BIM – Standardiseringsbehov - OpenBIM

58
9 Kostnadseffekter och finansiering
9.1 Sektorsgemensamma effekter
9.1.1 Allen-rapporten
Som nämnts i inledningen bedömer man i Allen-rapporten (Allen Consulting Group 2010) att BIM
medför en ökning av arbetskraftens produktivitet i enskilda företag (arkitekter, ingenjörer, entreprenörer
och förvaltare) i byggsektorn i Australien med 5,5–9,6 % per år. En forcerad bred tillämpning av
BIM på australiensisk nationell nivå beräknas stärka BNP med 0,2 punkter (0,002 %) år 2011 jämfört
med om man inte infört BIM. Med tiden blir effekterna större; år 2025 skulle skillnaden uppgå till
0,05 %. Den samlade vinsten med att införa BIM under hela perioden 2011–2025 motsvarar ett engångsbidrag
år 2010 till BNP om 4,8–7,6 miljarder australiensiska dollar.
Översatt till svenska förhållanden skulle den samlade vinsten med att införa BIM under perioden
2011–2025 motsvarar ett engångsbidrag till Sveriges BNP år 2010 om 12,4–19,6 mdkr. 2
Införandet av BIM medför samhällskostnader för bl.a. utbildning, administration och omställning som
beräknas till 500 miljoner australienska dollar. Cost/benefit-faktorn på samhällsnivå för investering i
BIM bedömer man är i storleksordningen 10, vilket anses vara en mycket lönsam investering. Redan
en faktor på 2 anses motivera statliga investeringar i anläggning av ny infrastruktur som vägar och
järnvägar.
Dessa är avsevärda summor som om de kunde verifieras motiverar stora investeringar för införande
av BIM.
9.1.2 NIST studien
Investeringarna i ”capital facilities” – motsvarande kommersiella, institutionella och industriella anläggningar
utgörande en del av den samlade bygg- och fastighetssektorn i USA – uppgick år 2002 till
374 miljarder USA-dollar. En studie vid NIST, National Institute of Standards, 2002 visade på årliga
kostnader för bristande interoperabilitet för denna sektor på 15,8 miljarder USA-dollar, dvs. ca 4 % av
den totala omsättningen (Gallaher et al. 2002).
Omräknat till svenska förhållanden med bygginvesteringar på ca 300 mdkr år 2012 skulle motsvarande
kostnader för bristande interoperabilitet uppgå till 12 mdkr årligen.
9.1.3 Jongeling-studien
I en studie inriktad på att identifiera nyttoeffekter för olika aktörer i byggprocessen har Jongeling
(2008) med hjälp av ett räkneexempel försökt visa på nyttoeffekter med användning av BIM. Studien
är baserad på intervjuer med aktörer och exempel från olika projekt, och visar att lågt räknad är nettobesparingen
för ett fiktivt projekt ca 4 % av byggkostnaderna. Summan ligger i nivå med NISTstudiens
beräkningar.
9.1.4 Sammanfattning
Besparingar genom införande av BIM och kostnader på grund av bristande interoperabilitet är avsevärda.
Besparingarna för svenska förhållanden beräknas utgöra minst 4 % av de totala bygginvesteringarna,
grovt räknat 12 mdkr per år.
2 Givet att Sveriges BNP utgör ca 40 % av Australiens och att en australiensisk dollar kostar ca 6,45 kr.
Slutrapport i projektet BIM standardiseringsbehov 2013-06-20