Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

Recommendations

Info

Resultatredovisning Nedan redovisas undersökningens resultat. Enkäten återfinns i sin helhet i bilaga 1. Det är viktigt att notera dels att antalet svarande lärare är lågt för vissa ämnen vilket begränsar generaliserbarheten för dessa ämnen, dels att antalet svarande per fråga kan variera, till exempel beroende på vilket eller vilka ämnen som berörs. Antal svarande redovisas för de diagram och tabeller där det är påkallat. Spridning i undervisningstid Ett syfte med undersökningen har varit att undersöka hur stor spridningen i utlagd undervisningstid är i den svenska gymnasieskolan, dels mellan skolor och dels i förhållande till antalet gymnasiepoäng. Att det råder en skillnad mellan antalet gymnasiepoäng och undervisningstimmar är inte konstigt sett ur syftet med dagens reglering. Diskrepansen mellan faktisk undervisningstid och antalet gymnasiepoäng var själva syftet med slopandet av ämnesindelade timplaner i gymnasieskolan. Om spridningen är stor kan det dock antyda att elever i olika delar av landet och i olika skolor får diametralt skilda förutsättningar att nå kursernas kunskapsmål, i synnerhet om lärarna också bedömer att tiden inte är tillräcklig för att nå målen för respektive kurs. Spridningen för samtliga undersökta kurser redovisas i följande diagram: Diagram 1: Spridning i utlagd undervisningstid för samtliga undersökta kurser (n=763). Histogrammets respektive fack (x-axeln) ska utläsas som intervall, dvs att 22 % av lärarna uppger att mellan 91 och 100 undervisningstimmar läggs ut för kursen. 12
Medelvärdet för de undersökta 100-poängskurserna är 86 undervisningstimmar. Det vanligaste värdet – typvärdet – är 90 undervisningstimmar och standardavvikelsen är 13,5 timmar. Dessa resultat ligger väl i linje med resultaten från Lärarnas Riksförbunds och Sveriges elevkårers tidigare undersökning av undervisningstiden i gymnasieskolan. 13 Som diagrammet visar uppger en tredjedel av lärarna att det läggs ut som mest upp till 80 undervisningstimmar per 100-poängskurs. Endast fem procent av lärarna uppger att det läggs ut mer än 100 undervisningstimmar per kurs. Detta är ett betydelsefullt resultat utifrån vad som angavs i den proposition (prop.1995/96:206) vari den garanterade undervisningstiden per ämne slopades. Syftet med reformen var inte att det skulle innebära en besparing, utan att mer tid skulle läggas ut i de ämnen och kurser där eleverna hade stora undervisningsbehov och eventuellt mindre i andra. Dessa resultat antyder att det i någon mån snarare ges mindre undervisningstid i gymnasieskolan nu än tidigare. I följande diagram sammanfattas hur stor andel av lärarna som sammantaget uppger att mer, oförändrat respektive mindre undervisningstid läggs ut än de 100 kurspoängen i de inledande gymnasiegemensamma kurserna: Diagram 2: Andel lärare som uppger att mer, oförändrat eller mindre undervisningstid läggs ut än de 100 kurspoängen. (n=763) 13 Lärarnas Riksförbund och SECO (2012) 13
Page 1: RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUN
Page 5 and 6: Innehåll Sammanfattning och slutsa
Page 7 and 8: Lärarnas Riksförbunds slutsatser
Page 9 and 10: ningstiden som gjorts efter förän
Page 11: den utlagda undervisningstiden är
Page 15 and 16: Det finns vissa tendenser till skil
Page 17 and 18: fyra lärare svarar att de tror att
Page 19 and 20: Referenser Göteborgsregionen. (200
Page 21 and 22: Hur många undervisningstimmar får
Page 23 and 24: Anser du att eleverna under innevar
Page 25: Hur tror du att måluppfyllelsen sk

Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?