BIM – Standardiseringsbehov - OpenBIM

15
rymmen. Geografisk information standardiseras genom SIS/STANLI och på tillämpad nivå genom
Lantmäteriet med flera. Det finns också handböcker med stort genomslag på ömse sidor, såsom
Bygghandlingar 90 på byggsidan och Handbok i mät- och kartfrågor (HMK) på kartsidan.
3.2.3 Standardiseringsbehov
Det internationella standardiseringsarbetet behöver medverkan från svensk och nordisk sida, i syfte
att säkerställa att vår situation och erfarenhet ingår i resulterande standarder, och att arbetet prioriteras
på ett sätt som gynnar vidare tillämpning. På internationell nivå kan man förvänta sig samordnade
formatstandarder för utväxling av data samt ramverk för klassifikation och för att hantera informationsstrukturer.
På den grunden behöver vi på nationell och regional nivå utveckla tillämpade
gemensamma informationsstrukturer och metoder för att samverka mellan de olika parterna i planering
och myndighetsdialog. Arbetet kräver ett brett deltagande från samtliga intressentgrupper.
BIM/GIS-modellens fulla värde nyttiggörs först när informationen kan presenteras på ett anpassat
sätt med syfte för varje aktivitet och aktör, från illustrationer till kvalificerade analysrapporter. En
viktig insats är därför också att definiera applikationsgränssnitt så att information kan hanteras av
olika system och plattformar genom processen.
3.3 Projektering
3.3.1 BIM i processen
Projektering har varit den del av processen där BIM tidigast vunnit fotfäste. Modelleringen görs oftast
i 3D med olika CAD-system, där de olika projektörsdisciplinerna (arkitekt, byggkonstruktör, elprojektör,
vvs-projektör m.fl.) bygger var sin modell i var sitt system. Fokus har hittills legat på geometrin,
men en växande önskan att använda modellerna tillsammans för exempelvis analyser har
gjort objektens egenskaper allt intressantare och viktigare. I brist på standarder har var och en också
lagt till egenskaper i sitt system med användning av systemets egna objektdefinitioner, och sedan har
man måst matcha dem för utväxling med nästa system, t.ex. när arkitektmodellen ska användas för
energianalyser.
En viktig del av modellanvändningen är samordning och kollisionskontroll mellan innehållet från de
olika disciplinerna. Särskilda samordningsmodeller skapas då med hjälp av specialprogram där de
också kan granskas och analyseras.
För leveransen av handlingar definieras utsnitt och vyer som kan presenteras som ritningar, vilket
fortfarande är den juridiskt hållbara gängse formen, och det som används för att bygga huset. Ritningen
innebär att man ”låser” presentationen och säkerställer att den innehåller de uppgifter som
är nödvändiga och tillräckliga för ändamålet. Det är också ritningen som versionshantering vid ändringar
baseras på. En överlämning av modeller istället för ritningar kräver dels nya arbets- och avtalsformer,
dels rent praktiskt att man på ett tillförlitligt sätt kan framställa motsvarande vyer ur modellerna
för olika ändamål.
3.3.2 Befintliga standarder och deras tillämpning
Modeller struktureras dels efter de grunder som det enskilda programmet tillhandahåller, dels ofta
efter branschens klassifikationssystem, främst BSAB. Information om areor i utrymmen styrs av standardiserade
mätregler, och det finns även andra standarder som reglerar olika värden hos objektens
egenskaper, t.ex. brandskydds- och ljudklasser. Däremot saknas standarder för att på ett enhetligt
Slutrapport i projektet BIM standardiseringsbehov 2013-06-20