Rapport - Certec - Lunds Tekniska HÃ¶gskola

Institutionen för designvetenskap, Lunds Tekniska Högskola 

LIV 

Korsetten som andas 

2003-05-27

1 Sammanfattning 

Idiopatisk skolios är en deformitet av ryggraden, en slags vridning i två riktningar. Skolios 

drabbar, av okänd anledning, oftast unga flickor I yngre tonåren dvs. puberteten och tom 

det att tillväxten avstannat. Totalt är det 3 % av alla flickor som drabbas av skolios. 1 av 

1000 kräver behandling 

För att motverka att skoliosen förvärras behöver många av dessa unga flickor bära 

korsett under en längre tid. Detta är mycket påfrestande för tjejerna inte bara fysiskt med 

skavsår, blåmärken och i vissa fall svampinfektioner på huden pga. den instängda miljön 

innanför korsetten. Även psykiskt då flickorna känner sig utpekade och annorlunda t.ex. 

man råkar stöta till något och det låter som om man knackade på en bordskiva. Trots att 

man genomgår dessa år är det inte säkert att korsetten i slutändan hjälpt. Det kan vara så 

att man i ändå måste stelopereras. Behandlingen innebär att flickorna ska bäras korsetten 

23 timmar om dygnet, 4-6 år 

Vi fick uppdraget av företaget Aktiv på UMAS, Universitetssjukhuset Malmö Allmänna 

Sjukhus, där ortopedingenjörer arbetar med bland annat korsetterna till skoliospatienter. 

Uppdraget Aktiv gav oss var att försöka förbättra och utveckla korsetten för att skapa en 

bättre situation för tjejerna. Anledningen var att det inte skett så mycket forskning inom 

området på länge och att det verkligen finns ett behov av att utveckla korsetterna. 

Projektet har varit ett samarbete mellan design- och civilingenjörsstudenter inom kursen 

Funktionshinder – universal design vid Lunds Tekniska Högskola. 

Det här projektet är så mycket mer omfattande än vad vi i gruppen från början hade en 

aning om. Egentligen skulle vi, nu i slutet av processen, vilja ha mycket mer tid på oss för 

detta projekt då vi känner att problemet är så stort och så viktigt att det kan göras mycket 

mer än vad vi hann med. Drömmen för problemet vore om det faktiskt togs tag i rejält så 

att man började forska fram bra kombinationer av material och kanske andra helt nya 

lösningar för korsetten.

Innehåll 

1 SAMMANFATTNING............................................................................................................................... 3 

2 DOKUMENTINFORMATION ................................................................................................................ 6 

2.1 REFERENSER.......................................................................................................................................... 6 

2.2 PROJEKTDELTAGARE ............................................................................................................................. 6 

3 INTRODUKTION...................................................................................................................................... 7 

3.1 SYFTE.................................................................................................................................................... 7 

3.1.1 Projektet........................................................................................................................................ 7 

3.1.2 Uppsatsen ..................................................................................................................................... 7 

3.2 BESTÄLLAREN – AKTIV / UMAS .......................................................................................................... 7 

3.3 MÅLGRUPP - ANVÄNDARNA .................................................................................................................. 7 

3.4 UNIVERSAL DESIGN – GENERALISERING ................................................................................................ 8 

3.5 FAKTA SKOLIOS .................................................................................................................................... 8 

3.5.1 Definition ...................................................................................................................................... 8 

3.5.2 Förekomst ..................................................................................................................................... 8 

3.5.3 Idiopatisk Skolios.......................................................................................................................... 8 

3.5.4 Skoliosens betydelse...................................................................................................................... 8 

3.5.5 Prognosen..................................................................................................................................... 9 

3.5.6 Diagnostisering ............................................................................................................................ 9 

3.5.7 Behandlingsmetoder ..................................................................................................................... 9 

3.6 BEFINTLIG KORSETT .............................................................................................................................. 9 

3.7 PROBLEMATIK ..................................................................................................................................... 10 

3.7.1 Fukt- och värmeproblematiken................................................................................................... 10 

3.7.2 Utseendet .................................................................................................................................... 10 

3.8 RISKANALYS ....................................................................................................................................... 11 

3.8.1 Användarna ................................................................................................................................ 11 

3.8.2 Material ...................................................................................................................................... 11 

4 METOD..................................................................................................................................................... 12 

4.1 BRAINSTORMING ................................................................................................................................. 12 

4.1.1 

4.1.2 

Kylning........................................................................................................................................ 12 

Flexibilitet................................................................................................................................... 12 

4.1.3 Mervärde .................................................................................................................................... 13 

4.1.4 Individuellt formbar.................................................................................................................... 13 

4.1.5 Övrigt.......................................................................................................................................... 13 

4.2 ANVÄNDARUNDERSÖKNING ................................................................................................................ 14 

4.3 DESIGNBRIEF....................................................................................................................................... 15 

4.4 FUNKTIONSANALYS............................................................................................................................. 15 

4.5 KONCEPT............................................................................................................................................. 17 

4.5.1 Koncept 1.................................................................................................................................... 17 

4.5.2 Koncept 2.................................................................................................................................... 17 

4.5.3 Koncept 3.................................................................................................................................... 18 

5 DISKUSSION OCH ANALYS................................................................................................................ 19 

5.1 MATERIAL........................................................................................................................................... 19 

5.1.1 Linne ........................................................................................................................................... 19 

5.1.2 Polstring ..................................................................................................................................... 19 

5.1.3 Stödjande hård plast................................................................................................................... 20 

5.2 ANVÄNDARTEST.................................................................................................................................. 20 

5.2.1 Beskrivning ................................................................................................................................. 20 

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 4 (28)

5.2.2 Slutsatser .................................................................................................................................... 21 

5.3 MOTIVERING AV VAL I DESIGNPROCESSEN........................................................................................... 21 

6 RESULTAT............................................................................................................................................... 23 

6.1 LIVSPLANERAREN............................................................................................................................... 23 

6.1.1 Funktionsöversikt........................................................................................................................ 23 

6.1.2 Möjlig fortsättning...................................................................................................................... 24 

6.2 KORSETT ............................................................................................................................................. 25 

7 SLUTSATS................................................................................................................................................ 27 

BILAGOR 

FRÅGEFORMULÄR PROBLEMBASERAD ANVÄNDARUNDERSÖKNING 


2 Dokumentinformation 

2.1 Referenser 

Socialstyrelsens hemsida 

http://www.sos.se/mars/sta/2001-123-5/2001-123-5.htm 

Ortopediskt magasin 

http://www.svls.se/sektioner/ort/ort__magasin.htm 

http://www.ortopedisktmagasin.com/skolios.html 

Neurologiskt Handikappades Riksförbund 

www.nhr.se 

Pediatric Orthopedics 

http://www.pediatric-orthopedics.com 

http://www.pediatric-orthopedics.com/Treatments/Scoliosis/scoliosis.html 

Specialarbete: Skolios, Bengtsson Helena 

http://www.skolios.nu 

http://www.nhr.se/diagnos/indes.html 

http://www.scoliosis-world.com 

http://www.scoliosisrx.com 

http://home.aland.net/m05399/skolios.html#vad 

http://www.adbiomech.com/o20-2.html 

http://scoi.com/scoilio.htm 

http://www.rad.washington.edu/mskbook/scoliosis.html 

http://www.spine-health.com/topics/cd/scol/scol01.htmlI 

http://www.fondationcotrel.com 

http://www.zcastusa.com 

http://directory.google. 

http://www.aspencollar.com 

http://www.alimed.com 

http://www.devicelink.com 

http://www.plasticstechnology.com/index.html 

Specialarbete: SKOLIOS, Bengtsson Helena 

2.2 Projektdeltagare 

Namn 

Kristina Andersson 

Johanna Håkansson 

Olof Härwell 

Åsa Jansson 

Anna Lööf 

Karin Wanhainen 

Utbildning 

ID 

ID 

D 

ID 

ID 

D 


3 Introduktion 

3.1 Syfte 

Denna rapport redovisar ett projekt inom kurserna Funktionshinder – universal 

design/Rehabiliteringsteknik och design som hålls av Certec för industridesign samt 

civilingenjörsstudenter vid Lunds Tekniska Högskola. 

3.1.1 Projektet 

Syftet med det här projektet är att genom beställarens uppdrag främst förbättra klimatet i 

den korsett som patienter med skolios måste bära under en längre tid. Vi ska dessutom 

tillämpa de uppgifter som vi fått genom tidigare föreläsningar. 

3.1.2 Uppsatsen 

Vi önskar att detta arbete kan användas för att skapa intresse för vidare forskning inom 

detta område. 

3.2 Beställaren – Aktiv / UMAS 

Aktiv Ortopedteknik i Malmö är ett privat bolag som ingår i en större koncern där det 

tyskögda företaget, Otto Bock, är den största aktieägaren. De finns i anslutning till 

ortopedavdelningen vid Universitetssjukhuset MAS. Aktiv har ett stort 

upptagningsområde och tillverkar i stort sett alla sorters hjälpmedel, dock inte 

armproteser och barnortoser. Vid MAS föredrar man att använda sig av korsett vid 

behandling av skolios. Alternativet är operation. 

Bild 1 - Vår kontaktperson på Aktiv Ortopedteknik har varit ortopedingenjören Paul Mc Shane 

3.3 Målgrupp - användarna 

Målgruppen är främst unga flickor i yngre tonåren, 9-13år, som drabbas av idiopatisk 

skolios. Detta är en väldigt känslig ålder och för den som tvingas bära korsett är det ett 


stort trauma som inte bara drabbar användaren utan även de närstående i stor 

utsträckning. 

3.4 Universal design – generalisering 

De förhållanden som råder kring korsetten gäller även för andra bandage och 

stödförband. De lösningar som arbetats fram och redovisas i den här rapporten kan 

därför tillämpas även i andra sammanhang. 

3.5 Fakta Skolios 

3.5.1 Definition 

Skolios är en deformitet av ryggraden i form av en rotation i längsgående 

axel och lateral deviation i frontalplanet kombinerad med 

bröstkorgsdeformitet. 

3.5.2 Förekomst 

Skolios finns över hela världen, inget folk är undantaget. Det är en sjuklig 

och ärftlig krökning av ryggraden (förr var även polio en vanlig orsak) 

som drabbar flickor fyra gånger oftare än pojkar, varför vet man inte. 

Man ser vanligen förändringen av skelettet i början av puberteten. De 

flesta krökar är högerkonvexa. 

Bild 2 - Röntgenbild 

av scolios. 

Totalt är det 3 % av alla flickor som drabbas av skolios. Dock är det bara 1 av 1000 som 

faktiskt kräver behandling. 

3.5.3 Idiopatisk Skolios 

Idiopatisk Skolios är den vanligaste formen av ryggdeformitet och har fått sitt namn, som 

betyder okänd orsak, på grund av att man ännu inte vet den direkta orsaken. Dock pekar 

vissa forskningsresultat på att idiopatisk skolios skulle kunna bero på asymmetri i centrala 

nervsystemet. 

Den utvecklas hos ett övrigt friskt barn under uppväxten och kan delas upp i tre grupper 

enligt åldern när den upptäcks: 

1. infantil, från födelse till 3 år; 

2. juvenil, från 3 år till 9 år; och 

3. adolesent, från 9 år till avslutad tillväxt. 

Av dessa är den adolesenta den vanligaste. 

3.5.4 Skoliosens betydelse 

Det vanligaste sättet att uttrycka skoliosens storlek är den så kallade 

Cobbvinkeln mätt på röntgenfilmer. Cobb-vinkeln är vinkeln mellan en 

parallell linje med övre neutralkotans övre ändplatta och en parallell linje 

med nedre neutralkotans nedre ändplatta på en frontal projektion om hela 

bröstländryggraden. Neutralkota är den första till krökningen 

Bild 3 - Exempel på 

Cobbvinkeln. 


angränsande kotan, som inte är roterad. En skolios som understiger 30 grader Cobb i 

vuxen ålder är en normal frisk rygg. 

En större skolios ökar risken för smärta och nedsatt andningskapacitet. I samband med 

att ryggraden roterar och böjs vrids även bröstkorgen vilket medför att en puckel uppstår 

på ena sidan av ryggen. Även mortalitet och morbiditeten i hjärt-lungsjukdomar är hos 

grava skolioser 2-4 gånger större än vad som är normalt för åldersgruppen. 

3.5.5 Prognosen 

Hur skoliosen utvecklas hos patienter med Adolensent Idiopatiskt Skolios (AIS) är 

relaterad till om patienten slutat växa eller inte och befintliga biomekaniska förhållanden 

hos patienten. Risken för skoliosen ökar, stiger med låg ålder, stor krök, stor rotation och 

låg Risser-grupp 1 , vid upptäckt. Man behöver dessutom känna till barnets tillväxtkurva 

och hur långt patienten kommit i sin pubertet. Även efter avslutad pubertet kan större 

skolioser öka. En krök som är mellan 50 och 75 grader Cobb i slutet av tillväxten, 

fortsätter t ex att öka med ca en grad per år. 

3.5.6 Diagnostisering 

Idiopatisk skolios är en uteslutningsdiagnos; man utesluter andra orsaker. Denna 

uteslutning baserar sig huvudsakligen på en mer detaljerad klinisk undersökning och 

skelett- och neuroradiologi. 

3.5.7 Behandlingsmetoder 

Eftersom idiopatiska skolioser, som är mindre än 30 grader Cobb, inte ökar nämnvärt 

efter avslutad tillväxt kan man försöka stoppa skoliosprogressen under tillväxttiden. Detta 

gör man med korsettbehandling då det inte finns någon annan effektiv icke-kirurgisk 

metod. Avsikten med behandlingen är att förhindra ytterligare krökning. I vissa fall kan 

ryggraden även ha blivit rakare efter avslutad korsettering. 

Kirurgisk behandling är ibland ett alternativ till korsettbehandlingen och vid stora krökar 

den enda dokumenterat effektiva behandlingen. Kirurgin innebär steloperation, av den 

krökta delen av ryggen, för att omöjliggöra fortsatt utveckling av skoliosen. Samtidigt 

rätar man ut ryggen i möjligaste mån. Kirurgisk skolioskorrektion är möjlig även i hög 

ålder, men komplikationsrisken ökar starkt med stigande ålder. 

3.6 Befintlig korsett 

I princip kan man säga att den nuvarande korsetten består av ett vitt skal av hård plast. På 

insidan har skalet klätts med vit skumplast för att undvika tryck- och skavsår. Lagret är i 

genomsnitt ungefär fem mm tjockt men kan byggas på efter behov. På extra utsatta 

ställen kan mera stoppning fästas. Knäppningen består vanligtvis av kardborrband eller 

spännen som dras åt genom en ögla och sedan fästs mot korsetten 

1 Uttryck för hur långt skeletttmognaden har kommit, dvs förbeningen av tillväxtzoner. 


Bostonkorsetten är den typ av korsett som nu används vid behandling av 

skoliospatienter. Den bygger på ett modulsystem med olika modeller som tar hänsyn till 

patientens längd och bredd. Korsettmodulerna värms och anpassas individuellt för att 

passa och inte ge upphov till skav och liknande. Om det inte finns någon modul att utgå 

från för att ingen stämmer överens med personens kroppsbyggnad får 

ortopedingenjörerna istället tillverka en genom att göra en gipsavgjutning av patienten. 

Samma plast som i bostonkorsetterna värms då och anpassas efter gipsformen. Skillnaden 

i utseende är alltså inte så stor trots att vissa korsetter är halvfabrikat. 

En korsett kanske verkar simpel i sin utformning men bygger på biomekaniska lagar och 

kroppens fysiologi. Korsetten utgår från bäckenet som fixeras och används som bas. 

Därifrån tar den kraft och stöd för att stödja upp ryggraden och hindra den från 

ytterligare krökning och rotation. Korsetten trycker därmed på de ställen som ska rätas ut. 

Om det trycker på ena sidan måste korsetten ge efter för trycket på motsatt håll. 

Ortopedingenjörerna tar då ut motsvarande hål i korsettens andra sida. Dessa faktorer 

gör korsetten till en komplicerad produkt. Utan tillräckligt stor kunskap om dessa ämnen 

är det omöjligt att förändra korsettens helhetsintryck utan att riskera att 

behandlingsresultaten påverkas negativt. Förutom de eventuellt uttagna, större, hålen är 

korsettens yta försedd med ett flertal femton millimeters hål. De har ingen egentlig 

funktion men är viktiga för användarna ur psykologisk synvinkel. Hålen gör att korsetten 

känns mindre kompakt och ger en vision av att huden kommer att kunna andas. 

3.7 Problematik 

3.7.1 Fukt- och värmeproblematiken 

De material som används i korsetten tillåter ingen luftcirkulation varvid fukt- och 

värmeproblem uppstår. Förutom obehaget gör klimatet att eventuella tryck- och skavsår 

inte kan läka. 

3.7.2 Utseendet 

Korsettens utseende beror till stor del på dess funktion. Den är 

skrymmande och klumpig. Utseendet för tankarna till den medicinska 

världen Kombinationen av de olika plastmaterialen gör att korsetten 

känns att den känns onaturlig och sticker ut från den övriga klädseln. 

Bild 4 - Exempel på den typ 

av korsett som används idag. 


3.8 Riskanalys 

Följande är de identifierade riskerna i projektet 

Risk Sannolikhet Effekt Handlingsplan 

1. Användarna stor förseningar Söka nya användare 

2. Kunskapsbrist: 

Material 

medel förseningar Söka flera experter 

3.8.1 Användarna 

Att vara en ung tonårstjej med korsett är känsligt och det har därför varit väldigt svårt att 

få tag på några användare till vår användarundersökning. Vår ursprungliga förhoppning 

var att vi skulle kunna få träffa några tjejer och få prata med dem ansikte mot ansikte om 

hur det är att ha korsett på sig. Detta visade sig dock vara omöjligt, så vi har istället med 

hjälp av e-post haft kontakt med två flickor som har haft korsett men blivit av med den 

och som därför nu har lättare att berätta om det. 

3.8.2 Material 

En väldigt stor del av det här projektet gick ut på att hitta bättre material än de som 

används idag. Då ingen i gruppen haft någon större kunskap om plaster och 

fukttransporterande material har det varit en stor utmaning. Vår kunskapsbrist har 

inneburit att vi i väldigt hög grad har varit beroende av utomstående expertis, något som 

har varit en stor stöttesten i hur vår planering kunnat fortskrida. Planeringsarbetet har fått 

lida eftersom viss expertis har varit väldigt upptagen. I andra fall har vi bara haft tillgång 

till en email-adress och har då inte ens kunnat vara säkra på att vår kontakt har läst vårt 

brev. 

Materialet som vi till slut har fått tips om har ofta varit väldigt svårt att få tag på då det 

inte säljs i vanliga affärer. Vi har därför bett specialiserade företag om att skänka oss små 

provbitar. Att göra en korsett är alldeles för avancerat utan kunskap i ortopedi, men vi 

har fått erbjudande av Activa att låna deras utrustning för att forma hårdplasten. 


4 Metod 

4.1 Brainstorming 

Utifrån uppgiften vi fått från ortopedtekniska genererade vi fritt idéer om hur 

problematiken med värmen inne i korsetten skulle kunna lösas. Nedanstående skisser är 

ett urval av dessa. 

4.1.1 Kylning 

För att komma åt problemet med värmen hade vi 

ett förslag på någon form av kylsystem. Möjligtvis 

ett sådant kemiskt som används i 

sportsammanhang. Det skulle även kunna vara ett 

kanalsystem i korsetten för att få 

luftgenomströmning och därmed en avkylning av 

huden. 

Bild 5 - Skisser på förslag till kylning. 

4.1.2 Flexibilitet 

Korsetten som finns i dag är väldigt otympliga 

och medger inte någon rörelse. Vi ville att 

korsetten skulle kännas mer flexibel, men 

samtidigt ge det stöd som är nödvändigt. 

Bild 6 - Skisser på förslag till flexibilitet. 


4.1.3 Mervärde 

Genom att lägga till en extra produkt ger det ett 

mervärde. För att tjejerna skall känna att deras korsett 

roligare och attraktivare. Ett försök att komma bort 

sjukhusstämpeln. 

känns 

från 

Bild 7 - Skisser på förslag till mervärde. 

4.1.4 Individuellt formbar 

Dessa skisser representerar flexibilitet. 

Det fanns en idé om att minska 

materialet på kroppen genom att 

använda andra material än plast och 

utnyttja krafter i olika riktningar för att 

räta upp kroppen. 

Bild 8 - Skisser på förslag till vilken form korsetten skulle ha. 

4.1.5 Övrigt 

Kanske vore det rätta sättet att tackla problemet genom att ta 

det till källa och ytterlighet. 

Bild 9 - Skiss på ett radikalare förslag. 


4.2 Användarundersökning 

Till skillnad från många andra användare är det inte så många av den målgrupp vi inriktat 

oss på som är intresserade av att vara med och hjälpa till vid en användarundersökning. 

Naturligtvis är alla intresserade av att korsetten ska förbättras. För många av dem som 

dagligen använder korsett känns det dock så jobbigt att de inte orkar tänka på korsetten 

mer än absolut nödvändigt. Förutom att de här flickorna befinner sig i en känslig ålder så 

tvingas de även bära en korsett. Det skulle vara påfrestande för vem som helst i vilken 

ålder som helst. Därför känns det också väldigt jobbigt att ställa upp som användare för 

ett projekt som detta. Att berätta om korsetten och hur det är att ha den på sig innebär att 

man måste berätta ganska mycket om sig själv. Just det kan kännas väldigt utlämnande för 

personen ifråga. 

Till en början hade vi väldiga problem med att komma i kontakt med någon användare. 

Vår användarundersökning baserades därför till en början på artiklar och intervjuer av 

och med alla korsettanvändare som vi kunnat hitta. En person i vår projektgrupp har 

tidigare haft korsett vilket till en början hjälpte den övriga gruppen att förstå 

problematiken bakom. De användare som vi slutligen kom i kontakt med var en tjej som 

haft korsett men som hunnit bearbeta upplevelsen samt en tjej som var i slutet av sin 

behandlingsperiod. Hon blev av med korsetten under projektets gång. Alltså har vi inte 

kunnat nå de användare som idag mår sämst av att tvingas bära korsett. 

De användare vi kommit i kontakt med har varit i åldrarna 11-14 vid korsetteringens 

början. Det har tydligt framgått att de yngre har haft lättare att acceptera och vänja sig vid 

att använda korsetten än de som har kommit under behandling i en högre ålder. Detta 

resulterar i att korsetten, som av användarna beskrivs som stor, ful och klumpig, ofta inte 

används i så stor utsträckning som den borde. 

Att bära korsett innebär att hela överkroppen låses fast till bäckenet i en rak position. 

Genom detta begränsas personens ifråga rörelser betydligt. Att alla bockande rörelser blir 

omöjliga är tydligt. Många enkla rörelser, som t ex att titta sig över axeln, blir också 

ogenomförbara på grund av att de innebär en vridning. Trots att insidan av korsetten har 

ett mjukare skikt av skumplast kan den ge tryckskador. Närmast kroppen bär användarna 

ett rundstickat bomullslinne, utan sömmar och andra detaljer som kan orsaka skavsår. 

Korsettens åtsittande och höga passform innebär att axlarna skjuts uppåt och verkar 

spända. Andningen begränsas också vilket medför att en ny andningsteknik med enbart 

”ytliga” andetag utvecklas. Den långvariga användningen medför värme och eftersom 

ingen luftcirkulation sker innanför korsetten leder den till att fukt bildas. 

Vardagliga saker som kläder är ett stort problem. Det blir svårt att handla när kläderna 

inte bara ska passa en själv utan även ett hårt och plastigt skal med skarpa kanter. Den 

förlängda ryggdelen följer inte kroppen då användaren sitter varpå en utstående ”puckel” 

bildas under tröjan. Korsettens hårda skal har ibland känts jobbigt för användarna. Ljudet 

som uppstår då man kommer emot något annat hårt eller någon knackar en på ryggen 

känns dubbelt så högt som det verkligen är. 

Förutom rent praktiska problem är det för många en stor psykisk påfrestning att bära 

korsett. En användare skriver: ”Man är hela tiden medveten om det ständiga trycket mot 

magen och ryggen, värmen och den indirekta smärtan som korsetten orsakar, och det var 


det som gjorde att jag mådde så dåligt rent psykiskt. Jag kunde aldrig koppla bort den. 

Man gick dessutom ständigt med dåligt samvete när jag valde att inte ha korsetten på mig. 

Det var hela tiden en ständig kamp – oavsett om jag bar den eller inte.” Det skiljer väldigt 

mycket hur olika personer hanterar sitt korsettanvändande. Många tycker inte om att 

prata om det. De ständiga diskussionerna i ämnet är en vanlig källa till bråk i de berörda 

familjerna. Det finns de som förnekar sin korsett och låtsas som ingenting under hela sin 

behandlingstid. 

Omgivningen är i de flesta fall förstående och familjen utgör ofta ett starkt stöd. Just att 

beroendet av föräldrarna ökar känns jobbigt i en ålder då man mer och mer vill sköta sig 

själv. I skolan är det viktigt att lärare är informerade och vet vad det innebär för den som 

bär korsett. Det är i skolan som kompisarna finns och där vill användaren mer än någon 

annanstans vara som alla andra. 

4.3 Designbrief 

Vi vill utforma en korsett som riktar sig till flickor med idiopatisk skolios i de yngre 

tonåren. Den ska vara mer anpassad till det vardagliga livet än en medicinsk miljö. Till det 

yttre bör den få en mjukare framtoning som bättre stämmer överens med den övriga 

klädseln. Korsetten ska även göras behagligare att bära. Vi vill dessutom komma åt de 

mer fysiska problemen som fukt, tryck- och skavsår. 

4.4 Funktionsanalys 

Huvudfunktion 

korrigera ryggrad 

Underfunktion Användande önskvärt krav kommentar 

undvika fukt 

X 

underlätta hygien 

X 

möjliggöra anpassning 

X 

undvika tryckskador 

X 

underlätta rörelse 

X 

inspirera till aktivitet 

X 

motivera användare 

X 

medge på- och avtagning 

X 

garantera 23h X användning 

ge ansvar 

X 

öka självkänsla 

X 

förenkla andning 

X 

ge aptit 

X 

medge egen inverkan 

X 

förhöja muskelaktivitet 

X 

ge korsettfria stunder 

X 


Estetik 

oberoende av tid 

anpassa efter klädsel 

frångå medicinskt intryck 

inge renhetskänsla 

inspirera till aktivitet 

var enkel 

motivera användare 

öka självkänsla 

inge lätthetskänsla 

undvika plastighet 

ge mjukare intryck 

medge förändringar 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Teknik 

ge stöd 

X 

väga lite 

X 

tillåta individuella justeringar 

X 

medge vakuumformning 

X 

garantera 23h X användning 

minimera lukt 

X 

minimera värme 

X 

undvika tryckskador 

X 

bibehålla form 

X 

möjliggöra muskelaktivitet X 

medge på- och avtagning 

X 

Ekonomi 

tillåta serieproduktion 

reducera kostnad 

medge förändringar 

X 

X 

X 

Ekologi 

skonsamt för miljön 

skonsamt för användare 

X 

X 


4.5 Koncept 

Efter att ha diskuterat våra idéer med beställare, användare och inom gruppen gick vi 

vidare med de tre koncept som kändes mest relevanta. Gemensamt för dessa koncept är 

att vi strävar efter ett ljuddämpande yttre. Vi vill ta bort plastkänslan i dagens korsetter 

för att undvika ljudet av plastskalet då man stöter emot någonting hårt och för att det inte 

ska kännas så onaturligt om man stöter ihop med någon. För att kläderna ska sitta bättre 

utanpå korsetten vill vi göra den följsammare med mjukare övergångar i kanterna. 

4.5.1 Koncept 1 

För att göra korsetten så lätt och luftig som möjligt 

och samtidigt få ett bättre klimat, tänkte vi oss den i 

nätstruktur. Den skulle vara uppbyggd av enheter 

som var och en är justerbara för att få en inviduell 

anpassning. Konstruktionen skulle vara täckt av ett 

mjukt, skyddande lager som tillåter huden att andas. 

Detta lager skulle dels ha som funktion att jämna ut 

trycket mot kroppen det skulle även absorbera och 

transportera bort fukt från kroppen. 

Bild 10 - Koncept 1 


För att dölja korsetten och samtidigt göra den 

behaglig att bära den tänkte vi oss en tröja i två 

lager. Undertröjan vill vi göra i ett material som 

kan transportera bort fukten från kroppen. Det ska 

heller inte finnas några sömmar som kan skava 

mot huden. I övrigt ska toppen vara som en vanlig 

baströja. 

Alternativ två är att göra en undertröja som ovan 

men inget lager som täcker. Överdelen av tröjan 

vill vi dock skall se ut som en vanlig baströja. 




För att själv kunna planera och kontrollera sin 

användning av korsetten tänkte vi utrusta den med ett 

chip. Detta i kombination med någon form av separat 

produkt som kan hjälpa till att hålla reda på hur 

mycket korsetten blivit använd. 



5 Diskussion och analys 

5.1 Material 

För att få ett bättre klimat i korsetten har vi undersökt en rad alternativa material. Idag är 

korsetten uppbyggd i två delar, en hård plast som stödjer och tvingar kroppen till en 

korrekt ställning, och innanför det en mjuk plast för att förhindra tryckskador och 

skavsår. Under korsetten har användaren ett tunt linne. 

5.1.1 Linne 

Det linne som bärs närmast kroppen är av bomull vilket är bra på så sätt att det är mjukt 

och lätt att tvätta. Eftersom materialet är rundstickat finns det inga skavande sömmar. 

Bomull har också en relativt bra absorptionsförmåga. Korsettens täta yttre gör dock att 

ingen fukt kan avdunsta. 

I kombination med ett lämpligare material på korsetten är vårt förslag att använda ett 

funktionstyg som transporterar fukten bort från kroppen. Detta material skulle 

kombineras med förslagsvis bomull. 

Ett funktionstyg som ofta används inom skidåkning är 100 % polyester. Detta material 

transporterar bort fukt och preserverar det inte på samma sätt som bomull. Detta 

material har Craft sponsrat oss med. Det verkar intressant för ändamålet. 

Från företaget Ottobock har vi fått prover på EQ-stickat material. Det är ett miljövänligt, 

flatstickat, elastiskt material. EQ-materialet låter huden andas och håller den torr och sval, 

vilket minskar risken för hudirritation. Materialet består av polyamid, bomull, elastodien 

och elastan. Dock är tygets struktur för grovt för att vara närmast kroppen. 

5.1.2 Polstring 

Den mjuka skumplast som används idag är halvporös med slutna ytceller vilket 

underlättar rengöring. Materialet tar då inte åt sig någon lukt eller smuts. De slutna 

cellerna tillåter dock inte heller att någon fukt kan transporteras bort från kroppen. 

Det ideala materialet för att lösa klimatproblemet vore ett med porer varigenom fukten 

skulle kunna transporteras eller absorberas i själva materialet. Dessa alternativ kräver att 

stoppningen är utbytbar och lätt att tvätta. 

Ett förslag är att utöka linnets funktion med stoppningens. Det skulle i så fall vara 

antingen helt textilt eller kombinerat med ett polstringsmaterial i plast som andas. I 

samband med att linnet byts mot ett rent byts då även hela stoppningen ut. Om det yttre 

skalet inte kan göras med ett material som tillåter luftcirkulation vore en idé att använda 

en polstring som kan ta upp fukt i x antal timmar för att sedan bytas mot ett rent. 

Nedanstående material har vi hämtat från Rehband. Vi sökte någonting som skulle kunna 

ersätta dagens polstring och efter att ha fått prover skickade till oss kan vi dra slutsatsen 

att endast ComforTemp® skulle kunna vara intressant för ändamålet. Det EQ-stickade 

materialet vi nämnt ovan skulle i lager möjligtvis kunna fungera som stoppning i det fall 

skalet tillåter luftcirkulation. 


Turbocast® 

Ortosplast med ett ytskikt i skumplast. Ytskiktet isolerar huden från den varma plasten 

vid applicering. Plasten klibbar inte mot sig själv och är mycket enkel att använda. 

Turbocast® finns i 0,8 mm till 4,0 mm tjocklek. Operforerad eller med följande 

perforering: micro, multi, mini. 

ComforTemp® 

Materialet håller alltid ca 35° C mot huden oberoende av omgivningstemperaturen. Detta 

gör att ComforTemp® alltid känns skön, varken för kall eller för varm, vilket minskar 

risken för svettning och dålig lukt. Materialet består av polyamid, polyester, elastan och 

polyuretanskum. 

5.1.3 Stödjande hård plast 

Idag används ca 5 mm tjock polyeten. Det blir relativt tungt och materialet släpper heller 

inte igenom varken värme eller fukt. 

Vi har letat efter en plast som uppfyller de krav på stabilitet som en korsett ställer. 

Materialet ska kunna värmas till 250-300 grader för att formas efter respektive användare. 

Vi vill även att materialet ska kunna andas för att förbättra klimatet i korsetten. 

I samband med ett möte med ortopedingenjörerna bjöds även polymerforskare från 

kemicentrum in. Då diskuterades att använda ett skal av kolfiber eller Kevlar®. Det skulle 

vara lätt att ha på sig och inte behöva vara så tjockt som plasten är idag. Problemet med 

luftcirkulation kvarstår dock. Möjligtvis skulle det gå att borra upp mikroskopiska hål 

utan att det påverkar hållfastheten alltför mycket. Ett annat problem är att den matris 

som används inte kan återuppvärmas för den individuella anpassning som krävs. 

5.2 Användartest 

5.2.1 Beskrivning 

Under hela projektets gång har en mer eller mindre tät kontakt hållits med våra 

användare. Tyvärr har vi inte haft tillfälle att träffas någon gång. Genom telefon och e- 

post har vi hört oss för och informerat om våra idéer med hjälp av skisser och 

förklaringar. De har sedan sagt vad de tycker och också kommit med förslag om vad vi 

borde göra. 

Eftersom våra beställare inte var användare utan arbetar med att tillverka dem har vi i viss 

mån även använt dem som användare eftersom de har störst kunskap om vilka krav som 

ställs på korsetterna och vilka behov som bör vara tillgodosedda med tanke på 

tillverkningsprocessen. Ortopedingenjörerna har vi vid några tillfällen träffat och även 

varit i kontakt med genom e-post. 

Användartest 1 riktade sig huvudsakligen mot våra användare. Vi skissade upp de förslag 

och idékoncept som vi fått efter användarundersökningen och lät tjejerna komma med 

sina synpunkter. De berättade vad de tyckte var bra respektive dåligt med våra förslag och 

varför de tyckte så. 


Användartest 2 riktade sig även delvis till ortopedingenjörerna på Umas. Krav från dem 

har varit att materialet ska vara formbart i temperaturer mellan 250-300 grader samt att 

materialet skulle vara tillräckligt starkt för att ge ryggraden den stadga som behövs. Vi 

informerade användarna om vad vi gått vidare med och bad dem tala om vad de tyckte 

om det. Mestadels var dock det här testet ägnat åt problematik och krav ur 

tillverkningssynpunkt. 

5.2.2 Slutsatser 

Resultatet av vårt första användartest var sammantaget väldigt positivt. Användarna 

tyckte om de flesta av våra idéer varpå vi kände att vi hade fått grepp om uppgiften. 

Båda användarna tyckte om våra idéer om att göra korsetten mera följsam, vilket vi har 

arbetat vidare på. Att förbättra klimatet i korsetten var det som från början var projektets 

huvudsakliga mål och det har vi under hela projektet arbetat med. Användarna var 

mycket positiva till att använda en tunnare plast, som om möjligt andas. Dock påpekade 

användarna att det ”dubbla” linne som vi hade på förslag förmodligen skulle göra 

korsetten ännu varmare. Skulle detta kunna undvikas och utsidans textil kunna dölja 

korsetten var de däremot positiva till förslaget. En annan synpunkt var att användarna 

hellre ville ha på sig sina egna kläder framför en ”sjukhuströja”. Om idén skulle funka 

borde den yttre delen av kombinationslinnet vara en snygg baströja av bra kvalitet och fin 

skärning. Det var precis vad vi själva hade tänkt oss om förslaget blev aktuellt. De var 

även intresserade av koncept tre, som innebär en förenklad planering. 

Användartest två gav oss ytterligare information om hur komplext detta område är. Det 

praktiska problemet med att åstadkomma en korsett som andas var fortfarande på 

idéstadiet. Vi presenterade vår tanke med ett funktionstyg närmast kroppen som 

transporterar fukten till ett absorberande lager. För att detta ska fungera och ge någon 

verkan krävs ett material i korsetten som tillåter luftcirkulation. De material som vi skulle 

vilja använda oss av finns tyvärr inte att tillgå inom tidsramen för projektet. 

Reaktionen på tidmätaren var dock positiv. De trodde att det skulle kunna bli ett bra 

hjälpmedel både vad gäller planering och dessutom underlätta kommunikationen mellan 

läkare och patient. 

5.3 Motivering av val i designprocessen 

Efter användartest 1 bestämde vi oss för att välja bort förslaget med att utforma 

undertröjan som en t-shirt av dubbelt tyg för att dölja korsetten. Däremot gick vi inte 

ifrån idén med att använda ett dubbelt tyg eftersom det har en praktisk funktion för 

korsetten. Det innersta tyget skulle vara av ett transporterande material och det yttre av 

ett absorberande för att förmå fukten att ta sig genom den i det här fallet porfyllda 

plasten och sedan avdunsta. Antingen skulle detta utformas som ett vanligt linne, med 

snygg skärning upptill för att inte störa i klädseln, eller som ett fodral som ger korsetten 

ett mer sportigt utseende. Tygen kommer i båda fallen medföra att korsettens utseende 

blir mindre medicinskt och även ge ett mjukare intryck. 


Utöver all teoretisk kunskap krävs det efter idéstadiet, en längre tids forskning och 

undersökningar för att kunna påvisa att en ny modell ger önskvärt resultat. Detta var 

omöjligt att utföra inom ramen för det här projektet varför vi bestämde oss för att inte 

försöka ändra på korsetten ur helhetssynpunkt. 

Att göra korsetten mer flexibel var någonting som också valdes bort på grund av att 

funktionen då inte längre kunde garanteras. 

I vårt arbete med att försöka lösa korsettens olika fysiska problem kom vi mer och mer in 

på hur man skulle kunna garantera att flickorna använder korsetten tillräckligt mycket och 

hur man skulle kunna underlätta användningen för dem ur ett mer psykologiskt 

perspektiv. Därför valde vi att förutom förbättra korsetten även utveckla ett koncept för 

en slags tidmätare. Den ska hjälpa användarna att planera sin korsetterade tid och sedan 

hålla ordning på hur mycket de har haft den. Utan att behöva fundera på det ska flickorna 

veta om de har använt korsetten tillräckligt eller om de måste ha den ytterligare en timme. 

Vi vill få användarna att känna att de verkligen är lediga från korsetten när de inte har den 

på sig och att de inte ständigt behöver gå med dåligt samvete. Eftersom 

materialproblematiken är så komplex överstiger den vår förmåga att komma till en 

lösning inom detta projekt. Därför har vi valt att gå vidare med tidplaneraren, som kan 

underlätta den jobbiga perioden med korsett. 


6 Resultat 

6.1 LIVsplaneraren 

Det primära målet med tidsplaneraren är att göra det möjligt att minska antalet timmar 

som man måste bära korsetten och att stödja i planeringen av när man ska bära den. Det 

sekundära målet är att stödja kommunikationen mellan doktorn och patienten och på 

detta sätt möjliggöra för en smidigare och mer optimerad användning av korsetten. 

Tidsplaneraren innehåller ett antal olika komponenter: 

Korsett med givare Bärbar enhet Webbplats 

Bild 13 - Beskrivning av hur givaren, den bärbara enheten och webbplatsen kommer att se ut. 

Via en webbplats så kan användaren logga in med en personlig identitet och på 

veckobasis planera de tider som han eller hon har tänkt sig att bära korsetten. All 

tidsplanering synkroniseras kontinuerligt med den bärbara enheten över mobilnätet. 

Användaren har även möjlighet att via ett mindre gränssnitt göra förändringar direkt i den 

bärbara enheten. Korsetten innehåller en givare som registrerar den tid som korsetten 

bärs. Givaren kommunicerare trådlöst via t.ex. Bluetooth med den bärbara enheten som i 

sin tur laddar upp informationen till webbplatsen. 

6.1.1 Funktionsöversikt 

6.1.1.1 Tidsplanering 

I systemet finns det två parametrar som styr hur man kan planera sin tid. Den ena är 

MinimumTimmarPerDygn och den andra är MaximalTidUtanKorsett. Dessa 

parametrar kan läkaren sätta för varje patient via Internettjänsten och eventuellt så kan 

man tänka sig att även användarna får lov att modifiera dessa parametrar. All 

tidsplanering som sedan kontrolleras av dessa två begränsningar. 

Planering sker veckovis, men det finns möjlighet att hoppa framåt och bakåt mellan 

veckorna genom att klicka i kalendern till vänster. Stapeln längst till vänster visar hur 

mycket tillgodo från förra veckan som man har. 


De ljusblå staplarna representerar de tidsintervall som användaren planerar att bära sin 

korsett och de mörkblå visar den tiden som man faktiskt hade korsetten på sig. De dagar 

som användningen har blivit inläst för är markerade med ett lås och det går inte att göra 

någon planering för dessa längre. 

Stapeln längst till höger visar summan av veckan planerade timmar och huruvida man har 

planerat in extra timmar eller för få timmar. Om det finns inlästa data för alla dagarna i 

vecka så är stapeln mörkröd resp. mörkblå istället för att visa att det är verklig tid, inte 

planerad. 

Planering sker genom att man kan dra de ljusblå staplarna upp och ner, förändra längden 

på dem, ta bort och lägga till nya. Efter varje modifiering så uppdateras summan. Det är 

inte heller möjligt att göra en planering så att man bryter mot några av de två 

parametrarna. För dagar där man inte har gjort någon planering än så finns det en 

standardtid inlagd. Denna standardtid kan användaren själv bestämma hur den ska vara. 

6.1.1.2 Kommunikation 

Webbplatsen möjliggör flera kommunikationsmöjlighet mellan läkaren och patienten. 

Dagbok 

För varje dag i kalendern är det möjligt att lägga till anteckningar. Dessa kan innehålla 

erfarenheter, reflektioner och andra åsikter som användaren har. För varje anteckning 

som görs kan man välja om den ska vara privat eller om även läkaren ska kunna läsa den. 

Detta gör det möjligt för läkaren få en uppfattning om hur användaren mår och olika 

problem som har uppstått. 

Meddelande 

Båda användaren och läkaren har möjlighet att skicka direkta meddelande till varandra via 

webbplatsen. När olästa meddelande finns så visas en symbol i nedre högra hörnet. 

6.1.1.3 Grafisk anpassning 

För att göra webbplatsen mer personlig så finns det ett antal möjligheter att göra grafiska 

anpassningar av den. Man kan byta bakgrundsbild, färger och mönster. 

6.1.2 Möjlig fortsättning 

Den implementationen av webbplatsen som finns för tillfället kan färdigställas till full 

funktionalitet med en relativt liten arbetsinsats. Det stora och framförallt dyrbara 

projektet är att utveckla givaren, den mobila enheten och kommunikationen för dessa. 

Den billigaste lösningen torde vara att använda en befintlig telefon med bluetoothstöd 

och utveckla en JAVA applikation för denna som även sköter synkroniseringen av 

planeringsinformationen. Utvecklingen av givaren måste troligen göras från början och 

kan därmed bli relativt kostsam. 


En lösning för att hålla nere kostnaden på ett ev. fortsättningsprojekt är att köra systemet 

med bara webbplatsen och låta användarna använda denna som en personlig planerare 

och där man överlåter ansvaret på att man faktiskt bär korsetten de utmärkta timmarna 

på användaren själv. Möjligheten för förbättrad kommunikation mellan patienten och 

användaren kvarstår också. 

6.2 Korsett 

Bild 14 - Beskrivning av korsettens olika lager 

Målet med vår utveckling av korsetten är att göra klimatet behagligare för personen som 

bär den. Ett annat mål som vi arbetat mot var att göra korsetten mindre otymplig samt ge 

den ett attraktivare yttre. 

Vår vision av korsetten är att den ska vara uppbyggd av olika funktionsmaterial som 

medger andning, dvs. att fukten förs bort från huden. Sett utifrån och in vill vi att det 

först ska vara ett stabilt men samtidigt tunt (ca tre mm) lager av kolfibertyp. Matrisen 

som används ska vara möjlig att värma upp till 250-300 grader för omformning av 

korsetten. Kolfibrerna läggs på så sätt att det är möjligt att skapa porer mellan dem. 

Antingen skulle porerna kunna skapas vid gjutningen eller genom lämplig perforering av 

det färdiga materialet. 

Polstringens två huvudfunktioner är dels att skydda kroppen mot trycket samt att 

absorbera fukten. Beroende på om korsettens skal tillåter luftcirkulation kan fukten 

transporteras bort. Om skalet är tätt krävs det att polstringen klarar av att ta upp fukt 

under en längre tid. I båda fallen måste polstringen vara möjlig att ta bort och enkelt 

rengöra. 

Närmast kroppen vill vi behålla det rundstickade linnet dock i ett annat material, 

nämligen ett funktionsmaterial i 100 % polyester. Av hygieniska skäl vill vi att linnet ska 

sitta ihop med polstringen. Vi har två alternativ till hur detta skulle kunna se ut. Antingen 

skulle polstringen sitta fast på linnet som användaren drar på sig innan korsetten. Det 

andra alternativet är ett fodral som träs på korsetten innan den ska användas. 


Linnet kommer upptill ha en fin skärning som vilken undertröja som helst. Fodralet 

kommer att föra tankarna till sportskydd och halsringningen lämnas bar, vilket ger 

användaren en större frihet vad gäller klädval. Dessutom tar det senare alternativet bort 

den hårda känslan av skalet. 


7 Slutsats 

Eftersom det här projektet visade sig vara mer komplext än vi kunde ana har en del av 

resultaten blivit mer av en vision än verklighet. Det finns mycket att göra inom området 

och problemen kan helt klart lösas. 

Vi fann det förvånande att korsettutvecklingen inte kommit längre än den har. Det har 

skett mycket inom polymerteknik som skulle kunna förbättra klimatet i en korsett. Då 

ingen i projektgruppen har någon kunskap av plast, utan var beroende av utomstående 

hjälp, hann vi tyvärr inte ta reda på så många alternativ. Vi tror inte att det skulle ta lång 

tid att hitta alternativa plaster som är både tunnare och har lättare att andas om 

korsettutvecklarna tog kontakt med någon med kunskap om polymerteknik. En annan 

intressant industri som säkert går att hämta mycket ifrån är sportindustrin där det de 

senaste åren tagits fram många nya material som är designade för att kunna avleda både 

svett och värme. 

Bild 16 - Vår prototyp av korsetten. 

Bild 17 - Den webbaserade LIVsplaneraren 

Vi hoppas att vår rapport blir en inspirationskälla för de personer som arbetar med 

korsetter och att nya förbättrade korsetter tas i bruk som kan öka livskvalitén för de unga 

flickor som har scolios. Vi hoppas även att LIVsplaneraren uppmärksammas då den bör 

öka flickans känsla av kontroll och förbättra kontakten med läkaren. För att få den 

webbaserade LIVsplaneraren helt klar krävs varken mycket arbete eller pengar, så det är 

vår förhoppning att åtminstone denna del av planeraren sätts in i behandlingen snarast.

Rapport - Certec - Lunds Tekniska HÃ¶gskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?