Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

Recommendations

Info

Undervisningstiden i gymnasieskolan Precis som för det svenska skolväsendet i övrigt har den svenska gymnasieskolan gått från att ha haft centralt reglerad undervisningstid i timplaner till att nästan helt överlåta fördelningen av undervisningstid på respektive huvudman och skola. Förändringen har huvudsakligen motiverats utifrån ett målstyrningsperspektiv, där man från statens sida tyckt att den centrala regleringen av undervisningstiden varit motsägelsefull i skolans mål- och resultatstyrning. Avskaffandet av timplanerna i gymnasieskolan skedde gradvis efter 1991 års gymnasiereform. Ett första betydande steg togs 1996 då den garanterade undervisningstiden per ämne avskaffades för att i stället ersättas med en garanterad undervisningstid per program och med ”riktmärken” för undervisningstid per ämne. 1 Detta följdes sedan upp 1998 med att kopplingen mellan en gymnasiepoäng och en undervisningstimme avskaffades samt att den garanterade undervisningstiden per program slopades till förmån för en generell garanterad undervisningstid för yrkesprogram respektive studieförberedande program. 2 Denna ordning kvarstår även efter den senaste gymnasiereformen. 3 Enligt de uttalade syftena i propositionerna och förarbetena till desamma har motivet för dessa förändringar inte varit att åstadkomma en generell minskning av undervisningstiden i gymnasieskolan. Snarare har syftet varit att öka flexibiliteten och möjligheterna att möta varje elevs individuella undervisningsbehov. De få studier och kartläggningar av utvecklingen av undervis- 1 Prop.1995/96:206 2 Prop.1997/98:169; Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UbU3 3 Skollagen 16 kap §17 8
ningstiden som gjorts efter förändringarna tyder dock på att så inte blivit fallet. Snarare tycks den generella undervisningstiden minskat något samt att elevernas behov i mycket liten utsträckning påverkar undervisningstidens fördelning. Det är inte sällan det förekommer medierapportering om elever med många håltimmar och för få lärarledda lektioner. 4 Skolverkets granskning av den garanterade undervisningstiden 2002 visade att det i synnerhet tycktes finnas två strategier för hur undervisningstiden fördelades av de kommunala huvudmännen. Det första var en schablonmässig fördelning utifrån kursens poängtal, där poängtalet multiplicerades med kvoten mellan den garanterade undervisningstiden och programmets totala poängtal, vilket alltså gav faktorerna 0,872 (studieförberedande program) och 0,972 (yrkesförberedande program). Det andra sättet var en beräkning utifrån poängtalet med en faktor som varierade mellan kurserna. 5 Senare undersökningar antyder att detta fortsatt skulle kunna vara en vanlig fördelningsstrategi i och med att antalet undervisningstimmar som läggs ut tycks uppgå till cirka 85-90 procent av kurspoängen. 6 I Skolverkets granskning betonar verket att det saknas kontroll över undervisningstiden. Detta syns inte minst genom den schablonmässiga fördelningen som inte tar någon hänsyn till elevsammansättning och liknande, eller att de som har mest insikt i tidsfördelningen är schemaläggaren eller någon studierektor. Det syns också enligt granskningen genom att huvudmännen inte kan uppvisa en redovisning för hur eleverna har fått sin garanterade undervisningstid. Enligt Skolverket uppfyller därmed inte huvudmännen sina skyldigheter enligt skollagen, inte heller kan elever utkräva den undervisning de har rätt till. 7 Skolverket sammanfattar: Lärarpersonalens och elevernas tid framstår som en av de allra viktigaste resurserna för lärandet. De granskade kommunerna och skolorna saknar dock, med få undantag, uttalade strategier för undervisningstidens fördelning, exempelvis i de grundläggande lokala styrdokumenten skolplan respektive arbetsplan. 8 4 Skolverket fick sådana indikationer tidigt efter avregleringen. Se Skolverket (1997) ”Oroande signaler om elevers undervisningstid” (pressmeddelande 1997-11-24). Se tex Vestmanlands Läns Tidning (VLT) (2012) ”Hon har tio håltimmar i veckan” (publ. 2012-12-17). 5 Skolverket (2002) 6 Se till exempel Lärarnas Riksförbund och SECO (2012) 7 Skolverket (2002) 8 Skolverket (2002) s.3 9
Page 1: RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUN
Page 5 and 6: Innehåll Sammanfattning och slutsa
Page 7: Lärarnas Riksförbunds slutsatser
Page 11 and 12: den utlagda undervisningstiden är
Page 13 and 14: Medelvärdet för de undersökta 10
Page 15 and 16: Det finns vissa tendenser till skil
Page 17 and 18: fyra lärare svarar att de tror att
Page 19 and 20: Referenser Göteborgsregionen. (200
Page 21 and 22: Hur många undervisningstimmar får
Page 23 and 24: Anser du att eleverna under innevar
Page 25: Hur tror du att måluppfyllelsen sk

Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?