar. Det är också nödvändigt
för nervsystemets funktion. Kött, fisk, lever, ägg och mjölk är exempel på
livsmedel som innehåller vitamin B12. Eftersom vitaminet bara finns i
animaliska livsmedel är det viktigt att den som inte äter dessa produkter äter
tillskott av vitamin B12.
Sidan 4 av 16

ATT FÖREBYGGA RISK FÖR UNDERNÄRING
Åldrandet innebär att behovet av näringsämnen och energi förändras. Det beror
dels på naturliga förändringar i kroppen som följer med åldrandet, dels på
andra faktorer som sjukdomar och läkemedel. Aptiten och ätandet kan också
påverkas av fysiska faktorer som svårigheter att röra sig eller muntorrhet, och
psykosociala faktorer som ensamhet eller nedstämdhet. Alla över 65 år med
kommunala insatser erbjuds riskbedömning och vid behov föreslås åtgärder.
Kommunen arbetar med kvalitetsregistret Senior alert där riskbedömning för
fall, nutrition och trycksår utförs. Riskbedömningen erbjuds för att få en
heltäckande bedömning, sjuksköterskorna ansvarar för detta.
MÅLTIDSORDNING
Den enskilde bör äta vid ungefär samma tidpunkt varje dag. En regelbunden
måltidsordning är bra för energiomsättningen och för att bibehålla orken och
humöret.
Det är viktigt att maten fördelas på ett tillräckligt antal måltider jämnt fördelat
under dagen. Den enskildes individuella förutsättningar är avgörande. Självklart
är det viktigast att fråga hur han/hon vill ha det och anpassa dagens måltider
efter den äldres behov, vanor och önskemål.
08.00-10.00 frukost 15-20 % energifördelning
09.30-10.30 mellanmål
12.00-14.00 lunch 20-25 % energifördelning
14.00-15.00 mellanmål
17.00-18:00 middag 20-25 % energifördelning
19.00-21.00 mellanmål
Vid behov ges extra mellanmål på natten. Individuella önskemål är vägledande.
Nattfastan skall inte vara längre än 10-11 timmar, enligt Socialstyrelsen.
MELLANMÅL
Förlag på mellanmål är
• Mjölk, kaffe eller te och smörgås
• Fruktyoghurt eller filmjölk
• Risgrynsgröt eller liknande
• Chokladpudding
• Frukt eller bär
• Soppa/Kräm på frukt eller bär
• Färdiga krämer
• Ostkaka med sylt
• Glass
• Skorpor och kex med ost/marmelad
• Mjölkdrinkar med frukt och bär
Sidan 5 av 16

• Välling
• Soppa
• Kaffebröd (försök att kombinera med ett annat mellanmål)
NÄRINGSDRINK OCH NÄRINGSSHOT
Det kan ibland vara svårt att äta lagad mat som mellanmål. Då kan kosttillskott,
s. k. näringsdrinkar, serveras. Dessa kan vara av milk-shaketyp, antingen
hemlagade eller industritillverkade med en garanterad minsta halt av
innehållsdeklarerade näringsämnen. Serveringen av näringsdrinkar ska vara
aptitlig. En del av dem kan serveras uppvärmda.
Näringsdrink ( en portion)
1 äggula
½ dl grädde
½ dl fil eller yoghurt
3-4 msk koncentrerad juice eller frysta bär
socker/florsocker
eller
Sängfösare (10 portioner)
4 dl mellanmjölk
4 dl mild yoghurt (ev. med smak)
1 dl vispgrädde
1 dl rapsolja
1 dl socker eller till lagom sötma
5 dl frysta bär (tillsätts sist, mixas)
Görs större mängd tänk på att hållbarhet är ca tre dygn.
En snabbare variant…
Ett glas:
• Blanda 1½ dl fet fruktyoghurt/filmjölk
med 1-3 tsk rapsolja
Sidan 6 av 16

MÅNGA BÄCKAR SMÅ…
1 msk vispgrädde 55 kcal
1 msk fruktmos/sylt 35 kcal
1 msk kaffegrädde 20 kcal
1 tsk rapsolja 45 kcal
1 tsk Bregott 35 kcal
1 äggula 50 kcal
1 msk honung 50 kcal
OLIKA KOSTER
A-KOST
Allmän kost inom äldreomsorgen för de med god aptit.
E-KOST
Denna kost är energi- och proteinberikad. Kosten ordineras av sjuksköterska för
personer som är undernärda eller har risk för undernäring. En portion av E-
kosten är lika stor som en halv A-kost, men innehåller lika mycket energi och
protein som en normal portion.
ALLERGIER OCH SPECIALKOST
För att alla matgäster ska garanteras rätt mat är det viktigt att samarbetet
mellan kök och omvårdnadspersonal fungerar. Det gäller både för behov av mat
med olika konsistens, energitäta och sjukdomsanpassade koster och allergier.
Allergier ställer särskilda krav på planering av matsedlar, inköp, hantering och
servering. Det ska därför finnas särskilda rutiner för detta. Det är viktigt att den
som lagar eller serverar mat till en person med allergi granskar
ingrediensförteckningarna– kryddblandningar kan till exempel innehålla
allergiframkallande ämnen.
I storkök och liknande verksamheter där man lagar mat till flera är det också
viktigt att kunna spåra ett livsmedel hela kedjan, från inköp till servering. Alla
som hanterar livsmedel som innehåller kända allergiframkallande ämnen har
ansvar för att de inte blandas ihop med andra varor. Det sker enklast genom att
man alltid förvarar sådana livsmedel i sin ursprungsförpackning och på särskild
plats. Om det inte går, måste den nya förpackningen märkas noga.
Sidan 7 av 16

MÅLTIDER OCH KULTUR
För många äldre är det viktigt att känna igen den mat som serveras, att högtider
uppmärksammas och andra traditioner följs. Det kan till exempel handla om att
fira midsommar med sill och färskpotatis eller att se till att även den som har
behov av annan konsistens på maten kan äta av ett julbord. Fler och fler av de
äldre inom omsorgen har rötter i andra kulturer. För att ta reda på vilka
traditioner och högtider som är viktiga för dem är det viktigt att prata med de
äldre själva och deras anhöriga. Det är också mycket viktigt att respektera dem
som väljer att följa religiösa seder eller som äter någon särskild typ av kost av
exempelvis etiska, religiösa eller kulturella skäl.
KONSISTENSANPASSAD MAT
Många personer behöver kost med anpassad konsistens pga. av svårigheter att
tugga och svälja. Bedömning av detta görs med den enskilde av vårdpersonalen i
samverkan med sjuksköterska och läkare.
• Hel och delad innebär mat med normal konsistens som vid behov delas
på tallriken. Personer som lider av muntorrhet kan behöva mycket sås
till maten för att lättare kunna svälja.
• Grov paté konsistens exempel på detta är kokt fisk, grov grönsakspaté,
korv, köttfärsrätter, välkokta grönsaker, hel och pressad potatis och sås.
• Timbal, konsistensen är mjuk, slät, kort och sammanhållen ungefär som
omelett, och kan ätas med gaffel eller sked. Den är mer porös än grov
paté. Exempel på maträtter är kött- och fisktimbal, grönsakstimbal/-
puré, potatismos, pressad potatis och sås. Rikligt med sås bör serveras
till eftersom det gör maten lättare att äta.
• Gelé, konsistensen karaktäriseras av att den är mjuk och hal, vilket gör
den lätt att äta även vid uttalade sväljproblem. Mat med gelékonsistens
kan ätas med gaffel eller sked. Exempel på maträtter är kall kött- och
fiskgelé, potatismos och tjockflytande sås med gräddfils-, hollandaiseeller
vaniljesåskonsistens. Det underlättar ofta med mycket sås till
maten. Detta lagas av finpasserade puréer och gelatin.
• Flytande, denna konsistens karaktäriseras av att den är slät och
rinnande, som tomatsoppa. Den rinner av skeden och kan inte ätas med
gaffel. Exempel på maträtter är berikad kött- fisk- och grönsakssoppa
serverad med crème fraiche och fruktsoppa med vispad grädde. Släta
berikade, varma och kalla soppor ingår i denna konsistens.
Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i soppan. Flytande
konsistens är mindre krämig än tjockflytande.
• Tjockflytande är slät och trögflytande, liknande gräddfil. den droppar
från skeden, men kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är
samma som för mat med flytande konsistens, men mera tjockflytande.
Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i maten.
Sidan 8 av 16

Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller flera av följande symtom
• Äter under längre tid än normalt
• Mat och dryck rinner ur munnen
• Mat samlas i kinderna
• Bitar av mat plockas eller spottas ur munnen
• Mat hålls länge innan sväljning
• Viss mat kan ej tuggas
• Hosta eller harklingar
• Rosslig eller gurglig röst
• Klumpkänsla i halsen
• Ätandet tröttar
• Motoriska problem
Vid dessa problem informeras sjuksköterska. För utredning och därefter val av
individuellt anpassad konsistens ska kontakt tas med dietist eller logoped. Var
alltid uppmärksam och försiktig när ny konsistens introduceras
Mald/passerad mat serveras inte då det har visat sig att den samlar sig i
gommen och att det är risk för den äldre att sätta i halsen.
HYGIEN
När man blir äldre får man sämre immunförsvar. Många sjukdomar, liksom
vissa mediciner, sätter också ner immunförsvaret. Det gör att sjuka och äldre är
extra känsliga för matförgiftning. Man måste därför vara särskilt noga när man
lagar och hanterar mat för äldre och sjuka personer. Det viktigaste är att se till
att maten inte förorenas med virus och bakterier och att den håller rätt
temperatur vid tillagning och förvaring. Då minskar man risken för att virus och
bakterier ska överleva i maten och för bakterier att föröka sig.
Vid utbrott av magsjuka ska kökspersonalen informeras och inga matleveranser
får återgå till köket.
Sidan 9 av 16

ATT TÄNKA PÅ VID MATLAGNING
Dessa rutiner är viktiga att följa både i ett litet hushåll, på äldreboenden samt i
storkök.
• Hantera aldrig mat åt andra när du är eller nyligen har varit magsjuk,
har ont i halsen eller har sår på händerna. Om du drabbas av
kräkningar eller diarré direkt efter att du har hanterat mat bör
maträtten slängas, eftersom man sprider smitta även innan symtomen
bryter ut.
• Ha lämplig skyddsklädsel, till exempel förkläde, som bara används vid
matlagning. Byt alltid kläder/skyddskläder om du går från att ha hjälpt
en person med sin hygien eller liknande till att laga mat.
• Bär inte armbandsur, ringar eller andra smycken på händer eller armar
när du hanterar mat. Tvätta händerna noga och ofta – alltid före
matlagning, mellan olika arbetsmoment (särskilt viktigt om man har
hanterat rå kyckling/fågel och rått kött) och efter toalettbesök.
• Hantera olika slags råvaror åtskilda från varandra. Använd gärna flera
skärbrädor, till exempel en för kött, fisk och fågel och en för grönsaker
etc. Diska alltid knivar och skärbrädor när du har skurit rått kött och
kyckling.
• Se till att den varma maten är varm och den kalla maten kall.
Varmhållning ska hålla minst 60°C. Om portioner av varmhållen mat
måste sparas för senare servering är det viktigt att de kyls ned och
kylförvaras. 6°C är bra temperatur i kylskåpet för att ge kylvaror lång
hållbarhet.
• En person som riskerar att sprida smitta via livsmedel bör inte själv ta
mat från karott/bufféservering. Brickservering är att föredra framför
karott/bufféservering vid utbrott av magsjuka på en avdelning.
• Vid magsjuke utbrott på särskilt boende får inga matleveranser återgå
till köket
• Inget löst hängande hår vid hantering av mat.
Sidan 10 av 16

MIKROBIOLOGISKA RISKER FÖRKNIPPADE MED VISSA LIVSMEDEL
Vissa livsmedel bör man vara extra försiktig med till äldre, eftersom de kan
innehålla skadliga virus och bakterier. Bladgrönsaker, till exempel ruccola och
bladspenat, och groddar kan vara förorenade med salmonella eller
andrabakterier. Noggrann sköljning minskar risken för matförgiftning även om
inte alla bakterier försvinner. Djupfrysta, importerade hallon kan innehålla
norovirus, som orsakar vinterkräksjuka. Om man kokar upp hallonen, när man
till exempel gör en hallonsås eller mjölkdrink, dör viruset.
Listeria monocytogenes är en bakterie som kan finnas i ätfärdig, kylförvarad
mat med lång hållbarhetstid. Risken att smittas är mycket liten, men vid
infektion kan bakterien orsaka allvarliga symtom, som blodförgiftning och
hjärnhinneinflammation. Äldre med nedsatt immunförsvar hör till de
riskgrupper som kan drabbas.
• Gravad eller rökt fisk: servera nyförpackade produkter. Kontrollera
förpackningsdatum.
• Servera aldrig skivat, vakuumförpackat smörgåspålägg, till exempel
kokt medvurst, och kall färdigmat efter hållbarhetstidens utgång.
• Servera inte opastöriserad mjölk eller ost gjord på opastöriserad mjölk.
Undvik också mögel- och kittost även om den är gjord på pastöriserad
mjölk, till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio,
eftersom dessa ostar också kan innehålla listeria. Säkra alternativ på
ostbrickan är färskostar och hårdostar som grevé, gruyere och
emmentaler.
• Värm måltider som ska återupphettas ordentligt. Listeria dör om maten
hettas upp till rykande het (70°C) Även om dessa livsmedel kan
innehålla listeria är det viktigt att respektera den äldres egen önskan.
Om en person är informerad om risken med till exempel mögelost, men väljer
att ändå äta det måste man respektera detta beslut.
EGENKONTROLL
Mattemperaturen ska kontrolleras vid leverans till verksamheterna dagligen.
Vid varmhållning och vid servering ska den vara minst 60 grader. Vid tillagning
och uppvärmning minst 70 grader och nedkylning 8° eller lägre så fort som
möjligt på två timmar.
Kyl och frystemperatur ska kontrolleras en gång i veckan, kyltemperaturen ska
vara max +6 grader gärna lägre och frystemperaturen minus 18 grader.
Sidan 11 av 16

GODA TIPS I MÅLTIDSSITUATIONEN
• Tala alltid gott om maten, berätta med beskrivande ord om vad som
serveras och för den som har dålig syn kan personalen hjälpa genom att
tala om vad som ligger var på tallriken.
• Finns behov av hjälp och stöd att äta och dricka är detta viktigt att
uppmärksamma och åtgärda detta, utifrån individen individuella behov
och önskemål
• Duka fint gärna med levande ljus eller batteriljus om man är rädd för att
glömma. På helgerna ska det vara extra fint
• Vädra gärna matrummet innan serveringen, frisk luft ökar aptiten
• Stimulera aptiten, lägg en apelsinklyfta, eller en fuktad gammal
brödskiva/kanelbulle på svag värme i ugnen ca 30 minuter innan
serveringen. Detta sprider en härlig doft som stimulerar aptiten.
Doftljus med ”matförnimmelse” kan vara positivt
• Tänk på färger på servett, tallrik, tabletter, dukar. Kontraster mellan
dessa gör det lättare att se var man har sina bestick och maten
• Muntorrhet sänker aptiten, en syrlig karamell eller sugtablett och litet
vatten en stund före maten kan hjälpa
• Var uppmärksam på sittställningen vid matbordet, det är lätt att svälja
fel om man sitter bakåtlutad. Räta upp stolsryggen, eller en kudde
bakom ryggen kan hjälpa. Se till att den boende sitter intill bordet. Det
är lättare för den boende själv att flytta tallriken än bordet.
• Vid matning stressa inte, ha ögonkontakt och kroppskontakt med den
du matar, en hand på armen/axeln kan hjälpa för att avspänna
situationen.
• Kolsyrat vatten kan ibland vara lättare att svälja än vanligt vatten
• Tänk på att stunden runt matbordet kan vara höjdpunkten på dagen för
de flesta. Var och en ska ha tillräckligt med tid på sig för att äta. Gör ditt
bästa för att göra måltiden till en fin stund för alla varje dag.
• Servera gärna en aptitretare före maten något syrligt eller salt kan
stimulera salivavsöndringen och stimulera aptiten ex. gubbröra på ett
• kex eller snapsglas, en liten sked med något syrligt eller salt och att det
är vackert garnerat.
• Tänk på att vi ” äter halva tallriken med ögat”! Glöm därför inte
persiljekvisten och eller tomatklyftan.
Sidan 12 av 16

”Foto: Tre stiftelser”
Bilden förklaras i text på kommande sida.
Sidan 13 av 16

I god tid
• Dagens mat är presenterad på t ex griffeltavla
• Tallrikar och eventuella karotter är förvärmda i ugn(60-70 grader/30
min)
Halvtimmen innan maten serveras
• Bordet är dukat tidigast 30 minuter innan måltid
• Allt som står på bordet tillhör kommande måltid
• Duk eller bordtablett samt servetter
• Låg fräsch bordsdekoration efter årstid
• Salt och pepparkar
• Glas och bestick (kollat att allt är helt och rent)
När maten levererats
• De som arbetar med maten har rent förkläde, rena händer och ev.
uppsatt hår
• Måltidsdryck
• Kantiner och värmevagnar är undanstoppade
• TV: n är avstängd
• Eventuell musik är instrumental, lugn och harmonisk på låg volym
• Inget arbetsprat, buller eller oljud hörs, disk väntar tills efter måltiden
avslutats
• En person organiserar maten
Under måltiden
• Övrig personal hjälper de boende vid bordet
• Måltiden presenteras muntligen
• Boende tillfrågas om önskemål t ex vad de önskar att dricka
• Personalen stimulerar och uppmuntrar att goda samtal förs vid bordet
• Mattallrikar och karotter dukas av efter det att alla ätit färdigt(om
möjligt)
• Dessert dukas fram efter det att föregående rätt är avdukad
Efter måltiden
• Kaffet serveras i separat kaffehörna(om möjligt)
• De boende stimuleras att ta själva (om de vill)
• Bordet är avdukat så att det kan användas till annan aktivitet
• Kantiner diskade
Sidan 14 av 16

MATLÅDOR I ORDINÄRT BOENDE
Färdiga matlådor är en vanlig måltidslösning i det ordinära boendet. Det kan
vara ett bra alternativ för många äldre, särskilt om matlådan kompletteras med
lämpliga tillbehör som färska grönsaker, dryck och vid behov efterrätt eller
liknande. Personalen bör tänka på att duka fint och servera matlådan aptitligt
serverad på tallrik. och att personen påbörjar sin måltid, enligt individuell
överenskommelse i genomförandeplanen. Hjälp och stöd samt sällskap under
hela måltiden beviljas av biståndshandläggaren och dokumenteras i
genomförandeplanen.
MATRÅDSORGANISATIONEN
MATOMBUD
Det skall finnas ett kostombud från varje arbetslag både inom hemvården och
inom boendena.
ARBETSUPPGIFTER
• Att värna om matens och måltidernas betydelse i vården
• Att ta emot synpunkter från arbetskamrater, vårdtagare och anhöriga
• Att föra synpunkter vidare till kostrådet
• Att informera om kostrådets förslag och synpunkter
• Att erhålla kontinuerlig utbildning
MATRÅD
Det skall finnas två matråd inom kommunen. Det ena skall ha hemvården som
sitt ansvarsområde, det andra skall ha boendena som sitt arbetsområde.
SYFTET MED MATRÅDET
• Garanti för att det skall finnas en helhetssyn i kommunen på matens
kvalitet samt måltidens utformning
• Mötesplats för diskussion angående allt som rör mat och måltiderna
• Förslag till förändringar
• Hitta individuella lösningar utifrån vårdtagarnas behov
• Synpunkter vad det gäller arbetsmiljö, leveranser, tider mm
• Klara upp missförstånd innan de blir för stora
• Genomgång av nya riktlinjer och förslag
Sidan 15 av 16

MATRÅDETS PRAKTISKA GENOMFÖRANDE
• Kostchef är sammankallande
• Träff en gång/kvartal
• Kostchef ansvarar för dagordningen
BOENDENA (SÄRSKILT BOENDE, KORTTIDSVÅRD)
• Kostchefen, som är sammankallande
• Kokerska
• Enhetschefer
• En personal från korttidsvården och en från varje särskilt boendeenhet
• Sjuksköterskor
HEMTJÄNSTEN
• Kostchefen som är sammankallande
• Enhetschef
• Personal från varje område
• En sjuksköterska
• En biståndshandläggare
• En representant från Pensionärsrådet
Sidan 16 av 16