Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 

Undervisningstiden 

i gymnasieskolan 

– En undersökning av gymnasieskolans viktigaste resurs

Undervisningstiden 

i gymnasieskolan 

– En undersökning av gymnasieskolans viktigaste resurs

Innehåll 

Sammanfattning och slutsatser______________________________ 6 

Centrala resultat_______________________________________ 6 

Lärarnas Riksförbunds slutsatser_________________________ 7 

Undervisningstiden i gymnasieskolan_________________________ 8 

Resultatredovisning________________________________________ 12 

Spridning i undervisningstid____________________________ 12 

Undervisningstid i förhållande till kursmålen______________ 14 

Elevernas behov styr inte undervisningstiden_____________ 15 

Resultaten skulle förbättras med fasta timplaner__________ 16 

Metod_____________________________________________________ 18 

Referenser_ _______________________________________________ 19 

Bilaga 1 – Enkät____________________________________________ 20

Sammanfattning och slutsatser 

I denna undersökning har vi ställt frågor till 1 000 gymnasielärare om 

hur mycket undervisningstid som läggs ut i de gymnasiegemensamma 

ämnenas första 100-poängskurser. De har också fått bedöma om de 

anser att den utlagda undervisningstiden är tillräcklig i förhållande till 

kursmålen och i vilken utsträckning de anser att elevernas behov styr 

undervisningstidens fördelning. 

Centrala resultat 

Undersökningen visar bland annat: 

• Att spridningen är stor i hur mycket undervisningstid eleverna ges i 

kurserna. Inte endast är det en stor spridning mellan kurserna, utan 

även inom samma kurser. En tredjedel av lärarna uppger att 80 eller 

färre timmar läggs ut i 100-poängskurserna och endast fem procent 

av lärarna uppger att mer än 100 timmar läggs ut. Sammantaget 

uppger 79 procent av lärarna att det läggs ut mindre än 100 undervisningstimmar 

i kurserna, jämfört med att endast fem procent 

uppger att det läggs ut mer än 100 timmar. 

• Att elevernas undervisningsbehov i liten utsträckning styr fördelningen 

av undervisningstiden. En tredjedel av lärarna uppger att 

tidsfördelningen inte alls styrs av elevernas behov och en femtedel 

att det gör det i liten utsträckning. Var fjärde lärare uppger att de 

inte alls kan påverka fördelningen av undervisningstiden efter elevernas 

behov. 

• Att en stor majoritet av lärarna anser att fasta timplaner skulle förbättra 

måluppfyllelsen i gymnasieskolan. Tre av fyra lärare svarar att 

de tror att fasta timplaner för respektive kurs, där en gymnasiepoäng 

motsvaras av en undervisningstimme, skulle förbättra måluppfyllelsen 

i gymnasieskolan. 

6

Lärarnas Riksförbunds slutsatser 

Höj ambitionerna i gymnasieskolan – reglera tiden! 

Ett uttalat mål med avregleringen av gymnasieskolans undervisningstid 

var att utbildningen bättre skulle kunna anpassas efter varje elevs 

behov. Denna undersökning, tillsammans med de studier och granskningar 

som tidigare har gjorts, visar att så inte har blivit fallet. Ytterst 

få skolor lägger ut mer undervisningstid för att kompensera elevernas 

behov och mycket tyder på att tiden fortsatt i stor utsträckning läggs ut 

schablonmässigt. Parat med den ökade andelen självstudier, där eleven 

själv ansvarar för sitt lärande, framkommer det som att många elever 

inte får den undervisning de enligt skollagen har rätt till. 

Lärarnas Riksförbund föreslår därför en återgång till en reglering som 

innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme, 

och att en generell ambitionshöjning därav görs i hela gymnasieskolan 

då en 100-poängskurs motsvarar 100 undervisningstimmar 

och inte 86 som i dag. 

Låt elevens undervisningsbehov stå i centrum! 

Tendensen med kraftigt ökad andel självstudier i gymnasieskolan missgynnar 

eleverna, i synnerhet de som kommer från studieovana hem. 

Detta har urgröpt likvärdigheten i den svenska gymnasieskolan, dels 

för att alla elever inte får den undervisning de har rätt till, dels för att 

vissa elever drabbas hårdare av detta än andra. 

Enligt Lärarnas Riksförbund skulle en återreglering av undervisningstiden 

i gymnasieskolan innebära en rejäl generell ambitionshöjning. 

Därtill menar Lärarnas Riksförbund att elevernas undervisningsbehov 

i mycket större utsträckning måste styra den ytterligare tidstilldelningen. 

I och med att lärarna är de som varje dag ser, följer och stödjer 

elevernas kunskapsutveckling är det naturligt att lärarna i mycket 

större utsträckning än i dag bör påverka den ytterligare fördelningen 

och användandet av undervisningstiden. 

7

Undervisningstiden i gymnasieskolan 

Precis som för det svenska skolväsendet i övrigt har den svenska gymnasieskolan 

gått från att ha haft centralt reglerad undervisningstid i 

timplaner till att nästan helt överlåta fördelningen av undervisningstid 

på respektive huvudman och skola. Förändringen har huvudsakligen 

motiverats utifrån ett målstyrningsperspektiv, där man från statens sida 

tyckt att den centrala regleringen av undervisningstiden varit motsägelsefull 

i skolans mål- och resultatstyrning. 

Avskaffandet av timplanerna i gymnasieskolan skedde gradvis efter 

1991 års gymnasiereform. Ett första betydande steg togs 1996 då den 

garanterade undervisningstiden per ämne avskaffades för att i stället 

ersättas med en garanterad undervisningstid per program och med 

”riktmärken” för undervisningstid per ämne. 1 Detta följdes sedan upp 

1998 med att kopplingen mellan en gymnasiepoäng och en undervisningstimme 

avskaffades samt att den garanterade undervisningstiden 

per program slopades till förmån för en generell garanterad undervisningstid 

för yrkesprogram respektive studieförberedande program. 2 

Denna ordning kvarstår även efter den senaste gymnasiereformen. 3 

Enligt de uttalade syftena i 

propositionerna och förarbetena 

till desamma har 

motivet för dessa förändringar 

inte varit att åstadkomma 

en generell minskning av 

undervisningstiden i gymnasieskolan. 

Snarare har 

syftet varit att öka flexibiliteten 

och möjligheterna att 

möta varje elevs individuella 

undervisningsbehov. De få 

studier och kartläggningar 

av utvecklingen av undervis- 

1 

Prop.1995/96:206 

2 

Prop.1997/98:169; Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UbU3 

3 

Skollagen 16 kap §17 

8

ningstiden som gjorts efter förändringarna tyder dock på att så inte blivit 

fallet. Snarare tycks den generella undervisningstiden minskat något 

samt att elevernas behov i mycket liten utsträckning påverkar undervisningstidens 

fördelning. Det är inte sällan det förekommer medierapportering 

om elever med många håltimmar och för få lärarledda lektioner. 4 

Skolverkets granskning av den garanterade undervisningstiden 2002 

visade att det i synnerhet tycktes finnas två strategier för hur undervisningstiden 

fördelades av de kommunala huvudmännen. Det första var 

en schablonmässig fördelning utifrån kursens poängtal, där poängtalet 

multiplicerades med kvoten mellan den garanterade undervisningstiden 

och programmets totala poängtal, vilket alltså gav faktorerna 

0,872 (studieförberedande program) och 0,972 (yrkesförberedande 

program). Det andra sättet var en beräkning utifrån poängtalet med en 

faktor som varierade mellan kurserna. 5 

Senare undersökningar antyder att detta fortsatt skulle kunna vara en 

vanlig fördelningsstrategi i och med att antalet undervisningstimmar 

som läggs ut tycks uppgå till cirka 85-90 procent av kurspoängen. 6 

I Skolverkets granskning betonar verket att det saknas kontroll över 

undervisningstiden. Detta syns inte minst genom den schablonmässiga 

fördelningen som inte tar någon hänsyn till elevsammansättning och 

liknande, eller att de som har mest insikt i tidsfördelningen är schemaläggaren 

eller någon studierektor. Det syns också enligt granskningen 

genom att huvudmännen inte kan uppvisa en redovisning för hur eleverna 

har fått sin garanterade undervisningstid. Enligt Skolverket uppfyller 

därmed inte huvudmännen sina skyldigheter enligt skollagen, inte 

heller kan elever utkräva den undervisning de har rätt till. 7 Skolverket 

sammanfattar: 

Lärarpersonalens och elevernas tid framstår som en av de allra viktigaste resurserna 

för lärandet. De granskade kommunerna och skolorna saknar dock, med få 

undantag, uttalade strategier för undervisningstidens fördelning, exempelvis i de 

grundläggande lokala styrdokumenten skolplan respektive arbetsplan. 8 

4 

Skolverket fick sådana indikationer tidigt efter avregleringen. Se Skolverket (1997) ”Oroande signaler om elevers undervisningstid” 

(pressmeddelande 1997-11-24). Se tex Vestmanlands Läns Tidning (VLT) (2012) ”Hon har tio håltimmar i veckan” (publ. 2012-12-17). 

5 

Skolverket (2002) 

6 

Se till exempel Lärarnas Riksförbund och SECO (2012) 

7 

Skolverket (2002) 

8 

Skolverket (2002) s.3 

9

En undersökning gjord av Göteborgsregionen (GR) visar att de flesta 

av Gymnasieförbundets gymnasieskolor ger eleverna den garanterade 

undervisningstiden, men att avvikelser finns. De flesta avvikelserna 

gäller ett fåtal timmar, men det finns också utbildningar som ”avviker 

relativt många timmar”. Undersökningen visade att det bland yrkesprogrammen 

varierade från 319 timmar över den garanterade undervisningstiden 

till 367 timmar under 9 , det vill säga cirka 15 procent mer 

eller mindre av den dåvarande garanterade undervisningstiden. 

Ytterligare en utveckling som har skett parallellt med förändringarna i 

regleringen av undervisningstiden är det ökade inslaget av självstudier 

i gymnasieskolan. Enligt Skolinspektionens granskning av självstudier 

i gymnasieskolan, och den forskningsöversikt inspektionen gjorde i 

samband med granskningen, konstateras att den individualisering i 

undervisningen som har drivits fram på senare år främst skett i form av 

”ansvarsindividualisering”, det vill säga där eleven själv får ta ansvaret 

för sin inlärning genom självstudier. Detta har visat sig ha negativa effekter 

på elevernas lärande och Skolverket ser det som en viktig delförklaring 

till de försämrade kunskapsresultaten i svensk skola. 10 

Detta bekräftas i en undersökning från Lärarnas Riksförbund och 

Sveriges elevkårer (dåvarande SECO) i vilken till exempel 20 procent 

av de svarande eleverna på yrkesprogramen uppger att de inte fått 

tillräckligt mycket lärarledd undervisning i samhällskunskap för att 

nå målen. Hälften av de svarande tror också att deras måluppfyllelse 

skulle ha förbättrats om de hade fått mer lärarledd undervisning. 11 

Skolinspektionen bekräftar för övrigt i stor utsträckning den bild av 

huvudmän som har dålig kontroll och uppföljning av undervisningstiden 

som framkom i Skolverkets tidigare granskning. 12 

Mot denna bakgrund ska syftet med denna undersökning förstås. Syftet 

är dels att undersöka hur stor spridningen är i den undervisningstid 

som läggs ut i de gymnasiegemensamma ämnenas första 100-poängskurser, 

dels att undersöka i vilken utsträckning lärarna anser att 

9 

Göteborgsregionen (2009) 

10 

Skolverket (1999; 2008; 2009); Skolinspektionen (2011) 

11 

Lärarnas Riksförbund och SECO (2012) 

12 

Skolinspektionen (2011) 

10

den utlagda undervisningstiden är tillräcklig och i vilken mån den 

fördelas efter elevernas undervisningsbehov. 

11

Resultatredovisning 

Nedan redovisas undersökningens resultat. Enkäten återfinns i sin helhet i 

bilaga 1. Det är viktigt att notera dels att antalet svarande lärare är lågt för 

vissa ämnen vilket begränsar generaliserbarheten för dessa ämnen, dels 

att antalet svarande per fråga kan variera, till exempel beroende på vilket 

eller vilka ämnen som berörs. Antal svarande redovisas för de diagram och 

tabeller där det är påkallat. 

Spridning i undervisningstid 

Ett syfte med undersökningen har varit att undersöka hur stor spridningen 

i utlagd undervisningstid är i den svenska gymnasieskolan, dels mellan 

skolor och dels i förhållande till antalet gymnasiepoäng. Att det råder en 

skillnad mellan antalet gymnasiepoäng och undervisningstimmar är inte 

konstigt sett ur syftet med dagens reglering. Diskrepansen mellan faktisk 

undervisningstid och antalet gymnasiepoäng var själva syftet med slopandet 

av ämnesindelade timplaner i gymnasieskolan. Om spridningen är 

stor kan det dock antyda att elever i olika delar av landet och i olika skolor 

får diametralt skilda förutsättningar att nå kursernas kunskapsmål, i synnerhet 

om lärarna också bedömer att tiden inte är tillräcklig för att nå 

målen för respektive kurs. 

Spridningen för samtliga undersökta kurser redovisas i följande diagram: 

Diagram 1: 

Spridning i utlagd 

undervisningstid för 

samtliga undersökta 

kurser (n=763). Histogrammets 

respektive 

fack (x-axeln) 

ska utläsas som 

intervall, dvs att 22 

% av lärarna uppger 

att mellan 91 och 100 

undervisningstimmar 

läggs ut för kursen. 

12

Medelvärdet för de undersökta 100-poängskurserna är 86 undervisningstimmar. 

Det vanligaste värdet – typvärdet – är 90 undervisningstimmar 

och standardavvikelsen är 13,5 timmar. Dessa resultat ligger väl 

i linje med resultaten från Lärarnas Riksförbunds och Sveriges elevkårers 

tidigare undersökning av undervisningstiden i gymnasieskolan. 13 

Som diagrammet visar uppger en tredjedel av lärarna att det läggs ut 

som mest upp till 80 undervisningstimmar per 100-poängskurs. Endast 

fem procent av lärarna uppger att det läggs ut mer än 100 undervisningstimmar 

per kurs. Detta är ett betydelsefullt resultat utifrån vad 

som angavs i den proposition (prop.1995/96:206) vari den garanterade 

undervisningstiden per ämne slopades. Syftet med reformen var 

inte att det skulle innebära en besparing, utan att mer tid skulle läggas 

ut i de ämnen och kurser där eleverna hade stora undervisningsbehov 

och eventuellt mindre i andra. Dessa resultat antyder att det i någon 

mån snarare ges mindre undervisningstid i gymnasieskolan nu än 

tidigare. 

I följande diagram sammanfattas hur stor andel av lärarna som sammantaget 

uppger att mer, oförändrat respektive mindre undervisningstid 

läggs ut än de 100 kurspoängen i de inledande gymnasiegemensamma 

kurserna: 

Diagram 2: 

Andel lärare som 

uppger att mer, 

oförändrat eller 

mindre undervisningstid 

läggs ut 

än de 100 kurspoängen. 

(n=763) 

13 

Lärarnas Riksförbund och SECO (2012) 

13

Nedbrutet på ämnesnivå framkommer ytterligare skillnader. För det 

första tycks mer undervisningstid läggas ut i kurserna med nationella 

prov, det vill säga svenska 1, engelska 5 och matematik 1 a-c. Skillnaden 

i genomsnittlig undervisningstid i till exempel svenska 1 och historia 

1b är statistiskt signifikant på minst 95-procentsnivån och skillnaden 

mellan matematik 1 b och samhällskunskap 1b är statistiskt signifikant 

på 100-procentsnivån, trots att kurserna ska innebära samma studieomfattning 

enligt regeringens intentioner. 14 Skillnaderna i medelvärde 

och standardavvikelser redovisas per kurs i följande tabell: 

Tabell 1: 

Genomsnittlig undervisningstid 

och 

standardavvikelser 

per kurs enligt 

undersökningens 

respondenter. 

Genomsnittlig undervisningstid och standardavvikelse per kurs (timmar) 

Totalt Sv1 SaS1 Eng5 Ma1a Ma1b Ma1c Sk1b Hi1b Idh1 Nk1b 

Medelvärde 

86 88 82 87 91 90 88 82 84 78 84 

Standardavvikelse 

13,5 12,0 18,8 11,8 16,4 16,6 12,9 12,1 13,3 23,8 11,7 

Undervisningstid i förhållande till kursmålen 

Lärarna har också fått uppge om de anser att den tilldelade undervisningstiden 

är tillräcklig i förhållande till kursmålen. Nästan sex av tio 

lärare (58 procent) anser att eleverna har fått för få undervisningstimmar 

i förhållande till kursmålen och fyra av tio (40 procent) att de fått 

tillräckligt: 

Får eleverna e* rimligt antal undervisnings2mmar i förhållande 2ll 

kursmålen? 

Diagram 3: 

Andel lärare som 

anser att eleverna 

får ett rimligt antal 

undervisningstimmar 

i förhållande till 

kursmålen. 

54% 

2% 

0% 

43% 

Nej, för många 4mmar 

Ja, 4llräckligt många 4mmar 

Nej, för få 4mmar 

Vet ej 

14 

Prop.1997/98:169 

14

Det finns vissa tendenser till skillnader mellan olika ämnen, men 

underlaget är för litet för långtgående generaliseringar. De tendenser 

som syns är dock att lärarna i engelska 5 och matematik 1a1 är de som 

i störst utsträckning anser att antalet undervisningstimmar är tillräckliga 

i förhållande till kursmålen. Till exempel svarar 59 respektive 61 

procent av lärarna i engelska 5 och matematik 1a1 att tiden är tillräcklig, 

jämfört med 30 respektive 21 procent av lärarna i samhällskunskap 

1b och historia 1b. 

Elevernas behov styr inte undervisningstiden 

Det främsta skälet till att överge timplanerna med garanterad undervisningstid 

per ämne i gymnasieskolan var att öka skolors möjligheter till 

flexibel tidsanvändning för att därigenom bättre kunna möta elevernas 

undervisningsbehov. Denna undersökning kan inte besvara frågan om 

dagens tidsanvändning möter elevernas undervisningsbehov bättre 

eller sämre än den tidigare tidsfördelningen. Däremot kan undersökningen 

ge en bild av i vilken grad lärarna uppfattar att tidsfördelningen 

utgår från elevernas behov eller inte. 

Undersökningen visar för det första att lärarna anser att de har mycket 

begränsade möjligheter att påverka fördelningen av undervisningstid 

utifrån elevernas behov. Tre av fyra lärare uppger att de antingen inte 

kan påverka fördelningen i tillräcklig utsträckning eller inte alls: 

Har du som lärare möjlighet a8 påverka =lldelningen av 

undervisnings=d e>er elevernas behov? 

Andel (%) 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

5% 

15% 

35% 

40% 

5% 

Diagram 4: 

Andel lärare 

som anser att de 

kan respektive 

inte kan påverka 

tilldelningen av 

undervisningstid 

utifrån elevernas 

behov. 

0% 

Ja, i stor 

utsträckning 

Ja, i 7llräcklig 


Nej, inte i 

7llräcklig 


Nej, inte alls 

Vet ej/ingen 

uppfa@ning 

15

Undersökningen visar i stället att lärarna anser att det är rektors och 

huvudmannens önskemål som i stor utsträckning styr fördelningen av 

undervisningstiden och av resultaten att döma anser lärarna också i 

stor utsträckning att denna fördelning inte görs efter elevernas undervisningsbehov: 

Vad påverkar i störst utsträckning 9lldelningen av undervisnings9d för 

en kurs på din skola? 

Diagram 5: 

Vad som påverkar 

fördelningen 

av undervisningstid 

i störst 

utsträckning. 

Andel (%) 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

I stor utsträckning (5) 

(4) 

I någon utsträckning (3) 

(2) 

Inte alls (1) 

Vet ej/kan ej bedöma 

0% 

Rektors 

önskemål 

Huvudmannens 

önskemål 

Lärarnas 

önskemål 

Elevernas 

behov 

Nästan var tredje lärare svarar att elevernas behov inte alls styr fördelningen 

av undervisningstid och en femtedel svarar att det gör det 

i liten utsträckning. Dessa resultat stämmer väl överens med de som 

framkom av Lärarnas Riksförbunds och Sveriges elevkårers tidigare 

undersökning i vilken eleverna också i stor utsträckning svarade att de 

ansåg att deras resultat skulle förbättras om de hade fått mer lärarledd 

undervisning. 15 

Resultaten skulle förbättras med fasta timplaner 

Lärarna har avslutningsvis ombetts bedöma hur måluppfyllelsen i gymnasieskolan 

skulle påverkas av fasta timplaner för respektive kurs där 

en gymnasiepoäng motsvaras av en undervisningstimme. Nästan tre av 

15 

Lärarnas Riksförbund och SECO (2012). 

16

fyra lärare svarar att de tror att måluppfyllelsen skulle förbättras, en av 

tio att den skulle vara oförändrad och endast två procent att den skulle 

försämras: 

Hur skulle måluppfyllelsen påverkas av en fast 2mplan där en 

undervisnings2mme motsvaras av e8 gymnasiepoäng? 

80% 

72% 

60% 

40% 

20% 

12% 

15% 

0% 

Förbä0ras Oförändrat Försämras Vet ej 

2% 

17

Metod 

Ett slumpmässigt obundet urval av 3 000 gymnasielärare gjordes ur Lärarnas 

Riksförbunds medlemsregister. Efter ett bortfall om 346 respondenter 

på grund av felaktiga e-postadresser och liknande har 1 044 

personer besvarat enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 39 procent 

bland de nådda respondenterna. Enkäten inleddes med kontrollfrågor 

för att säkerställa att alla respondenter arbetar i gymnasieskolan. Urvalet 

och bortfallet redovisas i följande tabell: 

Bruttourval, bortfall och andel svarande 

(N) Efter bortfall Slutförda Passerat kontrollfrågor 

Antal 3 000 2 654 1 044 982 

Andel 100 % 88,5 % 39,3 % 37,0 % 

Datainsamlingen skedde under perioden 12/3 – 25/3 2013. 

18

Referenser 

Göteborgsregionen. (2009). Garanterad undervisningstid i Göteborgsregionen 

– GR. [http://www.grkom.se] (2013-03-12). 

Lärarnas Riksförbund och SECO*. (2012). Rätten till kunskap – en fråga om 

tid. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. 

Prop. 1995/96:206. Vissa skolfrågor mm. 

Prop. 1997/98:169. Gymnasieskola i utveckling – kvalitet och likvärdighet. 

Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UbU3. Gymnasieskolan. 

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt 

om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket. 

Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? En kunskapsöversikt 

om undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992–2008. 

Stockholm: Skolverket. 

Skolverket. (2002). Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan. Stockholm: 

Skolverket. 

Skolverket. (1999). Samband mellan resurser och resultat. En studie av landets 

grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170. Stockholm: Skolverket. 

Skolinspektionen. (2011). ”Självstudier”. Kvalitetsgranskning. Stockholm: 

Skolinspektionen. 

*SECO heter numer Sveriges elevkårer 

19

Bilaga 1 – Enkät 

Arbetar du som gymnasielärare? 

(1) ❑ Ja 

(2) ❑ Nej 

Undervisar du i huvudsak vid ett yrkesprogram, högskoleförberedande 

program eller introduktionsprogram? 

(1) ❑ Yrkesprogram 

(2) ❑ Högskoleförberedande program 

(3) ❑ Introduktionsprogram 

Undervisar du i någon eller några av följande gymnasiegemensamma 

kurser innevarande läsår? 

(1) ❑ Svenska 1 

(9) ❑ Svenska som andraspråk 1 

(2) ❑ Engelska 5 

(7) ❑ Matematik 1a 

(3) ❑ Matematik 1b 

(8) ❑ Matematik 1c 

(4) ❑ Samhällskunskap 1b 

(5) ❑ Historia 1b 

(6) ❑ Idrott och Hälsa 1 

(10) ❑ Naturkunskap 1b 

(11) ❑ Nej, ingen av ovanstående kurser 

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen 

Svenska 1 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar 

(klocktimmar), ej minuter eller decimaltal. 

___ 


Svenska som andraspråk 1 under innevarande läsår? Obs, svara endast 

i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal. 

___ 

20


Engelska 5 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar 


___ 

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Matematik 

1a under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar 


___ 


1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar 


___ 


1c under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar 


___ 


Samhällskunskap 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela 

timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal. 

___ 


Historia 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar 


___ 


Idrott och Hälsa 1 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela 


___ 

21


Naturkunskap 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela 


___ 

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar 

i Svenska 1 i förhållande till kursmålen? 

(4) ❑ Nej, för många timmar 

(1) ❑ Ja, tillräckligt många timmar 

(2) ❑ Nej, för få timmar 

(3) ❑ Vet ej 

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal 

undervisningstimmar i Svenska som andraspråk 1 i förhållande till 

kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 


i Engelska 5 i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 


i Matematik 1a i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 

23


i Matematik 1b i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 


i Matematik 1c i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 


i Samhällskunskap 1b i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 


i Historia 1b i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 


i Idrott och Hälsa 1 i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 

22


i Naturkunskap 1b i förhållande till kursmålen? 




(3) ❑ Vet ej 

Har du som lärare möjlighet att påverka tilldelningen av undervisningstid 

om du anser att det finns ett sådant behov bland eleverna? 

(1) ❑ Ja, i stor utsträckning 

(2) ❑ Ja, i tillräcklig utsträckning 

(3) ❑ Nej, inte i tillräcklig utsträckning 

(4) ❑ Nej, inte alls 

(5) ❑ Vet ej/ingen uppfattning 

Vem/vilka är det som i störst utsträckning påverkar tilldelningen av 

undervisningstid för en kurs på din skola? 

I stor I någon Inte Vet ej/ 

utsträck- utsträck- alls kan ej 

ning (5) (4) ning (3) (2) (1) bedöma 

Rektors 

önskemål (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ 

Huvudmannens 

önskemål (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ 

Lärarnas 

önskemål (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ 

Elevernas 

behov (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ 

Annat: 

____________________ 

24

Hur tror du att måluppfyllelsen skulle förändras av en fast timplan för 

varje kurs i gymnasieskolan, där en undervisningstimme motsvaras av 

ett gymnasiepoäng? 

(1) ❑ Förbättras 

(2) ❑ Oförändrat 

(3) ❑ Försämras 

(4) ❑ Vet ej 

25

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar 

behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar 

är vi ett av de största förbunden inom Saco. 

Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • lr@lr.se • www.lr.se 

2013-10

Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?