Undervisningstiden-i-gymnasieskolan

ningstiden som gjorts efter förändringarna tyder dock på att så inte blivit
fallet. Snarare tycks den generella undervisningstiden minskat något
samt att elevernas behov i mycket liten utsträckning påverkar undervisningstidens
fördelning. Det är inte sällan det förekommer medierapportering
om elever med många håltimmar och för få lärarledda lektioner. 4
Skolverkets granskning av den garanterade undervisningstiden 2002
visade att det i synnerhet tycktes finnas två strategier för hur undervisningstiden
fördelades av de kommunala huvudmännen. Det första var
en schablonmässig fördelning utifrån kursens poängtal, där poängtalet
multiplicerades med kvoten mellan den garanterade undervisningstiden
och programmets totala poängtal, vilket alltså gav faktorerna
0,872 (studieförberedande program) och 0,972 (yrkesförberedande
program). Det andra sättet var en beräkning utifrån poängtalet med en
faktor som varierade mellan kurserna. 5
Senare undersökningar antyder att detta fortsatt skulle kunna vara en
vanlig fördelningsstrategi i och med att antalet undervisningstimmar
som läggs ut tycks uppgå till cirka 85-90 procent av kurspoängen. 6
I Skolverkets granskning betonar verket att det saknas kontroll över
undervisningstiden. Detta syns inte minst genom den schablonmässiga
fördelningen som inte tar någon hänsyn till elevsammansättning och
liknande, eller att de som har mest insikt i tidsfördelningen är schemaläggaren
eller någon studierektor. Det syns också enligt granskningen
genom att huvudmännen inte kan uppvisa en redovisning för hur eleverna
har fått sin garanterade undervisningstid. Enligt Skolverket uppfyller
därmed inte huvudmännen sina skyldigheter enligt skollagen, inte
heller kan elever utkräva den undervisning de har rätt till. 7 Skolverket
sammanfattar:
Lärarpersonalens och elevernas tid framstår som en av de allra viktigaste resurserna
för lärandet. De granskade kommunerna och skolorna saknar dock, med få
undantag, uttalade strategier för undervisningstidens fördelning, exempelvis i de
grundläggande lokala styrdokumenten skolplan respektive arbetsplan. 8
4
Skolverket fick sådana indikationer tidigt efter avregleringen. Se Skolverket (1997) ”Oroande signaler om elevers undervisningstid”
(pressmeddelande 1997-11-24). Se tex Vestmanlands Läns Tidning (VLT) (2012) ”Hon har tio håltimmar i veckan” (publ. 2012-12-17).
5
Skolverket (2002)
6
Se till exempel Lärarnas Riksförbund och SECO (2012)
7
Skolverket (2002)
8
Skolverket (2002) s.3
9