Nummer 1 - Örebro Värmland Dals distrikt

Ö
V
D
Kanalen
ÖrebroVärmlandDals distrikt av Svenska Missionsförbundet och SMU
F
ö
r
Nr 1. 2002
h
e
l
a
L
i
v
e
t

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Kära läsare!
Välkomna till ett nytt år med Kanalen! Välkomna till ett nytt år med nya
möjligheter i familj, vänkrets, grannskap och församling! Välkomna till ett
nytt år då vi får leva i och leva ut den kärlek som en gång gav allt för att vi
och hela världen skall leva!
Focus på Församlingen
Den här gången står församlingen i focus på några temasidor. Hela livets
kyrka är en tanke som tas upp på fler ställen. Dels funderar Per-Magnus
Selinder, sid 3, över hur den lokala församlingen är en kyrka för hela livet,
dels berättar distriktsföreståndaren, sid 6-7, om idén att ”dela in” distriktets
alla församlingar i enheter där det finns några pastorer till förfogande.
Om tillhörighet och kyrkoavgift funderar några medlemmar på sidan 7.
Det är många saker som aktualiseras i kölvattnet av Svenska kyrkans förändrade
relationer till staten och Svenska Missionsförbundets konstitutionsarbete,
där ett av resultaten blev viljan att tydligare vara kyrka.
Det är väsentligt att vi tillsammans funderar över vägen framåt och att vi
hittar ’verktygen’ att vara en församling/kyrka som är till för människorna
under hela livet.
Unga tankar om församling och tillhörighet delar Hanna Semerson med
sig av på sidan 6. Nog är det viktigt att vi, som ibland känner oss ’färdiga’, är
villiga att lyssna och rentav omvärdera och ändra på invanda mönster och
former för att en uppväxande generation ska känna, att församlingen är till
också för dem, att de får och kan vara med på sina villkor.
God läsning!
Förbönskalender
Anders Bernspång
24 februari
Vi ber för Räddningsmissionen i Göteborg och för återuppbyggnadsarbetet
i Kongo-Brazzaville.
Ö
V
D
Kanalen
ÖVD-Kanalen utges av
Svenska Missionsförbundet och
SMU i ÖrebroVärmlandDals distrikt
telefon 054-21 55 15
Framsidesbild: Målning av E Lidén
i Årjängs missionskyrka.
Utgivning: Kanalen utkommer med
8 nummer per år.
Prenumerationsavg: 100 kronor/år
Tryck:City Tryck i Karlstad AB
Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144
Redaktion
Anders Bernspång, Hammarö
Hanna Semersson, Fjugesta
Monica Strandberg, Värmskog
Ansvarig utgivare
Roland Brage, distriktsföreståndare
Material till tidningen sändes till
distriktsexpeditionen som också
handhar prenumerationsärenden.
Nästa nummer
Nummer utkommer omkring den 20
mars 2002.
Tema: Internationellt
Manusstopp 25 februari 2002
3 mars
Vi ber för pionjärprojektet i Flisby och för svenska ungdomar som arbetar
bland barn och unga i Indien.
10 mars
Vi ber för scoutarbetet, scouter och ledare, inom vårt distrikt och för pionjärarbetet
i Tottori i Japan.
17 mars
Vi ber om stor glädje i att få vara med och offra för missionsarbete i vårt
eget land. Vi ber för studenter och lärare vid pastorsseminariet i Wuhan,
Kina.
24 mars
Vi ber att Gud låter kallelse till tjänst drabba unga människor. Vi ber för
arbetet bland palestinska flyktingar i Gaza-området samt för de svenska
ungdomar som arbetar i volontärtjänst bland dem.
31 mars
Vi ber för samfundets centralt anställda, för alla dem som arbetar på Tegnérgatan
8 i Stockholm, och om Guds välsignelse över de internationella och
därmed följande personliga kontakter världen över som samfundsledning
och andra är inbegripna i.
Den detaljerade Förbönskalendern finns distribuerad till församlingen
samt på databasen Skutan.
Innehåll
Kyrka för hela livet..........................3
Distriktsföreståndarens krönika.......4
Almanackan....................................4
Karma eller Nåd?............................5
För vem är församlingen?................6
Var är jag hemma?...........................7
Gott och blandat.......................8-9
125-årsfest i Vinön.........................10
Gula scoutledare på kurs................11
Andakten........................................12
2 • Kanalen 1 • 2002

Kyrka för hela livet
- utmaningar och ansvar för varje församling
Per-Magnus Selinder är sekr
för teologi och ekumenik i
Svenska Missionsföbundet.
Får jag rum i församlingen, inte bara med mina insatser, utan också vid livets vägmärken, när ett barn föds, vid
vuxenblivandet i konfirmationsåldern, när jag ska gifta mig? Den kanske viktigaste frågan handlar om den sista
gudstjänsten, när min anhöriga funderar över hur det ska ordnas med begravningen.
Livets vägskäl, både av glädje och sorg, hör hemma i den
kristna församlingen. En av de viktigaste frågorna för en öppen
kyrka är hur vi är beredda att möta människor i omsorg
och generositet vid dessa tillfällen. Det börjar i gudstjänsten.
I vår nya församlingsordning betonas den här frågan tydligt:
Församlingen är en hela livets
kyrka och vill möta människors
behov i alla åldrar och skilda livssituationer…
I gudstjänsten uttrycks
församlingens önskan att
vara en kyrka för hela livet. Där
återspeglas livets rytm i tacksägelse
och i förbön från livets början
genom vägval, i glädje och i sorg,
till dess slut. Församlingen erbjuder
vigsel och begravning som offentlig
gudstjänst eller som enskild
akt.
Om vi menar det vi säger, att församlingen
som gemenskap är till
för alla människor, behöver vi fundera
över att par frågor. Först - är vi
Per-Magnus Selinder
beredda att stå för den öppenheten i våra attityder? Sedan:
Klarar vi det praktiskt i alla församlingsssituationer?
Kan man lita på SMF?
När frågan om kyrkoavgift blev aktuell spetsades ansvaret
ännu tydligare, om man kan lita på att SMF är en kyrka för
hela livet. Detta får inte göras till en ekonomisk fråga - den
börjar i gudstjänsten. Och vi vet, att kyrkoavgiften som finansiering
är ett viktigt nytt bidrag, men trots allt en liten del om
vi ser på det stora vanliga offrandet i våra församlingar. Men
förpliktelsen blir tydlig.
Det är alltså klart, att varje församling ska kunna erbjuda
konfirmation, vigsel och begravning till all dem som frågar
efter församlingens tjänst. Förutsättningarna är naturligtvis
olika både när det gäller lämpligt kyrkorum och tillgång till
pastorer. Här anges i kyrkoordningen:
Svenska Missionsförbundet vill vara en kyrka för hela livet.
Genom samverkan mellan församlingarna i varje distrikt
erbjuder den förkunnelse, själavård och bikt, samt barnvälsignelse,
dop, konfirmation, vigsel och begravning.
I varje distrikt har nu gjorts en lista på officianter församlingen
kan anlita om man saknar egen pastor eller del i pastor.
Naturligtvis måste kostnaderna regleras så, att församlingen
svarar för detta enligt rekommendation. Det är församlingsföreståndaren,
som ska finnas i varje församling, som ansvarar
för de kontakterna - där det inte finns pastor, väljer församlingen
föreståndare.
Gentemot de människor som söker våra tjänster bör grundprincipen
vara, att man inte kan ta avgift för en gudstjänst -
det är ett erbjudande om evangeliet. Önskar man däremot extra
inslag av musik eller sång, är det rimligt att man bekostar
detta. Inte bara kyrkoavgiften talar för detta - här rör det sig
om människor som under ett helt liv kanske offrat till församlingen,
hur mycket vet vi inte och bör inte heller veta. Vi är
heller ingen medlemskyrka, där inbetald avgift eller kollektmedel
är villkor för erbjudande om evangeliet, allra minst vid
livets viktiga vägskäl. Medlemskap i församlingen bör inte
förknippas med förmånserbjudanden som om den vore en
bokklubb! Men visst kan man, på anhörigas fråga, ange att
det går att ge en gåva till församlingen om man vill så.
Detsamma bör gälla vigsel. Erfarenheterna berättar om generositet,
betydligt mer än formell avgift.
Allas rätt till begravning
Kring begravningsfrågorna har många människor frågor,
ibland lite oroliga. Det är viktigt, att vi är tydliga på denna
punkt. Alla svenskar, oberoende av kyrkomedlemskap, betalar
en begravningsavgift. Samhället har gett uppdraget åt
Svenska kyrkan att sköta begravningsväsendet för denna
avgift. Det innebär, att alla har rätt till gravplats, att lämplig
lokal för en begravningsakt ska finnas samt kostnad för
transport till gravplatsen, dock inte för t ex bärare. När det
gäller begravningen som kristen gudstjänst är det en fråga
för varje kyrka. Det är här vårt ansvar som hela livets kyrka
kommer in.
Kyrkorummet
Det naturliga är, att både vigselgudstjänst och begravningsgudstjänst
äger rum i den egna församlingens kyrka. Nu vet
vi, att våra kyrkorum inte alltid är så lämpade för detta. I första
hand bör man då söka en närliggande kyrka i SMF. Men frågan
har också behandlats i samtalsrapporten mellan Svenska
kyrkan och Svenska Missionsförbundet På väg mot djupare
enhet. De öppna skrivningar som finns där har nu lett till ett
biskopsbrev till alla församlingar i Svk om upplåtelsefrågan,
där man talar om en öppen och generös hållning när det gäller
att upplåta Svk:s gudstjänstrum för de kyrkor och samfund
som tillhör Sveriges kristna råd. Det gäller särskilt vid begravningar,
där det inte finns lämpliga kyrkorum, men här nämns
också en rad pastorala skäl för upplåtelse vid olika akter.
Konfirmation
Alla församlingar kan inte ordna egen konfirmationsundervisning,
kanske inte heller varje år. Men erbjudandet ska
finnas genom samverkan med närliggande församlingar eller
de läger distriktet inbjuder till.
Dop
De finns en gemensam ambition att förstärka dopets plats
som en församlingshandling. Den är alltså inte en privatsak,
varken när det gäller den egna familjen eller vem som förrättar
det. Det naturliga är, att dopet äger rum i en församlingens
Fortsättning sidan 6
Kanalen 1 • 2002 • 3

Df:s krönika
Så är det då ”oxaveckor” igen. Med
oxaveckor menas, om nu någon svävar i
okunnighet om dess betydelse, att helgdagarna
är över och vardagen tar vid. I
början går det lite trögt, men ganska snart
tar arbetsuppgifterna mig med hull och
hår. Där någonstans vid jultiden vänder
det. Först är det obemärkt men nu ser vi
att dagarna bli längre och ljusare. Efter
vändpunkten känns det genast bättre.
Jag ser framåt mot vår, sommar och sol.
Minskad benägenhet
att flytta
Vecka tre var tidigare alltid vikt för
överläggningar i samfundet. I år blev den
veckan flyttad till vecka fem. Sedan några
år tillbaka möts vi på Södra Vätterbygdens
folkhögskola. Under måndagen
och tisdagen sammanträder församlingsrådet.
Det är det organ inom SMF som
arbetar för att finna lösningar på församlingarnas
vakanser. Flyttningsbenägenheten
bland pastorer och diakoner har
minskat. Det innebär att flera söker annan
tjänst på den ort där man bor. En
följd av detta blir att allt färre har församlingstjänst
och det uppstår ett underskott
på medarbetare. Den här situationen
innebär att det ofta blir längre
väntan innan vakansfrågan löses. Några
söndagar framöver har jag förmånen att
vara med på pastorsinstallationer. Gun-
Britt Edvardsson installaeras i Tveta,
Kenneth Gagnero i Värmlandsnäs och
Mats Fredriksson i
Forshaga. Alla tre
är deltidstjänster.
Resten av veckan
träffas ledningen
för samfundet
och distriktspersonal till gemensamma
överläggningar. Det här är goda dagar
där vi får information och inspiration.
Vecka sju har vi fint besök i delar av
distriktet. Det är en delegation från vår
systerkyrka i Kongo som kommer hit.
Fyra representanter från vår systerkyrka
och fyra representanter från SMF kommer
att mötas i drygt en vecka för att
reflektera över ömsesidighet. En liknande
delegation möttes för ett par år sedan
i Kongo. Kongokyrkan har lätt för att se
hur vi kan hjälpa dem, men det är så svårt
för oss att se vad Kongokyrkan kan hjälpa
oss med. Delegationen delas upp i
mindre grupper och besöker våra församlingar
i Karlskoga, Lungsund, Hällefors,
Karlstad, Kristinehamn, Hammarö, Skåre,
Kil, Sunnemo, Hagfors, Ekshärad,
Sunne och Torsby.
Buren av Gud själv
Det här numret handlar om församlingen.
Församlingen bärs genom tiden
av Gud själv, därför kan inte människor
Oxaveckor
göra anspråk på att de med sina åsikter
skall få äga församlingen. Dess organisation
har sett väldigt
olika ut och ser
väldig olika ut.
Församlingens vara
är odiskutabel, men
dess ’hur’ måste vi
alltid reflektera över. Tänk om våra vänner
från Kongokyrkan har något att lära
oss om församlingens liv och väsen?!
Hur lever vi ett relevant andligt församlingsliv
i det postmoderna samhället?
Många tror på Gud, men de tror inte på
församlingens organisation. Det är i vardagens
oxaveckor som även vändpunkterna
sker.
Roland Brage
Roland Brage
Almanackan
MARS
2 Lö Udd-lördag, Fjugesta. En dag för unga ombud till riksmöte och distriktets årsmöte samt andra
intresserade. Ingår i distriktets ungdomsprojekt, Udd.
9 Lö Udd-lördag, Säffle. (Samma som föregående)
9 Lö Drama- och Barnsångardag, Kristinehamn. En dag för barn, barnkörer, barnkörledare m.fl.
9-15 Lö-Fr Skidläger, Hövringen, Norge. Turåkning för alla åldrar.
16 Lö Årshögtid, Sunne. Heldag med distriktets årsmöte, gudstjänst mm. (Se annons sidan 8)
17 Sö Offerdag för mission i Sverige
23 Lö Syföreningsdag, Bengtsfors
23-24 Lö-Sö Vargnatta. Nattspårning i Värmland för tonårsscouter. Samarrangemang med samtliga scoutförbund.
APRIL
5-7 Fr-Sö SKA’UT teamhelg. Planering av kommande SKA’UT-kurser.
14 Sö Offerdag för SMU
23 Ti Syföreningsdag, Arvika
MAJ
3-5 Fr-Sö Konfirmandlägerträff, Rörvik. Efterträff, Rörvik -01.
5 Sö Nyinglunken, Södra Dal. En heldag i skogen för nyingscouter och deras familjer.
7-12 Ti-Sö Lokala konfirmandläger, Uskavi, Vägsjöfors och Stora Strand
8-12 On-Sö SKA’UT Blå del, Dalsland. Tredje steget i scoutledarutbildningen.
4 • Kanalen 1 • 2002

KARMA eller NÅD?
Visst blev jag glad när man bad
mig beskriva min syn på församlingen.
Samtidigt blev jag orolig.
Får man tänka och tycka vad som
helst? Vem avgör vad som är rätt
församlingssyn?
Det är därför med ödmjukhet jag
lämnar en slags personlig tolkning
av begreppet församling och
församlingstillhörighet.
Först en minnesbild från Hong Kong.
När vi besökte denna vackra stad för
ett antal år sedan gjorde jag en märklig
upptäckt. Vid ett av de buddistiska templen
såg jag en man gömd, långt från själva
”altaret”. Massor av människor trängdes
där framme men han tycktes inte
känna sig värdig att dela närheten med
dem. Han hade förvisat sig själv till ett
bakre hörn, insmugen i skydd av en pelare.
Direkt gjorde jag kopplingen till publikanen
i templet, som vi läser om i bibeln.
Dessa båda personer har nära 2000
år mellan sina upplevelser men dom är
ändå identiskt lika.
På grund av de präktiga gudsdyrkarnas
norm kände dom sig inte värdiga att
dela närheten vid sin guds altare.
Vem är egentligen värdig?
Karma betyder att följa
gärningarnas väg
För att bli godkänd och accepterad
fordras att man gör, tror eller offrar, enligt
vissa av människor uppställda regler.
Karma förekommer i flera olika religioner.
Ibland känner jag det som om
Karmabegreppet även kommit att bli en
del också inom kyrkligheten.
Nåd betyder gratis
Att få del av Nåden innebär att jag
utan min egen aktiva påverkan accepteras
för den jag är, blir förlåten och rent
av älskad. Benådad helt enkelt.
Den kristna församlingen har över tid
varit noga med omvändelsen. Tidigt i
väckelsen var det därför viktigt att ”leva
i omvändelsen”.
Man passade på varandra och många
uppslitande församlingsmöten har hållits
där människor uteslutits ur gemenskaper
pga att man inte motsvarat kravet
från ”de präktiga gudsdyrkarna”.
Personligen är
jag mer tilltalad
av begreppet
”Tillvändelse”.
Frälsningen är
utförd genom Jesus
Kristus. Av
mig fordras inget
för att få del av
den, för det vore
ju Karma. Däremot
fordras en
tillvändhet för att
kunna hämta
kraft ur den.
Guds goda
ögon
När jag tänker
på församlingen
så funderar jag
ibland så här:
- Är det av
omsorg om individen
eller gruppen som vi förespråkar
den kristna församlingen?
- Säkerställer ett församlingsmedlemskap
automatiskt ett ekonomiskt inflöde
till gruppen? Är det därför vi vill
att församlingen skall växa – för vår ekonomi?
- Vad är det som skall bevaras, när
vi talar om församlingen; är det arvet
efter våra förfäder, byggnaderna eller
samfundet? Har det ett egenvärde?
- Vad är församlingens uppdrag?
Vad syftar vår verksamhet till?
Visst provoceras vi av frågeställningarna.
För mig är den kristna församlingen/
kyrkan en plats, ett sammanhang, där
människan blir sedd och bekräftad ”med
Guds goda ögon”. Den är en mötesplats,
en kraftcentral, en inspirationsplats där
jag får lära mig mer om mig själv och
mer om Guds gärningar för människan.
Församlingen bygger på nådens
grund.
Där får jag veta att jag är älskad och
benådad. Tillvänd nåden, strömmar Guds
kraft inte bara över – utan genom mig.
Den kan bära.
Vem eller vilka är då församlingen?
Jag skulle vilja svara: Alla, därför att
alla har del i samma nåd.
Alla duger
Sedan kan vi i grupper och sammanslutningar,
som
SMF eller andra,
förkroppsliga nåden
genom att ständigt
visa på den i
ord och handling.
Ja det är egentligen
tvingande!
Människovärde,
upprättelse och
stöd är viktiga delar
i ett sånt arbete.
Ingen människa
skall behöva gömma
sig bakom pelare
eller på andra ställen
därför att hon i
omgivningens
ögon inte duger.
Alla duger.
Uppväxt i baptisthem
och med
Ulf Sandén, pastor i Kronoparkskyrkan
baptistisk pastorsbakgrund
tjänar jag
numer i SMF. Det har varit en lång resa.
För mig har den resan handlat mycket
om frihet att tolka Guds ord, om Guds
handlande med oss genom dopet och om
församlingen som en gemenskap av benådade.
En matrikel utgör ingen församling.
Den är en adressförteckning. Ett samfund
är ingen kyrka.
En församling och en kyrka är levande
människor som lever i nåden.
Församlingen är en del av helheten -
till för helheten. Den skall vara öga, hand
eller fot för resten av kroppen.
Inskriptionen i Kronoparkskyrkans
kyrkklocka lyder: Till gemenskap kallar
jag dag från dag, en och en, att älska
alla bland alla.
Nåden tvingar oss till den tjänsten!
Ulf Sandén
pastor Karlstad
Kronoparkskyrkan är en samarbetskyrka
i Karlstad mellan Karlstads missionsförsamling
och Norrstrands församling,
SvK. Reds anm.
Kanalen 1 • 2002 • 5

Församlingen är till - för vem?
Idag är det många unga som väljer att inte gå med i församlingen. Vad beror det på?Många äldre tror
nog det beror på att unga inte vill ta något ansvar. Så är det absolut inte.
Samhället idag ser inte ut som för 20 år sedan men tyvärr är kyrkan fortfarande kvar i 70-talet eller
ännu längre tillbaka. Man tror att ungdomar fungerar på samma sätt nu som då.
I dagens samhälle
ska man inte binda
sig till saker. Det kan
ju alltid dyka upp nåt
som är bättre. Jag tror
att många inte vill
bli låsta genom ett
medlemskap. Vem säger
att man inte varit
med i församlingen
innan. Började i söndagsskolan,
sedan
scout och tonår. Ett
namn på ett papper
känns rätt oväsentligt
när man växt upp i
församlingen och alltid
varit en del av
den.
Hanna spanar på Skendemokrati
församlingen.
Jag tror att många
unga också tvekar på
grund av all skendemokrati som finns i
våra församlingar. Ungdomarna ska ha
en ungdomsgudstjänst och har fått fria
händer, men det måste vara fyra psalmer
och kollekten ska tas upp efter predikan.
Men annars så får ni göra vad ni
vill.
Såna saker som att ett styrelse- eller församlingsbeslut
hur lätt som helst kan rinna
ut i sanden på grund av ett kafferep
Hela livets kyrka
med dominanta medlemmar gör också
att många unga tvekar. Det är ingen idé
att försöka påverka. Framtidsfrågor behandlas
snabbt men större debatt blir det
däremot bland församlingsmedlemmarna
om gardinerna i missonshuset ska
bytas ut.
Sen har vi ju gudstjänster kl 10
på söndagmorgnar. Det är väldigt tidigt
om man varit ute i verkliga livet till kl 3
på morgonen. En lång predikan på hårda
träbänkar kan vara sövande, även om
det skulle vara självaste distriktsföreståndaren
som stod i talarstolen. Man kanske
någon gång skulle kunna ha gudstjänst
på andra tider för att gynna yngre.
Alla är välkomna?!
Under hela sin tonårstid får man även
höra hur mycket duktigare man är om
man går på bibelstudierna, istället för att
bara komma till tonår när man till exempel
bowlar. Den som bara följer med på
bowlingen anses inte lika ”andlig”. Får
den tonåringen bli medlem i församlingen?
Finns det plats i våra församlingar
för tonåringar som har ickekristna vänner
som super på helgerna. Vågar den
tonåringen någonsin ta med sig sina
kompisar till kyrkan utan att mötas av
förakt utav resten. Är alla verkligen välkomna
i våra församlingar? Eller är det
bara en illusion?
Svenska Missionsförbundet har ambitionen att vara en hela livets kyrka. Det
innebär att alla de som är missionsförbundare skall känna trygghet inför olika förrättningar,
inte minst begravningsgudstjänsten. Frågan har delvis aktualiserats genom
Svenska kyrkans förändrade relationer till staten och dess ansvar för begravningsväsendet.
Distriktet har tagit fram ett förslag som anställda och församlingsstyrelser fått ta
del av och ge synpunkter på. Förslaget vill visa att alla församlingar skall ha någon
att ringa vid förrättningar. Inom varje område bör det finnas en eller flera pastorer.
Glöm heller inte bort att pensionerade pastorer är en tillgång. Genom det här förslaget
hoppas vi att flera skall se Svenska Missionsförbundet som en hela livets kyrka.
Här växer trons liv, här delas sakramenten och här finns vi närvarande hela livet,
även om det glesnar i leden. Förslaget kan Du se på nästa sida.
Jag tror även att det blir en reaktion,
att man på nåt sätt revolterar mot
kyrkan. Inte så konstigt med tanke på
att församling och pastor redan efter konfirmationshögtiden
börjar tjata om att
de borde bli medlemmar i församlingen.
Det klart det blir en motsatt effekt. Alla
vet väl hur tonåringar fungerar. Frågar
man sen varför de vill att man ska bli
medlem får man inte något riktigt svar,
mer än att det är ett steg som kristen. Att
visa att man tror. Och det visar man med
ett namn på ett papper, eller?
Jag tror vi måste lösa upp våra
mönster och försöka bli en församling i
tiden. Att vi ser ungdomar som en del av
församlingen även om de inte står med i
medlemsregistret. Om ni vill att ungdomar
ska bli medlemmar måste kyrkan
anpassas så att alla kan känna sig hemma.
Hanna Semerson
tonåring, Fjugesta
Fortsättning från sidan 3
gudstjänst. Visst kan det ske på annan
plats, t ex i hemmet, men dock så att förbindelsen
till församlingens gemenskap
är tydlig - se de tydliga anvisningarna i
församlingsordningen om dop och barnvälsignelse.
Utifrån detta bör alltså dop
i SMF:s ordning inte äga rum i kyrkorum
inom Svenska kyrkan eller omvänt.
Förkunnelse, bikt och själavård
Några andra områden anges, där församlingar
utan egen pastor behöver
hjälp med samverkan. Tydliga hänvisningar
bör finnas så att ett regelbundet
gudstjänstliv kan erbjudas. När det gäller
själavården kan inte på samma sätt
tydliga anvisningar utarbetas. Kanske är
detta en fråga, där vi på allvar behöver
fundera över hur ansvaret för omsorg
och omvårdnad ska kunna fungera, inte
minst bland äldre människor.
Per-Magnus Selinder
6 • Kanalen 1 • 2002

Om tillhörighet och kyrkoavgift....
- Är du medlem i en eller två församlingar
- Varför?
Agneta Allvin, Örebro
Av respekt för Svenska Kyrkan har jag
gått ur. Jag vill bara vara med i en församling,
det räcker.
Ingemar Semerson, Fjugesta
Jag är medlem i både frikyrkoförsamlingen
och Svenska Kyrkan, men funderar
på hur jag ska ha det med kyrkoskatt
och annat.
Febe Westling, Vintrosa
Mina föräldrar gick ur Svenska Kyrkan
innan jag föddes, så jag har aldrig
behövt ta ställning. Jag och min man
fick inte gifta oss i Kyrkan för att vi inte
var medlemmar, fast vi var med i kyrkokören.
Ingela Östman, Närkes Kil
Jag var länge med i Svenska Kyrkan,
men har gått ur av respekt. Det kändes
inte rätt att vara en passiv medlem.
Anita Funke Örebro
Jag är med i både missionsförsamlingen
och Svenska Kyrkan och tänker så
förbli eftersom jag går dit ibland. Vissa
perioder har jag varit med i kyrkokören
och då känns det rätt att vara medlem
också.
- Vart går din kyrkoavgift?
- Varför går den dit?
Sylvia Holmstrand, Grums
Min kyrkoavgift
går till SMF. När jag
gick med i missionsförsamlingen
gick jag ur
Svenska Kyrkan och
det känns naturligt att
ge pengarna dit där de
behövs mest. Svenska
Kyrkans resurser är stora och SMF behöver
pengarna mer.
Anna Holmstrand, Rimforsa
Min kyrkoavgift går
till SMF. Jag ville att
mina pengar ska gå dit jag
känner mig hemma och
trivs. Fast jag bor på annan
ort har jag valt att ge
min kyrkoavgift till min
hemförsamling, för att
stötta den.
Birgitta Svensson, Vålberg
Min kyrkoavgift går
till SMF. När möjligheten
att få välja vart kyrkoavgiften
skulle gå
dök upp, valde jag att
gå ur Svenska Kyrkan.
Det kändes naturligt att
välja den kyrka där man
har sin hemvist och den
församlingsgemenskap som man deltar
aktivt i.
Olle Strandberg, Grums
Min kyrkoavgift går
till SMF. Det känns självklart
att kyrkoavgiften
ska gå till den kyrka som
jag tillhört så länge och
som jag känner mig
hemma i.
...och här, liksom så många gånger, kommer vi till olika ståndpunkter och ställningstaganden.
Här har du mött några. Hurpass representativa kan man ju alltid
diskutera, men det väsentliga kanske ändå är att man tar ställning, att man bestämmer
sig och att man, åtminstone för sig själv, kan motivera sitt beslut.
Hela Livets Kyrka
- förslag på indelning
Örebro Vasa
Örebro Betlehem
Örebro Haga
Närkes Kil
Glanshammar
St. Mellösa
Vintrosa
Lännäs
Vinön
Kilsmo
Brevens Bruk
Kumla
Sköllersta
Hörsta
Byrsta
Fjugesta
Karlstad
Alster
Nor
Grums
Ed
Värmskogs Ö:a
Kil
Frykerud
Boda
Ö:a Fågelvik
Väse
Hammarö-Skoghall
Nyed
Ölme
Grava
Forshaga
Övre Ullerud
Hällefors
Grythyttan
Järnboås
Nora
Lindesberg
Kopparberg
Storå
Öskevik
Vedevåg
Rya
Frövi
Fellingsbro
Laxå
Fagersand
Finnerödja
Hallsberg
Pålsboda
Östansjö
Vretstorp
Askersund
Åsbro
Aspa
Kårberg
Svinnersta
Tycke
Gunnarskog
Eda
Arvika
Mangskog
Brunskog
Sölje
Älgå
Värmskogs V:a
Intervjuare: Eddy Gillsell och
Monica Strandberg
Berätta för oss om du saknar någon
församling i förteckningen
Visnum
Björneborg
Gullspång
Södra Råda
Kristinehamn
Lungsund
Storfors
Bjurtjärn
Karlskoga
Nysund-Rudskoga
Degerfors
Filipstad
Lesjöfors
Långban
Holmedals Norra
Blomskogs Yttre
Holmedals Västra
Holmedals Östra
Lennartsfors
Sundstabyn
Töcksmark
V:a Fågelvik
Östervallskog
Karlanda
Järnskog
Köla
Sillerud
Årjäng
Bäckefors
Dals Långed
Billingfors
Dals-Ed
Håbol
Bengtsfors
Ärtemark
Laxarby
Sunne
Ö:a Ämtervik
V:a Ämtervik
Gräsmark
Munkfors
Sunnemo
Norra-Råda
Hagfors
Ekshärad
Torsby
Lysvik
Lekvattnet
Östmark
S:a Finnskoga
Vitsand
Åmål
Edsleskog
Fengersfors
Österbyn
Säffle
Värmlandsnäs
Tveta
Kila
Svanskog
Långserud
Mo
Björnö
Mellerud
Dalskog
Håverud
Ånimskog
Brålanda
Frändefors
Gestad
Grinstad
Normanstorpet
Kanalen 1 • 2002 • 7

Distriktsinformation
Distriktets årshögtid
Missionskyrkan, Sunne
lördagen den 16 mars 2002
fr. 09.30 Fullmaktsgranskning och kaffe
10.15 ”Evangelisation genom bön”
Mats Gunnarsson, Ljungby
11.00 Årsmötesförhandlingar
Avbrott för lunch
15.30-tiden Eftermiddagskaffe
19.00 Konsert med Freequency från Römskog, Norge
Café
21.30 ”Varför gör jag som jag gör när jag inte vill göra det
jag gör?” On Line-team från Töcksfors,
Mogens Nielsen och Freequency
Hög stämning, liv & rörelse
Massor av barn och ledare från både
Värmland och Dalsland hittade vägen
till Arvika missionskyrka för att sjunga
under ledning av Sofia Gustavsson från
Arvika och Helena Eriksson Jonehög från
Årjäng. De ryckte in med kort varsel när
systrarna Corneskog tvingades lämna
återbud. Det var dags för höstens barnsångardag!
Hög stämning, liv och rörelse från
början till slut. Bra upplägg av dagen
med roliga pauser instoppade där vi fick
röra på oss. Lagom många sånger. Lättsjungna,
med vardagsnära texter och ord
som barnen förstår. Medryckande melodier
och rytmer med många rörelser.
Ett stort tack till kompet och till köket
för goda smörgåsar, bullar, frukt,
köttbullar och mos. Vi behövde allt detta
för att orka.
Tack Anna Gustafsson, vår nyaste distriktskonsulent,
att du påminde oss i
Nytt Udd-blod
UDD, ung delaktighet och demokrati,
har fått två nya ledamöter i referensgruppen.
Det är Henric Jöngren från Brålanda
och Fredrik Johansson från Mellerud.
Välkomna!
kvällsgudstjänsten om att Gud är intresserad
av och bryr sej om det vi kan och
vill använda det vi är bra på.
En sång som fastnade speciellt hos
barnen var dagens pauslåt. När vi hörde
den var det dags att återsamlas.
Smart och roligt!
Hög stämning och full fart på barnsångardagen
i Arvika.
Clap your hands, hallelujah!
Stamp your feet, hallelujah!
Jump of joy, hallelujah!
In the name of the Lord!
Bästa kommentaren om dagen kom
från Samuel Knutsson: ”Mamma när blir
nästa sån här sångardag?”
K Jansson
Pssssst!
Det har kommit ett återbud och därför
finns plats för en kille till på sommarens
konfirmandläger på Rörviks
ungdomsgård i Dalsland.
Först till kvarn….
Syföreningsdagar
Bengtsfors lördag 23 mars kl.14
Evangelist Torsten Åhman, Vårgårda
talar över ämnet: ”Vad händer när man
börjar tro?”
Taborkvartetten, Svanskog och distriktsföreståndare
Roland Brage medverkar.
Arvika tisdag 23 april kl.10
Information kommer i nästa nummer
av Kanalen.
Fjälläger
Laurgårdseter,
Hövringen
9-15 mars 2002
Välkommen med till en härlig lägervecka
i de norska fjällen! Varje dag
gör vi turer på fjället i olika grupper.
Det finns inga skidliftar i området,
utan det är endast frågan om turåkning.
Ansvariga ledare är Eddy Gillsell,
Örebro och Roland Brage, Kil.
Pris inklusive resa och helpension:
3 350 kronor.
För information, ring Eddy Gillsell på
telefon 019-200836 eller distriktet på
telefon 054-215515.
Välkommen med din anmälan
snarast möjligt!
8 • Kanalen 1 • 2002

Drama- &
BarnSångardag
Lördag 9 mars i Broängskyrkan,
Kristinehamn
Årets barnsångardag är även utökad
till drama, så i år går det att välja mellan
att sjung eller ha drama.
Dagen börjar kl. 9.30 och slutar med
en gudstjänst kl. 17.00
Mer information kommer att skickas
till alla barnkörledare.
För mer information ring Britt Gagnero
FS 054-18 24 64 eller ungdomskonsulent
Anna Gustafsson 0573-240 80
Ungdomsledare!
Tisdag 19 mars kl. 10.00
Träff för anställda ungdomsledare på
distriktsexpeditionen. En dag där vi får
träffas och utbyta idéer och tankar om
den tjänst vi står i. Ungdomskonsulent
Anna Gustafsson medverkar.
Mer information kommer i ett utskick.
Udd-gruppen
vill ut!
K-B Jonsson 28 juli - 1 augusti
Karl-Bertil Jonsson är namnet på en
pojke i en saga skriven av författaren,
komikern och samhällsdebattören Tage
Danielsson. Även om sagan numera har
många år på nacken, är berättelsen om
Karl-Bertil, och framför allt det han gjorde,
något som både är känt och aktuellt
för många också idag. Det har dels sin
förklaring i att sagan en gång blev
tecknad film som sedan många,
många år har visats på TV under
julafton. Men det handlar också
om nåt annat! Mycket som vi ser
på TV går snabbt förbi utan att lämna
några som helst spår inom oss, i
alla fall inga positiva. Men Karl-
Bertil har lämnat något gott kvar
hos väldigt många. Han står för det slags
hjältemod som hör livet till där det verkligen
tas på allvar. Det krävs dom som
inte bara talar vitt och brett om vad man
borde göra för dom som har det sämre än
vi själva. Det krävs, för Guds skull, för
livets skull och inte minst för vår egen
skull, att det finns dom som också gör i
alla fall något av det goda dom talar om
och säger sig stå för.
Lägerstaben för sommarens tonårsläger
på Vägsjöfors tvekade inte en sekund
över att K-B Jonsson återberättar
mycket av bibelns annars alltför ofta utslätade
kärlekstanke. Frågan var om vi
alls skulle få lov att använda oss av K-B
Jonsson, med tanke på copyrightlagar.
Det fick vi helt enkelt ta reda på. Med
inte alltför stora förhoppningar kontaktade
vi Per Åhlin, mannen som tecknat
Karl-Bertil och gjort film av honom.
Pers omedelbara svar blev följande:
”Vad roligt om någon kan använda det
man gjort till något bra och meningsfullt”.
Med det svaret i bagaget dristade
vi oss att fråga om det möjligen gick
an att även trycka upp Karl-Bertil
på T-Shirts. ”Ja visst får ni det, inte
skall jag ha nå’t för det. Mitt namn
kan väl stå med nå’nstans?”
Kan man....
Kan man bära en T-shirt med
Karl-Bertil på! Klart man kan, men
är han en förebild?
Det är ju en av det kommande lägrets,
men också en av livets mest spännande
frågor att besvara. Det skall ju egentligen
inte vi i staben besvara, utan ni tonåringar
och kanske också era föräldrar.
Det är en fråga för var och en att pröva
sig själv med innan några färdiga svar
ges. Det frågan handlar om är det brott
som Karl-Bertil faktiskt begår. Får man
begå brott under några omständigheter?
Finns det förmildrande omständigheter?
Kan det finnas goda skäl för att göra det
som inte i sig är gott? Vad säger du? Vad
säger vi tillsammans?
Joakim Götborg, Kristinehamn
UDD-lördag på gång!
Vi som jobbar med Udd, Ung Delaktighet
och Demokrati, vill gärna ut i föreningarna
runt om i distriktet och prata,
diskutera demokrati med er!
Kanske en SMU-dag eller en tonårskväll.
Hur jobbar er förening med demokrati?
Hör av er och hjälp oss ut!!
Hälsningar Uddgruppen.
För bokning maila eller hör av er till
distriktet: expedition@ovd.smf.se
Tele: 054-215515
Datum:
2 mars i Fjugesta.
9 mars i Säffle.
Medverkande:
Till Fjugesta kommer Mattias Ingeson,
SMU riks’ ordförande och Kristina Andréen,
dramapedagog.
Till Säffle kommer distriktets ordförande
Lena Semerson och även där kommer
Kristina Andréen att medverka.
Program:
10.00 Samling, fika.
10.30 Mattias Ingeson resp Lena Semerson;
allt om riks’ och distriktets årsmöte
och om att vara ombud.
13.00 Lunch
14.00 Kristina Andréen, argumentationsteknik
och rollspel om demokrati.
16.30 Avslutning
Ingen avgift!!
Anmäl dig NU till ditt distrikt!
Kanalen 1 • 2002 • 9

Vinön 125
Annandag jul 1876 bildades Vinöns
missionsförsamling. 10 år senare 1886
byggdes Missionshuset eftersom man
inte längre fick hyra skolan. Då var det
prästen som såg till att man inte längre
fick hyra. Idag är det prästen som hyr
Missionshuset en gång i månaden för att
fira gudstjänst. Samarbetet har uppenbart
blivit bättre genom åren.
1904 var församlingen som störst med
84 medlemmar. Idag är man 6 medlemmar
och antalet bofasta på ön har minskat
till c:a 100 personer. 6% av befolkningen
är ju inte så dåligt.
Maria Andersson var mötesledare
Genom åren har det varit många aktiviteter
för barn och ungdomar. Söndagsskolan
har varit stark, men nu finns det
inte så många barn på ön. Till våren räknar
man dock med att starta igen efter ett
uppehåll under hösten. Sommarby och
simskola har det också varit. Distriktet
har haft en del arrangemang här, senast
var det CykelNatta 1998.
Annandag jul 2001 var det högtidsgudstjänst
och 125-års jubileum. Församlingens
föreståndare Maria Andersson
var mötesledare och berättade församlingens
historia. Vi började med att
sjunga ur riktigt gamla psalmböcker och
bytte sedan till nyare allteftersom vi kom
fram i tiden. Eddy Gillsell predikade och
hälsade från distriktet. Både äldre och
yngre deltog med liv och lust, det är ju
inte varje dag man uppvaktar en 125-
åring. Till sist var det kaffe med bullar
och kakor.
När jag sitter på färjan som kämpar i
isrännan på väg hem känns det onekligen
som om man besökt en lite annorlunda
värld.
Text och Foto: Eddy Gillsell
KALLast i ÅRE
Mellan den 27 dec 2001 och 2 jan
2002 var jag och 24 andra från olika
platser i Svealand på nyårsläger i
Åre. Ledarna kom från Lund, Göteborg,
Uppsala, Koppom och Örebro.
Lägrets bas var Kyrkslättens skola i
Kall 1,5 mil från Åreskutan, men
drygt 4 mil bilvägen. Namnet Kall
passar förträffligt bra på det klimat
vi hade den vecka vi var där.
Skolan var utrustad med bastu, som
blev en populär plats för oss djupfrysta
utförsåkare. Varje morgon hade vi morgonbön
med någon av ledarna Efter frukost
och packning av matsäck tog vi vår
buss till backarna. Det var nästan otäckt
kallt, det var mellan 15 och 28 minusgrader,
jag hade inte blivit förvånad om
de sagt –35 grader. En dag blåste det så
kraftigt på Åreskutan att det motsvarade
– 47 grader. Då upptäckte vi att värmestugorna
inte var så dumma att sitta i.
God mat efter upptining
När vi kom hem skyndade vi oss att
hoppa in i bastun för att tina upp. Under
tiden fixade mattanterna mat, så att det
var klart när vi tinat färdigt. Det smakade
inte gott bara för att vi var hungriga
utan det var verkligen god mat som de
lagade hela
veckan. Efter
maten hade vi
fritid då vi
kunde spela
volleyboll,
sällskapsspel
eller bara umgås
med våra
nya kompisar.
Närmaste granne med skolan ligger
Kalls kyrka. Där hade vi andakter om
kvällarna. Eddy och Linda berättade och
dramatiserade bibeltexter. En kväll fick
vi alla vara med i ett drama och en annan
kväll fick vi måla och prata om vår
relation till Gud.
Ett bibelstudium om 1:a budordet i
Tio Guds bud hann vi också med. Vår
uppgift blev att ta reda på vilka gudar
som vi har idag, sådana gudar som mobil-,
tid- och mode-gud som upptar våra
liv. Det var riktigt intressant att få en
nutida, verklig bild, en modern tillämpning
av budordet.
Lite trötta...
Så blev det nyårsafton, det märktes
för det blev mer folk i Åreområdet. På
kvällen tog vi på oss lite extra fina kläder
och vi bjöds på en trerätters middag.
Det var nyårstal och vi gjorde lekar tillsammans
och vi hade skoj. Vid tolvslaget
gick vi ut och tittade på fyrverkeri
och efter det gick vi in i kyrkan och hade
andakt med nattvard.
Dagen efter åkte vi lite senare till
backarna, för jag tror bestämt att de flesta
av oss var lite trötta.
Vi gick upp kl 5 på resdagen för att
äta, städa och packa in oss i bussen. Det
var ett trött men glatt gäng som åkte hem
och jag tror att många av oss kommer
tillbaka nästa år igen, trots kylan i år!
Anna Pettersson
Bjurtjärn
Välkommen att fira med oss 9-10 mars
Melleruds Missionsförsamling 120 år
Lörd 9/3 kl. 18.00 Jubileumsfest
Sönd 10/3 kl. 11.00
Högtidsgudstjänst med bl.a. missionsförest Krister Andersson
Välkommen!
10 • Kanalen 1 • 2002

Ska´ut Gul 2002
Årets upplaga av ska´ut gul del har precis gått av stapeln. Ett 20-tal ungdomar
har gjort det andra steget i sin ska´ut utbildning. Platsen i år var Dömle
stiftgård utan för Deje.
Innehåll
Kursen innehåller en hel del
teori som bl.a. ledarskap, scouthistoria,
andakts och friluftsmetodik.
En stor del av kursen genomförs
utomhus då man bl.a.
går igenom allt om militärtält.
Eld post
Deltagarna fick t.ex. prova på
att sova en natt i militärtält ute i
den stränga vinterkylan. Inför
utenatten hade ett eldpostschema
gjorts. Alla fick ca en timmes
eldvakt var. Den som var lite
Scoutrörelsen fyller 90 år och det firades med
tårta.
mer rutinerad fick sin post vid
klockan 3-4 på morgonen då det brukar vara som svårast att hålla sig vaken.
Gul del, inte som de andra
Detta andra steg i ska´ut skiljer sig från de övriga två då deltagarna får lagad mat
och sover inomhus förutom ovan nämnda natt. Deltagarna får på så vis mer tid för
undervisning och gruppdiskussioner.
Handledarinsats
I köket kämpade fyra tappra handledare ur ska´utteamet: John Svensson, Jesper
Larsson, Per-Eric Andersson och Kristina Andréen som också undervisade i scouthistoria
och ledarskap.
Övriga handledare var: Maria Grundström som var stabsansvarig, Jonas och Catrin
Nilsson, Marcus Brandberg, Sara Flodquist, Hans Bjurbäck och Linda Bergkvist.
Ett stort tack för ännu en fin ska´utkurs!
Svanskogledare på retreat
Anja Wändal
Efter en fullbokad hösttermin i
scouterna kände ledarna i Svanskog att
de längtade efter en retreat. Ett sätt att
samla nya krafter och få vila i en stunds
tystnad inför den långa vårterminen då
alla ledare gör sitt allra yttersta för att
göra en lyckad ledarinsats.
Vila och återhämtning är något som
inte alla tänker på. Många talar om en
utbred utbrändhet, inte minst hos våra
SMU-ledare. Att unna sig själv något är
ibland sånt man måste få hjälp med att
prioritera.
Sedan något år tillbaka så har scout/
tonårsledare i Svanskog haft som mål
att bl.a. unna sig själva något, någon
gång per termin ihop med sina ledarkollegor.
Det har varit allt från konserter med
fart och fläkt till studiecirklar i något
berikande ämne. Sist var det en grundkurs
i gitarr.
Denna gång kändes alltså behovet av
retreat som störst. Ledarna hyrde in ett
stort vedeldat träbadkar för sex personer
och tog sig en helkväll i det avslappnande
badet. Kvällen blev mycket lyckad
och ledarna i Svanskog SMU vill
uppmuntra andra kårer runt om i distriktet:
Unna er något ibland så att SMU inte
blir en plats där man som ledare endast
”tömmer sig” utan också blir ”påfylld”!
Anja Wändal
Materieldepån
i Frykerud
Det hela började enligt Karl Evert
Evertsson, Frykerud med att han och
Bernt Gunnarsson hade lämnat ledarutbildningen
Ska´ut Blå, efter att ha arbetat
med den i ca 10 år.
Karl Evert funderade på vad han nu
skulle ta sig an för att stå till tjänst för
Herren. Och då kände han att det var just
det här med depå för distriktet som kanske
kunde bli hans nya uppgift. Blå del
lämnade han över till Lennart Nilsson i
V. Ämtervik och började ägna sig åt depån.
Idag har Karl Evert haft depån i 15 år
och vet precis vad som finns ute i ladan
där depån är.
Vid den nya distriktsindelningen fick
han ta emot några scoutkistor från gamla
Mälardalens distrikt och det blev ett
bra komplement.
Kistorna och tälten börjar bli lite slitna
och fyra av de gamla 20-mannatälten
ska bort ur sortimentet. Om det är någon
som har intresse av dessa så är det bara
att höra av sig, hälsar Karl Evert. Kistorna
åker mest ut på ledarutbildningarna,
tex på Grön del, men går utmärkt bra att
hyra för egna läger också så länge de
inte krockar. Även de ska nu under vintern
ses över så att de är i gott skick.
Som en del av er vet, har vi fått lite
begagnat materiel från armén. En del har
hamnat hos kårerna runt om i distriktet
och en del har åkt till depån. Bl.a fick vi
7 st spiller nya 12-mannatält och 4 st
mer eller mindre nya 20-mannatält!
För att vi nu ska veta vad som finns i
depån i Frykerud så har vi gjort en inventering
och en lista följer här intill.
Om just din kår vill hyra utrustning
från depån kan ni ringa distriktet eller
Karl Evert Evertsson 0554-250 06.
Finns i depån idag:
Cykelväskor
ett antal
Fotogenlampor
11 st
Isolerkärl
6 st
Kaminer till 12 manna tält 30 st
Militärtält ”12-manna” 7 st
Militärtält ”20-manna” ca 10 st
Kokkittel
3 st
Tryckkantiner
25 st
Scoutkistor
9 st
Småtält 140x210, 5 st
Spadar, små
7 st
Vattendunkar 25l 18 st
Vindskydd
11 st
Dessutom finns ett antal jutesäckar att
packa utrustningen i.
Kanalen 1 • 2002 • 11

Avsändare:
SMF/SMU ÖrebroVärmlandDal
Kasernhöjden 21
653 39 KARLSTAD
POSTTIDNING B
Några tankar om nåd
Andakten
Tre bokstäver, ett litet ord men samtidigt
så oerhört stort. I juridiska termer
tänker man kanske närmast på någon som
får något bättre än han/hon egentligen
förtjänar och visst ligger det en hel del i
den tolkningen.
Han ville det
På latin heter det gratia och vi har det
i svenskans gratis. Det är något som räknas
mig tillgodo, något jag får del av
utan att på minsta sätt ha gjort rätt för
mig. Det bara ges mig av någon som har
både rätt och makt att ge.
Förväntan och krav - det känner vi av
också i den kristna församlingen. Vi ställer
kraven på oss själva och människor
runt omkring oss hjälper oss på traven.
Men, om det nu är nåden som är det första
och största...
Någon annan har redan betalat min
evighets lön - bara för att han ville det.
Det jag gör är inte en förutsättning. Nåden
gäller och den räcker oavsett min
egen insats. Nej, det jag gör är en följd
av det han redan gjort. Med mitt liv får
jag vara med och ge något litet tillbaka.
Lagom till Svenska Missionsförbundets
100-årsjubiléum 1978 skrev dåvarande
missionsföreståndaren Gösta Hedberg
en psalm som tonsattes av Leif
Strand. Den har nummer 410 i Ps o S och
i tredje versen skriver han bl.a: ”Det är
en nåd att få vara med”.
Kanske behöver vi lära oss att se på
gemenskapen och tjänsten i församlingen
med nådens glasögon. Jag får vara
med!
Sida vid Sida
Samtalet om partnerskap och tjänst
pågår i samfundet och nu väntar vi på
vad kyrkostyrelsen kommer fram till i
sitt marssammanträde. Lite känns det
som att det nu också prövas om talet om
nåden bara är ord eller om den fått göra
något med oss.
De stora orden och självsäkra svaren
ligger alltför nära till hands i ett samtal
som Sida vid Sida - oavsett vilken ståndpunkt
man intar i sakfrågan. Men, hur
var det med nåden? Rimmar inte den
bättre med beredskapen att lyssna ärligt
på den andre, att ha rum också för den
som har en annan uppfattning än den
jag själv har, att vilja främja en Sida vid
Sida-gemenskap där mångfald får vara
en rikedom och inte ett hot.
Det finns plats
”Mina kära, om Gud har älskat oss så,
måste också vi älska varandra”. Så skriver
Johannes i sitt första brev.
Med våra liv får vi ge rum för kärleken.
Med det vi gör och är får vi något
lite svara på den nåd som blivit vår del.
Gratia! De stora orden och de självsäkra
svaren kanske inte är det första man tänker
på då. Snarare en god portion ödmjukhet
och en beredskap att i gemenskapen
famna också den som tänker och
tror på ett lite annat sätt än jag själv gör.
Och du, det kanske inte måste vara så
att den ene har rätt och den andre fel.
Det kanske finns plats för flera rätt i Gratia
Dei - Guds nåd.
Anders Bernspång
Distriktet
Distriktsexpedition
SMF/SMU ÖrebroVärmlandDal
Kasernhöjden 21
653 39 KARLSTAD
E-post: expedition@ovd.smf.se
Hemsida: www.ovd.smf.se
Telefon: 054-21 55 15
Telefax: 054-21 55 19
Postgiro: 618 92 40-2
Bankgiro: 659-7371
Distriktskontorist
Eva von Knorring Aineström
eva.von.knorring.ainestrom@ovd.smf.se
Distriktsföreståndare
Roland Brage
Hemtelefon: 0554-107 65
Mobiltelefon: 070-601 50 52
roland.brage@smf.se
Distriktssekreterare
Anders Bernspång
Hemtelefon: 054-52 56 33
Mobiltelefon: 070-696 22 60
anders@bernspang.com
Distriktskonsulenter
Eddy Gillsell
Hemexpedition:
Postmästaregatan 55
703 78 ÖREBRO
Telefon: 019-20 08 36
Mobiltelefon: 073-963 45 26
eddy.gillsell@ovd.smf.se
Jan Johansson (tjänstledig - 15 aug)
Hemtelefon: 054-86 67 37
Mobiltelefon: 070-608 00 25
jan.johansson@ovd.smf.se
Anna Gustafsson
Hemexpedition:
S:a Holmerud Lövås
672 94 ÅRJÄNG
Telefon: 0573-240 80
Mobiltelefon: 070-216 58 12
anna.gustafsson@ovd.smf.se
Projektledare Udd-projekt och
Vikarierande konsulent
Anja Wändal
Hemexpedition:
Stålsbyn Mossen
662 96 SVANSKOG
Telefon: 0532-303 49
anja.wandal@ovd.smf.se