Naturvärdesinventering - Ängelholms kommun

L:\3159\Ängelholm\10182544 - MKB och naturinventering av Klippanvägens
förlängning\3_Dokument\38_Rapporter\Naturvärdesinventering\Naturvärdesinventering_13
1101_Samråd.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Uppdragsnr: 10182544
Daterad: 2013-11-04
Reviderad:
Handläggare: Mathias Öster
Projekt Klippanvägens förlängning
Naturvärdesinventering
Status: Samrådshandling
2 Metodik
Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och en
systematisk bedömning av naturvärden enligt en ny standardiserad metod som håller
på att tas fram gemensamt av SIS, naturvårdskonsulter och Trafikverket (SIS, 2013).
I den allmänna inventering av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga
data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter och informationssök
i öppna databaser. Aktuellt område inventeras sen i fält med avseende
på förkommande biotoper (biotoper med naturvärde kallas naturvärdesobjekt),
arter och markanvändning.
Den systematiska naturvärdesbedömningen av förekommande naturvärdesobjekt
syftar till att uppskatta deras betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesbedömningen
baseras på:
• Livsmiljön, vilket innefattar allt det som formar livsmiljön och ger ekologiska
förutsättningar för biologisk mångfald – strukturer, åldersfördelning,
avdöende, topografi, kontinuitet, naturlighet, kulturpåverkan, m.m.
• Arter, att identifiera eventuella förekomster av naturvårdsarter samt artrikedom.
Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp i SIS för skyddade arter,
fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter.
2.1 Bedömningsgrund arter
Arterna som ingår i bedömningen enligt SIS standard för naturvärdesinventering
(SIS, 2013) baseras på naturvårdsarter och artrikedom inom kärlväxter, lavar, mossor
och svampar. Arter som observeras resulterar i en av följande fyra klasser för
området: dåliga, vissa, goda och mycket goda artförekomster.
2.2 Bedömningsgrund livsmiljö
För att på ett systematiskt bedöma de skogliga naturvärdesobjektens förutsättning
som livsmiljö, dvs. den ena aspekten naturvärdesbedömningen enligt figur 2.2, har
en metodik utvecklad av Skogsbiologerna AB använts. Metodiken är en systematisk
bedömning av skogliga biotoper med utgångspunkt från livsmiljön. Viktiga egenskaper
i skogsmiljöer poängsätts såsom strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi,
bördighet, kulturpåverkan, m.m. vilka är av betydelse biologisk mångfald.
Dessa egenskaper i ett naturvärdesobjekt gås systematiskt igenom och kvantifieras
var för sig och resulterar i en poängsumma. Ett större område med likvärdiga naturvärden
som ett mindre får högre poäng, då storleken har betydelse för biologisk
mångfald för vissa arealkrävande arter. Poängsumman har, i diskussion med författarna
till metodiken, omsatts till ett värde på livsmiljön enligt följande:
• Mycket goda förutsättningar som livsmiljö (>20 poäng)
• Goda förutsättningar som livsmiljö (15-20 poäng)
• Vissa förutsättningar som livsmiljö (5-15 poäng)
• Dåliga förutsättningar som livsmiljö (0-5 poäng)
Dessa gränsvärden ska ses som en grov tumregel och inte några absoluta tal.
6 (25)