24-hour metabolism, Vad händer? Inledning

2003-06-03
24-hour Metabolism
Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003
Sofia Bertolino
Annlouise Mickelsen
Handledare: Tom Taylor
Supervisor: Stefan Knight
Inlämnat: Den 3 juni 2003

24-hour metabolism, Vad händer
Inledning
Vi ska nu presentera ett arbete om fettsyror och dess metabolism. Vi kommer att ta upp
hur fett bryts ner i kroppen och hur det syntetiseras. Nedbrytningen kan ta olika vägar
beroende på hur de övriga näringsämnena i kroppen är balanserade. Vi kommer sedan
att gå igenom de större övergripande stegen i metabolismen under ett dygn. Detta
representeras av tre stadium the fed state, the early fasting state och the refed state. I den
sistnämnda förklarar vi vad som händer i kroppen när magen får mat igen efter en natts
fasta. Men vad händer om vi inte får mat igen Svar på detta ges vidare utifrån ett
metaboliskt perspektiv. Arbetet avslutas med en beskrivning av ett huvudenzym i
fettsyra metabolismen, vid namn Carnitin acetyltransferas, som hjälper till i
nedbrytningen av fettsyror med långa kolkedjor.
Bakgrund
När vi till vardags pratar om fett är det oftast triacylglycerol vi menar. I detta arbetet
kommer vi att benämna triacylglyceroler för ett lite enklare namn nämligen
triglycerider. Byggstenarna i fett består av en glycerol molekyl och tre fettsyra
molekyler. En vatten molekyl försvinner för varje fettsyra som binds till glycerolet. Fett
används av kroppen som bla lagring av energi. För att komma åt fettet i fettcellerna och
omvandla detta till energi, krävs vissa åtgärder. För det första måste fettet mobiliseras, i
den här processen omvandlas triacylglycerol till glycerol och fria fettsyror, som sen
frigörs från fettcellerna och transporteras till de energi krävande vävnaderna. Fettsyrorna
måste också aktiveras och transporteras till mitokondrierna för vidare nedbrytning.
Fettsyrorna bryts ner till acetyl CoA, som sen går in i citron syra cykeln.
Bild 1. Schematisk bild på de olika reaktionsvägarna för fettsyror i muskler.
Triglyceridens väg genom kroppen
Fettet vi får i oss genom maten består ofta av triglycerider. Dessa hydrolyseras ner till
glycerol och fria fettsyror, innan de kan absorberas av mag och tarmkanalen. När de väl

har blivit absorberade av tarmmembranen, syntetiseras dem igen och sedan böjar
transporten av triglycerider till övriga celler i kroppen. Innan de tas upp av tex fett eller
muskelvävnad måste de sönderdelas igen och sen sker transporten av dessa in till cellen.
Även här sker en syntetisering av fettsyror och glycerol till triclycerider.
Oxidation av fettsyror
Det kan komma tider då kroppen behöver extra energi i form av fett. Musklerna oxiderar
då dessa fettsyror. Denna process beskrivs vidare i oxidation av fettsyror.
Fettsyrenedbrytningen sker i mitokondrierna och startar med en oxidation. Vid denna
oxidation bildas en dubbelbindning mellan _- och _-kolatomerna. Coenzym i det enzym
som katalyserar denna reaktion är FAD. Med hjälp av ett annat enzym adderas vatten till
dubbelbindningen (hydratisering). Vattnets hydroxidgrupp binds till _-kolatomen och
vätet till _-kolatomen. Nästa steg i nedbrytningen innebär ytterligare en oxidation med
NAD + som coenzym, varvid syreatomen binds med en dubbelbindning till _-kolatomen.
Slutprodukt vid _-oxidationen är en _-ketoförening av den aktiverade fettsyran, R-CH 2 -
CO~S-CoA. Denna reagerar med ytterligare en molekyl coenzym A, varvid acetyl-CoA
och en aktiverad fettsyra, två kolatomer kortare än den ursprungliga bildas. Denna
avkortade fettsyra-CoA oxideras på nytt, reagerar med ännu en CoA-SH så att acetyl-
CoA samt en ny avkortad fettsyra-CoA bildas osv tills hela fettsyran har överförts till
acetyl-CoA. Den fortsatta nedbrytningen av acetyl-CoA sker i citronsyracykeln.
Glycerol överförs genom en serie reaktioner till glyceraldehyd-3-fosfat. Nedbrytning av
glyceraldehyd-3-fosfat fortsätter sedan i glykolysen.
Biosyntes av fettsyror
Biosyntesen av fettsyror sker i cytoplasman. Den är i princip omvändningen av _-
oxidationen men katalyseras av helt andra enzymer. Fettsyresyntesen är en cyklisk
process bestående av fyra reaktioner. Två av dessa är reduktioner och i båda fungerar
coenzymet NADPH som reduktionsmedel. I fettsyresyntesen adderas två kol per varv,
vilket förklarar varför de flesta biologiskt förekommande fettsyrorna innehåller ett jämnt
antal kolatomer. Slutprodukten i fettsyresyntesen är palmitinsyra, som sedan kan
förlängas i andra reaktionssekvenser. Även bildning av dubbelbindningar sker i andra
processer, men vi människor kan inte bilda fleromättade fettsyror (essentiella). De
syntetiserade fettsyrorna kan sedan komma att ingå antingen i neutrallipider eller i
fosfolipider. I båda fallen sker en förestring av glycerol med fettsyrorna, och dessa
reaktioner sker i endoplasmatiska nätverket.

24-hour metabolism cykeln.
Under en dag ändras de biokemiska processerna flera gånger. Från nedbrytning
till uppbyggning. De metaboliska vägarna inhiberas och aktiveras till följd av
fysiologiska förhållanden. Vi ska nu gå igenom tre stora händelser som utspelas
under ett dygn. Det börjar med the fed state. Detta representerar leverns respons
på en intagen måltid. Vidare undernatten tar glukoslagren slut och levern byter
”mode”. Detta representeras i the early fasting state. Åter på morgonen får magen
i sig mat igen och detta representeras i The refed state.
1.Well fed state.
- Maten är klar ropar pappa från köket. Redan i hallen känner jag lukten av nybakad
pizza. Ohh, calzone! Jag sätter mig vid bordet och framför mig ligger denna stora
flottiga pizza som bara väntar på att få bli uppäten….
Lukten, synen och smaken skickar signaler till parasympatiska nervsystemet om att det
är dags att äta. Jag ska ta det lugnt, njuta.
Den första tuggan är underbar. Proteinerna och glukosen transporteras sedan från magen
till blodet. När glukosen närmar sig bukspottkörteln stimuleras speciella B- celler. Dessa
celler börjar utsöndra hormonet insulin. Insulin signalerar till kroppen att den ska lagra
glukos och bygga upp olika proteiner.
Levern hjälper till att sänka halten glukos i blodet när glukoshalten är hög, genom att
absorbera glukos. Glukosen lagras sedan i levern i form utav glykogen, för användning
när kroppen är i behov av glukos.
Insulin har också en generellt stimulerande effekt på proteinsyntesen. Detta i sin tur
skapar gynnsammare förutsättningar för uppbyggnaden av muskelprotein.
Alltså, Efter en måltid är kroppens huvudsakliga mål att lagra glukos i form av glykogen
och upptaget av aminosyror för uppbyggnad av protein.
2. The early fasting state.
Några timmar efter en måltid sänks nivån glukos i blodet. Detta leder i sin tur till att
utsöndringen av insulin avtar. Den låga nivån av glukos i blodet aktiverar a-celler i
bukspottkörteln och utsöndrar istället ett annat hormon vid namn glukagon. Glukagon
stimulerar glykogen nedbrytning och inhiberar glykogensyntesen.
Glukagon inhiberar också fettsyrasyntesen genom att minska produktionen av pyruvat
och genom att sänka aktiviteten av Acetyl CoA carboxylase.
Glukagon stimulerar glukoneogenes i levern och blockerar glykolysen.
Den stora mängden glukos som är formad genom hydrolys av glukos-6-fosfat från
glykogen tas upp av blodet. Upptaget av glukos till muskel- och fett vävnad sänks som
ett svar till den sjunkande insulinnivån.
Huvud målet för glukagon är att öka utsöndringen av glukos från levern.
När blodglukosnivån sänks använder muskler och levern fettsyror för att få energi. Pga
detta borde nivån glukos i blodet hållas över 80 mg/dl. Detta görs av tre huvudfaktorer :

1. mobiliseringen av glykogen och utsöndringen av glukos i levern, 2, utsöndring av
fettsyror från fettvävnad, 3, muskler och levern utvinner energi från fettsyror istället för
glukos.
När glukosen tar slut i levern, aktiveras glukoneogenesen. Denna är i behov av en
kolkälla som kan förse syntesen av glukos med kol. En av dessa kol källor är glycerol
som är produkt vid lipolysen. Resten av kolet kommer från hydrolysen av muskel
protein.
Alltså, När blodsocker nivån sänks, utsöndrar bukspottkörteln glukagon. Detta hormon
har som uppgift att öka utsöndringen av glukos i levern. Fettsyror utsöndras från
fettvävnad och en ändring i energi utvinning i muskler och lever sker, från glukos till
fettsyror.
3. The refed state.
Denna fas representerar frukosten efter en natts fasta.
Fett lagras som det gör i the fed state, men detta gäller inte för glukos. Levern börjar inte
att uppta glukos från blodet, utan lämnar glukosen för periferal vävnad. Levern fortsätter
att syntetisera glukos. Denna används för att fylla på det minskade glykogen lagren.
Under tiden blodglukosnivån börjar öka slutför levern påfyllningen av sitt glykogen
lager och börjar bearbeta det glukos som finns kvar för fettsyra syntes.
Alltså, Levern tar inte upp glukos direkt, utan fortsätter med glukoneogenesen för att
återfylla glykogen lagren. När blodsocker nivån igen är hög sätts nedbrytningen igång.
3. Vad händer om det inte kommer mer mat
The refed state visar vad som händer när glukos återigen blir tillgängligt för
nedbrytning. Men vad händer om man inte äter igen Jo, Du kan dö såklart. Men innan
dess….
En 70 kg man har en energi reserv på ungefär 161 000 kcal. På en dag behöver denna
man ca 1600 till 6000 kcal, beroende på grad fysisk aktivitet. Den lagrade energi som
han redan har kan därför räcka upp till 1 till 3 månader. Kolhydrat lagren däremot är slut
på bara en dag. Blodglukosnivån måste vara på minst 1,2 mM. Första prioriteten för
metabolismen är att ge tillräckligt med glukos till hjärnan och andra vävnader som är
beroende av denna energiform. Fettsyror kan inte omvandlas till glukos pga att acetyl
CoA inte kan omvandlas till pyruvat. Glycerol kan omvandlas till glukos, men bara en
viss bestämd mängd finns tillgänglig. Den andra hälften av glukos kommer från
aminosyror från nedbrytningen av protein.
Den andra prioriteten i svält metabolismen är att bevara proteinerna genom att ändra
energiutvinningen från glukos till fettsyror och ketokroppar. De metaboliska
förändringarna är som en övernatts fasta. Den låga blodsockernivån leder till en
sänkning av insulin utsöndringen, men en ökning av glukagon utsöndringen. De större
metaboliska processerna är mobilisering av triglycerol i fettvävnaden och
glukoneogenesen i levern. Levern får energi genom att oxidera fettsyror från fettvävnad.
Upptaget av glukos av muskler avtar pga den låga insulin nivån medan fettsyror upptas
fritt. Detta betyder att muskeln ändrar energi utvinningen från glukos till fettsyror. B-
oxidation av fettsyror sätter stopp för omvandlingen av pyruvat till acetyl CoA. Pyruvat,
laktat och alanine används av levern för att producera glukos. Vid klyvning av
triglyceroler bildas glycerol som sedan kan användas till syntes av glukos. Ett djurs

överlevnad kan vara beroende av att kunna röra sig. Detta betyder att djuret måste
bevara sin muskel massa och minimera nedbrytningen av denna.
Efter tre dagars svält har levern producerat stora mängder acetoacetat och D-3-
hydroxybutyrat (även kallat ketokroppar).Så här går det till:
Kolhydraternas uppgift är att se till att citronsyracykeln kan ta hand om alla
acetylgrupper som bildas vid fettets nedbrytning. Acetylgrupperna kommer in i
citronsyracykeln genom att reagera med oxalättiksyra till citrat. Cellerna behöver
påfyllning av oxalättiksyra, det bildas av pyruvatjoner som i sin tur kommer från
glykolysen. Om oxaloättiksyra saknas kommer acetygrupperna att reagera med varandra
och bilda acetoacetat och 3-hydroxybutyrat – ketoföreningar. Ketoföreningarna bildas i
levermitokondrierna, och släpps ut i blodet där de transporteras till kroppens vävnader.
Vid denna tidpunkt börjar hjärnan att erhålla energi från acetoacetat istället för glukos.
Efter tre dagars svält utvinner hjärnan en tredjedel av energin från ketokroppar. Hjärtat
använder också ketokroppar som energi.
Efter några veckors svält blir ketokropparna huvudkällan för energi utvinning. Nu
används bara 40 gram glukos per dag av hjärnan istället för 120 gram den första dagen.
Att använda ketokroppar istället för glukos sänker behovet av glukos för hjärnan. Detta
leder till att mindre muskelmassa bryts ner nu än efter bara någon dag i svältperioden.
20 gram muskelmassa bryts ner per dag i svält jämfört med 75 gram per dag i början av
en svältperiod. Hur länge en människa kan överleva beror helt och hållet på hur mycket
triglycerider som är lagrade.

Huvudenzymet Carnitin Acetyltransferas
I svältstadiet omvandlar levern fettsyror till ketokroppar i mitokondriens matrix. Detta
är beroende av om fettsyrorna kommer in i matrix eller ej. Fettsyror med långa
kolkedjor kan endast komma in i matrix om de är esterfierade till carnitin. Det är
enzymet carnitin acyltransferas 1 (också kallat carnitin palmitoyl transferase 1, CPT1)
som katalyserar denna omvandling.
Den här reaktionen kan inhiberas av malonyl CoA, (ett intermediat i fettsyrasyntesen).
När malonyl CoA finns närvarnde kan inte fettsyrorna med de långa kolkedjorna komma
in i matrix, där ß-oxidation och ketokroppsbildningen sker. Istället transporteras
fettsyrorna till fett vävnaderna för att omvandlas till triglycerider. När bränsletillgången
är låg är också malonyl CoA nivån låg och då frisätts fettsyrorna från fettvävnaderna
och går vidare in till matrix.
Bild 2. Humant peroxisomalt carnitine acetyltransferase (hpCAT).
Vi fick i uppgift att beskriva ett enzym som relaterar till fettsyra metabolismen. Vi valde
därför ett liknande enzym som tillhör samma familj som CPT1. Det enzym som vi nu
ska presentera katalyserar samma reaktion, men detta enzymet är aktivt i peroxisomerna.
Enzymet kallas humant peroxisomalt carnitine acetyltransferase (hpCAT). HpCAT är
det namn som vidare kommer användas i denna presentation.

Bild 3. Humant peroxisomalt carnitine acetyltransferase (hpCAT), katalyserar Acetyl
carnitine bildningen från Acetyl CoA och Carnitin.
Detta är ett monomert protein som består av två lika stora _ / _ domän. Mellan dessa
domän bildas en tunnel som korsar proteinet. Denna tunnel är åtkomlig för lösning och i
mitten hittar man den aktiva ytan.
I den katalytiska tunnel finns en His 322 , som föreslås delta i katalysen. En funktionellt
konserverad Glu 326 påverkar His 322 och verkar vara nödvändig för katalys. Utifrån detta
ges förslaget om en katalytisk diad. I nästan alla de andra medlemmarna från denna
familj (Carnitin acyltransferaser) hittar man en aspartat i denna position, som
funktionellt skulle kunna substitueras för glutamat. På enzym i dessa familjer har man
bytt ut aspartatet mot alanin, vilket har inaktiverat enzymet totalt. Detta visar betydelsen
av en negativ laddning i katalysen.
I bindningsfickorna tillåts varje substrat att närma sig den aktiva ytan från var sin sida.
Förslaget är att några sidokedjor bla Tyr 431 och Thr 444 vätebinder till syret på carnitin.
Lys 398 ligger nära fosfat gruppen på CoA och Leu 142 binder CoA genom hydrofoba
interaktioner med metylgrupper på ena sidan av substratet. Ser 407 och Asp 487 vätebinder
till CoA.
His 322 fungerar som en bas och deprotonerar primär alkoholen av carnitin. Detta
resulterar i en positivt laddad histidin. Glu 326 polariserar histidinet för att öka den
katalytiska aktiviteten, genom att stabilisera den positiva laddningen som utvecklas efter
deprotoneringen av carnitin. Carnitinanjonen som bildas attackerar tioesterbindningen i
acetyl CoA. Produkten blir sedan Acetylcarnitin och fritt Coenzyme A.

Bild 3. Sidokedjor som associeras med carnitin bindning och Co A bindning indikeras
med mörka klot på banden. De ljusare kloten (gröna) visar sidokedjor som är essentiella
för aktiviteten för acyltransferaser.
Referenser
Fettsyrametabolism :
Biochemistry 5:th ed., Berg J, Tymoczko J, Stryer L, 2002 W.H Freeman & Co
Acetyltransferaser:
http://www.jbc.org/cgi/content/full/278/15/13159#F5